Dokumentation och utvärdering av beredskapsövningen Omfall 2013

Transkript

1 Dokumentation och utvärdering av beredskapsövningen Omfall 2013 Övning för att klara en kärnteknisk olycka Om en kärnteknisk olycka inträffar vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås har Länsstyrelsen ansvaret för räddningstjänst, sanering och information till allmänheten och andra berörda. En beredskapsplan för Westinghouse har därför utarbetats, och under våren 2013 för första gången testats i praktiken genom övningen Omfall. Övningens fem delmoment beskrivs och utvärderas i den här rapporten.

2 Utvärderingsrapporten från beredskapsövningen Omfall 2013 har producerats av JG Media 21 på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län Utvärderingsledare: Per Wideberg, Länsstyrelsen Foto: Länsstyrelsen (sid 4), Westinghouse (flygbild, sid 5), Johan Ahlström (yttre staben, sid 16), Stefan Norell (övre bilden, sid 36) Övriga bilder, Peter Krüger och JG Media 21 Repro: Republiq Tryck: Edita, Västerås, oktober 2013

3 de inte vad som kommer att möta dem ute vid Bränslefabriken. 16 Vid Ingmars Transport upprättades en yttre ledningsstab där polis, räddningstjänst, sjukvård, Westinghouse och personal från Ingmars Transport samverkade. efter den kraschade helikoptern måste släckas och skadade och avlidna tas om hand. samlar upp anställda som ska bussas till Ingmars Transport för mätning och sanering. Övningsledare Per Wideberg (th) och biträdande övningsledare Johan Ahlström. forts. måluppfyllnad nästa sida 19 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 Så är rapporten om Omfall 2013 upplagd Dokumentation och utvärdering av beredskapsövningen Omfall 2013 Läs gärna den här sidan innan du går vidare i utvärderingsrapporten. Här beskriver vi hur rapporten är upplagd och tipsar om hur du kan läsa den om du inte hinner ta del av hela innehållet på en gång. Vissa delar är främst beskrivande, andra avsnitt består av utvärderingar kopplade till uppställda mål och indikatorer för respektive moment. Dessutom sammanfattas de viktigaste slutsatserna av övningen, inklusive förslag till åtgärder och justeringar av Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse. Övning för att klara en kärnteknisk olycka Om en kärnteknisk olycka inträffar vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås har Länsstyrelsen ansvaret för räddningstjänst, sanering och information till allmänheten och andra berörda. En beredskapsplan för Westinghouse har därför utarbetats, och under våren 2013 för första gången testats i praktiken genom övningen Omfall. Övningens fem delmoment beskrivs och utvärderas i den här rapporten. Utvärderingsbestämmelser Utvärderingsrapporten utgår från de utvärderingsbestämmelser som togs fram före övningen med stöd av Thomas Bengtsson, MSB. Rapporten inleds med ett förord av landshövding Ingemar Skogö och avslutas med ett efterord av Ingela Regnell och Karin Tilly, Länsstyrelsen. I en intervju (sidan 6) redogör dessutom övningsledaren Per Wideberg, Länsstyrelsen, för sina intryck och erfarenheter av Omfall. Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 MOMENT 3 Räddningsinsats med snabba och svåra beslut En helikopter kraschar mot Westinghouse uranförråd på Finnslätten i Västerås. Eldsflammor och ett tjockt rökmoln stiger mot himlen samtidigt som larmet utlöses. Snart drar hela krisorganisationen igång. Men det är inte på riktigt som tur är. Det är Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse som testas. Operativ övning utifrån en olycka vid Westinghouse, 14 maj 2013 Det tredje momentet under Omfall 2013 var den operativa övningen med bland annat ett hundratal markörer som spelade skadade och utrymd personal från Bränslefabriken. Fokus under denna övningsdag låg på räddningsverksamhet och sanering med insatser från räddningstjänst, ambulanssjukvård och medicinsk personal från Landstinget samt polisen. Westinghouse skötte personsaneringen och Västerås stad upprättade ett krisstödcentrum. Bråttom. Räddningstjänsten är först på plats och många uppgifter ska lösas på kort tid. Branden Det första larmet till räddningstjänsten ger ingen fullständig bild ter som störtat och att det finns gärder. Eftersom uranpulver kom- kylan leder till förtvivlan. Hjälp, ombord veta att det är en helikop- arbetsplats och väntar på vidare åt- Den långa väntan i regnet och av olyckans omfattning. Under de risk för ett radioaktivt utsläpp. mit ut i luften till följd av branden hjälp mig ropar många när sjukvårdspersonalen närmar sig minuter det tar att köra till är det troligt att många i närområdet har fått radioaktiva partiklar på Bränslefabriken får dock befälet Nu är det många viktiga beslut som räddningsledaren snabbt måste kläderna eller direkt på kroppen. fatta. Har uran och kanske kemikalier läckt ut och i så fall hur stort området för att mätas och eventu- Dessa personer måste snarast ut ur område måste utrymmas och spärras av? Vilka resurser krävs för att ellt också saneras. släcka och ta hand om skadade? Den medicinska prioriteringen görs Och hur är det med brandmännens egen säkerhet, behövs särskild på olycksplatsen. De som behöver av personal från Landstinget direkt skyddsutrustning? sjukhusvård fraktas sedan med ambulans till akuten. Snart visar det sig att det finns både Det tar dock lång tid innan ambulanser och bussar anländer, ef- Utrymda. Westinghouse utrymningsledare Blåljus. När räddningstjänsten rycker ut vet svårt skadade och avlidna. Dessutom har hundratals anställda på tersom det är oklart om de kan Bränslefabriken utrymts från sin köra in i olycksområdet eller ej. MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Sidorna innehåller utvärdering och slutsatser av Moment 3. De första två sidorna handlar bland annat om mål och indikatorer samt övningsledningens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen. Därefter följer omdömen och enkätsvar från lokala utvärderare, observatörer, deltagare från de övade organisationerna och markörer som spelade skadade och drabbade. Syfte pulver går sönder och börjar spridas via brandröken. Ungefär Syftet med Moment 3 var att: hälften av uranpulvret från de havererade behållarna lämnar stärka övade aktörers förmåga till operativ samverkan; på kort tid olycksplatsen. Huvuddelen av uranet hamnar på öka de övades förmåga att hantera ett större scenario på marken och byggnader inom industriområdet, men Westinghouse med farliga ämnen i enlighet med Länsstyrelsens beredskapsplan, avseende principer för ledning, ansvar Finnslätten. kg bedöms har dragits med röken till ett större område på och resursfördelning; stärka ingående organisationers allmänna förmågor och Övergripande mål för Moment 3 kunskaper inom områdena farliga ämnen och ledning. Länsstyrelsens beredskapsplan Westinghouse följs och aktörerna har en förmåga att hantera händelsen. Samverkan sker Deltagande aktörer mellan aktörerna. Följande aktörer medverkade i Moment 3: Polismyndigheten i Västmanland Indikatorer och övningsledningens bedömning Personal för polisinsats på skadeplats, LKC och ledningsstab. För att bedöma i vilken utsträckning det övergripande målet Räddningstjänsten för Moment 3 uppfyllts har sammanlagt nio olika indikatorer Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR). formulerats. Övningsledningen sammanfattar här sin syn på Operativa räddningsstyrkor samt bakre ledning. måluppfyllelsen utifrån respektive indikator. SOS Alarm Som grund för bedömningen ligger protokoll från lokala Personal på station Vallby. utvärderare, enkätsvar från övade aktörer och markörer, övriga Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) skriftliga observationer samt övningsledningens egna iaktagelser Mätfordon. under övningsdagen. Sveriges Radio, P4 Västmanland Övningsledningens kommentar till respektive indikator inleds med en motivering och avslutas med ett sammanfattande Sändningspersonal i studio och mobilt på fältet. Westinghouse omdöme av om förmågan är grundläggande, god eller Säkerhetsberedskapen, utrymningsledare, saneringsgruppen, mycket god. Om målet enligt indikatorn ej bedöms vara HR och OpSam (operativ samordnare). uppfyllt anges bristande förmåga. Västerås stad POSOM (med förstärkning från Arboga respektive Hallstahammars kommun). Områdeslarm. Indikator 1: Samtliga aktörer larmas genom larmnivån Västmanlands läns landsting Alla aktörer var inte medvetna om vad begreppet områdeslarm innebär och hur de ska agera vid ett sådant. Det Ambulanssjukvården, sjukvårdsgrupper på skadeplats, lokal särskild sjukvårdsledning och regional särskild sjukvårdsledninghållet i beredskapsplanen. Ett förtydligande samt instruktio- är av yttersta vikt att aktörerna tagit del av och förstått innener för förändrade rutiner vad respektive part ska vidta för Scenario åtgärder bör införas i beredskapsplanen. En helikopter på flyguppdrag störtar mot Bränslefabriken Vår bedömning är att målet inte uppfyllts enligt denna och träffar uranförrådet med en hastighet av 240 km per indikator, eftersom det fanns oklarheter hos delar av de inblandade om innebörd, ansvar och roller. Därutöver är det timme. Helikoptern är tankad med närmare kg flygbränsle, som omedelbart antänds vid nedslaget. vår uppfattning att larmkedjan och flödet från larm till respons från aktörer tog för lång tid utifrån önskvärt läge. Efter ett par minuter är den norra väggen och allt som finns innanför raserat och en kraftig brand har brutit ut. Kraschen Omdöme: bristande förmåga leder till att två emballage med sammanlagt kg uran- Vem står för vad i rapporten? Innehållet i utvärderingsrapporten har olika avsändare. Ambitionen är att läsaren lätt ska kunna se vem som uttalar sig i en fråga eller ger ett visst omdöme. Varje nytt avsnitt inleds därför med en ingresstext där materialet presenteras. Här är ett exempel på hur det kan se ut: Övningsledare Per Wideberg (th) och biträdande övningsledare Johan Ahlström. Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Sidorna innehåller utvärdering och slutsatser av Moment 3. De första två sidorna handlar bland annat om mål och indikatorer samt övningsledningens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen. Därefter följer omdömen och enkätsvar från lokala utvärderare, observatörer, deltagare från de övade organisationerna och markörer som spelade skadade och drabbade. Indelning i moment. De inledande sidorna under respektive moment är beskrivande (exempel till vänster) och de med blå bakgrund utvärderande (exempel till höger). Struktur Rapporten följer samma grundstruktur som gäller för hela Omfall, det vill säga fem olika moment. Varje moment inleds med en dokumentation av momentet och därefter följer utvärderingen av momentet utifrån de övergripande mål och indikatorer som formulerats för Omfall Till de utvärderande sidorna hör också sammanställning av enkätsvar från övningsdeltagare, protokoll från lokala utvärderare samt iaktagelser från övriga observatörer. Utöver de sidor som hänger samman med respektive moment finns också en tematisk utvärdering (sidan 7), en åtgärdslista (sidan 38), förslag till ändringar i beredskapsplanen (sidan 39) samt beskrivning och slutsatser som gäller övningsplaneringen (sidorna 40-41). De rent beskrivande delarna är en journalistisk dokumentation gjord av inhyrda skribenter och fotografer. Syftet är att levandegöra övningen för att läsaren lättare ska kunna ta del av utvärderingarna. Omdömen som gäller måluppfyllelsen har antingen formulerats av övningsledningen (Per Wideberg, Länsstyrelsen och Johan Ahlström, Västerås stad) eller lokala utvärderare. Måluppfyllelsen för Moment 3 och 4 har även bedömts av konsulten Tomas Kristianson, Ledarskap och Pedagogisk utveckling. För den tematiska utvärderingen, beskrivning av övningsplaneringen, åtgärdslistan samt förslag till ändringar av beredskapsplanen står övningsledningen. Referat av enkätsvar har sammanställts av JG Media 21. Intervjuerna med Per Wideberg, Thomas Bengtsson och med respektive momentansvarig har gjorts av JG Media 21. Länsstyrelsen ansvarar för utvärderingsrapporten som helhet. 3

