KRISPLAN VINSLÖVS SKOLOR & FÖRSKOLOR

Transkript

1 KRISPLAN VINSLÖVS SKOLOR & FÖRSKOLOR Målet för krisplanen är att den skall vara ett stöd i händelser som kan utlösa kris. En plan gör det möjligt att på ett genomtänkt sätt möta krisen och göra insatser för att motverka ytterligare skadeverkningar för de redan drabbade.

2 Innehållsförteckning DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP... 2 DET AKUTA TILLSTÅNDET... 3 KRISHANTERING Kontaktuppgifter - krisledningsgrupp... 4 Kontaktuppgifter - resurspersoner... 5 Andra viktiga telefonnummer... 6 PERSONAL MED SÄRSKILT ANSFÖR FÖR KRISPLANEN OCH DESS ARBETE (LOKAL KRISGRUPP) Förskolan... 7 Skolan... 8 Krisledningsgruppens uppgifter... 9 Ledningens ansvar... 9 Stöd/bearbetning... 9 Krislåda Personal ska tänka på följande: INFORMATIONSANSVARIGA VID KRIS ELLER AKUTA TILLSTÅND Förskolechef/rektor informerar: Kanslipersonal/Skolvärdinna informerar: Pressansvarig: Om förskolechef eller rektor är frånvarande Alternativa lokaler vid kris Alternativa lokaler vid längre tids lokalbehov ELEVER Allvarlig sjukdom hos elev Allvarlig olycka/dödsfall under elevs ledighet Vid akut sjukdom/allvarlig olycka/dödsfall av elevs anhörig PERSONAL Allvarlig olycka/dödsfall under personalens arbetstid Allvarlig olycka/dödsfall under personalens ledighet Vid akut sjukdom/allvarlig olycka/dödsfall av personalens anhörig ALLMÄNT Omhändertagande av människor i kris Råd vid dödsfall EXTERNA HOT Väpnat våld Bombhot Brand Checklista vid hot via telefon Miljöolycka Buss- eller skolskjutsolycka Större och längre el-/vattenavbrott BILAGOR Bilaga 1 - Brevmall Bilaga 2 - Samtal med klassen Bilaga 3 - Samtalsstöd i grupp Bilaga 4 - Katastrof-reaktioner och reaktionsförlopp forts. bilaga Bilaga 5 - Avlastningssamtal Debriefing Bilaga 6 - Händelselogg Bilaga 7 - Dokumentation av krissituation sida 1

3 DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP Kris kan bero på en plötslig förändring i våra liv, en avgörande eller ödesdiger händelse. Vi hamnar då i en situation där våra tidigare erfarenheter och vår förmåga till problemlösning kommer till korta eller inte fungerar för att vi ska klara av situationen. Krisgrupp består av ledning och elevhälsa och har en central roll i händelse av kris. Dessa avgör vilka som ska informeras, hur informationen ska ske och vilken information som ska lämnas ut. POSOM (Psykiskt- och socialt omhändertagande) är en organisation som arbetar med krishantering i samhället, på arbetsplatser, inom idrottsrörelsen på uppdrag av organisationer myndigheter och företag. POSOMs krisgrupper består av psykoterapeuter, psykologer, präster, kris-traumatologer och insatspersonal för akut krisstöd. Säkerhetsombud är en person på skolan som har ansvaret för att vara kontaktperson med externa insatser, t ex Räddningstjänsten. Extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. sida 2

4 DET AKUTA TILLSTÅNDET Ring 112 Gör klart för dig vad som inträffat och vilka som ska larmas När du larmar; tala om vem du är och vad som hänt Uppmana den uppringde att bege sig till Låt den uppringde upprepa meddelandet Tag kontakt med förskolechef /rektor/ krisledningsgrupp sida 3

5 KRISHANTERING I Vinslöv finns en krisledningsgrupp med övergripande funktion. På varje enhet (förskola/skola) finns minst två lokala krisgruppsrepresentanter. Därutöver finns ett antal resurspersoner att tillgå. Kontaktuppgifter - krisledningsgrupp Josephine Hagberg Förskolechef Birgitta Elmström Förskolechef Ursula Söderlund Förskolechef Johan Johansson Rektor Anette Adamsson Rektor Peter Nilsson Rektor Annelie Linnér Administratör Bitte Rytkölä Skolsköterska Fu Camilla Hallin Skolsköterska Sö F Ingri Mattsson Kurator Sö F Edina Burazerovic Kurator Fu Susanne Månsson Specialpedagog Krisledningsgruppen träffas minst en gång per termin (Johan Johansson sammankallar) för att uppdatera och aktualisera kunskaperna om krishantering. Planen gås igenom och eventuella ändringar görs. Här tas initiativ till allmän utbildning i och information om krishantering bland de anställda. sida 4

