Rapport Fokusfrågan Resurser till högre utbildnings första år

Transkript

1 R2 Handläggare: Styrelsen Datum: Dnr: O410-3/1617 Rapport Fokusfrågan Resurser till högre utbildnings första år Bakgrund Fullmäktige 2016 antog en fokusfråga som en del av SFS verksamhet under de tre följande åren. Till fullmäktige 2017 innehåller inte proposition 1: SFS Verksamhet 17/18 (Dnr: O412-1/1617) ett förslag till ny fokusfråga. Istället kommer vi här rapportera hur arbetet strukturerats och fortlöpt med den av fullmäktige beslutade fokusfrågan: Resurser till högre utbildning. En mer utförlig beskrivning av fokusfrågan hittas i 3 kap, SFS Verksamhet 16/17 (Dnr: O11-7/1617) Styrelsens arbete Styrelsen började verksamhetsåret 16/17 med att tillsätta en arbetsgrupp som skulle föreslå hur styrelsens arbete med fokusfrågan borde utformas. Arbetsgruppens slutrapport (Dnr: O44-48/1617) finnas att hitta på TeamEngine. Utifrån arbetsgruppens rapport beslutade styrelsen att tillsätta följande två nya grupper: Arbetsgrupp för politisk konkretisering Arbetsgruppens syfte var att utreda och lägga förslag till styrelsen på eventuella nya åsikter som styrelsen bör skicka som proposition till FUM Denna arbetsgrupp utredde nya förslag som presenterades på styrelsens januarimöte och slutrapporten går att hitta på TeamEngine (Dnr: O44-90/1617). I korthet kunde arbetsgruppen konstatera att SFS har en bred flora av åsikter och att bara mindre 1

2 revideringar behövdes. Detta ligger även i linje med fjolårets utredning. Styrelsens förslag, en motivering av desamma samt en djupare diskussion om SFS befintliga åsikter återfinns i Proposition 6: SFS syn på högskolans finansiering (Dnr: O412-6/1617). Referensgrupp för resurstilldelningsfrågan Referensgruppens syfte är att vara behjälplig som ett bollplank för kansli samt för att ge viss kontinuitet till styrelsens arbete under fokusfrågans tre år. Styrelsen menar att det är viktigt när vi har en fokusfråga som sträcker sig över flera år att från styrelsens håll organisera ett arbete som är hållbart över tid. En nyckeldel i hur styrelsen valt att organisera fokusfrågan är referensgruppen. Referensgruppen planeras ha regelbundna möten där konkreta frågor gällande arbetet med fokusfrågan diskuteras och ges feedback på. Referensgruppens roll är alltså att vara något av ett kitt mellan styrelse och kansli. Det betyder dock ej att referensgruppen har mandat att besluta över varken styrelse eller kansli. För att ge god insyn till medlemskårerna kommer referensgruppen dessutom efter styrelsebeslut avrapportera till fullmäktige. Den politiska strategin Följande politiska ambitioner antogs av fullmäktige 2016: Skapa en bred opinion Reform av resurstilldelningssystemet Studenters lärande i centrum - inte genomströmning Stoppa urholkningen av resurser till högre utbildning De politiska ambitionerna kan delas in i två olika typer av ambitioner, de två första som behandlar processen och de två sista som behandlar hur det nya systemet bör vara utformat. Att skapa en bred opinion och att få till en reform av resurstilldelningssystemet är två ambitioner som går hand i hand, där opinionen sätter press på de beslutsfattare som sedan kan genomföra en reform av resurstilldelningssystemet. Att få ett system som sätter studenternas lärande i centrum och att stoppa urholkningen är något vi främst kan påverka genom den statliga utredning regeringen annonserat. Därför kommer SFS strategi i hög grad utgå från ett aktivt påverkansarbete mot de ovan nämnda beslutsfattarna. I korthet vilar strategin på två centrala delar, 1. påverka partierna samt 2. påverka utredningen. Sedan det nuvarande systemet infördes har frågan om ett nytt resurstilldelningssystem utretts flera gånger, utan att det har fattats beslut om ett nytt system. Därför måste vi tillse att det denna gången finns en politisk vilja att förändra resurstilldelningssystemet från grunden. En stor del av arbetet med fokusfrågan kommer därför ske i möten och uppvaktning av de politiska partierna. En mer utåtriktad kampanj är därför något som strategiskt valts bort till förmån för ett aktivt påverkansarbete gentemot beslutsfattare. Under det rådande parlamentariska läget måste vi dessutom förmoda att en regering ensamt inte kommer kunna besluta om ett nytt system. Därför behöver SFS ta en 2

