Välkommen ut i naturen. En handlingsplan för att tillgängliggöra Kosterhavets nationalpark för invandrare i Strömstads och Tanums kommuner

Transkript

1 Välkommen ut i naturen En handlingsplan för att tillgängliggöra Kosterhavets nationalpark för invandrare i Strömstads och Tanums kommuner

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Länsstyrelsens mål för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling Allemansrätten och demokrati Naturen som mötesplats Naturens påverkan på hälsan Tillgänglighet till naturen och friluftslivet Syfte Studie i nationalparkens närområde Målgruppsanalys Sfi-utbildning Intervjuer Intervjuer med personer som läser sfi och svenska grund Gruppintervjuer med mellanstadielever Andra studier och projekt med invandrare Med andra ögon Möt naturen Skärgårdsdagar på Björnö Landskapet som resurs i integrationsarbetet Guidning för en sfi-klass i Kosterhavets nationalpark Reflektion om guidningen Handlingsplan Att nå ut till invandrare Samarbeta med sfi och svenska grund Arbete med skolbarn Att tänka på inför guidningar med invandrargrupper Förslag på tema för guidningar och utflykter med invandrargrupper Ytterligare kunskapsunderlag Referenser Kontaktlista Bilagor Enkät Manus för sfi-klassen Svaren från enkäten

3 Förord Ett viktigt syfte med nationalparker är att sprida kunskap om naturen och att locka människor ut i naturen. I syftet för Kosterhavets nationalpark står bland annat att vi ska Underlätta för besökare att uppleva och få kunskap om områdets natur- och kulturvärden samt hur dessa kan nyttjas på ett hållbart sätt. Vår uppgift är att tillgängliggöra Kosterhavets nationalpark och dess omgivande naturreservat för alla oavsett ålder, kön och etnisk bakgrund. ALLA ska känna sig välkomna till Kosterhavets nationalpark! Idén till Handlingsplan för att tillgängliggöra Kosterhavets nationalpark för invandrare i Strömstads och Tanums kommuner föddes ur en utbildning i mänskliga rättigheter på Länsstyrelsen hösten 2010, där vi inom Naturvårdsenheten definierade barn och invandrare som de målgrupper som vi varit sämst på att anpassa naturinformationen till. Det huvudsakliga arbetet med handlingsplanen har utförts av naturvårdsbiolog Emma Svensson, under ledning av Anita Tullrot. Emma som tidigare gjort ett examensarbete på Göteborgs universitet om natursyn och naturvanor hos invandrare har under delar av 2011 haft en projektanställning på Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län för att ta fram handlingsplanen för Kosterhavets nationalpark. Vi valde att i första hand inrikta oss på de invandrare vi har i vår närhet. Genom förberedande studier, intervjuer och en pilotguidning med en sfi-klass har denna handlingsplan vuxit fram. Kunskapen kommer vi naturligtvis även kunna använda oss av i mötet med invandrare från andra områden. För Naturvårdsenheten, Kosterhavets nationalpark Anita Tullrot Biträdande nationalparkschef 2

4 1 Bakgrund 1.1 Länsstyrelsens mål för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling Under 2010 beslutade länsstyrelsen om en inriktning inom fem strategiska områden för att ytterligare positionera och profilera sig. Dessa fem områden utgör tillsammans en grund i arbetet för det hållbara samhället. Ett av dessa fem områden är en social hållbar utveckling och inom detta område arbetar man för alla människors lika rättigheter. För att skapa en mer jämlik service för länets invånare ska länsstyrelsen ha ett rättighetsperspektiv i sin löpande verksamhet. Ett socialt hållbart samhälle innebär att alla individer får sina rättigheter respekterade och att miljöer skapas där individer kan tillgodogöra sig kunskap, utveckling och hälsa. Grunden för arbetet är de mänskliga rättigheterna ( En utmaning för personer som arbetar med naturvård är hur man ska arbeta med grupper som vanligtvis inte har en vana att besöka eller hittar till friluftsområden, nationalparker, naturreservat eller andra naturområden. Det finns mycket information att hämta, om man vet var någonstans man ska leta och om man förstår språket. Länsstyrelsen i Västra Götaland arbetar för att länet ska ha ett rikt friluftsliv och att naturen ska vara tillgänglig för alla. Människor har olika behov och förutsättningar, och för att alla ska få tillgång till naturen arbetar länsstyrelsen både med kunskapsspridning och att tillgängliggöra naturen för så många som möjligt. ( Det betyder att man måste ta reda på vilka olika behov och förutsättningar som finns och vad som hindrar människor att ta sig ut i naturen. Det är viktigt att man inte går in för att lära människor att använda sig av naturen på rätt sätt. Alla har sina egna naturvanor och egna behov av att vistas i naturen. Det går inte att tvinga någon ut i naturen och alla kanske inte har ett intresse av att vara ute i naturen. Alla människor ska ändå få en chans att ta del av information om naturen och vilka möjligheter det finns att ta sig ut på egen hand. (rapport Med andra ögon, 2008). 1.2 Allemansrätten och demokrati Allemansrätten ger en unik möjlighet att röra sig fritt i naturen och den gäller för oss alla. Den har stor betydelse för våra möjligheter att vistas i naturen, inte bara för den enskilde utan också för organisationer och turistnäringen ( Allemansrätten gäller för oss alla, oavsett nationell -, etnisk - eller religiös tillhörighet. Därför är det av stor betydelse att alla som bosätter sig i Sverige får ta del av allemansrätten, så att man lär sig vilka regler som finns för att röra sig i skog och mark. Ju fler som kommer ut i naturen och upptäcker det verkliga värdet med allemansrätten, desto svårare blir det att ta den ifrån oss (Ahlström 2008). Inte bara urbaniseringen utan också förändringen i befolkningens sammansättning kan ha betydelse för utvecklingen av den framtida allemansrätten. Vid ingången av talet var ungefär en procent av Sveriges befolkning invandrade från utomnordiska länder. Fyrtiofem år senare var 20 procent av svenskarna födda utomlands eller hade utlandsfödda föräldrar, en andel som väntas öka. Med ökad andel boende i städer och många med bakgrund i andra kulturer och annat förhållningssätt till 3