6 Kontaktuppgifter - resurspersoner Skolpsykolog Kent Ahlkvist Centrala resurser BUF (psykologer) växeln Verksamhetschef Grundskolan Förvaltningschef Grundskolan Bitr. förvaltningschef Grundskolan Verksamhetschef Särskola/CEBE Verksamhetschef Gymnasieskolan Verksamhetschef Förskolan Präst Helene Hansen / Pastor Missionskyrkan Vaktmästare Vinslöv (Arbetsledare Bo Magnusson) Fastighetsförvaltare Paul Tuvesson Nätverksgruppen Britt-Marie Kaldeus POSOM-gruppen Dessa hålls informerade om vår krisplan (ansvar: Krisledningsgruppen) och ställer upp vid behov. sida 5

7 Andra viktiga telefonnummer I nödsituation 112 Nationellt informationsnummer (stöd vid olyckor och kriser) Polisen, icke nödsituation , tryck 1 Kommunen (växel) Räddningstjänsten (kontorstid) (jour nr) Skolöverläkare Lars Möller Sjukhuset Hässleholm Sjukhuset Kristianstad Vårdcentralen Vinslöv Giftinformationscentralen Skolskjutssamordnare Barn- och ungdomssupporten (BUS) Ungdoms- och mottagnings gruppen Socialförvaltningen Socialförvaltningen (jour nr) (kontorstid) Ring 112 och begär socialförvaltningens jour alt (Räddningstjänsten) Radio Kristianstad Norra Skåne Kristianstadsbladet sida 6

8 PERSONAL MED SÄRSKILT ANSFÖR FÖR KRISPLANEN OCH DESS ARBETE (LOKAL KRISGRUPP) Förskolan Ansvarig Bergmanska förskolan Marie Nordkvist x Anna Thorgren Carina Sjögren Förskolan Mio Towe Lindqvist Ottosson x Sofie L Eriksson Förskolan Frö & Freja Catta Johansson x Jenny Svensson Liselott Svensson Förskolan Borggården Katarina Ingvarsson Kristina Strid Isberg x Anna Höglund Matilda Cederholm Skogsbrynets förskola Annika Nilsson Annelie Svensson Britt-Marie Tingström x De lokala krisgrupperna samlas av förskolechefen en gång per termin. sida 7

9 Skolan Ansvarig Furutorpskolan 4-6, inkl. fritidshemmet Therése Svensson Peter Nilsson x Furutorpskolan 7-9 Martin Johansson Bo Svensson x Edina Burazerovic Bitte Rytkölä Söderparkskolan F-3, inkl. fritidshemmen Ingalill Gustavsson x Evelina Löfquist Pia Hansson Camilla Hallin Ingri Mattsson Vanneberga skola F-6 inkl., fritidshemmet Stefan Månsson Bengt Nilsson x De lokala krisgrupperna samlas av rektor en gång per termin. sida 8

10 Krisledningsgruppens uppgifter Dubbelkolla information t.ex. med polisen innan åtgärder vidtas. Samla all personal för information. Krisgruppen ska då ha en tydlig handlingsplan för den närmaste tiden. Ge berörd personal möjlighet att sitta ner och prata igenom situationen och bestämma hur de ska gå vidare. Meddela förvaltningen vad som hänt. Informera även personalen på andra enheter att något har hänt och att personalen i krisledningsgruppen och den lokala krisgruppen kan vara svåra att nå/inte kan vara på sin ordinarie tjänst. Krisarbetet måste gå före. Backa upp berörd personal med extra resurs. Kalla in präst, psykolog och/eller annan utomstående person vid behov. Meddela kortfattad saklig information till personer som ska ta emot telefonsamtal. Meddela kommunens växel om vad som hänt och att man förväntar sig många samtal. Samla all personal innan arbetsdagens början och vid arbetsdagens slut så länge det behövs. Ställ i ordning ett sorgerum vid dödsfall. Här ska finnas möjlighet att skriva/rita av sig eller bara vara en stund. En person kan utses att sköta kontakten med anhöriga, men det är viktigt att informationen kommer fram till all berörd personal och att tillfälle ges för dessa att sitta ner tillsammans vid flera tillfällen. OBS! Det är alltid polisen som meddelar anhöriga vid dödsfall. Ta reda på en bra samlingssal för många om det skulle behövas. Utvärdering av insatta åtgärder Ledningens ansvar Planera, fatta beslut, representera. Stöd/bearbetning Stöd kan ges på många sätt, inte minst genom att informera, lyssna och samtala. Anordna eventuellt en samlingsplats med tillgång till samtalspartners. Ta kontakt med resurspersoner, som kan hjälpa till. Se till att det finns förtäring. sida 9