3 bred ansats, som efter valet och efter att det blir mer klart hur partierna står i frågan kan smalnas av. Det går att tänka sig flera hinder, ur en regerings synvinkel till att inte vilja ändra det nuvarande systemet. Det nuvarande systemet är både förutsägbart och resurseffektivt, två mycket attraktiva egenskaper. Detta gör den valda strategin med ett stort fokus på de politiska partierna än viktigare. En bredare opinion har redan fått tillstånd en statlig utredning. Det kommande opinionsdrivande arbetet behöver därför handla om att faktiskt få till en politisk opinion för ett reellt beslut om ett förändrat system för resurser till högre utbildning. Det nya resurstilldelningssystemet behöver även ligga i linje med SFS åsikter. Därför kommer också mycket tid ägnas åt att påverka den kommande utredningen. Det kommer kunna ske i olika faser, till exempel: påverka direktiven, påverkan via eventuell studentrepresentation i utredningen, påverkan via samtal mellan SFS och utredaren, påverka andra aktörer som är engagerade i frågan samt påverka efter utredningen är färdig. Viktiga aspekter att påverka kommer vara de två ambitioner som fullmäktige fastslog, att stoppa urholkningen och att ersätta utbildningens faktiska kostnader. Eftersom det är omöjligt att på förhand veta åt vilket håll utredningen lutar är det lämpligt att under utredningens gång utveckla strategin och påverka de förslag som kommer så att dessa ligger i linje med SFS principer och ställningstaganden. Referensgruppens arbete Referensgruppen leds av ansvarig presidial (Charlotta Tjärdahl). Övriga gruppmedlemmar är Kanslichef (Annika Lindblad Nieminen), Samuel Sörensson och Fredrik Lindeberg. Det står dock styrelsen fritt att ändra gruppens konstellation om så önskas. Eftersom arbetet inom referensgruppen vid datum som ovan fortfarande är att anse som nystartat har större delen av referensgruppens arbete hittills bestått av att diskutera och ge input till projektplanen samt att författa denna rapport. Projektplanen finns bifogad till denna rapport (Dnr: O13-1/1617). Det är ett arbetsdokument och kan därför komma att revideras under arbetets gång. Förslag till beslut Styrelsen föreslår fullmäktige att lägga rapporten till handlingarna. 3

4 Handläggare: Sebastian Lagunas Rosén Datum: Dnr: O13-1/1617 Projektplan: Resurser till högre utbildning SFS fokusfråga Skapad (Sebastian) Ändrad (Sebastian) (Sebastian) (Sebastian) (Sebastian) (Sebastian) Bakgrund SFS treåriga fokusfråga för verksamhetsåren 16/17, 17/18 och 18/19 är Resurser till högre utbildning. Det övergripande målet är att uppnå en förändring av resurstilldelningssystemet, för att på så sätt skapa förutsättningar för mer kvalitativa utbildningar. I projektplanen beskrivs hur SFS kommer att arbeta med frågan under treårsperioden. 1

5 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Problem i det nuvarande systemet... 3 SFS syn på resurser till högre utbildning, i grova drag... 3 Nulägesanalys... 4 Mål och förväntat resultat... 4 Förväntat resultat och risker... 5 Målgrupp... 5 Arbetsmetod... 6 Genomförande... 7 Utredning... 8 De politiska partierna... 8 Kontinuerlig omvärldsanalys och konkretisering... 9 Avveckling av projektet... 9 Projektorganisation Resurser Tidsplan för de tre åren Slutsats/samlad bedömning Bilagor

