Dokumentation av beredskapsövningen Omfall l Våren 2013

Transkript

1 Dokumentation av beredskapsövningen Omfall l Våren 2013 Övning för att klara en kärnteknisk olycka Om en kärnteknisk olycka inträffar vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås har Länsstyrelsen ansvaret för räddningstjänst, sanering och information till allmänheten och andra berörda. En beredskapsplan för Westinghouse har därför utarbetats, och under våren 2013 för första gången testats i praktiken genom övningen Omfall. Läs mer och se bilder från övningens fem olika delmoment på de följande sidorna.

2 Dokumentation av Omfall våren 2013 Länsstyrelsen samordnar och leder vid kärnteknisk olycka En kärnteknisk olycka vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås skulle kunna få allvarliga följder om radioaktiva partiklar och strålning sprids. Länsstyrelsen har tagit fram en beredskapsplan för en sådan händelse. I maj testades planen i praktiken. Karin Tilly är enhetschef vid Länsstyrelsen och var stabschef under Omfalls stabs- och ledningsövning. Hon berättar att det vid en kärnteknisk olycka är Länsstyrelsen som leder räddningsarbetet samt ansvarar för sanering av mark och miljö efter att räddningsskedet är avslutat. Vid en händelse förordnar Länsstyrelsen en räddningsledare ur gruppen Räddningschefer i beredskap som finns i länet, förklarar hon. I beredskapsplanen anges vilka organisationer och myndigheter som berörs och hur samverkan kring olyckan ska gå till. Tanken med Omfall har varit att testa om planen fungerar i praktiken för att därefter göra de förändringar som eventuellt behöver göras. Karin Tilly och Mats Jansson agerade stabschef respektive räddningsledare under övningen Omfall. Genom övningen och de förberedande moment som genomfördes inför övningen har organisationerna som deltagit fått mer kunskap om strålning, kriskommunikation och hur det praktiska ledningsarbetet vid en krissituation går till. För första gången i Västmanland testades också att samla flera organisationer i en gemensam ledningsstab, istället för att varje organisation upprättar sin egen stab. Vi bedömer att det är mer effektivt och att vi kan få kortare och därmed snabbare beslutsvägar om alla berörda arbetar gemensamt på en och samma plats, säger Karin Tilly. Förutom Länsstyrelsen bestod staben inledningsvis av räddningsledaren och representanter från Västerås stad, Westinghouse, SOS, räddningstjänst, polisen, Landstinget och Försvarsmakten. Sveriges Radio P4 deltog också i staben utifrån att SR har en roll som beredskapskanal vid en kris. Flera organisationer övade även sin bakre stab i den egna organisationen. Vid en sådan här händelse är det värdefullt att ha en så nära kontakt med ledningen för Westinghouse som vi hade i den gemensamma staben, säger Karin Tilly. Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor ansvarar Länsstyrelsen för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Den viktigaste uppgiften är att skydda allmänheten mot farlig strålning. Länsstyrelsen ska säkerställa att de som berörs av en nödsituation som medför risk för strålning omedelbart får information och fakta om olyckan. I ansvaret ingår även sanering efter kärnteknisk olycka. Beredskapsplanen har utarbetats i samarbete med Westinghouse, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund, Landstinget Västmanland och Västerås stad. Syftet med planen är att säkerställa att samhällets samlade resurser kan användas optimalt för att skydda allmänheten vid en radiologisk olycka. Hur räddningsarbetet ska organiseras och vilka grundtankar som ska vägleda krisarbetet behandlas i beredskapsplanen. I planen beskrivs också konsekvenserna av en eventuell olycka. Andra områden som tas upp är bland annat larm, utrymning, omhändertagande, ledning och organisation samt riktlinjer för hur krisinformationsverksamheten ska fungera. Innehåll Länsstyrelsens beredskapsplan...sid 2 Allmänt om övningen Omfall sid 3 Moment 1...sid 4-6 Utbildning om radioaktiva ämnen och mätning Moment 2...sid 7-9 Utbildning om kriskommunikation Moment 3...sid Operativ övning Moment 4...sid Stabs- och ledningsövning Moment 5...sid 16 Utvärdering av hela övningen Övningsledare Kontakt Per Wideberg, Länsstyrelsen i Västmanland , per.wideberg@lansstyrelsen.se Momentansvariga MOMENT 1 Maria Tiston, Landstinget Västmanland , maria.tiston@ltv.se MOMENT 2 Erik Bergman, Länsstyrelsen i Västmanland , erik.bergman@lansstyrelsen.se MOMENT 3 Anders Gustafson, Westinghouse , gustafab@westinghouse.com MOMENT 4 Johan Ahlström, Västerås stad , johan.ahlstrom@vasteras.se MOMENT 5 Per Wideberg, Länsstyrelsen i Västmanland , per.wideberg@vasteras.se DOKUMENTATION AV OMFALL Produktion: JG Media 21, juni 2013 Bilder: Peter Krüger och JG Media 21 2

