Institutionen för pedagogik och didaktik

Transkript

1 1 (11) Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning för kursen Didaktik: Design för lärande UDA27F 7,5 hp AN Ht Version den 18 juni 1

2 INTRODUKTION... 3 Innehåll... 3 Undervisning... 3 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen... 3 Registrering... 3 Kursledare och administratör... 3 Förväntade studieresultat... 4 Kursens innehåll, kurslitteratur och arbetsformer... 4 Mål för studier på avancerad nivå i Högskoleförordningen... 6 Akademiskt skriftspråk... 6 Muntlig framställning... 7 Studera på engelska... 7 Arbetet med kurslitteraturen... 7 Abstract... 8 Vad händer om jag missar ett datum och inte hunnit klar en bok/artikel i tid?... 8 Kunskapskontroll och examination... 8 Del 2 och examination ÖVERSIKT ÖVER KURSENS LÄSORDNING OCH EXAMINATIONER Stöd i studierna EXAMINATION Betygssättningen Ordinarie examinationstillfälle Bedömning och betygskriterier Betygsregistrering Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället Övriga anvisningar Plagiat och självplagiering Fusk Utvärdering KURSLITTERATUR Obligatorisk kurslitteratur: Valbar kurslitteratur

3 Introduktion Välkommen till kursen Design för lärande. Kursen du nu påbörjar är en fristående kurs på avancerad nivå. Den är också valbar inom magisterprogrammet i Didaktik samt i masterprogrammet i Pedagogik. Kursen ges av Institutionen för pedagogik och didaktik ( Denna studiehandledning innehåller specifik information om kursens förväntade studieresultat, schema, innehåll, uppläggning, examination och bedömning samt övergripande studentinformation. Innehåll I kursen behandlas aktuell forskning i didaktik, kognitionsforskning och socialsemiotik med relevans för design av lärande och undervisning samt observationsmetoder och databearbetning avseende analys av multimodala data i relation till didaktiska forskningsfrågor. I kursen behandlas därutöver observation, transkription och analys av undervisning och lärande baserad på kurslitteraturens teorier och begrepp samt etiska frågeställningar i relation till design och analys av lärande. Du kommer även att få arbeta med teoriernas möjligheter och begränsningar, kunskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används i skolan och på andra arenor för lärande. Undervisning Kursen ges på distans: Undervisningen består av presentationer, webbaserat material som filmade föreläsningar och podcasts. Studenterna ska därutöver diskutera sina sk. abstracts på artiklar samt skriftliga svar på instuderingsfrågor med varandra genom ett webbverktyg vid minst fyra tillfällen under kursen. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen om 180 hp. eller kandidatexamen i utbildningsvetenskapligt ämne. Registrering Registrering äger rum när du meddelat avancerad@edu.su.se att du avser gå kursen. Detta måste senast göras vid kursstart. Om du senare hoppar av anmäl detta snarast till avancerad@edu.su.se så plockas du även bort ur Mondo. Kursledare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen på institutionens kurshemsida (kallas Mina sidor på webben) och i lärplattformen Mondo. Dessa nås från Kursledaren är också examinator i kursen. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på såväl Kurshemsida som Mondo. Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. Ev. avbrott i kursen ska snarast meddelas kursadministratören. Kursansvarig och lärare anna-lena.kempe@edu.su.se Kursadministratör når du via funktionsadressen avancerad@edu.su.se 3