5 naturen vore det inte konstigt om inte också förhållandet till allemansrätten skulle kunna påverkas. Minskad kontakt med natur och traditionellt friluftsliv bland allmänheten kan leda till att förståelsen och det folkliga stödet för allemansrätten tunnas ut (Ahlström 2008). År 2001 beslutade regeringen om en ny naturvårdspolitik och i samband med det gav man ut skrivelsen En samlad naturvårdspolitik ( Det fanns flera anledningar till varför det behövdes en samlad naturvårdspolitik. En av dessa är att naturvårdspolitiken och folkhälsoarbete hänger samman. Naturvården har en viktig uppgift att genom områdesskydd, skötsel av skyddade områden och en god fysisk planering förbättra förutsättningarna för ett aktivt och upplevelserikt friluftsliv, men också att ge människor möjlighet att känna närhet till naturen. I slutändan är det väsentligt för vår demokrati att alla Sveriges medborgare får vara med och påverka de åtgärder och beslut som tas om vår natur och miljö. Alla ska kunna bidra med sina synsätt och erfarenheter, oavsett kön eller etnisk bakgrund. Det är viktigt att förmedla hur naturvård bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Personer som arbetar med naturvård har en viktig uppgift i att förklara varför vi behöver biologisk mångfald och fungerande ekosystem (skrivelsen En samlad naturvårdspolitik, 2001). 1.3 Naturen som mötesplats Många infödda svenskar spenderar mycket av sin fritid i naturen och flera svenskar är med i olika föreningar med naturanknytning, andra utövar sportaktiviteter i naturen. Att som invandrare upptäcka och använda sig av den svenska naturen kan vara ett bra sätt att komma i kontakt med infödda svenskar och att integreras i det svenska samhället. Naturen kan vara en bra plats för att utbyta kunskap och erfarenhet. Det är viktigt att komma ihåg att många invandrare har kunskaper om naturen från sina hemländer och att vi kan lära mycket av varandra. När invandrare kommer till Sverige är det ytterst sällan någon berättar för dem om allemansrätten och att naturen kan vara en källa till rekreation och avkoppling. En plats där människor kan vara för sig själva, likväl som att det kan vara en plats där släktingar och vänner kan samlas och umgås. Alla Sveriges invånare vet helt enkelt inte om att den svenska naturen är till för alla (Med andra ögon, 2008, Möt naturen 2009). 1.4 Naturens påverkan på hälsan I en studie från Statens folkhälsoinstitut framgår att svenskar med utländsk bakgrund har statistiskt sett en sämre hälsa jämfört med infödda svenskar. Många internationella studier visar att invandrare generellt vårdas i större omfattning på psykiatrisk avdelning än den inhemska befolkningen. Stress i samband med migrationen kan vara en möjlig förklaring. Personer med utländsk bakgrund bedömer sin egen hälsa som sämre, jämfört med personer som är födda i Sverige. Andelen utrikes födda som bedömer sin hälsa som dålig är nästan dubbelt så stor som andelen personer med svensk bakgrund. Det ser likadant ut om man gör en uppdelning mellan kvinnor med utländsk bakgrund respektive svensk och mellan män med utländsk bakgrund respektive svensk (Födelselandets betydelse, Statens folkhälsoinstitut 2002). Nykomlingar i det svenska samhället hamnar ofta i en utsatt socioekonomisk situation, bland annat när det gäller boende och arbete. Utlandsfödda utsätts också i större utsträckning än svenskfödda för olika typer av diskriminering. Detta är en viktig förklaring till att invandrare i Sverige med utomeuropeiskt ursprung oftare än svenskfödda har en dålig eller en mycket dålig hälsa. Det är inte heller ovanligt att invandrande ungdomar upplever ett 4

6 utanförskap på grund av att deras föräldrar degraderats från sin föräldraposition när det gäller social status på grund av språk, arbete eller ekonomi. (Socialstyrelsen, 2009). Flera studier har kommit fram till att vistelse i naturen kan ge positiva effekter när det gäller att återhämta sig från stress, mental utmattning samt ge förbättrad koncentration (Kaplan 1989, Maller et. al. 2002). Det finns också kopplingar mellan vistelse i naturen och positiva effekter på blodtryck och puls (Andersson och Rydberg 2005). Den natur som många människor i städer har tillgång till idag är parker och trädgårdar. Denna typ av natur har på senare år visat sig vara lika bra på att ge positiva effekter på hälsan, som vild natur (Maller et. al. 2002). Naturens hälsoeffekter har flera förklaringar. Enligt Anderson och Rydberg (2005) är en av dessa förklaringar att vi människor har behov av att få en allsidig stimulans för att må bra. Den tillfredsställelse vi kan få från våra vardagsuppgifter i arbetet och hemmet är sällan tillräckligt. Genom fysisk aktivitet i naturen kan den som lever ett stillasittande och stressigt liv få en bättre balans i tillvaron. Andersson och Rydberg anser att vårt behov av att kunna reflektera i en behaglig miljö är en annan förklaring till naturens hälsoeffekter. De krav som naturen ställer på oss människor är återhållsamma och tydliga. Det gör naturen till en plats där vi till exempel kan bearbeta våra minnen och intryck för att komma ur en livskris. 1.5 Tillgänglighet till naturen och friluftslivet Hur går man till väga för att öka tillgängligheten till naturen? Vad behövs för att personer som inte känner till allemansrätten och som inte är vana att vistas i naturen ska göra det? Mycket av den kunskap som finns om friluftsliv fokuserar på individer som redan deltar i olika aktiviteter eller besöker olika naturområden. Mindre uppmärksamhet har riktats mot de personer som av en eller annan orsak inte utövar en aktivitet eller besöker ett naturområde. Kunskaper om icke- deltagande och icke-besökarna är viktiga av flera skäl, dels för att bättre förstå deltagande i friluftslivet och efterfrågan på olika rekreationsmöjligheter, dels för att möta de politiska målen för ökad fysisk aktivitet och förbättrad folkhälsa. Vad är egentligen ett hinder för friluftsliv? Är det när ett naturområde är otillgängligt, eller då vissa individer inte har råd, tid, eller fysiska möjligheter att utöva en viss friluftsaktivitet? Skiljer sig hindren mellan olika aktiviteter, befolkningsgrupper och naturområden? Och var går gränsen mellan hinder och ointresse? Frågor av detta slag visar hur svårt det är att entydigt definiera vad hinder för friluftsliv är (Emmelin et al 2010). Hinder som Blomqvist (2002) har noterat i sitt examensarbete Invandrare i tätortsnära natur, är - tidsbrist, möjlighet till transport till grönområden, klimatet (regn och kyla), nedskräpning, rädsla, ensamhet samt kunskapsbrist. Brist på orientering i det nya landet, alltså okunskap om vart man kan ta sig för utevistelse, är ett annat hinder. Enligt Blomqvist är motsättningar mellan skandinavers och invandrares friluftsvanor också viktiga att tänka på. Många invandrares önskemål om sociala utevistelser med grillning, bollspel och familjeträffar kan krocka med eller uppfattas som provocerande av skandinaver, som uppsöker naturen ensamma eller i små grupper med målet att uppleva tystnad och ro. Tidsbrist och väder är också hinder som Svensson (2008) observerade i sitt examensarbete Invandrares natursyn och naturvanor. Andra hinder är okunskap om t ex vilka svampar som är ätliga och dålig kunskap om vart man kan åka. Ett sociologiskt perspektiv på friluftsliv innebär dels att man urskiljer olika sociala gruppers möjligheter till friluftsliv och hinder för utövandet, men också önskemål och kulturella betingelser 5

