Osteometriska Mätningar

Transkript

1 Osteometriska Mätningar För artbedömning av får, get och svin utifrån mått av revben Magisteruppsats i laborativ arkeologi Stockholms Universitet HT 2013 Författare: Louise Tisell Handledare: Kerstin Lidén & Gustav Malmborg

2 Abstract Osteometric Measurements -For art assessment of sheep, goats and pigs by measurement of ribs Ribs from sheep, goat and pig are rarely assessed to species due to the fact that they are very similar in their morphology and size. The ribs are instead considered unidentifiable although it is possible to see what kind of bone it is. If these ribs would be identified to species not only would species assessment degree of archaeological source material increase, the relationship between meat-rich and meat poor regions would change. To find out whether there are morphologically measurable differences between sheep, goat and pig ribs, three measurement points on each rib has been defined and measured. At each measurement point two measurements were measured, one medial-lateral measurement and one cranial-caudal measurement. The ratio between the medial- lateral measurement and the cranial-caudal measurement was calculated for each point. In this way, it is not the size variation between species that are studied, but its morphology. There are statistically differences between the species. Sheep and pig have significant differences in 11 pairs of ribs. Goat and pig also have significant differences in 11 pairs of ribs. Sheep and goat are significantly different in five pairs of ribs. The results of this study could be used to develop a method for the assessment of sheep, goat and pig based on ribs. Key-words: Osteologi, osteometriska mätningar, revben, får, get och svin. 1

3 Innehållsförteckning Abstract Bakgrund och syfte Frågeställningar Tidigare forskning Material Källkritik Anatomi Metodredovisning Mätpunkt Mätpunkt Mätpunkt Analys Resultat Mätpunkt Mätpunkt Mätpunkt Diskussion Sammanfattning Referenser Bilaga Bilaga ANOVA T-Test Mann-Whitney U test

4 1. Inledning Vid arkeologiska utgrävningar påträffas ofta ett rikt benmaterial som en osteolog sedan får i uppgift att bland annat artbedöma. Beroende på materialets beskaffenhet kan osteologen utföra artbedömningar med hjälp av ett referensmaterial (Rackham 1994:8, Parmalee 1985:70). Det finns dock vissa benelement som ofta hamnar i en hög med oidentifierat även om det är möjligt att se vilket benelement det är, till denna kategori hör revben (Johansson 2006:1). Revbenen hos får, get och svin är storleksmässigt mycket lika och har även vid en okulär bedömning morfologiska likheter. Intentionen med denna studie syftar till att ta reda på huruvida det föreligger osteometriska skillnader, dvs. morfologiskt mätbara skillnader mellan revben från får, get och svin. Denna kunskap skulle kunna öka identifieringsgraden och i förlängningen ge större kunskap om djuroch kosthållning. Genom att kunna särskilja dessa arters revben skulle det till exempel vara möjligt att studera huruvida denna del av djuret utnyttjades på olika sätt beroende på art. De osteometriska mätningarna som ligger till grund för denna studie är tagna på tre punkter på varje revben. För att mätningarna ska bli mått på morfologiska skillnader mellan arterna, och inte mått på storleksvariation, har två mått tagits vid varje mätpunkt. Det första går i cranial-caudal riktning och det andra går i medial-lateral riktning. Dessa två mått har dividerats så att ett värde representerar mätpunkten, indexvärdet. Indexvärdet är ett värde på relationen mellan det cranial-caudala och det lateral- mediala och variationen på indexvärdena beror således inte på storleken på revbenet. Tesen som denna studie bygger på är att relationen mellan det cranial-caudala och det medial-laterala för varje enskild mätpunkt är specifikt för arten. 3

5 1.2 Bakgrund och syfte Bakgrunden till denna uppsats ligger i problematiken att bestämma revbensfragment till art om revbensdelen som ledar mot ryggraden saknas. Undersökningens syftet är att utröna huruvida det föreligger morfologiska skillnader mellan de olika arternas revben, som skulle kunna ligga till grund för en metod där mätningar av revben kan identifiera art. Detta skulle innebära större identifieringsgrad av osteologiska lämningar, som i sin tur ger arkeologer och osteologer ett större underlag vid tolkning av det arkeologiska källmaterialet. Får och get brukar ofta kategoriseras till samma grupp (små bovid) då de har morfologiska likheter. I detta arbete kommer dock arterna att behandlas separat då det finns en förhoppning om att kunna finna en morfometrisk skillnad. 1.3 Frågeställningar Föreligger det morfologiskt mätbara skillnader på revben som möjliggör att skilja svin från får och get? Föreligger det morfologiskt mätbara skillnader på revben som möjliggör att skilja får och get? 2. Tidigare forskning Att får och get ofta kategoriseras till samma grupp kan bidra till att det osteologiska materialet feltolkas. Får och get har nämligen olika preferenser när det gäller till exempel utfodring och miljö samt att arternas sekundära användningsområde det vill säga mjölk- och ullproduktion varierar (Greenfield 2010:30, Halstead 2002: 545, Marciniak 2011: 120). Trots att Marciniak tidigt i sin artikel tar upp dessa skillnader används begreppet får/get i många hänseenden genom den resterande artikeln vilket tydligt visar på problematiken kring identifieringen av dessa arter i förhållande till varandra (2011:121ff). Von den Driesch (1979: 13) belyser vikten av att ha standardiserade mätpunkter på olika benelement och att dessa ska vara lätta att identifiera. På så sätt underlättas jämförelser av djurbensmaterial från olika studier runt om i världen. I hennes verk A guide to the measurment of animal bones from archaeological sites finns direktiv på hur mätningar av skallben från häst, dromedar, nöt, får och get, hjort, svin, hund, björn, katt samt hare och kanin skall tas (1979:19-64). För det postcraniala skelettet finns instruktioner för hur mätningar ska tas på kotor, svanskotor, skulderblad, överarmsben, armbågsben och strålben, bäcken, lårben och patella, skenben samt vadben och hälben, hand- och fotrotsben, mellanhand- och mellanfotsben samt falanger (1979:65-101). Det finns dock inte några instruktioner som berör revben. Viktigt att belysa är att måtten tas på identifierade djurben 4

6 och att resultaten av mätningarna till stor del reflekterar storleksvariationen inom en art och inte variationen mellan arter. Mätinstruktionerna i detta verk lämpar sig utmärkt för att mäta de skelettala förändringarna hos en djurart under en längre tidsperiod, så som under domesticeringen (1979:vii). Ett flertal studier har gjorts för att bidra till att öka möjligheterna att särskilja får och get. En metod utvecklad av P. Halstead och P. Collins (2002:548f) visar att arternas främre kindtänder (premolarer), kindtänder (molarer) och underkäkar (mandibula) har både mätbara och okulära artspecifika skillnader. Metoden har givit lyckade resultat vid ett flertal arkeologiska utgrävningar, men har dock sina begränsningar. Underkäkar där tänderna ännu inte brutit fram eller där tänderna är hårt slitna har visat sig svåra att artbedöma (Halstead 2002: 552). M. Zeder och S. Pilaar (2010:241) testade metoden på att stort material och fann att det fanns stora brister och anser att den bör användas med stor försiktighet på arkeologiskt material. Wietske Prummel och Hans-Jörg Frisch har skrivit A guide for the distinction of species, sex and body side in bones of sheep and goat som bland annat innehåller kriterier för att särskilja fullvuxna får och getter. Guiden inkluderar pannbenet (frontale), hjässbenet (parietale), skulderbladet (scapula), överarmsbenet (humerus), underarmsbenet (radius), armbågsbenet (ulna), mellanhandsben (metacarpus) och mellanfotsben (metatarsus), lårben (femur), skenben (tibia), hälben (calcaneus) och språngbenet (astragalus) (Prummel & Frisch 1986: ). Kriterierna har testats av M. Zeder och H. Lapham (2010: 2888,2898) med goda resultat. Några kriterier för att artbedöma revbenen finns dock inte. Förutom Prummel och Frischs guide, som innehåller tydliga teckningar som visar på morfologiska skillnader, finns det artiklar och litterära verk med illustrerade anatomiska bilder som kan hjälpa osteologen att identifiera ben, till exempel The Anatomy of the Domestic Animals av Sisson och Grossman från 1953 och Post-Cranial Skeletal Characters of Deer, Pronghorn, and Sheep-Goat With notes on Bos and Bison av Lawrence från 1951 (Parmalee 1985:66). De flesta benelementen artbedömer dock osteologen med hjälp av referensmaterial (Rackham 1994:8, Parmalee 1985:70, Grant 2008:73). Ebba During har understrukit vikten av tillgången av artspecifika benfragment vid bedömningen av osteologiskt material, speciellt när det gäller arter som har skeletala likheter 5

7 som får, get (1986:25,60f) och svin med avseende på revben. I den osteologiska analysen av benmaterialet från Alvastra 1986 visade resultatet att endast 1,4 % av de identifierade benen var får, detta berodde till stor del på att inga revben eller kotor kunnat identifieras. Kotor och revben hamnade istället i en grupp kallad små idisslare. Om en statistiskt uträknad del, %, av gruppen små idisslare istället kan läggas till får skulle hela 6 % av det identifierade materialet vara får. Detta skulle även förändra förhållandet mellan köttrika och köttfattiga regioner från får. Från att de köttfattiga regionerna var överrepresenterade med 70 %, 30 % för de köttrika, ändrades förhållandet istället till 50 % 50 % (During 1986:60,68f). I en osteologisk studie av ben funna i en provianttunna tillhörande ett förlist skepp från talet kunde Boëthius (2006:3,7). identifiera hela 90 % av benfragmenten, vilket är ovanligt högt. I denna studie utgjorde revben 30 % av den totala mängden ben från svin, samt dryga 60 % av benen från får/get Den höga identifieringsgraden förklaras med att det var stora köttstycken som togs ombord och att benen därför var relativt hela. Den höga identifieringsgraden av revben i Boëthius arbete visar tydligt hur uppskattad denna del av dessa djur är och visar att det kan finnas mycket information gömd i arbeten där revben hamnar i oidentifierade högar. 3. Material Benmaterialet som användes för mätningarna kommer från identifierade domesticerade grisar och vildsvin, samt får och getter från Stockholms universitets osteoarkeologiska laboratorium, Naturhistoriska Riksmuseet och Statens Historiska Museum. Studien bygger såväl på fusionerade som ej fusionerade revben, detta eftersom det inte alltid går att avgöra utifrån ett fragment av revben huruvida det har fusionerat eller inte. För studien är det avgörande att skillnaden mellan djurens måttindex inte är avhängigt djurens ålder eller storlek. Från Stockholms universitets osteoarkeologiska laboratorium kommer fyra får, tre getter och fyra svin. Från Naturhistoriska Riksmuseet kommer fyra får, 11 getter och fem svin. Från Statens Historiska Museum kommer ett får och en get. I tabellen nedan (tabell 1) anges samtliga individers referensnummer, det vill säga det nummer individen har på respektive institution. 6

8 Tabell 1. Sammanställning av de enskilda individerna. Stockholms Universitets osteoarkeologiska laboratorium Naturhistoriska Riksmuseet Statens Historiska Museum Får Get Svin Får Get Svin Får Get KO16 KO15 KO32 Ma A M41 KO1026 KO699 KO723 KO698 A A A AK108 AK105 KO A A A AK104 AK202 A A A A A A A Källkritik De osteometriska mätningarna har gjorts på material som är artbedömt sedan tidigare. Vad gäller materialet från Naturhistoriska museet och Osteoarkeologiska laboratoriet på Stockholms universitet finns det inga tvivel på att artbestämningen är korrekt då individerna har en tydlig historia, från levande djur till skelett. Materialet från Statens Historiska Museum är sedan tidigare artbedömt utifrån benens morfologiska karaktärer. Då det varit viktigt för studien att benens beskaffenhet varit god och att revbensnumret funnits tillgängligt eller gått att avgöra har endast 33 individer kunnat användas för studien, av dessa är 9 får, 15 getter och 9 svin. Mätningarna har gjorts på benmaterial av god kvalitet, det vill säga de har inte utsatts för nedbrytning i jord och ytskiktet är intakt. Benelement som vistats i jord, vatten eller utsatts för mekanisk nötning i form av nedtrampning utsätts för tafonomiska förändringar vilka medför att benet bryts ned. Tafonomiska processer inkluderar även den åverkan mikroorganismer, djur, svampar, slakt eller matlagning kan ha på benmaterialet (Boëthius 2011:3, Rackham 1994:19, During 1996:27). Har den tafonomiska processen påverkat benets ytskikt kan mätningar av dessa ge ett missvisande resultat. Detta är en faktor som bör uppmärksammas när arkeologiskt material behandlas. 7

9 4. Anatomi Ben är uppbyggt av både mineraler och organiskt material, vilket gör att de är hårda men samtidigt har en viss elasticitet (Carbone 1985:7). Revbenens uppgift är att skydda de inre organen (Rackham 1994:8). Samtliga revben har ett dorsalt fäste på revbenshuvudet som artikulerar där två angränsande kotor möts. Därefter kommer halsen och tuberculum (figur 1) för att sedan övergå till corpus. Revben är uppdelade i två kategorier; äkta och falska. Den ventrala delen på äkta revben är ledade direkt med bröstbenet och den ventrala delen på falska revben är ledade till bröstbenet via brosk. Får och get är morfologiskt mycket lika varandra och brukar ofta bedömas till en gemensam grupp, småbovid eller får/get (Gillis 2011: 2325, During 1986:60). Revben brukar numreras i löpande följd, första revbenet, det närmast huvudet benämns som nummer ett. Olika djurarter kan ha varierande antal revbenspar: Får har par revben varav 8 äkta revbenspar och 5-6 falska revbenspar. Get har par revben varav 8 äkta revbenspar, och 5-6 falska revbenspar, det vill säga det samma som får. Svin har par revben varav 7 äkta revbenspar och 7-8 falska revbenspar. 5. Metodredovisning De osteometriska mätningarna som ligger till grund för denna studie är tagna på tre punkter på varje revben. För att undvika att resultatet ska representera storleksvariationen inom och mellan arterna har två mått registrerats vid varje mätpunkt. För att få en lätthanterlig mätning med hög precision, är det första i medial-lateral riktning och det andra i cranial- caudal riktning. Figur 1. Schematisk bild av revben med dess olika benämningar samt mätpunkter. Att mäta revbenets omkrets skulle speglat benets grovhet/tjocklek hos individen snarare än den morfologiska skillnaden mellan arterna. Det medial-laterala och det cranial-caudala har dividerats så att ett värde representerar mätpunkten, indexvärdet. Indexvärdet representerar förhållandet mellan det mediala- laterala och det cranial-caudala vilket medför att variationen på indexvärdena inte är avhängit det enskilda revbenets grovhet/tjocklek. Tesen som denna studie bygger på är att relationen 8

