267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ
|
|
- Karl-Erik Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 267(2/2*, (QLQWURGXNWLRQWLOO /DUDQRPEHQ $Y*XVWDY0DOPERUJ
2 1 Inledning och Allmän benlära Jag nämnde att osteologi är studiet av alla ryggradsdjurs skelett, såväl människans som de övriga djuren. Men i denna lilla introduktion kommer vi fokusera på däggdjuren (inklusive människan). Om vi tittar på däggdjuren har de alla i stort sett samma byggnad, alla har ett huvud, en ryggrad med bröstkorg och två par ben. Detta avspeglar sig på skelettet och benen i kroppen skiljer sig mer i utseende om det är två olika benslag men i samma kropp än om det rör sig om samma ben fast hos olika djur. Låter det konstigt? Ta en titt på figur 1, där visas sex ben och om man skulle sortera bort ett av dessa som skiljer sig från de andra så skulle det bli det längst till höger. Detta är ett lårben (från människa) alla andra ben är överarmsben (från svin, hund, björn, hare och människa). Det är alltså ofta lättare att se skillnad på benslag än att se vilken art det rör sig om. Skelettet har tre huvuduppgifter, den första är att ge stöd och stadga till kroppen och för att musklerna skall kunna få fäste så att vi kan röra oss. Den andra är att skydda känsliga organ som hjärna, hjärta och lungor. Skelettet är slutligen ett depåorgan för kalcium och fosfor. Man kan även nämna att i benet finns benmärg som är fig. 2 Till vänster ett tvärsnitt av ett rörben och till höger ett av ett kranieben. kroppens viktigaste blodfig. 1 Fem överarmsben (svin, hund, björn, hare och människa) och ett lårben (människa). Benen är uppbyggda av oorganiska mineraler (kalciumfosfat och kalciumkarbonat) och av organiskt kollagen. I benmassa ligger en mängd benceller (osteocyter). Med åldern ökar andelen oorganiskt material vilket leder till att benen blir skörare och man drabbas därför lättare av benbrott. I vissa sjukdomar så blir det tvärt om mer organiskt material vilken gör benen för mjuka, en sådan sjukdom är rakitis (eller engelska sjukan) som beror på D-vitaminbrist.
3 bildande organ. Benvävnadens struktur är antingen kompakt eller spongiös. Utsidan består av den kompakta benvävnaden medan den mer svampliknande sidan som vetter in mot benmärgen är den spongiösa benvävnaden. Denna spongiösa benvävnad minskar med åldern. Kraniebenen är uppbyggda på liknande sätt men här består benet av en ut- och en insida som båda är kompakta och ett mer spongiöst mellanskikt som kallas diploë (se. fig. 2). Människan har mer spongiös benvävnad än de andra däggdjuren. Om vi börjar med en vuxen människa så har hon i regel drygt 206 ben i kroppen, drygt 100 finns i händer och fötter och 27 i kraniet. Man har fler ben som barn, ett nyfött barn kan ha ca 350 ben detta beror på att ben växer ihop med åren (se fig. 3). Det största benet i vår kropp är lårbenet och kan bli upp mot en halvmeter och de minsta benen i kroppen sitter inne i örat och är någon millimeter stora. Som nämndes tidigare så ser ett mänskligt skelett ungefär likadant ut som ett svins eller en hunds, fig. 3 Bildning av ett skenben och dess ihoppväxning till ett ben. men på grund av vissa sammanväxningar och tillbakabildningar av ben som en följd av specialisering så finns det arter med något färre antal ben. Framför allt är detta sammanväxningar eller tillbakabildningar i hand och fot. Titta till exempel på nöt som har en sammanväxning mellan två ben i hand och fot och en tillbakabildning av ca tolv ben per hand/fot (se fig. 4). 2 Skelettets byggnad Nu har vi gått igenom en lätt introduktion till ämnet och dyker nu på skelettets delar. Det är kanske på sin plats att påpeka att ämnet osteologi inte bara behandlar ben, utan även andra skelettdelar som tänder, horn och naglar. Därför brukar vi inte använda orden ben utan säger oftast skelettelement och då inräknas i detta även de andra kategorierna. Vidare kommer detta kapitel bara att behandla det mänskliga skelettet. Detta för att man skall få en kunskap om skelettets byggnad utan att blanda in hur olika arter skiljer sig från varandra. Man skulle kunna lyfta fram vilket djur som helst för att demonstrera skelettets byggnad, fördelen med människan är att hon är relativt ospecialiserad och har därför inte så många sammanväxningar. fig. 4 En mänsklig fot jämte en fot från nöt.