7 för att utöva friluftslivet. Som planerare och förvaltare av naturområden har man flera olika kategorier av människor att förhålla sig till (Emmelin et al 2010). Åtgärder och information måste anpassas till dem man vill nå. En familj med utländsk bakgrund är sannolikt inte mottaglig för samma argument för friluftsliv som en grupp svenska tonåringar (rapport: Fritt fram för friluftsliv 2011 Naturvårdsverket). Att ta hänsyn till, och i vissa fall motverka, hinder för deltagande i friluftsliv kan vara en fråga om rättvisa och demokrati (Emmelin et al 2010). 1.6 Syfte Syftet med denna studie är att skapa en handlingsplan för att tillgängliggöra och sprida information om Kosterhavets nationalpark, dess omgivande naturreservat och andra naturområden i närheten, till invandrare bosatta i Strömstads och Tanums kommun. 2 Studie i nationalparkens närområde I arbetet med studien har det gjorts en målgruppsanalys för att få en bild av målgruppen. I analysen ingår dels att ta reda på hur många personer med utländsk bakgrund som bor i Strömstad och Tanum. Dels hur målgruppens naturvanor är i dag och vad målgruppen känner till om Kosterhavets nationalpark. I studien har det genomförts ett antal intervjuer, både med vuxna och barn för att försöka få svar på följande frågor: Vilken relation har invandrare till Sveriges natur? På vilket sätt använder man sig av naturen idag? Vilka inställningar finns till rekreation i nationalparken och dess omgivningar? Vilka åtgärder/aktiviteter kan tänkas öka invandrares intresse för att besöka nationalparken? Hur kan man underlätta för invandrare att uppleva och få kunskap om områdenas natur- och kulturvärden? 6

8 2.1 Målgruppsanalys I denna studie valde vi att inrikta oss mot invandrare som är bosatta i Strömstad och Tanums kommun, eftersom det är dessa kommuner som nationalparken tillhör. Personer med utländsk bakgrund definieras enligt SCB som personer som är utrikes födda, eller med inrikes födda med två utrikes födda föräldrar ( Folkmängd i Strömstad 2010 var och av dessa har 2744 (23%) utländsk bakgrund. Närheten till Norge gör att i Strömstad är en hög andel av de utrikes födda personerna födda i Norden. Av samtliga utrikes födda i Strömstad kom 54 procent från Norge ( SCB, Integration ett regionalt perspektiv 2010). Den totala folkmängden i Tanum 2010 var och 1313 (11%) av dessa har utländsk bakgrund. Diagrammet i figur 1 och 2 visar den total folkmängd med utländsk bakgrund efter åldersklasser för Strömstad och Tanum. Dessa siffror kan vara bra att ha som underlag när man t ex ska planera inför aktiviteter och när man bestämmer vilken eller vilka åldergrupper som man ska börja rikta in sig mot. Figur 3 och 4 visar alla invånare i Strömstad och Tanum utifrån vilken region de är födda i. Fig 1: Åldersfördelning av antalet invånare med utländsk bakgrund i Strömstad (2010) Fig 2: Åldersfördelning av antalet invånare med utländsk bakgrund i Tanum (2010) år 5-14 år år år år år år 65+ år år 5-14 år år år år år år 65+ år

9 Fig 3: Regionfördelning i procent av invånarna i Strömstad (2010) Fig 4: Regionfördelning i procent av invånarna i Tanum (2010) 79,8 2,3 5,5 Andel födda i Sverige, procent 12,4 Andel födda i Norden exkl. Sverige, procent Andel födda i EU/EFTA exkl. Norden, procent Andel födda i världen exkl. EU/EFTA, procent 90,4 3,21,7 Andel födda i 4,6 Sverige, procent Andel födda i Norden exkl. Sverige, procent Andel födda i EU/EFTA exkl. Norden, procent Andel födda i världen exkl. EU/EFTA, procent 2.2 Sfi-utbildning Utbildningen i svenska för invandrare (sfi) är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål. Varje kommun har ansvar för att vuxna som har rätt till sfi och bor i kommunen också får utbildning ( Sfi-utbildningen består av tre olika studievägar, Sfi 1, Sfi 2 och Sfi 3, som riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Sfi 1 utgörs av kurserna A och B, Sfi 2 av kurserna B och C samt Sfi 3 av kurserna C och D. De fyra kurserna tydliggör progressionen inom utbildningen. Sfi 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund och Sfi 3 till dem som är vana att studera. Trots att en elev kan avsluta sfi efter respektive kurs eller studieväg är intentionen att alla elever ska ges möjlighet att studera till och med kurs D ( förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare). Sett till hela Sverige har antalet elever i sfi ökat kraftigt under de senaste åren. År 2010 deltog drygt elever i sfi, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 2009 och en ökning med 17 procent jämfört med Jämfört med 2003 har antalet elever nästan fördubblats. En majoritet av eleverna (57 procent) är kvinnor, en andel som varit tämligen stabil under de senaste åren. Uppdelat efter ålder är 20 procent under 25 år, 57 procent år, medan 23 procent är 40 år eller äldre. Arabiska var det klart vanligaste modersmålet bland eleverna, med en andel på 21 procent. Därefter var somaliska, thailändska och polska de vanligaste språken, med andelar på mellan 5 och 10 procent. Högst andel av eleverna var födda i Irak. Därefter var flest elever födda i Somalia, Thailand och Polen. 8