3 Dokumentation av Omfall våren 2013 Omfall ger svar på viktiga frågor Att öva Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse är helt nödvändigt konstaterar övningsledaren Per Wideberg. Men processen fram till och efter själva övningen är också mycket värdefull anser han. Efter att det har gått drygt en månad sedan de stora Omfallsövningarna genomfördes i mitten av maj börjar Per Wideberg smälta intrycken. Det var två hektiska dagar när beredskapsplanen för Westinghouse för första gången någonsin testades i praktiken. Den 14 maj deltog flera hundra människor i en operativ övning där scenariot var att en helikopter kraschat på Westinghouse bränsleförråd i Västerås och en kraftig brand brutit ut. Dagen därpå genomfördes en stor samverkansövning i Stadshuset i Västerås. Då övade beslutsfattare och krisledningsgrupper från olika myndigheter och verksamheter sin förmåga att samverka och leda arbetet vid en kris. Genom Omfall 2013 ville Länsstyrelen enligt Per Wideberg framförallt testa två saker. Först och främst hur beredskapsplanen som helhet fungerar, för att se om något behöver ändras eller om det finns allvarliga brister i vår förmåga att hantera en sådan här kris. Det andra var att undersöka om en samverkansstab är en bra metod för att effektivisera ledningsorganisationen. Han berättar att övningen Omfall är uppdelad i fem olika delmoment, där de två första handlar om utbildning och kunskapshöjning. Det finns behov av att lära sig mer om svåra saker som radioaktiva ämnen, strålning och Per Wideberg är projektledare på Länsstyrelsen och övningsledare för Omfall mätteknik, men också om kriskommunikation, sociala medier och mötet med journalister. Att kunna kommunicera på rätt sätt är oerhört viktigt vid svåra olyckor och andra krissituationer. Det tredje och fjärde delmomentet utgjordes av de två övningsdagarna den 14 respektive 15 maj. Per Wideberg förklarar varför övningsledningen valde att dela upp de två momenten i en operativ del och en stabsövning. Det hade blivit en för komplex process att ha allt samma dag, säger han. Uppdelningen innebar att det var lättare att få överblick. Om allt sker samma dag krävs dessutom dubbelt så många utvärderare. Utvärderingen, som är det femte delmomentet, återstår. Just nu sammanställs deltagarenkäter och protokoll från observatörer och utvärdare som följde hela övningen. Därefter ska underlaget analyseras, slutsatser dras och en utvärderingsrapport skrivas. Den 12 september genomförs sedan ett utvärderingsseminarium med representanter för de organisationer som samverkat i Omfall. Ambitionen är att utvärderingsrapporten ska vara lättillgänglig och på ett tydligt sätt visa lärdomar av övningen och sammanfatta vad vi måste förbättra för att vi ska höja vår förmåga, säger Per Wideberg. En viktig slutsats som kan dras redan nu är att det inte räcker med att ha en plan. Det är absolut nödvändigt att öva sina planer, säger Per Wideberg. Först då vi vet vilka våra brister är och vad vi ska lägga krut på att åtgärda. Han ser också ett mycket stort värde i processen fram till övningen och i utvärderingsfasen. Det är då det som är oklart och där det saknas kunskap kommer upp till ytan. När vi före övningen till exempel tittade på larmkedjor, VMA och olika former av strålning såg vi att vi behövde lära oss mer. Utbildningsdagarna har betytt mycket för att öka kunskapen inom de samverkande organisationerna. Kunskapsuppbyggnad, räddningsinsats, strategisk ledning och utvärdering MOMENT 1 MOMENT 2 MOMENT 3 MOMENT 4 MOMENT 5 Omfall startade mars med två utbildningsdagar för att öka kunskapen om radioaktiva ämnen och mätning. Den 18 april arrangerades en utbildningsdag om kriskommunikation, sociala medier och mötet med journalister. Den operativa delen av Omfall var övningsdagen den 14 maj, med fokus på räddningsinsats och sanering. En stabsövning genomfördes den 15 maj. Strategisk ledning, samverkansstab och media var viktiga inslag under dagen. Enkätsvar samt iaktagelser av utvärderare utgör viktiga inspel till seminariet den 12 september då hela Omfall utvärderas. 3

4 Dokumentation av Omfall våren 2013 MOMENT 1 Radioaktiva ämnen och mätning, utbildningsdagar mars 2013 Ola Nerf visar en intensimeter, som mäter hur mycket strålning (alfa, beta, gamma) en kropp ger ifrån sig. Apparaten har delats ut till alla landsting. Det första momentet under Omfall 2013 bestod av två utbildningsdagar med föreläsningar om bland annat strålning, kriskommunikation och hur det praktiskt går till att leda och arbeta i en krissituation. Länsstyrelsen presenterade även sin beredskapsplan för Westinghouse. Syftet med denna del av övningen var att de organisationer som deltog skulle höja sin kunskapsnivå för att stå bättre rustade att hantera en kärnteknisk olycka eller annan liknande större händelse. Landshövding Ingemar Skogö. Största övningen i mannaminne n Landshövdingen i Västmanlands län Ingemar Skogö hälsade alla deltagare välkomna till den inledande utbildningsdagen. Han var glad åt att så många var med på Omfalls första moment. Det här är den största krisövningen i mannaminne, sa Ingemar Skogö. Han förklarade att syftet med övningen är att pröva Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse i samarbete med andra berörda aktörer, avseende principer för strategisk ledning, ansvar och resursfördelning. Nya kunskaper. Joar Hjertberg, kemkoordinator vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), var en av föreläsarna vid utbildningsdagarna om radioaktiva ämnen och mätning. Kunskap ökar förmågan att hantera en olycka Utgångspunkten för övningen Omfall är ett scenario där en olycka inträffar vid Westinghouse bränslefabrik i Västerås. En sådan händelse skulle kunna få allvarliga följder genom strålning och spridning av radioaktiva partiklar. Westinghouse är ett internationellt företag som har en stor del av sin svenska verksamhet i Västerås. Redan år 1966 byggdes Bränslefabriken på Finnslätten för att producera bränsle till kärnkraftverk. I fabriken hanteras stora mängder uran och kemikalier, som transporteras till och från området med lastbil. Vid en olycka, till exempel en brand, kan uran och kemikalier spridas och orsaka skador på människor som arbetar i fabriken, men även på andra som befinner sig i omgivningarna. Ökade kunskaper om hur radioaktiva ämnen fungerar, hur farliga de är och hur man mäter strålning ska öka förmågan att hantera en kärnteknisk olycka. 4