4 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 Innehåll Förord...sid 4 Ingemar Skogö, landshövding Om övningen...sid 5 Övningsmoment och övade organisationer Reflektioner efter Omfall...sid 6 Per Wideberg, övningsledare Tio tankar om Omfall...sid 7 Tematisk utvärdering, Per Wideberg/Johan Ahlström Öva och ta vara på lärdomarna IVästmanland har vi under 2013 genomfört den omfattande övningen Omfall och uppmärksammat flera utmaningar och möjligheter för att såväl lindra konsekvenserna av en eventuell kärnteknisk olycka som för det fortsatta gemensamma krisberedskapsarbetet i länet. Övning är viktigt. Genom att gemensamt öva komplexa händelser som berör flera myndigheter ökar vi vår gemensamma förmåga. Inte sällan så lägger vi all energi på att genomföra en övning och glömmer bort att utvärdera och dra lärdom om vad som var bra och mindre bra. Det är viktigt att vi i Västmanland har en kultur och en förmåga att vara lyhörda, så att vi kan ta tillvara på de brister som en så här stor och viktig övning identifierar. Sammantaget visar utvärderingen att vi har en grundläggande förmåga att hantera en kärnteknisk olycka. Det finns flera viktiga områden och angelägna insatser som behöver vidareutvecklas för att förmågan ska bli god eller mycket god. Det gäller såväl samverkan som arbetet inom organisationerna. Övningen Omfall har haft stor betydelse för krishanteringsarbetet i Västmanland: Den har synliggjort en rad viktiga frågor som behöver åtgärdas. Den har visat att samverkan är nödvändig före, under och efter en kärnteknisk olycka kring ledning, styrning, information och kommunikation samt övriga resurser. Den har visat att beredskapsplanen fungerar även om den behöver utvecklas i vissa avseenden. Den har visat att samverkande ledningsstab är en förutsättning för att lindra konsekvenserna av en allvarlig kärnteknisk olycka. Och framförallt visar övningen Omfall att vi behöver fortsätta att öva och åter öva tillsammans. Jag vill rikta ett stort TACK till alla som aktivt deltagit och bidragit till att övningen Omfall genomfördes på ett bra sätt. Ingemar Skogö Landshövding i Västmanlands län Moment 1...sid 8-11 Utbildning om radioaktiva ämnen och mätning Referat av föreläsningar, 8-10 Utvärdering och slutsatser, 11 Intervju med momentansvarig, 11 Moment 2...sid Utbildning om kriskommunikation Referat av föreläsningar, Utvärdering och slutsatser, 15 Intervju med momentansvarig, 15 Moment 3...sid Operativ övning Dokumentation av övningsdagen, Måluppfyllnad (övningsledningen), Lokala utvärderare, Observatörer, 23 Enkätsvar övningsdeltagare, 24 Enkätsvar, markörer, 25 Intervju med momentansvarig, 25 Moment 4...sid Stabs- och ledningsövning Dokumentation av övningsdagen, Måluppfyllnad (övningsledningen), Lokala utvärderare, Enkätsvar övningsdeltagare, 34 Motspel anhöriga, 35 Intervju med momentansvarig, 35 Moment 5...sid Utvärdering av hela övningen Dokumentation av utvärderingsseminariet, 36 Måluppfyllnad (övningsledningen), 37 Intervju med Thomas Bengtsson, MSB, 37 Åtgärdslista, 38 Förslag till ändringar i beredskapsplanen, 39 Övningsplaneringen, Slutord...sid 42 Karin Tilly och Ingela Regnell, stabschefer Kontaktuppgifter...sid 43 4

5 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 En övning med fem delmoment Hur kan samhället förbereda sig för en kärnteknisk olycka på Westinghouse i Västerås? Det är vad övningen Omfall 2013 handlade om. Om en kärnteknisk olycka inträffar vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås har Länsstyrelsen ansvaret för räddningstjänst, sanering och information till allmänheten och andra berörda. En beredskapsplan för Westinghouse har därför utarbetats, och under våren 2013 för första gången testats i praktiken genom övningen Omfall. Under fem olika delmoment har deltagarna i övningen fått mer kunskap om strålning, kriskommunikation och hur det praktiskt går till att leda och arbeta i en krissituation. Själva övningen delades in i en operativ del och en stabsövning där ledning och beslutsfattande övades separat. Utvärderingen av Omfall fokuserar särskilt på två områden; aktörernas förmåga att hantera själva olyckan och hur de klarade att samverka med varandra på olycksplatsen och i den strategiska ledningen. Övningsscenario. Westinghouse bränslefabrik i Västerås där en helikopter under övningen Omfall 2013 störtar i uranförrådet med våldsam brand och utsläpp av uranpulver som följd. Kunskapsuppbyggnad, räddningsinsats, strategisk ledning och utvärdering MOMENT 1 MOMENT 2 MOMENT 3 MOMENT 4 n Omfall startade den mars med två utbildningsdagar för att öka kunskapen om radioaktiva ämnen, strålning och mätning. Expertföreläsare från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Stockholms Prehospitala Centrum, Westinghouse, Länsstyrelsen och P4 Västmanland deltog. n Den 18 april arrangerades en utbildningsdag om kriskommunikation, sociala medier och mötet med journalister. Yrkesverksamma journalister och kommunikatörer delade med sig av sina erfarenheter. Ett av föredragen handlade också om VMA Viktigt meddelande till allmänheten. n Den operativa delen av Omfall var övningsdagen den 14 maj, med fokus på räddningsinsats, sanering och psykosocialt omhändertagande av drabbade människor. Övningen var den första testen av Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse och ett prov på hur de operativa insatserna fungerar. n En stabsövning genomfördes den 15 maj. Strategisk ledning, samverkansstab och media var viktiga inslag under dagen. Genom en förhandsinspelad film presenterades ett scenario samt ett antal frågeställningar och uppgifter deltagarna skulle lösa. Ytterligare inspel gjordes löpande under dagen. MOMENT 5 n Utvärderingsfasen har identifierat brister och lärdomar som är viktiga att tillvarata. Enkätsvar från markörer, övade och observatörer samt iakttagelser av utvärderare utgör inspel till den samlade utvärderingen. Den 12 september genomfördes ett utvärderingsseminarium där viktiga slutsatser sammanfattades. Övade organisationer under Omfall n Följande organisationer övades under Omfall 2013: Landstinget Västmanland (inkl. ambulanssjukvården), Länsstyrelsen i Västmanland, Polismyndigheten i Västmanland, Westinghouse, Västerås stad, Mälardalens brand- och räddningsförbund samt funktionen Regional räddningschef i beredskap. Dessa organisationer utvärderas utifrån mål och indikatorer. Dessutom deltog ytterligare ett stort antal aktörer i Omfall (redovisas på annan plats i rapporten). 5

