Vikingatida gård i Ire?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vikingatida gård i Ire?"

Transkript

1 Vikingatida gård i Ire? Osteologisk analys av benmaterialet från Ire, Hangvar socken, Gotland Osteologisk rapport, augusti 2010 Författare: Astrid Lennblad, Fil. Mag i osteologi

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Material... 3 Metoder... 3 Resultat... 5 Schakt Schakt Schakt Schakt Schakt Schakt Schakt Schakt Schakt Stolphål Grop, Mörkfärgning Lerbotten Ugn, Härd Diskussion Schakten, de övre lagren Schakten, de undre lagren Stolphål Grop, Mörkfärgning Lerbottnar Ugn, Härd Sammanfattning Referenser Appendix

3 Inledning Under fyra veckor sommaren 2010 genomfördes en utgrävningen i Ire 1:24 i Hangvar socken på Gotland. Grävningen ingår i projektet Den gotländska gården under 2000 år: Kontinuitet och förändring och genomfördes som en sommar kurs vid folkhögskolan i Fårösund under ledning av docent Dan Carlsson vid Högskolan på Gotland. ( /landskap.nsf/%28$all%29/89de4fc1d c ?opendocument) Syftet med projektet och grävningen är att undersöka den gotländska gårdsbebyggelsen under vikingatiden för att på ett bättre sätt kunna beskriva den gotländska gårdens historia. (Projektbeskrivning, Den gotländska gården under 2000 år Kontinuitet och förändring). Kartan på förstasidan är hämtad från Eniros hemsida, modifierad av författaren. ( Material Benmaterialet som analyserats kommer från Ire 1:24, Hangvar socken på Gotland och allt benmaterial som framkom under utgrävningen är inkluderat i analysen. Materialet härstammar från nio olika schakt vilka grävdes ut kontextuellt i meterrutor samt ett tretiotal anläggningar. Allt material är sållat. Den totala benvikten är drygt 15,7 kg och har analyserats av författaren. Benmaterialet består övervägande av obrända ben men med inslag av enstaka brända ben. Materialet är mycket kraftigt fragmenterat vilket resulterat i en relativt låg identifieringsprocent. Men också att det främst är tänder som kunnat identifieras till art pga. deras tydliga artkarakteristika. Metoder Metoderna som använts är dels kvantitativa, dels kvalitativa. För att beskriva benmaterialets kvantitativa egenskaper har benvikt och antal fragment angivits för varje fyndpost. De kvalitativa metoderna som använts är identifiering av material till art och/eller benslag, ålders- och könsbedömningar, mankhöjdsberäkningar, uppdelning i köttfattiga-/köttrika kroppsdelar och slaktspår. Kvantifiering Kvantifieringen av benmaterialet har gjorts för att kunna beskriva materialets omfång samt för att ge en uppfattning om materialets fragmenteringsgrad. Identifieringsprocenten som redovisas under resultat presenteras både för antal fragment och för benvikt. Att både fragmentantal och benvikt är angivet i procent beror på att procenten kan varierar ganska kraftigt dem emellan. Identifiering av material Det osteologiska materialet har analyserats av författaren under sommaren Målsättningen var att en så stor del av materialet som möjligt skulle identifieras till art och/eller benslag. I vissa fall har det inte varit möjligt att helt säkerställa arttillhörighet, varför vissa fragment benämns som t.ex. får/get eller hönsfågel. Detta beror på att vissa djurarter är morfologiskt mycket lika varandra så att det är svårt eller omöjligt att få en närmare identifiering. Vissa benslag är även svårare än andra att artbedöma, framförallt revben, så därför är få revben artbedömda. De fragment som inte är identifierade till art är sorterade efter benslag så som kranium, revben, kotor och rörben för att man skall få en uppfattning om benslagsfördelningen i materialet. 3

4 Åldersbedömning Åldersbedömningar har gjorts utifrån benens fusioneringsgrad, tandframbrott och med hjälp av tandslitage. De arter som åldersbedömts är de köttproducerande djuren; nötkreatur, får/get och svin. Åldrarna har bedömts utifrån epifysstatus och tandframbrott enligt Silver (1969), och utifrån tandslitage enigt Grant (1982). Könsbedömning Könsbedömningar har enbart varit genomförbart på svin, utifrån hörntändernas morfologiska karaktärer, enligt Schmid (1972). Mankhöjdsberäkning Mankhöjdsberäkningar har genomförts på får/get enligt Teichert (1975) och svin enligt Teichert (1969). Mätningarna av benen har gjorts enligt von den Driesch (1976) anvisningar. Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar För att försöka tolka platsens, Ire 1:24, troliga användningsområde utifrån benmaterialet har detta delats upp i köttfattiga- och köttrika kroppsdelar. De benslag som betraktas som köttfattiga är kraniet, underkäken och nedre delarna av extremiteterna (från hand- och fotroten och nedåt). Till de köttrika kroppsdelarna räknas hela kotraden, revbenen och de övre delarna av extremiteterna (fram till hand- och fotroten). Indelningen av de köttrika- och köttfattiga kroppsdelarna är gjorda efter Vretemark (1997). Hur man sedan skall tolka fördelningen mellan de köttfattiga- och köttrika kroppsdelarna är svårt. Generellt säger man att om benmaterialet uteslutande eller nästan uteslutande består av köttfattiga kroppsdelar så är det troligare att platsen varit en slaktplats och att förtäringen har skett på annat håll. Består materialet istället övervägande eller uteslutande av ben från de köttrika kroppsdelarna är detta troligare platsen där köttet har tillagats och ätits. Slaktspår Slaktspår, såsom hugg- och snittmärken, har noterats i benlistorna. Skillnaden mellan hugg och snitt här att med hugg menas att benet är helt avhugget, och med snitt menas att det finns märken i benet från kniv eller liknande. Dock har det i materialet knappt påträffats några slaktspår överhuvudtaget. 4

5 Resultat Resultaten av den osteologiska analysen kommer att presenteras för varje schakt för sig, och sedan för anläggningarna. I de flesta av schakten kommer två eller flera lager att presenteras tillsammans vilket beror på att dessa kontextuellt hör ihop. De metoder som redovisas för varje schakt/anläggning är de metoder som har varit möjliga att använda. Schakt 1 Schakt 1 grävdes ut i fem lager, och lager I och II presenteras ihop, III för sig och IV och V ihop. Lager I och II innehöll fragment med en vikt på 841,5 gram Identifierat till art och/eller benslag är 397 fragment (21,8 %), 398 gram (47,3 %). Benlistorna som tillhör schakt 1, lager I och II återfinns i appendix, tabell Identifierade arter De arter som identifierats i lager I och II är: Häst Torsk Höna Nöt Lax Fågel osp. Får/Get Fisk osp. Svin Hare Åldersbedömning utifrån epifysstatus och tandframbrott De arter som åldersbedömts utifrån epifysstatus och tandframbrott är nöt, får/get och svin. Tabellen nedan visar vilka åldersgrupper som finns representerade i lager I och II, och hur många fragment som kunnat åldersbedömas. Tabell 1, Åldersbedömning av nöt, får/get och svin, tabell efter Vretemark (1997), modifierad av författaren. Nöt Spädkalvar Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 3 år > 3 år < 4 år > 4 år 1 1 Får/Get Spädlamm Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 3 år > 3 år < 4 år > 4 år 1 Svin Spädgris Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 3 år > 3 år < 4 år > 4 år 3 Könsbedömning Könsbedömning har utförts på en hörntand från svin = Mankhöjdsberäkning Mankhöjdsberäkning har utförts på ett språngben från får/get = ca 47 cm i mankhöjd. Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från häst, nöt, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet baseras enbart på antal fragment. 5

6 Figur 1. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment. Antal fragment Häst Nöt Får/Get Svin Oidentifierade Djurarter Köttrika Köttfattiga Lager III innehöll 297 fragment med en vikt på 181,5 gram. Identifierat till art och/eller benslag är 59 fragment (19,8 %), 87,5 gram (48,2 %). Benlistorna som tillhör lager III återfinns i appendix, tabell Identifierade arter De arter som identifierats i lager III är: Häst Får/Get Lager IV och V innehöll 417 fragment med en vikt på 724,5 gram. Identifierat till art och/eller benslag är 115 fragment (27,6 %), 648 gram (89,4 %). Benlistorna som tillhör lager IV och V återfinns i appendix, tabell Identifierade arter De arter som identifierats i lager IV och V är: Människa Får/Get Häst Svin Nöt Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från häst, nöt, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. Figur 2. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment. Antal fragment Köttrika Köttfattig Häst Nöt Får/Get Svin Oidentifierade Djurarter 6