6 Bakgrund och syfte Det nuvarande systemet för resurstilldelning är illa anpassat för att främja en hög utbildningskvalitet. SFS fullmäktige 2016 beslutade därför att organisationen under de kommande tre åren ska arbeta för en förändring av resurstilldelningssystemet för att komma till rätta med de allvarliga problem som blivit allt tydligare i det befintliga systemet. SFS fokusfråga för verksamhetsåren 16/17 till och med 18/19 är Resurser till högre utbildning, vilket finns angivet i verksamhetsplanen SFS verksamhet 16/17 (d-nr: O ) (Detta stycke kommer att utvecklas ) Problem i det nuvarande systemet En konsekvens av det nuvarande systemet är att utbildningsanslagen hela tiden minskar, eftersom ersättningsbeloppen justeras utifrån det tveksamma antagandet att personalen hela tiden blir mer produktiv. Detta försämrar förutsättningarna för en kvalitativ undervisning med god pedagogik och tillräcklig undervisningstid. Vidare så fördelas en stor del av utbildningsanslagen utifrån hur väl studenterna klarar av utbildningarna (mätt i helårsprestationer ), vilket leder till att de utbildningar som har störst behov av bättring får allt mindre resurser att röra sig med. Det skapar en ojämnhet i utbildningskvaliteten och gör det svårt att säkerställa att alla utbildningar håller hög kvalitet. Även finansieringen av forskarutbildningarna dras med problem: Lärosätena måste finansiera forskningsutbildning med forskningsanslag. Men eftersom lärosätenas ersättning för forskning delvis baseras på antalet artiklar de skriver och citeringar de får, så har lärosätena skäl att prioritera etablerade forskare som publiceras och citeras mer. Med denna incitamentsstruktur prioriteras forskarutbildningarna ofta ned. (Detta stycke kommer att utvecklas ) SFS syn på resurser till högre utbildning, i grova drag SFS vill att ersättningen ska motsvara utbildningens faktiska kostnader och vara kvalitetsfrämjande. Resurstilldelningen ska baseras på antalet deltagare, inte på genomströmningen. Ersättningsnivåerna bör baseras på vilka undervisningsmetoder som ska användas, istället för inom vilket ämne en utbildning ges. Undervisande personal ska ha forskningsresurser, för att främja kvalitetsaspekten forskningsanknytning. (Detta stycke kommer att utvecklas ) 3

7 Nulägesanalys Det nuvarande resurstilldelningssystemet har redan behandlats i två utredningar: Dels SOU 2005:48, Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning, dels SOU 2007:81, Resurser för kvalitet. Frågan om ett nytt resurstilldelningssystem har således varit aktuell relativt länge. I november 2016 meddelade utbildningsdepartementet att de under 2017 kommer att tillsätta en utredning av resurstilldelningssystemet för högre utbildning. Detta skedde efter påtryckningar från såväl SFS som flera andra aktörer inom sektorn andra studentorganisationer, SULF, SUHF, enskilda lärosäten, Saco studentråd, flertalet fackförbund, Svenskt näringsliv, ett stort antal enskilda forskare, och så vidare. Frågan om resurstilldelningssystemet för högre utbildning finns således redan på den politiska agendan. Detta gör att frågan skiljer sig från SFS förra fokusfråga, pedagogik. För pedagogikfrågan var det nödvändigt att uppmärksamma och skapa medvetenhet kring de problem som fanns, för att på sikt kunna uppnå en förändring. För frågan om resurstilldelningssystemet har den medvetenheten redan uppnåtts. Därför finns det skäl att koncentrera sig på att påverka den förändringsprocess som redan har påbörjats så att en förändring faktiskt kommer till stånd och sker i rätt riktning. Mål och förväntat resultat De fyra ambitionerna för fokusfrågan är: 1. Skapa en bred opinion: SFS ska arbeta för en bredare opinion inom frågan, och gemensamt med andra aktörer lyfta upp och diskutera högskolans resursbrist och dess tänkbara lösningar. Genom att informera om den resursbrist och resursurholkning som sker inom den högre utbildningen samt om hur systemet kring resurstilldelning frångås och uppluckras så ska SFS verka för en ökad samhällelig förståelse för vikten av ett kvalitativt resurstilldelningssystem. 2. Tillsätt en utredning för en reform av resurstilldelningssystemet: SFS ska arbeta för att det omgående tillsätts en utredning för att få till stånd ett system för resurstilldelning som möjliggör kvalitativ högre utbildning inom alla utbildningsområden. 3. Studenters lärande i centrum inte genomströmning: SFS ska arbeta för att ersättningsbeloppen inte ska baseras på helårsprestationer utan ska vara baserade på studentens deltagande. 4. Stoppa urholkningen av resurser till högre utbildning: SFS ska arbeta för att reformera systemet för uppräkning per capitatilldelningen så att lärosätena som kvalitetsdrivande utbildningsinstitutioner får ersättningar som motsvarar de faktiska kostnaderna och inte drabbas av besparingsintäkter likt exempelvis produktivitetskravet. Dessa ambitioner är till väsentliga delar sammanflätade med varandra. En bred opinion (punkt 1) tycks vara värdefullt främst för att det skapar incitament för riksdagens partier att reformera resurstilldelningssystemet. En utredning om hur resurstilldelningssystemet kan 4