6 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 Omfall gav svar på viktiga frågor Att öva Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse är helt nödvändigt konstaterar övningsledaren Per Wideberg. Men processen fram till och efter själva övningen är också mycket värdefull anser han. Per Wideberg har levt med beredskapsövningen Omfall under ett helt år. Först med en omfattande planeringsfas, därefter själva övningen uppdelad i flera olika moment och sist men inte minst summeringen och utvärderingen. Det har varit en mycket intensiv period, säger han. Men när jag nu kan överblicka resultatet känns det som att allt jobb som lagts ner har varit en mycket god investering. Genom Omfall 2013 ville Länsstyrelen enligt Per Wideberg framförallt testa två saker. Först och främst hur beredskapsplanen som helhet fungerar, för att se om något behöver ändras eller om det finns allvarliga brister i vår förmåga att hantera en sådan här kris. Det andra var att undersöka om en samverkansstab är en bra metod för att effektivisera ledningsorganisationen. Omfall har gett bra svar på båda frågeställningarna, anser Per Wideberg. Beredskapsplanen håller i stort, men genom övningen har även vissa brister identifierats. Nu har vi en konkret lista att jobba med som gäller allt från larmrutiner och ledningsfrågor till skyddsnivåer och riskområden. Övningen har också visat att en samverkansstab för den strategiska ledningen är en viktig framgångsfaktor. Arbetet i den samverkande ledningsstaben kan naturligtvis utvecklas på flera punkter. Men formen i sig ska vi absolut fortsätta med. Per Wideberg är projektledare på Länsstyrelsen och övningsledare för Omfall Per Wideberg är också nöjd med att övningen delades upp i flera övningsmoment. De första två handlade om utbildning och kunskapshöjning och genomfördes i seminarieform under mars och april. Projektledningen såg tidigt att det fanns ett stort behov av att lära sig mer om svåra saker som radioaktiva ämnen och mätteknik, men också om kriskommunikation, sociala medier och mötet med journalister. Att kunna kommunicera på rätt sätt är oerhört viktigt vid svåra olyckor och andra stora händelser. Det tredje respektive fjärde delmomentet utgjordes av två praktiska övningsdagar. En operativ del med räddningstjänst, sanering och omhändertagande den 14 maj och en stabsövning dagen efter. Vi gjorde bedömningen att det hade blivit en för komplex process att ha allt samma dag. Uppdelningen innebar att det var lättare att få överblick. Om allt sker under en dag krävs dessutom dubbelt så många utvärderare. Utvärderingen, som var det femte delmomentet, är på sätt och vis kanske det allra viktigaste, framhåller Per Wideberg. Med stöd av Thomas Bengtsson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har mycket tid lagts ner på att ta fram övningsoch utvärderingsbestämmelser, enkäter, observationsprotokoll, målformuleringar och indikatorer. Allt för att Omfall ska kunna utvärderas på ett bra sätt. Utvärderingen är till för att vi strukturerat ska kunna ta till vara viktiga erfarenheter av övningen och höja vår gemensamma förmåga. En viktig slutsats som många har dragit efter Omfall är att det inte räcker med att ha en plan, framhåller Per Wideberg. Det är absolut nödvändigt att öva sina planer, säger han. Först då vi vet vilka våra brister är och vad vi ska lägga krut på att åtgärda. Utvärderingsrapporten ska nu spridas bland de som deltagit i Omfall, men också skickas till MSB som en första återrapportering från övningen. Därefter kommer Länsstyrelsen ta fram en åtgärdsplan som konkret ska visa vilka åtgärder som ska vidtas, vilken aktör som ansvarar för vad och när åtgärden ska vara genomförd. Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor ansvarar Länsstyrelsen för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Den viktigaste uppgiften är att skydda allmänheten mot farlig strålning. Länsstyrelsen ska också säkerställa att de som berörs av en nödsituation som medför risk för strålning omedelbart får information och fakta om olyckan. I ansvaret ingår även sanering efter kärnteknisk olycka. Beredskapsplanen har utarbetats i samarbete med Westinghouse, Mälardalens brand- och räddningsförbund, Landstinget Västmanland och Västerås stad. Syftet med planen är att säkerställa att samhällets samlade resurser kan användas optimalt för att skydda allmänheten vid en radiologisk olycka. Hur räddningsarbetet ska organiseras och vilka grundtankar som ska vägleda krisarbetet behandlas i beredskapsplanen. I planen beskrivs också konsekvenserna av en eventuell olycka. Andra områden som tas upp är bland annat larm, utrymning, omhändertagande, ledning och organisation samt riktlinjer för hur krisinformationsverksamheten ska fungera. Beredskapsplan Westinghouse Reviderad

7 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 Tio tankar om Omfall tematisk utvärdering Projektledarna för Omfall, Per Wideberg (Länsstyrelsen) och Johan Ahlström (Västerås stad) sammanfattar här i tio punkter sina viktigaste slutsatser av övningen. Denna tematiska utvärdering handlar om såväl övningstekniska frågor som operativ förmåga och ledning. Lös oklarheter före övningen 1 Kris- och beredskapsplaner måste vara färdiga innan planeringen av övningen startar. Inför Omfall ägnades mycket tid åt att lösa oklarheter i beredskapsplanen för Westinghouse och diskutera ledningsstrukturen för U-Sam vid en akut extraordinär händelse. Avsätt tillräckligt med tid och resurser 2 Eftersom stora krisövningar kräver särskild kompetens och tar tid och resurser i anspråk är det viktigt att hela övningen är väl förankrad hos de viktigaste aktörerna innan den detaljerade övningsplaneringen startar. Vi vill särskilt understryka följande: Projektorganisation, tidplan och budget ska vara väl planerade före projektstarten. En projektadministratör bör kopplas till övningsledningen. Utvärderingen ska inte skötas av projektledaren. Personer i övningsledningen måste ha tid och kompetens att leda projekt och leverera material till övningsplaneringen. I början av planeringen bör en rådgivare med egen erfarenhet från stora övningar vägleda den lokala övningsledningen. Tydliggör initiala rutiner vid områdeslarm 3 Larmflödet måste effektiviseras och säkerställas. Och det får inte råda några oklarheter om vilka åtgärder som initialt ska vidtas vid ett områdeslarm på Westinghouse. Direkt efter larmet kommer det sannolikt att råda stor osäkerhet om exakt vad som har hänt. Som vid alla komplexa händelser med farliga ämnen måste därför grundläggande rutiner ur ett lednings- och stabsmetodiskt perspektiv vara desamma fram till att lägesbilden klarnat. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) är en rutin som omedelbart och korrekt måste fungera 365 dagar om året och under dygnets alla timmar. Red ut ansvaret för personsaneringen 4 Rutiner och juridiskt ansvar för personsanering måste redas ut och förankras mellan Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Landstinget och Westinghouse. Idag är det oklart vem som har ansvar för vad. Klargör hur länge räddningstjänst gäller 5 Omfall har visat att det finns skilda uppfattningar mellan olika organisationer om hur länge räddningstjänstfasen gäller och när den övergår i en saneringsfas. Detta måste klargöras. Fastställ och förankra ledningsstrukturen 6 Stora olyckor och kriser kan inte ledas på annat sätt än genom en delvis gemensam samverkansstab, där parterna sitter tillsammans under krisens akuta fas. Varje ingående organisation måste vara förberedd på att bidra med en eller flera samverkanspersoner till denna stab. När samverkan både sker mellan organisationer och internt mellan olika ledningsnivåer är det särskilt viktigt att ledningsbegreppen är tydliga så att inte begreppskollision uppstår. Ett exempel är räddningsledare, som vid en kärnteknisk olycka utses av Länsstyrelsen. Det innebär att operativ ledning eller ledning på andra nivåer inom räddningstjänsten i detta sammanhang måste kallas för något annat än räddningsledare. Viktigt är också att organisationerna har förmågan att leda arbetet med en komplex händelse (av det slag som övades under Omfall) på distans från en plats utanför het zon. Satsa på ledarskapsutbildning 7 Bra ledarskap och struktur är A och O i krisledningsarbetet. Alla organisationer behöver identifiera de personer som är tänkta att ha ledande befattningar i krisorganisationen. Dessa bör ha gått ledarskapsutbildningar, som innehåller metodik för kvalificerad ledning och beslutsfattande under stress. Bygg upp en nationell resurspool 8 Det är omöjligt att över tid lokalt upprätthålla den kompetens som krävs för att hantera en sådan komplex händelse som en kärnteknisk olycka. En nationell resurspool bör därför skapas för att kunna leda eller stödja arbetet vid sådana olyckor. Utse informatörer i beredskap 9 Sociala medier och en bred användning av mobiltelefoner med internetkoppling har starkt förändrat media- och informationslandskapet. Medborgarna kräver snabb information vid en olycka. Informatör i beredskap bör därför finnas hos polisen, kommunen, landstinget och andra viktiga aktörer. Utgå från ansvars-, likhets- och närhetsprincipen 10 Statlig räddningstjänst vid en kärnteknisk olycka på Westinghouse frångår ansvars-, likhets- och närhetsprincipen, en av krishanteringens grunder. Lagstiftningen bygger på en olycka vid ett kärnkraftverk och är sedan applicerad på till exempel Westinghouse, vars verksamhet skiljer sig avsevärt från ett kärnkraftverks. Kärntekniska olyckor där utsläpp endast påverkar en kommun borde istället ledas enligt normala rutiner. 7