7 Schakt 2 Schakt 2 grävdes ut i två lager, lager I och II, vilka kommer presenteras tillsammans. Schakt 2 innehöll 204 fragment med en vikt på 116,5 gram Identifierat till art och/eller benslag är 60 fragment (29,4 %), 54 gram (46,4 %). Benlistorna som tillhör schakt 2 återfinns i appendix, tabell Identifierade arter Människa Torsk Katt Nöt Lax Fågel osp. Får/Get Fisk osp. Svin Åldersbedömning utifrån epifysstatus och tandframbrott De arter som åldersbedömts utifrån epifysstatus och tandframbrott är får/get. Tabellen nedan visar vilka åldersgrupper som finns representerade i schakt 2 och hur många fragment som kunnat åldersbedömas. Tabell 2, Åldersbedömning av får/get, tabell efter Vretemark 1997, modifierad av författaren. Får/Get Spädlamm Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 3 år > 3 år < 5 år > 5 år 1 Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från häst, nöt, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. Figur 3. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment. Antal fragment Nöt Får/Get Svin Djurarter Oidentifierade Köttrika Köttfattiga Schakt 3 I schakt 3 påträffades benmaterial i lager I och i en ruta i lager III. Dessa kommer att presenteras tillsammans. Schakt 3 innehöll fragment med en vikt på 786,5 gram Identifierat till art och/eller benslag är 329 fragment (18,2 %), 393,5 gram (50 %). Benlistorna som tillhör schakt 3 återfinns i appendix, tabell

8 Identifierade arter Människa Torsk Höns Häst Plattfisk Fågel osp. Nöt Lax Katt Får/Get Gädda Hare Svin Abborre Liten gnagare Fisk osp. Åldersbedömning utifrån epifysstatus och tandframbrott De arter som åldersbedömts utifrån epifysstatus och tandframbrott är får/get och svin. Tabellen nedan visar vilka åldersgrupper som finns representerade i schakt 3 och hur många fragment som kunnat åldersbedömas. Tabell 3. Åldersbedömning av får/get och svin, tabell efter Vretemark 1997, modifierad av författaren. Får/Get Spädlamm Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 2 år > 2 år < 3 år > 3 år < 5 år > 5 år 2 Svin Spädgris Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 2 år >2 år < 3 år > 3 år < 5 år > 5 år 1 Könsbedömning Könsbedömning har utförts på en hörntand från svin = Mankhöjdsberäkning Mankhöjdsberäkning har utförts på ett språngben från får/get = ca 63,5 cm i mankhöjd. Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från nöt, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. Figur 4. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment. Antal fragment Köttrika Köttfattiga Häst Nöt Får/Get Svin Oidentifierade Djurarter 8

9 Schakt 4 Schakt 4 grävdes ut i fyra lager. Lager I och II kommer presenteras för sig och lager III och IV för sig. Lager I och II innehöll fragment med en vikt på 976 gram Identifierat till art och/eller benslag är 502 fragment (29,8 %), 514,5 gram (52,7 %). Benlistorna som tillhör lager I och II återfinns i appendix, tabell Identifierade arter Häst Torsk Hönsfågel Nöt Plattfisk Säl Får/Get Fisk osp. Katt Svin Hare Liten gnagare Åldersbedömning utifrån epifysstatus och tandframbrott De arter som åldersbedömts utifrån epifysstatus och tandframbrott är får/get och svin. Tabellen nedan visar vilka åldersgrupper som finns representerade i lager I och II, och hur många fragment som kunnat åldersbedömas. Tabell 4, Åldersbedömning av får/get och svin, tabell efter Vretemark 1997, modifierad av författaren. Får/Get Spädlamm Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1 år >1 år < 3 år > 3 år < 5 år > 5 år 2 2 Svin Spädgris Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp </= ½ år < 1 år >1 år < 3 år > 3 år < 5 år > 5 år 1 1 Könsbedömning Könsbedömningar har utförts på två hörntänder från svin = Mankhöjdsberäkning Två mankhöjdsberäkningar på får/get har varit möjliga att utföra. En beräkning på ett språngben = ca 63,5 cm i mankhöjd Andra beräkningen på ett hälben = ca 62,7 cm i mankhöjd. Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från häst, nöt, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. 9

10 Figur 5. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment. Antal fragment Köttrika Köttfattiga Häst Nöt Får/Get Svin Oidentifierade Djurarter Lager III och IV innehöll 135 fragment med en vikt på 47 gram Identifierat till art och/eller benslag är 63 fragment (46,7 %), 26 gram (55,3 %). Benlistorna som tillhör lager III och IV återfinns i appendix, tabell Identifierade arter Får/Get Torsk Svin Fisk osp. Katt Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. Figur 6. Fördelningen mellan köttrika- och köttfattiga fragment. Antal fragment Får/Get Svin Oidentifierade Djurarter Köttrika Köttfattiga Schakt 5 Schakt 5 grävdes ut i två lager vilka kommer presenteras tillsammans. I schakt 5 påträffades fragment med en vikt på 855 gram Identifierat till art och/eller benslag är 474 fragment (35,9 %), 550,5 gram (64,4 %). Benlistorna som tillhör schakt 5 återfinns i appendix, tabell Identifierade arter Nöt Torsk Kråka Får/Get Lax Fågel osp. Svin Gädda Säl Abborre Katt Fisk osp. Igelkott 10

11 Åldersbedömning utifrån epifysstatus och tandframbrott De arter som åldersbedömts utifrån epifysstatus och tandframbrott är får/get och svin. Tabellen nedan visar vilka åldersgrupper som finns representerade i schakt 5 och hur många fragment som kunnat åldersbedömas. Tabell 5, Åldersbedömning av får/get och svin, tabell efter Vretemark 1997, modifierad av författaren. Får/Get Spädlamm Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1 år >1 år < 2 år > 2 år < 5 år > 5 år 1 1 Svin Spädgris Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp </= ½ år < 1 år >1 år < 2 år > 2 år < 5 år > 5 år 1 1 Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från nöt, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. Figur 7. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment. Antal fragment Nöt Får/Get Svin Djurarter Oidentifierade Köttrika Köttfattiga Schakt 6 Schakt 6 grävdes ut i fyra lager som kommer presenteras tillsammans. Schaktet innehöll fragment med en vikt på 1 516,5 gram Identifierat till art och/eller benslag är 696 fragment (29,1 %), 826 gram (54,5 %). Benlistorna som tillhör schakt 6 återfinns i appendix, tabell Identifierade arter Häst Torsk Hönsfågel Nöt Abborre Fågel osp. Får/Get Gädda Igelkott Svin Fisk osp. Hare Liten gnagare Åldersbedömning utifrån epifysstatus och tandframbrott De arter som åldersbedömts utifrån epifysstatus och tandframbrott är får/get och svin. Tabellen nedan visar vilka åldersgrupper som finns representerade i schakt 6 och hur många fragment som kunnat åldersbedömas. 11

12 Tabell 6, Åldersbedömning av får/get och svin, tabell efter Vretemark 1997, modifierad av författaren. Får/Get Spädlamm Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1 år >1 år < 2 år > 3 år < 5 år > 5 år 2 2 Svin Spädgris Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp </= ½ år < 1 år >1 år < 3 år > 3 år < 5 år > 5 år 1 Könsbedömning Könsbedömningar har utförts på två hörntänder från svin = Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från häst, nöt, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. Figur 8. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment Köttrika Köttfattiga 50 0 Häst Nöt Får/Get Svin Oidentifierade Schakt 7 Schakt 7 grävdes ut i två lager som kommer att presenteras tillsammans Schaktet innehöll fragment med en vikt på gram Identifierat till art och/eller benslag är 738 fragment (33,9 %), 998,5 gram (61,3 %). Benlistorna som tillhör schakt 7 återfinns i appendix, tabell Identifierade arter Häst Torsk Säl Nöt Plattfisk Hare Får/Get Fisk osp. Råtta Svin Fågel osp. Liten gnagare Åldersbedömning utifrån epifysstatus och tandframbrott De arter som åldersbedömts utifrån epifysstatus och tandframbrott är nöt, får/get och svin. Tabellen nedan visar vilka åldersgrupper som finns representerade i schakt 7 och hur många fragment som kunnat åldersbedömas. 12

13 Tabell 7, Åldersbedömning av får/get och svin, tabell efter Vretemark 1997, modifierad av författaren. Nöt Spädkalvar Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 2 år > 2 år < 5 år > 5 år 1 Får/Get Spädlamm Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 2 år > 2 år < 5 år > 5 år Svin Spädgris Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 2 år > 2 år < 5 år > 5 år 1 2 Åldersbedömning utifrån tandslitage En underkäke från ett svin var möjlig att åldersbedöma utifrån tandslitage. Tandslitaget visade M2 g, M1 k = 34 poäng = 2-5 år Könsbedömning Könsbedömningar har utförts på två hörntänder från svin = Mankhöjdsberäkning Tre mankhöjdsberäkningar har varit möjliga att utföra, två på får/get och en på svin. Ena beräkningen av får/geten var på ett språngben = ca 54,4 cm i mankhöjd. Andra beräkningen av får/get var på ett hälben = 45,6 cm i mankhöjd. Svinets beräkning var på ett språngben = 57,3 cm i mankhöjd. Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från häst, nöt, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. Figur 9. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment. Antal fragment Köttrika Köttfattiga Häst Nöt Får/Get Svin Oidentifierade Djurarter Schakt 8 Från schakt 8 påträffades benmaterial i lager I och III, vilka kommer presenteras ihop. Schaktet innehöll 759 fragment med en vikt på 610 gram Identifierat till art och/eller benslag är 221 fragment (29,1 %), 367 gram (60,2 %). Benlistorna som tillhör schakt 8 återfinns i appendix, tabell

