Kvalitetsredovisning Förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Förskola Läsåret 2012/2013 Tornvillans förskola Öster förskolechef: Marianne Johansson

2 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Ystads kommun har valt att under läsåren 2011/2012 och 2012/2013, dokumentera kvalitetsarbetet i form av en kvalitetsredovisning för att regelbundet, och på ett sätt verksamheterna är vana vid, stämma av hur verksamheterna arbetar mot de nationella och lokala målen och se hur långt de kommit i det löpande förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning är ett sätt att belysa verksamhetens mål och utveckling och ska ses som ett verktyg för utveckling och ett sätt att redovisa kvalitetsarbetet till förvaltningen och Barnoch utbildningsnämnden. I Barn- och utbildningsplan för Ystads kommun (BUN-plan), har nämnden satt upp sex lokala prioriterade områden för kommunens utbildningsverksamheter. Dessa prioriterade områden innehåller såväl nationella som lokala mål. Uppföljning och utvärdering av BUN-planen sker fortlöpande. Nämnden avser att, i verksamheternas kvalitetsredovisningar för läsåret 2012/2013, utvärdera två av BUN-planens sex prioriterade områden, nämligen Kunskapsutveckling samt Arbets- och lärandemiljö, med huvudfokus på uppföljning och analys. Målen inom dessa områden är såväl lokala som nationella. Förändringen sker mot bakgrund av Skolinspektionens tillsyn, nämndens behov av underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder samt verksamheternas önskemål och behov. Från Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 2

3 Prioriterat område Kunskapsutveckling (Utveckling och lärande) Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen. Barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i verksamheten.* *Återfinns i BUN-planen under område 4 Utveckling och lärande utvärderas i denna kvalitetsredovisning trots att målen i området Kunskapsutveckling inte uttalat gäller för förskolan. Resultat och måluppfyllelse Redovisa genom att ge er bild av barnens utveckling och lärande. Frågor som stöd vid redovisningen: Hur stimulerar förskolan barnens utveckling och lärande? Hur utformas verksamheten så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet? Hur förbereds barnen för fortsatt utbildning? Tänk på att inte bara beskriva vad ni gjort, utan vad det gav för resultat på barnens utveckling och lärande. Att vara trygg i sin grupp är grunden för all form av inlärning och utgör därför grundbulten för verksamheten på Tornvillan. För att skapa trygghet har vi pedagoger befunnit oss i barnens direkta närhet som t.ex. sittande på golvet, på sanlådskanten och liknande, vilket möjliggjort för de yngsta barnen att de lätt kunnat finna en trygg famn att krypa upp i då de utforskat sin omgivning och allt spännande som medföljer i det. Fasta rutiner är en annan komponent som är viktig för att skapa trygghet hos barn. Rutinerna gör det möjligt för barnen att förutse vad som ska ske samtidigt som det skapar ett sammanhang och förståelse i barnens vardag. Under hösten 2012 har vi pedagoger arbetat mycket aktivt och medvetet med att vara en närvarande del i barnen med syfte att finnas som stöd för barnens utveckling av det sociala samspelet. Vi har erbjudit en verksamhet med mycket gruppstärkande aktiviteter. Ny barngrupp innebär förändring även för de gamla barnen då de ska finna sin roll efter att de stora barnen slutat. I sökandet efter nya roller uppstår konflikter i mindre eller större utsträckning, vilket är en naturlig del av processen. Detta har inneburit att vi arbetat mycket aktivt med konflikthantering under framförallt höstterminen. Vid höstterminens slut kunde vi se ett positivt resultat av vårt medvetna arbete. Barnen lekte, samspelade och kreativiteten flödade under julmånaden. Under läsåret har vi valt att fokusera på barnens inflytande genom att fånga deras intressen i leken och ställt frågor utifrån lekens utveckling. Svaren har därefter legat till grund för att bygga vidare verksamhetens utforming vilket skett genom dialog, skapande och experiment såväl utomhus som inomhus. 3