8 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 MOMENT 1 Radioaktiva ämnen och mätning, utbildningsdagar mars 2013 Ola Nerf visar en intensimeter, som mäter hur mycket strålning (alfa, beta, gamma) en kropp ger ifrån sig. Apparaten har delats ut till alla landsting. Det första momentet under Omfall 2013 bestod av två utbildningsdagar med föreläsningar om bland annat strålning, kriskommunikation och hur det praktiskt går till att leda och arbeta i en krissituation. Länsstyrelsen presenterade även sin beredskapsplan för Westinghouse. Syftet med denna del av övningen var att de organisationer som deltog skulle höja sin kunskapsnivå för att stå bättre rustade att hantera en kärnteknisk olycka eller annan liknande större händelse. Nya kunskaper. Joar Hjertberg, kemkoordinator vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), var en av föreläsarna vid utbildningsdagarna om radioaktiva ämnen och mätning. Kunskap ökar förmågan att hantera en olycka Utgångspunkten för Omfall är ett scenario där en olycka inträffar vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås. En helikopter störtar i uranförrådet, med en våldsam brand som följd. En sådan händelse kan få allvarliga följder genom strålning och spridning av radioaktiva partiklar. Westinghouse är ett internationellt företag som har en stor del av sin svenska verksamhet i Västerås. Redan år 1966 byggdes Bränslefabriken på Finnslätten för att producera bränsle till kärnkrafverk. I fabriken hanteras stora mängder uran och kemikalier, som transporteras till och från området med lastbil. Vid en olycka, till exempel en brand, kan uran och kemikalier spridas och orsaka skador på människor som arbetar i fabriken, men även på andra som befinner sig i omgivningarna. Ökade kunskaper om hur radioaktiva ämnen fungerar, hur farliga de är och hur man mäter strålning ska öka förmågan att hantera en kärnteknisk olycka. 8

9 MOMENT 1 Omfall 2013 utbildningsdagar om radioaktiva ämnen och mätning Samtal och frågor. Utbildningsdagarna avslutades med en frågestund med föreläsarna där både deltagarna i konferensen och moderatorn Kjell Gustavsson ställde frågor till panelen. Det handlade mycket om vikten av trovärdig information och om medias roll. Från vänster Hans Mellander, Ola Nerf, Ingela Regnell, Joar Hjertberg och Ylva Frid. Hans Mellander, Westinghouse Först ut av föreläsarna vid utbildningsdagarna den mars var strålskyddsföreståndaren vid Westinghouse, Hans Mellander. Han redogjorde för verksamheten vid Bränslefabriken och hur processen vid tillverkning av kärnbränsle ser ut. Bland annat förklarade han skillnaden mellan olika sorters strålning, vilka riskerna är och hur en kärnteknisk olycka kan gå till. Han betonade att sannolikheten för en radiologisk olycka vid fabriken är låg. Hans Mellander framhöll att den typ av strålning som skulle kunna påverka människor utanför fabriksområdet är alfastrålning, som till exempel inte kan tränga igenom kläder. Den är ofarlig så länge den befinner sig utanför kroppen, sa han. Om radioaktiva partiklar sprids i luften till följd av en olycka kan skador däremot uppstå till följd av inandning eller genom öppna sår. Efter det inledande föredraget var det Ylva Frids tur. Hon är kanalchef vid P4 Västmanland och började med att spela upp ett VMA, Viktigt meddelande till allmänheten. Ett förhandsinspelat meddelande lästes upp om en brand Ylva Frid, P4 Västmanland med kraftig rökutveckling vid Westinghouse i Västerås den 14 maj, alltså dagen för den stora operativa krisövningen. P4 är Sveriges Radios beredskapskanal. Vi direktsänder nästan hela tiden och har 3,6 miljoner lyssnare i 25 lokala kanaler, sa Ylva Frid. Hon berättade att en VMA-varning sänds vid omedelbar fara för liv och hälsa. Myndigheter och organisationer utser själva vilka som har befogenhet att besluta om VMA. Ola Nerf, Landstinget Stockholm Utbildningsledaren vid Stockholms Prehospitala Centrum, Ola Nerf, föreläste om de biologiska effekterna av radioaktiv strålning. Han tog också upp sanering och hur arbetet på en skadeplats bör organiseras. De biologiska följderna av strålning är celldöd och DNA-förändringar. Exakt hur kroppen påverkas beror på hur hög stråldos man utsatts för. Och det kan visa sig efter många år, de flesta cancerformer först efter 20 år. Men dödliga stråldoser kan ge symptom redan inom tio minuter. Barn är mycket mer strålkänsliga än vuxna och foster ännu mer känsliga, de har mer celldelning kvar att göra, sa Ola Nerf. Han förklarade att strålskyddets grundregel är att vistas så kort tid som möjligt i strålning, hålla så långt avstånd som möjligt från strålkällan och använda skärmande material, andningsskydd och tät klädsel. Ingela Regnell, Länsstyrelsen Ingela Regnell är beredskapsdirektör vid Länsstyrelsen i Västmanland. Hon förklarade att Länsstyrelsen har räddningstjänst- och saneringsansvar vid en kärnteknisk olycka. Vi har en sammanhållande funktion mellan aktörer i länet och den nationella nivån. Vid en kris sker samordningen främst genom U-Sam, ett samverkansorgan mellan myndigheter och andra aktörer i länet. Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse beskriver bland annat ansvarsområden, larm, ledning och organisation. Alltid i tjänst. Åke Brulin, Sveriges Radio, berättade att sändningsledningen som hanterar VMA är bemannad dygnet runt. 9

10 MOMENT 1 Omfall 2013 utbildningsdagar om radioaktiva ämnen och mätning Röster om mars Hur har dagen varit? Gunnar Henriksson brandingenjör, Mälardalens brand- och räddningsförbund En lärorik dag, men det behövs ännu mer planering. Alla som berörs behöver träffas så här och spegla vad vi har för resurser och förmågor, så att vi inte behöver uppfinna hjulet var och en. Eva-Britt Billberg verksamhetschef, Akutkliniken vid Västmanlands sjukhus Det är bra att vi träffas inför övningen, förbereder oss och är proaktiva. Och att vi får en grundutbildning och påminns om Westinghouse. Det har varit en bra dag, bäst var paneldebatten. Timo Leivo sjukhusfysiker, arbetar vid Västmanlands sjukhus Det har definitivt varit en informativ och bra dag. Vi har fått en bra överblick. För min del är det kanske inte så mycket nytt när det gäller strålning, men det är intressant att höra ändå. Susanne Hamrin chef ledningssektionen på Polismyndigheten i Västmanland Bra arrangemang och föreläsare en jätteintressant dag. Jag har fått en bättre förståelse för hur strålning fungerar, hur riskerna ser ut och att man måste ha respekt för strålningen. Strålning kan inte upptäckas med hjälp av våra sinnen Joar Hjertberg, MSB Joar Hjertberg arbetar inom räddningstjänsten och är även kemkoordinator vid MSB. Hans föreläsning under utbildningsdagarna den mars handlade bland annat om radioaktiva ämnen och hur man mäter strålning. Men också om omhändertagande vid en olycka, där det finns risk för strålning och sanering krävs. Strålning syns inte, känns inte, hörs inte, luktar inte och smakar inte. Vi kan inte upptäcka den med våra sinnen, sa Joar Hjertberg. Han redogjorde för var radioaktiva ämnen förvaras och hanteras. Det handlar om kärnkraftverk, tillverkning av bränsle till kärnkraftverk, industrier och sjukhus. Strålkällorna delas in i fem kategorier, där kategori 1 är extremt farlig. Joar Hjertberg berättade också om sex tänkbara nödsituationer med radioaktiva ämnen. Allt från olyckor på sjukhus och arbetsplatser till händelser på kärntekniska anläggningar, både i Sverige och utomlands. Beredskapen när det gäller kärntekniska olyckor är hårt reglerad och det finns ett 50- tal lagar och förordningar som styr detta. Vid själva räddningsinsatsen ansvarar räddningstjänsten för såväl livräddande åtgärder som Alfastrålning l Kan komma in i kroppen via inandning, nedsväljning och öppna sår. Stannar under flera år och kan skada cellerna. l Strålningen kan inte tränga igenom hud och kläder, men man kan bära med sig strålande partiklar på kläderna. l Ett papper stoppar strålningen. Tät klädsel och skyddsmask rekommenderas vid risk för strålning. Betastrålning l Tränger genom huden och det finns risk för brännskador. l En glasskiva stoppar strålningen. l Vid risk för betastrålning, använd tät klädsel, skyddsglasögon eller skyddsmask med glas framför ögonen. FAKTA olika typer av strålning Gammastrålning l Kan tränga in i och genom kroppen och orsaka stor skada i höga doser. l Massiva material som sten, bly och betong avskärmar och ger bäst skydd. l Avstånd till strålkällan och tid för exponering avgör hur stor skadan blir. Samverkan. Räddningstjänst och sjukvårdspersonal har olika uppgifter på en olycksplats, men de arbetar nära varandra och samverkar också med polisen. att släcka bränder. Landstinget ansvarar för det medicinska omhändertagandet och transport till sjukhus. Polisen bedömer säkerheten på plats, spärrar av samt sköter registrering av drabbade. I praktiken jobbar vi bredvid varandra och samverkar, sa Joar Hjertberg. Joar Hjertberg framhöll vikten av att planera för tiden efter att det akuta skedet, arbetet med sanering kan kräva mycket stora insatser. Han påpekade också att det är viktigt att vara medveten om att allmänhetens krav på information kan vara stort lång tid efter själva händelsen. Olika instrument som kan användas för att mäta strålning. Fr v intensimeter (alfa, beta, gamma), dosimeter (gamma) och SRV 2000 (gamma, doshastighet). Strålskyddets grundregler l Vistas så kort tid som möjligt i strålning. l Håll så långt avstånd som möjligt till strålkällan. l Använd tillräcklig skärmning. l Använd andningsskydd och tät klädsel. 10