4 Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten ha utvecklat följande förmågor: 1. visa kunskap och fördjupad förståelse om delar av socialsemiotisk och kognitiv teori med relevans för studier av lärande och undervisning, 2. visa fördjupad metodkunskap inom multimodal analys av lärandesituationer, 3. självständigt kunna identifiera och formulera frågeställningar relaterade till didaktiska frågor som kan undersökas med multimodala analysverktyg, 4. muntligt och skriftligt klart kunna redogöra för och diskutera sina slutsatser och de argument som ligger till grund för analyser och design av didaktiska situationer, 5. göra bedömningar med utgångspunkt i kursens litteratur med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter, 6. visa medvetenhet om etiska aspekter på utvecklingsarbete i relation till design av lärandesituationer, 7. visa insikt om de ingående teoriernas möjligheter och begränsningar, kunskapens roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Kursens innehåll, kurslitteratur och arbetsformer Kursen bedrivs på 50 % (motsvarande i genomsnitt 20 timmars arbete per vecka) och ges på distans med möjlighet till såväl studentdiskussioner via Adobe connect (länk finns i Mondo) som till skriftlig feedback av läraren. En stor del av arbetet gör du individuellt genom att parallellt läsa och skriva om kurslitteraturen. Du kommer dels att läsa artiklar som du ska skriva sammanfattningar av, s.k. abstract. Därutöver får du instuderingsfrågor på kursens böcker som hjälper dig att fokusera på det som är mest väsentligt i relation till kursens lärandemål. Det är abstracten tillsammans dina svar på instuderingsfrågorna som dels ligger till grund för gruppdiskussionerna, dels blir basen för den första delen av examinationen, rapport 1. I slutet av kursen ska du tillämpa dina kunskaper genom transkriber och analysera en kort videofilmad lärandesituation (du väljer själv en internetpublicerad sekvens som intresserar dig). Uppgiften dokumenteras i rapport 2. Kurslitteraturen kan du antingen beställa via prisjämförelsesajten. eller söka och låna via (som inloggad student) eller fjärrlåna via Flera av titlarna är e-böcker som kan läsas som inloggad student via Om en bok saknas kan du be biblioteket köpa in den som e-bok. Kursens innehåll: Multimodal analys och design av kommunikation i lärandesituationer Länge tänkte vi att undervisningen handlade om att på ett metodiskt bra sätt berätta och visa fram ett ämne och sätta eleverna i någon sorts arbete. Språkliga utsagor i böcker sågs som en neutral avspegling av verkligheten. Ämnet fanns någonstans i texten. Det liksom svävade i böckerna eller i huvudet på de kunniga, och skulle sedan smältas ned till en lagom svår eller lättuggad form för eleverna. Vi talade om engelska eller matte som om det fanns en sorts given mall för hur dessa ämnen skulle traderas till eleverna eller som om innehållet var självklart. I centrum stod texten: stillbilder eller kanske film användes för att illustrera eller lätta upp en framställning men tillmättes sällan något eget pedagogiskt värde. Idag ser vi inte längre på språkliga utsagor som en sann avspegling av världen och vi vet att kommunikation består av många fler teckensystem än språket. All kommunikation kan betraktas som multimodal, dvs. den innehåller flera olika semiotiska dvs. kommunikativa 4

5 resurser (teckensystem)för att kommunicera många olika typer av mening parallellt. Med den kunskapen är det inte längre tillräckligt att fokusera hela uppmärksamheten endast på resursen språket. Även bilder, gester, blickar, kläder, rumslig positionering för att nämna några semiotiska resurser ger möjligheter till kommunikation, meningsskapande och lärande. Skolan har påverkats inte bara av de många nya olika sociala praktiker där kunskap utvecklas och får ett värde ett erkännande som just kunskap (IT t.ex.), utan även av nya sätt att se på lärande, på kunskap, och på kommunikation. Teknologisk utveckling, massmedierna och demokratiseringen av samhällets olika arenor har i grunden förändrat vårt sätt att kommunicera och lära. Att kunna den rätta texten utantill är inte längre en tillräcklig kunskap i ett mångfacetterat heterogent samhälle där mångas röster får höras och många tecken används parallellt utöver språket. Kunskap kan representeras på en mängd olika sätt. I en inflytelserik artikel från 1996 problematiserande forskargruppen The new London group, i A pedagogy of multiliteracies. Designing social future vilka kunskaper att läsa innebär i ett globaliserat samhälle och vilka kunskaper elever behöver utveckla för att fungera i dagens digitala värld. Forskarna beskrev en multimodal värld där mening kommuniceras i en mängd olika teckensystem (modes på engelska) vilket gör att elever i dag behöver kunna utveckla nya strategier inte bara för att läsa multimodal text utan också för att kunna designa nya kunskapsrepresentationer som innehåller fler teckensystem än skriftspråket. De behöver utveckla det vi på svenska kallar multilitteracitet. Digitaliseringen ställer även nya krav på lärare som ska designa undervisningen och de lärsituationer där elever lär sig arbeta med fler uttrycksmedel än tidigare: I ett komplext och heterogent samhälle utvecklar elever kunskaper om fenomen som t.ex. demokrati inte endast genom att läsa om det i skolboken utan genom att använda olika medier som film, interaktiva dataprogram, bilder, spel, musik, dramatisk gestaltning mm. Lärare behöver därför utveckla kunskaper kring hur meningsskapande i olika medier och med skilda semiotiska resurser påverkar klassrumspraktiken, interaktionsmönstren och elevernas möjligheter till lärande och inte minst vårt sätt att tolka tecken på lärande i olika modaltiteter. Multimodal kommunikation och lärande kräver också en utveckling av nya bedömningspraktiker: Hur kan vi bedöma elevers tecken på lärande i andra teckensystem än det språkliga? Vilka handlingar inom en social praktik eller ett skolämne erkänns som kunskap i klassrummet och utanför det? Hur påverkar känslor och emotioner villkoren för lärande? Emotionell kommunikation har i dag allt mer hamnat i fokus för diskussioner om vad som påverkar oss och därmed även formar villkoren för lärande. Känslor är en viktig aspekt av lärprocessen. Vi påverkas ständigt känslomässigt av bilder, smaker, dofter, rörelser etc. vilket får oss att rikta uppmärksamheten och tanken på olika företeelser i världen. Detta sker såväl medvetet men kanske oftast utan att vi tänker på det. Känslor är också viktiga i interaktionen och således i de miljöer för kollaborativt lärande som vi är med och skapar som pedagoger eller deltagare. I kursen studerar vi även teorin om hur vårt minne/tänkande/lärande påverkas av hur och när information presenteras i olika teckensystem (Cognitive Load Theory, CLT) i undervisning. CLT ger oss ytterligare analytiska redskap när vi ska designa multimodala lärandesituationer så att elever får optimala möjligheter att utveckla och representera sitt kunnande på olika sätt. Slutligen ger dig kursen möjligheter att utveckla fördjupade kunskaper i transkription och analys av multimodal kommunikation för och i lärande. 5