4 Det som har börjat som några barns lek har inspirerat fler till att bli delaktiga och vi har jobbat med varje område så länge barnen visat intresse och vilja. Rent individuellt har det stärkt barnen på olika sätt t.e.x har barn som är van att leda fått öva sig i samarbete och i att lyssna på andra. De försiktiga och tysta barnen har fått växa genom att de tilldelats större utrymme under olika delar av en dag samt givits tillfälle för att visa sin kompetens i olika kreativia handlingar. Vi förbereder barnens fortsatta utbildning genom att stärka de i tron på sig själv JAG KANatt våga prata och ha en åsikt inför andra samt att stå upp för sina uppfattningar även då de avviker från övriga gruppens mening. Träning i samarbete och turtagning. Vi använder oss också av Stegvis/Kompiskort. Vad i enhetens verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Områden som ska ingå i analysen i relation till lärande och kunskapsutveckling, Lpfö 98: Barns inflytande Särskilt stöd Lärplattor Modersmålsstöd Frågor som stöd vid analys (från Skolverkets Allmänna råd): Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen? Hur utnyttjas tiden? Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn- och elevgruppernas organisering och sammansättning? Inkludering? Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt barnens utveckling och lärande? Har personalen tillräcklig kompetens för sitt uppdrag? Vi pedagoger har ett tydligt gemensamt förhållningssätt gentemot barnen, detta skapar tydliga ramar vilket genererar trygghet för barnen. Även i vår dialog med föräldrarna är vi noga med att vara tydliga i kommunikationen genom att vi inte t.ex. använder oss av facktermer mer än nödvändigt, för att på så vis minimera risken för missförstånd. Vi har en ambition om att ha ett förhållningssätt som förmedlar intresse, engagemang, respekt, lyssnande och tillmötesgående. Vi har inte lyckas uppfylla det målet i den månen vi skulle önskat till följd av bl.a. kan hög personalfrånvaro med olika vikarier som ersättare. Den höga nivån på vikarie beror till viss del på att en i arbetslaget har studerar på distans och har haft många skol/praktikdagar. Vi har flera barn med behov av extra stöd, vilket bidrar till många möten med föräldrar och specialpedagog från kommunens barn- och elevhälsan. Barn med extra stödbehov har särskilda rättigheter för att förenkla sin vardag, vilket ställt höga krav på oss pedagoger. 4

5 I detta arbete har barn- och elevhälsan varit ett stort stöd för oss pedagoger genom sina handledningar där de bl.a.förmedlat tips och råd, men även bekräftelse för att det vi gör är ändamålsenligt med det stödbehov som funnits i de olika ärendena. Nytt för i år är att vi fått två lärplattor till förskolan. Vi har upptäckt många fördelar som t.e.x att tystlåtna barn har blivit mer öppna och börjat kommunicera mer av ren lust och glädje. Lärplattorna ger också barnen många tillfällen till att öva samarbete, turtagning och den individuella språkutvecklingen. Att få in den pedagogiska dokumentationen i vardagens verksamhet är fortfarande en process för oss, vi försöker finna en mall som passar vår verksamhet och oss pedagoger. Vi experimenterar med olika modeller, söker kunskap på nätet och hos andra förskolor. Vi känner dock att vi inte greppar det riktigt ännu, men vi kämpar på fast beslutna att komma i mål med detta. Inför terminens utvecklingssamtal har vi hittat ett nytt arbetsmaterial som vi format till vårt eget. Materialet bygger på ämnen rörande barnets vistelse på förskolan. Innan samtalet lämnas materialet ut så att föräldrarna kan förbereda sig inför mötet. Vi ser fram emot att prova det och vi har goda förhoppningar att det ska öppna upp för en god dialogbrygga mellan hem och förskola. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Vi ser den pedagogiska dokumentationen som ett stort utvecklingsområde. Vi upplever att vi behöver mer kunskap i form av handledning och studiebesök. Lärplattorna är också ett utvecklingsområde som vi vill ha mer utbildning i. Barnens inflytande jobbar vi vidare med och ser som ett utvecklingsområde. 5