11 Krislåda På varje enhet finns en krislåda. Ansvariga för lådan samt för att informera personalen om denna är: Förskolan Borggården Skogsbrynets förskola Bergmanska förskolan Förskolan Frö & Freja Förskolan Mio Furutorpskolan 4-6, inkl. fritidshem Furutorpskolan 7-9 Vanneberga skola F-6, inkl. fritidshem Söderparkskolan F-3 + fritidshem Kristina Stridh Isberg Britt-Marie Tingström Marie Jönsson Catta Johansson Towe Lindqvist Ottosson Peter Nilsson Bitte Rytkölä Bengt Nilsson Ingalill Gustavsson Bör innehålla följande: Krisplan Psalmbok Värmeljus med underlag och tändstickor Vas, duk Pappersnäsdukar Aktuell telefonkedja Litteraturlista Diktbok USB med lugn och stillsam musik Nalle Anteckningsbok och penna sida 10

12 Personal ska tänka på följande: Be om hjälp. Berörda barngruppers vårdnadshavare kan behöva ringas till och eventuellt samlas för information. Ej direkt berörda vårdnadshavare kan få information skriftligt. Krisledningsgruppen kan hjälpa till med detta. Skicka aldrig hem ett barn utan att någon hemma vet vad som hänt. Överlåt uttalande i press/media till förskolechef/rektor (pressansvarig). sida 11

13 INFORMATIONSANSVARIGA VID KRIS ELLER AKUTA TILLSTÅND Förskolechef/rektor informerar: Verksamhetschef/Förvaltningschef/BUF Skolsköterska, som meddelar annan skolsköterska i området Kurator Sina respektive enheter (inkl. kökspersonal, städpersonal och vaktmästare) (Städpersonal och vaktmästare meddelar sina resp. arbetsledare) Administratör/skolvärdinna Övriga förskolechefer/rektorer Kommunens växel Kanslipersonal/Skolvärdinna informerar: Sporthallens personal Fritidsgården Vinslöv, telefon Barn- och ungdomssupporten, (BUS) socialförvaltningen Ungdoms- och mottagningsgruppen, socialförvaltningen Föreningar Kyrkans- och missionskyrkans personal Pressansvarig: Förskolechef/ Rektor Om förskolechef eller rektor är frånvarande Är Johan Johansson alt. Peter Nilsson frånvarande, ersätter de varandra. Anette Adamsson ersätts av Peter Nilsson. Är Josephine Hagberg alt. Ursula Söderlund frånvarande, ersätter de varandra (alt. Susanne Månsson) Om ingen förskolechef eller rektor går att nå, ta kontakt med verksamhetschefen för förskolan alt för grundskolan eller förvaltningschefen. sida 12

14 Alternativa lokaler vid kris Furutorpskolan fritidshem Furutorpskolan 7-9 Söderparkskolan F-3 + fritidshem Vanneberga skola + fritidshem Idrottshallen alt. Söderparkskolan Idrottshallen alt. Söderparkskolan Idrottshallen alt. Furutorpskolan Idrottshallen alt. Furutorpskolan Förskolan Frö & Freja Bergmanska förskolan Skogsbrynets förskola Förskolan Borggården Gymnastikbyggnaden alt. Söderpark Gymnastikbyggnaden alt. Söderpark Förskolan Borggården alt. Mio Skogsbrynet alt. Mio Förskolan Mio Idrottshallen alt. Furutorpskolan 4-6 Alternativa lokaler vid längre tids lokalbehov Tallparken (Ordf. Agne Fredriksson) Hedbergshuset (Erik Gustavsson) Missionskyrkan Bygdegården (ordf. Ingvar Olsson) Uthyrning Katarina Hansson Fritidsgården (ord Christer Larsson) Gillesgården (ordf. Kaj Nilsson) Alternativa ledningscentraler för Krisledningsgruppen 1. Furutorpskolan 2. Söderparkskolan 3. Förskolan Borggården sida 13