11 MOMENT 1 Omfall 2013 utbildningsdagar om radioaktiva ämnen och mätning Utvärdering och slutsatser av Moment 1 Bakgrund Moment 1 var en utbildningsdag som genomfördes vid två tillfällen med samma upplägg (den 13 respektive 14 mars), för att göra det möjligt för så många som möjligt att delta. Mål för Moment 1 Öka kunskapen i länet om radiologiska ämnen samt kännedomen kring mätning av strålning vid en kärnteknisk olycka på Westinghouse. Indikator Seminariedeltagarnas svar på utvärderingsenkäten. Medverkande Ylva Frid, Sveriges Radio (VMA). Joar Hjertberg, MSB (Allvarlig händelse med farliga ämnen samt Kommunikation och andra åtgärder efter händelsen). Hans Mellander, Westinghouse (Presentation av företaget Westinghouse). Ola Nerf, Stockholms Prehospitala Centrum (Akut omhändertagande av drabbad, personsanering och strålningens skadeverkan på kroppen). Ingela Regnell, Länsstyrelsen Västmanland (Länsstyrelsens geografiska områdesansvar). Deltagare och svarsfrekvens 74 personer deltog i utbildningsdagen den 13 mars och 66 den 14 mars (endast ett par personer av de som anmält sig uteblev). Enkäten besvarades av totalt 92 personer, vilket motsvarar 66 procent av deltagarna. Enkätsvar Samtliga deltagare gavs möjlighet att besvara en utvärderingsenkät där de fick ge sina omdömen om de olika föreläsningarna samt svara på frågor relaterade till momentets mål. Inga större skillander i svarsfrekvens eller innehåll i svaren kan utläsas mellan de två dagarna. Eftersom några deltagare inte besvarat samtliga frågor har vissa uppskattningar och avrundningar gjorts i sammanställningen nedan. Sammanfattning av enkätsvaren: Frågor relaterade till måluppfyllnad: 90 procent svarar ja på om de fått kännedom om olika typer av strålning och kunskap om strålskador på kroppen. 75 procent förstår mätinstrumentens verkansområden. 85 procent svarar ja på om de fått kännedom om kontaktoch informationsvägar vid händelser kring farliga ämnen samt kännedom om myndigheters agerande vid kärnteknisk olycka. 80 procent svarar att de känner sig mer kompetenta och tryggare i sin yrkesroll när det gäller att hantera en allvarlig händelse med farliga ämnen. Omdöme föreläsningar: 82 procent svarar att föreläsningarna var bra eller mycket bra (genomsnitt för alla föreläsningar). Helhetsomdöme: 86 procent ger omdömet bra eller mycket bra i sitt helhetsomdöme av utbildningsdagen. Förslag på förbättringar som lämnats i enkäten: Tydligare information om målgrupp för utbildningsdagarna. Flera informatörer hade kunnat vara med. Lite mer basic-kunskap initialt om begrepp hade varit bra. Samverkan mellan föreläsare hade minskat upprepningar. Mer lokalt förankrat om sjukvården. Saknade kort information från resp blåljusmyndighet. Slutsatser Enkätsvaren visar att deltagarna till mycket stor del är nöjda med föreläsningarna och att de har fått kunskaper om radiologiska ämnen, mätning och strålning. Nästan nio av tio deltagare anger bra eller mycket bra som helhetsomdöme. Mot denna bakgrund anser övningsledningen att momentets mål är uppfyllt. Tre frågor till Maria Tiston Landstinget Västmanland, huvudansvarig för Moment 1 Hur tycker du att utbildningsdagarna fungerade? Vi lyckades engagera kunniga föreläsare, vi hade en bra moderator som höll högt tempo under dagen och många av deltagarna var aktiva i diskussionen. Vad är du mest nöjd med? Att vi kunde locka deltagare från så många olika myndigheter, verksamheter och yrkeskategorier samt att de kände sig tryggare och mer kompetenta efteråt. När man möts på det här sättet är det lättare att förstå varandras problematik vid en stor händelse. Vad kunde ha gjorts annorlunda? Vi kunde ha synkroniserat föreläsningarna lite bättre, eftersom frågorna går in i varandra. Det hade också varit bra om till exempel polis och räddningstjänst kort fått berätta om sina roller och arbetsuppgifter. 11

12 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 MOMENT 2 Kriskommunikation och media, utbildningsdag 18 april 2013 Niclas Härenstam, kommunikationschef vid Trafikverket, delade med sig av sina erfarenheter från kriskommunikation vid myndigheter och företag. Det andra momentet under Omfall 2013 var en utbildningsdag om kriskommunikation, där erfarenheter från både vardagssituationer och större händelser förmedlades. Aftonbladets nyhetschef talade om det nya medialandskapet och representanter för Halmstads kommun redogjorde för sina erfarenheter av kommunikationsarbete vid en stor brand. Information gavs också om beredskapskanalen P4 Västmanland och webbplatsen krisinformation.se. Alla kan producera nyheter Media har inte längre monopol på nyheter, alla kan bidra och det går mycket snabbt. Aftonbladets nyhetschef Robin Govik beskrev i sitt föredrag en helt ny mediavärld. Robin Govik berättade om nyhetsarbetet på Aftonbladet och om en helt ny mediavärld där tidningar, radio och tv inte längre har monopol på nyheter. Antalet läsare i mobiltelefonen ökar hela tiden och är fler än i papperstidningen som minskar. Webben är oförändrad med 1,8 miljoner läsare på aftonbladet.se. För Aftonbladet är Facebook en konkurrent, eftersom många unga har sociala medier som den primära nyhetskällan. Nyhetsdesken på Aftonbladet är bemannad dygnet runt. Det är alltid skarpt läge, inflödet är enormt med ständigt inkommande telegram, Twitter, Facebook, tips med mera, berättade Robin Govik. Läsarna ser allt, förklarade han och gav flera exempel där tidningen fått sms, filmer och bilder Vet mer än polisen. Robin Govik, nyhetschef på Aftonbladet, talade bland annat om hur sociala medier påverkar nyhetsrapporteringen. Genom sina läsare vet tidningen ibland mer än polisen. Men det är journalisterna som ansvarar för vad som publiceras. samtidigt som polisen larmats. Tidningen får in cirka tusen tips om dagen och en person arbetar enbart med att bedöma om de är relevanta. De kan också skicka en fråga till läsare och uppmana dem som befinner sig i närheten av en händelse att snabbt skicka bilder och filmer. Vi vet ofta mer än polisen och det kan vara ett problem, inte minst etiskt. Sociala medier innehåller en enorm mängd information som sprids snabbt, konstaterade Robin Govik. Mycket är dock långt ifrån korrekt när allmänheten sprider nyheter och bilder. Journalistens uppgift är att verifiera. Vi måste vara experter på källkritik. När vi får information är det vi som har ansvar för publiceringen. Media har skyldigheter som styrs av lagar och etiska regler, påpekade Robin Govik. Vi ska rapportera fakta, ge information och vi ska också granska. Vi vill vara medborgarnas förlängda arm och ha den lilla människans perspektiv. Stora tidningar som Aftonbladet och Expressen sänder även Live-TV, dygnet runt. Det är en revolution som ställer högre krav på myndigheter att ha människor som snabbt kan intervjuas, sa Robin Govik. 12