10 År 2010 läste 141 elever på sfi i Tanum och av dessa var 63 % kvinnor och 37 % män. Det var 14 % som läste på studieväg 1, studieväg 2 lästes av 49 % och 37 % läste på studieväg 3. Om man tittar på elevernas utbildningsnivå från hemlandet så hade 37 % 0-6 års utbildning, 38 % hade 7-12 års utbildning och 26 % hade mer än 13 års utbildning ( Sfi-utbildningen för boende i Strömstads kommun genomförs i Tanum, därför gäller dessa siffror både för personer som läser sfi i Strömstads och Tanums kommun. 2.3 Intervjuer Sammanlagt genomfördes fyra enskilda intervjuer med eleverna som läser på sfi, en parintervju med eleverna som läser Svenska grund (kursen efter sfi) samt två gruppintervjuer med mellanstadieelever. Gruppintervjuerna genomfördes på en grundskola i Strömstads kommun, de enskilda intervjuerna genomfördes på Futura i Tanumshede och parintervjun på Strömstads gymnasium. Alla intervjuerna genomfördes under ordinarie skoltid i lokaler på de olika skolorna, under våren Första gruppen av mellanstadielever bestod av en fjärdeklassare och tre tredjeklassare. Den andra gruppen bestod av fyra femteklassare, i båda grupperna var hälften pojkar och hälften flickor. Alla barn var födda i Sverige med föräldrar med utländsk bakgrund. Föräldrarna hade givit sitt godkännande till intervjuerna och tillåtit inspelning av dessa. Alla elever på sfi och svenska grund som deltog, tillfrågades om intervjuerna kunde spelas in och alla gav sitt medgivande. Det fanns inget bestämt urval av personer till intervjuerna, utan intervjuerna genomfördes med de elever som kände sig bekväma att bli intervjuade. Därför blev urvalet något ojämnt, då intervjuerna genomfördes med fem kvinnor och en man. Representationen av födelseland blev dock relativt bra, två från Europa, en från Afrika, en från Sydamerika och två från Asien. 2.4 Intervjuer med personer som läser sfi och svenska grund Innan intervjuerna genomfördes gavs en kort presentation om Kosterhavets nationalpark och naturum för eleverna. I presentationen gavs också en kort presentation om Sveriges nationalparker och om allemansrätten. Nedan redovisas några av de frågor som kom från både elever och lärare, i samband med presentationerna: Finns det fler nationalparker i Sverige Finns det farliga ormar i vattnet i Kosterhavet? Kan man dyka i Kosterhavet? Hur reser man mellan öarna? Hur stora är öarna, hinner man runt båda öarna under en dag? Vad betyder guidad tur? Finns det farliga djur på Kosteröarna? Finns det hotell och restauranger? Var finns sälarna? 9

11 Får man ha med sig hund? Går det båtar varje dag? Finns det farliga maneter? Kostar guidningarna något? Nedan presenteras de viktigaste resultaten från intervjuerna. Vilken naturtyp föredrar man att vistas i? Varje intervju inleddes med att eleverna fick titta på sju bilder med olika naturmotiv, sedan fick de i uppgift att välja ut en eller flera bilder som de tyckte bäst om och berätta varför de valde den eller dem. De flesta av eleverna valde hav och skog. Att visa fotografierna var ett bra sätt att inleda intervjun och bilderna kom även till användning under resten av intervjuerna. Eleverna verkade vara något nervösa och bad om ursäkt flera gånger för att de inte pratade så bra svenska. Det kändes som att bilderna gjorde intervjun mer lättsam och eleverna verkade ha ganska lätt att prata kring bilderna. Vad gör man på fritiden? Promenerar (5 personer) Tittar och lyssnar på fåglar (5 personer) Vistas vid havet (4 personer) Ägnar sig åt trädgårdsarbete (personer) Plockar bär och svamp (1 person) Klättrar i berg (1 person) Åker långfärdsskridskor (1 person) Åker längdskidor (1 person) Varför är man ute i naturen? Tre av eleverna nämner olika hälsoaspekter till varför man är ute i naturen. En av dessa tycker att det är viktigt för oss att vara ute i naturen, att man lever längre om man är ute i naturen. En elev uppskattar att vara vid havet, för där kan man glömma sina problem och titta på fina blommor. En annan tycker att man blir mer avslappnad när man är ute i naturen. Hinder för att vara ute i naturen? Här nämner hälften av eleverna den svenska vintern som orsak till att inte vara ute i naturen. Några var ändå ute, men då tog de kortare promenader i närheten av där de bodde. Två personer är rädda för farliga och gifta djur, en anger ensamhet som orsak och en annan anger mörker som hinder att inte gå ut. Har de tidigare besökt Kosterhavets nationalpark och kringliggande naturreservat? Hälften ev eleverna hade varit på Kosteröarna tidigare. De hade alla åkt dit med en familjemedlem som antingen var från Sverige, Norge eller som hade bott i Sverige i flera år. Av dem som inte varit där innan, var det en som hade hört talas om Kosteröarna genom en vän. Två personer hade varit på Tjurpannan, en av dessa hade också besökt Rossö och en annan hade besökt Resö. Hur man använder sig av naturen De flesta tycker om naturen i Strömstad och Tanum och ser väldigt positivt på att de bor i eller 10

