Sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Transkript

1 Styrgruppssammanträde Sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Tid: Torsdag 3 maj 2018, Plats: GR, Anders Personsgatan 8 1. Val av justeringsperson 2. Godkännande av dagordning 3. Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla, (information), Susanne Härenstam, GR. 4. Samråd om förslag till Havsplan Västerhavet (beslut), Terje Selnes, Havs-och vattenmyndigheten, Susanne Härenstam, GR. 5. Stenungsunds kommun, samråd översiktsplan 2019 (beslut). 6. VGR:s strukturbild (information), Anita Rynvall Mårtensson, VGR och Per Kristersson, GR. PAUS 7. Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, Västra Götalandsregionen (information), Jörn Engström och Anna Kronvall, VGR samt Jonas Åker Zeander, GR. 8. Måluppföljning i delårsrapport april (beslut), Maria Sigroth, GR. 9. Ny verksamhetsinriktning (information), Maria Sigroth, GR. 10. Kartläggning av ridvägar i Göteborgsregionen (beslut), Maria Sigroth, GR. 11. Ärenden för kännedom (information). 12. Övriga frågor. 13. Nästa sammanträde 30 augusti, kl på GR. Bifogas: Handlingar

2 Protokoll från föregående sammanträde Vägbeskrivning till GR: Åk kollektivt: spårvagn 1, 3, 6 och 8 eller buss 17, 58, 173, 311, 501, 502, 503, 513, 514, 519, Lerum-snabben samt Svart, Gul och Blå express till hållplats Svingeln, gångväg 350 m. För mer information, kontakta: Eva-Lena Hedvall, styrgruppens sekreterare eva-lena.hedvall@grkom.se, tel: , mob:

3 Dnr: Styrgruppsärende Datum Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Förslag till beslut Styrgruppen ställer sig bakom formuleringen av vision för det fortsatta kustzonsarbetet. Sammanfattning Under vintern har en formulering till vision för projektet Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla arbetats fram. I enlighet med styrgruppens beslut har förslaget till vision presenterats i de berörda kommunernas politiska församlingar. Förslaget till vision har fått ett positivt bemötande och inga ändringar har gjorts i de ursprungliga formuleringarna. Förslaget till vision för det fortsatta kustzonsarbetet syftar till att fungera som vägledning i arbetet under projektet. Den slutliga formuleringen av visionen beslutas i samband med att projektet avslutas Göteborg Maria Sigroth Avdelningschef Susanne Härenstam Projektledare

4 Dnr: Styrgruppsärende Susanne Härenstam Janna Petersson Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Tillsammans utvecklar vi och bevarar vårt unika kustområde. I vår kustzon finns levande samhällen där människor kan bo och verka året om. Exempel på inriktningar: principer för byggande, bostäder för alla, tillgänglighet till kusten, blå kollektivtrafik, transportinfrastruktur, maritima näringar, cirkulär ekonomi, delningsekonomi, strandskydd. Vi använder havet på ett klokt sätt som håller dess ekosystem i balans. Genom att ligga i framkant med forskning och teknik hittar vi nya sätt att nyttja, men inte utnyttja, havets möjligheter. Exempel på inriktningar: vattenbruk och fiske, livsmedelsproduktion, energiproduktion till havs, muddertippningsplatser, nya regelverk, innovation, testarena. Vårt kustområde ger både boende och besökande en enastående naturupplevelse. Exempel på inriktningar: båtliv, besöksnäring, ekoturism, kulturhistoriskt arv, ren kust. Vi utvecklar kustzonen utifrån havets och kustmiljöns känslighet och betydelse för såväl lokal som global miljö. Exempel på inriktningar: miljötillståndet i havet, plast i havet, nya regelverk, kunskap.

5 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Samråd om förslag till Havsplan Västerhavet Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande, daterat Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Havsoch vattenmyndigheten (HaV) daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Planen är publicerad på HaV:s hemsida Förslag till havsplaner HaV önskar att få svar på nedanstående frågor under samrådstiden: 1. Hur ser ni på planens ställningstaganden om användning i olika områden? 2. Vilka ytterligare konsekvenser, som är relevanta för havsplanering, behöver miljökonsekvensbeskrivningarna och hållbarhetsbedömningarna fånga upp? 3. Vilka ytterligare befintliga planerings- eller kunskapsunderlag bör ligga till grund för havsplanerna? GR har besvarat fråga 1 och 3. Fråga 2 har ej varit möjlig att besvara då underlaget från HaV försenats. Förutom svar på ovanstående frågor har GR kommenterat några övergripande planeringsprinciper. Göteborg Maria Sigroth Avdelningschef Susanne Härenstam Regionplanerare

6 Dnr: Tjänsteutlåtande Susanne Härenstam och Lars Heineson Samråd om förslag till Havsplan Västerhavet Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Det är första gången som Sverige, genom Havs- och vattenmyndigheten (HaV), tar fram havsplaner: en för Bottniska viken, en för Östersjön och en för Västerhavet. Yttrandet avser endast Västerhavet. Syftet med havsplanen är att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Den ska ge vägledning till myndigheter och kommuner vid planläggning och prövning av anspråk på användning av havsplaneområdet. Vägledningen ska syfta till att de havsområden som omfattas av planen används för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till områdenas beskaffenhet, läge och de behov som finns. Under samrådet som pågår 15 februari till 15 augusti 2018 önskar HaV att få svar på nedanstående frågor: 1. Hur ser ni på planens ställningstaganden om användning i olika områden? 2. Vilka ytterligare konsekvenser, som är relevanta för havsplanering, behöver miljökonsekvensbeskrivningarna och hållbarhetsbedömningarna fånga upp? 3. Vilka ytterligare befintliga planerings- eller kunskapsunderlag bör ligga till grund för havsplanerna? Kommentarer Övergripande kommentarer GR driver samverkansprojektet Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. Projektet pågår under tre år Syftet med projektet är att etablera fördjupad samverkan

