Industriell Anläggningsteknik

Transkript

1 Industriell Anläggningsteknik Bilder till föreläsning Riskhantering Lennart Perborg,

2 Industriell Anläggningsteknik Riskhantering Agenda Riskdefinition Riskvärdering Motiv och Lagstiftning Metoder för riskbedömning Projektriskbedömning 2

3 Industriell Anläggningsteknik - Process Projektledning Affär sidé Råvaror Energi, VA Maskiner Personal Produkt Tillverkn Process Resurs Behov Lokalis ering Lokal, mark Behov Invest Behov Projektledning Planera layout Projektera Anläggning Upphandla Anläggning Bygga Anläggn Driftsätta anläggning Producera Produkter Beslut Förvalta Anläggning 3

4 Industriell Anläggningsteknik Riskbedömning Projekt Arbetsmiljö Medicinska Hygieniska Finansiella Riskanalys Skydd Sekretess Säkerhets Intrång Stöld Miljö Brand Tekniska 4

5 Vad är en risk? Risk = Sannolikhet * Konsekvens 5

6 Vad är en risk? Risk =Sannolikhet * Konsekvens dvs Risk är en sammanvägning av: a) hur frekvent en farlig situation kan uppstå b) När den farliga situationen uppstår hur sannolikt är det att den leder till en skada c) när skadan uppkommer hur allvarlig kan den bli 6

7 Industriell Anläggningsteknik Riskhantering Agenda Riskdefinition Riskvärdering Motiv och Lagstiftning Metoder för riskbedömning Projektriskbedömning 7

8 Riskvärdering Konsekvenser, 3 - gradig skala Litet allvarligt: Allvarligt: Ytliga skador; små skärsår och skrubbsår, ögonirritation genom damm, Illamående och irritation (t ex huvudvärk); ohälsa som medför tillfällig olägenhet Losslitna kroppsdelar; brännskador; krosskador; allvarliga vrickningar/dislokationer; mindre skelettbrott Hörselskador/dövhet, eksem; astma, arbetsrelaterade skador på de övre lemmarna, ohälsa som leder till bestående men Mycket allvarligt: Amputationer; stora frakturer; förgiftningar; serieskador; dödsolyckor; Arbetsrelaterad cancer; andra livsförkortande sjukdomar; akuta dödliga sjukdomar 8

9 Riskvärdering Konsekvenser, 5 - gradig skala 1 Liten Ytliga skador, små skär- och stickskador, ögonirritation genom damm/gas. Illamående och irritation (t.ex. huvudvärk), ohälsa som medför tillfällig olägenhet. Ingen sjukskrivning 2 Påtaglig Större skär- och stickskada (kirurgisk åtgärd), ögonirritation genom damm/gas. Illamående och irritation (t.ex. huvudvärk), hudrodnad, ohälsa som medför upprepad olägenhet. Kort sjukskrivning 3 Allvarligt Skär- och stickskada med infektionsrisk, förlorad kroppsdel (del av finger), mindre brännskada, krosskada, vrickning/ dislokation, mindre skelettbrott, mindre hörselskada, eksem, astma, arbetsrelaterad skada. Lång sjukskrivning, ohälsa som leder till bestående men. 4 Mkt allvarligt Kronisk infektionssjukdom, förlorade kroppsdelar (flera fingrar), stor brännskada, svår krosskada, svårt skelettbrott, permanent hörsel- och synskada, kroniskt eksem, kronisk astma, grov arbetsrelaterad skada, följdskada. Arbetsoförmögen. 5 Katastrofal Mycket allvarligt, Amputation, invalidiserande fraktur eller krosskada, förgiftning, dödsolycka, arbetsrelaterad cancer, annan livsförkortande sjukdom, akut dödlig sjukdom, döv- och blindhet. 9

10 Riskvärdering Sannolikheter 3 - gradig skala Högst osannolikt: Förväntas inte ske under en livstid, eller 1 gång på 100 år Osannolik: Sannolik: Förväntas ske någon gång under en livstid, eller 1 gång på 50 år Förväntas ske en gång per år 10