6 Mål för studier på avancerad nivå i Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt - forsknings- och utvecklingsarbete, och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. I kurser på avancerad nivå ställs höga krav på studenters självständighet och egna ansvar i studierna. Studenten ansvarar för att arbeta med sitt lärande och med sin förståelse såväl enskilt som i grupp (via webben). Förståelse och därmed lärande blir möjligt när man kan koppla ihop nya begrepp och teorier med tidigare kunskaper och erfarenheter. Ett sådant lärande kräver ett ständigt skrivande och kontinuerlig revidering av det man skrivit i en tolkning av texterna parallellt med läsandet och diskussioner med kurskamrater. Lärande på avancerad nivå går därför djupare än till en redovisning av fakta på textens yta. Detta innebär att studenten under kursen utvecklar sin förmåga att förhålla sig kritiskt till de texter man studerar bl.a. genom att undersöka implicita antaganden/undertexter som formar olika forskningsinriktningar. I examinationsuppgifter bör man även ställa de olika teorierna och ansatserna i relation till varandra och kritiskt diskutera deras förklaringsvärde för didaktikens frågor/fält. Akademiskt skriftspråk På avancerad nivå ställs högra krav på ett korrekt och stringent akademiskt skriftspråk. I kursen får ni feedback av studiekamrater och av läraren. Var observant redan från början på följande: 6

7 Undvik värdeomdömen som bra eller dåligt eller att tycka till snarare än att analysera, diskutera och motivera de slutsatser du drar när du ska besvara frågorna på litteraturen. Använd gärna kortare citat (med referens och sidhänvisning) när du vill lyfta fram och diskutera några slutsatser i boken du skriver om. Dra inte för stora och generaliserande slutsatser på små material (lite data) eller utifrån egna personliga iakttagelser. Undvik oprecist generaliserande vardagsspråk som lärare jobbar, elever gör etc. I skolan är det så här xxx. Problematisera det du läser d.v.s. eka inte vad författaren hävdar utan håll dig kritiskt distanserad genom att skriva författaren (referens) hävdar att xxx. Å andra sidan kan man utifrån xxx hävda att frågan om xxx inte finns beskriven i xxx. Visa tydligt vad du hämtar slutsatser ifrån. Är det du som hävdar något eller är det författaren? Referera korrekt till de texter du diskuterar så tidigt som möjligt (guide till Harvardmodellen som är absolut vanligast i samhällsvetenskap hittar du här: Muntlig framställning I kursen får du också träna dig på att muntligt presentera och bearbeta din förståelse av kurslitteraturen med utgångspunkt i den skriftliga förlaga som du publicerat i Mondo som förberedelse inför gruppsamtalen. I diskussionerna ska du dels kommunicera hur du förstått texterna, dels ge konstruktiv kritik på de texter dina medstudenter skrivit. Det brukar vara spännande att se hur olika vi representerar en text och vad av argumentationen i en artikel eller bok som hamnar i för- resp. bakgrunden när olika personer läser samma förlaga. Studera på engelska På avancerad nivå blir allt mer av kurslitteraturen skriven på engelska. Om det känns ovant att läsa akademisk text på engelska kan du förbereda dig genom att läsa om kursens teman på svenska i följande titlar. Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. (1. uppl.) Malmö: Gleerup. Selander, S. & Kress, G.R. (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt. Wedin, Å. & Hedman, C. (red.) (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Arbetet med kurslitteraturen I kursen läser och studerar ni den obligatoriska och valbara kurslitteraturen (7 artiklar 4 böcker varav en valbar). Artiklarna ska sammanfattas var och i en s.k. abstract i akademisk genre, men också jämföras med varandra (de formar två teman). Böckerna ska analyseras och diskuteras utgångspunkt i ett antal instuderings- och reflektionsfrågor som ni hittar i Mondo under filsamling. Dessa besvarar du individuellt och sen publicerar du din text senast ett 7