4 2.1 Kranium med underkäke Kraniets främsta uppgift är att skydda hjärnan som kanske är den viktigaste delen av vår kropp. Även syn, hörsel, lukt och smaksinnena är placerade i kraniet. Kraniet är inte bara ett ben utan består av inte mindre än 27 stycken ben plus tre hörselben i vardera öra. Dessa ben är förbundna med varandra med sömmar (suturer) som växer ihop med åren. Hos barn finns inte dessa sömmar. Detta beror på att skallbenen inte fått sin slutgiltiga form, mellanrummen mellan benen (fontanellerna) förbinds med bindväv. fig. 5 Kranium (människa) Tänderna En vuxen människa har i genomsnitt 32 tänder, i varje käkhalva finns två framtänder (insisiver), en hörntand (canini), två främre kindtänder (premolarer) och tre bakre kindtänder (molarer). De permanenta tänderna föregås av 20 mjölktänder (molarerna har inga föregångare bland mjölktänderna men på grund av främre mjölkkindtänderna liknar de permanenta kindtänderna brukar de kallas mjölkkindtänder). Eftersom tänder växer fram i ett givet mönster är käkarna mycket bra för åldersbedömning upp till drygt 20 års ålder Tänderna används på lite olika sätt. Framtänderna används för att skära och knipsa av, hörntanden för att tränga igenom och slita av, främre kindtänderna till att krossa och mala och slutligen kindtänderna som krossar och tuggar. En tand är uppdelad i en krona och en rot. Roten är gömd inne i käkbenet. Kronan täcks av kroppens hårdaste material, emaljen. Innanför emaljen och i roten finns dentin som skyddar pulpan som innehåller nerver och blodkärl. fig. 6 Tand i genomskärning. A) rot B) krona, 1) emalj, 2) dentin och 3) pulpan.
5 2.2 Ryggraden Ryggraden består av kotor som ger en rörlighet och dels skydd år ryggmärgen. Varje kota har en begränsad rörlighet men sammantaget kan ryggraden böjas kraftigt. Ryggraden är formad efter rörelsemönster och hos människan, som är tvåbent, är den S-formad för att tyngdpunkten skall förflyttas så att den hamnar över benen och därigenom avlasta kroppens muskler. Kotor har en kotkropp, en båge som bildar ett hål (kanal) för ryggmärgen och utskott ett åt vardera sidorna och ett bakåt. Vi ska nu gå igenom de olika kotsorterna uppifrån och ner Halskotorna (vertebrae cervicale) Hos alla däggdjur är antalet halskotor sju till antalet, en giraff med en lång hals har alltså samma antal halskotor som vi. Den första halskotan är ringkotan eller atlas. Det är denna kota som möjliggör att vi kan nicka. Den andra halskotan är tappkotan eller axis som möjliggör att vi kan vrida på huvudet. Halskotorna kännetecknas av att de jämte kanalen för ryggmärgen har två mindre kanaler Bröstkotorna (vertebrae thoracice) En människa har tolv bröstkotor och dessa har en större kotkropp än halskotorna. Revbenen ledar mot dessa kotor. Kännetecken för bröstkotor är därför att dessa har ledytor på sidan för revbenen. De tio första bröstkotorna har även ledyta mot revbenen på tvärutskottet (processus transversus) Ländkotor (vertebrae lumbale) Ländkotorna är fem (ibland sex) till antalet och är kraftigare än bröstkotorna och då inga revben fäster mot dessa saknar de även ledytor på sidorna. I stället har de ett tvärutskott som kan liknas vid ett litet revben men som alltså sitter fast på kotkroppen Korsbenet (os sacrum) och svanskofig Tapp och ringkota (halskotor), bröstkota, ländkota, korsbenet.