13 MOMENT 2 Omfall 2013 utbildningsdag om kriskommunikation och media 30 sekunder senare ringde de första journalisterna... Springer ifatt. Om jag ser en journalist springer jag så fort jag kan, och förhoppningsvis hinner jag ifatt. Det sa Trafikverkets kommunikationschef Niclas Härenstam när han föreläste om kriskommunikation. Bra relationer med media är grundläggande, hävdade han. Bra kommunikation i vardagen gör livet enklare vid en kris Att kommunicera på ett bra sätt i vardagen skapar förtroende, vilket ger ett handlingsutrymme vid en kris. Det var ett av de budskap Niclas Härenstam förmedlade vid utbildningsdagen om kriskommunikation. Föredraget inleddes med en anekdot från Arlanda där Niclas Härenstam tidigare arbetat. När han satt och åt lunch fick han från ett fönster se att det sprutade eld från ett flygplan ute på landningsbanan. Exakt 30 sekunder senare ringde de första journalisterna... Niclas Härenstam förmedlade erfarenheter av kommunikation och mediakontakter från såväl Arlanda och SAS som Trafikverket, där han numera är kommunikationschef på en av verkets avdelningar. För att lyckas med kommunikationen vid en kris är det viktigt att koordinera och tajma, alltså samverka, påpekade han. Det gäller att vara väl förberedd, förstå hur journalister arbetar och ha goda relationer med media. Har ett förtroende byggts upp på förhand ger det ett handlingsutrymme för dem som arbetar med krisen. Jobba därför med media i vardagen, var Härenstams råd. En kris består ofta av tre skeenden; vad har hänt, varför (vems är felet) och hur blir det nu? Precis som i antikens dramer finns det också tre roller inom journalistisk dramaturgi skurken, offret och hjälten. Fundera över vem ni vill vara i det dramat. Det är nämligen svårt att byta roll. Nyhetsjournalistik bygger också, som namnet antyder, på just nyheter. Vad är då en nyhet? frågade föredragshållaren och gav själv svaret: Det ska vara nytt, oväntat och nära geografiskt eller emotionellt. På så sätt är journalistiken en återspegling av oss människor och vad som intresserar oss. En budskapsplattform är ett verktyg som enligt Niclas Härenstam kan användas för att alla i en organisation ska gå ut med ett gemensamt budskap, ha klart för sig vem målgruppen är och hur organisationen vill att de människor som drabbats av krisen ska agera. Gå inte till en intervju för att bara svara på frågor. Var tydlig, håll fast vid det du vill säga och försök hitta rätt tonläge. Ett gott råd är också att inte vara rädd för att förenkla. Ett vanligt fel är att man i en intervjusituation försöker säga för mycket och därmed blir otydlig. Tre budskap brukar vara lagom, sa Härenstam och exemplifierade med larma, rädda, släck. Det är ingen tillfällighet att det heter för det första, för det andra och för det tredje. Vi minns ofta i treklanger. Innan han avslutade sitt föredrag uppmanade Niclas Härenstam deltagarna att använda kommunikatörens lilla etiska checklista inför en intervju. Ställ några frågor till dig själv: Är det som har hänt lagligt? Känns det bra? Och sist men inte minst, vill jag se det på TV i kväll? 13

14 MOMENT 2 Omfall 2013 utbildningsdag om kriskommunikation och media Röster om 18 april Hur har dagen varit? Sabine Dahlstedt näringslivsansvarig, Surahammars kommun P4 en radiokanal med dubbla roller Ylva Frid, kanalchef vid P4 Västmanland och Daniel Wåckner, sändningsledare vid Sveriges Radio, informerade om beredskapskanalen P4. Vi är en del av samhällets krisberedskap, men vi har också vårt journalistiska uppdrag, sa Ylva Frid. Det har varit en jätteintressant dag, inte minst den första delen med Niclas Härenstam som gav många konkreta råd. Vi ska göra lathundar av hans tips. Det är bra att repetera krisinformation. Ulf Karlsson chef samverkanssektionen, Militärregion mitt Budskapet om hur man kommunicerar med media var bra. Och det har varit många intressanta föreläsare. Inom Försvarsmakten har vi mediaträning, men media ringer nästan alltid källan. Pernilla Eriksson kommunikationschef, Westinghouse Det är jättebra att kriskommunikation lyfts fram, det är lätt att glömma den delen vid övningar. Väldigt intressant när föreläsarna berättar om verkliga händelser och hur pressen tänker. Björn Ahlstedt ambulansöverläkare, Landstinget Västmanland Det har varit en riktigt, riktigt bra dag. Både intressant och lärorikt att få lyssna till proffs på media. Det är bra för oss som arbetar ute i verksamheterna att få veta hur de tänker. P4 är beredskapskanalen i Sverige som har i uppgift att informera vid olyckor, stora bränder, stormar och annat som är viktigt för allmänheten. Vi sänder dygnet runt, året om. Det ska aldrig vara tyst i radion, förklarade Daniel Wåckner. Han redde ut begreppen och skillnaden mellan vanlig trafik- och serviceinformation, myndighetsmeddelande och VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). VMA-varning ska sändas vid omedelbar fara för liv och hälsa, betydande skada på egendom eller miljö eller risk för allvarlig smittspridning. Meddelandet ska vara kort och koncist och sändas snarast möjligt i alla kanaler. VMA-information används för att förebygga skador och sänds inom en kvart i P4. Den absolut Nya kanaler testades vid brand i Halmstad Webben och sociala medier var viktiga kommunikationsredskap när det brann i Halmstad. Via en länk från Halmstad förmedlade Petter Knutsson och Lotta Pettersson kommunens erfarenheter till deltagarna i Västerås. Hösten 2012 utbröt en stor brand i en konstgödselfabrik i Halmstad. Tre tusen ton konstgödsel brann och röken spred sig snabbt över staden. Risken för explosioner var överhängande och en stor del av befolkningen i Halmstad berördes. Kommunen var snabbt ute med information och använde bland annat webbsändningar och sociala medier under krisen. Samverkande parter samlades hos räddningstjänsten och vi ordnade med en presstelefon direkt, sa Lotta Pettersson. Petter Knutsson berättade att de snabbt fick upp en webbplats om branden, där hänvisades även till Facebook. Radio i beredskap. Daniel Wåckner och Ylva Frid informerade om beredskapskanalen P4. vanligaste VMA-varningen handlar om brandrök. Myndigheter och organisationer utser själva vilka som har befogenhet att besluta om VMA. Ylva Frid betonade att allmänheten behöver veta vad som händer vid en kris. När radion sänder information underlättar det myndigheternas arbete. Se oss som en tillgång, uppmanade hon. Frågan om att samarbeta eller granska kom också upp. Ylva Frid förklarade att redaktionen delar upp sig efter vilka som arbetar med informationen och vem som arbetar journalistiskt. Vi är alltid journalister och har kvar vårt oberoende även under en kris, sa hon. Krisinformation på webben Under fyra dagar hade vi mer än unika besökare. Vi bestämde också att testa webbsändningar i skarp miljö. I sändningarna, som spelades in med mobiltelefon, blev ansvariga och räddningspersonal intervjuade. Media kunde ta uttalanden direkt. Information i sociala medier var framgångsrikt, konstaterade Lotta Pettersson. Men vi behöver öka kunskapen om VMA och utomhuslarm. Irene Christensson och Anna Uhlén berättade om sitt arbete vid krisinformation.se, som ligger under MSB. På webbplatsen förmedlas samlad information från myndigheter och andra ansvariga om hur de hanterar kriser före, under och efter händelsen. Till kriskommunikation.se är även en mobilapp utarbetad och redaktionen är aktiv på Twitter, Facebook och en krisblogg. Läs mer på 14

15 MOMENT 2 Omfall 2013 utbildningsdag om kriskommunikation och media Utvärdering och slutsatser av Moment 2 Bakgrund Moment 2 var en utbildningsdag om kriskommunikation, som genomfördes den 18 april. Mål för Moment 2 Öka kunskaperna i länet om kriskommunikation. Indikator Seminariedeltagarnas svar på utvärderingsenkäten. Medverkande Ylva Frid och Daniel Wåckner, Sveriges Radio (VMA). Niclas Härenstam, kommunikationschef vid Trafikverket (Budskapsplattform under en kris). Robin Govik, nyhetschef på Aftonbladet (Hur ser journalisterna på kriser?). Lotta Pettersson och Petter Knutsson, Halmstads kommun (Sociala medier under krisen). Anna Uhlén och Irene Christensson, MSB (presentation av webbplatsen krisinformation.se). Deltagare och svarsfrekvens Cirka 120 personer var anmälda till utbildningsdagen den 18 april. Av dessa deltog 103 personer, övriga fick förhinder. Enkäten besvarades av totalt 69 personer, vilket motsvarar 67 procent av deltagarna. Enkätsvar Samtliga deltagare gavs möjlighet att besvara en utvärderingsenkät där de fick ge sina omdömen om de olika föreläsningarna samt svara på frågor relaterade till momentets mål. Vissa avrundningar har gjorts i sammanställningen nedan. Sammanfattning av enkätsvaren: Frågor relaterade till måluppfyllnad: 75 procent svarar ja på om de känner sig mer kompetenta i sin yrkesroll för att arbeta med kriskommunikation vid en allvarlig händelse med farliga ämnen ( i tillräcklig eller stor utsträckning ). 74 procent svarar ja på om de känner sig tryggare i sin yrkesroll för att arbeta med kriskommunikation vid en allvarlig händelse med farliga ämnen ( i tillräcklig eller stor utsträckning ). Omdöme föreläsningar: 89 procent svarar att föreläsningarna var bra eller mycket bra (genomsnitt för alla föreläsningar). Allra mest uppskattad var Niclas Härenstam (84 procent mycket bra ). Helhetsomdöme: 95 procent ger omdömet bra eller mycket bra i sitt helhetsomdöme om utbildningsdagen. Förslag på förbättringar som lämnats i enkäten: Saknade en deltagarförteckning. Hade varit intressant med en diskussion om de etiska reglerna för journalister gäller i ett skarpt läge. Teknikstrul störde flera föreläsningar. Bör finnas bättre beredskap för sådana problem. Slutsatser Enkätsvaren visar att deltagarna till mycket stor del är nöjda med föreläsningarna. Tre av fyra deltagare känner sig mer kompetena och tryggare i sin yrkesroll för att arbeta med kriskommunikation vid en allvarlig händelse med farliga ämnen. 95 procent anger bra eller mycket bra som helhetsomdöme. Mot denna bakgrund anser övningsledningen att momentets mål är uppfyllt. Tre frågor till Erik Bergman Länsstyrelsen i Västmanland, huvudansvarig för Moment 2 Hur tycker du att utbildningsdagen fungerade? I det stora hela väldigt bra, med många deltagare och föreläsare som gav konkreta exempel från sin egen verklighet. Genom exemplen, som både bestod av positiva och negativa erfarenheter, lär man sig mycket som åhörare och inser att det inte alltid är så lätt att kommunicera rätt. Vad är du mest nöjd med? Den stora bredden på föreläsningarna som tillsammans gav en helhetsbild av kriskommunikation. Vi fick inblickar i kommunikatörers vardag och genom Aftonbladets nyhetschef och representanter för Sveriges Radio även veta hur journalister tänker och agerar vid en kris. Vad kunde ha gjorts annorlunda? Vi övervägde att även lägga in praktiska övningar, men genom att intresset var så stort klarade vi inte att genomföra det av praktiska skäl. 15