8 visst datum (se tabell på sid. 6-7) i ett forum för resp. text i Mondo. Via Adobe connect ska ni i grupp (se länk i Mondo vid kursstart) diskutera de texter ni läst samt frågorna och även ge skriftlig och muntlig respons på varandras texter. (det räcker att du ger skriftlig respons på en annan students inlämning. Muntligt gensvar ger du till alla din diskussionsgrupp). Ni väljer de tider för gruppdiskussionen som passar er så gruppmedlemmarna varierar från gång till gång.vid ett tillfälle ska ni även presentera ett utkast på examination 2. Utöver feedback från medstudenter kommer ni även att få skriftlig återkoppling från kursledaren på minst 2 inlämningar samt på ett utkast på examinationsuppgiften innan slutexaminationen lämnas in. Syftet med denna återkoppling är stödja lärandet genom att utveckla texten inför examinationen. OBS: betyget sätts endast på examinationen. Lärarens återkoppling är en formativ bedömning av era texter inför examinationen. Ni väljer själva vilka två texter/böcker ni vill ha återkoppling på genom att mejla dessa till annalena.kempe@edu.su.se Abstract I kursen kommer du att arbeta med att sammanfatta artiklar det som kallas för abstract och nyckelord. En sådan kortare text som vanligen innehåller ord. ska återge artikelns innehåll så att läsaren snabbt kan skaffa sig en uppfattning utan att behöva läsa hela texten. Ett abstract bör följande avsnitt finnas med :syfte, metod, teoretiskt perspektiv/centrala begrepp, resultat. I vissa fall kan det vara svårt att hitta ett renodlat metodkapitel t.ex. eller ett uttalat perspektiv. Då kan man istället ta med huvudargumenten i texten. Ett abstract ska inte innehålla någon värdering av texten som sammanfattas. I kursen börjar du med att skriva något längre sammanfattningar på svenska av de sju artiklar som du ska läsa. Mot slutet av kursen ska du pröva att skriva kortare sammanfattningar på engelska. När man skriver ett abstract kan utgå från följande frågor till texten: Vilket eller vilka fenomen studeras/diskuteras i artikeln? Vilka frågor besvaras? Vilken kunskap har studien syftat att ge om fenomenet? Ur vilket perspektiv och med vilka teoretiska begrepp/redskap studeras fenomenet? Hur var studien designad metodiskt (om det är en empirisk artikel). Vilka är slutsatserna som dras av studien (empirisk artikel)? Vilka är huvudargumenten och dess implikationer (teoretisk artikel)? Dessa frågor kan även ligga till grund för din konstruktiva kritik av dina medstudenters abstract. Vad händer om jag missar ett datum och inte hunnit klar en bok/artikel i tid? Mejla mig så lägger jag upp ett reservforum! Arbeta vidare systematiskt. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras dels genom inlämning av en skriftlig rapport (1) som kritiskt reflekterande behandlar kurslitteraturen, dels genom aktivt deltagande vid minst fyra gruppdiskussioner där de skriftliga rapporterna på instuderingsfrågor utgör underlag för samtalet och där även ett synopsis/p.m. till slutexaminationen ska presenteras och diskuteras med gruppen. Rapporten (1) bedöms i sjugradig skala. Deltagandet i gruppdiskussioner baserat på skriftliga inlämningar med betyget underkänd eller godkänd. 8

9 Kursen examineras därutöver genom att studenten planerar och genomför en ett par minuter lång videdokumenterad observation av en lärandesituation (som kan hämtas från internetpublicerade filmer) och som ska transkriberas multimodalt och analyseras med kursens centrala begrepp i ett urval relaterat till en forskningsfråga som studenten formulerar innan observationen. Observationen och analysen dokumenteras i en skriftlig rapport (2) som bedöms i sjugradig skala. A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx= Otillräckligt F = Helt Otillräckligt När kursen är slut ska samtliga dokument med abstract och besvarade frågor på alla kursens texter sammanställas till en sammanhängande rapport (1). Rapportexten ska utöver svaren på frågorna i en mer sammanfattande form även innehålla en reflekterande diskussion där ni sätter böckerna i relation till varandra utifrån didaktikens frågor vad, varför, hur, vilka och när (när de passar). Ni kan alltså bearbeta och förkorta tidigare texter utifrån den återkoppling ni fått och ev. nya reflektioner. Denna slutrapport ska omfatta minimum 8 och maximum 12 sidor. Den kan vara skriven på svenska eller engelska. Rapporten(1) ska innehålla Några frågor som du ska diskutera i relation till litteraturen och som relaterar till kursens övergripande teman och lärandemål. En kort motivering till de frågor du väljer att diskutera i rapporten En beskrivning av de centrala begrepp ur skilda perspektiv som du hittat i litteraturen. För ett högre betyg än D bör du sätta teorierna i relation till varandra och jämföra deras olika antaganden som formar dels hur man ser på centrala fenomen, dels hur man samlat in och analyserat data (vilken typ av data och analys?) En problematiserande analys av hur de olika teorierna om multimodalitet är kopplade till empirin i resp. bok. En jämförande problematisering av de olika teoriernas sammatagna förklaringsvärde (vilken typ av frågor kan de besvara resp. inte besvara) för klassiska didaktiska frågeställningarna (vad, varför, hur, för vem och när?). diskutera några etiska aspekter i de teorier du läst En referenslista enligt Harvardsystemet. Obligatoriska gensvar Det är ett kurskrav att delta i gruppdiskussionerna vid minst fyra tillfällen och ge gensvar på gruppmedlemmarnas abstract samt i deras svar på instuderingsfrågorna. Ett skriftligt gensvar ska aldrig bygga på värdeomdömen av typen bra eller dåligt utan vara en reflektion över texten + en fördjupning av din egen förståelse av det som boken och studenttexten som du granskar behandlar. Gensvaret kan vara frågor till författaren och förslag på förtydliganden etc. Lämna in fyra gensvar i din inlämningsmapp/drop box i samband med att du lämnar in dina examinationsrapporter. Minst ett av gensvaren ska handla om en abstractuppgift. Skriv också vilka diskussioner du deltog i. 9