5 MOMENT 1 Omfall 2013 utbildningsdagar om radioakativa ämnen och mätning Samtal och frågor. Utbildningsdagarna avslutades med en frågestund med föreläsarna där både deltagarna i konferensen och moderatorn Kjell Gustavsson ställde frågor till panelen. Det handlade mycket om vikten av trovärdig information och om medias roll. Från vänster Hans Mellander, Ola Nerf, Ingela Regnell, Joar Hjertberg och Ylva Frid. Hans Mellander, Westinghouse Först ut av föreläsarna vid utbildningsdagarna den mars var strålskyddsföreståndaren vid Westinghouse, Hans Mellander. Han redogjorde för verksamheten vid Bränslefabriken och hur processen vid tillverkning av kärnbränsle ser ut. Bland annat förklarade han skillnaden mellan olika sorters strålning, vilka riskerna är och hur en kärnteknisk olycka kan gå till. Han betonade att sannolikheten för en radiologisk olycka vid fabriken är låg. Hans Mellander framhöll att den typ av strålning som skulle kunna påverka människor utanför fabriksområdet är alfastrålning, som till exempel inte kan tränga igenom kläder. Den är ofarlig så länge den befinner sig utanför kroppen, sa han. Om radioaktiva partiklar sprids i luften till följd av en olycka kan skador däremot uppstå till följd av inandning eller genom öppna sår. Efter det inledande föredraget var det Ylva Frids tur. Hon är kanalchef vid P4 Västmanland och började med att spela upp ett VMA, Viktigt meddelande till allmänheten. Ett förhandsinspelat meddelande lästes upp om en brand Ylva Fridh, P4 Västmanland med kraftig rökutveckling vid Westinghouse i Västerås den 14 maj, alltså dagen för den stora operativa krisövningen. P4 är Sveriges Radios beredskapskanal. Vi direktsänder nästan hela tiden och har 3,6 miljoner lyssnare i 25 lokala kanaler, sa Ylva Frid. Hon berättade att en VMA-varning sänds vid omedelbar fara för liv och hälsa. Myndigheter och organisationer utser själva vilka som har befogenhet att besluta om VMA. Ola Nerf, Landstinget Stockholm Utbildningsledaren vid Stockholms Prehospitala Centrum, Ola Nerf, föreläste om de biologiska effekterna av radioaktiv strålning. Han tog också upp sanering och hur arbetet på en skadeplats bör organiseras. De biologiska följderna av strålning är celldöd och DNA-förändringar. Exakt hur kroppen påverkas beror på hur hög stråldos man utsatts för. Och det kan visa sig efter många år, de flesta cancerformer först efter 20 år. Men dödliga stråldoser kan ge symptom redan inom tio minuter. Barn är mycket mer strålkänsliga än vuxna och foster ännu mer känsliga, de har mer celldelning kvar att göra, sa Ola Nerf. Han förklarade att strålskyddets grundregel är att vistas så kort tid som möjligt i strålning, hålla så långt avstånd som möjligt från strålkällan och använda skärmande material, andningsskydd och tät klädsel. Ingela Regnell, Länsstyrelsen Ingela Regnell är samordnare vid Samhällsskydd och beredskap på Länsstyrelsen i Västmanland. Hon förklarade att Länsstyrelsen har räddningstjänstoch saneringsansvar vid kärnteknisk olycka. Vi har en sammanhållande funktion mellan aktörer i länet och den nationella nivån. Vid en kris sker samordningen främst genom U-Sam, ett samverkansorgan mellan myndigheter och andra aktörer i länet. Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse beskriver bland annat ansvarsområden, larm, ledning och organisation. Alltid i tjänst. Åke Brulin, Sveriges Radio, berättade att sändningsledningen som hanterar VMA är bamannad dygnet runt. 5

6 MOMENT 1 Omfall 2013 utbildningsdagar om radioakativa ämnen och mätning Röster om mars Hur har dagen varit? Gunnar Henriksson Brandingenjör, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund En lärorik dag, men det behövs ännu mer planering. Alla som berörs behöver träffas så här och spegla vad vi har för resurser och förmågor, så att vi inte behöver uppfinna hjulet var och en. Eva-Britt Billberg Verksamhetschef, Akutkliniken vid Västmanlands sjukhus Det är bra att vi träffas inför övningen, förbereder oss och är proaktiva. Och att vi får en grundutbildning och påminns om Westinghouse. Det har varit en bra dag, bäst var paneldebatten. Timo Leivo Sjukhusfysiker, arbetar vid Västmanlands sjukhus Det har definitivt varit en informativ och bra dag. Vi har fått en bra överblick. För min del är det kanske inte så mycket nytt när det gäller strålning, men det är intressant att höra ändå. Susanne Hamrin chef ledningssektionen på Polismyndigheten i Västmanland Bra arrangemang och föreläsare en jätteintressant dag. Jag har fått en bättre förståelse för hur strålning fungerar, hur riskerna ser ut och att man måste ha respekt för strålningen. Strålning kan inte upptäckas med hjälp av våra sinnen Joar Hjertberg, MSB Joar Hjertberg arbetar inom räddningstjänsten, och är även kemkoordinator vid MSB. Hans föreläsning under utbildningsdagarna den mars handlade bland annat om radioaktiva ämnen och hur man mäter strålning. Men också om omhändertagande vid en olycka, där det är risk för strålning och sanering krävs. Strålning syns inte, känns inte, hörs inte, luktar inte och smakar inte. Vi kan inte upptäcka den med våra sinnen, sa Joar Hjertberg. Han redogjorde för var radioaktiva ämnen förvaras och hanteras. Det handlar om kärnkraftverk, tillverkning av bränsle till kärnkraftverk, industrier och sjukhus. Strålkällorna delas in i fem kategorier, där kategori 1 är extremt farlig. Joar Hjertberg berättade också om sex tänkbara nödsituationer med radioaktiva ämnen. Allt från olyckor på sjukhus och arbetsplatser till händelser på kärntekniska anläggningar, både i Sverige och utomlands. Beredskapen när det gäller kärntekniska olyckor är hårt reglerad och det finns ett 50-tal lagar och förordningar som styr detta. Vid själva räddningsinsatsen ansvarar räddningstjänsten för såväl livräddande åtgärder som Alfastrålning l Kan komma in i kroppen via inandning, nedsväljning och öppna sår. Stannar under flera år och kan skada cellerna. l Strålningen kan inte tränga igenom hud och kläder, men man kan bära med sig strålande partiklar på kläderna. l Ett papper stoppar strålningen. Tät klädsel och skyddsmask rekommenderas vid risk för strålning. Betastrålning l Tränger genom huden och det finns risk för brännskador. l En glasskiva stoppar strålningen. l Vid risk för betastrålning, använd tät klädsel, skyddsglasögon eller skyddsmask med glas framför ögonen. FAKTA olika typer av strålning Gammastrålning l Kan tränga in i och genom kroppen och orsaka stor skada i höga doser. l Massiva material som sten, bly och betong avskärmar och ger bäst skydd. l Avstånd till strålkällan och tid för exponering avgör hur stor skadan blir. Samverkan. Räddningstjänst och sjukvårdspersonal har olika uppgifter på en olycksplats, men de arbetar nära varandra och samverkar också med polisen. att släcka bränder. Landstinget ansvarar för det medicinska omhändertagandet och transport till sjukhus. Polisen bedömer säkerheten på plats, spärrar av samt sköter registrering av drabbade. I praktiken jobbar vi bredvid varandra och samverkar, sa Joar Hjertberg. Joar Hjertberg framhöll vikten av att planera för tiden efter att det akuta skedet, arbetet med sanering kan kräva mycket stora insatser. Han påpekade också att det är viktigt att vara medveten om att allmänhetens krav på information kan vara stort lång tid efter själva händelsen. Olika instrument som kan användas för att mäta strålning. Fr v intensimeter (alfa, beta, gamma), dosimeter (gamma) och SRV 2000 (gamma, doshastighet). Strålskyddets grundregler l Vistas så kort tid som möjligt i strålning. l Håll så långt avstånd som möjligt till strålkällan. l Använd tillräcklig skärmning. l Använd andningsskydd och tät klädsel. 6