10 mellan det lateral- mediala och det cranial-caudala för varje enskild mätpunkt är specifikt för arten. För mätpunkt 1 (se figur 2) kan det lateral- mediala och det cranial-caudala variera beroende på vilket revben i den anatomiska ordningen som mäts. Viktigast är att måtten tas i de riktningar som ger högst respektive lägst värde. Samtliga mätpunkter har mätts med en Velleman Digital Calliper 150mm, ett digitalt skjutmått. Vid ett komplett revben med samtliga mätpunkter representerade blir det således totalt sex stycken mått. Har revbenet varit fragmenterat har de mätpunkter som varit möjliga att mäta mätts. Endast höger sida hos individerna har mätts förutom på ett får där istället vänster sida mättes då höger sida var för fragmenterad. Mätpunkterna har valts ut med avseende på om revbenens främsta karakteristiska drag, huvud, tuberculum och ventaral ände, finns representerade. Om än fragmenterade, är dessa mätpunkter förhållandevis lätta att identifiera. Mätpunkterna avser att möjliggöra en osteometrisk artbedömning vid tillfällen då bevaringsförhållandena omöjliggör en okulär bedömning. De uppmätta värdena som index är baserat på är normalfördelade. För att ta reda på om det finns skillnader mellan arternas index och avgöra huruvida skillnaderna är statistiskt säkerhetsställda har ett En Faktor ANOVA-test (Fowler 1998:181) gjorts i Microsoft Excel för varje indexgrupp med avseende att jämföra medelvärde och varians. Ett ANOVA-test kan jämföra variabler hos flera grupper samtidigt, vilket lämpar sig för denna studie då det är tre arter som jämförs (Fowler 1998:177). I denna undersökning jämförs tre indexgrupper åt gången till exempel Får M1 Co1, Get M1 Co1 och Svin M1 Co1. Där ANOVA-testet visar att det finns en skillnad har ett t-test gjorts för att avgöra mellan vilka indexgrupper skillnaden finns. T-test jämför medelvärdet hos två grupper för att se om det finns någon signifikant skillnad (Fowler 1998:175). Det finns extremvärden inom ett fåtal av indexgrupperna där inte t-testet har visat på signifikant skillnad trots ANOVA-testet indikerat detta, i dessa fall har ett Mann-Whitney U test använts. Mann-Whitney U test är ett ickeparametriskt test som jämför medianen mellan två grupper. Grupperna kan i detta test innehålla så få som fyra observationer (Fowler 1998:166, se bilaga 2), vilket varit användbart då observationerna i denna studie för vissa mätpunkter varit få. 9

11 5.1 Mätpunkt 1 Mätpunkt 1 är taget i benets dorsala ände, i böjen strax ventralt eller över tuberculum. För denna del av revbenet går det att skilja mellan får och get som grupp från svin occulärt utifrån morfologiska skillnader på området kring huvudet och tuberculum. Revbenet förändras som mest i sin morfologi i denna del beroende på vilket revben i ordningen som behandlas. Första revbenet till och med tredje är relativt rakt vilket gör att den böj som finns är belägen närmare halsen, även tuberculum sitter närmare halsen och är större och mer uttalad än på nästkommande revben. Då benets morfologi varierat kraftigt beroende på vilket ben i ordningen som behandlas är det inte alltid möjligt att ta måtten i medial-lateral respektive caudal-cranial riktning, vilket medför att måtten istället utgörs av största respektive minsta mått. Figur 2 visar var på revbenen mätpunkt 1 är placerad. För att kunna ta detta mått krävs att den dorsala delen av revbenet är relativt intakt, det gör dock ingen skillnad om huvudet finns eller inte huvudsaken är att området kring halsen ventralt mot corpus är intakt. Den ventrala delen av revbenet behövs inte för att lokalisera mätpunkt 1. Figur 2. Mätpunkt 1. RB1 representerar revben 1-3(ibland även 4e revbenet beroende på individens morfologi), RB6 representerar revben 4-9, RB13 representerar revben Mätpunkt 2 Corpus på revben har en relativt homogen utformning. För att ta reda på huruvida corpus har morfologiskt mätbara skillnader arterna mellan placerades mätpunkt 2 här. Att finna en punkt som går att identifiera på flera revben kan vara svårt. För denna undersökning placerades mätpunkten på revbenets mittersta tredjedel där revbenet har som störst cranial-caudalt mått (se figur 3). För denna mätpunkt har endast hela revben mätts där det lätt går att identifiera den mittersta tredjedelen, det vertikala strecket i figur 3 visar hur uppdelningen Figur 3. Mätpunkt 2. Det vertikala strecket med de två horisontella linjerna visar hur den mittersta tredjedelen identifieras. 10

12 av revbenet ser ut. Där den mittersta tredjedelen har som störst cranial-caudalt mått, där är mätpunkt 2 placerad. På den mittersta tredjedelen av revbenet går det oftast att okulärt bedöma vart det cranial-caudala är som störts, om det inte är möjligt kan skjut dras över revbensdelen och på så sätt få fram var är som störst. Genom att sedan vrida skjut 45 grader mäts det andra, det lateral-mediala. I figur 3 framgår det hur denna mätpunkts placering kan variera beroende på benets morfologi. För att kunna lokalisera mätpunkt 2 behöver revbenets corpus vara intakt, det vill säga skulle bevaringsförhållandena vara sådana att revbenet är trasigt där det cranial-caudala ska tas går inte mätningen att göra, mindre skador på corpus som inte påverkar mätpunkten har ingen betydelse. Den dorsala och den ventrala änden kan vara fragmenterad men revbenets fulla längd bör framgå. 5.3 Mätpunkt 3 Mätpunkt 3 är taget 2 cm in från den ventrala änden (se figur 4). Detta gör det lätt att finna samma punkt på samtliga revben där denna del är intakt. Det största går i cranialcaudal riktning, det minsta går i medial-lateral riktning. För att mätpunkt 3 ska kunna identifieras behöver den ventala änden vara intakt minst 2 cm från in från den ventala änden, corpus och den dorsala änden behövs inte vid mätning av denna mätpunkt. Figur 4. Mätpunkt 3, 2 cm in från den ventrala änden. 11

13 6. Analys Ett medelvärde har beräknats utifrån samtliga indexvärden inom varje art för varje mätpunkt och revbensnummer till exempel får, revbennummer 1, mätpunkt 1, se exempel nedan tabell 2 samt bilaga 1. Tabell 2. Exempel på hur index är beräknat detta är får revbensnummer 1, mätpunkt 1. Revbensnummer Cranial/ Medial/ lateralt Index Individ Sida Mätpunkt Caudalt mått mått ko16 co1 dx m1 9,34 5,54 0,59 AK-108 co1 sin m1 11,85 8,65 0,73 AK-104 co1 dx m1 10,08 8,69 0,86 KO-699 co1 dx m1 8,43 7,35 0,87 NRM A co1 dx m1 9,33 5,52 0,59 NRM co1 dx m1 10,85 6,75 0,62 NRM A co1 dx m1 9,89 7,95 0,80 SHM M41 co1 dx m1 10,59 5,97 0,56 Antal 8,00 Summa 5,64 Medel 0,70 Standardavvikelse 0,13 Varians. S 0,02 Med hjälp av tre olika test har indexvärdena analyserats för att undersöka huruvida indexvärdena är artespecifika. Medelvärdet och variansen har analyserats med ANOVA. I varje ANOVA-test har tre grupper ställts mot varandra se exempel nedan, tabell 3 samt bilaga 2. Tabell 3. Exempel på ANOVA-test. SAMMANFATTNING Grupper Antal Summa Medelvärde Varians Får M1 Co2 9 5, , , Get M1 Co2 15 8, , , Svin M1 Co2 8 3, , , ANOVA Variationsursprung KvS fg MKv F p-värde F-krit Mellan grupper 0, , , , , Inom grupper 0, , Totalt 0, KvS = Avvikelser i kvadrat, fg = Antalet frihetsgrader, MKv = Medelavvikelse i kvadrat, p-värde= visar på styrkan i en förkastning av nollhypotesen H0= Det finns ett samband mellan de tre indexgrupperna F är högre än F-krit därför kan vi förkasta H0. P-värdet är mindre än 0,05 därför är det en signifikant skillnad. 12

14 Där ANOVA-testet visar att det finns en signifikant skillnad har t-test gjorts för att avgöra mellan vilka arter den signifikanta skillnaden finns, se exempel nedan tabell 4 samt bilaga 2. Tabell 4. Exempel på t-test, i detta fall jämförs får och svin mätpunkt 1 revben nummer 2. T-test: Två sampel antar olika varianser Får M1 Co2 Svin M1 Co2 Medelvärde 0, , Varians 0, , Observationer 9 8 Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 13 t-kvot 2, P(T<=t) ensidig 0, t-kritisk ensidig 1, P(T<=t) tvåsidig 0, t-kritisk tvåsidig 2, Fråga: Finns det en signifikant skillnad mellan de två indexgrupperna? Svar: t-kvot värdet är större än t-kritisk tvåsidigt värdet, vilket betyder att det finns en skillnad. P(T<=t) tvåsidig är mindre än 0,05 vilket betyder att skillnaden är signifikant. Där t-testet inte påvisat signifikant skillnad mellan två arter trots att det enligt ANOVA-testet ser ut att finnas en skillnad har Mann-Whitney U test används. Mann-Whitney U test utgår från gruppernas median istället för medelvärde, se exempel nedan tabell 5 samt bilaga 2. Tabell 5. Exempel på Mann-Whitney U test Mann-Whitney U test mellan får och svin mätpunkt 2 revben nummer 13. Får Co13 M2 Svin M2 Co13 1 0,40 0, ,43 0, ,50 0, ,46 0, ,45 0, ,37 0, ,34 0,12 U=7 0 Antal 7 7 Summa 2,95 4,26 Medel 0,42 0,61 n1: 7 n2:7 Noll-hypotes= Grupperna som jämförs har lika medianer. Kritiskt värde (n1:7, n2:7) = 8 (Fowler 1998:240) Kritiskt värde är högre än U-värdet. Noll-hypotesen kan därför förkastas. Gruppernas medianer skiljer sig signifikant från varandra. 13

15 7. Resultat Totalt ingår 33 individer i studien varav 9 får, 16 getter och 8 svin. Av de nio får som kunnat mätas, hade endast en individ fjortonde revbenet bevarat. Detta gör att ett index för det fjortonde revbenet ej varit möjligt att skapa och följaktligen inte finns med i tabellerna. Av de 16 getter som ingått i studien, uppvisade ingen individ ett tillräckligt intakt fjortonde revben för att kunna mäta någon av dess mätpunkter. Trots att svin har haft det fjortonde revbenet tillgängligt för mätning av samtliga mätpunkter kommer dessa inte att medverka i studien då de andra arterna utgår. Antalet revben ingående i studien skiljer sig för de olika mätpunkterna inom en art beroende på att ett eller flera revben var för fragmenterade så att mätpunkten saknades. 7.1 Mätpunkt 1 I tabell 6 redovisas resultaten för mätpunkt 1:s index för varje revbensnummer och art. Varje enskild individs mått finns i bilaga 1. I diagram 1 presenteras medelvärdet av index för samtliga arter. Tabell 7 är en sammanställning av mellan vilka arter det finns en statistiskt signifikant skillnad. Tabell 6. Tabellförklaring Co: revben (costa) och numret som följer är revbenet i ordningen, Antal: antalet revben som har funnits tillgängliga för mätningen av mätpunkten, Summa: totala summan av indexvärdena, Medel: medelvärdet av indexvärdena, SD: Standardavvikelse, Varians.S: standardavikelsen i kvadrat (Fowler 1998:39). Mätpunkt 1Får Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal Summa 5,64 5,31 4,77 4,43 4,78 4,73 5,24 5,82 6,55 6,36 6,11 5,65 4,06 Medel 0,70 0,59 0,53 0,49 0,53 0,53 0,58 0,65 0,73 0,71 0,68 0,63 0,68 SD 0,13 0,07 0,06 0,04 0,08 0,03 0,05 0,04 0,06 0,05 0,06 0,06 0,07 Varians. S 0,02 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Mätpunkt 1 Get Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal Summa 10,55 8,59 8,04 7,78 8,47 9,36 10,49 11,31 11,53 11,37 11,73 11,87 8,15 Medel 0,70 0,57 0,50 0,49 0,53 0,59 0,66 0,71 0,72 0,71 0,73 0,74 0,74 SD 0,08 0,10 0,06 0,03 0,05 0,05 0,06 0,07 0,07 0,05 0,06 0,10 0,09 Varians. S 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,01 14

16 Mätpunkt 1 Svin Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal Summa 5,00 3,91 3,60 3,78 4,51 4,30 5,03 4,53 4,47 5,57 5,92 6,24 5,48 Medel 0,63 0,49 0,45 0,47 0,56 0,61 0,63 0,65 0,64 0,70 0,74 0,78 0,78 SD 0,08 0,08 0,06 0,09 0,11 0,06 0,07 0,04 0,05 0,10 0,10 0,12 0,09 Varians. S 0,01 0,01 0,00 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 I diagrammet (figur 5) nedan pressenteras medelvärdet av index för samtliga revbens mätpunkt 1. Revbenen från de olika arterna följer till viss del samma kurva, det finns dock revbenspar som signifikant skilljer sig från varandra. Får och svin skiljer sig åt i 5 revbensnummer; 2, 3, 6, 9 och 12. Av dessa har får ett signifikant högre indexvärde på 3 av revbensparen, revbensnummer 2, 3 och 9. Get och svin skiljer sig åt på 3 revpensnummer; 2, 8 och 9 i samtliga fallen har get ett signifikant högre indexvärde än svin. Får och get skiljer sig signifikant från varandra på 4 revbensnummer; 6, 7, 8 och 12 i samtliga fall har get ett högre indexvärde än får. Figur 5. Medelvärdet av index för samtliga revbens mätpunkt 1. Tabell 7. Sammanställning av revben med signifikanta skillnader mellan arterna för mätpunkt 1. Får och svin Get och svin Får och get Får Co2 > Svin Co2 Get Co2 > Svin Co2 Get Co6 > Får Co6 Får Co3 > Svin Co3 Get Co8 > Svin Co8 Get Co7 > Får Co7 Svin Co6 > Får Co6 Get Co9 > Svin Co9 Get Co8 > Får Co8 Får Co9 > Svin Co9 Get Co12 > Får Co12 Svin Co12 > Får Co12 15

17 7.2 Mätpunkt 2 I tabell 8 redovisas resultatet för mätpunkt 2:s index för varje revbensnummer och art. Varje enskild individs mått finns i bilaga 1. I figur 6 presenteras medelvärdet av index för samtliga arter. Tabellen 9 är en sammanställning av mellan vilka arter det finns en statistiskt signifikant skillnad. Tabell 8. Tabellförklaring Co: revben (costa) och numret som följer är revbenet i ordningen, Antal: antalet revben som har funnits tillgängliga för mätningen av mätpunkten, Summa: totala summan av indexvärdena, Medel: medelvärdet av indexvärdena, SD: Standardavvikelse, Varians.S: standardavikelsen i kvadrat. Mätpunkt 2 Får Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal Summa 3,86 2,41 2,42 2,25 2,45 2,32 2,36 2,30 3,12 3,79 4,52 4,20 2,95 Medel 0,48 0,27 0,27 0,25 0,27 0,26 0,26 0,29 0,35 0,42 0,50 0,53 0,42 SD 0,07 0,04 0,03 0,02 0,03 0,02 0,04 0,05 0,05 0,07 0,09 0,08 0,05 Varians.S 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,01 0,00 Mätpunkt 2 Get Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal Summa 7,66 5,09 4,46 4,39 4,59 4,29 4,28 4,57 6,33 6,35 6,24 6,77 5,16 Medel 0,48 0,36 0,30 0,27 0,29 0,27 0,27 0,30 0,40 0,40 0,45 0,48 0,52 SD 0,07 0,10 0,06 0,05 0,05 0,05 0,07 0,06 0,09 0,08 0,10 0,11 0,09 Varians. S 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Mätpunkt 2 Svin Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal Summa 4,63 27,79 1,89 1,89 2,56 3,04 4,39 4,16 4,22 5,03 5,31 4,93 4,26 Medel 0,58 0,25 0,24 0,24 0,32 0,43 0,55 0,59 0,60 0,63 0,66 0,62 0,61 SD 0,22 0,07 0,05 0,07 0,11 0,14 0,20 0,21 0,19 0,19 0,23 0,25 0,23 Varians. S 0,05 0,00 0,00 0,00 0,01 0,02 0,04 0,04 0,04 0,04 0,05 0,06 0,05 I diagrammet nedan (figur 6) pressenteras medelvärdet av index för samtliga revbens mätpunkt 2. Får och get följer till stor del samma kurva, svin avviker dock signifikant från både får och get. Får och svin skiljer sig signifikant åt på 5 revbensnummer; 6, 7, 8, 9 och 10 i samtliga fall har svin ett högre indexvärde än får. Get och svin skiljer sig åt på 8 revbensnummer; 2, 3, 6, 7, 8, 9, 10 och 11. I två av fallen har get ett högre indexvärde än svin, 16