14 Identifierade arter Nöt Torsk Hönsfågel Får/Get Plattfisk Fågel osp. Svin Lax Råtta Hare Abborre Liten gnagare Fisk osp. Könsbedömning Könsbedömning har utförts på en hörntänder från svin = Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från häst, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. Figur 10. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment. Antal fragment Nöt Får/Get Svin Djurarter Oidentifierade Köttrika Köttfattiga Schakt 9 Schakt 9 grävdes enbart ett lager, vilket innehöll 91 fragment med en vikt på 44 gram Identifierat till art och/eller benslag är 12 fragment (13,2 %), 12 gram (27,3 %). Benlistorna som tillhör schakt 9 återfinns i appendix, tabell Identifierade arter Får/Get Stolphål Bland de anläggningarna där det påträffades benmaterial tolkades 18 stycken av dessa som stolphål och kommer att presenteras tillsammans. Stolphålen innehöll 268 fragment med en vikt på 293 gram. Identifierat till art och/eller benslag är 76 fragment (28,4 %), 231 gram (78,8 %). Benlistorna som tillhör stolphålen återfinns i appendix, tabell , , , och 341. Identifierade arter Människa Nöt Får/Get Svin Torsk Fisk osp. Igelkott 14

15 Åldersbedömning utifrån epifysstatus och tandframbrott De arter som åldersbedömts utifrån epifysstatus och tandframbrott är nöt och får/get. Tabellen nedan visar vilka åldersgrupper som finns representerade bland stolphålen och hur många fragment som kunnat åldersbedömas. Tabell 8, Åldersbedömning av nöt och får/get, tabell efter Vretemark 1997, modifierad av författaren. Nöt Spädkalvar Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 2 år > 2 år < 5 år > 5 år 1 Får/Get Spädlamm Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 2 år > 2 år < 5 år > 5 år 1 Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från nöt, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. Figur 11. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment Antal fragment Köttrika Köttfattiga 0 Nöt Får/Get Svin Oidentifierade Djurarter Grop, Mörkfärgning Bland de anläggningarna där det påträffades benmaterial var 6 stycken av dessa gropar eller mörkfärgningar. Dessa innehöll 59 fragment med en vikt på 28 gram. Identifierat till art och/eller benslag är 15 fragment (25,4 %), 10 gram (35,7 %). Benlistorna som tillhör denna kategori återfinns i appendix, tabell 339, 340, Identifierade arter Får/Get Fisk osp. Svin Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. 15

16 Figur 12. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment 3,5 3 Antal fragment 2,5 2 1,5 1 0,5 Köttrika Köttfattiga 0 Får/Get Svin Oidentifierade Djurarter Lerbotten Bland de anläggningarna där det påträffades benmaterial tolkades 4 stycken av dessa till kategorin lerbotten. Dessa innehöll fragment med en vikt på gram. Identifierat till art och/eller benslag är fragment (54,5 %), 6 012,5 gram (86,6 %). Benlistorna som tillhör lerbottnarna återfinns i appendix, tabell 320, 325, 326 och 338. Identifierade arter Häst Plattfisk Säl Nöt Fisk osp. Hund/Räv Får/Get Höns Katt Svin Gåsfågel Hare Fågel osp. Liten gnagare Åldersbedömning utifrån epifysstatus och tandframbrott De arter som åldersbedömts utifrån epifysstatus och tandframbrott är nöt, får/get och svin. Tabellen nedan visar vilka åldersgrupper som finns representerade bland lerbottnarna och hur många fragment som kunnat åldersbedömas. Tabell 9, Åldersbedömning av nöt, får/get och svin, tabell efter Vretemark 1997, modifierad av författaren. Nöt Spädkalvar Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 2 år > 2 år < 5 år > 5 år 1 Får/Get Spädlamm Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 2 år > 2 år < 5 år > 5 år 5 1 Svin Spädgris Tidig grupp Medelgrupp Sen grupp Ca ½ år < 1½ år >1½ år < 2 år > 2 år < 5 år > 5 år 3 2 Åldersbedömning utifrån tandslitage Åldersbedömning utifrån tandslitage har varit möjligt att göra med sju underkäkar, en från nöt, fem från får/get och en från svin. Nöt: Får/Get: M3 k, M2 j, M1 g = 41 poäng = 4-8 år M3 E, M2 e, M1 g = 25 poäng = < 2 år M3 E, M2 e, M1 g = 25 poäng = < 2 år Svin: M3 b, M2 e, M1 g = 29 poäng = 2-5 år M3 b, M2 d, M1 g = 28 poäng = 2-4 år M3 e, M2 f, M1 h = 34 poäng = 2-4 år M3 g, M2 g, M1 k = 39 poäng = > 5 år 16

17 Könsbedömning Fyra hörntänder från svin har könsbedömts, tre stycken =, en = Mankhöjdsberäkning Tre mankhöjdsberäkningar på språngben har gjorts, två på får/get och en på svin. Får/Get = 61,2 cm och 56,7 cm i mankhöjd Svin = 50,1 cm i mankhöjd Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från häst, nöt, får/get, svin och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserats på antal fragment. Figur 13. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment. Antal fragment Häst Nöt Får/Get Svin Oidentifierade Djurarter Köttrika Köttfattiga Ugn, Härd Bland de anläggningarna där det påträffades benmaterial tolkades 2 stycken av dessa som ugn eller härd. Dessa innehöll 150 fragment med en vikt på 58,5 gram. Identifierat till art och/eller benslag är 37 fragment (24,7 %), 30 gram (51,3 %). Benlistorna som tillhör denna kategori återfinns i appendix, tabell Identifierade arter Häst Nöt Får/Get Köttfattiga- och köttrika kroppsdelar Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika kroppsdelar från häst, nöt, får/get och det till art oidentifierade materialet redovisas nedan. Diagrammet är enbart baserat på antal fragment. Figur14. Fördelningen mellan köttfattiga- och köttrika fragment Antal fragment Köttrika Köttfattiga 0 Häst Nöt Får/Get Oidentifierade Djurarter 17

18 Diskussion I diskussionen som följer har jag valt att diskutera schakten för sig och de olika typerna av anläggningar för sig. Schakten, de övre lagren I de flesta schakt grävdes enbart de övre lagren, ploglagren. Dock grävdes i vissa schakt även de undre orörda schakten och därför delas diskussionen om schakten upp i de övre och de undre lagren. Identifierade arter: Människa Säl Kråka Torsk Häst Katt Höns Gädda Nöt Igelkott Hönsfågel Abborre Får/Get Hare Fågel osp. Lax Svin Råtta Plattfisk Liten gnagare Fisk osp. Bland de arter som identifierats i schaktens övre lager är det egentligen bara människa som avviker från det förväntade. De två fragmenten från människa är dock tänder, se appendix tabell 127 och 136, vilket man kan tappa av helt naturliga orsaker. Annars är det ingen av dessa arter som sticker ut som något ovanligt. Det som eventuellt är lite märkligt med hela materialet är att det är väldigt lite material. Gällande ålders- och könsfördelningen kan man inte dra några direkta slutsatser utifrån detta material. De få fragment som har kunnat åldersbedömas visar oftast på en ganska låg slaktålder, mellan 1 och 3 år. Det som är någorlunda anmärkningsvärt är att inga äldre djur, djur över 5 år, har påträffats i detta material. Vilket kan tyda på att de djur som hållits för avel och mjölkproduktion inte har befunnits på denna plats. De könsbedömningar som gjorts på svin visar att både hanar och honor har slaktats. Ett antal mankhöjdsberäkningar har gjorts, och då främst på språngben från får/get. Sex beräkningar av får/get har gjorts och bland dessa ser det ut som att det finns två eller tre olika höjdgrupper. Tre av beräkningarna ger omkring 63 cm i mankhöjd, två beräkningar 46 cm i mankhöjd och den sista 54 cm i mankhöjd. Detta tolkar jag som antingen könsskillnader i mankhöjd eller att den ena längdgruppen är från får och den andra är från getter. Endast en beräkning av svin kunde göras vilket gav omkring 57 cm i mankhöjd. När det kommer till fördelningen mellan köttrika- och köttfattiga kroppsdelar härrörde majoriteten av det artbestämda materialet till de köttfattiga kroppsdelarna. Men att för den sakens skull tolka denna plats som en ren slaktplats anser jag är fel. Ser man till fördelningen mellan köttrika- och köttfattiga kroppsdelar hos det material som enbart är identifierat till benslag ser bilden ganska annorlunda ut. Att det artbestämda materialet främst är representerat av de köttfattiga kroppsdelarna anser jag har att göra med benmaterialets kraftiga fragmentering. Bland de köttfattiga fragmenten är det främst tänder som kunnat identifieras till art, vilket till stor del beror på att de är så pass artspecifika att även mycket små fragment kan identifieras. Och anledningen till att så stor del av de ben som härrör från de köttrikare kroppsdelarna enbart har identifierats till benslag är att dessa ben är mindre artspecifika. Det benmaterial som påträffades i de övre lagren i schakten är troligen hushålls avfall, men det är svårt att säga något närmare om materialet eftersom det är så pass sönderplöjt. Avfallet kommer i alla fall troligen inte från någon mer specialiserad typ av verksamhet med tanke på att alla djurarter som finns representerade i materialet är djur man förväntar sig skall 18