7 Dokumentation av Omfall våren 2013 MOMENT 2 Kriskommunikation och media, utbildningsdag 18 april 2013 Niclas Härenstam, kommunikationschef vid Trafikverket, delade med sig av sina erfarenheter från kriskommunikation vid myndigheter och företag. Det andra momentet under Omfall 2013 var en utbildningsdag om kriskommunikation, där erfarenheter från både vardagssituationer och större händelser förmedlades. Aftonbladets nyhetschef talade om det nya medialandskapet och representanter för Halmstads kommun redogjorde för sina erfarenheter av kommunikationsarbete vid en stor brand. Information gavs också om beredskapskanalen P4 Västmanland och webbplatsen krisinformation.se. Alla kan producera nyheter Media har inte längre monopol på nyheter, alla kan bidra och det går mycket snabbt. Aftonbladets nyhetschef Robin Govik beskrev i sitt föredrag en helt ny mediavärld. Robin Govik berättade om nyhetsarbetet på Aftonbladet och om en helt ny mediavärld där tidningar, radio och tv inte längre har monopol på nyheter. Antalet läsare i mobiltelefonen ökar hela tiden och är fler än i papperstidningen som minskar. Webben är oförändrad med 1,8 miljoner läsare på aftonbladet.se. För Aftonbladet är Facebook en konkurrent, eftersom många unga har sociala medier som den primära nyhetskällan. Nyhetsdesken på Aftonbladet är bemannad dygnet runt. Det är alltid skarpt läge, inflödet är enormt med ständigt inkommande telegram, Twitter, Facebook, tips med mera, berättade Robin Govik. Läsarna ser allt, förklarade han och gav flera exempel där tidningen fått sms, filmer och bilder Vet mer än polisen. Robin Govik, nyhetschef på Aftonbladet, talade bland annat om hur sociala medier påverkar nyhetsrapporteringen. Genom sina läsare vet tidningen ibland mer än polisen. Men det är journalisterna som ansvarar för vad som publiceras. samtidigt som polisen larmats. Tidningen får in cirka tusen tips om dagen och en person arbetar enbart med att bedöma om de är relevanta. De kan också skicka en fråga till läsare och uppmana dem som befinner sig i närheten av en händelse att snabbt skicka bilder och filmer. Vi vet ofta mer än polisen och det kan vara ett problem, inte minst etiskt. Sociala medier innehåller en enorm mängd information som sprids snabbt, konstaterade Robin Govik. Mycket är dock långt ifrån korrekt när allmänheten sprider nyheter och bilder. Journalistens uppgift är att verifiera. Vi måste vara experter på källkritik. När vi får information är det vi som har ansvar för publiceringen. Media har skyldigheter som styrs av lagar och etiska regler, påpekade Robin Govik. Vi ska rapportera fakta, ge information och vi ska också granska. Vi vill vara medborgarnas förlängda arm och ha den lilla människans perspektiv. Stora tidningar som Aftonbladet och Expressen sänder även Live-TV, dygnet runt. Det är en revolution som ställer högre krav på myndigheter att ha människor som snabbt kan intervjuas, sa Robin Govik. 7

8 MOMENT 2 Omfall 2013 utbildningsdag om kriskommunikation och media 30 sekunder senare ringde de första journalisterna... Springer ifatt. Om jag ser en journalist springer jag så fort jag kan, och förhoppningsvis hinner jag ifatt. Det sa Trafikverkets kommunikationschef Niclas Härenstam när han föreläste om kriskommunikation. Bra relationer med media är grundläggande, hävdade han. Bra kommunikation i vardagen gör livet enklare vid en kris Att kommunicera på ett bra sätt i vardagen skapar förtroende, vilket ger ett handlingsutrymme vid en kris. Det var ett av de budskap Niclas Härenstam förmedlade vid utbildningsdagen om kriskommunikation. Föredraget inleddes med en anekdot från Arlanda där Niclas Härenstam tidigare arbetat. När han satt och åt lunch fick han från ett fönster se att det sprutade eld från ett flygplan ute på landningsbanan. Exakt 30 sekunder senare ringde de första journalisterna... Niclas Härenstam förmedlade erfarenheter av kommunikation och mediakontakter från såväl Arlanda och SAS som Trafikverket, där han numera är kommunikationschef på en av verkets avdelningar. För att lyckas med kommunikationen vid en kris är det viktigt att koordinera och tajma, alltså samverka, påpekade han. Det gäller att vara väl förberedd, förstå hur journalister arbetar och ha goda relationer med media. Har ett förtroende byggts upp på förhand ger det ett handlingsutrymme för dem som arbetar med krisen. Jobba därför med media i vardagen, var Härenstams råd. En kris består ofta av tre skeenden; vad har hänt, varför (vems är felet) och hur blir det nu? Precis som i antikens dramer finns det också tre roller inom journalistisk dramaturgi skurken, offret och hjälten. Fundera över vem ni vill vara i det dramat. Det är nämligen svårt att byta roll. Nyhetsjournalistik bygger också, som namnet antyder, på just nyheter. Vad är då en nyhet? frågade föredragshållaren och gav själv svaret: Det ska vara nytt, oväntat och nära geografiskt eller emotionellt. På så sätt är journalistiken en återspegling av oss människor och vad som intresserar oss. En budskapsplattform är ett verktyg som enligt Niclas Härenstam kan användas för att alla i en organisation ska gå ut med ett gemensamt budskap, ha klart för sig vem målgruppen är och hur organisationen vill att människor som drabbats av krisen ska agera. Gå inte till en intervju för att bara svara på frågor. Var tydlig, håll fast vid det du vill säga och försök hitta rätt tonläge. Ett gott råd är också att inte vara rädd för att förenkla. Ett vanligt fel är att man i en intervjusituation försöker säga för mycket och därmed blir otydlig. Tre budskap brukar vara lagom, sa Härenstam och exemplifierade med larma, rädda, släck. Det är ingen tillfällighet att det heter för det första, för det andra och för det tredje. Vi i minns ofta i treklanger. Innan han avslutade sitt föredrag uppmanade Niclas Härenstam deltagarna att använda kommunikatörens lilla etiska checklista inför en intervju. Ställ några frågor till dig själv: Är det som har hänt lagligt? Känns det bra? Och sist men inte minst, vill jag se det på TV i kväll? 8

