Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla

Transkript

1 Dnr: Datum Till styrgruppen för Mellankommunal kustzonsplanering Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Styrgruppen ställer sig bakom förslaget till formulering av vision för det fortsatta kustzonsarbetet och godkänner att förslaget skickas till de åtta kustkommunerna för dialog. Arbetet med mellankommunal kustzonsplanering har nu kommit halvvägs. De större inventeringarna är klara. Nästa steg är att hantera målkonflikter. Förslaget till vision för det fortsatta kustzonsarbetet syftar till att fungera som vägledning i arbetet. På styrgruppsmötet presenterades ett utkast till visionsformulering, Genom god samverkan uppnår vi balans mellan att utveckla och bevara kustzonen. Vid mötet genomfördes en workshop där deltagarna fick tycka till om vilka värdeord som ska finnas med. Projektledningen har därefter bearbetat materialet. Förslaget till vision för det fortsatta kustzonsarbetet följer samma struktur som GR:s mål och strategidokument Hållbar tillväxt, på så sätt att det finns en övergripande formulering och fyra underpunkter Förslaget till vision förankras i respektive kommun som deltar i kustzonsarbetet. Varje kommun avgör på vilken politisk nivå dialogen ska ske. Visionen för det fortsatta kustzonsarbetet kommer därefter att behandlas igen vid styrgruppsmötet Den slutliga formuleringen av visionen beslutas i samband med att projektet avslutas Göteborg Susanne Härenstam Projektledare

2 Dnr: Susanne Härenstam Janna Petersson Vision för det fortsatta arbetet i Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla Tillsammans utvecklar vi och bevarar vårt unika kustområde. I vår kustzon finns levande samhällen där människor kan bo och verka året om. Exempel på inriktningar: principer för byggande, bostäder för alla, tillgänglighet till kusten, blå kollektivtrafik, transportinfrastruktur, maritima näringar, cirkulär ekonomi, delningsekonomi, strandskydd. Vi använder havet på ett klokt sätt som håller dess ekosystem i balans. Genom att ligga i framkant med forskning och teknik hittar vi nya sätt att nyttja, men inte utnyttja, havets möjligheter. Exempel på inriktningar: vattenbruk och fiske, livsmedelsproduktion, energiproduktion till havs, muddertippningsplatser, nya regelverk, innovation, testarena. Vårt kustområde ger både boende och besökande en enastående naturupplevelse. Exempel på inriktningar: båtliv, besöksnäring, ekoturism, kulturhistoriskt arv, ren kust. Vi utvecklar kustzonen utifrån havets och kustmiljöns känslighet och betydelse för såväl lokal som global miljö. Exempel på inriktningar: miljötillståndet i havet, plast i havet, nya regelverk, kunskap.

3 Dnr: Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad LAB190 Att anteckna informationen. LAB190 är ett projekt som syftar till att skapa ett modellområde för hållbar utveckling i landskapet längs väg 190 från Hjällbo till Nossebro. Västra Götalandsregionen, Västarvet, är projektägare. Väg 190 är cirka 70 km lång och skär genom fyra kommuner: Göteborg, Lerum, Alingsås och Essunga. Området ingår i en av de gröna kilar som i Strukturbilden för Göteborgsregionen lyfts fram som viktiga för en hållbar samhällsutveckling. GR är representerade både i arbetsgruppen och i den politiska styrgruppen. Vid sammanträdet kommer representanter från Västarvet att informera om projektet. Göteborg Jonas Åker Zeander Regionplanerare

4 Dnr: Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Regionalt cykelkoncept för kommunal samverkan Att anteckna informationen. Under perioden genomförde GR projektet Regionalt cykelkoncept för kommunal samverkan, med finansiering från Energimyndigheten. Tillsammans med representanter från GR:s samtliga 13 medlemskommuner, Västra Götalandsregionen och Trafikverket, utvecklade man ett gemensamt koncept för regionala cykelstråk med enhetliga funktions- och utformningsprinciper. Projektet har bidragit till att etablera en regional cykelsamverkan mellan GR:s medlemskommuner och andra berörda aktörer, med målet att utveckla kommunövergripande cykelplanering och cykelstråk. Parallellt har GR låtit genomföra en GIS-inventering av Göteborgsregionens cykelinfrastruktur. Syftet har varit att få en uppdaterad bild av befintlig och obefintlig cykelinfrastruktur längs de utpekade stråken, som kan ligga till grund för kommande prioriteringar i en utbyggnadsplan. Göteborg Jonas Åker Zeander Regionplanerare