11 Riskvärdering exempel från en sjukhusmiljö Sannolikheter, 5 - gradig skala 1 Mycket sällan Mindre än en gång per år på alla sjukhus i Sverige 2 Sällan En gång vart 10:e år på länssjukhuset 1/50000 anställda 3 Måttlig En gång per år på länssjukhuset 1/5000 anställda 4 Hög En gång vart 10:e år per avdelning 1/500 anställda 5 Mycket hög En gång om året per avdelning 1/50 anställda 11

12 Riskvärdering Riskmatris Sannolik Moderat Väsentlig Oacceptabel Osannolik Acceptabel Moderat Väsentlig Högst osannolik Bagatell Acceptabel Moderat Litet allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt 12

13 Riskvärdering SANNO- LIKHET Att händelse inträffar 5 > 1 ggr/år 4 1 ggr per 10 år 3 1 ggr 100 år 2 1 ggr på år 1 < 1 ggr per år Moderat 5 Acceptabe1 4 Bagatell 3 Bagatell 2 Bagatell 1 1 Ringa Övergående Lindriga Obehag 10 kkr Moderat 15 Acceptabel 8 Acceptabe1 6 Acceptabe1 4 Bagatell 2 2 Betydlig Enstaka skadade Sjukskrivning Vantrivsel 500 kkr Moderat 15 Moderat 12 Moderat 15 Acceptabe1 6 Bagatell 3 3 Allvarlig Enstaka svårt skadade, invaliditet 10 Mkr KONSEKVENS Väsentlig 20 Väsentlig 16 Moderat 12 Acceptabe1 8 Acceptabel 4 4 Väsentlig Enstaka dödsfall Flera svårt skadade 100 Mkr Oacceptabel 25 Väsentlig 20 Moderat 15 Moderat 15 Moderat 5 5 Katastrofal Flera dödsfall > 1 Miljard kr 13

14 SANNOLIKHET Att händelse inträffar Riskvärdering i Projekt 5 >1ggr per projekt Acceptabel 5 Moderat 10 Moderat 15 Väsentlig 20 Oacceptabel ,5 ggr per projekt Acceptabel 4 Acceptabel 8 Moderat 12 Väsentlig 16 Väsentlig ,1 ggr per projekt Bagatell 3 Acceptabel 6 Moderat 9 Moderat 12 Moderat ,025 ggr per projekt Bagatell 2 Acceptabel 4 Acceptabel 6 Acceptabel 8 Moderat 10 1 <0,01 ggr per projekt Bagatell 1 Bagatell 2 Bagatell 3 Acceptabel 4 Acceptabel 5 1 Ringa Försening några veckor 2 Betydlig Försening 1-2 mån ökad invest. >10 Mkr Mindre markn. >5 % 3 Allvarlig Försening 0,5-1år ökad invest. >50 Mkr Mindre markn. >10% 4 Väsentlig Försening > 1år ökad invest. >100 Mkr Mindre markn. >20% 5 Katastrofal Genomförande fasen stoppas KONSEKVENS För beslutsprocessen 14

15 Alternativ bedömning av Sannolikheten för ett olycksfall (O) POÄNG (f) (s) (m) 5 dagligen vanlig omöjlig 4 1 gg/vecka trolig knappt möjlig 3 1 gg/mån tänkbar möjlig 2 1 gg/år osannolik trolig 1 1 gg/år försumbar uppenbar Exempel: (O) = (f + s + m)/3 Riskvärdering (f) Frekvens för att arbetsmomentet uppstår = 1 ggr/v» poäng 4 (s) Sannolikhet att olycka inträffar = tänkbar» poäng 3 (m) Möjlighet att upptäcka risken = knappt möjlig» poäng 4 Sannolikhet för ett olycksfall = (4+3+4)/3 = 3,67 Avrundas» Sannolikhetsklass 4 15