15 ELEVER Allvarlig sjukdom hos elev Personalen har ansvaret för att klassen på bästa sätt, får en möjlighet att anpassa sig känslomässigt i takt med den drabbade elevens sjukdomsutveckling. Krisgruppen utser en person för att sköta kontakt med elevens förälder/vårdnadshavare. Efter samråd med den sjuka elevens förälder/vårdnadshavare ges information till övrig personal och klasskamrater. Personalen samtalar med varandra och den sjuka elevens föräldrar om hur man ska ta upp det inträffade tillsammans med klassen. I vilken omfattning andra klasser och föräldrar samt personal ska informeras avgör den sjuka elevens förälder/vårdnadshavare. Arbetslaget och elever håller regelbunden kontakt med sin sjuke kamrat. Om eleven avlider se Råd vid dödsfall". Allvarlig olycka/händelse under elevens skoldag Akuta åtgärder på olycksplatsen Ge första hjälpen. Tillkalla ambulans/polis/brandkår ring 112 Krisgruppen utser en person för att sköta kontakt med elevens förälder/vårdnadshavare. Kontakta elevens vårdnadshavare/förälder, eller annan nära anhörig. Håll obehöriga borta från olycksplatsen. Trösta och lugna. Se till att någon vuxen som känner eleven och vet vad som hänt följer med till sjukhuset. Ta särskilt hand om de som kan känna skuld till händelsen. Vid dödsfall underrättas anhöriga av polis. Information till rektor Ansvarig rektor meddelas omedelbart. Information till anhöriga Informera om olyckan samt förse föräldrarna med upplysningar de behöver, Plats, där eleven befinner sig. Namn på läkare eller kontaktperson. Telefonnummer, t.ex. sjukhuset. Kom överens med föräldrarna om ev. information till syskon. Ta reda på om någon bekant, annan anhörig kan ta hand om syskonen. sida 14

16 Krisgrupp Rektor sammankallar krisgruppen. Lärare och krisgruppen ansvarar för dokumentation av och omsorg om elever som varit inblandade/vittne till olyckan. Information till övrig personal sker via meddelande i Outlook grupper Samtalsstöd i grupp, (se bilaga 4) dock ej samma dag. Arbetslaget Mentorn samlar respektive klass och informerar om vad som hänt, (se bilaga 3). Var saklig. Säg hellre att du inte vet om du är osäker på en uppgift. Håll berörd klass samlad under resten av skoldagen. Krisgruppen ordnar så att elever som vill, har möjlighet att stanna på skolan för att prata. Om möjligt, ordna fika. Mentorn kontaktar vårdnadshavare i berörd klass så eleverna ges möjlighet att mötas upp av någon vuxen hemma. Information till föräldrar Personalen ansvarar att övriga barns föräldrar får den information de behöver via Schoolsoft. Övrigt Ansvarig rektor samlar personalgruppen för information och diskussion om ytterligare åtgärder. Ansvarig rektor ansvarar för ev. mediekontakt. Anmälan till arbetsmiljöverket görs av rektor. Tillbudsanmälan till kommunen görs av personal. Krisgruppen samt kontaktpersonerna samlas vid dagens slut. Uppföljning Morgonen efter samlar ansvarig rektor personalen för uppföljning och information. Läraren följer upp elevens frånvaro noga de närmaste dagarna efter olyckan. Läraren diskuterar åter igenom olyckan med klassen, (se bilaga 3). Eleverna bör få tydlig information om vad som hänt. Bjud in polis eller annan person vid behov. Vid skador som leder till längre sjukhusvistelse eller en längre tids frånvaro från skolan håller läraren eller annan utsedd kontaktperson kontakt med hemmet och sjukhuset (se avsnitt när elev blir allvarligt sjuk). Vid dödsfall Se Råd vid dödsfall" (sida 9). sida 15

17 Allvarlig olycka/dödsfall under elevs ledighet Den som fått information om olyckan/dödsfallet av föräldrarna kontaktar rektor. Rektor Kontaktar krisgruppen. En kontaktperson ur Krisgruppen utses för att sköta kontakt med elevens förälder/vårdnadshavare. Kontaktar all personal för information via telefon-kedjan. Informerar den berörda klassen och föräldrar, muntligt och skriftligt. (I vilken omfattning avgör den drabbade elevens förälder/vårdnadshavare). Informerar därefter elever och föräldrar i andra klasser. (I vilken omfattning avgör den drabbade elevens förälder/vårdnadshavare). Ansvarar för ev. mediekontakt. Vid dödsfall Se Råd vid dödsfall" (sida 9). Vid akut sjukdom/allvarlig olycka/dödsfall av elevs anhörig Den personal som fått information om olyckan/dödsfallet kontaktar rektor. Rektor Kontaktar krisgruppen. En kontaktperson ur Krisgruppen utses för att sköta kontakt med elevens förälder/vårdnadshavare. Med föräldrarnas medgivande kan vi informera övrig personal och eventuellt andra föräldrar. Vid allvarlig olycka eller dödsfall informeras den drabbade eleven i första hand av förälder eller nära anhörig. Om detta inte är möjligt, kontakta rektor och ev. krisgruppen. Samråd med den drabbade familjen om hur informationen till övriga kamrater ska genomföras. Arbetslaget Var inte rädd att ringa hemmet för att få information om det som hänt. Ta dig tid att visa eleven uppmärksamhet kring det som händer. Prata med föräldrarna om hur eleven mår. Det är betydelsefullt för eleven att känna att personalen vet och förstår. Elev som mist nära anhörig mår oftast bäst av att börja skola så fort som möjligt. Sorgearbete hos människor tar tid. Det är viktigt att vara öppen i kontakten med eleven kring det som hänt. Ta några minuter då och då för att fråga och lyssna. Visa att du inte har glömt. Det är en fördel om kamraterna får reda på vad eleven vill att de ska säga eller göra när han/hon kommer tillbaka. Starka sorgeupplevelser ger koncentrationssvårigheter under mycket längre tid än man tror. Det kan handla om år. sida 16