7 mellan kommuner, myndigheter och andra relevanta aktörer för en hållbar utveckling av kust- och havsområdet i de åtta deltagande kustkommunerna: Uddevalla, Orust, Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Öckerö, Göteborg och Kungsbacka. Projektets övergripande mål är att utarbeta en fördjupad strukturbild för kustzonen med gemensamma överenskommelser för hur kustzonen ska utvecklas och bevaras på ett hållbart sätt i framtiden. Den fördjupade strukturbilden för kustzonen och överenskommelserna ska fungera som ett verktyg och underlag för kommunernas kommande arbete med översiktlig planering i sina respektive kust- och havsområden. I samrådsförslaget, sidan 18, nämns GR:s förstudie om mellankommunal kustplanering som pågick åren Denna text bör uppdateras om att GR:s kustzonsprojekt numera pågår. Även beskrivningen av rollen för den regionala nivån i planeringen av havs- och kustområdet bör utvecklas. Samverkan mellan stat-region-kommun har fungerat bra under arbetet med att ta fram förslaget till havsplan. Det är betydelsefullt att en god samverkan kan fortsätta även efter det att havsplanerna är klara, särskilt i samband med tillstånds- och planfrågor, uppföljningar och när nya havsplaneförslag tas fram. I de fall, i den framtida planeringen, kommun och stat är oense över användningen i ett område bör det klarläggas hur dess olika uppfattningar ska hanteras. I förslaget till havsplan formuleras en vision om Havet 2050 samt tio planeringsmål. Det vore värdefullt med en beskrivning om på vilket sätt förslagen i planen bidrar till att mål och vision uppnås. Beskrivning av vad som menas med allmänna intressen, särskilt allmänna intressen av väsentlig betydelse, bör utvecklas i havsplaneförslaget. Begreppet områden av väsentligt allmänt intresse" föreslogs i riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99). Om ingen samordning sker med riksintresseutredningen finns en risk att begreppet förblir oklart samt svårt att tolka och väga i planerings- och tillståndsfrågor. GR följer med stort intresse arbetet med framtagande av havsplan för Västerhavet. Planen är ett viktigt kunskapsunderlag såväl för GR:s kustzonsarbete som för kommunerna i sin kommande översiktsplanering av kust- och havsområdet. Havet följer inga administrativa gränser, så det som planeras i havsplaneområdet har stor betydelse även för kust- och havsområdet i det projektområde som GR ansvarar för.

8 Avslutningsvis ser vi fram emot ett fortsatt fördjupat samarbete för att tillsammans bidra till ett gemensamt hållbart hav med levande kustsamhällen. Svar på frågor 1. Hur ser ni på planens ställningstaganden om användning i olika områden? Den föreslagna användningen förefaller väl avvägd ur det översiktliga perspektiv som GR har att hantera. Havsplanen är vägledande för kommunernas översiktsplanering. Det är dock i samband med den kommunala översiktsplaneringen som användningen slutligen kan fastställas inom de ytor där kommunerna har planeringsansvar. Det är en kontinuerlig process som kommer att fortsätta efter att havsplanen beslutats. Utveckla gärna beskrivningen över vad som kan samexistera i ett område. Beskriv gärna tydligare statens vägning mellan olika intressen och analysen bakom det slutliga förslaget och peka på de väsentliga värdena i ett område, värdekärnor. Detta har betydelse i både tillståndsprövningar samt den kommunala och regionala planeringen. Fundera över begreppet attraktiva livsmiljöer. Kan ett annat ord användas som bättre beskriver vad som avses? Att begreppet endast baseras på riksintresseområden i havet medför ett glapp utmed kustbandet inom Kungsbacka kommun. I det fortsatta arbetet bör en avvägning göras kring om även andra kriterier än riksintresseområdena ska ligga till grund för begreppet attraktiva livsmiljöer och därmed skapa en sammanhållen kustremsa med denna användning. Utveckla gärna kapitlet 6.2 Energi. Även om det idag är fokus på vindbruk bör ett resonemang föras kring nya möjliga inriktningar inom energiproduktion till havs. GR överlåter till de deltagande kommunerna inom kustzonsprojektet att besvara lämpligheten av föreslagen användning inom de områden som faller inom kommunernas ansvarsområde. 2. Vilka ytterligare konsekvenser, som är relevanta för havsplanering, behöver miljökonsekvensbeskrivningarna och hållbarhetsbedömningarna fånga upp? Då publiceringen av dessa dokument försenats från HaV har vi inte kunnat behandla dem i detta remissyttrande.