8 reformeras (punkt 2) är en förutsättning för att en faktisk reform ska ske. Att ersättningsbeloppen ska baseras på deltagande, inte prestation, (punkt 3) är en komponent som bör ingå i ett nytt system. Att arbeta för att resurstilldelningssystemet reformeras och leder till att utbildningsanslagen motsvarar de kostnader som krävs för att lärosätena ska kunna bedriva utbildning av hög kvalitet (punkt 4) är något som sker genom de första tre ambitionerna. Men den fjärde ambitionen blir också ett förtydligande av syftet med de första tre, och för fokusfrågan som helhet: Det övergripande målet med fokusfrågan är att uppnå en förändring av resurstilldelningssystemet. I målet ingår att det nya resurstilldelningssystemet är deltagarbaserat och skapar förutsättningar för kvalitet. Detta beskrivs mer ingående i verksamhetsplanen för 16/17 samt i dokumentet SFS syn på högskolans omfattning, utbud, finansiering och antagning. En del i själva arbetet kommer dock att bestå i att konkretisera målet i form av ett förslag på hur det nya resurstilldelningssystemet bör utformas. Förväntat resultat och risker Det vore givetvis önskvärt om det gick att få till stånd ett nytt resurstilldelningssystem helt i linje med SFS åsikter. Mer troligt är dock att det går att få till stånd ett nytt resurstilldelningssystem som på det stora hela går i linje med SFS åsikter, men som möjligen avviker något i mindre viktiga hänseenden. Utifrån det faktum att partier från båda blocken har tillsatt utredningar eller på andra sätt försökt förändra systemet vid flera tidpunkter, samt intrycket från de kontakter SFS presidium har haft med politiska representanter det senaste året, förefaller det vilket fall som helst sannolikt att arbetet kan bidra till att ett nytt resursfördelningssystem blir verklighet och till stor del stämmer överens med SFS åsikter. I och med att målet är avhängigt att en statlig utredning formulerar ett förslag om ett nytt system, så styrs påverkansarbetets tidsramar delvis av när en sådan utredning tillsätts och slutredovisas. Det finns en risk att utredningen inte blir färdig förrän i slutet av, eller efter, fokusfrågans treårsperiod. Sedan tillkommer tid för att förslagen ska beredas och kunna antas av riksdagen. Så även om SFS torde kunna göra mycket för att påverka frågan i rätt riktning, är det osannolikt att det övergripande målet kommer vara uppnått när fokusfrågans tredje år löper ut. SFS skulle i så fall behöva ta ställning till huruvida fokusfrågan ändå ska avvecklas, om den ska förlängas eller om den ska leva vidare på något annat sätt. Målgrupp Påverkansarbetets primära målgrupp är de politiska partierna. För att nå SFS ambitioner behöver arbetet leda till att ett nytt resurstilldelningssystem faktiskt sjösätts. En förutsättning för att så ska ske är att det finns en politisk vilja att reformera resurstilldelningssystemet. Den politiska viljan måste vara att göra det nya resurstilldelningssystemet deltagarbaserat och sätta lärandet i centrum. De sekundära målgrupperna torde vara sektorn och allmänheten, på så sätt att opinionen påverkar partierna. Därutöver finns det viktig sekundär målgrupp i form av de aktörer som har 5