12 väldigt nära naturen. Därför är många ute i naturen flera dagar i veckan eller arbetar i sin trädgård. Vissa känner stor skillnad från sina hemländer, där många bodde i storstäder med mycket avgaser och man fick åka långt för att komma ut i naturen. Alla utom en kände sig ganska trygga i naturen. Personen som inte kände sig trygg har dålig erfarenhet från sitt hemland och har varit rädd för vilda djur, men var ändå ute i naturen, helst i parker eller vid sjöar och hav. 2.5 Gruppintervjuer med mellanstadielever Nedan redovisas vad som kom fram under gruppintervjuerna med mellanstadieeleverna och är en sammanfattning av svaren från båda grupperna. Hur naturen används på fritiden Alla elever är mycket ute i naturen, mest med kompisar eller familjen. Alla tycker om att vara ute i naturen, för det finns så mycket man kan hitta på. De tycker om att åka båt, fiska, vara på stranden, bada och fiska krabbor. Två flickor tycker om att åka båt men inte att fiska. Andra saker som man gör ute är att promenera med kompisar eller någon förälder i skogen. Andra är ute mycket på fritids och leker ute i trädgården. Några har varit med familjen och campat eller tältat. De tycker att det kan vara kul att vara ute på vintern om man kan göra roliga aktiviteter tillsammans, t ex åka kana ner för en backe, ha snöbollskrig eller leka snörugby. Några saker som de inte tycker om i naturen är insekter, myggor, getingar, spindlar eller ormar. På sommaren brukar alla utom en elev åka till sina föräldrars hemländer. Den eleven brukar istället åka runt till länder i Europa och hade aldrig varit i föräldrarnas hemland. Att få åka till andra länder är något som barn tycker är roligt. De tycker det att är kul att få komma till en annan miljö och att träffa släktingar. Flera tycker att naturen i föräldrarnas hemländer är annorlunda från hemma i Sverige, t ex tyckte några att det är torrare i hemländerna. De flesta brukar vara ute i naturen där också, exempelvis så promenerar man uppe i bergen eller campar. Har de tidigare besökt Kosterhavets nationalpark och kringliggande naturreservat? Alla hade varit på Koster med skolan och några hade även varit där med familjen eller skulle åka dit med familjen under sommaren. Alla tyckte att det var fint på Kosteröarna och det var roligt att åka dit med skolan. Några klasser hade promenerat runt på ön och suttit uppe på ett berg och fikat, andra klasser hade varit på en strand och badat. En person hade sett snorkelleden men inte själv testat den. Några har även varit på Tjärnö, Rossö och Resö med vänner och familj. Där hade de badat, fiskat eller hälsat på kompisar. Alla tycker att naturen är fin på öarna. En elev vill gärna åka till Lovéncentret på Tjärnö till sommaren. Vilken kunskap finns om Kosterhavets nationalpark? Ingen av eleverna visste vad en nationalpark är eller varför man har bildat en nationalpark i Kosterhavet. De ställde många frågor om nationalparken, till exempel om man får fiska där och vad som är bra och dåligt med en nationalpark. När de fick se en bild på en ögonkorall och fick veta att det är det enda levande korallrevet i Sverige, kom det flera frågor. Till exempel vad man gör för att det inte ska försvinna, hur de kan överleva i Strömstads smutsiga vatten och hur de förökar sig. De hade inte hört talas om korallrevet tidigare och flera tyckte att det var imponerade att det finns ett korallrev utanför Strömstad. 11

13 Skillnader mellan hur barngrupperna använder naturen. Det som skiljer grupperna åt är främst att de äldre barnen är ute mer i naturen med kompisar och att de också är ute längre bort ifrån hemmet utan föräldrar. De yngre barnen nämner mer lekar de gör i naturen medan de äldre barnen nämner mer promenader, bad och umgänge med kompisar. Från gruppen med de äldre barnen var det en som undrade varför deras namn inte fick vara med, han ville ha med sitt namn i arbetet. Samma person tycker att det är en bra idé att nationalparken kan gå ut med information i tidningen. De var också några som undrade varför det endast var barn med utländska föräldrar med i intervjuerna. 3 Andra studier och projekt med invandrare Här beskrivs projekt från andra myndigheter och organisationer, som har arbetat eller arbetar med invandrare och integration i naturen. Syftet är att ta del av deras erfarenheter men också av tips på naturguidningar och aktiviteter för invandrare i naturen. 3.1 Med andra ögon År 2006 gav Naturvårdsverket miljöförvaltningen i Göteborg uppdraget att utveckla metoder för att öka invandrares intresse för natur och miljö. Framför allt för att få invandrare att i högre grad använda naturen för avkoppling och rekreation, men även för att skapa en djupare förståelse för det komplicerade sambandet mellan människa och natur, såväl i ett lokalt som globalt perspektiv. Uppdraget från Naturvårdsverket bestod av tre delar, dels att samla kunskap från detta och andra liknande projekt i landet, dels att sprida informationen till allmänheten, intresserade organisationer, föreningar och myndigheter. Den tredje delen var att sammanställa erfarenheterna från metodutvecklingsarbetet samt andra erfarenheter från såväl egna som andras projekt som rör invandrare och naturen. I projektet organiserades sammanlagt 10 naturguidningar med sfistuderande, familjer från invandrarföreningar och skolbarn. De testade flera olika typer av utflykter till bl a Göteborgs skärgård och fiskeutflykter tillsammans med sportfiskarna. Fokus låg på hur utflykterna fungerat, vad som hade gått bra och vad som hade gått mindre bra, samt vilka slutsatser som kunde dras inför framtiden. En annan del av projektet var att ta fram en modell för att introducera naturkunskap som en del av undervisningen i modersmål för barn och ungdomar. Modersmålslärarna genomgick tre halvdagsutbildningar som bestod av både teoretiska och praktiska moment. En utställning om naturen ur invandrares perspektiv visades i samarbete med Naturhistoriska museet, flera invandrarföreningar och park- och naturförvaltningen i Göteborg. Utgångspunkten och den röda tråden i utställningen var jämförelser mellan hemlandet och Sverige (Rapport Med andra ögon, 2008). Som en fortsättning av projektet kommer man att genomföra utbildning av personer med invandrarbakgrund till att bli naturguider. Dessa naturguider kan sedan arbeta med att ta ut ännu fler invandrare i naturen (muntligt Yusra Moshtat, Miljöförvaltningen). 12