18 PERSONAL Allvarlig olycka/dödsfall under personalens arbetstid Akuta åtgärder på olycksplatsen Ge första hjälpen. Tillkalla ambulans/polis/brandkår ring 112. Kontakta närmast anhörig. Polis underrättar anhöriga vid dödsfall. Person som vet vad som hänt följer med i ambulansen. Håll obehöriga borta från olycksplatsen. Trösta och lugna. Ta särskilt hand om de som kan känna skuld till händelsen. Kontakta rektor. Rektor Kontaktar krisgruppen. Planerar fortsatt handläggning av det inträffade. Information till övrig personal sker via personlig kontakt alt. telefon-kedjan. Planerar ev. stängning av skola hel- eller del av dag. Bedömer och tar kontakt om annan hjälp behövs, t ex kyrkans stödgrupp. Informerar föräldrarna på skolan om vad som har hänt. Samråd med anhöriga innan. Ansvarar för ev. mediekontakt. Information till eleverna Läraren samlar respektive klass och informerar om vad som hänt, (se bilaga 3). Var saklig. Säg hellre att du inte vet om du är osäker på en uppgift. Håll berörd klass samlad under resten av skoldagen. Krisgruppen ordnar så att elever som vill, har möjlighet att stanna på skolan för att prata. Om möjligt, ordna fika. Läraren kontaktar vårdnadshavare så eleverna ges möjlighet att mötas upp av någon vuxen hemma. Vid dödsfall Se Råd vid dödsfall" (sida 9). sida 17

19 Allvarlig olycka/dödsfall under personalens ledighet Den som fått information om olyckan/dödsfallet kontaktar rektor. Rektor Kontaktar krisgruppen. Information till övrig personal sker via telefon-kedjan. Informerar den berörda klassen samt föräldrar/vårdnadshavare. Skriftlig information skickas ut till föräldrar i andra klasser. (Se bilaga 2). Vid dödsfall Se Råd vid dödsfall" (sida 9). Vid akut sjukdom/allvarlig olycka/dödsfall av personalens anhörig Den personal som fått information om olyckan/dödsfallet kontaktar rektor. Rektor Kontaktar krisgruppen. Fördelar och utser den som ska ha en fortsatt kontakt med den drabbade. Ta dig tid att visa den drabbade uppmärksamhet kring det som händer. Med den drabbades medgivande informeras eventuellt övrig personal, föräldrar och barn. sida 18

20 ALLMÄNT Omhändertagande av människor i kris Ge möjlighet till vila, värme, varm dryck och iakttag varsamhet. Sök kontakt med den drabbade snarast. Det är viktigt att människorna känner sig omhändertagna, att andra finns runt omkring som bryr sig om. Hur känns det? Hur mår du?. Lyssna, visa medkänsla, låt den drabbade prata, var mer tystlåten som hjälpare. Acceptera den drabbades reaktioner, låt alla vara ledsna på sitt eget sätt. Reaktionen är första steget mot att bli en hel människa igen. Mycket viktigt för läkningen. Försköna inte, ge riktiga besked eller inga alls. Trösta aldrig med en lögn. Orkar du själv inte ge besked är det bättre att avstå, att säga att man inte vet. Uppmuntra inte sökande av syndabockar och lämna skulddiskussionen därhän. Ge inga orealistiska förväntningar. Skydda människor i kris från ev. intresse från massmedia, hänvisa till rektor. sida 19