9 inflytande över åsiktsbildningen inom de olika partierna. Vi kommer under projektets gång behöva göra oss en tydligare bild över exakt vilka de är. En utgångspunkt i arbetet är att en utredning av resurstilldelningssystemet kommer att tillsättas under Under utredningens gång kommer även utredaren att vara en viktig målgrupp. Arbetsmetod För att se vad som behöver göras kan vi se till vilka steg vi måste ta för att nå det övergripande målet och arbeta oss steg för steg bakåt till där vi står idag. Det sista steget för att uppnå en förändring av resurstilldeningssystemet är som sagt att riksdagen fattar beslutet att införa ett nytt system. Det nya systemet måste vara kvalitetsfrämjande och kunna hantera de problem som dagens system dras med. Detta kan bara ske under två förutsättningar. o För det första måste regeringen och en riksdagsmajoritet, vilka de vid tidpunkten än må vara, se problemen med det nuvarande resurstilldelningssystemet och förstå att de skulle vinna på att förändra det. o För det andra måste det finnas ett konkret förslag för riksdagen att ta ställning till, och detta förslag måste vara i linje med SFS åsikter. Det går inte att förvänta sig att vare sig partierna eller någon annan aktör skulle utveckla ett önskvärt förslag utan SFS inblandning. SFS måste verka för att dessa två förutsättningar infaller, och förutsättningarna utgör således de delmål mot vilka alla aktiviteter bör sträva. Den första förutsättningen, att det finns politisk vilja, beror i första hand på vilka påtryckningar partierna upplever såväl utifrån som inifrån. Varje parti har sina egna auktoriteter organisationer, tidningar, tankesmedjor, opinionsbildare som de lyssnar till. De är därtill högst påverkade av sina respektive väljargrupper. Slutligen har varje parti sina egna interna strukturer, där vissa är högst påverkade av sina gräsrötter, medan andra främst påverkas av partitoppen och enstaka nyckelpersoner. Inriktningen för SFS påverkansarbete mot de politiska partierna bör därför avgöras utifrån en sammanvägning av: 1. Hur partiets åsikter i frågan förhåller sig till SFS åsikter. Detta är relevant eftersom det inte är meningsfullt att påverka ett parti vars åsikter redan går i linje med SFS. 2. Hur stort inflytande partiet väntas ha över beslutet i relation till övriga partier. Detta är relevant eftersom påverkansarbetet måste prioritera partierna utifrån hur stor roll de kan tänkas spela för att fatta ett beslut. 6