14 3.2 Möt naturen Möt naturen är ett projekt där Naturskoleföreningen intervjuat olika grupper i samhället om deras syn på naturen. De grupper som deltog var bl a ungdomar från Malmö och Svalöv i Skåne och sfigrupper från Skåne och Norrland. Ungdoms- och sfi grupperna intervjuades och därefter fick de möta naturen på olika platser och vid olika årstider. I projektet förstärktes kunskapen om hur viktig naturen är för människans välbefinnande. De som inte hade vana av att vara i naturen uttryckte en rädsla för naturen. Många uttryckte att de ville ha lugn och ro på naturbesöket och flera av deltagarna i projektet hade ingen speciell önskan om vad de ville göra på sitt naturbesök. Det var viktigt för många deltagare från andra länder att få möta natur de känner igen under utflykterna, då det blev en förbindelselänk till deras hemländer. Att få utföra något hantverk som man redan hade kunskap om stärkte deras självkänsla. I projektet arbetade man bl a med allemansrätten och regler inom naturskyddade områden och att utveckla deltagarnas ekologiska läskunnighet. Detta kunde vara att fokusera på ett fågelläte, att titta på årsringar på stubbar eller att fånga en vacker naturbild. Denna metod kan också användas i informationsbroschyrer, på naturstigar eller informationsskyltar. I stället för att bara beskriva naturen i ett område kan man uppmuntra besökare att kunskapa genom egna iakttagelser som t ex lär känna trädet med alla sina sinnen eller räkna hur många ståndare som finns i en vitsippa (Möt naturen - en fallstudie 2009, Naturvårdsverket). 3.3 Skärgårdsdagar på Björnö Skärgårdsstiftelsen vill med detta projekt ge invandrare en första kontakt med det som många svenskar gör, exempelvis att segla, ro, fiska eller gå i skogen. Det handlade om att uppleva naturen, det många förknippar med den svenska folksjälen, men också om att informera om vad allemansrätten innebär. Bakgrund till att man drog igång Skärgårdsdagarna var bl a att flera tillsynsmän hos Skärgårdsstiftelsen berättade att man sällan eller aldrig såg invandrare på besök i de områden som de äger och förvaltar. Tillsammans med stadsdelsförvaltningarna i Rinkeby och Kista bjöd Skärgårdsstiftelsen ut ungdomar mellan från dessa stadsdelar till Björnö, som dessutom skulle vara simkunniga. Redan första dagen fick de göra om sitt upplägg. Det kom inte bara ungdomar, utan hela familjer följde med och de flesta kunde inte simma. Under besöket på Björnö fick guiderna frågor från deltagarna om det verkligen var tillåtet för allmänheten att besöka ön, då många hade erfarenheter från sina hemländer där många naturområden är privata. Andra frågade om det fanns farliga djur som t ex björn (med koppling till öns namn). Att någon äger mark med syftet att alla människor ska kunna vara där, är ofta främmande för personer med utländsk bakgrund. I många länder finns det parker eller dylikt för allmänheten, men ofta tas det ut entréavgifter för att komma in. Erfarenheten från skärgårdsutflykterna var att om det var regnigt inne i staden var det många föranmälda deltagare som inte dök upp och inte heller meddelade om de inte skulle komma. Vädret i skärgården, även på Björnö, är oftast mycket bättre sådana dagar. Detta är något som vi svenska naturbesökare ofta känner till, men som personer som sällan eller aldrig har besökt skärgården har dålig kunskap om. De som arbetade med projektet gjorde en videofilm första året, som de kopierade och spred till olika stadsdelar och föreningar runt om i Stockholm. Filmen, och att deltagarna från 13

15 första året kunde hjälpa till att sprida information, visade sig fungera framgångsrikt för att få fler deltagaren under Skärgårdsdagarna (Johansson, E. 2006). Sedan 2009 är det KFUK-KFUM som anordnar Björnölägret och målsättningen med deras verksamhet är att unga med invandrarbakgrund eller med sämre ekonomiska förutsättningar ska få upptäcka skärgården ( 3.4 Landskapet som resurs i integrationsarbetet Under våren 2011 drog ett projekt igång i Göteborg där sfi-lärare får utbildning för att de ska kunna använda naturen mer i undervisningen. Projektet drivs av Göteborgs naturhistoriska museum tillsammans med miljöförvaltningen i Göteborg, med bidrag från Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Förhoppningen är att projektet ska spridas till andra kommuner. All undervisning är förlagd till ett naturreservat och deltagarna får lära sig sex olika vandringsslingor. De får följa rutten på en karta som delas ut för att på så sätt kunna orientera sig i området. Detta för att lärarna därmed ska känna en trygghet och kunna ta med sig sina elever till samma plats och gå samma slinga. Slingornas längd varierar från 30 min till 2,5 timma, detta för att de ska kunna användas under heldagar eller under kortare lektionspass. För att få en bred förståelse för landskapet som helhet har ambitionen varit att hålla en kronologisk ordning i vandringarna och börjat med geologi, bergarter och spår av istiden, sedan följer teman om isens tillbakadragande och vilka djur och växter som började etablera sig här. Vid detta tillfälle berättar man om träd, buskar, blommor och de djur man kan se, höra eller finna spår och spårtecken ifrån i området. Tredje omgången fokuseras på människans historia i området, från sten- brons- och järnåldern till de torpare, bönder och andra som bott i området relativt sett nyligen. I planering finns det även med en utvärderingsomgång om deltagarnas upplevelser. Vad har fungerat bra? Vad kan bli bättre? Vad kan läggas till eller tas bort? Till detta görs en relativt enkel lärarhandledning med en karta över området. 4 Guidning för en sfi-klass i Kosterhavets nationalpark En dag i september kom 17 elever och två lärare på studiebesök till Kosterhavet nationalpark. Under studiebesöket fick gruppen gå en vandring på Nordkoster, med stopp längs vägen. Guidemanuset följde den ordinarie guidningen som görs på somrarna, men vissa ändringar gjordes för att passa målgruppen. Under stoppen fick eleverna lära sig om bl a allemansrätten, att man får plocka t ex bär och svamp i naturen och att det finns särskilda platser där man får elda. De fick lära sig att både på Nord- och Sydkoster finns olika vandringsslingor som är utmärkta på en karta. Stigarna är också utmärkta med markering i samma färg som på kartan, för att man lätt ska hitta och veta att man går rätt. Under guidningen berättade vi om naturvården i Kosterhavets nationalpark. På flera ställen har enbuskar brett ut sig och tränger undan många blommor, därför röjer man bort enbuskar och låter får beta i markerna. Detta gör att markerna inte växer igen och man får en större mångfald av växter. Eleverna fick lära om klapperstensfälten som är spår från istiden och som syns tydligt i Valnäsbukten. På det sista stoppet fick gruppen se fyrarna på Nordkoster och lära sig varför det finns fyrar. Under vandringen genomförde vi två aktiviteter med gruppen, en på stranden och en i skogen. På stranden fick eleverna gå och plocka material som de hittade. Vi samlade alla föremål i 14