9 3. Vilka ytterligare befintliga planerings- eller kunskapsunderlag bör ligga till grund för havsplanerna? GR bidrar gärna med det material som tas fram inom arbetet med kustzonsprojekt. Nedanstående områden beskrivs i rapporter som kommer att finnas tillgängliga under hösten De temaområden som berörs är: Tillgänglighet till kusten Principer för byggande Transportinfrastruktur Vattenbruk och fiske Muddertippningsplatser Energiproduktion till havs Båtliv Besöksnäring Friluftsliv Miljötillståndet i havet Dessutom har GR låtit ta fram rapporter som berör nedanstående områden och som kommer att finnas tillgängliga under våren Tillgänglighet till kusten, daterad Båtplatser och framtidens hamnar och båtliv, daterad Förutsättningar för energiproduktion till havs, daterad

10 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Stenungsunds kommun, samråd översiktsplan 2019 Förslag till beslut Att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat Att föreslå förbundsstyrelsen att godkänna förslag till yttrande, daterat Sammanfattning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stenungsunds kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR ser positivt på att Stenungsunds kommuns förslag till översiktsplan följer intentionerna i GR:s mål och strategidokument Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. GR anser att Stenungsunds kommun spelar en viktig roll i utvecklingen av regionens större orter i stråken. GR skulle gärna sett en ännu starkare koppling till stråken och tätare bebyggelseutveckling i den omedelbara närheten till stationssamhällena. GR vill särskilt påpeka Stenungsunds roll i den regionala näringslivsutvecklingen och arbetet med kemiklustret och dess framtida behov av mark. Vidare vill GR uppmärksamma Svartedalen som en regional tillgång för rekreation och naturupplevelser. Göteborg Maria Sigroth Avdelningschef Lena Wigren Regionplanerare

11 Dnr: Tjänsteutlåtande Lena Wigren Stenungsunds kommun, samråd översiktsplan 2019 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stenungsunds kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Stenungsund har arbetat fram en ny kommunövergripande översiktsplan med planerat antagande under Gällande översiktsplan är från år Förslaget till översiktsplan använder kommunens vision som inriktning. Visionen sträcker sig till Kommunens planering berörs dels av ett pågående havsplaneringsarbete genom Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen, dels av pågående kommunövergripande arbete med gemensam kustzonsplanering genom GR. Sammanfattning av planförslaget Utgångspunkten i planförslaget bygger på det visionära målet för Stenungsund 2035 om det goda samhället med framtidstro och utveckling med människan och naturen i centrum. I förslaget föreslås byggnationer i Stenungsunds tätort men även kompletteringar i befintliga mindre samhällen. Behovet av en blandad bostadsbebyggelse och närservice lyfts fram. Ur ett kommunalt och regionalt perspektiv framhålls behovet av förstärkt transportinfrastruktur. Fler spår längs Bohusbanan, fler trafikplatser längs E6 samt fler fasta förbindelser med Orust och Tjörn anses angelägna. Kommunen har i översiktsplanen valt att utgå från en huvudstrategi och några delstrategier. Huvudstrategin är att utveckla kommunen genom ett starkt samband mellan bebyggelseutveckling och förstärkt transportinfrastruktur. Syftet med delstrategierna är att skapa en varierad och allsidig

12 bebyggelseutveckling, ett varierat näringsliv, en förstärkt transportinfrastruktur, en ökad färskvattenkapacitet, en säkerställd god status/kvalitet i kustvatten, sjöar och vattendrag samt ett utvecklat friluftsliv och möjlighet till en aktiv livsstil. En geografisk indelning har gjorts vilka profilerats genom att de fyra elementen fått prägla kommundelarna. Respektive element har sedan egna strategier för den lokala utvecklingen i området. Utöver dessa tillkommer Stenungsunds tätort som benämns som det femte elementet: liv. Kommentarer GR ser mycket positivt på att Stenungsunds kommuns förslag till översiktsplan följer intentionerna i GR:s mål och strategidokument Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. GR anser att Stenungsunds kommun spelar en viktig roll i utvecklingen av regionens större orter i stråken. GR har tagit del av det planförslag som tagits fram och är positiva till upplägget i dokumentet. De tre olika delarna som dokumentet delats in i är enkla att överskåda. För att förbättra orienterbarheten önskar vi en tydligare koppling mellan karta och text, då exempelvis utvecklings- /utredningsområden inte alltid finns namngivna på kartorna. De trender som inleder omvärldsanalysen är viktiga frågor ur ett kommunalt men även regionalt och nationellt perspektiv. Det hade varit intressant att se hur översiktsplanens förslag möter upp de förändringar som beskrivs i det avsnittet, och då gärna med en koppling till regionen. GR beskriver i mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt att tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv med ett gott boende och attraktiva mötesplatser. Översiktsplanen svarar tydligt upp mot det målet genom de ambitioner som lyfts fram för de befintliga orterna i kommunen med blandad bebyggelse där människor ska kunna bo över tid, ha tillgång till nödvändig service i närområdet samt goda kommunikationer. Kommunen beskriver i förlaget hur de inom ramen för huvudstrategin utveckla kommunen genom ett starkt samband mellan bebyggelseutveckling och förstärkt transportinfrastruktur ska utveckla kommunen i linje med GR:s strukturbild med hänsyn tagen till lokala förhållanden. GR stödjer kommunen i tankegången om att strukturbilden är strategisk och hänsyn behöver tas till den rådande geografin och lokala förutsättningarna. GR önskar ändå en ännu starkare koppling till stråken och tätare bebyggelseutveckling i den omedelbara närheten till knutpunkter. Detta för att dels utveckla den sociala hållbarheten i stationssamhällena, dels förstärka incitamenten att de som bosätter sig där väljer hållbara färdmedel. GR har tagit fram