10 Del 2 och examination 2 Analys och design av kommunikation i lärandemiljöer. Kursen examineras därutöver genom att studenten planerar och genomför en ett par minuter lång transkriberad observation av en lärandesituation (som kan hämtas från internetpublicerade filmer) och som ska transkriberas multimodalt och analyseras med kursens centrala begrepp i urval relaterat till en forskningsfråga som du formulerar innan observationen. Observationen och analysen dokumenteras i en skriftlig rapport. Du ska beskriva (transkribera) och analysera en kort filmad undervisningssekvens eller lärandesekvens utanför skolan/förskola (någon minut kan räcka om du vill vara detaljerad!) kanske i ditt eget klassrum (eller en spelfilmscen på t.ex. YouTube). Analysen gör du genom att använda kursens centrala begrepp och frågor som ett raster. Se vidare anonyma examinationer i Mondo för mer inspiration. Du ska undersöka den filmade lärandesituationen utifrån en specifik frågeställning för att besvara ett syfte. Analysen gör du i två steg: Först skriver du ett utkast där materialet, syftet, frågan och analysbegreppen presenteras kortfattat (1-2 sidor). Utkastet publicerar du senast den 22 december. Du får kortfattad respons av kursledaren på ditt pm. senast den 27 december samt diskuterar det i en Adobe connect-grupp. Därefter gör du din transkription och analys, skriver rapport och lägger upp den vid något av examinationsdatumen 15 januari/19 februari/1 april/10 juni/29 augusti 2016 Din analysrapport (2) ska innehålla: Abstract och nyckelord, max 150 ord (svenska eller engelska) syfte, problem/fråga en motivering till valet av film/observation i relation till frågan och syftet, en motivering till valet av analysbegrepp i relation till syfte och fråga och teoretiskt perspektiv en kort beskrivning av sättet att transkribera observationen/filmen (vilka modes/teckensystem har du tagit med och varför i relation till syftet etc). en diskussion av vad analysen kan ha för betydelse didaktiskt men även ur ett mer övergripande samhälleligt perspektiv, en reflektion över etiska implikationer samt problematisering av analysens begränsningar. Referenslista enligt Harvardsystemet. I en bilaga lägger du den multimodala transkriptionen. Rapporten kan vara skriven på svenska eller engelska. Transkriptionen lägger du som en bilaga, men du bör ta ut kortare excerpt (utsnitt) i den del där du beskriver situationen som du ska analysera. Slutrapporten ska vara på min 8 max 12 sidor (formaterad i DiVA-mallen som ligger i Mondos filsamling). 10