16 Riskvärdering Risknivå Bagatell Acceptabel Moderat Väsentlig Oacceptabel Åtgärder och tidtabell Inga åtgärder behövs och ingen dokumentation behöver göras Inga omedelbara åtgärder behöver vidtas. Överväganden kan ske angående en mer kostnadseffektiv lösning eller åtgärder som ger bättre goodwill. Ansträngningar bör göras för att minska risken, men kostnaderna för detta bör noga uppskattas och begränsas. Riskminskningen bör genomföras inom en bestämd tidsperiod. I det fall då en moderat risk är kopplat till konsekvensen Katastrofal" bör ytterligare analys göras för att fastställa större precision i sannolikhetsgraden av ev. skada så att behovet av förbättringar i riskhanteringen kan avgöras. Arbete bör inte påbörjas innan risken har minskats. Avsevärda resurser kan behöva tillskjutas för att minska risken. Arbetet bör inte startas eller fortgå innan risken minskats. Om det inte är möjligt att minska risken ens med obegränsade resurser måste arbetet fortsätta att vara förbjudet. 16

17 Industriell Anläggningsteknik Riskhantering Agenda Riskdefinition Riskvärdering Motiv och Lagstiftning Metoder för riskbedömning Projektriskbedömning 17

18 Motiv för riskanalys Myndighetskrav - MSB - (SÄI) - ASS - (SRV) - SNV - YI - LST - Koncessionsnämnd - Byggnadsnämnd - Räddningsnämnden Ekonomiska aspekter - Egendomsskador - Produktionsavbrott - Olycka = improduktiv tid - Saneringskostnader - Skadeståndskostnader - Ökade försäkringspremier Allmän riskmedvetenhet 18

19 EG-direktiv som kan påverka industriplanläggningen Produktansvarsdirektivet (85 / 374 / EEC); Byggproduktdirektivet (89 / 106 / EEC); Maskindirektivet (98/ 37 EG, ersätter 89 / 392 / EEC); Lågspänningsdirektivet (73/23/EEC; EMC Direktivet (89/ 336/ EEC); Tryckkärlsdirektivet (Direktiv om tryckbärande anordningar 97/ 23/ EG; ATEX direktivet (94/9); Minimidirektiv rörande arbetstagares säkerhet och hälsa; EG:s miljölednings- och miljörevisionssystem, det s k EMASprogrammet (Environmental Management and Auditing Scheme); 19

20 Internationella standarder och överenskommelser som kan påverka industriplanläggningen Kvalitetsstandarderna ISO 9001 och QS 9000 Miljöstandarden ISO Informationssäkerhetsstandarden SS Hälsa och säkerhetsstandarden BS / BS 8800 Diverse harmoniserade produktstandarder 20

21 Produktsäkerhet - Produktansvar 21

22 CE-Märkning CE CE står för Communautées Européenes, Europeiska gemenskaperna på franska. Att det finns ett CE-märke på en produkt betyder att tillverkaren eller importören intygar att den uppfyller EU:s (Europeiska Unionens) hälso-, miljö- och säkerhetskrav. CEmärket är även ett handelsmärke, det betyder att en CE-märkt produkt kan säljas fritt inom EU. För att veta vad som gäller för varje produkt behöver du de föreskrifter som överför direktiven. De krav som EU:s direktiv har överförts till svenska regler. Även bruksanvisningen som medföljer produkten är på svenska. Motsvarande regler ska finnas i alla EU-länder. 22

23 CE-Märkning CE-märkning = uppfyllda säkerhetskrav Till en CE-märkt vara hör också en "försäkran om överensstämmelse", det är ett dokument där tillverkaren försäkrar att hans vara överensstämmer med EU:s säkerhetskrav. För produkter som anses särskilt riskfyllda eller behöver provas krävs att tillverkaren ska vända sig till ett eller flera oberoende tredjepartsorgan, så kallade anmälda organ. Dessa organ är kompetensbedömda och erkända av EU:s medlemsstater att utföra provning, certifiering och kontroll. Olika direktiv inom olika områden Det har tagits fram ett 20-tal direktiv av EU, för tillsynen av dessa svarar Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Konsumentverket och Socialstyrelsen. 23