10 3. Hur stort inflytande den specifika gruppen/personen väntas ha på partiet. Detta är relevant eftersom arbetet bör planeras så att de grupper/personer som påverkas i sin tur förankrar idéerna i (andra delar av) respektive parti. 4. Hur stora möjligheter SFS har att påverka den specifika gruppen/personen. Detta är relevant eftersom effekten av att arbeta mot en inflytelserik grupp/person, som är motvillig till SFS budskap, kan väntas bli mindre än av att arbeta mot flera mer lättpåverkade grupper/personer. För att vidare specificera metoderna för påverkansarbetet mot partierna, måste vi först göra en kartläggning av de olika aktörerna och hur de påverkar varandra. Ett sätt att göra en sådan kartläggning är att inleda samtal med de relevanta talespersonerna från respektive parti. Ett sådant tillvägagångssätt skulle inte bara ge relevant information för den första punkten ovan, utan även för den tredje: Genom att ta reda på hur personerna talar om frågan kommer vi få information om vilka de influerats av. På så sätt kan punkterna ett och tre för kartläggningen betas av. Punkt nummer två är i nuläget mycket svår att ta ställning till med tanke på det osäkra politiska läget, men kommer antagligen att behöva bygga på en uppskattning om partiernas förväntade storlek efter valet. Den fjärde punkten torde gå att fastställa efter tidigare erfarenheter samt i samband med att samtal inleds med de grupper/personer som vi identifierar utifrån de första tre punkterna. Innan dessa punkter ens övervägs bör dock noteras att det är uteslutet att SFS skulle samarbeta med grupper eller personer vars mål strider mot SFS grundläggande demokratiska och inkluderande värderingar. Den andra förutsättningen, att det finns ett konkret förslag för partierna att ta ställning till, går i mångt och mycket att uppnå genom att få till stånd en utredning av resurstilldelningssystemet. Utredningen torde därefter vara möjlig att påverka genom att direkt prata med utredaren, genom att ge stöd åt en (eventuell) studentrepresentant, genom att ta fram informationsmaterial utredaren kan ha nytta av, samt genom att tidigt försöka påverka de aktörer utredaren kan väntas prata med. Arbetet med den sista punkten, att påverka andra aktörer, torde till stor del sammanfalla med arbetet att påverka de grupper/personer som kan tänkas påverka de politiska partierna. Det går således att väga samman varje aktörs inflytande på partierna respektive utredningen för att fastställa en god prioriteringsordning. Genomförande Arbetet inleds hösten 2016 med att inventera SFS åsikter och i den mån det behövs lägga fram förslag till nya åsikter under SFSFUM Samtidigt tar styrelsen ställning till om den politiska inriktning som anges i SFS Verksamhet 16/17 behöver kompletteras eller förtydligas. När detta är gjort gör presidiet tillsammans med kansliet en projektplan för de tre åren. Projektet kan därefter delas in i tre delar som bedrivs parallellt: Påverka utredningen, påverka partierna, och inhämta kunskap för att kunna optimera påverkansarbetet. Dessa tre delar kommer i stort sett pågå tills projektet avvecklas. 7

11 Utredning Det första steget i den politiska processen mot ett nytt resurstilldelningssystem är att en statlig utredning tillsätts. En sådan har aviserats och väntas tillsättas under (början av) det andra halvåret Utredningen väntas handla om både resurser till utbildning och forskning och lärosätenas styrning. Eftersom fokusfrågan inte innefattar styrning, finns det skäl att prioritera resurstilldelningsaspekten vid arbetet med att påverka utredningen. Samtidigt är lärosätenas styrning en viktig fråga för SFS, inte minst för att det inbegriper studentinflytande och lärosätenas utbildningsutbud. Det torde därför vara meningsfullt att integrera styrningsfrågan i denna del av påverkansarbetet. Ytterligare detaljer om hur styrningsfrågan ska hanteras, spelar dock inte någon så central roll för den övergripande strategin kring fokusfrågan att de behöver integreras i denna projektplan. Som ett första steg i att påverka utredningen bör SFS göra inspel i syfte att påverka utredningens direktiv. Detta kan exempelvis ske genom att delta i seminarier och paneler under våren. Parallellt bör SFS presidialer etablera en kontakt med de aktörer inom sektorn som engagerar sig i frågan. Vilka som bör kontaktas kan avgöras utifrån de överväganden som nämns i Arbetsmetod samt observationer av vilka som vid tidpunkten arbetar med frågan. Dessa kontakter bör utvecklas under hela projektet, eftersom dessa aktörer kontinuerligt kan påverka arbetet med utredningen och således det färdiga resultatet. När utredningsdirektivet väl aviseras finns det goda möjligheter att kommunicera SFS åsikter till utredaren i någon form av reaktion på direktivet, exempelvis i en debattartikel. Efter att utredningsdirektivet presenterats bör SFS (förslagsvis presidiet) snarast etablera kontakt med utredaren/delegationen/kommittén. Därtill bör SFS verka för att en studeranderepresentant blir delaktig i arbetet med utredningen. När dessa steg har tagits fortgår alltså påverkansarbetet gentemot utredningen i form av Direktkontakt mellan SFS presidium och utredaren Indirekt kontakt med utredningens arbete genom en studentrepresentant Indirekt påverkan med hjälp av andra aktörer som i sin tur har kontakt med utredaren. Denna del av projektet upphör i samband med att utredningen presenteras eller när projekttiden går ut, beroende på vilket som infaller först. De politiska partierna Påverkansarbetet mot partierna bör under 2017 syfta till att påverka hur (och att) partierna pratar om resurser till högre utbildning när kampanjerna inför valet 2018 sätter igång. Detta arbete kommer i första hand att bedrivas genom att SFS presidialer träffar nyckelpersoner inom de olika partierna i direkta möten. Dessa möten planeras av presidialerna i samråd med kansliet utifrån omvärldsbevakningen och befintliga kontaktnät. 8