11 Översikt över kursens läsordning och examinationer Del 1: Abstract, instuderingsfrågor och gensvar på obligatorisk och valfri litteratur Litteratur Kursen börjar med fyra artiklar som presenterar centrala begrepp och fenomen kring multimodalitet, multilitteracitet, design för och in lärande. Artiklarna finns i Mondo/filsamling och den första hittas på nätet som pdf. 1. Cazden, Courtney; Cope, Bill; Fairclough, Norman; Gee, Jim; et al (1996). A pedagogy of multiliteracies: Designing social futures. Harvard Educational Review; Spring 1996; 66, 1; Research Library 2. Cope, B. & Kalantzis, M. (2009). Multiliteracies : New Literacies, New Learning. Pedagogies: An International Journal, volume 4 issue Special Issue: Multiliteracies. Taylor & Francis 3. Gee, J. P. (2009). Reflections on Reading Cope and Kalantzis' Multiliteracies : New Literacies, New Learning. Pedagogies: An International Journal Volume 4, Issue 3, 2009 Special Issue: Multiliteracies Taylor & Francis 4. Kress, G. (2009). Comments on Cope and Kalantzis Pedagogies: An International Journal Volume 4, Issue 3, 2009 Special Issue: Multiliteracies Taylor & Francis Publicera abstract/svar på frågor i Mondo under forum. 9/11 Skriv ett abstract på svenska, max 1 sida per artikel. Skriv sedan en kort resonerande text på ca 1 sida där du jämför artiklarna mot varandra. Vad skiljer och förenar författarnas argumentation? Vilka egna reflektioner gör du? Publicera dina abstracts i ett samlat dokument om max 5 sidor under resp. forum. (Du väljer en diskussionsgrupp/tid och lägger dina texter inkl. gensvar där. Dokumenten ska vara sparade med ditt namn.) Vid gruppdiskussionen ska du dels muntligt presentera dina egna abstract, dels muntlig kommentera din konstruktiva kritik av medstudents abstract. Välj en av nedanstående titlar: Kress, G.R. (red.) (2004). English in urban classrooms: a multimodal perspective on teaching and learning. New York, NY: RoutledgeFalmer. Kress, G., Ogborn, J. & Jewitt, C. (2014). Multimodal Teaching and Learning [Elektronisk resurs]. Bloomsbury Publishing. 16/11 Besvara instuderingsfrågor för resp. bok som finns i filsamlingen. Välj en diskussionsgrupp i forum och publicera dina svar samt gensvar där. Machin, D. & Mayr, A. (2012). How to do critical 11

12 discourse analysis: a multimodal introduction. London: Sage. 30/11 Besvara instuderingsfrågor som finns i filsamlingen. Tre artiklar/antologikapitel om transkription och analys av multimodala data: Finns i Mondo/filsamling/artiklar. 1. Bezemer, J. (2014) How to Transcribe Multimodal Interaction? 2. Bezemer, J. and Mavers, D. (2011) Multimodal transcription as academic practice: a social semiotic perspective, 3. Boeriis, M. & Holsanova, J. (2012). Tracking visual segmentation: connecting semiotic and cognitive perspectives 14/12 Skriv ett abstract på engelska, max en halv sida per artikel. Skriv sedan en halvtill max en sida om hur du ser på skillnader och likheter i de olika artiklarna. Publicera som ett dokument om max 3 sidor. Publicera och diskutera ett gensvar på medstudents abstract. Synopsis/pm inför analysuppgiften 22/12 Skriv ett kortfattat pm. på max 1 sida om din tänkta analysuppgift. Ge respons på någon annans pm. Feedback från läraren 27/12. Baker, M., Andriessen, J. & Järvelä, S. (red.) (2013). Affective learning together: social and emotional dimensions of collaborative learning 28/12 Besvara instuderingsfrågor som finns i filsamlingen. Skriv feedback på medstudents text. Plass, J. A., et al (2010). Cognivite Load Theory. Theory and applications. New York: Cambridge University Press. (288 sid.) 11/ Besvara instuderingsfrågor som finns i 12

13 filsamlingen. Skriv feedback på medstudents text. Examination 1 Rapport på litteraturen Slutversion av rapporten med samtliga nu bearbetade svar publiceras i inlämningsmappen i Mondo 15 januari/19 februari/1 april/10 juni/29 augusti

14 Del 2 Analys och design av lärandemiljöer Examinationsuppgift 2 Analys och design av multimodal kommunikation i lärandesammanhang (redovisas i en gemensam rapport) Publicera i inlämningsmappen Utkast/pm senast 22 december kl. 12. Gensvar/examination Du får ett kortfattat gensvar av Anna-Lena Kempe senast den 27/12 så att du vet om du är på rätt spår. Du ska göra en multimodal designteoretisk analys av ett lärotillfälle/kunskapsrepresentation Du ska även designa en multimodal lärsekvens alt. läromedel med utgångspunkt i boken. Publicera slutversionen i inlämningsmappen i Mondo på examinationsdagen den 15 januari senast kl. 23:59. Nästa examinationsdatum infaller den 19 februari. Det finns även 2 datum till: 10 juni alt. 29 augusti. Omregistrering krävs, mejla avancerad@edu.su.se Betyg med motivation meddelas inom 15 arbetsdagar från inlämningen räknat. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden. Under rubriken Studentservice på SUs hemsida ( hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl. a få hjälp med akademiskt skrivande. Studera med funktionshinder. Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder Mer information finns på Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursen har tre examinationer som har olika former vilka i sin tur ger olika antal högskolepoäng: 14