6 torna (vertebrae coccygis) Korsbenet är egentligen fem kotor som växer ihop till ett större ben som ledar mot bäckenbenen i en styv fog. Basen den övre änden av benet är bred och benet smalnar sedan av ju längre ner mot svansen man kommer. Svanskotorna är fyra till antalet och de minsta kotorna i ryggraden. Hos människan sitter de helt inne i kroppen och ofta växer de ihop till ett ben (os coccygis). 2.3 Extremiteternas ben Som nämndes ovan har alla däggdjuren två par extremiteter (armar och ben), ett övre och ett nedre (främre och bakre om vi studerar de övriga däggdjuren). Vår rörlighet styr utseendet på dessa extremiteter vilket vi skall ta upp nedan. Utvecklingsmässigt är det fiskarnas fenor som hos oss utvecklats till armar och ben Övre extremitetens skelett Armen hos människan är utvecklad till ett precisionsinstrument, uppbyggt på flera små och stora hävstänger. Arm och hand kan röras med både styrka och precision. Vi kan både lyfta stora tunga föremål och plocka upp mycket små och sköra föremål. Och när vi inte klarar av en uppgift kan vi ta redskap till vår hjälp. Om vi börjar uppifrån kommer vi först till skulderbladet (scapula) som är ett stort platt ben, lite solfjäderformat. Mot detta fäster många muskler. Bladet i sig har inte en förankring mot revben eller ryggrad utan hålls på plats med muskler och ligament. Mot detta skulderblad ledar överarmen (humerus). I benets övre (proximala) ände sitter en kulled som ger en stor rörlighet, i den nedre (distala) änden finns en gångjärnsled som bara kan böjas i en riktning, inte runt som i kulleden. fig. 11 Armens skelett. Under överarmen sitter underarmens ben som är två till antalet, armbågsbenet (ulna) och strålbenet (radius). Dessa två ben kan röra sig gentemot varandra vilket ger ett vridmoment och är anledningen till att vi kan vrida på våra händer. fig. 12 Handens skelett. Att vi har en så stor rörlighet och precision i handen beror på att den består av många små ben. Inte mindre än 27 ben finns i handen, åtta av dessa sitter i handroten, sen kommer fem mellanhandsben (metacarpaler), ett för varje stråle eller finger. Sen har alla fingrar tre fingerben (phalanx) utom tummen som har två stycken.
7 2.3.2 Nedre extremitetens skelett Som nämndes ovan är de nedre extremiteterna direkt förbundna med ryggraden via bäckenbenet (os coxae) som ledar mot korsbenet (os sacrum). Bäckenbenet är ett oregelbundet ben som mitt på har en ledskål (acetabuli) där ledkulan på lårbenet (femur) ledar. Nedanför lårbenet kommer två ben, skenben (tibia) och vadben (fibula). Höftbenets övre (proxilmala) ledkula ger en stor rörlighet, gångjärnsleden i knät ger en rörlighet i ett plan och skenbenet och fibulan ger ett vridmoment till foten. Det ser ungefär ut som i armen men med större styrka och mindre rörlighet och precision. Foten består precis som handen av flera små ben, denna gång 26 stycken. Sju av dessa är fotrotsbenen, fem är mellanfotsben (metatarsaler) och alla strålarna har tre tåben utom stortån som har två stycken. fig. 14 Fotens skelett. fig. 13 Benets skelett Summering I denna första del har vi gått igenom människokroppens ben i syfte att få en förståelse för anatomin och många av de olika skelettelement man kan råka ut för inom osteologin. Att vi börjat med människan beror på att hon är relativt ospecialiserad och har få tillbakabildningar eller sammanvuxna ben i sitt skelett. I nästa kapitel kommer vi bredda diskussionen till att behandla även de vanligaste husdjuren; hund, katt, nöt, får(/get), häst, svin och kanin(/hare).
Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat
Kroppen Skelettet Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen,
Läs merSkellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.
Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk
Läs merSkelettet. Benens byggnad Benen bildar kroppens viktigaste stödjevävnad och
Tilla alla aparater och maniker du använder har du en manual. Många gånger har du åtminstone flycktig ögnat igenom manualen för att åtmistone inte förstöra din nya dyra elektroniska leksak. Det dyraste
Läs merSkelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar
Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas
Läs merLeif Jonsson LJ-Osteology Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän
Leif Jonsson LJ-Osteology 2016.10.04 Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän Det undersökta benmaterialet bestod huvudsakligen av obrända däggdjursben samt ett fåtal fiskben. Analysresultatet redovisas
Läs merRättsantropologi. Niklas Dahrén
Rättsantropologi Niklas Dahrén Introduktion till rättsantropologi Vad innebär rättsantropologi? ü Vetenskaplig undersökning av mänskliga skelettdelar med syftet att försöka identifiera personen. Även skadeanalys
Läs merRättsantropologi. Niklas Dahrén
Rättsantropologi Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Introduk*on *ll rä-santropologi Anatomi för rä-santropologer Könsbestämning Åldersbestämning Bestämning av kroppslängd Introduktion
Läs meroch muskler Hud, skelett
Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger
Läs merInstuderingsfrågor Skelettet, med svar
Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra
Läs merKöpmansgatan i Laholm
Osteologisk analys Köpmansgatan i Laholm Osteologisk analys av skelett från Köpmansgatan, RAÄ 19, i Laholm Laholms stad och kommun Hallands län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:47 Anna Kloo
Läs merRYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s. 218-227)
KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI (Marieb: s. 218-227) RYGGRADEN Ryggraden utgörs av 26 kotor, sammanbundna på ett sådant sätt att man får en flexibel kurvad struktur. Den fungerar som det longitudinala
Läs merGRAVEN BERÄTTAR SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U. Malmö Museer N A M N
GRAVEN BERÄTTAR N A M N SK GI NG LO NI EO ÖK RK RS A E EN ND U Malmö Museer Illustrationer Illustration sidan 1 & 3 Erik Lenders, ur Bevægeapparatets anatomi av Finn Bojsen-Møller, Munksgaard Danmark,
Läs mer/ ff < Q, " TURKU, KAERLA E. Raike Benanalys Niklas Söderholm
1 TURKU, KAERLA Benanalys 5.-6.6.2002 Niklas Söderholm Benmaterial från två gravar (hauta 1 och hauta 2) har analyserats. Benen har redan i utgrävningsskedet och tillvaratagandet till stor del sorterats
Läs merFig. 1a. Undersökningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad 10E Karlskoga. Skala 1:50 000.
Fig. 1a. Undersökningsområdet markerat på utdrag ur Topografiska kartans blad 10E Karlskoga. Skala 1:50 000. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Figur 1 och 2
Läs merOsteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp
Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp Annica Cardell Under den osteologiska analysen har benmaterialet identifierats och därefter registrerats i en Access databas. Materialet sammanlagda
Läs merBen från Vedeby, Karlskrona
Ben från Vedeby, Karlskrona Osteologisk analys av benmaterial från slutundersökningen av Vedeby, RAÄ 68, Karlskrona socken i Karlskrona kommun, Blekinge län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:55
Läs merOsteologisk analys av skelettmaterialet i gravarna från Gyllins trädgårdar, Husie Malmö
Osteologisk analys av skelettmaterialet i gravarna från Gyllins trädgårdar, Husie Malmö I samband med undersökningarna av Gyllins trädgård 2006 framkom en träkammargrav, en båtgrav och fem flatmarksgravar,
Läs merSKELETTET. Helen Larsson, Sjöboskolan sär, Borås www.lektion.se
SKELETTET Helen Larsson, Sjöboskolan sär, Borås www.lektion.se Namn Skelettet Sätt ut: nyckelben revben armbågsben ryggrad lårben skulderblad överarmsben fingerben strålben höftben knäskål vadben skenben
Läs merStretchövningar Ishockey
Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Läs mer6.5 Så försvarar sig din kropp
6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens
Läs merFrågor till Kroppen del 2
Frågor till Kroppen del 2 Läs sidan 32 i Koll på NO 1. Vilka är kroppens två stora reningsverk? Levern och njurarna 2. Varför behöver vi ha dessa reningsverk? Vi behöver dessa två reningsverk för de bryter
Läs meranatomi 1 av 3 BAS 9
anatomi 1 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY anatomi 1 av 3 Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk
Läs merAxlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.