18 i resterande fallen har svin ett högre indexvärde än get. Får och get skiljer sig signifikant åt på ett revbenspar, nummer 2, i detta fall har get ett signifikant högre indexvärde. Trots att det i diagrammet (figur 6) ser ut att finnas en skillnad mellan får och svin på revben nummer 13 visar varken ANOVA eller t-test på detta. Således gjordes även ett Mann-Whitney U test för att undersöka om medianen mellan arterna skiljer sig åt. Resultatet visar att det kritiska värdet är högre än U-värdet vilket betyder att noll-hypotesen kan förkastas. Nollhypotesen för Mann-Whitney U test är att medianerna i de olika grupperna är lika, i detta fall kan vi därför säga att det finns en signifikant skillnad mellan medianerna. Samtliga beräkningar och test för får och svin mätpunkt 2 revben nummer 13 finns i bilaga 2. Figur 6. Medelvärdet av index för samtliga revbens mätpunkt 2. Tabell 9. Sammanställning av revben med signifikanta skillnader mellan arterna för mätpunkt 2. Får och svin Get och svin Får och get Svin Co6 > Får Co6 Get Co2 > Svin Co2 Get Co2 > Får Co2 Svin Co7 > Får Co7 Get Co3 > Svin Co3 Svin Co8 > Får Co8 Svin Co6 > Get Co 6 Svin Co9 > Får Co9 Svin Co7 > Get Co 7 Svin Co10 > Får Co10 Svin Co8 > Get Co 8 Svin Co9 > Get Co 9 Svin Co10 > Get Co 10 Svin Co11 > Get Co 11 17

19 7.3 Mätpunkt 3 I tabell 10 redovisas resultaten för mätpunkt 3:s index för varje revbensnummer och art. Varje enskild individs mått finns i bilaga 1. I figur 7 presenteras medelvärdet av index för samtliga arter. I tabell 11 finns en sammanställning av mellan vilka arter det finns en statistiskt signifikant skillnad. Tabell 10. Tabellförklaring Co: revben (costa) och numret som följer är revbenet i ordningen, Antal: antalet revben som har funnits tillgängliga för mätningen av mätpunkten, Summa: totala summan av indexvärdena, Medel: medelvärdet av indexvärdena, SD: Standardavvikelse, Varians.S: standardavikelsen i kvadrat. Mätpunkt 3 Får Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal Summa 2,75 2,91 2,48 2,39 2,67 2,54 2,43 2,33 2,98 3,23 3,20 2,80 2,11 Medel 0,34 0,32 0,28 0,27 0,30 0,28 0,27 0,29 0,33 0,36 0,36 0,35 0,30 SD 0,05 0,07 0,05 0,06 0,09 0,07 0,07 0,05 0,07 0,05 0,05 0,05 0,05 Varians.S 0,00 0,01 0,00 0,00 0,01 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Mätpunkt 3 Get Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal Summa 5,96 5,04 4,17 4,13 4,48 3,99 4,28 4,02 5,39 4,68 4,14 4,23 3,34 Medel 0,37 0,36 0,30 0,26 0,30 0,28 0,29 0,31 0,36 0,36 0,38 0,35 0,37 SD 0,06 0,10 0,06 0,04 0,06 0,05 0,07 0,06 0,07 0,07 0,15 0,08 0,11 Varians. S 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,01 0,02 0,01 0,01 Mätpunkt 3 Svin Revben Co1 Co2 Co3 Co4 Co5 Co6 Co7 Co8 Co9 Co10 Co11 Co12 Co13 Antal Summa 4,48 1,97 2,33 2,39 3,40 2,31 2,95 2,26 2,72 2,59 2,80 2,46 2,06 Medel 0,56 0,33 0,39 0,48 0,57 0,58 0,49 0,45 0,45 0,43 0,47 0,41 0,41 SD 0,12 0,06 0,07 0,13 0,15 0,23 0,18 0,13 0,13 0,17 0,16 0,15 0,18 Varians. S 0,01 0,00 0,01 0,02 0,02 0,05 0,03 0,02 0,02 0,03 0,03 0,02 0,03 I figur 7 presenteras medelvärdet av index för samtliga revbens mätpunkt 3. Det finns inte någon signifikant skillnad mellan får och get i denna mätpunkt. Svin skiljer sig däremot signifikant från både får och get i flera av revbenen. Svin har ett signifikant högre indexvärde än get på revbensnummer; 1, 3, 4, 5 och 7. Svin har ett signifikant högre indexvärde än får på samma revbenspar som get samt revben nummer 8. 18

20 Resultatet av ANOVA visade även att det inte finns ett samband mellan revben nummer 6 och 9 för får, get och svin. Emellertid gav t-testen resultatet att det inte finns någon signifikant skillnad mellan får och svin eller mellan get och svin. I dessa fall gjordes även ett Mann- Whitney U test för att undersöka om medianen mellan arterna skiljer sig åt. Dock gick det inte heller att med ett Mann-Whitney U test upptäcka någon signifikant skillnad mellan några av arterna. I figur 7 ser det även ut att finnas en skillnad mellan get och svin för revben nummer 8. ANOVA testet visar även att det finns en signifikant skillnad mellan får, get och svin på detta revben, dock visar t-testet att det inte finns en signifikant skillnad mellan get och svin. Enligt Mann-Whitney U test är det en signifikant skillnad i medianvärdet mellan get och svin. Samtliga test och uträkningar från mätpunkt 3 revben nummer 6, 8 och 9 finns i bilaga 2. Figur 7. Medelvärdet av index för samtliga revbens mätpunkt 3. Tabell 11. Sammanställning av revben med signifikanta skillnader mellan arterna för mätpunkt 3. Får och svin Get och svin Svin Co1 > Får Co1 Svin Co1 > Get Co1 Svin Co3 > Får Co3 Svin Co3 > Get Co3 Svin Co4 > Får Co4 Svin Co4 > Get Co4 Svin Co5 > Får Co5 Svin Co5 > Get Co5 Svin Co7 > Får Co7 Svin Co7 > Get Co7 Svin Co8 > Får Co8 19

21 8. Diskussion Syftet med studien var att ta reda på huruvida det föreligger mätbara morfologiska skillnader på revben som möjliggör att skilja svin från får och get samt om det genom dessa mått är möjligt att även skilja får från get. Genom att mäta ett medial-lateralt och ett cranial-caudalt mått på tre olika mätpunkter på varje revben och sedan skapa ett index på förhållandet mellan dessa två mått, har det varit möjligt att finna morfologiskt mätbara skillnader. Dessa skillnader gäller dock inte samtliga mätpunkter hos samtliga revbenspar. Jämnast fördelning av signifikanta skillnader påträffades för mätpunkt 1, där fem revbenspar visar på signifikanta skillnader mellan får och svin, tre revbenspar visar på signifikanta skillnader mellan get och svin och fyra revbenspar visar på signifikanta skillnader mellan får och get. Flest skillnader påträffades för mätpunkt 2 där det finns signifikanta skillnader på 14 revbenspar. Av dessa 14 revbenspar representerar endast ett skillnaden mellan får och get medan hela åtta revbenspar visar på signifikanta skillnader mellan get och svin och fem revbenspar visar på signifikanta skillnader mellan får och svin. Med hjälp av mätpunkt 3 kunde ingen skillnad upptäckas mellan får och get. På mätpunkt 3 skiljer sig däremot svin signifikant från får och get i 6 respektive 5 revbenspar. För mätpunkt 2 kan indexvärden på över 0,54 tillskrivas svin, då åtta av indexvärdena hos svin överskrider detta värde, men ingen av de andra arterna uppvisar indexvärden större än 0,53. För mätpunkt 3 kan indexvärden som överskrider 0,38 tillskrivas svin då hela 12 indexvärden hos svin överskrider detta samtidigt som ingen av de andra arterna inte har något indexvärde som överstiger 0,37. Får och svin skiljer sig signifikant åt i totalt 11 revbenspar (revben nummer 1 till nummer 10 samt revben nummer 12) av dessa är fem av skillnaderna påträffade inom mätpunkt 1, fem inom mätpunkt 2 och sex inom mätpunkt 3. Totalt skiljer sig får och svin signifikant åt i 16 mätpunkter. De signifikanta skillnaderna som upptäcktes mellan får och svin i mätpunkt 2 och 3 visar samtliga på att svin har ett rundare revben än får (se figur 6 och 7 samt tabell 8 och 10). Get och svin skiljer sig signifikant åt i totalt 11 revbenspar (revben nummer 1 till och med revben nummer 11) av dessa är tre av skillnaderna påträffade inom mätpunkt 1, åtta inom mätpunkt 2 och fem inom mätpunkt 3. Totalt skiljer sig även dessa arter signifikant åt på 16 20

22 mätpunkter. Även här har svin ett mera rundat revben vad gäller mätpunkt 2 och 3 (se figur 6 och 7 samt tabell 8 och 10). Får och get skiljer sig signifikant åt i totalt fem revbenspar (revben nummer 2, 6, 7, 8 och 12) av dessa är fyra av skillnaderna påträffade inom mätpunkt 1 och en inom mätpunkt 2, det vill säga totalt fem mätpunkter. I samtliga fall har get ett högre index värde än får och därmed ett mer rundat revben (se figur 5 och 6 samt tabell 7 och 9). I två fall har ANOVA t-testet visat på signifikanta skillnader som varken t-testet eller Mann- Whitney U testet sedan bekräftat. Detta gäller mätpunkt 3 på revbenspar nummer 6 och 9. I diagrammet ser det ut att finnas en skillnad mellan får och svin samt get och svin. För att gå vidare med denna studie och utveckla en osteometrisk artbedömningsmetod finns det dock omständigheter som bör studeras ytterligare. Förhållandet mellan varje revbenspar inom och mellan arterna är en av dessa omständigheter. Likaså att göra ytterligare beräkningar på de revbenspar där det finns signifikanta skillnader. De signifikanta skillnaderna av indexvärdena som påträffats i denna studie är mellan revben som sitter i överensstämmande anatomisk ordning. Även om det föreligger signifikant skillnad mellan till exempel får och svin i mätpunkt 2 på revben nummer 6 kan indexvärdet för någon av mätpunkterna överrensstämma med ett annat revbens indexvärde från samma eller en annan art. Ett förslag på hur detta skulle kunna studeras ytterligare är genom vidare t-test, där testerna görs mellan indexvärden från olika revbensnummer både inom och mellan arterna. Där det i denna studie påträffats signifikant skillnad bör brytpunkten för indexförhållandet beräknas, det vill säga om indexvärdet för en viss mätpunkt är över eller under ett vist värde så tyder det på att kommer från en viss art. 21

23 9. Sammanfattning Revben tillhörande får, get och svin är benelement som lätt går att urskilja men som är svåra att artbedöma. Ofta hamnar de i en hög med oidentifierade revben. Studiens syfte var att ta reda på huruvida det föreligger morfologiskt mätbara skillnader på revben som möjliggör att skilja svin från får och get. Samt huruvida det föreligger morfologiskt mätbara skillnader på revben som möjliggör att skilja får och get. Genom de mätningar som denna studie baseras på har det gått att konstatera att det finns vissa mätbara morflogiska skillnader mellan revben från får, get och svin. Denna kunskap skulle kunna öka identifieringsgraden i arkeologiska material. I studien användes revben nummer 1 till 13 hos samtliga arter, på varje revben mättes tre punkter. För att mätningarna ska vara mått på morfologiska skillnader mellan arterna mättes två mått vid varje mätpunkt ett cranial-caudalt och ett medial-lateralt. Det medial-laterala dividerades med det cranial-caudala vid varje enskild mätpunkt. Värdet av divisionen för varje mätpunkt speglar då förhållandet mellan det medial-laterala och det cranial-caudala, vilket är index, tesen är att index är artspecifikt och att detta skulle kunna skilja arterna åt. Genom att analysera arternas index värden i ANOVA-test, t-test och Mann- Whitney U-test har det gått att avgöra vilka arter och revbensnummer som signifikant skiljer sig åt. Får och svin har signifikanta skillnader i totalt 11 av revbensparen, revbensnummer 1 till och med 10 samt det 12e revbenet. Revbenspar nummer 3, 6, 7, 8 och 9 skiljer sig signifikant i två av mätpunkterna vardera och är därmed de revbenspar som bäst lämpar sig för att skilja mellan får och svin. Revben nummer 3 har signifikanta skillnader i mätpunkt 1 och 3, revben nummer 6 skiljer sig signifikant i mätpunkt 1 och 2, revben nummer 7 och 8 har båda signifikanta skillnader i mätpunkt 2 och 3, revben nummer 9 har signifikanta skillnader i mätpunkt 1 och 2. Mätpunkt 3 skiljer signifikant på flest revbenspar vad gäller får och svin, dessa är revbenspar nummer 1, 3, 4, 5, 7, och 8. Samtliga signifikanta skillnader i mätpunkt 2 och 3 visar att svin har ett mer rundat revben än får. Get och svin skiljer sig signifikant från varandra i totalt 11 revbenspar, revbensnummer 1 till och med 11. Revbensnummer 2, 3, 7, 8 och 9 skiljer sig signifikant i två av mätpunkterna vardera och är därmed de revbenspar som lämpar sig bäst för att skilja mellan get och svin. Revben nummer 2 har signifikanta skillnader i mätpunkt 1 och 2, revben nummer 3 och 7 har 22

24 båda signifikanta skillnader i mätpunkt 2 och 3, revben nummer 8 och 9 har båda signifikanta skillnader i mätpunkt 1 och 2. Mätpunkt 2 skiljer signifikant mellan flest revbenspar vad gäller get och svin, dessa är revbenspar 2, 3, 6, 7, 8, 9, 10 och 11. Av dessa har svin ett högre index värde än get i revbenspar 6 till 11 och där med ett mer rundat revben. Samtliga signifikanta skillnader i mätpunkt 3 visar arr svin har ett mer rundat revben än get. Får och get har signifikanta skillnader i totalt 5 revbenspar, dessa är revbensnummer 2, 6, 7, 8 och 12. Av dessa har inte något revbensnummer signifikanta skillnader i fler än en mätpunkt vardera. Revbensnummer 2 har signifikant skillnad i mätpunkt 2, revbensnummer 6, 7, 8 och 12 har signifikanta skillnader i mätpunkt 1. I samtliga fall har get ett mer rundat revben än får. Indexvärden över 0,54 på mätpunkt 2 kan tillskrivas svin, då inte någon av de andra arterna uppvisar indexvärden större än 0,53 på denna mätpunkt. För mätpunkt 3 kan indexvärden som överskrider 0,38 tillskrivas svin då inte någon av de andra arterna har indexvärden som överstiger 0,37 på denna mätpunkt. Tabell 12 är en sammanställning av vilka revben som uppvisar signifikanta skillnader och vilka mätpunkter som uppvisar de signifikanta skillnaderna för respektive revbensnummer. Tabell 12. Sammanställning av revben som uppvisar signifikanta skillnader och vilka mätpunkter som uppvisar de signifikanta skillnaderna för respektive revbensnummer. Mätpunkt Får och svin Mätpunkt Get och svin Mätpunkt Får och get 3 Revben 1 3 Revben 1 2 Revben 2 1 Revben 2 1 och 2 Revben 2 1 Revben 6 1 och 3 Revben 3 2 och 3 Revben 3 1 Revben 7 3 Revben 4 3 Revben 4 1 Revben 8 3 Revben 5 3 Revben 5 1 Revben 12 1 och 2 Revben 6 2 Revben 6 2 och 3 Revben 7 2 och 3 Revben 7 2 och 3 Revben 8 1 och 2 Revben 8 1 och 2 Revben 9 1 och 2 Revben 9 2 Revben 10 2 Revben 10 1 Revben 12 2 Revben 11 Totalt 16 Totalt 11 Totalt 16 Totalt 11 Totalt 5 Totalt 5 23