6 Prioriterat område Arbets- och lärandemiljö Verksamheterna har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö. Barn, elever, studerande och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. Resultat och måluppfyllelse Redovisa resultat och måluppfyllelse genom att beskriva hur väl er skola har uppnått målen i förhållande till målen ovan. Områden som ska ingå: lärandemiljö situationen på förskolan utifrån ett värdegrundsperspektiv (exempelvis relationen mellan elever och mellan vuxna och elever samt förekomst av kränkningar) barns inflytande resultatet av eventuella enkäter som genomförts Lärandemiljö: Våra lokaler är utformade så att barnen kan erbjudas enskildhet samt lugn och ro i sin lek, vilket gör att leken ges goda förutsättningar att utvecklas. Vi pedagoger upplever att vi är lyhörda för barnens behov och intressen och omformar miljön därefter t.ex. tillkom barn som visade stort intresserade av docklek, varför dockvrån gavs en högre prioritet än tidigare år. Ett ökat antal konflikter blev resultatet av att många äldre barn slutade i auguati Nya barn började och flera av dem var små. Rörelsen i barngruppen skapade oror och flera barn hade svårt att finna sina roller. Under hela läsåret har vi kontunierligt jobbat med konflikthantering och använt materialet Stegvis. Vi har jobbar aktivt med att göra barnen medvetna om att bemöta andra som man själv vill bli bemött. Vi känner att barnens inflytande har ökat under läsåret, frågan är om barnen upplever det så? Vi arbetar vidare på att få barnen medvetna om sitt inflytande. I nuläget diskuterar vi olika metoder hur vi ska tydliggöra det för barnen. Liksom förra läsåret kommer vi att ha en utvärderingsenkät till våra föräldrar, i år får föräldrarna även framföra sina synpunkter och önskemål kring vår flytt till Parkens förskola. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. 6

7 Det stora vikariebehovet under framför allt vårterminen 2013 har skapat stor oro bland en del barn. Detta har medfört att vi valt att lägga stora resurser på att försöka bibehålla och utveckla en trygg plattform för barnen. Vi har bl.a. lagt stor vikt vid att det ska finnas en vuxen famn som det är nära till hands att krypa upp i. Vi anser att tryggheten är viktigast och bygger grunden för all form och möjlighet till inlärning. Vi ser att den miljö som Tornvillan utgör är en atmosfär som inbjuder till att väcka barnens nyfikenhet. Närheten till naturen och dess rika utbud på både djur och växtlighet skapar en god förutsättning för barnens kreativitet i form av t.ex. kojbygge där nya möjliga konstruktions alternativ föds och ges utlopp att flöda. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Tornvillan har, som tidigare nämnts, drabbats av en hög frånvaro i pedagogstaben under våren Den höga frånvaron har gett oss pedagoger insikten av betydelsen för att det finns en kontinuitet i vikarie ersättningen för att få en god tillväxt och utveckling av verksamheten. Eftersom vi upplever ett stort flöde på olika vikarier finns en stark önskan om att rutinerna för att förbättra tillsättningen av vikarie behöver ses över. Vi behöver finna bättre metoder och strategier för att försäkra oss om att barnen upplever att de har inflytande över sin vardag. Metoder för att utveckla den pedagogiska dokumentationen behöver arbetas vidare med under läsåret 2013/2014. Förbättringsåtgärder från KR 2011/2012 Redovisa och utvärdera resultatet av de förbättringsåtgärder ni identifierade i förra kvalitetsredovisningen. o Tydliggöra barnens egen läroprocess. Att tydliggöra barnens egna läroprocess är något vi kommit en bit på väg med. Genom dokumentation i form av bilder har vi tillsammans med barnen reflekterat och diskuterat vad som hänt, vad vi gjort och vad vi lärt oss. o Utveckla arbetssätt när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet. I det systematiska kvalitetsarbetet har vi inte riktigt hittat rätt form ännu, hitills har vi lämnat in handskrivan protokoll till förskolechefen. o Skapa och utveckla tillfällen för delaktighet för barn och vårdnadshavare. Inför läsårets slut lämnades en enkät ut och utifrån den kan vi utläsa att föräldrarn generellt är väldigt nöjda med verksamhetens utformning på Tornvillan. De anser att barnen ges utrymme för att komma till tals och kan påverka sin vardag. De upplever 7