15 Provkod Benämning Högskolepoäng DL01 Kritisk reflektion på kurslitteraturen 4 hp DL02 Muntlig presentation och diskussion 1 hp DL03 Multimodal transkription och analys av lärandesituation 2.5 hp Den första examinationen är alltså en rapport baserad på de bearbetade svaren på instuderingsfrågorna på resp. bok/artiklar. Kursen examineras dels genom inlämning av en skriftlig rapport som kritiskt reflekterande behandlar kurslitteraturen. Rapporttexten ska vara sammanhängande och formaterad i DiVA-mallen (finns i Mondo) och ska omfatta min. 8 och max 15 sidor. Rapporten bedöms i sjugradig skala. Den muntliga delen examineras genom aktivt deltagande vid minst fyra gruppdiskussioner där de skriftliga rapporterna utgör underlag för samtalet och där även ett synopsis till slutexaminationen ska presenteras och diskuteras med gruppen vid Adobe connect. Denna del kan få betyget underkänd eller godkänd. Kursen examineras därutöver genom att studenten planerar och genomför en ett par minuter lång observation av en lärandesituation (som kan hämtas från internetpublicerade filmer) och som ska transkriberas multimodalt och analyseras med kursens centrala begrepp i urval relaterat till en forskningsfråga som studenten formulerar innan observationen. Observationen och analysen dokumenteras i en skriftlig rapport som bedöms i sjugradig skala. Även denna rapport ska vara formaterad i mallen och den ska omfatta min. 5 och max 8 sidor kompletterat med en presentation i något eller några andra medium + en bilaga med din transkription. Betygssättningen För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden G på provet Muntlig presentation och diskussion (DL02) och lägst E på övriga prov. Slutbetyget beräknas utifrån summan av delkursbetygens värde enligt följande skala: (A=5, B=4, C=3, D=2 och E=1), gånger delkursens högskolepoäng dividerat med 6,5 högskolepoäng (proven DL01 och DL03).Erhållet värde avrundas till närmaste heltal och översätts till bokstavsbetyg A-E. Student som erhållit betyget Fx vid examination får komplettera befintlig examination i enlighet med tidsangivelse i studiehandledning för kursen. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Ordinarie examinationstillfälle Examinationen av båda uppgifterna sker den 15 januari 2015 genom att du laddar upp dina texter i inlämningsmappen. Nya examinationstillfällen alt tillfällen när kompletteringar kan lämnas in vid betyget Fx är den 19 februari/1 april/10 juni/29 augusti

16 Bedömning och betygskriterier Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala. A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt För att bli godkänd på kursen krävs lägst betygsgraden E och G på provkod DL 02 Studerande som fått betyget Fx eller F eller U på ett prov har rätt att genomgå högst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. 16

17 3 A B C D E Fx F Utmärkt prestation Mycket bra prestation Bra prestation Tillfredsställande prestation Tillräcklig prestationen Otillräcklig prestation Helt otillräcklig prestation Synnerligen god förmåga att beskriva, transkribera, analysera och Mycket god förmåga att beskriva, transkribera, analysera och God förmåga att beskriva, transkribera, analysera och problematisera skilda Förmåga att beskriva, transkribera, analysera och problematisera skilda Studenten visar viss förmåga att beskriva, transkribera, analysera Minimikraven kan uppnås genomkomplettering utifrån examinatorns Så stora brister i kraven för E att examinationerna inte kan kompletteras problematisera skilda kvaliteter i multimodal kommunikation i lärsituationer med i stort sett samtliga relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i didaktikens frågor och centrala teman.. Mycket djup och bred etisk diskussion i relation till kursens tematiker. Språkbehandling, argumentation och formalia uppfyller samtliga krav på akademisk stringens. Fullständig koherens mellan texters och/eller uppgiftens olika delar. problematisera skilda kvaliteter i multimodal kommunikation i lärsituationer med ett stort antal relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i didaktikens frågor och centrala teman. Djup och bred etisk diskussion i relation till kursens tematiker. Språkbehandling, argumentation och formalia uppfyller mycket högt ställda krav akademisk stringens. Hög grad av koherens mellan texters och/eller uppgiftens olika delar kvaliteter i multimodal kommunikation i lärsituationer med ett flertal relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i didaktikens frågor och centrala teman. Kursens teman diskuteras relativt ingående ur etiskt perspektiv. Språkbehandling, argumentation och formalia i fyller högt ställda krav på tydlighet. Det finns en tydlig röd tråd i texten/uppgiften och logik i valet av begrepp som behandlas. kvaliteter i multimodal kommunikation i lärsituationer med några relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i didaktikens frågor och centrala teman. Diskuterar etiska aspekter i relation till några av kursens teman. Språkbehandling och formalia utan större brister. I texten/uppgiften finns en form av systematik i valet av begrepp i analysernas olika delar. och problematisera några skilda kvaliteter i multimodal kommunikation i lärsituationer med några relevanta teoretiska begrepp och med utgångspunkt i didaktikens frågor och centrala teman. Visar viss etisk medveten-het i relation till kursens huvudtema. Språk-behandling och formalia uppfyller grundläggande krav på tydlighet. Visst logiskt sammanhang mellan texters och uppgiftens olika delar. kommentarer. Brister i innehåll, förståelse av centrala teorier, språkbehandling och/eller formalia. Osammanhängande text/uppgift. utan helt måste revideras. 17