25 10. Referenser Boëthius, A Ekövraket - en osteologisk proviantstudie baserad på djurbenen i ett senmedeltida vrak påträffat i Ronneby skärgård. Reports in osteology 2011: 3, Lunds Universitet. Carbone, V.A. och Keel, B.C Preservation of Plant and Animal Remains I The analysis of prehistoric diets. (Red.) Gilbert, Jr. R.I., Mielke, J.H. Academic Press, Inc. During, E Osteologi Benens vittnesbörd. ARKEO-Förlaget, Gamleby. During, E Fauna of Alvastra: an osteological analysis of animal bones from a Neolithic pile dwelling. Ossa International Journal of Skeletal Research. Stockholms Universitet. Fowler, J., Cohen, L. och Jarvis, P Practical Statistics for Field Biology, 2:a uppl. Gillis R., Chaix L. och Vigne J-D An assessment of morphological criteria for discriminating sheep and goat mandibles on a large prehistoric archaeological assemblage (Kerma, Sudan). Journal of Archaeological Science 38. Grant, J., Gorin S. och Neil F The Archaeology Coursebook An introduction to themes, sites, methods and skills. 3:e Uppl. Routledge, New York. Greenfield H. J The Secondary Products Revolution: the past, the present and the future. World Archaeology Vol. 42. Halstead P. och Collins P. och Isaakidou V Sorting the Sheep from the Goats: Morphological Distinctions between the Mandibles and Mandibular Teeth of Adult Ovis and Capra. Journal of Archaeological Science, Vol 29. Johansson, F Osteologisk analys av djurbenen. UV Mitt, rapport 2006:12 Strandnära verksamheter i Ärja by under medeltid, Jan-Åke Ljung. Bilaga 1. Körner, S. och Wahlgren, L Statistiska metoder, 2:a Uppl. Lund: Studentlitteratur. Marciniak, A The Secondary Products Revolution: Empirical Evidence and its Current Zooarchaeological Critique. Journal of World Prehistory (2011) vol. 24. Parmalee, P.W Identification and Interpretation of Archaeologically Derived Animal Remains. The analysis of prehistoric diets. (Red.) Gilbert, Jr. R.I., Mielke, J.H. Academic Press, Inc. Prummel W. och Frisch H-J A guide for the distinction of species, sex and body side in bones of sheep and goat. Journal of Archaeological Science Vol 13. Rackham, J Interpeting the past- Animal bones. British Museum Press. 24

26 von den Driesch, A A guide to the measurment of animal bones from archaeological sites. Peabody museum of archaeology and ethnology,, Bulletin 1. Harvard University Zeder M. och Lapham H Assessing the reliability of criteria used to identify postcranial bones in sheep, Ovis, and goats, Capra. Journal of Archaeological Science, Vol 37. Zeder M. och Pilaar S Assessing the reliability of criteria used to identify mandibles and mandibular teeth in sheep, Ovis, and goats, Capra. Journal of Archaeological Science, Vol 37. Figur framsida Ribs.jpg Figur

27 Bilaga 1 Nedan presenteras samtliga mått per art, revbensnummer och mätpunkt. Får Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala ko16 co1 dx m1 9,34 5,54 0,59 ko16 co1 dx m2 12,31 4,83 0,39 ko16 co1 dx m3 16,66 4,69 0,28 ko16 co2 dx m1 8,71 5,33 0,61 ko16 co2 dx m2 12,92 3,41 0,26 ko16 co2 dx m3 11,09 3,05 0,28 ko16 co3 dx m1 10,44 5,86 0,56 ko16 co3 dx m2 13,38 3,69 0,28 ko16 co3 dx m3 14,61 3,04 0,21 ko16 co4 dx m1 10,9 5,54 0,51 ko16 co4 dx m2 14,78 3,25 0,22 ko16 co4 dx m3 16,04 3,03 0,19 ko16 co5 dx m1 10,47 6,14 0,59 ko16 co5 dx m2 13,89 3,68 0,26 ko16 co5 dx m3 16,11 3,05 0,19 ko16 co6 dx m1 11,23 6,23 0,55 ko16 co6 dx m2 14,78 3,83 0,26 ko16 co6 dx m3 15,87 2,52 0,16 ko16 co7 dx m1 10,27 6,28 0,61 ko16 co7 dx m2 14,88 3,45 0,23 ko16 co7 dx m3 12,73 2,4 0,19 ko16 co8 dx m1 9,34 6,73 0,72 ko16 co8 dx m2 13,55 3,3 0,24 ko16 co8 dx m3 9,6 2,42 0,25 ko16 co9 dx m1 8,37 5,9 0,70 ko16 co9 dx m2 11,85 3,21 0,27 ko16 co9 dx m3 7,48 2,65 0,35 ko16 co10 dx m1 6,42 4,78 0,74 ko16 co10 dx m2 8,64 3,43 0,40 ko16 co10 dx m3 6,12 2,59 0,42 ko16 co11 dx m1 6,76 4,75 0,70 ko16 co11 dx m2 7,22 4,24 0,59 ko16 co11 dx m3 6,74 2,36 0,35 ko16 co12 dx m1 7,05 4,87 0,69 ko16 co12 dx m2 7,1 4,52 0,64 ko16 co12 dx m3 7,63 2,39 0,31 ko16 co13 dx m1 7,16 4,88 0,68 ko16 co13 dx m2 8,6 3,4 0,40 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 26

28 ko16 co13 dx m3 7,55 2,49 0,33 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala AK-108 co1 sin m1 11,85 8,65 0,73 AK-108 co1 sin m2 17,12 9,49 0,55 AK-108 co1 sin m3 20,2 9 0,45 AK-108 co2 sin m1 11,76 6,82 0,58 AK-108 co2 sin m2 16 4,99 0,31 AK-108 co2 sin m3 14,74 5,97 0,41 AK-108 co3 sin m1 12,66 7,83 0,62 AK-108 co3 sin m2 16,47 4,59 0,28 AK-108 co3 sin m3 15,54 4,43 0,29 AK-108 co4 sin m1 13,49 7,22 0,54 AK-108 co4 sin m2 17,17 4,34 0,25 AK-108 co4 sin m3 16,82 5,41 0,32 AK-108 co5 sin m1 15,44 6,81 0,44 AK-108 co5 sin m2 17,21 4,31 0,25 AK-108 co5 sin m3 16,75 6,22 0,37 AK-108 co6 sin m1 14,91 7,46 0,50 AK-108 co6 sin m2 18,1 4,44 0,25 AK-108 co6 sin m3 17,24 6,13 0,36 AK-108 co7 sin m1 13,23 7,46 0,56 AK-108 co7 sin m2 18,64 4,99 0,27 AK-108 co7 sin m3 15,56 5,48 0,35 AK-108 co8 sin m1 12,23 7,44 0,61 AK-108 co9 sin m1 10,42 7,7 0,74 AK-108 co9 sin m2 13,8 4,84 0,35 AK-108 co9 sin m3 13,02 4,24 0,33 AK-108 co10 sin m1 10,27 6,76 0,66 AK-108 co10 sin m2 12,24 4,98 0,41 AK-108 co10 sin m3 11,16 3,85 0,34 AK-108 co11 sin m1 9,84 5,57 0,57 AK-108 co11 sin m2 10,03 4,68 0,47 AK-108 co11 sin m3 10,17 3,81 0,37 AK-108 co12 sin m1 9,74 4,94 0,51 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala AK-104 co1 dx m1 10,08 8,69 0,86 AK-104 co1 dx m2 13,53 6,97 0,52 AK-104 co1 dx m3 19,27 7,43 0,39 AK-104 co2 dx m1 10,59 6,23 0,59 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 27

29 AK-104 co2 dx m2 16,76 4,77 0,28 AK-104 co2 dx m3 13,15 5,52 0,42 AK-104 co3 dx m1 12,17 5,92 0,49 AK-104 co3 dx m2 16,5 5,19 0,31 AK-104 co3 dx m3 15,67 5,11 0,33 AK-104 co4 dx m1 12,71 6,63 0,52 AK-104 co4 dx m2 17,6 4,88 0,28 AK-104 co4 dx m3 18,4 5,1 0,28 AK-104 co5 dx m1 12,97 7,3 0,56 AK-104 co5 dx m2 17,76 5,1 0,29 AK-104 co5 dx m3 20,08 5,48 0,27 AK-104 co6 dx m1 13,53 7,12 0,53 AK-104 co6 dx m2 19,51 4,62 0,24 AK-104 co6 dx m3 18,71 4,55 0,24 AK-104 co7 dx m1 12,93 6,54 0,51 AK-104 co7 dx m2 20,45 5,09 0,25 AK-104 co7 dx m3 16,04 4,7 0,29 AK-104 co8 dx m1 10,52 6,13 0,58 AK-104 co8 dx m2 16,6 4,88 0,29 AK-104 co8 dx m3 15,35 4,25 0,28 AK-104 co9 dx m1 9,74 6,16 0,63 AK-104 co9 dx m2 13,03 4,76 0,37 AK-104 co9 dx m3 12,81 3,57 0,28 AK-104 co10 dx m1 9,27 6,35 0,69 AK-104 co10 dx m2 9,61 5,14 0,53 AK-104 co10 dx m3 11,07 3,35 0,30 AK-104 co11 dx m1 9,28 6,35 0,68 AK-104 co11 dx m2 9,86 5,25 0,53 AK-104 co11 dx m3 10,94 3,47 0,32 AK-104 co12 dx m1 9,6 5,93 0,62 AK-104 co12 dx m2 9,43 5,34 0,57 AK-104 co12 dx m3 9,64 3,05 0,32 AK-104 co13 dx m1 8,39 6,13 0,73 AK-104 co13 dx m2 10,04 4,32 0,43 AK-104 co13 dx m3 10,1 3,19 0,32 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala KO-699 co1 dx m1 8,43 7,35 0,87 KO-699 co1 dx m2 12,92 6,88 0,53 KO-699 co1 dx m3 18,15 5,44 0,30 KO-699 co2 dx m1 9,47 6,23 0,66 KO-699 co2 dx m2 15,18 4,44 0,29 KO-699 co2 dx m3 13,56 5 0,37 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 28

30 KO-699 co3 dx m1 11,35 6,34 0,56 KO-699 co3 dx m2 16,27 4,23 0,26 KO-699 co3 dx m3 14,41 4,6 0,32 KO-699 co4 dx m1 12,86 6,33 0,49 KO-699 co4 dx m2 18,36 4,73 0,26 KO-699 co4 dx m3 17,13 4,4 0,26 KO-699 co5 dx m1 12,52 8,3 0,66 KO-699 co5 dx m2 17,45 5,7 0,33 KO-699 co5 dx m3 18,85 5,01 0,27 KO-699 co6 dx m1 12,99 7,23 0,56 KO-699 co6 dx m2 20,37 5,47 0,27 KO-699 co6 dx m3 17,7 5,01 0,28 KO-699 co7 dx m1 11,44 7,52 0,66 KO-699 co7 dx m2 18,46 6,29 0,34 KO-699 co7 dx m3 17,09 4,65 0,27 KO-699 co8 dx m1 9,6 6,6 0,69 KO-699 co8 dx m2 16 4,93 0,31 KO-699 co8 dx m3 11,37 4,54 0,40 KO-699 co9 dx m1 8,7 6,89 0,79 KO-699 co9 dx m2 13,22 4,85 0,37 KO-699 co9 dx m3 10,1 4,32 0,43 KO-699 co10 dx m1 8,89 5,72 0,64 KO-699 co10 dx m2 11,16 4,73 0,42 KO-699 co10 dx m3 8,16 3,15 0,39 KO-699 co11 dx m1 8,18 5,22 0,64 KO-699 co11 dx m2 8,3 5,2 0,63 KO-699 co11 dx m3 7,14 3,09 0,43 KO-699 co12 dx m1 8,49 4,94 0,58 KO-699 co12 dx m2 7,77 4,34 0,56 KO-699 co12 dx m3 8,25 2,71 0,33 KO-699 co13 dx m1 6,94 4,94 0,71 KO-699 co13 dx m2 6,61 3,31 0,50 KO-699 co13 dx m3 10,58 2,73 0,26 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala Ma co2 dx m1 11,55 6,98 0,60 Ma co2 dx m2 18,82 5,22 0,28 Ma co2 dx m3 18,17 6,56 0,36 Ma co3 dx m1 13,79 6,7 0,49 Ma co3 dx m2 19,08 4,8 0,25 Ma co3 dx m3 20,5 5,73 0,28 Ma co4 dx m1 14,18 6,12 0,43 Ma co4 dx m2 19,75 4,77 0,24 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 29

31 Ma co4 dx m3 21,64 6,41 0,30 Ma co5 dx m1 14,11 6,86 0,49 Ma co5 dx m2 19,45 5,33 0,27 Ma co5 dx m3 19,42 7,95 0,41 Ma co6 dx m1 14,23 7,14 0,50 Ma co6 dx m2 18,71 5,46 0,29 Ma co6 dx m3 17,74 6,74 0,38 Ma co7 dx m1 13,5 7,34 0,54 Ma co7 dx m2 18,88 5,44 0,29 Ma co7 dx m3 17,57 6,7 0,38 Ma co8 dx m1 12,26 7,47 0,61 Ma co8 dx m2 17,07 5 0,29 Ma co8 dx m3 16,17 5,29 0,33 Ma co9 dx m1 10,34 7,61 0,74 Ma co9 dx m2 15,54 4,74 0,31 Ma co9 dx m3 15,68 4,65 0,30 Ma co10 dx m1 8,92 6,68 0,75 Ma co10 dx m2 13,37 4,44 0,33 Ma co10 dx m3 12,26 4,3 0,35 Ma co11 dx m1 8,46 6,49 0,77 Ma co11 dx m2 10,16 4,61 0,45 Ma co11 dx m3 10,34 3,37 0,33 Ma co12 dx m1 9,33 6,18 0,66 Ma co12 dx m2 8,95 4,45 0,50 Ma co12 dx m3 9,24 3,24 0,35 Ma co13 dx m2 8,14 3,74 0,46 Ma co13 dx m3 10,05 2,35 0,23 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 9,33 5,52 0,59 A co1 dx m2 15,71 6,63 0,42 A co1 dx m3 17,77 5,9 0,33 A co2 dx m1 9,43 5,37 0,57 A co2 dx m2 16,8 3,23 0,19 A co2 dx m3 15,2 3,23 0,21 A co3 dx m1 10,41 5,15 0,49 A co3 dx m2 15,81 3,49 0,22 A co3 dx m3 15,29 3,05 0,20 A co4 dx m1 10,31 5,48 0,53 A co4 dx m2 16,72 3,8 0,23 A co4 dx m3 16,22 3,54 0,22 A co5 dx m1 10,59 5,77 0,54 A co5 dx m2 15,68 4,01 0,26 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 30