12 Ju längre tiden går, desto tydligare kommer det dock att bli hur partierna förhåller sig till frågan och vilka som är viktigast att påverka återigen utifrån de överväganden som nämns i Arbetsmetod. Detta torde motivera en successiv avsmalning av påverkansarbetet mot partierna. Efter valet 2018 finns det skäl att smalna av arbetet ytterligare, för att arbeta särskilt mot de partier som kan tänkas ha störst inflytande i riksdagen de följande fyra åren. Detta betyder inte att arbetet endast ska riktas mot regeringspartierna eller eventuella stödpartier, utan kan lika väl handla om att påverka vilka röster som höjs inom en opposition. Ett nytt resurstilldelningssystem kan bara skänka stabilitet om det har brett stöd inom båda de politiska blocken. När utredningen presenteras torde det finnas ett relativt gott utrymme att i en debattartikel eller annan form av utspel tvinga fram reaktioner från ett eller möjligen några enstaka partier vars förhållning bedöms vara särskilt viktig, alternativt tvinga fram något bredare reaktioner rörande någon specifik aspekt av det färdiga förslaget. Det är mycket svårt att i ett tidigt skede förutsäga hur arbetet bör läggas upp när utredningen väl har redovisats. Om förslagen är önskvärda utifrån SFS åsikter, så vore den mest uppenbara strategin kanske att ta hjälp av de kontakter som redan har etablerats inom sektorn för att med enad röst kräva att förslaget implementeras. Om förslagen inte är önskvärda utifrån SFS åsikter så är det till en början svårt att veta om de bör kritiseras med hög röst eller snarare tigas ihjäl. Mer än så tycks i början av projektet inte gå att säga. Kontinuerlig omvärldsanalys och konkretisering För att kunna fatta mer detaljerade beslut och göra prioriteringar inom påverkansarbetet är det viktigt att hålla ett ständigt öga på det politiska landskapet och den övriga sektorn. Häri ingår också att analysera hur de olika aktörerna positionerar sig i förhållande till varandra. På så sätt går det bland annat att utröna vilka olika lösningar som går att lyfta fram för att skapa bred enighet. Därutöver finns det skäl att inhämta kunskap om andra resurstilldelningssystem än det nuvarande. Genom att ha kännedom om tidigare svenska system såväl som system i andra länder, finns det möjlighet att framstå som påläst och samtidigt lyfta fram idéer som för närvarande inte diskuteras. Detta är högst värdefullt för att utåt framstå som en kompetent, konstruktiv och nyanserad part. En kontinuerlig kunskapsinhämtning kan därigenom leda till att fler frågar vad SFS tycker och upplever SFS synpunkter som relevanta. Avveckling av projektet Även om det torde gå att göra mycket för att frågan om resurstilldelningssystemet ska utvecklas i rätt riktning, är det inte sannolikt att målet till fullo kan uppnås under fokusfrågans tre år. Detta beror helt och hållet på yttre omständigheters om inte går att påverka, såsom utredningens tidsramar och politikens naturliga tröghet. Det mest troliga är således att målet inte fullt är uppnått. I ett sådant scenario finns tre möjligheter: 1. SFSFUM 2018 beslutar att förlänga fokusfrågan. 2. Arbetet med resurser till högre utbildning integreras med den övriga verksamheten och bedrivs vid sidan av en ny fokusfråga. 9