18 Betygsregistrering Observera att godkända betyg registreras av kursadministratören. Normalt tar betygssättningen högst 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Du får betyg och en skriftlig motivering av din examinator via e-post lite tidigare. Omexamination vid underkänt eller ej klar vid första tillfället Betyget Fx och F används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för E. Examinator kommer att ge dig skriftligt underlag för att ge dig exempel på vad som behöver utvecklas för att du ska kunna bli godkänd. Student som har underkänts av samma examinator två gånger har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran om ny examinator måste göras skriftligen till institutionsstyrelsen. Studenten har sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. Kursens examinationstillfällen dvs. när du senast ska ha lämnat in din text i inlämningsmappen/dropbox i Mondo 15 januari/19 februari/1 april/10 juni/29 augusti Övriga anvisningar Plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om Du använder andras text så att Du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Självplagiering, dvs. att återanvända texter eller delar av texter från tidigare betygsatta och poänggivande examinationer, är inte heller tillåtet. 18

19 Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden! Vi använder olika digitala redskap för att kontrollera texter för avseende plagiat. Utvärdering Kursen kommer att utvärderas anonymt via länk i ett mejl som leder vidare en till enkät. Kurslitteratur Obligatorisk kurslitteratur: Baker, M., Andriessen, J. & Järvelä, S. (red.) (2013). Affective learning together: social and emotional dimensions of collaborative learning. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge. (finns även som e- bok). Bezemer, J. (2014) How to Transcribe Multimodal Interaction? (Finns i Mondo senast 3 veckor innan kursstart.) Bezemer, J. and Mavers, D. (2011) Multimodal transcription as academic practice: a social semiotic perspective, (Finns i Mondo senast 3 veckor innan kursstart.) Boeriis, M. & Holsanova, J. (2012). Tracking visual segmentation: connecting semiotic and cognitive perspectives (Finns i Mondo senast 3 veckor innan kursstart.) Cazden, Courtney; Cope, Bill; Fairclough, Norman; Gee, Jim; et al (1996). A pedagogy of multiliteracies: Designing social futures. Harvard Educational Review; Spring 1996; 66, 1; Research Library Cope, B. & Kalantzis, M. (2009). Multiliteracies : New Literacies, New Learning. Pedagogies: An International Journal, volume 4 issue Special Issue: Multiliteracies. Taylor & Francis (Finns i Mondo senast 3 veckor innan kursstart.) Gee, J. P. (2009). Reflections on Reading Cope and Kalantzis' Multiliteracies : New Literacies, New Learning. Pedagogies: An International Journal Volume 4, Issue 3, 2009 Special Issue: Multiliteracies Taylor & Francis (Finns i Mondo senast 3 veckor innan kursstart.) 19

20 Kress, G. (2009). Comments on Cope and Kalantzis Pedagogies: An International Journal Volume 4, Issue 3, 2009 Special Issue: Multiliteracies Taylor & Francis (Finns i Mondo senast 3 veckor innan kursstart.) Machin, D. & Mayr, A. (2012). How to do critical discourse analysis: a multimodal introduction. London: Sage. Plass, J. A., et al (2010). Cognivite Load Theory. Theory and applications. New York: Cambridge University Press. (288 sid.) Valbar kurslitteratur Välj en av följande: Kress, G.R. (red.) (2004). English in urban classrooms: a multimodal perspective on teaching and learning. New York, NY: RoutledgeFalmer. Kress, G., Ogborn, J. & Jewitt, C. (2014). Multimodal Teaching and Learning [Elektronisk resurs]. Bloomsbury Publishing. Fördjupningslitteratur Jewitt, C. (2005). Technology, literacy and learning: a multimodal approach. London: Routledge. Jewitt, C. & Kress, G.R. (red.) (2003). Multimodal literacy. New York: Lang Kahneman, D. (2013). Tänka, snabbt och långsamt. Månpocket (valda delar om ca 300 sidor). Kempe, A-L. & Selander, S. (red.) (2010). Design för lärande. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts. Kempe, A-L. & West, T. (2010). Design för lärande i musik. Stockholm: Norstedts. Cole, D.R. & Pullen, D.L. (red.) (2010). Multiliteracies in motion: current theory and practice. New York: Routledge LeVine, P. & Scollon, R. (red.) (2004). Discourse and technology: multimodal discourse analysis. Washington, D.C.: Georgetown University Press. Norris, S. (2011). Identity in interaction: introducing multimodal interaction analysis. Berlin: De Gruyter Mouton. Norris, S. & Jones, R.H. (red.) (2005). Discourse in action: introducing mediated discourse analysis. London: Routledge. Royce, Terry D., & Bowcher, W. L. (Red.). (2007). New directions in the analysis of multimodal discourse. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates. Selander, S. & Kress, G.R. (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt. 20

21 Whitton, N. (2014). Digital games and learning [Elektronisk resurs] : research and theory. 21