32 A co5 dx m3 15,57 3,91 0,25 A co6 dx m1 11,18 5,94 0,53 A co6 dx m2 15,65 3,76 0,24 A co6 dx m3 14,09 3,24 0,23 A co7 dx m1 11,16 6,42 0,58 A co7 dx m2 16,32 3,34 0,20 A co7 dx m3 11,88 2,33 0,20 A co8 dx m1 9,69 6,38 0,66 A co8 dx m2 15,14 3,79 0,25 A co8 dx m3 11,88 2,67 0,22 A co9 dx m1 7,62 6,32 0,83 A co9 dx m2 11,63 3,43 0,29 A co9 dx m3 10,11 2,69 0,27 A co10 dx m1 7,93 5,64 0,71 A co10 dx m2 9,56 4,01 0,42 A co10 dx m3 9,28 2,86 0,31 A co11 dx m1 7,22 4,99 0,69 A co11 dx m2 9,31 3,2 0,34 A co11 dx m3 7,77 2,27 0,29 A co12 dx m1 7,15 4,44 0,62 A co12 dx m2 8,51 3,19 0,37 A co12 dx m3 7,63 2,48 0,33 A co13 dx m1 7,57 4,48 0,59 A co13 dx m2 7,89 3,52 0,45 A co13 dx m3 7,39 2,48 0,34 A co14 dx m1 6,29 3,22 0,51 A co14 dx m2 9,48 2,25 0,24 A co14 dx m3 7,44 1,86 0,25 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala co1 dx m1 10,85 6,75 0, co1 dx m2 15,75 8,75 0, co1 dx m3 19,76 6,86 0, co2 dx m1 12,93 5,62 0, co2 dx m2 18,18 4,29 0, co2 dx m3 14,9 3,47 0, co3 dx m1 12,86 5,45 0, co3 dx m2 16,43 4,3 0, co3 dx m3 14,38 3,61 0, co4 dx m1 13,43 5,82 0, co4 dx m2 18,9 4,42 0, co4 dx m3 16,62 3,16 0, co5 dx m1 13,28 5,48 0,41 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 31

33 co5 dx m2 19,86 4,35 0, co5 dx m3 18,5 3,38 0, co6 dx m1 12,81 6,29 0, co6 dx m2 20,08 5,12 0, co6 dx m3 15,41 3,63 0, co7 dx m1 11,82 6,58 0, co7 dx m2 19,86 4,79 0, co7 dx m3 14,53 3,22 0, co8 dx m1 9,91 6,35 0, co8 dx m2 15,75 3,66 0, co8 dx m3 10,61 2,97 0, co9 dx m1 9,27 6,2 0, co9 dx m2 11,13 4,35 0, co9 dx m3 7,04 3,14 0, co10 dx m1 8,88 5,62 0, co10 dx m2 10,3 3,48 0, co10 dx m3 5,82 2,57 0, co11 dx m1 8,78 5,48 0, co11 dx m2 7,79 4,09 0, co11 dx m3 6,18 2,41 0, co12 dx m1 8,41 5,52 0, co12 dx m2 7,94 3,63 0, co12 dx m3 6,88 2,27 0,33 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 9,89 7,95 0,80 A co1 dx m2 16,83 7,11 0,42 A co1 dx m3 24,91 7,26 0,29 A co2 dx m1 10,06 6,61 0,66 A co2 dx m2 15,5 4,33 0,28 A co2 dx m3 16,05 5,12 0,32 A co3 dx m1 11,03 6,43 0,58 A co3 dx m2 16,7 4,3 0,26 A co3 dx m3 16,59 5,41 0,33 A co4 dx m1 11,26 5,9 0,52 A co4 dx m2 17,6 4,38 0,25 A co4 dx m3 16,07 5,43 0,34 A co5 dx m1 10,86 5,99 0,55 A co5 dx m2 16,32 4,71 0,29 A co5 dx m3 14,25 5,75 0,40 A co6 dx m1 11,39 6,55 0,58 A co6 dx m2 17,22 4,27 0,25 A co6 dx m3 13,17 4,6 0,35 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 32

34 A co7 dx m1 10,79 6,81 0,63 A co7 dx m2 16,93 4,27 0,25 A co7 dx m3 12,81 3,04 0,24 A co8 dx m1 9,07 6,15 0,68 A co8 dx m2 12,62 4,78 0,38 A co8 dx m3 10,65 3,28 0,31 A co9 dx m1 8,07 6,08 0,75 A co9 dx m2 11,93 4,88 0,41 A co9 dx m3 9,94 3,28 0,33 A co10 dx m1 7,87 5,94 0,75 A co10 dx m2 9,56 4,95 0,52 A co10 dx m3 8,81 3,07 0,35 A co11 dx m1 7,61 5,68 0,75 A co11 dx m2 8,31 4,7 0,57 A co11 dx m3 8,16 3,34 0,41 A co12 dx m1 7,37 5,14 0,70 A co12 dx m2 7,54 4,55 0,60 A co12 dx m3 6,98 3,07 0,44 A co13 dx m1 7,25 5,42 0,75 A co13 dx m2 9,47 3,55 0,37 A co13 dx m3 7,43 2,71 0,36 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala M41 co1 dx m1 10,59 5,97 0,56 M41 co1 dx m2 15,43 7,12 0,46 M41 co1 dx m3 21,88 7,94 0,36 M41 co2 dx m1 10,04 6,12 0,61 M41 co2 dx m2 16,04 4,43 0,28 M41 co2 dx m3 15,18 4,73 0,31 M41 co3 dx m1 10,77 6,05 0,56 M41 co3 dx m2 15,07 4,46 0,30 M41 co3 dx m3 15,11 4,28 0,28 M41 co4 dx m1 11,58 5,19 0,45 M41 co4 dx m2 15,33 4,41 0,29 M41 co4 dx m3 15,86 4,82 0,30 M41 co5 dx m1 10,33 5,53 0,54 M41 co5 dx m2 15,76 4,5 0,29 M41 co5 dx m3 15,89 5,21 0,33 M41 co6 dx m1 10,41 5,15 0,49 M41 co6 dx m2 15,89 4,3 0,27 M41 co6 dx m3 14,28 4,38 0,31 M41 co7 dx m1 10,15 6,05 0,60 M41 co7 dx m2 15,23 4,4 0,29 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 33

35 M41 co7 dx m3 13,13 3,78 0,29 M41 co8 dx m1 9,09 5,8 0,64 M41 co8 dx m2 13,62 4,13 0,30 M41 co8 dx m3 11,75 3,04 0,26 M41 co9 dx m1 8,06 5,62 0,70 M41 co9 dx m2 11,12 4,02 0,36 M41 co9 dx m3 10,92 2,77 0,25 M41 co10 dx m1 7,25 5,66 0,78 M41 co10 dx m2 9,58 4 0,42 M41 co10 dx m3 8,71 2,81 0,32 M41 co11 dx m1 7,26 5 0,69 M41 co11 dx m2 8,41 3,54 0,42 M41 co11 dx m3 7,8 2,39 0,31 M41 co12 dx m1 7,22 4,46 0,62 M41 co12 dx m2 7,52 3,84 0,51 M41 co12 dx m3 7,1 2,84 0,40 M41 co13 dx m1 7,38 4,43 0,60 M41 co13 dx m2 8,88 3,05 0,34 M41 co13 dx m3 8,3 2,26 0,27 Get Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala 34 Lateralmediala KO-15 co1 dx m1 8,82 6,52 0,74 KO-15 co1 dx m2 12,05 5,37 0,45 KO-15 co1 dx m3 15,99 5,43 0,34 KO-15 co2 dx m1 7,26 4,67 0,64 KO-15 co2 dx m2 11,68 3,42 0,29 KO-15 co2 dx m3 13,08 3,96 0,30 KO-15 co3 dx m1 8,77 4,47 0,51 KO-15 co3 dx m2 13,33 3,46 0,26 KO-15 co3 dx m3 14,82 3,89 0,26 KO-15 co4 dx m1 9,33 4,66 0,50 KO-15 co4 dx m2 15,71 3,64 0,23 KO-15 co4 dx m3 16,17 3,85 0,24 KO-15 co5 dx m1 9,33 5,65 0,61 KO-15 co5 dx m2 15,46 3,79 0,25 KO-15 co5 dx m3 13,83 4 0,29 KO-15 co6 dx m1 9,36 6,08 0,65 KO-15 co6 dx m2 15,77 3,09 0,20 KO-15 co6 dx m3 11,15 3,04 0,27 KO-15 co7 dx m1 8,9 6,16 0,69 KO-15 co7 dx m2 15,99 3,49 0,22 KO-15 co7 dx m3 12,08 3,64 0,30 Index (lateral- mediala / cranial-caudala )

36 KO-15 co8 dx m1 7,6 5,43 0,71 KO-15 co8 dx m2 11,54 3,38 0,29 KO-15 co8 dx m3 9,24 2,31 0,25 KO-15 co9 dx m1 6,87 5,25 0,76 KO-15 co9 dx m2 9,82 2,94 0,30 KO-15 co9 dx m3 7,32 2,06 0,28 KO-15 co10 dx m1 6,58 4,85 0,74 KO-15 co10 dx m2 8,03 2,69 0,33 KO-15 co10 dx m3 5,74 1,63 0,28 KO-15 co11 dx m1 5,84 4,48 0,77 KO-15 co11 dx m2 7,83 2,83 0,36 KO-15 co11 dx m3 6,45 1,58 0,24 KO-15 co12 dx m1 5,59 3,92 0,70 KO-15 co12 dx m2 7,26 2,81 0,39 KO-15 co12 dx m3 7,02 2,11 0,30 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala KO-723 co1 dx m1 8,36 4,92 0,59 KO-723 co1 dx m2 11,79 4,93 0,42 KO-723 co1 dx m3 13,86 4,85 0,35 KO-723 co2 dx m1 8,12 4,17 0,51 KO-723 co2 dx m2 10,28 3,66 0,36 KO-723 co2 dx m3 10,59 3,56 0,34 KO-723 co3 dx m1 7,91 3,62 0,46 KO-723 co3 dx m2 11,61 3,16 0,27 KO-723 co3 dx m3 11,41 2,83 0,25 KO-723 co4 dx m1 8,32 3,84 0,46 KO-723 co4 dx m2 12,49 3,31 0,27 KO-723 co4 dx m3 12,24 2,76 0,23 KO-723 co5 dx m1 8,14 4,27 0,52 KO-723 co5 dx m2 11,24 3,47 0,31 KO-723 co5 dx m3 10,45 3,44 0,33 KO-723 co6 dx m1 8,23 5,12 0,62 KO-723 co6 dx m2 11,57 3,22 0,28 KO-723 co6 dx m3 9,3 2,79 0,30 KO-723 co7 dx m1 8,04 4,87 0,61 KO-723 co7 dx m2 13,32 2,76 0,21 KO-723 co7 dx m3 9,56 1,92 0,20 KO-723 co8 dx m1 7,15 5,3 0,74 KO-723 co9 dx m1 6,66 4,86 0,73 KO-723 co9 dx m2 8,97 2,93 0,33 KO-723 co9 dx m3 5,81 1,64 0,28 KO-723 co10 dx m1 6,5 4,51 0,69 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 35

37 KO-723 co10 dx m2 8,11 2,78 0,34 KO-723 co10 dx m3 5,41 1,62 0,30 KO-723 co11 dx m1 6 4,3 0,72 KO-723 co12 dx m1 5,36 3,95 0,74 KO-723 co13 dx m1 5,23 3,4 0,65 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala AK-105 co1 dx m1 9,09 6,54 0,72 AK-105 co1 dx m2 13,02 4,78 0,37 AK-105 co1 dx m3 14,44 4,32 0,30 AK-105 co2 dx m1 7,77 4,97 0,64 AK-105 co2 dx m2 11,54 3,56 0,31 AK-105 co2 dx m3 12,01 3,62 0,30 AK-105 co3 dx m1 8,43 4,01 0,48 AK-105 co3 dx m2 13,53 3,22 0,24 AK-105 co4 dx m1 9,15 4,12 0,45 AK-105 co4 dx m2 14,45 3,42 0,24 AK-105 co4 dx m3 13,98 3,59 0,26 AK-105 co5 dx m1 9,3 4,54 0,49 AK-105 co5 dx m2 13,74 3,18 0,23 AK-105 co5 dx m3 14,33 3,59 0,25 AK-105 co6 dx m1 9,14 5,16 0,56 AK-105 co6 dx m2 13,15 3,33 0,25 AK-105 co6 dx m3 12,4 3,58 0,29 AK-105 co7 dx m1 8,73 5,66 0,65 AK-105 co7 dx m2 15,29 2,57 0,17 AK-105 co7 dx m3 12,47 2,39 0,19 AK-105 co8 dx m1 7,02 5,44 0,77 AK-105 co8 dx m2 12,94 2,42 0,19 AK-105 co8 dx m3 10,76 2,28 0,21 AK-105 co9 dx m1 6,54 4,84 0,74 AK-105 co9 dx m2 9,86 3,71 0,38 AK-105 co9 dx m3 6,99 2,73 0,39 AK-105 co10 dx m1 5,7 4,46 0,78 AK-105 co10 dx m2 8,1 2,92 0,36 AK-105 co11 dx m1 5,44 4,55 0,84 AK-105 co11 dx m2 8 2,53 0,32 AK-105 co12 dx m1 5,55 4,13 0,74 AK-105 co12 dx m2 7,37 2,83 0,38 AK-105 co13 dx m1 5,2 4,1 0,79 AK-105 co13 dx m2 7,27 2,28 0,31 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranial- Lateral- Index (lateral- mediala 36

38 caudala mediala / cranial-caudala ) A co1 dx m1 7,94 6,16 0,78 A co1 dx m2 12,32 6,08 0,49 A co1 dx m3 15,61 5,81 0,37 A co2 dx m1 8,01 4,73 0,59 A co2 dx m2 11,42 3,89 0,34 A co2 dx m3 11,54 3,66 0,32 A co3 dx m1 8,94 4,96 0,55 A co3 dx m2 12,36 4,13 0,33 A co3 dx m3 11,6 3,99 0,34 A co4 dx m1 8,28 4,68 0,57 A co4 dx m2 13 3,89 0,30 A co4 dx m3 12,92 3,23 0,25 A co5 dx m1 9,29 4,72 0,51 A co5 dx m2 12,5 4,28 0,34 A co5 dx m3 12,29 4,03 0,33 A co6 dx m1 9,35 5,22 0,56 A co6 dx m2 11,91 4,43 0,37 A co6 dx m3 11 3,73 0,34 A co7 dx m1 9,39 5,87 0,63 A co7 dx m2 12,17 3,9 0,32 A co7 dx m3 9,42 2,72 0,29 A co8 dx m1 8,17 5,02 0,61 A co8 dx m2 11,33 3,42 0,30 A co8 dx m3 7,27 2,51 0,35 A co9 dx m1 7,46 5,1 0,68 A co9 dx m2 8,92 4,15 0,47 A co9 dx m3 6,62 2,57 0,39 A co10 dx m1 7,38 4,87 0,66 A co10 dx m2 7,59 3,74 0,49 A co10 dx m3 9,16 3,9 0,43 A co11 dx m1 6,38 4,51 0,71 A co11 dx m2 6,52 3,75 0,58 A co11 dx m3 4,24 3,17 0,75 A co12 dx m1 6,74 4,25 0,63 A co12 dx m2 6,06 3,2 0,53 A co12 dx m3 5,22 2,27 0,43 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala 7621 co1 sin m1 11,2 8,51 0, co1 sin m2 15,92 7,83 0, co1 sin m3 17,99 8,89 0,49 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 37