21 Råd vid dödsfall Öppen och ärlig kommunikation Ge förklaringar som passar för olika åldrar. Undvik abstrakta förklaringar. Minska förvirring och oklarhet. Använd inte omskrivningar som resa eller sömn för döden. Ge tid för tankemässig hantering av problem Tillåt frågor och samtal, det behövs troligen flera samtal, helst i mindre grupper. Var beredd på att samtalen kan bli korta. Det kan vara bra att besöka kyrkogården. Gör förlusten verklig Visa egna känslor. Efter samråd med föräldrarna kan klasskamraterna ev. vara med på begravningen. Låt minnen av den döde få vara framme, låt bänken stå kvar. Markering i skolan, t.ex. flagga, foto. Markering i arbetsrummet, t.ex. ljus. Besök på platsen vid olycka. Besök den dödes föräldrar efter samråd. Markera minnet på lång sikt, t.ex. efter 1 år. Uppmuntra känslomässig bearbetning Låt skolan fungera så långt det är möjligt. Bevara kontinuitet i hem och skola. Undvik onödiga separationer. Prata med eleverna om rädslan för att de själva eller föräldrarna ska dö. Prata med eleverna om deras eventuella skuldkänslor. Minnesstund Arrangera vid lämplig tidpunkt en för skolans personal och barn gemensam minnesstund/andakt. Dödsannons och begravning Ev. representant/stöd från skolan medverkar vid begravning. Rektor ansvarar för eventuell dödsannons/minnesruna. Vid dödsfall av personal ansvarar rektor för blomkrans från Örnsköldsviks kommun. sida 20

22 EXTERNA HOT Väpnat våld Ring 112. Sätt eleverna i säkerhet. - Inrymning: Elever och skolpersonal stänger in sig i klassrum eller andra skolsalar. Lås/barrikadera dörren. Var tyst (mobiler på ljudlöst), täck gärna för eventuella fönster, släck belysningen, sök skydd efter golvet. - Utrymning: Elever och skolpersonal lämnar skolan för att söka skydd. Detta är den lämpligaste åtgärden om gärningspersonen använder sprängämnen eller om elever och skolpersonal befinner sig på skolgården eller i trapphus. - Utestängning: Om det väpnade våldet pågår ute på skolgården kan det vara effektivt att stänga ute gärningspersonerna genom att låsa dörrarna till skolan. Meddela rektor. Bombhot Ta hotet på allvar. Meddela rektor. I första hand ringer rektor 112, larmcentralen kallar på polis och brandförsvar. I samråd mellan rektor och polis vidtas fortsatta åtgärder. Vid eventuell utrymning Personalen ansvarar för att samla barnen på lämplig plats: - ute (se samlingsplatser vid brand). - annan evakueringslokal. - kom ihåg aktuell närvaro- och anhöriglista. Meddela föräldrarna så att de kan vara ett stöd för sitt barn på evakueringsstället. Väntan kan bli lång. Ge eleverna dryck och ev. något att äta till. Brand Rädda. Varna Larma 112. Följ utrymningsplanen, ta med telefon, kris-, anhörig- och brandskyddspärm. Var förtrogen med din brandutrustning släck om möjligt. Kontakta rektor. Rektor kontaktar krisgruppen. Krisgruppen och övriga kontakter ordnar vid behov alternativa lokaler (ex övriga enheter inom området, idrottshall, kyrka) samt ev. transport av eleverna. Rektor går i samråd med Räddningstjänsten ut med information, via kommunikationschefen på kommunens kommunikationsavdelning, till föräldrar via tillbörliga kanaler. Rädda, Varna, Larma, Släck. sida 21

23 Checklista vid hot via telefon Hotarens identitet: Man Kvinna Pojke Flicka Hotarens röst: Högljudd Tystlåten Mörk Ljus Sluddrig Mjuk, behaglig Hotarens tal: Snabbt Långsamt Välvårdat Distinkt Förvrängt Svordomar Stammande Läspande Fackuttryck Hotarens dialekt: Lokal Utländsk Annan: Hotarens attityd: Lugn Upphetsad Bakgrundsljud: Röster Oväsen från maskiner Musik Blandat Gatutrafik Annat: Annan relevant information: Försök att få fram så mycket information du kan! sida 22

24 Miljöolycka Olyckor som till exempel utsläpp i luft och mark eller kärnkraftsutsläpp. Rektor kontaktas. Rektor leder och fördelar arbetet. Kontaktar krisgruppen. Akuta åtgärder Ring giftinformationscentralen: 010, , vid brådskande larm ev Alla elever tas in och samlas under uppsikt. Fastighetsskötaren kontaktas som i sin tur stänger all insug- ventilation, dörrar och fönster. Finns avstängning för ventilation stänger personal av direkt. Lyssna på radio, tv och andra media. Information till eleverna Ta upp närvaron. Informera om vad som hänt. Låt eleverna tala om sina tankar och känslor. Notera hur eleverna mår. Om ej andra direktiv ges, fortsätt verksamheten som vanligt inomhus. Information till föräldrarna Ansvarig personal i respektive klass meddelar elevernas föräldrar. Samråd med räddningstjänsten sker innan eventuell evakuering. Buss- eller skolskjutsolycka Lista på skolskjutselever finns i krispärmen. Krisgruppen Ordnar en lokal för omhändertagande av oskadade. Ser till att filtar, dryck mm. finns i lokalen. Utser personal som ska finnas med vid olycksplatsen och i lokalen Rektor Ansvarar för kontakt med press, polis och anhöriga. sida 23