5 Dnr: Datum Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Planprogram för Stenungsunds centrum Att godkänna förslag till yttrande, daterat Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stenungsunds kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Programförslaget syftar till att ge Stenungsund ett levande stadscentrum med blandade funktioner, som är befolkat över hela dygnet. På sikt är ambitionen att dagens stora parkeringsytor successivt kan utvecklas till en attraktiv stad med boende, handel, resecentrum, service, mötesplatser, aktiviteter och upplevelser. Länk till programmet. GR ser positivt på planprogrammet men ser samtidigt att Stenungsund står inför en stor utmaning i att kombinera en hög exploatering med ett hållbart resande, ett väl nyttjat resecentrum och attraktiv stadsmiljö. I det arbete som Stenungsund står inför bidrar GR gärna med sina kunskaper om och erfarenheter av viljestyrd planering. Göteborg Jonas Åker och Lena Wigren Regionplanerare

6 Dnr: Tjänsteutlåtande Jonas Åker Zeander Lena Wigren Planprogram för Stenungsunds centrum Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Stenungsunds kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Programförslaget syftar till att ge Stenungsund ett levande stadscentrum som har blandade funktioner och är befolkat över hela dygnet. På sikt är ambitionen att dagens stora parkeringsytor successivt kan utvecklas till en attraktiv stad med boende, handel, resecentrum, service, mötesplatser, aktiviteter och upplevelser. Beslutet att lokalisera det nya resecentret till centrala delarna av Stenungsund fattades av planförslaget Programmets geografiska avgränsning omfattar en stor del av centrala Stenungsund, både mark- och vattenområden, inklusive ett nytt resecentrum. Inom, och i direkt anslutning till, planområdet finns flera viktiga funktioner och platser i däribland Kulturhusparken, kulturhuset Fregatten med bibliotek och biograf, gästhamnen, vårdcentral, köpcentrum, restauranger, kommunhuset, bostäder, strandpromenad, verksamhetslokaler och butiker. Programförslaget innebär att Stenungsund ges förutsättningar för att få ett centrum av stadskaraktär, där dagens stora parkeringsytor successivt kan bebyggas. Förslaget innebär ett centrum med gågator, grönska, varierad bebyggelse, resecentrum, förbättrad och mer välutnyttjad kontakt med vattnet, samt en bebyggelse med blandade funktioner såsom bostäder, verksamheter, kontor och handel för att skapa ett levande centrum. Stenungsunds kommun planerar för en hög exploatering i planområdet. Exploateringsgraden gör att trafiksituationen bedöms bli ohanterlig utan trafikåtgärder. Exploateringen planeras ske under en längre period med

7 flera etapper vilket ger möjligheter till alternativa utformningar och lösningar gällande kapacitet i trafiksystemet. Resecentrum är en viktig del av det nya centrumet. I och med att resecentrum förläggs mer centralt än idag, kan fler människor välja att åka buss och/eller tåg till och från Stenungsund, både privat och i arbetet. I den förstudie som finns framtagen för resecentrum så föreslås bland annat reserverat utrymme för dubbelspår på Bohusbanan och 15 dockningspunkter för buss. Detta möjliggör många hållbara resekombinationer genom stjärntrafik, där tågen utgör stommen i transportnätet. Kommentarer Stenungsunds kommun presenterar ett genomarbetat och välstrukturerat planförslag. GR ser positivt på att ett helhetsgrepp tas för ett regionalt viktigt nav gällande bland annat transporter, näringsliv och service. Inom, och i direkt anslutning till, programområdet finns flera viktiga funktioner och platser som är av regionalt intresse. GR ser positivt på Stenungsunds vilja att skapa förutsättningar för en tät stadsmiljö med god kollektivtrafik som en självklar del av Stenungsunds centrum. Detta ligger helt i linje med intentionerna i GR:s strukturbild där stadsmiljöer ska utvecklas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv med ett gott boende och attraktiva mötesplatser. GR vill gärna bidra till det fortsatta arbetet genom att dela med oss av de erfarenheter som gjordes i samband med att rapporten Hållbar täthet i stationssamhällen togs fram. GR är mycket positiv till kommunens aktiva deltagande i projektet Det Urbana Stationssamhället där det är ett fokus på Stenungsunds tätorts utveckling och dess koppling till den regionala arbetsmarknaden via regional kollektivtrafik. Det är tydligt att föreliggande plan utgår ifrån och stärker detta arbete. Det nya resecentrumets placering centralt i Stenungsund kommer att ge goda förutsättningar för att bidra till Trafikförsörjningsprogrammets mål om ett ökat resande med hållbara transportslag. Precis som framhävs i planprogrammet är det önskvärt med ett hela resan -perspektiv och det finns stora fördelar med att hitta gemensamma strategier för t.ex. utformning och placering av pendel- och cykelparkeringar. Hög efterfrågan på persontransporter, särskilt i stråket Göteborg Uddevalla, bidrar till att den spårbundna kapaciteten inte räcker till. I planprogrammet tas höjd för att Bohusbanan kommer att byggas ut till dubbelspår. GR anser att kommunen tar ett bra ansvar i att förbereda för dubbelspår.