13 3. Arbetet med fokusfrågan avvecklas innan målet är nått. Frågan om hur projektet ska avvecklas eller leva kvar kan således inte besvaras innan SFSFUM Det finns dock skäl att inför SFSFUM 2018 ta fram konsekvensanalyser för de tre alternativen ovan, för att fullmäktige ska kunna fatta ett informerat beslut. 10

14 Projektorganisation Styrelsen har tillsatt en referensgrupp som ska fungera som bollplank för kansliet, samt för att ge kontinuitet till styrelsens arbete under de tre åren. Referensgruppen ska även arbeta med avrapportering till fullmäktige vid utsatta tillfällen samt bistå styrelsen med att överlämna lärdomar från denna fokusfråga som kan integreras med en ny. Gruppen kommer att finnas så länge arbetet med fokusfrågan om resurstilldelningssystemet pågår. Ledningsgruppen ska ta fram en plan för fokusfrågans genomförande samt löpande rapportera arbetet med frågan till styrelsen. Presidiet jobbar med det dagsaktuella såväl som långsiktiga påverkansarbetet. En studentrepresentant kan tillkomma i relation till utredningen. Studentrepresentanten kan få stöd med kunskap från kansliet. Kansliet lägger fram förslag till styrelsen hur projektets olika faser ska planeras. Kansliet bistår presidiet med texter och kunskapsunderlag, vilket även innefattar omvärldsbevakning och -analys. För att arbetet ska kunna ske effektivt bör kansliet med täta mellanrum avrapportera det löpande arbetet i möten med referensgruppen. Resurser Kansliet kommer behöva ägna motsvarande 40 % av en heltidstjänst för frågan under hela projekttiden, men i olika roller under arbetets olika faser. År ett: En politisk sekreterare kommer arbeta ca 25 % med frågan. En press- och kommunikationsansvarig kommer arbeta ca 10 %. Kanslichef 5 %. År två: En politisk sekreterare kommer arbeta ca 25 % med frågan. En press- och kommunikationsansvarig kommer arbeta ca 10 %. Kanslichef 5 %. År tre: En politisk sekreterare kommer arbeta ca 10 % med frågan. En press- och kommunikationsansvarig kommer arbeta ca 25 %. Kanslichef 5 %. 11

15 Tidsplan för de tre åren Fokusfrågans första år, alltså verksamhetsåret 16/17, ägnas främst åt politisk konkretisering och internt arbete. I detta ingår att styrelsen skapar en effektiv intern organisering, bland annat genom att tillsätta en referensgrupp. styrelsen utveckla politiska ståndpunkter, i första hand genom en arbetsgrupp som lägger fram förslag till fullmäktige, och kansliet gör en fördjupad omvärldsbevakning. Om ovanstående uppgifter hinner bli färdiga innan det första året är slut, så går projektet i förtid vidare till genomförande, för det andra året. Fokusfrågan går in i sin aktiva fas under det andra året, alltså verksamhetsåret 17/18. Då kommer mer arbete att ske externt. Däri ingår att Presidiet inleder påverkansarbetet mot de politiska partierna. Presidiet inleder påverkansarbetet mot utredningen. Kansliet tar kontinuerligt fram underlag och förslag till hur presidiet kan bedriva påverkansarbetet så effektivt som möjligt. Det tredje året, verksamhetsåret 18/19, fortsätter det externa arbetet i stort sett likadant som under det andra året. Parallellt så inleds avvecklingen av projektet, genom att planera för hur det eventuella resterande arbetet sedan kan bedrivas parallellt med en ny fokusfråga. Slutsats/samlad bedömning Fylls efter hand på med vad vi kommer fram till 12

16 Bilagor Följande bilagor ska tillkomma: 1. Aktivitetsplan 2. Strategisk kommunikationsplan (tas fram under hösten 2017) 3. Opinionsplan (tas fram under hösten 2017) 4. Kampanjplan (tas fram under hösten 2017) 13