16 Dokumentation och utvärdering av Omfall 2013 MOMENT 3 Operativ övning utifrån en olycka vid Westinghouse, 14 maj 2013 Vid Ingmars Transport upprättades en yttre ledningsstab där polis, räddningstjänst, sjukvård, Westinghouse och personal från Ingmars Transport samverkade. Det tredje momentet under Omfall 2013 var den operativa övningen med bland annat ett hundratal markörer som spelade skadade och utrymd personal från Bränslefabriken. Fokus under denna övningsdag låg på räddningsverksamhet och sanering med insatser från räddningstjänst, ambulanssjukvård och medicinsk personal från landstinget samt polisen. Westinghouse skötte personsaneringen och Västerås stad upprättade ett krisstödcentrum. Räddningsinsats med snabba och svåra beslut En helikopter kraschar mot Westinghouse uranförråd på Finnslätten i Västerås. Eldsflammor och ett tjockt rökmoln stiger mot himlen samtidigt som larmet utlöses. Snart drar hela krisorganisationen igång. Men det är inte på riktigt som tur är. Det är Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse som testas. Bråttom. Räddningstjänsten är först på plats och många uppgifter ska lösas på kort tid. Branden efter den kraschade helikoptern måste släckas och skadade och avlidna tas om hand. Det första larmet till räddningstjänsten ger ingen fullständig bild av olyckans omfattning. Under de 5-10 minuter det tar att köra till Bränslefabriken får dock befälet Blåljus. När räddningstjänsten rycker ut vet de inte vad som kommer att möta dem ute vid Bränslefabriken. ombord veta att det är en helikopter som störtat och att det finns risk för ett radioaktivt utsläpp. Nu är det många viktiga beslut som räddningsledaren snabbt måste fatta. Har uran och kanske kemikalier läckt ut och i så fall hur stort område måste utrymmas och spärras av? Vilka resurser krävs för att släcka och ta hand om skadade? Och hur är det med brandmännens egen säkerhet, behövs särskild skyddsutrustning? Snart visar det sig att det finns både svårt skadade och avlidna. Dessutom har hundratals anställda på Bränslefabriken utrymts från sin arbetsplats och väntar på vidare åtgärder. Eftersom uranpulver kommit ut i luften till följd av branden är det troligt att många i närområdet har fått radioaktiva partiklar på kläderna eller direkt på kroppen. Dessa personer måste snarast ut ur området för att mätas och eventuellt också saneras. Den medicinska prioriteringen görs av personal från Landstinget direkt på olycksplatsen. De som behöver sjukhusvård fraktas sedan med ambulans till akuten. Det tar dock lång tid innan ambulanser och bussar anländer, eftersom det är oklart om de kan köra in i olycksområdet eller ej. Den långa väntan i regnet och kylan leder till förtvivlan. Hjälp, hjälp mig ropar många när sjukvårdspersonalen närmar sig... Utrymda. Westinghouse utrymningsledare samlar upp anställda som ska bussas till Ingmars Transport för mätning och sanering. 16

17 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Många människor att ta hand om Samtidigt som branden efter helikopterolyckan ska släckas finns det döda och skadade som ska tas om hand. Räddningstjänsten kör in till den kraschade helikoptern med en sexhjuling för att hämta de som förolyckats. Medicinskt ansvarig från landstinget gör så snart han är på plats en första prioritering, för att bland annat avgöra vilka som behöver fraktas till sjukhuset för vård. Filtar till de evakuerade från fabriken ska också fram snarast möjligt. Inplastad. För att inte ambulansen ska bli kontaminerad med uranpulver plastas några av de skadade in före transporten till sjukhuset, där de sedan saneras. Kallt. Direkt efter olyckan utryms personal från Westinghouse. De samlas på parkeringsplatsen i avvaktan på transport till den plats där sanering ska ske. Dusch. En av de allvarligt skadade saneras redan på olycksplatsen av personal från räddningstjänsten. De använder sig av en mobil duschanläggning, i vilken även det kontaminerade vattnet kan samlas upp. Ambulans. Flera ambulanser kör skadade från Bränslefabriken till sjukhusets akutmottagning. Registrering, mätning, dusch och rena kläder De som utrymts från Bränslefabriken körs med bussar till Ingmars Transport där två saneringsbanor byggts upp. Där tas de emot av poliser och personal med skyddsutrustning som sköter saneringen. En och en släpps de in i byggnaden, där polisen upprättat katastrofregistrering. Var och en får ett band med sitt namn om handleden och blir undersökta för att klargöra om de har uranpulver på sig. Inne i ett tält får de klä av sig, blir tvättade och avspolade innan det är dags att sätta på sig rena kläder. Saneringen tar tid, utanför är det kallt och en lång kö av människor som trycker på och vill komma in i värmen. 17

18 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Bakom kulisserna Det är många personer som verkat bakom kulisserna under Omfall. De har sett till att övningen kunnat genomföras på ett så realistiskt sätt som möjligt och att allt praktiskt fungerat. Här är några exempel. Elever fixade skadorna n Redan klockan sju på morgonen var det full aktivitet vid Praktiska gymnasiet i Västerås. Med stor koncentration sminkade eleverna de som skulle spela de mest skadade. Noggrant och systematiskt byggde de upp sår- och brännskador. Med hjälp av filmblod och riktiga djurtarmar skapades bland annat ett stort blodigt sår på en av de skadades mage. Lunchpaket och mackor n 400 lunchpaket och närmare 300 frukostmackor beställdes för att övade, observatörer och andra medverkande inte skulle behöva svälta under dagen. Radion bevakade n Under den operativa delen av Omfall ingick inte hantering av media. Reportrar från P4 Västmanland gjorde dock flera intervjuer som användes under stabsövningen dagen efter. Inslagen sändes via en särskild webbplats för att de övade skulle få känna på det mediatryck som kan förväntas. Sanering på akuten. Personal med särskild skyddsutrustning sköter saneringen av skadade när de har anlänt till akuten. Saneringen sker i anslutning till ambulansinfarten, där även läkare står beredda att ta hand om de skadade. Svårt skadade till akuten för sjukhusvård De personer som behöver sjukhusvård transporteras med ambulans från olycksplatsen till akuten. Eftersom de befunnit sig inne i eller i närheten av Bränslefabriken och fått uran på kroppen har de plastats in innan de lagts på en bår i ambulansen. Detta för att minimera risken för att uranpulvret Även om man själv inte blir fysiskt skadad vid den typ av olycka som övas under Omfall finns det ofta behov av annat stöd. Det kan handla om att få mat eller någon att prata med. Västerås stads uppgift är därför att via sin POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande) upprätta ett krisstödcenter. Dit kan även anhöriga vända sig för att få information. Under övningen kördes de som sanerats vid Ingmars Transport till krisstödcentret på Kyrkbacksgården med buss. När de trötta och frusna anländer till Kyrkbacksgården tas de omhand av POSOMgruppen. Först blir de registrerade och får något att äta och dricka. Sedan erbjuds de att sitta ner i små grupper och prata igenom sina upplevelser. De får också information om själva olyckan, bland annat av en strålskyddsexpert från Westinghouse som finns på plats för att informera och förs över till ambulansfordonen och till oskyddad sjukvårdspersonal. I ett saneringsrum vid akuten tas plasten bort och den skadade tvättas ren innan medicinsk behandling sätts in. Vid behov kan livräddande insatser göras parallellt med saneringen. Krisstödcenter för drabbade och anhöriga Ger stöd. På Kyrkbacksgården kunde drabbade, anhöriga och andra oroliga få stöd av den så kallade POSOM-gruppen. svara på frågor. Många är oroliga och undrar om det var en terroristattack. Anställda på Westinghouse vill veta när de kan börja arbeta igen. 18