13 en rapport som föreslår lämpliga riktlinjer kring hållbar utveckling av stationssamhällen, Hållbar täthet i stationssamhällen, där ett mer utvecklat resonemang kring stationssamhällens täthet finns. Kommunen skriver i hållbarhetsbedömningen att en fortsatt dialog med GR och Trafikverket avses då föreslagen infrastruktur eventuellt kan klassas som riksintresse. GR ser gärna en bredare dialog kring infrastruktur med kommunen då flera 4-stegsåtgärder föreslås i översiktsplanen. Åtgärder i form av dubbelspår på järnväg, fast förbindelse med Orust samt vägåtgärder kan få påverkan på såväl den sociala som miljömässiga och ekonomiska hållbarheten. Ett utvecklande resonemang avseende hållbara transporter som alternativ till befintlig och tillkommande infrastruktur skulle kunna understödja kommunens slutsats att nybyggnationer är vad som krävs för att det lokala, kommunala, långväga resandet och godsflödet ska fungera. I planen anges bland annat flera nya trafikplatser på E6 samt fast förbindelse till Orust, åtgärder som kan generera mer biltrafik. I hållbarhetsbedömningen beskrivs de åtgärder som kommunen planerar för ökat hållbart resande och därför önskar GR att även andra planerade infrastrukturella åtgärder finns med i bedömningen. Översiktsplanen visar på ett mångfacetterat näringsliv med tyngdpunkt inom kemi och IT samt en växande besöksnäring. Förslaget beskriver noggrant behoven av infrastruktur för persontransporter (arbets- och studiependling) medan godsets väg genom och till/från Stenungsund skulle kunna förtydligas ytterligare. Industrihamnar är av regionalt och nationellt intresse. En utförligare beskrivning om dess verksamhet och utveckling upplever GR saknas i förslaget. Industrihamnar behandlas dock inom ramen för mellankommunal kustzonplanering, inom temaområdet Transportinfrastruktur, varför en utförligare beskrivning kan antas tillföras översiktsplanen i ett senare skede. Kommunen tar ett gemensamt grepp med angränsande kommuner avseende förhållningsättet för kustområdets mark- och vattenanvändning inom ramen för projektet Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla som drivs av GR. Resultatet av det arbetet kommer att avspegla sig längre fram då en löpande implementering i översiktsplanen planeras. Redan nu i förslaget tar kommunen en försiktig hållning till fortsatt byggnation inom området som benämns med elementet vatten, vilket GR stödjer under de rådande förutsättningar som beskrivs i översiktsplanen. Avseende tillgången till naturområden som besitter ett regionalt intresse är GR positiv till de åtgärder som föreslås kring exempelvis Svartedalen och kustområdet från Stenungsön och söder ut. En ökad tillgänglighet utan negativa ingrepp i miljön gör att området kan upplevas av fler och blir en tillgång i det regionala utbudet av rekreationsmiljöer samtidigt

14 som det bibehåller förutsättningar för ekosystemtjänster. Det stödjer även tankarna om en starkare besöksnäring att bibehålla de ursprungliga miljöer som finns kvar och är utmärkande för Stenungsund.

15 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad VGR:s strukturbild Förslag till beslut Att anteckna informationen Sammanfattning I VGR:s måldokument VG2020 prioriteras framtagande av en regional framtidsbild av regionens fysiska struktur. Västra Götalands fysiska struktur är ett område som har inverkan på en hållbar regional utveckling och tillväxt. Speciellt viktigt är samspelet mellan infrastruktur, kollektivtrafik och bebyggelseplanering. GR har lång erfarenhet från arbete med strukturbilder i fysisk planering och deltar aktivt i framtagandet av VGR:s strukturbild. Vid sammanträdet redogör Anita Rynvall-Mårtensson, VGR, för nuläget i arbetet. Göteborg Maria Sigroth Avdelningschef Per Kristersson Regionplanerare

16 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Att anteckna informationen och ge avdelningschefen i uppdrag att inarbeta styrgruppens synpunkter i kommande yttrande. Sammanfattning Det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen (DKR) har i skrivelse från Västra Götalandsregionen daterad (utskickat ) beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Yttrandet är inte färdigställt vid tidpunkten för styrgruppens sammanträde. Enligt de beslutade samverkansformerna kring kollektivtrafiken i Västra Götaland ska det årligen göras en avstämning av arbetet med implementeringen av trafikförsörjningsprogrammet, Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet. Det är en möjlighet för kommunerna att via kollektivtrafikråden inkomma med inspel och synpunkter. Den årliga avstämningen innehåller följande: 1. Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet för Kortfattad lägesrapport av utpekade utvecklingsområden i trafikförsörjningsprogrammet Förbättringsförslag för samverkan inom de delregionala kollektivtrafikråden. Vid sammanträdet med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad presenterar representanter från VGR huvuddragen i den årliga avstämningen. Förslag till yttrande kommer att arbetas fram i GR:s kollektivtrafiknätverk där samtliga medlemskommuner är representerade, och beslutas av GR:s förbundsstyrelse Göteborg Maria Sigroth Avdelningschef Jonas Åker Zeander Regionplanerare