19 finnas i en gårdsmiljö. Den blandade ålders- och könsfördelningen och de köttrika-/köttfattiga kroppsdelarna tyder inte heller på någon mer specialiserad verksamhet. Schakten, de undre lagren Det var enbart i två av schakten, schakt 1 och 4, som det påträffades benmaterial i de undre kulturlagren, och detta skall diskuteras här. Identifierade arter: Människa Nöt Svin Torsk Häst Får/Get Katt Fisk osp. Bland de undre lagren anser jag att det är två saker som avviker från det förväntade. Dels att det finns fragment från människa och dels är det att det finns så ytterst lite material både vad gäller kvantitet och antal arter. De fragment som troligen kommer från människa var två skalltaksfragment, se appendix tabell 106. Hur dessa har hamnat där är lite svårt att avgöra men det rör sig inte om någon grav utan dessa fragment har hamnat där på något annat sätt Att de undre schakten, de orörda kulturlagren, innehåller så pass lite material och så få djurarter anser jag tyder på att detta inte är platsen för en bostadsgård. Eventuellt ligger själva gården alldeles i närheten och de lilla benmaterial som påträffats har spridit sig därifrån. Hade detta varit själva bostadsplatsen där man haft sina djur och där man slaktat och tillagat dem borde benmaterialet vara mycket mer omfattande och det borde även finnas några större benfragment än de som påträffades. Vad gäller fördelningen av de köttrika- och köttfattiga fragmenten ser mönstret likadant ut som i de övre lagren, se figur 2 och 4. Bland de köttproducerande djuren finns enbart fragment från de köttfattiga kroppsdelarna, framförallt tänder. Men i det material som endast bestämts till benslag är majoriteten fragment från de köttrika kroppsdelarna. Även här tror jag att förklaringen finns att söka i fragmenteringen och därmed möjligheten att identifiera materialet. Benmaterialet i de undre lagren kommer troligen även det från hushållsavfall men i mycket mindre mängd. Dock har ju troligen inte själva bostadshuset hittats än, men avfallet är ändå mer likt hushållsavfall än verkstadsavfall. Stolphål Av de 23 anläggningar som tolkats som stolphål innehöll 18 av dessa varierande mängd benmaterial, huvudsakligen endast enstaka mycket små fragment. Identifierade arter: Människa Får/Get Torsk Igelkott Nöt Svin Fisk osp. Vad gäller mängden benmaterial och de arter som påträffats i stolphålen anser jag det osannolikt att benmaterialet skulle vara deponerat av någon symbolisk anledning. Av de 23 utgrävda stolphålen fanns det benmaterial i 18 stycken. Så fem stolphål saknar helt benmaterial, 10 av stolphålen innehåller mindre än 10 fragment och majoriteten av fragmenten var mycket små. Jag anser att benmaterialet i stolphålen snarast tillhör hushållsavfallet och har använts tillsammans med jord och småsten som fyllningsmassa för att stabilisera själva stolpen. Då är bara frågan vad fragmentet från människa har att göra i ett stolphål? Fragmentet är en bit av ett skalltak, se appendix tabell 323. Den troligaste förklaringen är att detta fragment har hamnat på den platsen med hjälp av plogen. Som sagts innan är det troligt att det finns 19

20 gravar i området och att dessa har plöjts helt eller delvis sönder och att fragmenten på så sätt spridits runt i området. Ett fragment från nötkreatur har åldersbedömts till över ett och ett halvt år vilket inte bidrar till bilden över platsen särskilt mycket. Fördelningen av de köttrika- och köttfattiga fragmenten avviker inte mönstret från hur det såg ut i schakten. Detta stödjer snarast teorin att benmaterialet i stolphålen tillhör samma typ av avfallsmaterial som benmaterialet i schakten. Grop, Mörkfärgning Alla de fem anläggningar som tolkats som grop/mörkfärgning innehöll varierande mängd benmaterial, huvudsakligen enstaka små fragment. Identifierade arter: Ovis/Capra Sus Pisces sp Mycket lite benmaterial har påträffats i dessa anläggningar, och få fragment har kunnat identifieras. Inga ålders-, könsbedömningar eller mankhöjdsberäkningar har kunnat göras. Vad än dessa anläggningar har varit använda som, så har det inte varit något som i första hand handlat om verksamhet som resulterar i något benmaterial. Således ingen matförberedning eller hantverk som använt ben som råvara. Lerbottnar I alla de fyra anläggningar som tolkats som lerbottnar har det påträffats benmaterial. Och till skillnad från de andra andläggningarna finns det faktiskt en hel del material här. Identifierade arter: Häst Torsk Plattfisk Höns Hund/Räv Nöt Lax Abborre Gåsfågel Katt Får/Get Gädda Sill Fågel osp. Hare Svin Piggvar Fisk osp. Säl Liten gnagare Det som utmärker benmaterialet från lerbottnarna är att dessa anläggningar innehåller mycket benmaterial, är i bättre skick och det finns fler arter. Ingen av arterna är dock oväntade på något sätt, utan snarast förväntade arter i en gårdsmiljö på Gotland, som ligger relativt nära vattnet för att fiske skulle vara praktiskt genomförbart. Det är framförallt anläggning 8 som innehåller mycket material, se appendix tabell 320, och här är benen i mycket bättre skick, med en hel del hela ben. Vad gäller just anläggning 8 verkar det som att denna har varit någon typ av avfallshög eller avfallsbinge. Vad de tre andra lerbottnarna kan ha varit för något är svårare att säga utifrån benmaterialet. Men tydligt är att det finns mer benmaterial i dessa anläggningar än vad som generellt finns på platsen. De åldersbedömningar som utförts på materialet från lerbottnarna visar en något högre slaktålder än de åldersbedömningarna som gjordes på benmaterialet i schakten. Framförallt påträffades inga riktigt unga individer i detta material utan de djur vi ser här har snarast fått växa till sig något innan de gick till slakt. Fyra könsbedömningar på svin har gjorts, tre tänder från honor och en tand från en hane. Att säga mer än att både honor och hanar troligen gick till slakt anser jag omöjligt. Två mankhöjdsberäkningar av får/get har gjorts med ganska varierande resultat, 61,2 cm och 56,7 cm. Liksom mankhöjderna från schakten kan detta indikera på könsskillnader. Dock är underlaget här lite magert för djupare tolkningar. Svinet som mankhöjdsberäknades var endast ca 50 cm i mankhöjd, vilket är ganska mycket mindre än svinet från schakten. Även här kan det vara frågan om könsskillnader, men det kan även vara frågan om att svinen kommer från olika tidsperioder och att storleksskillnaderna beror på aveln. 20

21 Fördelningen mellan köttrika- och köttfattiga fragment liknar trots allt det övriga materialet. Av de fragment som kunnat artbestämmas tillhör majoriteten de köttfattiga kroppsdelarna men här finns i alla fall de köttrika kroppsdelarna representerade. Av det benmaterial som enbart identifierats till benslag tillhör ca 80 %, se figur 13, av benmaterialet de köttrika kroppsdelarna. Även här anser jag att den troligaste förklaringen till att det ser ut som det gör, är att de köttrika kroppsdelarna oftast är dem som är svårast att identifiera till art när materialet är fragmenterat. Så egentligen tror jag att fördelningen mellan de olika typerna av fragment är ganska jämt vilket snarast visar på att man slängt både slakt- och matavfall på samma plats. Ugn, Härd I båda de två anläggningarna som tolkats som ugn eller härd påträffades benmaterial. Dock var det som i de flesta andra anläggningarna mycket lite material som kunde identifieras eftersom det var kraftigt fragmenterat. Identifierade arter: Häst Nöt Får/Get Mycket lite benmaterial har påträffats i dessa två anläggningar, och få fragment har kunnat identifieras. Dessa ugnar eller härdar har med största sannolikhet inte använts för att tillaga mat utan har troligen haft ett annat syfte, t.ex. keramiktillverkning. Sammanfattning Under sommaren 2010 genomfördes en utgrävning i Ire, Ire 1:24, Hangvar socken på Gotland, inom projektet Den gotländska gården under 2000 år: Kontinuitet och förändring. Totalt påträffades drygt 15,7 kg ben, i huvudsak djurben och dessa har analyserats av författaren. Benmaterialet kommer från nio schakt vilka grävdes kontextuellt i meterrutor, och allt material sållades. Benmaterialet är kraftigt fragmenterat vilket resulterat i en relativt låg identifieringsprocent. Metoderna som använts är erkända och vanligt förekommande osteologiska metoder inom ålders- könsbedömning och makhöjdsberäkning. Resultaten av den osteologiska analysen visade att det främst var vanliga tamboskap så som häst, nöt, får/get, svin och höns som påträffats på platsen. Ytterligare finns även en del vilda djur så som hare, igelkott samt olika fiskarter. Vid studiet av ålders- och könsfördelning inom materialet kunde inga slutsatser dras mer än att det är en blandning av åldrar och kön. Det enda som avviker något är att inga direkt gamla djur har påträffats i materialet. Bland de mankhöjdsberäkningar som gjorts på får/get har man eventuellt kunnat se att dessa grupperar sig i två eller tre höjdgrupper. Detta skulle antingen kunna visa på könsskillnader eller att den ena gruppen är får och den andra är getter. När man ser till benmaterialet som helhet känns det inte som om att detta är ett komplett hushållsavfall, och troligen hittade man vid utgrävningen inte heller själva boningshusen. Men att det varit mänsklig aktivitet på platsen är mycket uppenbar, men dock inte just platsen för mathantering eller benhantverk. 21