19 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Övningsledare Per Wideberg (th) och biträdande övningsledare Johan Ahlström. Sidorna innehåller utvärdering och slutsatser av Moment 3. De första två sidorna handlar bland annat om mål och indikatorer samt övningsledningens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen. Därefter följer omdömen och enkätsvar från lokala utvärderare, observatörer, deltagare från de övade organisationerna och markörer som spelade skadade och drabbade. Syfte Syftet med Moment 3 var att: stärka övade aktörers förmåga till operativ samverkan; öka de övades förmåga att hantera ett större scenario på Westinghouse med farliga ämnen i enlighet med Länsstyrelsens beredskapsplan, avseende principer för ledning, ansvar och resursfördelning; stärka ingående organisationers allmänna förmågor och kunskaper inom områdena farliga ämnen och ledning. Deltagande aktörer Följande aktörer medverkade i Moment 3: Polismyndigheten i Västmanland Personal för polisinsats på skadeplats, LKC och ledningsstab. Räddningstjänsten Mälardalens brand- och räddningsförbund (MBR). Operativa räddningsstyrkor samt bakre ledning. SOS Alarm Personal på station Vallby. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Mätfordon. Sveriges Radio, P4 Västmanland Sändningspersonal i studio och mobilt på fältet. Westinghouse Säkerhetsberedskapen, utrymningsledare, saneringsgruppen, HR och OpSam (operativ samordnare). Västerås stad POSOM (med förstärkning från Arboga respektive Hallstahammars kommun). Landstinget Västmanland Ambulanssjukvården, sjukvårdsgrupper på skadeplats, lokal särskild sjukvårdsledning och regional särskild sjukvårdsledning. Scenario En helikopter på flyguppdrag störtar mot Bränslefabriken och träffar uranförrådet med en hastighet av 240 km per timme. Helikoptern är tankad med närmare kg flygbränsle, som omedelbart antänds vid nedslaget. Efter ett par minuter är den norra väggen och allt som finns innanför raserat och en kraftig brand har brutit ut. Kraschen leder till att två emballage med sammanlagt kg uranpulver går sönder och börjar spridas via brandröken. Ungefär hälften av uranpulvret från de havererade behållarna lämnar på kort tid olycksplatsen. Huvuddelen av uranet hamnar på marken och byggnader inom industriområdet, men kg bedöms har dragits med röken till ett större område på Finnslätten. Övergripande mål för Moment 3 Länsstyrelsens beredskapsplan Westinghouse följs och aktörerna har en förmåga att hantera händelsen. Samverkan sker mellan aktörerna. Indikatorer och övningsledningens bedömning För att bedöma i vilken utsträckning det övergripande målet för Moment 3 uppfyllts har sammanlagt nio olika indikatorer formulerats. Övningsledningen sammanfattar här sin syn på måluppfyllelsen utifrån respektive indikator. Som grund för bedömningen ligger protokoll från lokala utvärderare, enkätsvar från övade aktörer och markörer, övriga skriftliga observationer samt övningsledningens egna iaktagelser under övningsdagen. Övningsledningens kommentar till respektive indikator inleds med en motivering och avslutas med ett sammanfattande omdöme av om förmågan är grundläggande, god eller mycket god. Om målet enligt indikatorn ej bedöms vara uppfyllt anges bristande förmåga. Indikator 1: Samtliga aktörer larmas genom larmnivån Områdeslarm. Alla aktörer var inte medvetna om vad begreppet områdeslarm innebär och hur de ska agera vid ett sådant. Det är av yttersta vikt att aktörerna tagit del av och förstått innehållet i beredskapsplanen. Ett förtydligande samt instruktioner för förändrade rutiner vad respektive part ska vidta för åtgärder bör införas i beredskapsplanen. Vår bedömning är att målet inte uppfyllts enligt denna indikator, eftersom det fanns oklarheter hos delar av de inblandade om innebörd, ansvar och roller. Därutöver är det vår uppfattning att larmkedjan och flödet från larm till respons från aktörer tog för lång tid utifrån önskvärt läge. Omdöme: bristande förmåga forts. måluppfyllnad nästa sida 19

20 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse forts. måluppfyllnad från föregående sida Utvärdering och slutsatser av Moment 3 Indikator 2: Drabbade personer tas om hand på ett korrekt sätt och deras status är känd genom hela hanteringen. Omhändertagandet av drabbade personer på skadeplatsen under de första timmarna efter att larmet gått måste utvecklas och effektiviseras. Drabbade personer (både skadade och oskadade) fick vänta alldeles för länge på hjälp från räddningstjänst och sjukvård. Vår bedömning är att det råder oklarheter hos dessa organisationer om hur de på ett säkert sätt ska agera på en skadeplats med sannolikt utsläpp av radioaktivitet. Vid krisstödcentrum genomfördes få stödsamtal. En förklaring till detta kan vara att många markörer var trötta och inte orkade spela sin roll hela dagen. En annan att de drabbade först önskade tillfredställa sina grundläggande behov, vilket var mat och dryck. Ny forskning visar också att man inte ska påtvinga någon stödsamtal. Vi behöver bli skickligare på att hantera de två-tre första timmarna vid en komplex händelse. I detta avseende behövs sannolikt mer utbildning, övning och förbättrade rutiner. Organisationerna har behov av att se över och arbeta med ledarskap, ansvarsfördelning, mandat och roller samt prehospital sjukvårdsledning och beslutsfattande under stress. Omdöme: bristande förmåga Indikator 3: Aktörerna delar regelbundet information av god kvalitet inom den egna organisationen. Vår bedömning är att informationen i stort delades på ett bra sätt mellan ledningsplats och skadeplats. Dock finns det utvecklingspotential hos MBR i detta avseende. Framförallt måste ansvarsfördelningen mellan skadeplats och ledningsplats kommuniceras bättre. POSOM behöver utveckla sina rutiner för inhämtning och spridning av information och lägesbild på krisstödcentrum. Omdöme: grundläggande förmåga Indikator 4: Aktörernas beslutsfattare befinner sig på en gemensam ledningsplats. Aktörerna samlades och arbetade bra tillsammans på en gemensam ledningsplats. Dock uppstod ett missförstånd avseende POSOM:s ledning som vid ett tillfälle befann sig på den gemensamma ledningsplatsen, men sedan återvände till krisstödcentret på Kyrkbacksgården. POSOM borde även ha larmats i ett tidigare skede till ledningsplatsen. Vi vill framhålla vikten av att den som leder arbetet på den yttre ledningsplatsen vet sin roll, sitt mandat och sin arbetsuppgift. Det får inte heller råda begreppsförvirring avseende räddningsledarskapet i händelse av en kärnteknisk olycka, där det endast kan finnas en räddningsledare (som dessutom är uppdragstagare från Länsstyrelsen). Det innebär att ledningsfunktionen på operativ nivå måste heta något annat än räddningsledare. Här måste MBR förtydliga, både inom den egna organisationen och externt. Frågan behöver även förtydligas i Länsstyrelsens beredskapsplan. Omdöme: god förmåga Indikator 5: Gemensamma stabsorienteringar hålls regelbundet. I den yttre staben samverkade polis, räddningstjänst, sjukvård, Westinghouse och personal från Ingmars Transport. Däremot fanns det oklarheter kring POSOM:s medverkan i den yttre staben (se indikator 4). Gemensamma stabsgenomgångar genomfördes regelbundet på ett bra sätt, i början ungefär varje halvtimme och senare lite mer sällan. Omdöme: god förmåga Indikator 6: Beslutsfattarna delar en gemensam lägesbild. Det allmänna intrycket är att det fanns en gemensam lägesbild som också uppdaterades löpande. Kontakten med dem som arbetade ute på fältet var i huvudsak bra och informationen visualiserades på ledningsplatsen. Initialt fanns dock en del oklarheter inom sjukvården när det gällde ledning och samordning av de egna resurserna. Främst handlar det om ambulanserna, som kom ut sent till skadeplatsen. Omdöme: god förmåga Indikator 7: Ansvarsfördelningen mellan aktörerna är utklarad och tydlig. Under de första cirka 45 minuterna rådde oklarhet om ansvar och roller i den yttre ledningen. Efterhand tydliggjordes ansvarsfördelningen och det fungerade bättre. En följd av den oklara rollfördelningen var att bussarna som skulle köra drabbade från skadeplatsen till saneringen vid Ingmars Transport försenades. Ansvar och rollfördelning mellan de samverkande aktörerna behöver övas mer. Omdöme: grundläggande förmåga Indikator 8: Rakeltalgrupp Westinghouse används för kommunikation mellan aktörerna. Talgrupp Westinghouse användes inte eftersom alla i den yttre ledningen satt samlade hela tiden. RAKEL-talgrupper bör ur ett krishanteringsperspektiv rent allmänt ses över och effektiviseras. Rakel kunde inte heller användas för samverkan mellan den yttre ledningen på Ingmars Transport och krisstödcentrum, då POSOM inte har åtkomst till talgrupp Westinghouse. Omdöme: kan ej bedömas (talgruppen användes ej) Indikator 9: Samverkan på lägre nivå, exempelvis mellan saneringsplats och registreringsplats. Vår bedömning är att samverkan på lägre nivå i stort fungerade bra. Omdöme: god förmåga Sammanfattande omdöme Utifrån en sammanfattande bedömning anser övningsledningen att förmågan att uppnå momentets övergripande mål är grundläggande förmåga. 20