8 GR delar Stenungsunds åsikt att det är av stor vikt att attraktiva bussförbindelser till Bohusbanans stationer ordnas även för kringkommuner såsom Tjörn och Orust, som själva inte har direkt järnvägsförbindelse. I den trafikutredning som är gjord framhävs att trafiksystemet ska bidra till utvecklingen av Stenungsunds centrum samt ett hållbart resebeteende inom tätorten. Det konstateras att den nya exploateringen skapar många bilresor längs Göteborgsvägen och även ett behov av ett stort antal parkeringsplatser. Samtidigt vill man omskapa Göteborgsvägen till att bli mer av en stadsgata, där cykelbanorna är av hög kvalitet och är skilda från gångbanorna för att underlätta framkomligheten både för cyklister och för gångtrafikanter. Stenungsund står inför en utmaning i att kombinera en hög exploatering med ett hållbart resande och attraktiv stadsmiljö. I det arbete som Stenungsund står inför bidrar GR gärna med sina kunskaper om och erfarenheter av viljestyrd planering. Stenungsund spelar en viktig roll som attraktiv nod i den regionala besöksnäringen. GR vill särskilt trycka på vikten av att koppla samman intentionerna i planprogrammet, den framtida detaljplaneringen och arbetet i projektet Mellankommunal kustzonsplanering i Göteborgsregionen, Orust och Uddevalla. I det fortsatta planeringsarbetet är det av vikt att visa hur det lokala påverkar ett större sammanhang. Sammantaget ser GR det som viktigt att varje plan sätts in i sitt regionala sammanhang. GR bidrar gärna i dialogen kring hur det regionala sammanhanget kan definieras och stärkas.

9 Dnr: Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Representant till politiska styrgruppen i arbetet Gemensam samhällsplanering i stråket Göteborg- Borås Att föreslå förbundsstyrelsen att utse NN till GR:s representant i den politiska styrgruppen för stråket Göteborg-Borås under åren Under 2015 tog kommunerna och kommunalförbunden i stråket Göteborg-Borås fram en gemensam målbild Berörda kommuner och kommunalförbund är Göteborg, Mölndal, Härryda, Bollebygd, Mark, Borås, Boråsregionen och GR. Målbilden bygger vidare på en avsiktsförklaring från 2014 om samarbete inom samhällsplanering i stråket. Målbilden uttrycker vikten av att den samsyn som finns idag om stråkets utvecklingspotential hittar former för en gemensam samhällsplanering för att stärka en hållbar utveckling i Västsverige och Sverige. I verksamhetsplanen för GR 2018 under utmaningen Boende och bostäder ska GR ha fokus på att Pröva och utveckla nya metoder för samhälls- och näringslivsutveckling i stråket Göteborg-Borås. Stråket Göteborg-Borås ska också fungera som testarena för gemensam samhällsplanering som är till nytta för samtliga kommuner i Göteborgsregionen och Boråsregionen. För att på ett mer kraftfullt sätt möta GR:s verksamhetsmål och den gemensamma målbilden har förslag på en ny organisation och en handlingsplan för tagits fram. Den nya organisationen innefattar en politisk styrgrupp som beslutar om strategisk inriktning. Göteborg Maja Wadstein Regionplanerare