16 en ring på stranden och sedan gick vi tillsammans igenom och berättade för gruppen om vad vi hade hittat. Under den andra aktiviteten fick deltagarna i uppgift att gå tysta längs stigen och bara lyssna och lukta på skogen, sedan pratade vi tillsammans om våra upplevelser. Vi gjorde en paus under guidningen för att fika, alla eleverna hade tagit med sig egen matsäck. Efter vandringen gick vi tillsammans upp i naturumet och tittade på en film om Kosterhavets nationalpark och den norska nationalparken Ytre Hvaler. Eleverna fick med sig en utvärdering med frågor om vad de tyckte om besöket. Lärarna hjälpte sedan eleverna att fylla i enkäterna under lektionstid. Vid studiebesöket följde en journalist och en fotograf med och dokumenterade studiebesöket, artikeln publicerades sedan i Strömstads tidning. 4.1 Reflektion om guidningen Syftet med studiebesöket var dels att deltagarna skulle få möjlighet att komma ut till Kosteröarna och få uppleva skärgården och havet. Syftet var också att gruppen skulle få lära sig om Kosterhavets nationalpark, vilka djur och växter som finns i havet, om naturvård och kulturhistoria. Tanken var även att eleverna skulle lockas att komma tillbaka till Kosteröarna och Kosterhavets nationalpark tillsammans med familj och vänner. Guidningen flöt på bra och det verkade som att gruppen tyckte att det var roligt att få komma ut i naturen. De verkade intresserade och flera av eleverna ställde frågor under guidningen. Det hade regnat en hel del dagarna innan studiebesöket, så vissa partier på stigarna var ganska blöta och alla elever hade inte vattentäta skor på sig. Brukar man inte vara ute i naturen är kanske inte ett par vattentäta skor något som man lägger pengar på. Det tog längre tid mellan stoppen än vad vi hade räknat med. Dels hade eleverna frågor och funderingar, dels visade och berättade sfi-lärarna om t ex svampen som de hittade i skogen. Även om man har ett tidsschema att följa så är det viktigt att inte hetsa på gruppen för mycket, man vill att de ska få en härlig dag i naturen. De båda aktiviteterna blev lyckade inslag i guidningen. Aktiviteten på stranden var ett bra sätt att få eleverna att upptäcka stranden på egen hand. Den andra aktiviteten i skogen togs med för att deltagarna skulle få använda andra sinnen för att uppleva skogen. Det blev en lyckad övning och sfi läraren kunde efter den tysta promenaden prata om att havets brusar, träden susar och löven prasslar. En av frågorna i utvärderingen var om eleverna skulle kunna tänka sig att komma tillbaka till Kosteröarna och Kosterhavets nationalpark. De allra flesta svarade ja på den frågan (se bilaga 8.3), vilket var väldigt roligt och gör att det känns motiverade att fortsätta med fler studiebesök med sfi klasser. En annan fråga i enkäten var om eleverna förstod det som sades under guidningen. Åtta personer skrev att de förstod och fem personer tyckte att det var svårt att förstå. Frågan var utformad med fasta svarsalternativ och därför vet vi inte om det bara var vissa ord som de inte förstod eller om det var hela sammanhang som var svåra att förstå. Alla utom en tyckte att vi gick lagom långt under guidningen, så det känns bra att utgå från denna vandring till nästa studiebesök. I utvärderingen fanns även två frågor där eleverna fick skriva mer fritt om vad det tyckte var bäst under dagen och om det var något som inte var bra. Många skrev att de tyckte om promenaden, att få se havet och att få titta på olika djur och träd. Andra positiva kommentarer var att det var kul att lära sig om naturen, promenera och leta efter saker på stranden. Någon tyckte att lunchen var bäst och en annan tyckte om att åka båten ut till Koster. Några av kommentarerna om vad som inte var bra var att de ville haft mer information under guidningen, att det på vissa ställen var dåliga stigar 15

17 och blött och att studiebesöket var för kort. 16

18 5 Handlingsplan Här beskrivs förslag på hur personalen i Kosterhavets nationalpark kan arbeta vidare med invandrare och integration, riktat mot boende i Strömstad och Tanums kommun. I handlingsplanen finns också erfarenhet från det först studiebesöket med elever från sfi. 5.1 Att nå ut till invandrare Ordna studiebesök för sfi-klasser eller sprid information till sfi om kommande aktiviteter i nationalparken. Ett annat sätt kan vara att besöka sfi-klasser och berätta om Kosterhavets nationalpark och om allemansrätten. Visa en presentation med många bilder och ta med översättningar av allemansrätten på olika språk. Ett sätt att komma i kontakt med invandrare som bor i Strömstad kan vara att arbeta tillsammans med det nätverket som finns för nyinflyttade i Strömstad och hjälpa till att organisera utflykter till olika platser i nationalparken, till Kosteröarna eller de olika entréerna. Detta nätverk är till för alla nyinflyttade i Strömstad, både svenskar och personer med utländsk bakgrund. Kontaktperson för nätverket är bl a folkhälsosamordnaren (Johanna Jonsson) på Strömstad kommun. Ta reda på om det finns några invandrarföreningar i Strömstad och Tanum och skapa ett positivt samarbete med dessa. Inled alltid samarbetet med att ta personlig kontakt (Moshtat Y, i Nyfiken grön 2006). Besök språkcaféet på Strömstads bibliotek. Språkcaféet vill skapa en mötesplats för samtal, erfarenhets- och kunskapsutbyte och hit man kan komma för att träna svenska, prata om nyheter eller utbyta goda recept. Samarbeta med lokala naturföreningar, t ex Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet för att skapa tillfällen att locka invandrare ut i naturen. Ta kontakt med jobb- och integrationscenter i Strömstad (Osvaldo Rivera) och integrationssamordnaren på Tanums kommun (Per-Anders Hultman). Tanums kommun har fått LONA-stöd för att ta fram en naturguide i kommunen, kontaktperson Ingvar Olofsson på Tanums kommun. Kosterhavets nationalpark kanske kan samarbeta med Tanums kommun och tillsammans genomföra naturdagar med invandrare och/eller temadagar för familjer med invandrarbakgrund. 17