8 även att de som föräldrar ges goda möjligheter för delaktighet och tycker att det är bra som det är. Inför utvecklingssamtalet kommer föräldrarna få ett material med frågor att fundera kring, vi hoppas genom detta att de känner sig mer delaktiga i utvecklingssamtalet och att det förbättrar delaktigheten och dialogen. o Upprätta ansvarsområden. Från ht-12 har pedagogerna på varje avdelning fått i uppdrag att fördelar områdena matematik, teknik, naturkunskap, språk, kultur och genus sinsemellan. Pedagogerna ska under läsåret ansvara och säkerställa för att deras område ingår som en del i den dagliga verksamheten. Pedagogerna kommer, över avdelningsgränserna, under läsåret att få tillfällen att träffas inom sina ansvarsområden för att utbyta erfarenheter, delge varandra tips och beskriva hur deras avdelning arbetar och synliggör ansvarsområdet. Tydligöra läroprocessen för barn och vårdnadshavare olika begrepp såsom matematik, teknik, naturkunskap etc. Inför läsåret 2012/2013 fanns ett förbättringsområde kring att målen språk, natur, teknik, genus, kultur och matematik skulle förtydligas i verksamheten. Målen delades in i ansvarsområden där varje pedagog blev ansvarig för två mål vardera. Tanken var att skapa nätverksgrupper mellan Tornvillan, Kulingen och Parken där pedagoger med samma målområde skulle träffas och utbyta tankar, idéer och erfarenheter kring sina målområden. Till följd av det ekonomiska läge som uppstod i slutet av vt-12 fick nätverksidéen läggas på is. Istället har vi försökt synliggöra målområden bättre i verksamheten genom att fortfarande dela upp målen inbördes. Varje pedagog har säkerställt att deras målområde ingått i verksamheten och utvärdering har genomförts kontinuerligt under läsåret vid våra reflektions- och planerings tillfällen varannan vecka. o Använda dokumentationen som ett pedagogiskt redskap. Vi har experimenterat med olika metoder för att få den pedagogiska dokumentationen att bli en naturlig del i verksamheten, men vi har inte nått dit vi önskat. Bristen på tillräcklig tid avsatt för reflektion- och planering upplever vi vara en stor bidragande orsak till att vi inte lyckats möjliggöra att den pedagogiska dokumentationen fått en naturlig del i verksamheten fullt ut. Vi kommer att fortsätta att laborera med olika modeller i vårt sökande efter att finna en metod som fungerar för oss utifrån de förutsättningar som finns. 8

9 Bilagor Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling (från verktyget Plan för skolan) Tornvillans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef och arbetslaget. Vår vision En förskola för alla, där alla trivs och är trygga. En förskola där alla kan växa och utvecklas till en självständig individ. På vår förskola skall inga barn eller vuxna bli diskriminerade, trakasserade eller utsatta för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet Genom det dagliga samtalet/arbetet med barnen får vi pedagoger vetskap om hur barnen tänker och känner. Återkommande samtal i barngruppen kring hur vi bemöter varandra. Vi arbetar med "kompis korten" och Stegvis, metoder som bygger på samspel. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid utformandet av denna nya likabehandlingsplan har vi ännu inte involverat föräldrarna, men vill förbättra detta till nästa år. Föräldrarna har informerats på föräldramöten och vid utvecklingssamtal hur vi arbetar med nuvarande plan. Planen finns tillgänglig i tamburen och på nätet. Det dagliga samtalet med föräldrarna är viktigt. Personalens delaktighet Vi diskuterar och utvärderar planen kontinuerligt. Vidare kommer vi på planeringsdagar, APT och veckoplanering diskutera och utvärdera planen. Förankring av planen Barn och personal blir medvetna och involverade i planen, genom den ständigt pågående process som sker dagligen, exempelvis genom den fria leken, planerade aktiviteter samt genom samtal och diskussioner. Föräldrarna blir delaktiga genom daglig kontakt med oss personal. Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats och diskuterats i arbetslaget på planeringsdagar och APT. Arbetet utvärderas även i vår kvalitetsredovisning. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef och arbetslaget. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi känner att vi behöver en egen likabehandlingsplan som riktar sig mer till vår förskola. 9

10 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Arbetslaget utvärderar planen tillsammans och informerar förskolechefen om synpunkter och ändringar som arbetats fram. för att årets plan utvärderas Förskolechefen Främjande insatser Kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Alla skall känna sig trygga på vår förskola. Alla skall känna sig respekterade. Insats Vi vuxna föregår med gott exempel genom samtal och vägledning. Vad är respekt? Vad är empati? Vi använder oss även av olika material som t.ex. "Kompis kort" för att utveckla och förstärka barnens sociala kompetens. Förskolechef och arbetslag En ständigt pågående process som utvärderas Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön/könsidentitet/könsuttryck Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Alla barn skall kunna uttrycka sina åsikter oavsett könstillhörighet. Insats Alla barn ges lika stort inflytande och utrymme i vår verksamhet oavsett kön/könsidentitet/könsuttryck. Vi bemöter alla lika oavsett kön. Genusperspektivet diskuteras med både vuxna och barn. Förskolechef och arbetslag Pågående process som utvärderas Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla ska känna sig välkomna till förskolan. Insats Vi uppmuntrar barnen till att känns stolthet över sig själva och respekt för andra. 10