Stretching Det är bindväven som omger muskeln som man stretchar. Det är den som har tendens att bli kort. Först när muskeln är helt avslappnad kan man stretcha bindväven. Det är därför nödvändigt att ha
Läs merSkelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar
Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas
Läs mer15 Huden och våra rörelseorgan
15 Huden och våra rörelseorgan 15.1 1 Hudens delar 2 Olika fingeravtryck 3 Leta bov 4 Sola eller inte? OH1 Fingeravtryck 5 Dött eller levande? 6 Hår och naglar i mikroskop 7 Väderkänsligt hår 8 Kallt och
Läs merKapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!
Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas
Läs merGamla staden 8:1 & 8:8, fornlämning 42
Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017 Gamla staden 8:1 & 8:8, fornlämning 42 OMGESTALTNING AV MARIATORGET Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport
Läs merHuden, skellettet och musklerna
Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till
Läs merGravar i Älvestad kyrka
Rapport 2013:29 Osteologisk analys Gravar i Älvestad kyrka Älvestad kyrka Älvestad socken Motala kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH
Läs merAnatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare
Anatomi och biomekanik Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Upplägg Anatomi & biomekanik Vanligaste skadorna Ryttaren Sadelns på-/inverkan Anatomi & biomekanik Skelett Ligament & senor
Läs merKroppen del 2 Stencilhäfte
Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin
Läs merStretchövningar Längskidor
Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas
Läs merBröstrygg och Skuldra
Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens
Läs merSammanfattning skelettet och muskler
Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.
Läs merKroppens skelettben. Niklas Dahrén
Kroppens skelettben Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Skele&ets funk,on Tre olika typer av ben Kroppens skele&ben Pelvis anatomi Armens anatomi Benets anatomi Scapula Ryggradens anatomi
Läs merBrända och obrända ben - En osteologisk analys av skelettmaterial ur fornsakssamlingen på Österlens museum
Brända och obrända ben - En osteologisk analys av skelettmaterial ur fornsakssamlingen på Österlens museum Agneta Ohlsson, osteolog vid Riksantikvarieämbetet, UV Mitt i Stockholm februari 2009 Del 1 Brända
Läs merEtt nytt perspektiv på kroppen
En handbok om f ö tt e r Pa Sandberg Ett nytt perspektiv på kroppen Innehåll 1. Det som händer i fötterna händer i kroppen 7 Om boken och varför den behövs. Om kroppshjärnan. Om fötternas relation till
Läs merBilaga 7. Osteologisk analys
Bilaga 7. Osteologisk analys Av Leif Jonsson Människo- och djurben från gravfältet i Äggelunda, Järfälla 28:2, Järfälla socken, Uppland Det undersökta materialet består huvudsakligen av brända ben, bara
Läs merBilaga 3 FORSA. Osteologisk undersökning av brända och obrända skelettrester från Uppland, Tensta socken, Forsa 3:3, RAÄ 434
Bilaga 3 FORSA Osteologisk undersökning av brända och obrända skelettrester från Uppland, Tensta socken, Forsa 3:3, RAÄ 434 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för Arkeologiska undersökningar UV-Mitt Berit
Läs merMänniskor kring Gnistahögen
Människor kring Gnistahögen Begravningar från vendeltid, vikingatid och tidig medeltid Andreas Hennius, Emma Sjöling & Sofia Prata Bilaga 4 Skelettkatalog Sofia Prata & Emma Sjöling, SAU upplandsmuseets
Läs merTräning Yoga. Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga.