17 1 (6) Årlig avstämning Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Sara Eriksson, Anna Kronvall, E-post: Årlig avstämning av Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017 Innehållsförteckning 1. Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet för Kortfattad lägesrapport av utpekade utvecklingsområden i trafikförsörjningsprogrammet Förbättringsförslag för samverkan inom de delregionala kollektivtrafikråden 1 Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet för 2017 Redovisas i bilaga 1. Denna avstämning är den första uppföljningen av Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med utblick Preliminära siffror för det övergripande målet om att öka andelen hållbara resor och antalet resor med kollektivtrafik visar på en stor ökning. Framförallt ökar resandet i stadstrafik och de prioriterade stråken. Kollektivtrafikens geografiska tillgänglighet är svår att mäta men antalet fordonskilometer fortsätter att öka och den grundläggande tillgängligheten finns i hela länet. Attraktiv kollektivtrafik handlar om resenärens behov och upplevelser i kollektivtrafiken. Nöjdheten är hög när man frågar personer ombord men betydligt lägre när allmänheten svarar generellt. Punktligheten har förbättrats i tågsystemet men försämrats något för buss i stadstrafik. Inom målen för Alla resenärsgrupper och minskad miljöpåverkan är att utvecklingen är positiv. Bilaga 1: Uppföljning Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland

18 2 (6) 2 Prioriterade utvecklingsområden lägesrapport Trafikförsörjningsprogrammet för finns på Västra Götalandsregionens hemsida; I programmet finns sex prioriterade utvecklingsområden, som ska vara i fokus de närmsta åren för att driva utvecklingen mot det övergripande målet. De delregionala kollektivtrafiken ska involveras i arbetet och kommunerna spelar en viktig roll för möjligheterna att nå målen. De prioriterade utvecklingsområdena är: samhällsplanering och kollektivtrafik som ömsesidig process samordning med skolresor, utifrån lokala förutsättningar hållbart resande, samverkan för att utveckla smartare kombinationer av färdsätt pris- och betalsystem samt information enkelt att resa principer och strategier för kollektivtrafiken i regionens pendlingsnav strukturerat arbete utifrån de sju diskrimineringsgrunderna; social hållbarhet Nedan ges en kortfattad lägesrapport för respektive utvecklingsområde. Samhällsplanering och kollektivtrafik som ömsesidig process Sammanfattning enligt trafikförsörjningsprogrammet: Kollektivtrafikplanering och övrig samhällsplanering behöver ske mer samordnat. Det handlar dels om att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas effektivt, dels om kommunernas förutsättningar för att utveckla ny bebyggelse. Det kräver ömsesidigt kunskapsbyggande i syfte att ta fram tydligare principer och processer för parterna gällande kollektivtrafikutbud och bebyggelse. Lägesrapport januari 2018: En arbetsgrupp med representation från Västra Götalandsregionen, Västtrafik, de fyra delregionala kollektivtrafikrådens tjänstemannanätverk samt Länsstyrelsen startade 2016 för att tillsammans identifiera utmaningar och ta fram förslag på aktiviteter inom utvecklingsområdet. Under 2017 har arbetsgruppen redovisat förslag på nio olika aktiviteter inom områdena Ansvar och planeringsprocesser, Samverkan och dialog samt Riktlinjer/nyckeltal och utbildning. Föreslagna aktiviteter förankrades i Kollektivtrafiknämnden och respektive delregionalt kollektivtrafikråd under våren Under hösten har arbetsgruppen påbörjat genomförandet av aktiviteterna som bland annat innefattar: Identifiering av goda exempel på planeringsprocesser där kollektivtrafiken kommit in på ett bra sätt Att se över möjligheten för kommuner och Västtrafik att i samband med ny bebyggelse teckna avsiktsförklaringar eller liknande En lättillgänglig sammanställning av nyckeltal och grundprinciper för kollektivtrafik som kan användas vid planering av ny bebyggelse Ett utbildningspaket som riktar sig främst till kommunala tjänstemän inom samhällsbyggnadssektorn