25 Större och längre el-/vattenavbrott Elavbrott på morgonen när skolan, förskolan eller fritidshemmet öppnar. Personalen tar emot barnen/eleverna och följer dagliga rutiner tills annat besked ges. Personalen är i tjänst och blir kvar på sin arbetsplats. Instruktioner inhämtas från rektor/förskolechef. Enbart verksamhetschefen kan fatta beslut om att stänga skolor/förskolor! sida 24

26 Bilaga 1 - Brevmall (som innehåller besked om att något sorgligt hänt i klassen) Klass har idag mottagit det sorgliga beskedet att.. har avlidit. Detta är något som vi alla elever i klassen, pedagoger/de lärare som har undervisat och andra som haft kontakt med... berörs starkt av. I klassen har vi ägnat ordentligt med tid åt att samtala om det som har hänt. Vi har talat mycket om hur... var som person och vad vi främst kommer att minnas för. Om någon i familjen vill tala med någon av oss är ni naturligtvis välkomna att ringa följande telefonnummer. Med vänlig hälsning rektor telefonnummer:... - sida 25

27 Bilaga 2 - Samtal med klassen I alla krissituationer är en av de allra viktigaste uppgifterna att informera. Den som informerar skall ha skaffat så mycket information som möjligt och inleda samtalet med att berätta vad som hänt. Dispositionen av ett sådant samtal kan se ut så här: I. Inledning 2. Fakta 3. Tankar 4. Reaktioner 5. Avslutning När man samtalar med klassen när något svårt inträffat finns det några saker man speciellt bör tänka på - Det är viktigt att man är två personer som leder samtalet, varav minst en är en person som är känd för eleverna. - Man bör i förväg bestämma samtalsregler: "Alla olika reaktioner är tillåtna." "Ingen är tvingad att yttra sig." - Berätta så konkret som möjligt om det som inträffat. - Ge endast information som kommit från krisgruppen. Undvik ryktesspridning. - Ge eleverna gott om tid och möjlighet att prata om sina känslor och tankar. - Samla avslutningsvis ihop intrycken och rekommendera eleverna att fortsätta samtala med varandra. Förbered eleverna på att det kan komma olika reaktioner efter en tid och att detta är fullständigt normalt. - Erbjud dig att finnas till hands när så behövs. - Erbjud samtal med kurator eller skolsköterska. - Var under en tid observant på olika reaktioner hos eleverna. sida 26

28 Bilaga 3 - Samtalsstöd i grupp Man bör tänka på att: Alla inblandade skall vara med. Samtalet skall ske i nära anslutning till händelsen (dock ej samma dag). Samtalet måste få ta den tid som behövs. Ofta tar det 2 till 4 timmar. Alla som är närvarande skall kunna lita på att det som sägs inte förs vidare till någon annan. Samtalet kan ledas av en lämplig person på skolan som har en god kännedom om hur ett sådant samtal genomförs. sida 27

29 Bilaga 4 - Katastrof-reaktioner och reaktionsförlopp Till de vanligaste akuta reaktionerna hör Overklighetskänsla och vantro; man tror inte att det som sker är verkligt och kan uppleva allt som i en dröm. Rädsla och förvirring; man kan vara rädd för att själv eller andra ska bli dödade, att man ska bli separerad från föräldrar och syskon och rädd för vad som ska hända sen. Man kan också bli paralyserad eller gripas av panik. Bemästring och styrka; man varnar och tillkallar hjälp. Magitänkande; småsaker som hände innan olyckan tillmäts speciell betydelse och uppfattas som varsel om vad som ska komma att hända. Vanliga efterreaktioner är Rädsla och ångest Betingad eller associerad rädsla som att man reagerar starkt på t ex lukten av brandrök, höga sirener mm Oro för föräldrar, syskon eller andra närstående Separationsångest Allmän rädsla och ångest t ex mörkerrädsla, rädsla för öppna platser, att vara ensam mm Hypersensitivitet t ex är på sin vakt eller rycker till vid plötsligt ljud Påträngande minnesbilder och tankar Koncentrationssvårigheter Sorg Undvikandebeteende Undvikande av tankar, känslor, platser eller situationer som kan förknippas med traumat Minskat intresse för vanliga göromål Känsla av ensamhet och isolering som av andra kan uppfattas som tillbakadragenhet Begränsad emotionell förmåga Skuldkänslor Traumatisk lek, barn spelar upp hela eller delar av händelsen i lek Sömnstörningar Somatiska besvär Källa; Ur Atle Dyregrov Katastrofpsykologi sida 28