11 Vi uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt. Förskolechef och arbetslag Pågående process som utvärderas Främja lika rättigheter och möjligheter vid funktionshinder Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla barn ska känna sig lika mycket värda. Insats Vid behov samarbetar vi med Barn och elev hälsan. All berörd personal informeras om barnets behov av särskilt stöd. Om ett barn med funktionshinder börjar på förskolan anpassas verksamheten så att barnet kan delta utifrån sina förutsättningar. Miljön på förskolan får anpassas efter behov. Vi pratar med barnen om likheter och olikheter på ett positivt sätt. Personalen skall utbildas/fortbildas vid behov Förskolechef och arbetslag Pågående process som utvärderas Främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Varje barn ska känna sig stolta över sig själva och sin familj. Insats Vi bejakar olika familjekonstellationer. Låna böcker som beskriver olika familjeförhållanden. Vi undviker att förstärka heteronormen som det enda självklara och naturliga. Förskolechef och arbetslag Pågående process som utvärderas Åtgärd nummer 7 Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla barn på Tornvillan ska ges möjlighet och tillfälle att få kännedom om olika religioner och vad religionsfrihet innebär. Vårdnadshavarna ska med förtroende lämna sina barn på Tornvillan förvissade om att barnen inte under några omständigheter blir ensidigt påverkade till förmån för någon religiös ideologi. 11

12 Insats I de fall vi har kännedom eller får vetskap om att ett barn och dennes familj tillämpar en trosbekännelse som är av annat slag en den svenska lutheranska, konsulterar vi föräldrarna för att råd om vilka traditioner som finns och som vi ska uppmärksamma och för in i verksamheten. Arbetslaget Pågående process som utvärderas Kartläggning Kartläggningsmetoder I det dagliga samtalet med barnet, både enskilt och i grupp. Vi är lyhörda och observanta i barnens lek både inne och ute. Vi pedagoger fungerar som medlare för att lösa eventuella konflikter. Kontinuerligt finns en öppen dialog med föräldrarna samt utvecklingssamtal. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns-uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi samtalar dagligen med barnen. I det sociala samspelet med varandra hjälper vi dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd samt en ömsesidig respekt. Föräldrarna informeras om vad som händer i förskolan. Detta sker vid lämning, hämtning, utvecklingssamtal och på föräldramöten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Återkommande diskussioner, vid planeringstillfällen, APT och planeringsdagar. I det dagliga arbetet när situationer uppstår. Resultat och analys Förebyggande åtgärder samtliga diskrimineringsgrunder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns-uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ett fortsatt bra klimat på förskola utan kränkande behandling. Åtgärd Om problem uppstår genomförs samtal med barn och föräldrar för att hitta den bästa lösningen. Motivera åtgärd För att alla parter ska vara delaktiga. Förskolechef och arbetslag Pågående process som utvärderas

13 Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola accepteras inga trakasserier eller kränkande behandlingar. Alla ska känna sig trygga! Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna finns med och lyssnar in leken. Pedagogerna är lyhörda för vad barnen berättar. Pedagogerna har en god kontakt med föräldrarna, så att de kan vända sig till dem om problem uppstår. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar kan vända sig till alla pedagoger. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagogerna på avdelningen samtalar omedelbart med berörda barn. De berörda föräldrarna informeras när något inträffat. Pedagogerna dokumenterar händelsen. Förskolechefen informeras. Pedagogerna observerar och dokumenterar om det sker någon förändring och har uppföljningssamtal med barnen och föräldrarna. Vid behov kan även förskolechefen närvara vid samtalet. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Diskussion i arbetslaget så att vi har ett gemensamt förhållningssätt gentemot barnen. Vi pedagoger skall ha en samsyn där vi alla kan stå för varandras bemötande till barnen. Vid behov kontaktas förskolechefen. Rutiner för uppföljning Förskolechefen tillsammans med hela arbetslaget ansvarar för uppföljning och åtgärder. Rutiner för dokumentation Hela arbetslaget ansvarar för att händelser dokumenteras. Ansvarsförhållande Förskolechef och arbetslaget 13