19 3 (6) Samordning med skolresor, utifrån lokala förutsättningar Sammanfattning enligt trafikförsörjningsprogrammet: Det finns potential att öka servicenivån på landsbygd ytterligare genom samordning med skolskjutsar. De utredningar som gjorts visar att det inte finns en lösning som passar alla kommuner. Samordningen bör därför ske genom samråd mellan Västtrafik och respektive kommun utifrån geografiska och demografiska förutsättningar, inför upphandlingar, där både kommunen och Västtrafik strävar efter bästa möjliga totallösning för invånarna. Lägesrapport januari 2018: Under 2017 har Västtrafik påbörjat ett internt arbete för att tydliggöra hur Västtrafik idag arbetar med samordning mellan skolskjuts och allmän kollektivtrafik. I detta arbete ingår bland annat att tydligt beskriva vad en sådan samordning innebär i praktiken och vilka möjligheter och konsekvenser som blir följden. Arbetet kommer att fortsätta under Hållbart resande, samverkan för att utveckla smartare kombinationer av färdsätt Sammanfattning enligt trafikförsörjningsprogrammet: Kollektivtrafiken är ofta men inte alltid det hållbara alternativet, ekonomiskt och miljömässigt. Ett viktigt utvecklingsområde är att kombinera färdsätt smartare. Åtgärder ska anpassas utifrån lokala förutsättningar och behov, geografiskt och hos olika resenärsgrupper, för såväl vardagsresor som resor inom turism och besöksnäring. Det innebär fortsatt hög prioritet för samverkansprojekt för utveckling av nya tjänster för att underlätta för samåkning, bilpooler, cykelpooler osv. Därtill krävs systematiskt beteendepåverkande arbete. Lägesrapport januari 2018: Hållbart resande väst Västra Götalandsregionens projekt- och kompetensplattform Hållbart resande väst har utvecklats vidare under 2017 och flera projekt har genomförts. Bland dessa finns Cykelvänlig arbetsplats, Skolreseplaner, Vintercyklist samt Buss o hoj, som är ett nytt projekt där invånare har fått testa vikcyklar, som tas med i kollektivtrafiken. Hållbart resande väst driver nätverket för hållbart resande, där drygt 30 kommuner är med och tar del av kompetenshöjande aktiviteter. Ambitionen är att flera kommuner i Västra Götaland, gärna landsbygdskommuner, ska bli en del av nätverket och delta i de projekt hållbart resande väst driver. Under 2018 prioriteras följande satsningar: Arbeta för att hitta smarta lösningar för att utveckla hållbart resande på landsbygd. Satsning på att tillsammans med Västtrafik engagera företag och organisationer att jobba med hållbart resande i tjänsten och de anställdas resor till och från arbetsplatsen. Verka för ett ökat hållbart och aktivt resande bland barn och unga. Mer information om hållbart resande väst finns på och på facebook.

20 4 (6) Kombinerad mobilitet Kollektivtrafiknämnden har gett Västtrafik i uppdrag att undersöka och utveckla området kombinerad mobilitet i syfte att förenkla för invånare att nyttja den regionala kollektivtrafiken i kombination med andra transporttjänster som till exempel hyrbil, bilpool och stadscykel. Efter dialog med marknaden har Västtrafik under 2017 frångått den initiala planen om att upphandla en kombinerad mobilitetstjänst. Istället planerar Västtrafik att möjliggöra framväxt av en flora av externt utvecklade kombinerade mobilitetstjänster genom att tillgängliggöra valda delar av sitt biljettsortiment för återförsäljning. Under 2017 har arbetet med att förbereda för detta initierats. Västtrafik har bland annat samarbetat med andra aktörer inom projektet Swedish Mobility Program, påbörjat nödvändig teknisk utveckling samt förberett för piloter under 2018 och Principer och strategier för kollektivtrafiken i regionens pendlingsnav Sammanfattning enligt trafikförsörjningsprogrammet: Strategier för att möta befolkningstillväxten och uppnå ökad marknadsandel för hållbara resor behöver utvecklas ytterligare. Samråd sker politiskt i stadstrafikforum, som finns för respektive pendlingsnav i Västra Götaland. För dessa orter handlar det dels om att skapa effektiva och goda förbindelser för de som pendlar in från resten av regionen, dels att stötta stadsutvecklingen. För naven i varje delregion; Göteborgs stadstrafik (Göteborg, Mölndal och Partille), Trollhättan/Vänersborg (Tvåstad), Uddevalla, Borås och Skövde finns särskilda stadstrafikforum. Politiska företrädare för parterna möts 2-4 gånger per år för dialog och informationsutbyte kring frågor som bedöms relevanta för stadstrafikens utveckling. Detta görs som en del av stadens utveckling och som en del i kollektivtrafiksystemet som helhet. Inom respektive stadstrafikforum har eller ska en kollektivtrafikplan/målbild tas fram. Kollektivtrafikplanerna utgår från Regionalt trafikförsörjningsprogram och beskriver hur kollektivtrafiken behöver utvecklas i samklang med stadsutvecklingen för att stödja en hållbar region- och stadsutveckling och öka andelen hållbara resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier är styrande för arbetet. Lägesrapport januari 2018: I Stadstrafikforum Göteborg, Mölndal och Partille har vi under 2017 färdigställt Målbild Koll Kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille. Dokumentet är nu ute hos parterna för antagande. Mölndal och Partille antog målbilden vintern 2017, Göteborg och Västra Götalandsregionen förväntas anta målbilden under första kvartalet Under 2016 antogs Utvecklingsplan 2025 för Borås. Våren 2017 blev det nya avtalet för stadstrafiken i Borås klart. Diskussioner har även förts under hösten 2017 om att introducera elbussar i Borås. För Skövde pågår arbetet med Kollektivtrafikplan 2025 med utblick Inkomna synpunkter från remissomgången inarbetas för närvarande för att sedan inleda beslutsprocessen.