39 7621 co2 dx m1 9,83 6,02 0, co2 dx m2 9,44 6,46 0, co2 dx m3 10,63 6,8 0, co3 dx m1 11,28 5,39 0, co3 dx m2 12,28 5,55 0, co3 dx m3 12,89 6,09 0, co4 dx m1 11,03 5,44 0, co4 dx m2 12,85 5,23 0, co4 dx m3 13,69 4,99 0, co5 dx m1 10,58 5,53 0, co5 dx m2 12,74 4,78 0, co5 dx m3 13,39 4,96 0, co6 dx m1 10,49 6,74 0, co6 dx m2 14,84 4,93 0, co7 dx m1 10,58 5,74 0, co7 dx m2 11,93 5,29 0, co7 dx m3 12,24 5,56 0, co8 dx m1 9,45 6,67 0, co8 dx m2 13,65 4,86 0, co8 dx m3 10,92 3,92 0, co9 dx m1 8,71 6,23 0, co9 dx m2 11,76 4,16 0, co9 dx m3 8,61 2,92 0, co10 dx m1 8,48 5,8 0, co10 dx m2 9,13 4,31 0, co11 dx m1 8,44 5,5 0, co11 dx m2 8,78 3,99 0, co12 dx m1 8,79 5,31 0, co12 dx m2 8,61 3,84 0, co12 dx m3 6,65 2,63 0, co13 dx m1 7,13 5,17 0, co13 dx m2 6,54 3,99 0, co13 dx m3 6,6 2,89 0,44 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 9,17 5,05 0,55 A co1 dx m2 12,28 6,12 0,50 A co1 dx m3 14,37 6,31 0,44 A co2 dx m1 7,26 4,29 0,59 A co3 dx m1 8,41 4,29 0,51 A co3 dx m2 12,52 3,21 0,26 A co4 dx m1 8,73 4,44 0,51 A co4 dx m2 11,7 3,47 0,30 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 38

40 A co4 dx m3 13,15 3,11 0,24 A co5 dx m1 9,04 5,25 0,58 A co5 dx m2 13,65 3,23 0,24 A co6 dx m1 8,99 4,59 0,51 A co6 dx m2 12,41 3,36 0,27 A co7 dx m1 8,29 5,13 0,62 A co7 dx m2 13,76 3,12 0,23 A co8 dx m1 5,56 4,79 0,86 A co8 dx m2 11,54 3,04 0,26 A co9 dx m1 6,89 4,81 0,70 A co9 dx m2 8,86 3,29 0,37 A co10 dx m1 6,16 4,51 0,73 A co10 dx m2 7,42 2,87 0,39 A co11 dx m1 5,67 4,19 0,74 A co11 dx m2 5,91 2,97 0,50 A co12 dx m1 5,12 3,75 0,73 A co12 dx m2 4,91 3,06 0,62 A co13 dx m1 5,33 3,42 0,64 A co13 dx m2 5,71 2,79 0,49 A co13 dx m3 4,18 2,38 0,57 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala 2855 co1 dx m2 15,71 8,74 0, co1 dx m3 26,75 9,45 0, co3 dx m1 13,18 4,41 0, co3 dx m3 19,76 6,26 0, co4 dx m1 14,1 7 0, co4 dx m2 18,01 5,18 0, co4 dx m3 21,15 6,1 0, co5 dx m1 14,01 7,59 0, co5 dx m2 18,35 5,52 0, co5 dx m3 19,38 7,08 0, co6 dx m1 14,32 8,42 0, co6 dx m2 19,54 4,46 0, co6 dx m3 19,55 5,93 0, co7 dx m1 10,35 8,48 0, co7 dx m2 14,25 4,5 0, co7 dx m3 12,77 3,2 0, co8 dx m1 10,45 7,64 0, co8 dx m2 11,88 5,06 0, co8 dx m3 10,22 3,99 0, co9 dx m1 9,82 6,73 0, co9 dx m2 8,5 5,14 0,60 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 39

41 2855 co9 dx m3 9,04 3,51 0, co10 dx m1 9,33 5,92 0, co10 dx m2 8 4,93 0, co10 dx m3 8,91 3,21 0, co11 dx m1 8,62 5,59 0, co11 dx m2 7,84 4,62 0, co11 dx m3 7,76 3,83 0, co12 dx m1 7,18 6,77 0, co12 dx m2 6,57 4,91 0, co12 dx m3 7,8 3,88 0,50 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 7,74 5,56 0,72 A co1 dx m2 11,85 6,87 0,58 A co1 dx m3 16,79 6,33 0,38 A co2 dx m1 7,53 4,37 0,58 A co2 dx m2 10,26 3,96 0,39 A co2 dx m3 9,41 4,72 0,50 A co3 dx m1 8,39 4,54 0,54 A co3 dx m2 12,14 3,81 0,31 A co3 dx m3 12,61 4,11 0,33 A co4 dx m1 9,43 4,25 0,45 A co4 dx m2 12,72 3,83 0,30 A co4 dx m3 13,17 4,12 0,31 A co5 dx m1 8,95 4,69 0,52 A co5 dx m2 11,4 3,78 0,33 A co5 dx m3 10,98 4,37 0,40 A co6 dx m1 9,05 5,75 0,64 A co6 dx m2 12,57 3,85 0,31 A co6 dx m3 11,15 4,03 0,36 A co7 dx m1 8,42 5,37 0,64 A co7 dx m2 12,63 3,77 0,30 A co7 dx m3 9,9 3,62 0,37 A co8 dx m1 8,67 5,11 0,59 A co8 dx m2 9,81 3,44 0,35 A co8 dx m3 8,54 2,67 0,31 A co9 dx m1 8,24 4,84 0,59 A co9 dx m2 7,96 3,56 0,45 A co9 dx m3 7,51 2,51 0,33 A co10 dx m1 7,62 4,88 0,64 A co10 dx m2 8,37 2,75 0,33 A co10 dx m3 6,3 2,07 0,33 A co11 dx m1 6,61 4,4 0,67 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 40

42 A co11 dx m2 6,48 3,06 0,47 A co11 dx m3 5,88 2,1 0,36 A co12 dx m1 4,84 4,2 0,87 A co12 dx m2 7,56 3,09 0,41 A co12 dx m3 5,29 2,39 0,45 A co13 dx m1 5,87 4,05 0,69 A co13 dx m2 5,13 3,41 0,66 A co13 dx m3 5,13 2,39 0,47 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 8,55 5,47 0,64 A co1 dx m2 13,7 5,82 0,42 A co1 dx m3 17,01 5,49 0,32 A co2 dx m1 7,43 4,73 0,64 A co2 dx m2 10,97 3,38 0,31 A co2 dx m3 12,34 3,25 0,26 A co3 dx m1 8,36 4,35 0,52 A co3 dx m2 10,9 3,63 0,33 A co3 dx m3 12,01 3,52 0,29 A co4 dx m1 8,88 4,2 0,47 A co4 dx m2 12,55 3,69 0,29 A co4 dx m3 12,7 3,42 0,27 A co5 dx m1 9,68 4,65 0,48 A co5 dx m2 12,65 3,63 0,29 A co5 dx m3 13,14 3,28 0,25 A co6 dx m1 9,43 5,15 0,55 A co6 dx m2 14,75 3,07 0,21 A co6 dx m3 14,53 2,82 0,19 A co7 dx m1 8,96 5,52 0,62 A co7 dx m2 14,78 3,09 0,21 A co7 dx m3 11,88 2,58 0,22 A co8 dx m1 7,54 5,47 0,73 A co8 dx m2 11,6 2,86 0,25 A co8 dx m3 9,06 2,29 0,25 A co9 dx m1 6,96 5,04 0,72 A co9 dx m2 8,39 2,46 0,29 A co9 dx m3 7,42 1,71 0,23 A co10 dx m1 6,6 4,84 0,73 A co10 dx m2 8,87 2,33 0,26 A co10 dx m3 6,74 1,65 0,24 A co11 dx m1 6,1 4,57 0,75 A co11 dx m2 7,51 2,49 0,33 A co11 dx m3 7,47 1,71 0,23 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 41

43 A co12 dx m1 5,74 3,76 0,66 A co12 dx m2 7,59 2,71 0,36 A co12 dx m3 7,42 2 0,27 A co13 dx m1 4,92 3,37 0,68 A co13 dx m2 5,22 2,71 0,52 A co13 dx m3 6,81 1,67 0,25 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 8,02 5,41 0,67 A co1 dx m2 11,91 5,61 0,47 A co1 dx m3 15,85 5,46 0,34 A co2 dx m1 7,34 4,26 0,58 A co2 dx m2 10,04 3,65 0,36 A co2 dx m3 11,37 3,87 0,34 A co3 dx m1 7,98 4,06 0,51 A co3 dx m2 11,81 3,48 0,29 A co3 dx m3 12,23 3,36 0,27 A co4 dx m1 9,09 3,93 0,43 A co4 dx m2 13,29 3,59 0,27 A co4 dx m3 13,75 3,26 0,24 A co5 dx m1 10,1 4,53 0,45 A co5 dx m2 13,93 3,47 0,25 A co5 dx m3 13,8 3,25 0,24 A co6 dx m1 8,97 5,08 0,57 A co6 dx m2 14,01 3,44 0,25 A co6 dx m3 12,3 3,03 0,25 A co7 dx m1 8,64 5,46 0,63 A co7 dx m2 15,46 3,09 0,20 A co7 dx m3 11,22 2,95 0,26 A co8 dx m1 7,95 5,04 0,63 A co8 dx m2 12,66 3,26 0,26 A co8 dx m3 9,74 2,76 0,28 A co9 dx m1 7,29 4,71 0,65 A co9 dx m2 9,75 3,38 0,35 A co9 dx m3 7,68 2,86 0,37 A co10 dx m1 6,75 4,79 0,71 A co10 dx m2 7,91 3,08 0,39 A co10 dx m3 6,09 2,16 0,35 A co11 dx m1 6,05 4,77 0,79 A co11 dx m2 6,38 3,11 0,49 A co11 dx m3 5,64 2,09 0,37 A co12 dx m1 5,87 4,23 0,72 A co12 dx m2 6,46 3,4 0,53 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 42

44 A co12 dx m3 6,71 1,94 0,29 A co13 dx m1 5,03 3,89 0,77 A co13 dx m2 6 3,16 0,53 A co13 dx m3 5,34 1,96 0,37 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 7,26 5,58 0,77 A co1 dx m2 10,78 5,14 0,48 A co1 dx m3 13,06 4,53 0,35 A co2 dx m1 8,64 3,97 0,46 A co2 dx m2 11,29 3,42 0,30 A co2 dx m3 11,2 3,36 0,30 A co3 dx m1 9,44 5,13 0,54 A co3 dx m2 15,19 3,61 0,24 A co3 dx m3 14,27 2,73 0,19 A co4 dx m1 9,89 4,86 0,49 A co4 dx m2 15,01 3,45 0,23 A co4 dx m3 16,05 3,29 0,20 A co5 dx m1 9,71 5,43 0,56 A co5 dx m2 14,74 3,37 0,23 A co5 dx m3 15,3 3,1 0,20 A co6 dx m1 9,11 5,56 0,61 A co6 dx m2 12,88 3,35 0,26 A co6 dx m3 13,11 2,61 0,20 A co7 dx m1 8,25 5,88 0,71 A co7 dx m2 11,28 3,2 0,28 A co7 dx m3 9,14 2,49 0,27 A co8 dx m1 7,21 5,46 0,76 A co8 dx m2 8,18 2,94 0,36 A co9 dx m1 6,65 5,29 0,80 A co9 dx m2 6,21 2,94 0,47 A co9 dx m3 4,85 1,81 0,37 A co10 dx m1 6,14 4,96 0,81 A co10 dx m2 6,16 2,93 0,48 A co10 dx m3 4,86 1,83 0,38 A co11 dx m1 5,56 4,7 0,85 A co12 dx m1 5,22 4,27 0,82 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 6,64 4,36 0,66 A co1 dx m2 8,77 4,15 0,47 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 43

45 A co1 dx m3 9,53 4,86 0,51 A co2 dx m1 9,95 3,09 0,31 A co2 dx m2 7,68 3,06 0,40 A co2 dx m3 7,96 3,01 0,38 A co3 dx m1 5,19 3,02 0,58 A co3 dx m2 8,81 3,16 0,36 A co3 dx m3 9,36 2,81 0,30 A co4 dx m1 6,93 3,21 0,46 A co4 dx m2 10,03 3,18 0,32 A co4 dx m3 10,2 2,65 0,26 A co5 dx m1 7,08 3,36 0,47 A co5 dx m2 9,22 3,38 0,37 A co5 dx m3 9,66 2,8 0,29 A co6 dx m1 7,6 3,85 0,51 A co6 dx m2 9 3,19 0,35 A co6 dx m3 8,61 2,39 0,28 A co7 dx m1 6,46 3,88 0,60 A co7 dx m2 9,05 3,02 0,33 A co7 dx m3 7,93 2,31 0,29 A co8 dx m1 5,96 3,62 0,61 A co8 dx m2 7,61 2,7 0,35 A co8 dx m3 7,11 2,12 0,30 A co9 dx m1 5,6 3,43 0,61 A co9 dx m2 7,08 2,55 0,36 A co9 dx m3 6,7 1,93 0,29 A co10 dx m1 5,09 3,3 0,65 A co10 dx m2 5,53 2,3 0,42 A co10 dx m3 5,19 1,71 0,33 A co11 dx m1 4,43 3,17 0,72 A co11 dx m2 4,68 1,87 0,40 A co11 dx m3 4,53 1,19 0,26 A co12 dx m1 3,75 3,13 0,83 A co12 dx m2 4,64 2,15 0,46 A co12 dx m3 4,76 1,43 0,30 A co13 dx m1 3,47 2,45 0,71 A co13 dx m2 4,6 2,35 0,51 A co13 dx m3 5,31 1,43 0,27 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 9,17 5,89 0,64 A co1 dx m2 13,04 5,37 0,41 A co1 dx m3 14,67 5,2 0,35 A co2 dx m1 6,69 4,82 0,72 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 44