19 5.2 Samarbeta med sfi och svenska grund Genomföra studiebesökt för sfi-klasser, antingen varje år eller varje termin. Hur ofta studiebesöken genomförs beror på vad som passar bäst ihop med kursen på sfi. Det vore bra om så många som möjligt får chansen att komma till Koster innan de har läst färdigt på sfi. Andra förslag på utflyktsmål är Lovéncentret på Tjärnö. Där kan eleverna få se och känna på djur och växter i klappakvariet och lära sig om laboratoriet och dess verksamhet. Ett annat besöksmål kan vara Kosters trädgårdar och/eller en växtvandring på till exempel Kosteröarna. Många invandrare har ett stort intresse för växter och örter för matlagning eller för mediciner. Man skulle kunna ordna en vandring där man tittar på de växter och örter som finns i trädgården (rapport Möt naturen, 2009), och kanske berätta för varandra hur man använder sig av växter och örter i sina hemländer och kanske laga mat tillsammans. Ordna studiebesök med klassen som läser Svenska grund på Strömstads gymnasium. Eleverna på denna kurs har klarat sfi-utbildningen och sedan gått vidare till kursen Svenska grund. 5.3 Arbete med skolbarn Alla de barn som intervjuades tycker att det är roligt att vara ute i naturen, men de hade dåliga kunskaper om Kosterhavets nationalpark och varför man bildar nationalparker. Därför kan det vara bra att fokusera på detta när man arbeta med skolelever. Om man ska ha guidningar eller studiebesök med skolbarn till nationalparken måste man bjuda ut en hel klass och inte särskilja barn med invandrarbakgrund. 5.4 Att tänka på inför guidningar med invandrargrupper Rekommenderas att genomföra guidningar med eleverna som läser på C- och D nivå. Detta för att dessa elever har kommit längre i sin språkundervisning och vi tror att dessa elever får ut mest av guidningen. Det blir även lättare för guiden att göra sig förstådd och vi tror att eleverna från C- och D nivån har lättare att ställa frågor. Inför kommande studiebesök skulle det vara bra om man kunde diskutera upplägget tillsammans med lärarna på sfi. I lärarnas utvärdering av studiebesöket efterfrågade de att eleverna gärna kunde ha fått lära sig fler naturord t ex med marint tema under guidningen. Det är ju bra om studiebesöket kan bli en del av deras undervisning, samtidigt som det är viktigt att förmedla information om nationalparken och om vår verksamhet. Det gäller att hitta en bra balans mellan de båda. En av sfi lärarna berättade att undervisning om natur och miljö inte är lika vanligt i alla länder, som det är i Sverige och det är en av anledningarna till att de gärna ville ha med många ord med natur- och miljöanknytning under guidningen. Det första studiebesöket var ungefär 3,5 timma och det kändes lite för kort för att hinna med det vi ville. Den inplanerade fikapaus blev t ex ganska kort för att vi hade ont om tid. Som tips för framtiden är att ha ett längre studiebesök, nu åkte klassen från Strömstad med 9-18

20 båten och tillbaka från Koster med båten. Vi hade förberett en enkät med frågor (se bilaga 8.1) om studiebesöket och tanken var att de skulle fylla i enkäterna i slutet av studiebesöket. På grund av tidsbrist fick lärarna med sig enkäterna tillbaka till skolan och eleverna fyllde i dessa under lektionstid. Det tog två veckor innan vi fick tillbaka enkäterna och av 17 enkäter fick vi tillbaka 13 stycken. Om de hade haft tid att fylla i enkäterna under studiebesöket, så hade vi fått svar från alla eleverna och vi hade kunnat börja bearbeta enkäterna tidigare. I slutet av studiebesöket visade vi en film om Kosterhavets och Ytre Hvalers nationalparker i naturumet. Både lärarna och eleverna uppskattade filmen, men lärarna kom med ett förslag att man hade kunnat stanna filmen några gånger och berätta mer om det som visades, eftersom det var ett ganska svårt språk i filmen. Vi sa inget om filmen innan vi satte på den, vilken nog hade varit bra att göra. Speciellt eftersom filmen även handlade om den norska nationalparken och vi hade inte berättat om den innan. Om man har ett längre studiebesök skulle man få mer tid att prata om innehållet i filmen med gruppen. Tanken med att visa filmen var dels att eleverna skulle få se lite av djur- och växtlivet under ytan och få se mer av nationalparken än bara Nordkoster. Även om språket i filmen var svårt så innehåller filmen flera vackra miljöer, som vi ville visa för eleverna. Lärarna var nöjda med studiebesöket men de hade gärna velat ha mer information i guidningen, om t ex vad man får göra i ett naturreservat, hur man beter sig i naturen och gärna mer om allemansrätten. I guidemanuset (bilaga 8.2) tas det upp en del om allemansrätten, men man kan ju absolut prata mer om detta inför gruppen. Då kan man utgå från guidemanuset, men lägga till mer information om regler som gäller i naturreservatet och nationalparken och mer om allemansrätten. Det skulle även vara möjligt att berätta om skillnaden mellan nationalpark och naturreservat och även om inte alla förstår, så har de hört orden och kanske lär sig betydelsen vid ett annat tillfälle. När vi skrev guidemanuset var vi rädda att vi skulle ha med för mycket information och att eleverna inte skulle följa med på det som vi berättade om. Man får känna av gruppen under guidningen och prata med lärarna innan guidningen och be dem att bryta in om det är något i guidningen som de märker att eleverna inte förstår. På Naturvårdsverkets hemsidan finns det översättningar av allemansrätten och man skulle kunna prata med lärarna innan studiebesöket vilka språk som talas i klassen och sedan dela ut översättning i slutet av studiebesöket. Det är bra att lämna översättningar efter besöket, då det är bra om de får höra information på svenska först. Under guidningen gick vi igenom en grind och då frågade en av deltagarna om det inte var ett privat område och om vi verkligen fick gå igenom grinden. När vi sedan kom ner till Valnäsbukten såg vi fåren som betar på Nordkoster. Då undrade samma person om detta var ett privat område och om vi verkligen fick vara där. Det är något som man kan berätta redan i början av guidningen, att det inte finns några privata områden på Kosteröarna, förutom trädgårdarna. Under den första delen av guidningen kom det många frågor om vad som är ätligt i naturen. Därför kan det vara bra om man förbereder sig genom att ta reda på t ex hur man använder olika sorters tång i matlagning och till skönhetsvård. Det kan också vara bra att läsa på hur man använder olika bär och växter, som man kommer att se under guidningen, i matlagning. Kostnader för guidningen: Skolan stod för kostnaden för Kosterbåten, de fick grupprabatt på båten. För att gruppen skulle hinna med 9-båten var de tvungna att hyra en buss och det blev 19