21 5 (6) Arbete pågår med Kollektivtrafikplan för Trollhättan och Vänersborg Arbetet planeras pågå under våren 2018 med beslut under hösten Stadstrafikforum för Uddevalla förväntas inom kort fatta beslut om ett projektdirektiv för Kollektivtrafikplan 2035 och arbetet kommer att pågå under hela Beslut väntas våren Pris- och betalsystem samt information enkelt att resa Sammanfattning enligt trafikförsörjningsprogrammet: Steg 1 i den pris- och sortimentstrategi, som inledde sitt genomförande 2014, syftar till att göra det enklare för resenären. Förenklingar i form av färre tillägg och varianter av kort, enhetligare regler för kommunala tillköp, rabattsatser, möjlighet att köpa färdbevis i telefonen och avskaffa check-out är sådant som redan är beslutat och genomförs successivt. I steg 2 handlar det om att se över zonsystemet för att uppnå ett system som resenären upplever som enklare och mer rättvist än dagens indelning, utvecklad biljettsamverkan för att underlätta resor över länsgräns samt Fortsatt utveckling av försäljningskanaler och information till resenären om hur och var man kan köpa biljetter och resa med kollektivtrafiken. Lägesrapport januari 2018: Fokus under 2017 har legat dels på att utveckla appen Västtrafik To Go med fler tjänster och biljettslag, samt ta fram ett förslag till ny zonstruktur (steg 2). Kollektivtrafiknämnden beslutade i september 2017 att skicka ut förslag till ny zonstruktur på samråd i de delregionala kollektivtrafikråden. Förslaget innebär att dagens över 70 zoner slås samman till tre zoner vilket innebär en kraftig förenkling jämfört med idag. Kommundialogen pågår under hösten och vintern 2017/18 med förhoppningen att enas kring ett förslag under våren Strukturerat arbete utifrån de sju diskrimineringsgrunderna; social hållbarhet Sammanfattning enligt trafikförsörjningsprogrammet: Västra Götalandsregionen har gjort en utredning som visar att åtgärder för funktionsnedsatta även gynnar andra grupper i samhället. Den visar att ytterligare åtgärder krävs, framförallt när det gäller att öka tryggheten för olika resenärsgrupper. Ökad kunskap och utveckling av ett strukturerat arbetssätt krävs dock för att beakta de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder (barn/äldre). Här ingår att utveckla kollektivtrafikens roll som ett verktyg för integration, jämställdhet och att stärka barns rättigheter. Lägesrapport januari 2018: Under 2017 har ett utvecklingsarbete pågått för att ta fram en strategi som beaktar de sju diskrimineringsgrunderna och ersätter dagens funktionshinderstrategi. Ett förslag till strategi är nu framtagen och skickas i samband med denna avstämning ut på remiss under våren 2018, för beslut i kollektivtrafiknämnden hösten Strategin omfattar fem åtgärdsområden. För respektive område finns mål definierade.

22 6 ( 6 ) 3 Förbät tringsförslag för samverkan inom de delregionala kollektivtrafikråd en I de d elregionala kollektivtrafikråd en sker dialog mellan delregionernas kommuner och Västra Götalands regionen. I Beredningen för hållbar utveckling, BHU, förs dialog och samråd mellan d elregionerna och r egionen. De de lregionala kollektivtrafikråden har möte minst två gånger per år och på dessa möten ska dialog om kollektivtrafikens strategiska utveckling hanteras. Respektive delregion (och ingående kommuner) ansvarar för att fastställa f orumets utformning och representation. En god samverkan kräver kontinuerlig utveckling och förbättring. Med utgångspunkt i inkomna synpunkter från föregående års remiss och dialog i råden under det gå n gna året, föreslås tydligare fokus på dialog på de delregionala kollektivtrafikråden s möten (där handlingar gått ut i god tid innan mötet) och sedan efterföljande formell remiss. Beslut om remissvar kan hantera separat från råden, till exempel på ordinarie förbundsstyrelse -/direktionsmöte. Därmed blir råd ens mötestider i högra grad också frikopplade från svarsdatum för remisser. Vi föreslår också att vi i största möjliga mån samlar remisser till den årliga avstämningen av trafikförsörjningsprogrammet, för att minska antalet förankringsprocesser och adminis tration.

23 1 (2) Remissbrev Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Sara Eriksson, Anna Kronvall, E-post: Till kollektivtrafikråden i Västra Götaland Remiss Årlig avstämning av Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland 2017 Enligt de beslutade samverkansformerna kring kollektivtrafiken i Västra Götaland ska Västra Götalandsregionen årligen göra en avstämning av arbetet med implementeringen av trafikförsörjningsprogrammet. Kommunerna ges då möjlighet att via de delregionala kollektivtrafikråden lämna yttranden på arbetet med att utveckla kollektivtrafiken. I samband med remissen av den årliga avstämningen skickas även följande strategier på remiss till de delregionala kollektivtrafikråden: Miljö- och klimatstrategi för kollektivtrafiken i Västra Götaland och Strategi för kollektivtrafik på jämlika villkor Råden väljer själva om de vill svara på remisserna samlat eller i tre separata yttranden. Om det är någon av remisserna som kollektivtrafikrådet avstår från att yttra sig över ska detta meddelas Västra Götalandsregionen. Strategierna ska även behandlas i beredningen för hållbar utveckling (BHU) inför beslut i kollektivtrafiknämnden. Den årliga avstämningen innehåller följande: 1. Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet för Kortfattad lägesrapport av utpekade utvecklingsområden i trafikförsörjningsprogrammet Förbättringsförslag för samverkan inom de delregionala kollektivtrafikråden Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