9 MOMENT 2 Omfall 2013 utbildningsdag om kriskommunikation och media P4 en radiokanal med dubbla roller Röster om 18 april Hur har dagen varit? Ylva Frid, kanalchef vid P4 Västmanland och Daniel Wåckner, sändningsledare vid Sveriges Radio, informerade om beredskapskanalen P4. Vi är en del av samhällets krisberedskap, men vi har också vårt journalistiska uppdrag, sa Ylva Frid. P4 är beredskapskanalen i Sverige som har i uppgift att informera vid olyckor, stora bränder, stormar och annat som är viktigt för allmänheten. Vi sänder dygnet runt, året om. Det ska aldrig vara tyst i radion, förklarade Daniel Wåckner. Han redde ut begreppen och skillnaden mellan vanlig trafik- och serviceinformation, myndighetsmeddelande och VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). VMA-varning ska sändas vid omedelbar fara för liv och hälsa, betydande skada på egendom eller miljö eller risk för allvarlig smittspridning. Meddelandet ska vara kort och koncist och sändas snarast möjligt i alla kanaler. VMA-information används för att förebygga skador och sänds inom en kvart i P4. Den absolut Nya kanaler testades vid brand i Halmstad Webben och sociala medier var viktiga kommunikationsredskap när det brann i Halmstad. Via en länk från Halmstad förmedlade Petter Knutsson och Lotta Pettersson kommunens erfarenheter till deltagarna på i Västerås. Hösten 2012 utbröt en stor brand i en konstgödselfabrik i Halmstad. Tre tusen ton konstgödsel brann och röken spred sig snabbt över staden. Risken för explosioner var överhängande och en stor del av befolkningen i Halmstad berördes. Kommunen var snabbt ute med information och använde bland annat webbsändningar och sociala medier under krisen. Samverkande parter samlades hos räddningstjänsten och vi ordnade med en presstelefon direkt, sa Lotta Pettersson. Petter Knutsson berättade att de snabbt fick upp en webbplats om branden, där hänvisades även till Facebook. Radio i beredskap. Daniel Wåckner och Ylva Frid informerade om beredskapskanalen P4. vanligaste VMA-varningen handlar om brandrök. Myndigheter och organisationer utser själva vilka som har befogenhet att besluta om VMA. Ylva Frid betonade att allmänheten behöver veta vad som händer vid en kris. När radion sänder information underlättar det myndigheternas arbete. Se oss som en tillgång, uppmanade hon. Frågan om att samarbeta eller granska kom också upp. Ylva Frid förklarade att redaktionen delar upp sig efter vilka som arbetar med informationen och vem som arbetar journalistiskt. Vi är alltid journalister och har kvar vårt oberoende även under en kris, sa hon. Krisinformation på webben Under fyra dagar hade vi mer än unika besökare. Vi bestämde också att testa webbsändningar i skarp miljö. I sändningarna, som spelades in med mobiltelefon, blev ansvariga och räddningspersonal intervjuade. Media kunde ta uttalanden direkt. Information i sociala medier var framgångsrikt, konstaterade Lotta Pettersson. Men vi behöver öka kunskapen om VMA och utomhuslarm. Irene Christensson och Anna Uhlén berättade om sitt arbete vid krisinformation.se, som ligger under MSB. På webbplatsen förmedlas samlad information från myndigheter och andra ansvariga om hur de hanterar kriser före, under och efter händelsen. Till kriskommunikation.se är även en mobilapp utarbetad och redaktionen är aktiva på Twitter, Facebook och en krisblogg. Läs mer på Sabine Dahlstedt näringslivsansvarig, Surahammars kommun Det har varit en jätteintressant dag, inte minst den första delen med Niclas Härenstam som gav många konkreta råd. Vi ska göra lathundar av hans tips. Det är bra att repetera krisinformation. Ulf Karlsson chef samverkanssektionen, Militärregion mitt Budskapet om hur man kommunicerar med media var bra. Och det har varit många intressanta föreläsare. Inom Försvarsmakten har vi mediaträning, men media ringer nästan alltid källan. Pernilla Eriksson kommunikationschef, Westinghouse Det är jättebra att kriskommunikation lyfts fram, det är lätt att glömma den delen vid övningar. Väldigt intressant när föreläsarna berättar om verkliga händelser och hur pressen tänker. Björn Ahlstedt ambulansöverläkare, Landstinget Västmanland Det har varit en riktigt, riktigt bra dag. Både intressant och lärorikt att få lyssna till proffs på media. Det är bra för oss som arbetar ute i verksamheterna att få veta hur de tänker. 9