22 Referenser Publicerade von den Driech, A A guide to the measurement of animal bones from archaeological sites. Harvard University, Cambridge Carlsson, D Projektbeskrivning, Den gotländska gården under 2000 år Kontinuitet och förändring. Grant, A Ageng and Sexing Animal Bones from Archaelogical Sites. Eds Wilson, B. Grigson, C. & Payne, S. Oxford, England B.A.R. Silver, I. A The ageing of domestic animals. I: Science in Archaeology. Eds. Brothwell, D. & Higgs, E. 2nd ed. London. Teichert, M Osteometrishe Untersuchungen zur Berechnung der Widerristhöhe bei vor- und früh. I: Ethnographisch-archäologische Zeitschrift vol. 10: Berlin Teichert, M Osteometriche zur Berechnung der Widerristhöhe bei Schafen. I: Archaeozoological Studeis ed. Clason, A. T. Amsterdam Vretemark, M Från ben till boskap. Kosthåll och djurhållning med utgångspunkt i det medeltida benmaterialet från Skara. Del 1. Skrifter från Skaraborgs Länsmuseum nr. 25, Nossebro Internet ?OpenDocument, tillgänglig 26/ tillgänglig 26/

23 Appendix Tabell 1, Benlista, Schakt 1, Lösfynd Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lösfynd, 1 fragment, 15 gram Ossa longa Frag Totalt identifierade fragment: 1 Totalt identifierad vikt: 15 Oidentifierade fragment: - Oidentifierad vikt: - Tabell 2, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 23/19, 28 fragment, 36 gram Ovis/Capra Dentes Frag. 1 0,5 Ovis/Capra Manus/Pedis Frag Gadus morhua Vertebrae Frag. 1 0,5 Vertebrae Frag. 3 3 Ossa longa Frag. 6 9 Totalt identifierade fragment: 14 Totalt identifierad vikt: 28 Oidentifierade fragment: 14 Oidentifierad vikt: 8 Varav 2 brända Tabell 3, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager 1, Ruta 23/23, 21 fragment, 5,5 gram Pisces sp Frag. 2 0,5 Cranium/Dentes Frag. 4 0,5 Varav 1 bränd Costae Frag. 1 0,5 Varav 1 bränd Totalt identifierade fragment: 7 Totalt identifierad vikt: 1,5 Oidentifierade fragment: 14 Oidentifierad vikt: 4 Varav 3 brända Tabell 4, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, 20/24, 9 fragment, 5 gram Bos Dentes Incisivi 1 1 Ossa longa Frag. 3 3 Totalt identifierade fragment: 4 Totalt identifierad vikt: 4 Oidentifierade fragment: 5 Oidentifierad vikt: 1 Tabell 5, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 14/26,10 fragment, 8,5 gram Sus Tibia Prox epi 1 Sin < 3½ 5 Ossa longa Frag. 2 0,5 Totalt identifierade fragment: 3 Totalt identifierad vikt: 5,5 Oidentifierade fragment: 7 Oidentifierad vikt: 3 Tabell 6, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 15/26, 30 fragment, 17,5 gram Ovis/Capra Mp Distal 1 > 1½ 1 Dentes Frag. 1 0,5 Totalt identifierade fragment: 2 Totalt identifierad vikt: 1,5 Oidentifierade fragment: 28 Oidentifierad vikt: 16 Varav 3 brända 23

24 Tabell 7, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 17/26, 47 fragment, 21,5 gram Ovis/Capra Manus/Pedis Mp 1 3 Aves sp. Radius Proximal 1 0,5 Dentes Frag. 3 1 Vertebrae Frag. 1 1 Ossa longa Frag. 1 1 Totalt identifierade fragment: 7 Totalt identifierad vikt: 6,5 Oidentifierade fragment: 40 Oidentifierad vikt: 15 Tabell 8, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 18/26, 23 fragment, 10,5 gram Sus Dentes Frag 2 3 Totalt identifierade fragment: 2 Totalt identifierad vikt: 3 Oidentifierade fragment: 21 Oidentifierad vikt: 7,5 Tabell 9, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 20/26, 8 fragment, 3 gram Ovis/Capra Dentes Frag. 1 0,5 Sus Dentes Incisivi 1 0,5 Aves sp. Tibiotarsus Distal 1 0,5 Dentes Frag. 2 0,5 Totalt identifierade fragment: 5 Totalt identifierad vikt: 2 Oidentifierade fragment: 3 Oidentifierad vikt: 1 Varav 3 brända Tabell 10, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, 21/26, 19 fragment, 7,5 gram Pisces sp Frag. 1 0,5 Dentes Frag. 2 1 Ossa longa Frag. 2 1,5 Totalt identifierade fragment: 5 Totalt identifierad vikt: 3 Oidentifierade fragment: 14 Oidentifierad vikt: 4,5 Tabell 11, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 14/27,14 fragment, 8,5 gram Sus Dentes Frag. 1 0,5 Cranium/Dentes Frag. 3 1 Ossa longa Frag. 4 5 Varav 1 bränd Totalt identifierade fragment: 8 Totalt identifierad vikt: 6,5 Oidentifierade fragment: 6 Oidentifierad vikt: 2 24

25 Tabell 12, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 15/27, 63 fragment, 37 gram Gadus morhua Frag. 1 0,5 Pisces sp Frag. 2 0,5 Cranium/Dentes Frag. 4 2,5 Ossa longa Frag. 5 6 Varav 1 bränd Totalt identifierade fragment: 12 Totalt identifierad vikt: 9,5 Oidentifierade fragment: 51 Oidentifierad vikt: 27,5 Varav 3 brända Tabell 13, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 16/27, 24 fragment, 14 gram Ovis/Capra Dentes Frag. 1 0,5 Aves sp. Vertebrae Hel 1 0,5 Cranium Frag. 1 0,5 Ossa longa Frag. 5 2 Varav 1 bränd Totalt identifierade fragment: 8 Totalt identifierad vikt: 3,5 Oidentifierade fragment: 16 Oidentifierad vikt: 10,5 Tabell 14, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 17/27, 22 fragment, 8,5 gram Ovis/Capra Dentes Frag. 1 1 Dentes Frag. 2 1 Totalt identifierade fragment: 3 Totalt identifierad vikt: 2 Oidentifierade fragment: 19 Oidentifierad vikt: 6,5 Tabell 15, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 18/27, 30 fragment, 11 gram Dentes Frag. 5 1 Ossa longa Frag. 2 4,5 Totalt identifierade fragment: 7 Totalt identifierad vikt: 5,5 Oidentifierade fragment: 23 Oidentifierad vikt: 5,5 Tabell 16, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 19/27, 36 fragment, 9 gram Bos Dentes Frag. 2 1,5 Sus Dentes Frag. 2 0,5 Gadus morhua Vertebrae Frag. 1 0,5 Dentes Frag. 2 0,5 Totalt identifierade fragment: 7 Totalt identifierad vikt: 3 Oidentifierade fragment: 29 Oidentifierad vikt: 6 Varav 2 brända Tabell 17, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 20/27, 7 fragment, 3,5 gram Sus Cranium Frag. 1 0,5 Bränd Cranium/Dentes Frag. 4 1 Totalt identifierade fragment: 5 Totalt identifierad vikt: 1,5 Oidentifierade fragment: 2 Oidentifierad vikt: 2 25