10 Dnr: Maja Wadstein Representant till politiska styrgruppen i arbetet Gemensam samhällsplanering i stråket Göteborg- Borås Bakgrund och syfte Sträckan Göteborg Borås är ett av Sveriges största pendlingsstråk med 9,5 miljoner arbetsresor varje år. I stråkets kommuner bor det över invånare och antalet växer. Med olika styrkor och karaktärer är kommunerna på väg att tillsammans bli en storstadsregion med stor betydelse för både Västsveriges och Sveriges utveckling. Göteborg och Borås fungerar emellertid som två olika arbetsmarknader, trots en ökande arbetspendling. Idag upplevs avstånden som begränsande för friheten att leva och verka i hela stråket. Det påverkar människors vardagsliv och företags möjlighet att växa och utvecklas. En gemensam samhällsplanering kan ta tillvara på stråkets potentialer och stärka en hållbar utveckling i Västsverige och Sverige. Under 2015 tog kommunerna och kommunalförbunden i stråket Göteborg Borås tillsammans fram en gemensam målbild för en hållbar regional struktur år Berörda kommuner och kommunalförbund är Göteborg, Mölndal, Härryda, Bollebygd, Mark, Borås, Boråsregionen och GR. Målbilden bygger vidare på en avsiktsförklaring från 2014 om samarbete inom samhällsplanering i stråket. Målbildens huvudsakliga syfte är att stödja en fortsatt samverkansprocess i stråket. Med ett gemensamt förhållningssätt fungerar den som plattform för översiktlig planering i berörda kommuner och kommunalförbund. År 2035 är vi ett stråk för möten, människor och mångfald. Vi vill uppnå: Enkelt vardagsliv En gemensam arbetsmarknadsregion Hållbart resande Rikt stadsliv Attraktivt boende Nära resten av världen Kommuner och kommunalförbund i stråket arbetar tillsammans i en samverkansgrupp. Samverkan förs i nära samarbete med Västra Götalandsregionen (VGR) och Swedavia, en samverkan som gör det möjligt att överbrygga administrativa gränser. Samverkansgruppen

11 arbete bekostas av berörda kommuner och kommunalförbund och budgeten uppgår till kr per år. Fortsatt arbete Målbild 2035 uttrycker att det är av stor vikt att den samsyn som finns idag om stråkets utvecklingspotential hittar former för en gemensam samhällsplanering. Samverkansgruppen har fungerat som en arena för utbyte av aktuella planeringsfrågor av betydelse för stråket. Samverkan har emellertid inte, i lika hög grad, innefattat gemensam samhällsplanering med syfte att ta arbeta fram gemensamma bilder över önskad övergripande utveckling. I verksamhetsplan för GR 2018 under utmaningen Boende och bostäder ska GR särskilt verka för att Bebyggelse ska stärka en hållbar regionstruktur med fokus på att Pröva och utveckla nya metoder för samhälls- och näringslivsutveckling i stråket Göteborg Borås. Mot bakgrund av ovanstående tas en ny organisation och handlingsplan för fram för att möta GR:s verksamhetsmål och den gemensamma målbilden. Stråket Göteborg Borås ska under fungera som testarena för gemensam samhällsplanering som är till nytta för samtliga kommuner i Göteborgsregionen och Boråsregionen. Prioriterade fokusområden är näringslivsutveckling, social hållbarhet och hållbart resande. Den nya organisationen innefattar en politisk styrgrupp, en ledningsgrupp med förvaltningschefer från berörda kommuner och kommunalförbund samt tillfälliga arbetsgrupper. GR och Boråsregionen har en sammanhållande roll för arbetet. Politisk representation Mot bakgrund av en ny organisationsstruktur kommer en politisk styrgrupp tillsättas under tidig vår Stråkets styrgrupp beslutar om strategisk inriktning för planeringsarbetet i stråket Göteborg Borås. Den politiska styrgruppen består av en representant från respektive kommun och kommunalförbund i stråket. Förbundsstyrelsen föreslås utse en representant till styrgruppen.

12 Dnr: Datum Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Årsrapport från Mistra Urban Futures Att anteckna informationen. GR är sedan många år en av konsortieparterna i Mistra Urban Futures, ett internationellt forsknings- och kunskapscentrum som arbetar med hållbar stadsutveckling. Alla projekt drivs i nära samarbete mellan praktiker och forskare. Under året har ett flertal projekt bedrivits i GR:s regi och i GR:s medlemskommuner. Projekten finns redovisade i Årsrapport Vid sammanträdet kommer några goda exempel att redovisas. Göteborg

13 Dnr: Datum Till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kartläggning av ridvägar i Göteborgsregionen Att ge avdelningschefen i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram en geografisk bild över ridvägar i Göteborgsregionen. Styrgruppens presidium har fått en förfrågan om det finns möjlighet att på ett enkelt sätt redovisa en samlad bild över ridvägarna i Göteborgsregionen. Under 2017 upprättade GR en GIS-webb där kommunerna kan lägga in sina geografiska data. Syftet med GIS-webben är att planerare på ett enkelt sätt ska kunna ta fram regionala bilder. I dagsläget finns inte ridvägar inlagda i den regionala GIS-webben. Göteborg