10 Dokumentation av Omfall våren 2013 MOMENT 3 Operativ övning utifrån en olycka vid Westinghouse, 14 maj 2013 Räddningstjänst och medicinsk personal från Landstinget som arbetade på själva olycksplatsen hade särskild skyddsutrustning för att inte själva bli skadade. Det tredje momentet under Omfall 2013 var den operativa övningen med bland annat ett hundratal markörer som spelade skadade och utrymd personal från Bränslefabriken. Fokus under denna övningsdag låg på räddningsverksamhet och sanering med insatser från räddningstjänst, ambulanssjukvård och medicinsk personal från Landstinget samt polisen. Westinghouse skötte personsaneringen och Västerås stad upprättade ett kriscentrum. Räddningsinsats med snabba och svåra beslut En helikopter kraschar mot Westinghouse uranförråd på Finnslätten i Västerås. Eldsflammor och ett tjockt rökmoln stiger mot himlen samtidigt som larmet utlöses. Snart drar hela krisorganisationen igång. Men det är inte på riktigt som tur är. Det är Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse som testas. Bråttom. Räddningstjänsten är först på plats och många uppgifter ska lösas på kort tid. Branden efter den kraschade helikoptern måste släckas och skadade och avlidna tas om hand. Det första larmet till räddningstjänsten ger ingen fullständig bild av olyckans omfattning. Under de 5-10 minuter det tar att köra till Bränslefabriken får dock befälet Blåljus. När räddningstjänsten rycker ut vet de inte vad som kommer att möta dem ute vid Bränslefabriken. ombord veta att det är en helikopter som störtat och att det finns risk för ett radioaktivt utsläpp. Nu är det många viktiga beslut som räddningsledaren snabbt måste fatta. Har uran och kanske kemikalier läckt ut och i så fall hur stort område måste utrymmas och spärras av? Vilka resurser krävs för att släcka och ta hand om skadade? Och hur är det med brandmännens egen säkerhet, behövs särskild skyddsutrustning? Snart visar det sig att det finns både svårt skadade och avlidna. Dessutom har hundratals anställda på Bränslefabriken utrymts från sin arbetsplats och väntar på vidare åtgärder. Eftersom uranpulver kommit ut i luften till följd av branden är det troligt att många i närområdet har fått radioaktiva partiklar på kläderna eller direkt på kroppen. Dessa personer måste snarast ut ur området för att mätas och eventuellt också saneras. Den medicinska prioriteringen görs av personal från Landstinget direkt på olycksplatsen. De som behöver sjukhusvård fraktas sedan med ambulans till akuten. Det tar dock lång tid innan ambulanser och bussar anländer, eftersom det är oklart om de kan köra in i olycksområdet eller ej. Den långa väntan i regnet och kylan leder till förtvivlan. Hjälp, hjälp mig ropar många när sjukvårdspersonalen närmar sig... Utrymda. Westinghouse utrymningsledare samlar upp anställda som ska bussas till Ingmars transport för mätning och sanering. 10

11 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Många människor att ta hand om Samtidigt som branden efter helikopterolyckan ska släckas finns det döda och skadade som ska tas om hand. Räddningstjänsten kör in till den kraschade helikoptern med en sexhjuling för att hämta dem som förolyckats. Medicinskt ansvarig från Landstinget gör så snart han är på plats en första prioritering, för att bland annat avgöra vilka som behöver fraktas till sjukhuset för vård. Filtar till de evakuerade från fabriken ska också fram snarast möjligt. Inplastad. För att inte ambulansen ska bli kontaminerad med uranpulver plastas några av de skadade in före transporten till sjukhuset, där de sedan saneras. Kallt. Direkt efter olyckan utryms personal från Westinghouse. De samlas på parkeringsplatsen i avvaktan på transport till den plats där sanering ska ske. Dusch. En av de allvarligt skadade saneras redan på olycksplatsen av personal från räddningstjänsten. De använder sig av en mobil duschanläggning, i vilken även det kontaminerade vattnet kan samlas upp. Ambulans. Flera ambulanser kör skadade från Bränslefabriken till sjukhusets akutmottagning. Registrering, mätning, dusch och rena kläder De som utrymts från Bränslefabriken körs med bussar till Ingmars transport där två saneringsbanor byggts upp. Där tas de emot av poliser och personal med skyddsutrustning som sköter saneringen. En och en släpps de in i byggnaden, där polisen upprättat katastrofregistrering. Var och en får ett band med sitt namn om handleden och blir undersökta för att klargöra om de har uranpulver på sig. Inne i ett tält får de klä av sig, blir tvättade och avspolade innan det är dags att sätta på sig rena kläder. Saneringen tar tid, utanför är det kallt och en lång kö av människor som trycker på och vill komma in i värmen. 11

12 MOMENT 3 Omfall 2013 operativ övning utifrån olycka vid Westinghouse Bakom kulisserna Det är många personer som verkat bakom kulisserna under Omfall. De har sett till att övningen kunnat genomföras på ett så realistiskt sätt som möjligt och att allt praktiskt fungerat. Här är några exempel. Elever fixade skadorna n Redan klockan sju på morgonen var det full aktivitet vid Praktiska gymnasiet i Västerås. Med stor koncentration sminkade eleverna de som skulle spela de mest skadade. Noggrant och systematiskt byggde de upp sår- och brännskador. Med hjälp av filmblod och riktiga djurtarmar skapades bland annat ett stort blodigt sår på en av de skadades mage. Lunchpaket och mackor n 400 lunchpaket och närmare 300 frukostmackor beställdes för att övade, observatörer och andra medverkande inte skulle behöva svälta under dagen. Radion bevakade n Under den operativa delen av Omfall ingick inte hantering av media. Reportrar från P4 Västmanland gjorde dock flera intervjuer som användes under stabsövningen dagen efter. Inslagen sändes via en särskild webbplats för att de övade skulle få känna på det mediatryck som kan förväntas. Sanering på akuten. Personal med särskild skyddsutrustning sköter saneringen av skadade när de har anlänt till akuten. Saneringen sker i anslutning till ambulansinfarten, där även läkare står beredda att ta hand om de skadade. Svårt skadade till akuten för sjukhusvård De personer som behöver sjukhusvård transporteras med ambulans från olycksplatsen till akuten. Eftersom de befunnit sig inne i eller i närheten av Bränslefabriken och fått uran på kroppen har de plastats in innan de lagts på en bår i ambulansen. Detta för att minimera risken för att uranpulvret Även om man själv inte blir fysiskt skadad vid den typ av olycka som övas under Omfall finns det ofta behov av annat stöd. Det kan handla om att få mat eller någon att prata med. Västerås stads uppgift är därför att via sin POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande) upprätta ett kriscenter. Dit kan även anhöriga vända sig för att få information. förs över till ambulansfordonen och till oskyddad sjukvårdspersonal. I ett saneringsrum vid akuten tas plasten bort och den skadade tvättas ren innan medicinsk behandling sätts in. Vid behov kan livräddande insatser göras parallellt med saneringen. Kriscentrum för drabbade och anhöriga Ger stöd. På Kyrkbacksgården kunde drabbade, anhöriga och andra oroliga få stöd av den så kallade POSOM-gruppen. Under övningen kördes de som sanerats vid Ingmars transport till kriscentret på Kyrkbacksgården med buss. När de trötta och frusna anländer till Kyrkbacksgården tas de omhand av POSUM-gruppen. Först blir de registrerade och får något att äta och dricka. Sedan erbjuds de sitta ner i små grupper och prata igenom sina upplevelser. De får också information om själva olyckan, bland annat av en strålskyddsexpert från Strålskyddsmyndigheten som finns på plats för att informera och svara på frågor. Många är oroliga och undrar om det var en terroristattack. Anställda på Westinghouse vill veta när de kan börja arbeta igen. 12