26 Tabell 18, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 21/27, 40 fragment, 45,5 Bos Mp Distal 2 > 2år 31 Samma ben Ovis/Capra Dentes Frag. 3 3,5 Ovis/Capra Manus C Dentes Frag. 4 1 Totalt identifierade fragment: 10 Totalt identifierad vikt: 36,5 Oidentifierade fragment: 30 Oidentifierad vikt: 9 Tabell 19, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 14/28,17 fragment, 7 gram Dentes Frag. 2 1,5 Ossa longa Frag. 4 2,5 Varav 1 bränd Totalt identifierade fragment: 6 Totalt identifierad vikt: 4 Oidentifierade fragment: 11 Oidentifierad vikt: 3 Tabell 20, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 15/28, 15 fragment, 4 gram Dentes Frag. 1 0,5 Manus/Pedis Frag. 1 0,5 Totalt identifierade fragment: 2 Totalt identifierad vikt: 1 Oidentifierade fragment: 13 Oidentifierad vikt: 3 Varav 2 brända Tabell 21, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 16/28, 22 fragment, 9 gram Sus Dentes Frag. 1 0,5 Sus Manus/Pedis Ph 1 1 < 2år 0,5 Epifys Gadus morhua Vertebrae Frag. 1 0,5 Cranium/Dentes Frag. 3 2 Ossa longa Frag. 8 4 Varav 2 brända Totalt identifierade fragment: 14 Totalt identifierad vikt: 7,5 Oidentifierade fragment: 8 Oidentifierad vikt: 1,5 Varav 2 brända Tabell 22, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 17/28, 27 fragment, 12,5 gram Sus Dentes Frag. 1 0,5 Lepus Pedis Mt III 1 0,5 Ossa longa Frag. 5 4,5 Totalt identifierade fragment: 7 Totalt identifierad vikt: 5,5 Oidentifierade fragment: 20 Oidentifierad vikt: 7 Tabell 23, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 18/28, 37 fragment, 9 gram Cranium/Dentes Frag. 6 1,5 Totalt identifierade fragment: 6 Totalt identifierad vikt: 1,5 Oidentifierade fragment: 31 Oidentifierad vikt: 7,5 Varav 3 brända 26

27 Tabell 24, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 19/28, 35 fragment, 10,5 gram Ovis/Capra Dentes Frag. 1 0,5 Gadus morhua Vertebrae Frag. 2 0,5 Dentes Frag. 4 0,5 Totalt identifierade fragment: 7 Totalt identifierad vikt: 1,5 Oidentifierade fragment: 28 Oidentifierad vikt: 9 Tabell 25, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 20/28, 20 fragment, 5,5 gram Sus Dentes Frag. 2 0,5 Sus Manus/Pedis Ph1 1 < 2år 0,5 Saknar epifys Dentes Frag. 3 0,5 Totalt identifierade fragment: 6 Totalt identifierad vikt: 1,5 Oidentifierade fragment: 14 Oidentifierad vikt: 4 Tabell 26, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 21/28, 60 fragment, 19,5 gram Ovis/Capra Dentes Frag. 1 0,5 Sus Dentes Frag. 2 0,5 Gadus morhua Frag. 1 0,5 Dentes Frag. 6 3 Ossa longa Frag. 1 1 Totalt identifierade fragment: 11 Totalt identifierad vikt: 5,5 Oidentifierade fragment: 49 Oidentifierad vikt: 14 Varav 4 brända Tabell 27, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 14/29,18 fragment, 4,5 gram Dentes Frag. 3 0,5 Totalt identifierade fragment: 3 Totalt identifierad vikt: 0,5 Oidentifierade fragment: 15 Oidentifierad vikt: 4 Varav 6 brända Tabell 28, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 15/29,16 fragment, 10 gram Ovis/Capra Dentes Incisivi 1 0,5 Aves sp. Sternum Frag. 1 0,5 Dentes Frag. 3 4 Ossa longa Frag. 2 1 Totalt identifierade fragment: 7 Totalt identifierad vikt: 6 Oidentifierade fragment: 9 Oidentifierad vikt: 4 Tabell 29, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 16/29, 15 fragment, 5 gram Ossa longa Frag. 3 3 Totalt identifierade fragment: 3 Totalt identifierad vikt: 3 Oidentifierade fragment: 12 Oidentifierad vikt: 2 27

28 Tabell 30, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 17/29, 12 fragment, 2,5 gram Totalt identifierade fragment: 0 Totalt identifierad vikt: 0 Oidentifierade fragment: 12 Oidentifierad vikt: 2,5 Varav 5 brända Tabell 31, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 18/29, 7 fragment, 1,5 gram Totalt identifierade fragment: 0 Totalt identifierad vikt: 0 Oidentifierade fragment: 7 Oidentifierad vikt: 1,5 Varav 3 brända Tabell 32, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 19/29, 4 fragment, 2,5 gram Totalt identifierade fragment: 0 Totalt identifierad vikt: 0 Oidentifierade fragment: 4 Oidentifierad vikt: 2,5 Tabell 33, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager I, Ruta 21/29, 15 fragment, 5 gram Lepus Dentes Frag. 1 0,5 Dentes Frag. 1 0,5 Totalt identifierade fragment: 2 Totalt identifierad vikt: 1 Oidentifierade fragment: 13 Oidentifierad vikt: 4 Varav 4 brända Tabell 34, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1b, Lager I, Ruta 16/30, 12 fragment, 9,5 gram Art Benslag Del Antal Sida Ålder Kön Mått (cm) Hugg/Snitt Vikt (g) Övrigt Ovis/Capra Manus/Pedis Talus 1 GL: 2,1 6 Pisces sp Mandibula Frag. 1 0,5 Dentes Frag. 2 0,5 Ossa longa Frag. 1 0,5 Totalt identifierade fragment: 5 Totalt identifierad vikt: 7,5 Oidentifierade fragment: 7 Oidentifierad vikt: 2 Varav 1 bränd Tabell 35, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1b, Lager I, Ruta 17/30, 91 fragment, 55,5 gram Bos Cranium Frag Bos Manus/Pedis Ph2 1 < 1½ 1 Saknar epifys Ovis/Capra Dentes Frag. 2 0,5 Cranium/Dentes Frag. 6 7 Ossa longa Frag. 3 2 Totalt identifierade fragment: 13 Totalt identifierad vikt: 32,5 Oidentifierade fragment: 78 Oidentifierad vikt: 23 Varav 9 brända 28

29 Tabell 36, Benlista, Schakt 1, Lager I Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1b, Lager I, Ruta 18/30, 62 fragment, 19,5 gram Pisces sp Frag. 3 0,5 Cranium/Dentes Frag. 8 4 Ossa longa Frag. 2 0,5 Varav 1 bränd Manus/Pedis Mp distal 1 0,5 Totalt identifierade fragment: 14 Totalt identifierad vikt: 5,5 Oidentifierade fragment: 48 Oidentifierad vikt: 14 Varav 10 brända Tabell 37, Benlista, Schakt 1, Lager II Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager II, Ruta 19/26, 68 fragment, 23 gram Ovis/Capra Dentes Frag. 3 1 Sus Cranium/Dentes Frag. 3 2 Gadus morhua Vertebrae Frag. 1 0,5 Pisces sp. Frag. 4 0,5 Mandibula/Dentes Frag. 4 1 Ossa longa Frag. 2 3 Totalt identifierade fragment: 17 Totalt identifierad vikt: 8 Oidentifierade fragment: 51 Oidentifierad vikt: 15 Varav 9 brända Tabell 38, Benlista, Schakt 1, Lager II Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager II, 5 fragment, 8 gram Ovis/Capra Dentes Frag. 4 7,5 Dentes Frag. 1 0,5 Totalt identifierade fragment: 5 Totalt identifierad vikt: 8 Oidentifierade fragment: - Oidentifierad vikt: - Tabell 39, Benlista, Schakt 1, Lager II Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager II, Ruta 17/24, 4 fragment, 1 gram Totalt identifierade fragment: 0 Totalt identifierad vikt: 0 Oidentifierade fragment: 4 Oidentifierad vikt: 1 Tabell 40, Benlista, Schakt 1, Lager II Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager II, Ruta 14/26, 9 fragment, 3 gram Totalt identifierade fragment: 0 Totalt identifierad vikt: 0 Oidentifierade fragment: 9 Oidentifierad vikt: 3 Tabell 41, Benlista, Schakt 1, Lager II Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager II, Ruta 16/26, 10 fragment, 3 gram Sus Dentes Frag. 2 0,5 Totalt identifierade fragment: 2 Totalt identifierad vikt: 0,5 Oidentifierade fragment: 8 Oidentifierad vikt: 2,5 Tabell 42, Benlista, Schakt 1, Lager II Gotland, 2010, Ire 1:24, Sch 1, Lager II, Ruta 18/26, 13 fragment, 3,5 gram Totalt identifierade fragment: 0 Totalt identifierad vikt: 0 Oidentifierade fragment: 13 Oidentifierad vikt: 3,5 29

Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp

Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp Osteologisk analys av djurbensmaterial från Lockarp Annica Cardell Under den osteologiska analysen har benmaterialet identifierats och därefter registrerats i en Access databas. Materialet sammanlagda

Läs mer

Långume gård. En osteologisk analys av en medeltida gård i Långume, Othem socken, Gotland