Träning Yoga Övningar i yoga som räddar ryggen. Det här passet mjukar upp ryggen. Varsågod - 9 övningar i yoga. Träning Yoga Du blir mjuk i kroppen när du kör yoga. Men det kan ändå vara skönt att värma
Läs merUPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)
UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på
Läs merTräningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Läs merBoethius, Adam. Link to publication
Osteologisk analys av de brända benen i stensättningen från Älvros fornlämning nr 7, Älvros sn, Älvros kyrkby 4:9, Härjedalens kommun, Jämtlands län. Reports in osteology 2010:4 Boethius, Adam 2010 Link
Läs mer252-201 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas
Läs merStretchövningar Tennis
Stretchövningar Tennis 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Läs merStretchövningar Fotboll
Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en
Läs merOrdinarie Tentamen Anatomi ht14
Örebro universitet IHM/Röntgenssk/BMA-Fys Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Examinator: Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26) Datum: 140926, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt): 151 Godkänt:
Läs mer500 meter GOTLAND.. Väskinde
2 3 500 meter GOTLAND. Väskinde 4 5 6 7 8 9 10 11 12 A5, A4, A3 A9 A2 A1, A10 20 meter 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 . 29 BRANDGRAVAR FRÅN VÄSKINDE Osteologisk analys av ben från anläggningarna
Läs merHär följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.
Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt
Läs merANPASSNINGAR FACIT A. ANIMATIONEN. Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna?
A. ANIMATIONEN Vilket sorts djur är vår äldsta släkting som flyttade upp på land? Frågor: Vilket djur var det? Vad finns det för likheter mellan oss och fiskarna? Vissa tidiga fiskar hade fenor med ett
Läs merSeminariet är obligatoriskt. Lycka till!
ANATOMI OCH FYSIOLOGI, 15 hp Vårtermin 2011 Rörelseapparaten kapitel 6 11 FÖRELÄSNING Kapitel 6 och 10 Benvävnad och Muskelvävnad. Ingår i tentamen 12 hp EGEN INLÄSNING Kapitel 7 och 8 Skelettet. Ingår
Läs merExt - Flex Windmill Anatomisk utfallssteg Rocking Lion
Release 5 - Start Up Ext - Flex Sträck armarna uppåt och böj lätt bakåt, böj dig sedan framåt och sträva med händerna mot dina fötter. Vänd rörelsen och rulla mjukt upp igen. Windmill Vrid fötterna till
Läs merBilaga 7. Benlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar (Hanna Sundeen 2006)
Bilaga 7. Benlista från kulturlager utanför grottan Stora Förvar (Hanna Sundeen 2006) B=obrända ben, BR B= brända ben. Med TÅNGLAGER avses fynd av bandtång, Zostera marina. REG. BENNR TIDIGARE FNR BESKRIVNING/
Läs merUNDERVISNING. Kranium KRANIUM 78301 1 495:- Naturlig storlek med tre löstagbara delar. Storlek: 23x16,5x17 cm.
Produkt Produktbeskrivning Art.nummer Pris Skelettdelar Modellerna i vårt sortiment är av högsta kvalitet. De framställs naturtroget i ett konstmaterial. Ett utmärkt undervisningsmedel. Ryggrad RYGGRAD
Läs merHälsan i behåll? En studie av sjukdomsbilden i det vikingatida Fröjel, Gotland
Hälsan i behåll? En studie av sjukdomsbilden i det vikingatida Fröjel, Gotland Ländkotor med Schmorl s noder och osteofyter. Foto: Malin Andersson Högskolan på Gotland VT 2013 Kandidatuppsats i arkeologi
Läs merFör Friskis & Svettis sponsrar denna rundan (vinnaren får dubbla 3xträningskort samt medlemskap) och är här med information.
8 23 52 79 TEMA: För Friskis & Svettis sponsrar denna rundan (vinnaren får dubbla 3xträningskort samt medlemskap) och är här med information. Alla som vill får en prova-på-biljett till höstens träningspass!
Läs merFACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?
A. HAR DU NÄSA FÖR DET HÄR? Prova minst tre dofter. Hur gick det? Väcktes det några känslor i dig? Frågor: Kunde du gissa rätt på någon doft? Vilken? Kom det upp några minnen och känslor hos dig? Lärarfacit:
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merMatspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler
Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen
Läs merCell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer
IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merGravar vid Bottnaryds kyrka
Rapport 2013:7 Osteologisk analys Gravar vid Bottnaryds kyrka Bottnaryds kyrka Bottnaryds socken Jönköpings kommun Jönköpings län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI
Läs merJobbet, kroppen, livet i motorbranschen
Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt
Läs merErgonomi bedömningsexempel
Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring
Läs merOsteologisk analys av djurben från Landsjö borg 2015,
Osteologisk analys av djurben från Landsjö borg 2015, Kimstad sn, Östergötland. Av Lena Nilsson, 26 maj 2017 Benmaterialet samlades in under en forskningsundersökning 2015 under ledning av Martin Rundkvist.