24 2 (2) Remissen är en avstämning av pågående arbete det finns inget dokument som ska godkännas eller ej. Det är en möjlighet för kommunerna att via kollektivtrafikråden inkomma med inspel och synpunkter. Svaren ger bland annat Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd värdefullt underlag till prioriteringar inför kommande uppdrag till Västtrafik, inom ramen för gällande trafikförsörjningsprogram. Samlat ger de årliga avstämningarna också inspel till kommande revidering av trafikförsörjningsprogrammet, som påbörjas igen inom ett par år. Vi önskar kollektivtrafikrådens svar på följande frågeställningar: Trafikförsörjningsprogrammet: Eventuella reflektioner kring måluppfyllelsen för 2017? Har ni inspel på åtgärder för att nå högre måluppfyllelse? Har ni några synpunkter och förbättringsförslag gällande arbetet med de prioriterade utvecklingsområdena? Samverkan: Tycker ni att det delregionala kollektivtrafikrådet får tillräckligt underlag för diskussion/dialog? Tar det delregionala kollektivtrafikrådet upp rätt punkter/frågor eller saknar ni något? Övriga synpunkter/inspel? Västra Götalandsregionen önskar kollektivtrafikrådens svar senast den 8 juni. Svaret skickas till kollektivtrafik@vgregion.se. Föregående avstämning för programperioden Återkoppling från föregående avstämning skickades skriftligen till de delregionala kollektivtrafikråden i samband med höstens DKR-möten Dokumentet Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland är uppdaterat och finns på Västra Götalandsregionens hemsida; Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland Med vänliga hälsningar Ulrika Bokeberg Chef kollektivtrafik och infrastruktur Västra Götalandsregionen

25 Dnr: Styrgruppsärende Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Måluppföljning i delårsrapport april Förslag till beslut Att anteckna informationen Sammanfattning Under verksamhetsåret upprättar Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) två delårsbokslut varav det ena avser perioden januari april. Den ekonomiska uppföljningen kommer inte vara färdigställd vid tiden för styrgruppens sammanträde. Vid sammanträdet redovisas måluppföljningen för avdelningen Miljö och samhällsbyggnad. Beslut om delårsbokslut april 2018 fattas i förbundsstyrelsen. Göteborg Maria Sigroth Avdelningschef Pia Arnesson Regionplanerare

26 Styrgruppsärende Datum Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Ny verksamhetsinriktning för GR Förslag till beslut Att godkänna sammanställningen från föregående mötes diskussion gällande verksamhetsinriktning Sammanfattning Vid styrgruppens sammanträde anordnades en workshop där ledamöterna diskuterade frågan Kommande mandatperiod vilka är de största utmaningarna för vår storstadsregion? (Inom området miljö och samhällsbyggnad). Styrgruppens identifierade följande utmaningar: Boende för alla åldrar och grupper i samhället. Metoder för att planera hållbara bostadsområden. Infrastruktursatsningar och kollektivtrafik. Hållbar dricksvattenförsörjning. Tillskottsvatten. Kompetensförsörjning. Styrgruppen kom dessutom med följande inspel: Målen behöver vara färre och konkretiseras. Det ökar tydligheten och GR blir mer kraftfullt. Samarbetet mellan GR-kommunerna samt GR som region behöver stärkas. Behovet av samarbete kommer att öka i framtiden. Göteborg Maria Sigroth Avdelningschef Eva-Lena Hedvall Kommunikationsstrateg

27 Dnr: Styrgruppsärende Datum Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kartläggning av ridvägar i Göteborgsregionen Förslag till beslut Att anteckna informationen. Sammanfattning Vid styrgruppens sammanträde ( 9) fick avdelningschefen i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram en geografisk bild över ridvägar i Göteborgsregionen. Fem av 13 kommuner har geodata över sina ridvägar. Datat har sammanställts i en kartbild på GR:s GIS-webb. Bilden visar att ridvägarna inte hänger samman över kommungränserna. I arbetet med kartläggningen har det framkommit att det i många fall saknas mellankommunal samverkan i frågor som rör ridvägar. Kansliet ser att det finns ett allmänt behov av ökad samverkan av fritidsverksamheter. Kansliets bedömning är att arbetet med ökad samordning gällande fritidsverksamheter bör startas på mellankommunal nivå. Göteborg Maria Sigroth Avdelningschef

28 Dnr: Tjänsteutlåtande Christine Flood, Maria Sigroth Kartläggning av ridvägar i Göteborgsregionen Bakgrund Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade ( 9) att Avdelningschefen får i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram en geografisk bild över ridvägar i Göteborgsregionen. Bakgrunden till uppdraget är att styrgruppens presidium har fått en fråga om det finns en möjlighet att på ett enkelt sätt redovisa en samlad bild över ridvägarna i Göteborgsregionen. Uppdraget konkretiserades enligt nedan: En regional bild i GIS Ett PM som beskriver förutsättningar, arbetsgång samt ett analyserat resultat av sammanställningen samt eventuellt förslag till fortsatt arbete. Resultat GR har sedan tidigare inga geodata på ridvägar i regionen. Frågan ställdes till kommunerna. 12 av 13 kommuner har svarat enligt nedanstående sammanställning. Öckerö kommun saknar ridvägar. I några kommuner finns ridvägar men geodata saknas.

29 De blå linjeobjekten på kartan nedan är ridvägar i kommunerna Ale, Lerum, Mölndal, Härryda och Göteborg. Ett par av ridvägarna utgår eller passerar ett ridhus. De röda punktobjekten på kartan är ridhus. Kartan nedan är en bild från GR:s kartwebb.