46 A co2 dx m2 9,31 3,79 0,41 A co2 dx m3 10,26 3,64 0,35 A co3 dx m1 8,25 4,06 0,49 A co3 dx m2 11,14 3,13 0,28 A co3 dx m3 11,79 3,26 0,28 A co4 dx m1 9,39 4,63 0,49 A co4 dx m2 13,9 3,58 0,26 A co4 dx m3 13,46 2,95 0,22 A co5 dx m1 9,29 4,69 0,50 A co5 dx m2 15,77 2,84 0,18 A co5 dx m3 13,65 2,83 0,21 A co6 dx m1 9,17 5,73 0,62 A co6 dx m2 14,55 3,37 0,23 A co6 dx m3 11,24 3,26 0,29 A co7 dx m1 8,56 5,98 0,70 A co7 dx m2 15,1 3,4 0,23 A co7 dx m3 11,04 2,89 0,26 A co8 dx m1 7,63 5,32 0,70 A co8 dx m2 12,37 2,77 0,22 A co8 dx m3 8,18 1,98 0,24 A co9 dx m1 6,61 5,35 0,81 A co9 dx m2 9,3 3,02 0,32 A co9 dx m3 5,9 2,43 0,41 A co10 dx m1 6,2 4,66 0,75 A co10 dx m2 8,68 3,05 0,35 A co10 dx m3 4,42 2,39 0,54 A co11 dx m1 5,83 4,19 0,72 A co11 dx m2 7,71 2,31 0,30 A co11 dx m3 5,82 1,81 0,31 A co12 dx m1 5,53 3,97 0,72 A co12 dx m2 6,22 2,73 0,44 A co12 dx m3 7,09 1,91 0,27 A co13 dx m1 5,22 4,47 0,86 A co13 dx m2 5,84 2,87 0,49 A co13 dx m3 6,24 1,96 0,31 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 10,53 7,97 0,76 A co1 dx m2 14,36 8,75 0,61 A co1 dx m3 20,43 8,68 0,42 A co2 dx m1 10,1 4,95 0,49 A co2 dx m2 13,99 4,62 0,33 A co2 dx m3 14,95 5,54 0,37 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 45

47 A co3 dx m1 10,64 5,24 0,49 A co3 dx m2 14,14 4,27 0,30 A co3 dx m3 15,49 4,72 0,30 A co4 dx m1 10,56 5,14 0,49 A co4 dx m2 16,55 3,67 0,22 A co4 dx m3 16,34 4,84 0,30 A co5 dx m1 10,67 5,41 0,51 A co5 dx m2 14,55 4,31 0,30 A co5 dx m3 14,84 5,77 0,39 A co6 dx m1 11,65 6,19 0,53 A co6 dx m2 16,55 3,59 0,22 A co6 dx m3 13,82 4,17 0,30 A co7 dx m1 9,47 6,22 0,66 A co7 dx m2 16,53 3,9 0,24 A co7 dx m3 10,67 3,8 0,36 A co8 dx m1 9,41 6,8 0,72 A co8 dx m2 11,93 4,03 0,34 A co8 dx m3 9,2 3,09 0,34 A co9 dx m1 7,67 6,08 0,79 A co9 dx m2 9,25 4,96 0,54 A co9 dx m3 8,09 3,51 0,43 A co10 dx m1 7,22 5,55 0,77 A co10 dx m2 9,27 3,42 0,37 A co10 dx m3 7,15 2,83 0,40 A co11 dx m1 6,52 4,96 0,76 A co11 dx m2 7,22 3,11 0,43 A co11 dx m3 6,27 2,45 0,39 A co12 dx m1 5,84 4,87 0,83 A co12 dx m2 6,36 3,19 0,50 A co12 dx m3 6,96 2,36 0,34 A co13 dx m1 5,13 4,73 0,92 A co13 dx m2 5,89 3,17 0,54 A co13 dx m3 5,7 2,34 0,41 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala KO1026 co1 dx m1 7,43 5,11 0,69 KO1026 co1 dx m2 12,61 5,16 0,41 KO1026 co1 dx m3 14,24 4,74 0,33 KO1026 co2 dx m1 7,42 4,17 0,56 KO1026 co2 dx m2 10,38 3,26 0,31 KO1026 co2 dx m3 11 2,88 0,26 KO1026 co3 dx m1 7,65 3,67 0,48 KO1026 co3 dx m2 11,48 3,01 0,26 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 46

48 KO1026 co3 dx m3 11,76 2,82 0,24 KO1026 co4 dx m1 8,36 4,34 0,52 KO1026 co4 dx m2 13,56 2,91 0,21 KO1026 co4 dx m3 12,69 2,71 0,21 KO1026 co5 dx m1 8,63 4,64 0,54 KO1026 co5 dx m2 12,55 3,57 0,28 KO1026 co5 dx m3 11,45 3,5 0,31 KO1026 co6 dx m1 8,48 5,5 0,65 KO1026 co6 dx m2 12,82 3,47 0,27 KO1026 co6 dx m3 10,46 3,43 0,33 KO1026 co7 dx m1 7,83 5,69 0,73 KO1026 co7 dx m2 12,26 3,05 0,25 KO1026 co7 dx m3 8,91 2,57 0,29 KO1026 co8 dx m1 6,75 5,05 0,75 KO1026 co8 dx m2 9,99 3,05 0,31 KO1026 co8 dx m3 6,83 2,32 0,34 KO1026 co9 dx m1 6,21 4,7 0,76 KO1026 co9 dx m2 8,5 3,26 0,38 KO1026 co9 dx m3 5,69 2,57 0,45 KO1026 co10 dx m1 5,74 4,28 0,75 KO1026 co10 dx m2 7,77 2,58 0,33 KO1026 co10 dx m3 5,24 1,85 0,35 KO1026 co11 dx m1 5,12 4,01 0,78 KO1026 co11 dx m2 7,26 2,89 0,40 KO1026 co11 dx m3 6,47 1,96 0,30 KO1026 co12 dx m1 4,66 3,49 0,75 KO1026 co12 dx m2 6,66 2,66 0,40 KO1026 co12 dx m3 6,21 2,18 0,35 Svin Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala 47 Lateralmediala ko-237 co1 dx m1 11,61 8,88 0,76 ko-237 co1 dx m2 15,49 9,4 0,61 ko-237 co1 dx m3 18,61 11,61 0,62 ko-237 co2 dx m1 12,87 6,36 0,49 ko-237 co2 dx m2 21,42 3,66 0,17 ko-237 co2 dx m3 14,48 3,41 0,24 ko-237 co3 dx m1 17,63 6,24 0,35 ko-237 co3 dx m2 20,98 4,85 0,23 ko-237 co3 dx m3 13,28 4,6 0,35 ko-237 co4 dx m1 16,62 7,84 0,47 ko-237 co4 dx m2 20,23 4,79 0,24 ko-237 co4 dx m3 12,57 5,24 0,42 Index (lateral- mediala / cranial-caudala )

49 ko-237 co5 dx m1 17,05 10,82 0,63 ko-237 co5 dx m2 19,7 5,96 0,30 ko-237 co5 dx m3 11,92 6,15 0,52 ko-237 co7 dx m1 12,72 9,1 0,72 ko-237 co7 dx m2 12,64 7,99 0,63 ko-237 co7 dx m3 9,45 5,18 0,55 ko-237 co10 dx m1 11,07 9,33 0,84 ko-237 co10 dx m2 10,95 6,76 0,62 ko-237 co10 dx m3 9,15 4 0,44 ko-237 co11 dx m1 9,95 8,6 0,86 ko-237 co11 dx m2 10,54 6,67 0,63 ko-237 co11 dx m3 8,49 3,98 0,47 ko-237 co12 dx m1 9,28 7,7 0,83 ko-237 co12 dx m2 10,51 6,13 0,58 ko-237 co12 dx m3 8,72 3,59 0,41 ko-237 co13 dx m1 8,57 6,59 0,77 ko-237 co13 dx m2 9,9 6,59 0,67 ko-237 co13 dx m3 8,16 3,75 0,46 ko-237 co14 dx m1 8,03 5,42 0,67 ko-237 co14 dx m2 8,68 5,52 0,64 ko-237 co14 dx m3 7,09 3,44 0,49 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala KO-32 co1 dx m1 10,14 5,61 0,55 KO-32 co1 dx m2 14,59 5,61 0,38 KO-32 co1 dx m3 17,99 7,02 0,39 KO-32 co2 dx m1 11,31 4,86 0,43 KO-32 co2 dx m2 18,72 2,7 0,14 KO-32 co3 dx m1 12,78 4,73 0,37 KO-32 co3 dx m2 20,28 3,03 0,15 KO-32 co4 dx m1 12,49 5,08 0,41 KO-32 co4 dx m2 18,68 2,93 0,16 KO-32 co5 dx m1 15,11 5,33 0,35 KO-32 co5 dx m2 17,97 3,21 0,18 KO-32 co6 dx m1 11,66 6 0,51 KO-32 co6 dx m2 14,98 3,66 0,24 KO-32 co7 dx m1 10,18 6,99 0,69 KO-32 co7 dx m2 13,71 4,13 0,30 KO-32 co7 dx m3 11,74 3,63 0,31 KO-32 co8 dx m1 8,95 6,39 0,71 KO-32 co8 dx m2 9,54 4,5 0,47 KO-32 co9 dx m1 9,16 5,84 0,64 KO-32 co9 dx m2 9,72 4,32 0,44 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 48

50 KO-32 co9 dx m3 9,15 2,77 0,30 KO-32 co10 dx m1 7,33 5,52 0,75 KO-32 co10 dx m2 8,04 4,24 0,53 KO-32 co10 dx m3 9,13 2,24 0,25 KO-32 co11 dx m1 8,15 5,76 0,71 KO-32 co11 dx m2 8,46 4,45 0,53 KO-32 co11 dx m3 9,53 3,32 0,35 KO-32 co12 dx m1 6,99 5,52 0,79 KO-32 co12 dx m2 11,07 3,65 0,33 KO-32 co12 dx m3 9,41 2,36 0,25 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala KO-698 co1 dx m1 15,12 9,15 0,61 KO-698 co1 dx m2 24,92 6,38 0,26 KO-698 co1 dx m3 23,81 8,89 0,37 KO-698 co2 dx m1 15,62 7,21 0,46 KO-698 co2 dx m2 22,21 4,81 0,22 KO-698 co2 dx m3 17,61 5,69 0,32 KO-698 co3 dx m1 18,41 8,6 0,47 KO-698 co3 dx m2 22,66 5,43 0,24 KO-698 co3 dx m3 17,96 7,58 0,42 KO-698 co4 dx m1 17,69 9,87 0,56 KO-698 co4 dx m2 21,51 5,82 0,27 KO-698 co4 dx m3 18,74 10,39 0,55 KO-698 co5 dx m1 16,44 10,58 0,64 KO-698 co5 dx m2 19,1 7,35 0,38 KO-698 co5 dx m3 19,31 12,55 0,65 KO-698 co6 dx m1 16,1 10,18 0,63 KO-698 co6 dx m2 16,92 8,25 0,49 KO-698 co6 dx m3 19,91 13,91 0,70 KO-698 co7 dx m1 15,25 10,84 0,71 KO-698 co7 dx m2 15,89 7,12 0,45 KO-698 co7 dx m3 19,12 11,1 0,58 KO-698 co8 dx m1 14,47 9,45 0,65 KO-698 co8 dx m2 14,88 6,69 0,45 KO-698 co8 dx m3 17,73 7,11 0,40 KO-698 co9 dx m1 13,91 8,88 0,64 KO-698 co9 dx m2 13,6 6,91 0,51 KO-698 co9 dx m3 13,48 6,86 0,51 KO-698 co10 dx m1 12,46 8,38 0,67 KO-698 co10 dx m2 11,54 7,68 0,67 KO-698 co10 dx m3 12,6 7,21 0,57 KO-698 co11 dx m1 11,57 8,77 0,76 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 49

51 KO-698 co11 dx m2 10,22 8,15 0,80 KO-698 co11 dx m3 12,25 6,8 0,56 KO-698 co12 dx m1 10,43 8,24 0,79 KO-698 co12 dx m2 10,8 8,43 0,78 KO-698 co12 dx m3 11,84 6,34 0,54 KO-698 co13 dx m1 10,28 7,44 0,72 KO-698 co13 dx m2 11,19 6,78 0,61 KO-698 co13 dx m3 12,3 4,96 0,40 KO-698 co14 dx m1 9,86 7,99 0,81 KO-698 co14 dx m2 10,8 6,66 0,62 KO-698 co14 dx m3 11,88 5,91 0,50 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala 4074 co1 dx m1 16,19 11,64 0, co1 dx m2 17,15 12,78 0, co1 dx m3 22,42 13,06 0, co2 dx m1 17,95 10,63 0, co2 dx m2 19,08 5,68 0, co3 dx m1 18,66 9,35 0, co3 dx m2 24,55 7,02 0, co4 dx m1 31,9 8,85 0, co4 dx m2 27,95 6,35 0, co5 dx m1 19,26 9,54 0, co5 dx m2 28,53 7,41 0, co6 dx m1 18,45 11,93 0, co6 dx m ,86 0, co7 dx m1 18,27 10,47 0, co7 dx m2 12,91 10,1 0, co8 dx m1 18,86 11,6 0, co8 dx m2 14,62 11,32 0, co9 dx m1 18,48 10,33 0, co9 dx m2 12,79 10,59 0, co10 dx m1 15,99 9,15 0, co10 dx m2 12,88 10,02 0, co11 dx m1 14,1 9,07 0, co11 dx m2 11,16 8,74 0, co12 dx m1 12,37 9,55 0, co12 dx m2 11,65 9,37 0, co13 dx m1 10,74 9,28 0, co13 dx m2 12,59 8,7 0, co14 dx m1 10,84 9,11 0, co14 dx m2 11,88 7,39 0,62 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 50

52 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 18,96 10,7 0,56 A co1 dx m2 24,16 13,03 0,54 A co1 dx m3 28,18 16,25 0,58 A co2 dx m1 16,94 7,87 0,46 A co2 dx m2 24,76 6,72 0,27 A co2 dx m3 16,95 6,84 0,40 A co3 dx m1 22,18 10,18 0,46 A co3 dx m2 30,44 7,53 0,25 A co3 dx m3 18,31 9,45 0,52 A co4 dx m1 20,71 11,12 0,54 A co4 dx m2 32,87 8,71 0,26 A co4 dx m3 19,22 13,45 0,70 A co5 dx m1 21,25 12,17 0,57 A co5 dx m2 30,4 10,49 0,35 A co5 dx m3 19,58 13,26 0,68 A co6 dx m1 20,96 14,61 0,70 A co6 dx m2 28,96 11,77 0,41 A co7 dx m1 26,71 14,59 0,55 A co7 dx m2 20,8 12,7 0,61 A co8 dx m1 22,41 13,95 0,62 A co8 dx m2 16,28 11,28 0,69 A co8 dx m3 16,18 10,07 0,62 A co9 dx m1 21,02 13,49 0,64 A co9 dx m2 17,92 11,78 0,66 A co9 dx m3 15,42 8,02 0,52 A co10 dx m1 18,68 11,39 0,61 A co10 dx m2 17,87 10,7 0,60 A co11 dx m1 15,42 11,55 0,75 A co11 dx m2 15,32 10,32 0,67 A co12 dx m1 12,94 11,14 0,86 A co12 dx m2 15,16 10,16 0,67 A co13 dx m1 13,02 11,08 0,85 A co13 dx m2 13,89 11,73 0,84 A co14 dx m1 13,6 10,47 0,77 A co14 dx m2 14,52 7,56 0,52 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 17,2 9,65 0,56 A co1 dx m2 24,21 10,85 0,45 A co1 dx m3 24,59 16,22 0,66 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 51