Långume gård. En osteologisk analys av en medeltida gård i Långume, Othem socken, Gotland Långume gård En osteologisk analys av en medeltida gård i Långume, Othem socken, Gotland Författare: Astrid Lennblad Osteologisk rapport, våren 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3

Läs mer

(--'1,I BJÖRKÅ. Osteologisk undersökning av benmaterial från Överlännäs socken, Ångermanland REFERENSEXEMPLAR

(--'1,I BJÖRKÅ. Osteologisk undersökning av benmaterial från Överlännäs socken, Ångermanland REFERENSEXEMPLAR BJÖRKÅ Osteologisk undersökning av benmaterial från Överlännäs socken, Ångermanland (--'1,I '- -:-; _. 0... Rapportserie från Osteologiska enheten, Statens historiska museum Osteologisk rapport 1995:5

Läs mer

Djurbenen från Gyllins trädgårdar

Djurbenen från Gyllins trädgårdar Djurbenen från Gyllins trädgårdar Annica Cardell I samband med undersökningen av boplatslämningar från äldre järnålder inom fastigheten Gyllins trädgårdar framkom 8,5 kg djurben. Merparten av materialet

Läs mer

Osteologisk rapport av benmaterial från kvarteret Bodarne i Strängnäs, RAÄ 314, Södermaland Agneta Åkermark Kraft

Osteologisk rapport av benmaterial från kvarteret Bodarne i Strängnäs, RAÄ 314, Södermaland Agneta Åkermark Kraft Bilaga 6. Osteologisk analys Osteologisk rapport av benmaterial från kvarteret Bodarne i Strängnäs, RAÄ 314, Södermaland Agneta Åkermark Kraft Inledning I kvarteret Bodarne i Strängnäs utförde Sörmlands

Läs mer

Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar

Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Sabine Sten Osteologisk Rapportserie 2015:2 Institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet Campus Gotland INLEDNING

Läs mer

Bilaga 9. Osteologisk rapport

Bilaga 9. Osteologisk rapport Av Helena Hedelin Inledning Benmaterialet har analyserats vid osteologiska enheten, Statens historiska museum i Stockholm 1994. Material och metod Materialet uppgår till totalt 1519,6 gram, varav 478,1

Läs mer

500 meter GOTLAND.. Väskinde

500 meter GOTLAND.. Väskinde 2 3 500 meter GOTLAND. Väskinde 4 5 6 7 8 9 10 11 12 A5, A4, A3 A9 A2 A1, A10 20 meter 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 . 29 BRANDGRAVAR FRÅN VÄSKINDE Osteologisk analys av ben från anläggningarna

Läs mer

Gravmönster under yngre järnåldern

Gravmönster under yngre järnåldern Gravmönster under yngre järnåldern - En jämförelse mellan åländska och svenska gravfält - Figur 1 Gravhögar från yngre järnåldern, Åland. Foto: Mimmi Aunér Högskolan på Gotland Kandidatuppsats i arkeologi

Läs mer

Gamle fiskbein, styr, strämming, tåsk med fleira

Gamle fiskbein, styr, strämming, tåsk med fleira Gamle fiskbein, styr, strämming, tåsk med fleira Sabine Sten, professor i osteoarkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Uppsala universitet Campus Gotland (oktober 2013). Den marina

Läs mer

Dragonbacken STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Margareta Boije Rapport 2001:14. Gravfältet vid

Dragonbacken STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Margareta Boije Rapport 2001:14. Gravfältet vid Gravfältet vid Dragonbacken Osteologisk analys i samband med slutundersökningen av gravfält RAÄ 20+67, Kalvshälla, Järfälla socken och kommun, Uppland Margareta Boije Rapport 2001:14 Del 3 STOCKHOLMS LÄNS

Läs mer

Osteologisk analys av benmaterialet från RAÄ 306, Nätra socken, Ån

Osteologisk analys av benmaterialet från RAÄ 306, Nätra socken, Ån Bilaga 6. Osteologiska analyser Osteologisk analys av benmaterialet från RAÄ 306, Nätra socken, Ån av Berit Sigvallius Under utgrävningssäsongen 2001 undersöktes ett fornlämningsområde vid Kornsjövägen,

Läs mer

Utgrävningar av agrara gårdar i Västerbotten, 2014

Utgrävningar av agrara gårdar i Västerbotten, 2014 Utgrävningar av agrara gårdar i Västerbotten, 2014 Ön, Degerbyn Sommaren 2014 var den varmaste i mannaminne i kustområdet i Västerbotten. När vi startade arbetet i mitten av juli månad hade temperaturen

Läs mer

Hur ben krymper vid kremering Iregren, Elisabeth Fornvännen 68, 97-100 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1973_097 Ingår i: samla.raa.

Hur ben krymper vid kremering Iregren, Elisabeth Fornvännen 68, 97-100 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1973_097 Ingår i: samla.raa. Hur ben krymper vid kremering Iregren, Elisabeth Fornvännen 68, 97-100 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1973_097 Ingår i: samla.raa.se Hur ben krymper vid kremering Av Elisabeth Iregren och

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

Benen från Dösemarken, Limhamn, Malmö en osteologisk undersökning av djurben från neolitikum och äldre järnåldern. Reports in osteology 2011: 4

Benen från Dösemarken, Limhamn, Malmö en osteologisk undersökning av djurben från neolitikum och äldre järnåldern. Reports in osteology 2011: 4 Benen från Dösemarken, Limhamn, Malmö en osteologisk undersökning av djurben från neolitikum och äldre järnåldern. Reports in osteology 2011: 4 Boethius, Adam Publicerad: 2011-01-01 Link to publication

Läs mer

Anneröd 2:3 Raä 1009

Anneröd 2:3 Raä 1009 Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Osteologisk analys. Djurbensmaterial. Kiaby 90:5, Kiaby socken, Kristianstads kommun, Skåne. SAU rapport 2013:22 O. Emma Sjöling

Osteologisk analys. Djurbensmaterial. Kiaby 90:5, Kiaby socken, Kristianstads kommun, Skåne. SAU rapport 2013:22 O. Emma Sjöling Osteologisk analys Djurbensmaterial Kiaby 90:5, Kiaby socken, Kristianstads kommun, Skåne SAU rapport 2013:22 O Emma Sjöling Osteologisk analys av djurbensmaterial från Kiaby 90:5, Kiaby socken, Kristianstads

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Lst. dnr. 431-5257-07 ArkeoDok 2007:20 Bakgrund I samband med en bygglovsförfrågan uppmanades markägaren till

Läs mer

Information juni 2004

Information juni 2004 2004-06-08 Östgöta Kräftprojekt Information juni 2004 701 45 Örebro, Sweden 1 Information från Östgöta Kräftprojekt Östgöta Kräftprojekt har under våren fortsatt enligt plan. Vi har svarat på frågor inför

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

Ny gatubelysning framför Skänninge station

Ny gatubelysning framför Skänninge station Rapport 2008:81 Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Ny gatubelysning framför Skänninge station Invid RAÄ 5 Järnvägsgatan - Borgmästaregatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats

Läs mer

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,

Läs mer

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge

Läs mer

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion C2. Framtidsfrågorna för ekologisk grisproduktion Wallenbeck, A., Lundeheim, N. och Rydhmer, L., Institutionen för husdjurs-genetik, SLU, tel: 018-67 45 04, e-post: Anna.Wallenbeck@hgen.slu.se Djurmaterialets

Läs mer

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014

Fiskbeståndet i Skansnässjön 2014 215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke

Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Av Karl-Fredrik Lindberg, UV I denna bilaga kommer artefakter av bergart, kvarts och flinta att främst beskrivas, vissa kategorier kommer att analyseras och

Läs mer

Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS

Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS Arkeologisk undersökning 2015 Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:11 Lars Jönsson Arkeologisk undersökning

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Enkät om köandet i SKB

Enkät om köandet i SKB Enkät om köandet i SKB Under perioden 1 januari till 8 februari 00 har föreningens köande medlemmar haft möjlighet att, på SKBs hemsida, svara på frågor om: - Köandet i SKB - Informationen om befintliga

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21

Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21 2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv

Läs mer

2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material

2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material 26 års säljakt Undersökningar av insamlat material Enheten för Miljögiftsforskning 14 5 Stockholm Britt-Marie Bäcklin, Charlotta di Gleria, Eva Eklöf, Ylva Lind Foto Anna Roos 28-3-1 Undersökning av insamlat

Läs mer

I skuggan av Köpings rådhus

I skuggan av Köpings rådhus Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:17 I skuggan av Köpings rådhus Arkeologisk förundersökning Fornlämning Köping 148:1 Dana 10 Köpings stadsförsamling Köpings kommun Västmanland Ulf Alström I skuggan

Läs mer

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten

Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Torskburar, ett alternativ till garnfiske på Västkusten Sara Königson (SLU) och Viking Bengtsson (Hallands Skaldjursförening) Introduktion Bakgrund Program Sälar och Fiske, SLU har under flera år arbetat

Läs mer

En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro

En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro Södra Lindhult 2008, startsida Södra Lindhult 2008 En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro Startsida Loggbok 1 2010-01-18 Härdarna som eventuellt har med bronsgjutning att göra. Karta över

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Uppsala slott. Landshövdingens trädgård. RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland.