13 Dokumentation av Omfall våren 2013 MOMENT 4 Stabsövning utifrån en olycka vid Westinghouse, 15 maj 2013 Karin Tilly, Länsstyrelsen, var stabschef under stabsövningen. Vid en kärnteknisk olycka är det Länsstyrelsen som ansvarar för räddningstjänst och sanering. Det fjärde momentet under Omfall 2013 var en stabsövning som genomfördes i Västerås stadshus med samma scenario som under Moment 3 en kärnteknisk olycka vid Westinghouse bränslefabrik. Strategisk ledning, samverkansstab samt kommunikation med journalister och på sociala medier var viktiga inslag under dagen. Arbetet bedrevs i olika funktionsgrupper som gav stöd till staben. I motspelet fanns bland annat media och samverkande organisationer på regional och nationell nivå. På samma plats. Stabschefen Karin Tilly, Länsstyrelsen, samlade flera funktioner i en gemensam ledningsstab. Förutom Länsstyrelsen bestod staben inledningsvis av räddningsledaren och representanter från Västerås stad, Westinghouse, SOS och Försvarsmakten. Genom att sitta i samma rum går det lätt att informera varandra och beslutsvägarna är korta och snabba. Gemensam ledningsstab för snabba beslutsvägar Kommunfullmäktigesalen i Västerås stadshus är fullsatt när Omfalls samverkansövning för beslutsfattare och krisledningsgrupper inleds. Uppgiften är att testa Länsstyrelsens beredskapsplan för Westinghouse. Som inledning på övningen visas en film där scenariot spelas upp. Nu gäller det att snabbt sätta igång hela krisorganisationen, få fram en gemensam lägesbild, ta hand om skadade och börja sanera. Arbetet leds av en gemensam ledningsstab stab med de närmast berörda organisationerna samlade runt samma bord. Efter en första avstämning under stabschefen Karin Tillys ledning samlas funktionsgrupperna i olika rum och påbörjar sitt arbete med krisinformation, lägesanalys, upprättande av kriscentrum, avspärrning, teknikstöd med mera. Under dagen ställer även centrala myndigheter som MSB, SSM och Socialstyrelsen expertis och andra resurser till förfogande. 13

14 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghouse Noterat Beslutsunderlag och aktivt stöd till staben Flera funktionsgrupper och andra sakkunniga följer händelseutvecklingen och samlar information för att bland annat kunna ta fram strategiska beslutsunderlag till ledningsstaben. Telefonerna går varma n Vid Kontaktcenter berättar personalen att det ringer oavbrutet och att det är många som vill veta vad som hänt. En person frågade på tyska om de vågar åka till Sverige nu på grund av strålningen, säger Monica Kant. Kriscenter upprättas n POSOM-gruppen öppnar ett kriscenter i Kyrkbacksgården för att ta hand om människor från olycksområdet och bistå deras anhöriga. De tar också kontakt med andra kommuner i länet för att kunna få förstärkning om det behövs. Samband genom Rakel n Ett tiotal Rakel-apparater delas ut till vissa nyckelpersoner för att underlätta sambandet mellan olika enheter. När Analysgruppen samlas på morgonen den 15 maj är det många frågor att ta ställning till. Systematiskt tar de sig an område efter område. Hur är vindriktningen och spridningsriskerna? Hur många människor finns det i området? Brinner det fortfarande? Sjukvården vill veta hur många som är skadade och hur skadorna ser ut. Problemet är att få klarhet om nuläget, det är ju så många inblandade, säger funktionsansvarig Magnus Grönlund från Westinghouse. I gruppen ingår personer från räddningstjänsten, Westinghouse, Landstinget, Statens strålskyddsmyndighet SSM och andra verksamheter. De hör sig för i sina organisationer och får information som sedan sammanställs. Efter övningen berättar Magnus Grönlund att det till att börja med var det svårt att få reda på spridningen och hur mätningarna skulle gå till. Men det klarnade och vi fick klart för oss vilka mätresurser som finns hos militären, tullen Avstämning. Erik Bergman, ansvarig för funktionsgruppen Information och samverkan, går igenom lägesbilden med Susanne Ovmark, Västerås stad. Listar frågor. Magnus Grönlund, ansvarig för funktionsgruppen Analys, skriver frågor som gruppen ska försöka besvara. och SSM. Westinghouse och SSM arbetade tillsammans med mätningarna. Vid stabsorienteringarna rapporterade Magnus Grönlund vad gruppen kommit fram till. Dessutom sökte han upp stabsledningen vid några tillfällen under dagen för att lämna information och stämma av lägesbilden. Informations- och samverkansgruppen delar in sig i mindre grupper för att bevaka och rapportera från olika enheter, skriva pressmeddelanden och följa sociala medier. En framgångsfaktor för oss var att vi hade spejare i de andra grupperna. Det innebar att vi hade bra koll på läget, sa Erik Bergman, kommunikationsansvarig på Länsstyrelsen, när han sammanfattade gruppens insats. Funktionsgrupper Följande funktionsgrupper upprättades som stöd till den samordnade ledningsstaben: Analys (med undergruppen Indikering och mätning), Information och samverkan, Krisstöd, Avspärrning och evakuering samt Teknik, administration och service. Krisnämnd inkallas n Stadsdirektören och politikerna i Västerås stads krisledningsnämnd får under förmiddagen en lägesrapport. Några beslut fattas inte. Motspel driver på övningen Motspelet under ledning av spelledaren Johan Ahlström, Västerås stad, har till uppgift att göra inspel som för övningen framåt. I motspelet finns personer som spelar kommuner, nationella myndigheter, företag och andra som skulle beröras av en kärnteknisk olycka i Västerås. Även kommunikatörer, som agerade media, ingick i motspelet. 14