30 forts. bilaga 4 Reaktionsförlopp vid kriser Akut fas Varar i någon timme till någon dag. Individen befinner sig chock. Ytligt sett kan den drabbade verka oberörd bakom fasaden är dock allt ett kaos och inget av det som händer kan förstås eller ges någon mening. Vissa kan reagera genom att skrika, rusa omkring och klänga på medmänniskor i full panik. Reaktionsfas Varar några veckor upp till flera månader. Smärtan bryter fram i hela sin vidd. Ångest och depressiv förtvivlan kan visa sig i sömn- och aptitstörningar, kroppsliga reaktioner och undflyende. Undan för undan börjar en bearbetning ske. Bearbetningsfas Varar kanske i ett halvt till ett år. Smärtan kan hållas borta längre och längre perioder och det finns plats för konstruktivt och fungerande arbete. Nyorienteringsfas Smärtan är borta eller helt under kontroll. Hur en kris löses och bearbetas beror i hög grad på den yttre livssituationen. Tillgången till praktisk hjälp och allmänt stöd av närstående och vänner är avgörande för om den drabbade ska få möjlighet att arbeta med allt som krisen väcker. Att ha vistats i tillvarons marginaler och sedan återvända till det vanliga livet hör till det som kan ge en fördjupning av och ökad förståelse för livets villkor. Rutiner och ritualer hjälper till att skapa struktur i en värld som trasats sönder. Ex på ritualer Gemensam samling. Tyst minut. Tända ljus, duk, foto. Rofylld och tillgänglig plats att skriva och rita på. Möjlighet att tända ljus och lägga blommor på olycksplatsen. Möjlighet för barn/ungdomar att delta i de vuxnas ceremonier. Det är en stor trygghet att hålla kvar de ordinarie ritualerna, att äta semlor och påskägg, fira advent och jul som vanligt. Källa; Ur Johan Cullberg Dynamisk psykiatri sida 29

31 Bilaga 5 - Avlastningssamtal Debriefing Målsättning: 1. Mildra effekten av den kritiska händelsen 2. Påskynda återhämtningen Debriefing När? Dödsolycka Svårt skadad Skador på egen personal Uppskakande händelse Utlysa möte (debriefing) 1 person kan utlysa mötet Obligatorisk närvaro Helst inom 24 timmar (1-3 dygn efteråt) Regler vid debriefing Inga utomstående (möjligen kamratstödjare, eller annan avlastande person) Tysthetslöfte (det som pratas om här stannar mellan deltagarna) Respektera varandra Inte större grupp än man mäktar med som debriefings-ledare. Bäst med 5-8 st. per grupp. När man är van max 20 st. Kan ha flera debriefings-grupper med olika kategorier. Vi kan delegera mötet till någon annan känd person för mötesdeltagarna. Metodik vid debriefing Förbered lokal (stängd dörr, tryggad insyn, stödanteckning under mötet) Förbered frågor (enkla inga ledande) Samtal 1. Introduktion förklara varför vi har samlats. 2. Fakta Vad heter du? Vad gjorde du på platsen? Vad har du varit med om? 3. Känslor fråga var och en: Vad tänkte du på när detta hände? Hur kände du? 4. Reaktionsfas Vad gjorde du? Hur reagerade du? 5. Symptom 6. Utbildningsfas informera om hur man naturligt kan reagera (de olika reaktionsfaserna konkret) och vart man kan vända sig om man vill få mer stöd och hjälp 7. Avsluta ska vi ses igen? Dokumentering 1. Händelsen 2. Tidpunkten 3. Vilka har deltagit i debriefingen? 4. Vem har lett debriefingen? Litteraturförslag: En bro över mörka vatten (A. Hagström/S. Jonsson) sida 30

32 Bilaga 6 - Händelselogg Situation: En skola/förskola befinner sig i ett krisläge. Med hjälp av denna händelselogg kan sekreteraren notera alla viktiga händelser, tidpunkter och beslut/åtgärder under krisen. En loggbok ska föras för att hålla gruppen orienterad i tiden, för att man ska veta vilka åtgärder som vidtagits och för att vid en eventuell utredning kunna påvisa vad som gjorts och när det gjordes. Datum: Sekreterare: INSTRUKTION: Ange tidpunkten då en händelse inträffat och då ett beslut tagits. Tidpunkt Händelse/Indata Åtgärd/Beslut Ansvarig Klart när/ Genomfört sida 31

33 Bilaga 7 - Dokumentation av krissituation Tidpunkt: Händelse: Var/vem? Beskriv händelseförloppet / åtgärder: (information, bearbetning, debriefing m.m.) sida 32