Arkeologisk schaktningsövervakning. Uppsala slott. Landshövdingens trädgård. RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland. Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens trädgård RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland Joakim Kjellberg 2 Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Väntinge 1:1, fornlämning 195 Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015

Läs mer

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen Järnålderns människor jonas wikborg Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen och gårdarna ska vi nu försöka befolka järnåldersbyn. Vi har hittat kvarlämnat avfall och spår efter byggnader. Men människorna

Läs mer

Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19

Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 Inventeringen av stora rovdjur pågår för fullt i Värmland för tillfället.

Läs mer

Elmotorn som demonstration eller laboration -Den pedagogiska aspekten

Elmotorn som demonstration eller laboration -Den pedagogiska aspekten Elmotorn som demonstration eller laboration -Den pedagogiska aspekten http://www.fysik.org/website/snacks/showsnack.asp?id=44 Joacim Johansson 25668 Ämneskommunikation Innehållsförteckning Inledning 3

Läs mer

PRATA INTE med hästen!

PRATA INTE med hästen! PRATA INTE med hästen! Text Sven Forsström Foto Inger Lantz Forsström Det finns tränare som tejpar för munnen på elever som pratar för mycket med sina hästar. Själv har jag än så länge bara hotat mina

Läs mer

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007

Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta

Läs mer

RAPPORT Osteologisk analys av djurben från kv. Spinnrocken i Norrköping, Östergötland

RAPPORT Osteologisk analys av djurben från kv. Spinnrocken i Norrköping, Östergötland RAPPORT 2012 Osteologisk analys av djurben från kv. Spinnrocken i Norrköping, Östergötland Maria Vretemark Västergötlands museum 2012 2 Innehåll Inledning 3 Benmaterialen från de olika tomterna och kontexterna

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Arkeologisk provundersökning

Arkeologisk provundersökning Arkeologisk provundersökning av Öskärskyrkogården, RAÄ 4, Holmöns socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Berit Andersson, Susanne Sundström & Anders Huggert

Läs mer

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning

Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning Gäddan i Hammarsjön en inledande fiskeribiologisk undersökning MS Naturfakta Mikael Svensson Box 107 283 22 Osby 0479-10536, 0705-910536 Gäddan i Hammarsjön Enligt uppgifter från vissa håll är gäddorna

Läs mer

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Nedan: Att plattfiskar ser skeva ut i huvudet beror på att deras ena öga vandrar över från ena sidan till den andra. På bilden syns en piggvar,

Läs mer

Skaldjur. Analys av mollusker 2007. Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län. Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1

Skaldjur. Analys av mollusker 2007. Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län. Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1 Analys av mollusker 2007 Skaldjur Analys av musslor och snäckor, slutundersökning av Bunkeflostrand 15:1 Bunkeflo socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Ola Magnell Analys

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla

Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla UV GAL PM 2013:4 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla Okulär granskning av arkeometallurgiskt material från Torshälla 173 Södermanland, Torshälla socken, Källstalöt

Läs mer

Antikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg. RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45

Antikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg. RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45 1 Antikvarisk medverkan vid Lilla Vänsberg RAÄ 34, Grava socken, Karlstads Kommun, Värmlands län 2013:45 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D

UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D UTGRÄVNING 1 Öst Syd Vä s t B U N K E F L O S T R A N D Nord Morgonen var kylig. Det var första dagen på den nya utgrävningen. Ett arbetslag med arkeologer höll på att ta fram alla redskap. Utgrävningen

Läs mer

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du? Spännande fakta om Kattegatt och några av de djur och växter man hittar i havet. Havet vid den svenska västkusten kallas Västerhavet. Det består av två delar, Skagerrak

Läs mer

Bubblorna på Fårö 2014. Texter

Bubblorna på Fårö 2014. Texter Bubblorna på Fårö 2014 Texter Välkommen till årets körvecka på Fårö! Det här är texter till dig som sjunger i Bubblorna. Vi kommer att sjunga oss genom melodier och texter under veckan och när vi närmar

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund

SIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 Domherren 18 Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001 1 . Kartor publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket. Utgiven av Kalmar läns

Läs mer

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden E K E T O R P S S K A T T E N en silverskatt från vikingatiden Skatten hittas År 1950 plöjde en bonde sin åker vid Eketorp utanför Fjugesta väster om Örebro. Något fastnade i hans plog. Det var två flätade

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:4 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING

Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och

Läs mer

Livsmedel i Gävleborg - Frågor och svar - Kommers Annons Inköp Gävleborg

Livsmedel i Gävleborg - Frågor och svar - Kommers Annons Inköp Gävleborg Sida 1 av 15 FRÅGOR OCH SVAR Sista dag för att ställa frågor är 2013-09-06 Du kan se en lista med alla dina inskickade frågor här. Punk 2.3 Rättvisemärkta produkter. Innebär det att produkterna ska vara

Läs mer

Stena vid Li-gravfältet

Stena vid Li-gravfältet UV VÄST RAPPORT 2000:40 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stena vid Li-gravfältet Tillbyggnad av befintligt hus vid Li-gravfältet, Fjärås Bräcka Halland, Fjärås socken, Stena 1:1, RAÄ 81 Gisela Ängeby UV VÄST

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d)

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d) 1. b) c) d) a) Multiplikation med 100 kan förenklas med att flytta decimalerna lika många stg som antlet nollor. 00> svar 306 b) Använd kort division. Resultatet ger igen rest. Svar 108 c) Att multiplicera

Läs mer

Leif Jonsson LJ-Osteology Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän

Leif Jonsson LJ-Osteology Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän Leif Jonsson LJ-Osteology 2016.10.04 Djurben från Greby. Raä 1885 i Tanum, Bohuslän Det undersökta benmaterialet bestod huvudsakligen av obrända däggdjursben samt ett fåtal fiskben. Analysresultatet redovisas

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3

Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 Rapport 2007:24 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ett järnåldersgravfält vid Glan Melby 3:2 och 3:3 RAÄ 6 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

EXAMENSARBETE. Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva. Mattias Holmgren. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva. Mattias Holmgren. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Ventilationskarta, Björkdals underjordsgruva Mattias Holmgren Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Ventilationskarta

Läs mer

Remissvar Förslag på förändrade regler för fåglar och kaniner för sällskap och hobby (L80) (Diarienummer 31-5050/11)

Remissvar Förslag på förändrade regler för fåglar och kaniner för sällskap och hobby (L80) (Diarienummer 31-5050/11) fredag den 25 januari 2013 Remissvar Förslag på förändrade regler för fåglar och kaniner för sällskap och hobby (L80) (Diarienummer 31-5050/11) Inledningsvis: En kontinuerlig justering av gällande detaljreglering

Läs mer

STATENS HISTORISKA MUSEER 2013-11-07 STATENS HISTORISKA MUSEUM KUNGLIGA MYNTKABINETTET

STATENS HISTORISKA MUSEER 2013-11-07 STATENS HISTORISKA MUSEUM KUNGLIGA MYNTKABINETTET STATENS HISTORISKA MUSEER 2013-11-07 STATENS HISTORISKA MUSEUM KUNGLIGA MYNTKABINETTET ANVISNINGAR FÖR INLÄMNING AV ARKEOLOGISKA FYND TILL STATENS HISTORISKA MUSEER (SHMM) ATT TÄNKA PÅ Inför inlämningen

Läs mer

Bilaga 3. Osteologisk analys

Bilaga 3. Osteologisk analys Bilaga 3. Osteologisk analys Av Carina Olsson, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet (Rapportserie 2011:9 Osteologisk undersökning av benmaterialet från BJörkgärdet, RAÄ 661,

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

hästfocus inblick Camilla gör små underverk med häst och ryttare Text och foto: Marianne Greip www.hastfocus.se 6 hästfocus #9 2013

hästfocus inblick Camilla gör små underverk med häst och ryttare Text och foto: Marianne Greip www.hastfocus.se 6 hästfocus #9 2013 hästfocus Camilla gör små underverk med häst och ryttare Text och foto: Marianne Greip 6 hästfocus #9 2013 Camilla gör små underverk med häst och ryttare Det är något särskilt med Camilla Lundquist. Det

Läs mer

Medeltida boskap i Sverige. Diskussion kring en avhandling

Medeltida boskap i Sverige. Diskussion kring en avhandling Medeltida boskap i Sverige. Diskussion kring en avhandling Debatt 209 Den osteologiska forskningen befann sig länge i ett slags förpuppat stadium. Det producerades rapporter, nästan oläsliga för andra

Läs mer

Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002

Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002 Rapport Förundersökning Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002 OMSLAGSBILD Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Förundersökning Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002 Anders Wikström Meddelanden

Läs mer