53 A co2 dx m1 19,71 7,38 0,37 A co2 dx m2 23,83 7,61 0,32 A co2 dx m3 20,66 7,09 0,34 A co3 dx m1 18,96 9,38 0,49 A co3 dx m2 29,11 8,2 0,28 A co3 dx m3 22,44 8,37 0,37 A co4 dx m1 20,28 11,29 0,56 A co4 dx m2 27,08 9,51 0,35 A co4 dx m3 23 9,63 0,42 A co5 dx m1 19,1 12,09 0,63 A co5 dx m2 22,14 11,61 0,52 A co5 dx m3 17,98 12,6 0,70 A co6 dx m1 18,83 12,11 0,64 A co6 dx m2 19,09 10,93 0,57 A co6 dx m3 15,7 9,13 0,58 A co7 dx m1 21,45 12,25 0,57 A co7 dx m2 16,81 10,42 0,62 A co7 dx m3 14,24 7,67 0,54 A co8 dx m1 18,47 11,24 0,61 A co8 dx m2 14,89 10,46 0,70 A co8 dx m3 13,86 7,28 0,53 A co9 dx m1 15,84 11,32 0,71 A co9 dx m2 13,24 10,37 0,78 A co9 dx m3 11,68 7,14 0,61 A co10 dx m1 13,07 10,63 0,81 A co10 dx m2 12,43 9,92 0,80 A co10 dx m3 11,1 6,16 0,55 A co11 dx m1 12,7 11,36 0,89 A co11 dx m2 11,87 10,23 0,86 A co11 dx m3 11,17 5,95 0,53 A co12 dx m1 11,42 10,75 0,94 A co12 dx m2 13,97 9,46 0,68 A co12 dx m3 10,6 4,81 0,45 A co13 dx m1 12,12 10,57 0,87 A co13 dx m2 14,14 8,71 0,62 A co13 dx m3 11,27 4,9 0,43 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala 4075 co1 dx m1 17,09 10,91 0, co1 dx m2 17,24 12,42 0, co1 dx m3 22,69 16,08 0, co2 dx m1 13,5 8,49 0, co2 dx m2 19,66 6,57 0,33 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 52

54 4075 co2 dx m3 15,54 5,74 0, co3 dx m1 17,96 8,78 0, co3 dx m2 22,32 6,57 0, co3 dx m3 17,65 6,27 0, co4 dx m1 18,61 8,67 0, co4 dx m2 26,16 6,25 0, co4 dx m3 18,29 8,64 0, co5 dx m1 18,65 9,52 0, co5 dx m2 25,72 8,5 0, co5 dx m3 21,74 12,42 0, co6 dx m ,26 0, co6 dx m2 21,2 10,59 0, co6 dx m3 17,45 13,45 0, co7 dx m1 17,62 11,53 0, co7 dx m2 14,61 11,25 0, co7 dx m3 16,12 11,56 0, co8 dx m1 17,75 11,7 0, co8 dx m2 13,34 10,88 0, co8 dx m3 15,96 7,01 0, co9 dx m1 16,08 10,16 0, co9 dx m2 14,15 9,98 0, co9 dx m3 14,11 7,05 0, co10 dx m1 16,57 10,25 0, co10 dx m2 12,85 10,46 0, co10 dx m3 12,02 6,94 0, co11 dx m1 14,43 10,05 0, co11 dx m2 12,9 11,19 0, co11 dx m3 10,68 7,2 0, co12 dx m1 17,74 9,57 0, co12 dx m2 12,1 11,06 0, co12 dx m3 10,79 6,34 0, co13 dx m1 12,2 9,59 0, co13 dx m2 14,14 10,22 0, co13 dx m3 10,48 6,68 0, co14 dx m1 12,97 11,16 0, co14 dx m2 13,98 9,1 0, co14 dx m3 11,9 5,53 0,46 Referensnr. Costae Sida Mätpunkt Cranialcaudala Lateralmediala A co1 dx m1 13,01 7,74 0,59 A co1 dx m2 7,74 8,31 1,07 A co1 dx m3 22,89 13,03 0,57 A co2 dx m1 16,51 7,69 0,47 Index (lateral- mediala / cranial-caudala ) 53

55 A co2 dx m2 20,67 4,67 0,23 A co2 dx m3 18,24 5,4 0,30 A co3 dx m1 17,64 8,12 0,46 A co3 dx m2 26,69 4,37 0,16 A co3 dx m3 19,45 6,22 0,32 A co4 dx m1 18,34 9,24 0,50 A co4 dx m2 31,98 4,6 0,14 A co4 dx m3 20,51 7,87 0,38 A co5 dx m1 17,61 11,83 0,67 A co5 dx m2 28,87 6,66 0,23 A co5 dx m3 21,87 6,31 0,29 A co6 dx m1 20,2 11,51 0,57 A co6 dx m2 24,8 6,42 0,26 A co6 dx m3 23,38 5,94 0,25 A co7 dx m1 16,66 9,53 0,57 A co7 dx m2 22,92 5,23 0,23 A co7 dx m3 20,7 5,25 0,25 A co8 dx m1 15,77 10,34 0,66 A co8 dx m2 19,43 4,95 0,25 A co8 dx m3 16,85 4,57 0,27 A co9 dx m1 15,4 9,91 0,64 A co9 dx m2 18,21 5,4 0,30 A co9 dx m3 16,8 4,61 0,27 A co10 dx m1 13,43 9,27 0,69 A co10 dx m2 22,9 5,19 0,23 A co10 dx m3 16,87 3,5 0,21 A co11 dx m1 12,93 7,9 0,61 A co11 dx m2 30,65 5,26 0,17 A co11 dx m3 15,56 3,47 0,22 A co12 dx m1 12,31 8,8 0,71 A co12 dx m2 26,24 4,54 0,17 A co12 dx m3 15,1 3,36 0,22 A co13 dx m1 12,38 7,59 0,61 A co13 dx m2 30,98 3,63 0,12 A co13 dx m3 19,23 2,46 0,13 A co14 dx m1 11,13 8,3 0,75 A co14 dx m2 28,04 4,68 0,17 54

56 Bilaga 2 ANOVA Anova: En faktor, mätpunkt 2 revben nummer 13 SAMMANFATTNING Grupper Antal Summa Medelvärde Varians Får M2 Co13 7 2, , , Get M2 C , , , Svin M2 Co13 7 4, , , ANOVA Variationsursprung KvS fg MKv F p-värde F-krit Mellan grupper 0, , , , ,4668 Inom grupper 0, , Totalt 0, KvS = Avvikelser i kvadrat, fg = Antalet frihetsgrader, MKv = Medelavvikelse i kvadrat, p-värde= visar på styrkan i en förkastning av nollhypotesen Noll-hypotes = Det finns ett samband mellan de tre indexgrupperna F är lägre än F-krit därför kan vi inte förkasta H0 Anova: En faktor, mätpunkt 3 revben nummer 6 SAMMANFATTNING Grupper Antal Summa Medelvärde Varians Får M3 Co6 9 2, , , Get M3 C , , , Svin M3 Co6 4 2, , , ANOVA Variationsursprung KvS fg MKv F p-värde F-krit Mellan grupper 0, , , ,99E-05 3, Inom grupper 0, , Totalt 0, KvS = Avvikelser i kvadrat, fg = Antalet frihetsgrader, MKv = Medelavvikelse i kvadrat, p-värde= visar på styrkan i en förkastning av nollhypotesen Noll-hypotes = Det finns ett samband mellan de tre indexgrupperna F är högre än F-krit därför kan vi förkasta Nollhypotesen. P-värdet är mindre än 0,05 därför är det en signifikant skillnad. 55

57 Anova: En faktor, mätpunkt 3 revben nummer 9 SAMMANFATTNING Grupper Antal Summa Medelvärde Varians Får M3 Co9 9 2, , ,00466 Get M3 C , , , Svin M3 Co9 6 2, , , ANOVA Variationsursprung KvS fg MKv F p-värde F-krit Mellan grupper 0, , , , , Inom grupper 0, , Totalt 0, KvS = Avvikelser i kvadrat, fg = Antalet frihetsgrader, MKv = Medelavvikelse i kvadrat, p-värde= visar på styrkan i en förkastning av nollhypotesen Noll-hypotes = Det finns ett samband mellan de tre indexgrupperna F är högre än F-krit därför kan vi förkasta Noll-hypotesen. P-värdet är mindre än 0,05 därför är det en signifikant skillnad. T-Test t-test: Två sampel antar olika varianser Svin M2 Får M2 Co13 Co13 Medelvärde 0, , Varians 0, , Observationer 7 7 Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 7 t-kvot 2, P(T<=t) ensidig 0, t-kritisk ensidig 1, P(T<=t) tvåsidig 0, t-kritisk tvåsidig 2, Fråga: Finns det en signifikant skillnad mellan de två indexgrupperna? Svar: t-kvot värdet är mindre än t-kritisk tvåsidigt värdet, vilket betyder att det inte finns en skillnad. 56

58 T-test: Två sampel antar olika varianser, svin och får mätpunkt 3 revben nummer 6 Svin M3 Co6 Får M3 Co6 Medelvärde 0, , Varians 0, , Observationer 4 9 Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 3 t-kvot 2, P(T<=t) ensidig 0, t-kritisk ensidig 2, P(T<=t) tvåsidig 0, t-kritisk tvåsidig 3, Fråga: Finns det en signifikant skillnad mellan de två indexgrupperna? Svar: t-kvot värdet är mindre än t-kritisk tvåsidigt värdet, vilket betyder att det inte finns en skillnad. T-test: Två sampel antar olika varianser, svin och get mätpunkt 3 revben nummer 6 Svin M3 Co6 Get M3 C0 6 Medelvärde 0, , Varians 0, , Observationer 4 14 Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 3 t-kvot 2, P(T<=t) ensidig 0, t-kritisk ensidig 2, P(T<=t) tvåsidig 0, t-kritisk tvåsidig 3, Fråga: Finns det en signifikant skillnad mellan de två indexgrupperna? Svar: t-kvot värdet är mindre än t-kritisk tvåsidigt värdet, vilket betyder att det inte finns en skillnad. 57

59 t-test: Två sampel antar olika varianser, svin och get mätpunkt 3 revben 8 Svin M3 Co8 Get M3 C0 8 Medelvärde 0, , Varians 0, , Observationer 5 13 Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 5 t-kvot 2, P(T<=t) ensidig 0, t-kritisk ensidig 2, P(T<=t) tvåsidig 0, t-kritisk tvåsidig 2, Fråga: Finns det en signifikant skillnad mellan de två indexgrupperna? Svar: t-kvot värdet är mindre än t-kritisk tvåsidigt värdet, vilket betyder att det inte finns en skillnad. T-test: Två sampel antar olika varianser, svin och får mätpunkt 3 revben nummer 9 Svin M3 Co9 Får M3 Co9 Medelvärde 0, , Varians 0, , Observationer 6 9 Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 7 t-kvot 2, P(T<=t) ensidig 0, t-kritisk ensidig 1, P(T<=t) tvåsidig 0, t-kritisk tvåsidig 2, Fråga: Finns det en signifikant skillnad mellan de två indexgrupperna? Svar: t-kvot värdet är mindre än t-kritisk tvåsidigt värdet, vilket betyder att det inte finns en skillnad. 58

60 T-test: Två sampel antar olika varianser, svin och get mätpunkt 3 revben nummer 9 Svin M3 Co9 Get M3 C0 9 Medelvärde 0, , Varians 0, , Observationer 6 15 Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 6 t-kvot 1, P(T<=t) ensidig 0, t-kritisk ensidig 1, P(T<=t) tvåsidig 0, t-kritisk tvåsidig 2, Fråga: Finns det en signifikant skillnad mellan de två indexgrupperna? Svar: t-kvot värdet är mindre än t-kritisk tvåsidigt värdet, vilket betyder att det inte finns en skillnad. Mann-Whitney U test Mann-Whitney U test mellan får och svin mätpunkt 2 revben nummer 13. Får Co13 M2 Svin M2 Co13 1 0,40 0,67 1 0,43 0,61 1 0,50 0,69 1 0,46 0,84 1 0,45 0,62 1 0,37 0,72 1 0,34 0,12 U=7 Antal 7 7 Summa 2,95 4,26 Medel 0,42 0,61 n1: 7 n2:7 Noll-hypotes= Grupperna som jämförs har lika medianer. Kritiskt värde (n1:7, n2:7) = 8 (Fowler 1998:240) Kritiskt värde är högre än U-värdet. Noll-hypotesen kan därför förkastas. Gruppernas medianer skiljer sig signifikant från varandra. 59

61 Mann-Whitney U test mellan får och svin mätpunkt 3 revben nummer 6. Får M3 Co6 Svin M3 Co6 0 0,16 0,70 1 0,36 0,58 0 0,24 0,77 1 0,28 0,25 0 0,38 1 0,23 1 0,24 1 0,35 1 0,31 U= 6 Antal 9,00 4,00 Summa 2,54 2,31 Medel 0,28 0,58 n1= 9 n2=4 Noll-hypotes= Grupperna som jämförs har lika medianer. Kritiskt värde (n1:9, n2:4) = 4 (Fowler 1998:240) Kritiskt värde är lägre än U-värdet. Noll-hypotesen kan därför inte förkastas. 60

62 Mann-Whitney U test mellan get och svin mätpunkt 3 revben nummer 6. Get M3 C0 6 Svin M3 Co6 1 0,28 0,70 1 0,27 0,58 1 0,30 0,77 1 0,29 0,25 1 0,34 1 0,30 1 0,36 0 0,19 0,5 0,25 0 0,20 1 0,28 1 0,29 1 0,30 1 0,33 U= 11,5 Antal 14 4 Summa 3,99 2,31 Medel 0,28 0,58 n1= 14 n2= 4 Noll-hypotes= Grupperna som jämförs har lika medianer. Kritiskt värde (n1:14, n2:4) = 9 (Fowler 1998:240) Kritiskt värde är lägre än U-värdet. Noll-hypotesen kan därför inte förkastas. 61

63 Mann-Whitney U test mellan get och svin mätpunkt 3 revben nummer 8. Get M3 C0 8 Svin M3 Co8 1,5 0,40 0,40 0 0,25 0,62 0 0,21 0,53 1 0,35 0,44 1 0,36 0,27 1 0,39 1 0,31 0 0,25 1 0,28 1 0,30 0 0,24 1 0,34 1 0,34 U= 9,5 Antal 13 5 Summa 4,02 2,26 Medel 0,31 0,45 n1: 13 n2: 5 Noll-hypotes= Grupperna som jämförs har lika medianer. Kritiskt värde (n1:13, n2:5) = 12 (Fowler 1998:240) Kritiskt värde är högre än U-värdet. Noll-hypotesen kan därför förkastas. Gruppernas medianer skiljer sig signifikant från varandra. 62

64 Mann-Whitney U test mellan får och svin mätpunkt 3 revben nummer 9. Får M3 Co9 Svin M3 Co9 2 0,35 0,30 2 0,33 0,51 1 0,28 0,52 2 0,43 0,61 1,5 0,30 0,50 0,5 0,27 0,27 2 0,45 2 0,33 1 0,25 U=14 Antal 9 6 Summa 2,98 2,72 Medel 0,33 0,45 n1=9 n2=6 Noll-hypotes= Grupperna som jämförs har lika medianer. Kritiskt värde (n1:9, n2:6) = 10 (Fowler 1998:240) Kritiskt värde är lägre än U-värdet. Noll-hypotesen kan därför inte förkastas. 63

65 Mann-Whitney U test mellan get och svin mätpunkt 3 revben nummer 9. Get M3 C0 9 Svin M3 Co9 2 0,43 0,30 1 0,28 0,51 1 0,28 0,52 2 0,39 0,61 2 0,39 0,50 2 0,34 0,27 2 0,39 2 0,33 0 0,23 2 0,37 2 0,37 1 0,29 2 0,41 2 0,43 2 0,45 U=25 Antal 15 6 Summa 5,39 2,72 Medel 0,36 0,45 n1=15 n2=6 Noll-hypotes= Grupperna som jämförs har lika medianer. Kritiskt värde (n1:15, n2:6) = 19 (Fowler 1998:240) Kritiskt värde är lägre än U-värdet. Noll-hypotesen kan därför inte förkastas. 64

66 65