15 MOMENT 4 Omfall 2013 stabsövning utifrån olycka vid Westinghouse Aktiva journalister. Under övningsdagen arrangerades flera presskonferenser där räddningsledare och andra övade fick agera. P4 Västmanland och journalisterna i motspelet tog också egna initiativ med intervjuer, mejl och telefonsamtal. De följde även aktiviteten på sociala medier. Journalisterna vill ha svar på sina frågor Om en kärnteknisk olycka inträffar på Westinghouse kommer intresset från media att vara mycket stort. Med största sannolikhet skulle journalister från både Sverige och andra länder komma till Västerås. För att ge de övade möjlighet att träna sig i att möta journalister direktsänder P4 Västmanland på en övningswebb hela dagen. En del av inslagen spelades även in under den operativa delen av Omfall dagen före. Dessutom ingår ett antal informatörer från Västerås stad i den mediagrupp som gör telefonintervjuer, agerar på presskonferenser och på andra sätt söker information och nyheter om olyckan. Flera presskonferenser genomförs under dagen. I det första skedet med räddningsledaren och annan operativ ledning. Vid ett senare skede deltar även högre chefer i några av de samverkande organisationerna och företagen i en av presskonferenserna. Journalisternas frågor handlar inledningsvis om själva olycksförloppet, räddningsarbetet, antal skadade och döda och om eventuella skaderisker för allmänheten. Efter hand blir tonen mer kritisk med frågor om vem som bär ansvaret för det som har skett. Snart dyker det även upp utländska journalister som pratar engelska och ifrågasätter varför informationen på andra språk än svenska är så knapphändig. I flera fall knyter journalisterna också an till uppgifter och rykten som under dagen dyker upp på Facebook, bland annat om terrorhot. Många är aktiva på sociala medier Sociala medier som Facebook och Twitter kommer att spela en viktig roll vid en kris. Under övningen spelades ett hundratal inlägg in på Facebook. Redan när beredskapsövningen startar på morgonen har motspelet börjat lägga ut frågor och kommentarer på Facebook. Oroliga människor undrar vad som har hänt, hur farligt det radioaktiva utsläppet är och vart de kan vända sig för att få kontakt med anhöriga som befinner sig någonstans i olycksområdet. Anna Nilsson, beredskapssamordnare i Fagersta och Norberg, ansvarar för inlägg på Facebook med hjälp av elever vid MSB Sandö, lokala informatörer och personer från frivilliga resursgrupper i länet. Hon tycker att de första svaren kommer väl sent. Det har gått drygt en timme och i det här sammanhanget är Snabbt flöde. Inläggen på Facebook kom snabbt, men svaren från ansvariga dröjde. det lång tid, säger hon. Men när krisinformationen väl kom igång var svaren bra. Förutom att skriva inlägg på Facebook ringer motspelet till det Kontaktcenter som svarar på samtal från allmänheten till ett särskilt krisnummer. Vi har fått till ett bra motspel, säger Anna Nilsson. Men i verkligheten skulle trycket på Facebook ha varit mycket större. 15

16 Dokumentation av Omfall våren 2013 MOMENT 5 Seminarium där hela övningen Omfall utvärderas, 12 sept 2013 Under övningsdagarna den maj (Moment 3 och 4) följdes övningen av lokala utvärderare som iakttog och antecknade vad de såg och hörde. Det femte momentet under Omfall 2013 är en utvärdering av samtliga fyra övningsmoment. Till grund för utvärderingen ligger utvärderingsbestämmelser med syfte, mål och indikatorer. Utifrån deltagarenkäter, protokoll från utvärderare och observatörer samt andra iaktagelser kommer en samlad utvärderingsrapport att sammanställas där de viktigaste lärdomarna sammanfattas tillsammans med en åtgärdslista. Utvärderingsrapporten presenteras vid ett seminarium den 12 september. Dagen efter. Redan dagen efter de två övningsdagarna träffades huvuddelen av de personer som ansvarat för övningen för en första utvärdering. Fr v Per Wideberg (Länsstyrelsen), Fredrik Eriksson (Mälardalens brand- och räddningsförbund), Maria Tiston (Landstinget), Tomas Kristiansson (utbildare/övningscoach), Anders Gustafson (Westinghouse), Peter Jonsson (Polisen), Johan Ahlström (Västerås stad) och Ylva Frid (P4 Västmanland). Öva, analysera och öva Övningsledaren Per Wideberg är nöjd med att utvärderingen av Omfall finns med som ett särskilt moment. Det räcker nämligen inte med att upprätta beredskapsplaner, framhåller han. Vi vet inte om planen fungerar förrän vi har provat den. Övning är helt nödvändig, men sedan måste vi ha förmågan att ta hand om de brister som finns och uppdatera planen. Och så öva och öva igen. Utvärderingsrapporten kommer att sammanställas till seminariet den 12 september. I rapporten presenterar Länsstyrelsen, som huvudansvarig för Omfall, sina slutsatser och förslag på åtgärder för att rätta till de brister som övningen har blottlagt. Vid seminariet finns det möjlighet att påverka de slutgiltiga formuleringarna innan rapporten stängs, säger Per Wideberg. Utvärderingsrapport JUNI Sammanställning av rådata från deltagarenkäter och protokoll. JULI Analys och slutsatser. AUGUSTI Fortsatt analys samt sammanställning av remissutgåva. SEPTEMBER Utvärderingsseminarium, 12 sept. OKTOBER Länsstyrelsen fastställer rapporten. 16