Läs merTemakväll - pausgympa
Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa
Läs merTräna din rörlighet. Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning.
Träna din rörlighet Här är 10 övningar som mjukar upp din kropp, gör dig smidigare och ger en injektion till din övriga träning. Rörlighet Så här gör du övningarna» Gör alla övningarna i tur och ordning.
Läs merRyggradsdjur - Vertebrater. Skelettet inuti kroppen.
Ryggradsdjur - Vertebrater Skelettet inuti kroppen. Ryggsträngsdjur - Sjöpungar och lansettfiskar. - Alla ryggradsdjurs föregångare. - Ryggsträng (korda) som fungerar som skelett (tillbakabildas hos vuxna
Läs merGRUNDERNA I NATIVRÖNTGENDIAGNOSTIK. Frida Norrén Hanna Håkans Thomas Johansson 2015
GRUNDERNA I NATIVRÖNTGENDIAGNOSTIK Frida Norrén Hanna Håkans Thomas Johansson 2015 LUNGSJUKDOMAR Pneumothorax Lungpneumoni KOL Lungcancer Hemothorax Frisk lungbild P N E U M O T H O R A X Här är en lungbild
Läs merSkelett på Kalmar slott
Skelett på Kalmar slott Osteologisk analys av benmaterial från yttre borggården på Kalmar slott RAÄ 54, Kalmar stad och kommun, Kalmar län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:56 Anna Kloo Andersson
Läs merDu kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns.
Yoga hemma Att göra asanas regelbundet hemma är ett bra sätt att få ut mer av yogan. För att du lättare ska komma igång har jag skrivit ner en sekvens med asanas jag brukar göra på mina klasser och som
Läs merÖvning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad
1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad
Läs merOSTEOLOGISK ANALYS GOTLAND. FRÖJEL SN. Bottarve 1:11 Lärarbostaden. Maj. 1998
OSTEOLOGISK ANALYS GOTLAND. FRÖJEL SN Bottarve 1:11 Lärarbostaden. Maj. 1998 Carola Liebe-Harkort Osteolog 1998/1999 This essay deals with a human bonematerial from Fröjel, Gotland, Sweden. The bonematerial
Läs mer(--'1,I BJÖRKÅ. Osteologisk undersökning av benmaterial från Överlännäs socken, Ångermanland REFERENSEXEMPLAR
BJÖRKÅ Osteologisk undersökning av benmaterial från Överlännäs socken, Ångermanland (--'1,I '- -:-; _. 0... Rapportserie från Osteologiska enheten, Statens historiska museum Osteologisk rapport 1995:5
Läs merKlassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan 1990. klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN
Klassisk massage klassisk massage 1 Klassisk massage 2 Klassisk massage klassisk massage ERGONOMI, ARBETSTEKNIK. FÄKTARSTÄLLNING, BÖJ FRÄMRE BENET. ALLTID STÖD MOT BÄNKEN, ETT BEN ELLER BÅDA. RAKA ARMAR.
Läs merMyologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Läs merMuskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.
Muskler och senor Musklernas uppbyggnad Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är
Läs merSala gruvkyrkogård Bilaga 3. Skelettkatalog
Sala gruvkyrkogård Bilaga 3. Skelettkatalog Forskningsgrävning Sala stadsförsamling, Silvergruvan 1:47, fornlämning nr 51, Västmanlands län sau rapport 2009:2 Ylva Bäckström & Anne I. Sundström sau rapporter
Läs merBilaga 9. Osteologisk rapport
Av Helena Hedelin Inledning Benmaterialet har analyserats vid osteologiska enheten, Statens historiska museum i Stockholm 1994. Material och metod Materialet uppgår till totalt 1519,6 gram, varav 478,1
Läs merHästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar
tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till
Läs merAxel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.
Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar
Läs merPausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI
Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för
Läs merNjurar, hud & rörelseorganen
Njurar, hud & rörelseorganen Renar blodet Njurarna och urinvägarna är viktiga för att kroppen ska kunna rena blodet och göra sig av med ämnen som inte behövs, så kallade restprodukter. Restprodukterna
Läs merMÄNNISKOKROPPEN ett tema i biologi med språkstöttning och språkövningar
MÄNNISKOKROPPEN ett tema i biologi med språkstöttning och språkövningar KARIN BELLINDER Hallgren & Fallgren Bokutkast 2017.06 K Kopieringsförbud! Kopiering och spridning utöver lärarens rätt att kopiera
Läs merKursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)
Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11 Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 141 Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk
Läs merOSTEOLOGISK ANALYS AV GRÄNNÄS, ALFTA SOCKEN, HÄLSINGLAND RAÄ 31
OSTEOLOGISK ANALYS AV GRÄNNÄS, ALFTA SOCKEN, HÄLSINGLAND RAÄ 31 Benmaterialet är från en arkeologisk undersökning av en finnbebyggelse i Grannäs, Alfta socken, Hälsingland. Materialet framkom i och kring
Läs merTendons. Tendons are structures that connect bone to muscle and are made up of tendon tissue Can have various shapes Typical is cord-like tendon of
Tendons Tendons are structures that connect bone to muscle and are made up of tendon tissue Can have various shapes Typical is cord-like tendon of biceps Sheeths are common-- aponeuroses e.g. acromiotrapezius
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merFCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25
Grupp 7 FCI-nummer 224 FCI-standard på engelska publicerad 2003-05-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR
Läs merKänner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core.
Stabilitet Känner du dig svajig när du tränar?här får du tips på hur du bli stabil när du tränar. Du kommer få lära dig mer om hållning, tryck och core. Tina Reuterswärd är ledare för jympa-, core-, flex
Läs merLÄRARHANDLEDNING ANPASSNINGAR. Välkomna till utställningen Djuret människan
Välkomna till utställningen Djuret människan Det här är ett pedagogiskt material för ett aktivt lärande där eleverna kommer att få röra på sig och reflektera över anpassningar och hur våra organ fungerar.
Läs merPasset är framtaget av Lotta Rahm och granskat av sjukgymnast Roy Sandström.
Gymmix Balansboll Att träna med en balansboll är roligt och utmanande. Bollen är ett instabilt underlag som gör att tankarna kan bara vara på ett ställe när du tränar, på bollen och den övningen du gör
Läs merInnehållsförteckning Skelettet... 2 Musklerna... 5 Nervsystemet... 10 Cirkulationssystemet... 11
Kroppen Innehållsförteckning Skelettet... 2 Skelettets uppgift... 2 Tillväxt och förnyelse av skelettet... 2 Styrketräning när man växer?... 2 Leder... 2 Olika typer av leder:... 3 Skelettbild... 4 Musklerna...
Läs merMålvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket
Målvaktsträning Bas 1 för zon och föreningspaket Syfte: Att kunna lära ut grundläggande målvaktsteknik för barn och ungdomar Träningens fokusområden: Försvarsinriktning Greppteknik Fallteknik Anfallsinriktning
Läs merKroppen. Studiematerial. TEMA:
Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg
Läs merBilaga 31. Osteologisk analys, RAÄ 55 56
UV Mitt, rapport 2006:20 Bilaga 31. Osteologisk analys, RAÄ 55 56 Bilaga 31. Osteologisk analys, RAÄ 55 56 Av Berit Sigvallius Material Materialet består av såväl brända som obrända ben. Den totala benmängden
Läs mer2013-03-20 RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 SKELETTET. Skelettets uppgifter. Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå
RÖRELSEAPPARATEN RSJD11 EWA GRÖNLUND VT-13 SKELETTET Skelettets uppgifter Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Producera blodkroppar Vara mineraldepå 1 Benvävnad Kalciumfosfat (Ca 3 (PO 3 ) 2 ) Kollagen
Läs merOsteologisk analys av skelettmaterial från gravar i S:t Larsparken, Linköping.
Appendix 1. Osteologisk analys - Caroline Arcini Appendix 1. Osteologisk analys Caroline Arcini Osteologisk analys av skelettmaterial från gravar i S:t Larsparken, Linköping. Caroline Arcini Omkring år
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs mer