24 Produktområden CE-märkning Bullerremissioner från utomhusutrustning (2000/14/EG) Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket. Byggprodukter (89/106/EEG) Ansvarig myndighet är Boverket. Elektriska produkter - lågspänningsutrustning (73/23/EEG) Ansvarig myndighet är Elsäkerhetsverket. Elektromagnetisk kompatibilitet (89/336/EEG) Ansvarig myndighet är Elsäkerhetsverket. Energieffektivitetskrav - kopplingsdon till lysrör (2000/55/EG) Ansvarig myndighet är Elsäkerhetsverket. Enkla tryckkärl (87/404/EEG) Ansvarig myndighet är Arbetsmiljöverket. Explosiva varor för civilt bruk (93/15/EEG) Ansvarig myndighet är Räddningsverket. Fritidsbåtar (94/25/EG) Ansvarig myndighet är Sjöfartsverket. Gasapparater (90/396/EEG) Ansvarig myndighet är Räddningsverket. Hissar (95/16/EG) Ansvarig myndighet är Boverket. Icke-automatiska vågar (90/384/EEG) Ansvarig myndighet är Swedac. Leksaker (88/378/EEG) Ansvarig myndighet är Konsumentverket. Linbanor (2000/9/EG) Ansvarig myndighet är Boverket. Maskiner (98/37/EG) Ansvarig myndighet är Arbetsmiljöverket. Medicintekniska produkter - Aktiva implantat (90/385/EEG) Ansvarig myndighet är Läkemedelsverket. Medicintekniska produkter - In vitro diagnostik (98/79/EG) Ansvarig myndighet är Läkemedelsverket. Medicintekniska produkter (93/42/EEG) Ansvarig myndighet är Läkemedelsverket. Personlig skyddsutrustning (89/686/EEG) Ansvarig myndighet är Arbetsmiljöverket/Konsumentverket. Radio- och terminalutrustning (1999/5/EG) Ansvarig myndighet är Post- och Telestyrelsen. Tryckbärande anordningar (97/23/EG) Ansvarig myndighet är Arbetsmiljöverket. Utrustning och säkersystem i explosionsfarliga omgivningar (94/9/EG) Ansvarig myndighet är Elsäkerhetsverket/Arbetsmiljöverket. Värmepannor (92/42/EEG) Ansvarig myndighet är Boverket 24

25 Produktsäkerhet och lagstiftning Produktansvarslag (1992:18) AML Produktsäkerhetslag (2004:451) Brukar Föreskrifter AFS 2001:1 Systematiskt Arbetsmilj ö arbete SRV FS 2004:7 Explosionsfarlig milj ö vid hantering av brandfarliga gaser och v ä tskor AFS 2002:1 Anv ä ndning av Trycksatta Anordningar AFS 2005:3 Besiktning av Trycksatta anordningar AFS 2006:4 Anv ä ndning av Arbetsutrustning AFS 1999:3 Byggnads och Anläggnings arbete AFS 2009:2 Arbetsplatsens utformning CE Märkning Direktiv AFS 1994:8/ AFS 2008:3 Maskindirektivet MD AFS 1999:4 Tryckb ä rande Anordningar PED 73/23 EEG/ ELS Ä K FS200:1 L å gsp ä nnings direktivet LVD 89/336 EEG/ ELS Ä K FS 2007:1 Elektromagnetisk kompatibilitet EMC AFS1995:5 + ELS Ä K FS Utrustning f ö r explosionsfarlig milj ö ATEX 25

26 Maskinsäkerhet 26

27 Industriell Anläggningsteknik EG-direktiv som kan påverka industriplanläggningen, s k minimidirektiv Ramdirektiv om förbättring av arbetstagarnas säkerhet och hälsa (89 / 391 / EEC). Minimidirektiv avseende utformning och inrättande av arbetsplatser (89 / 654 / EEC) Minimikrav vid användning av maskiner ( 89 / 655 / EEC) Minimikrav vid användning av personlig skyddsutrustning (89 / 656 EEC) Minimikrav vid manuell hantering av tunga börder (90 / 269 / EEC) Minimikrav vid arbete vid bildskärm (90 / 270 / EEC) Carcinogener (90 / 394 / EEC) Biologiska ämnen (90 / 270 / EEG) Varselmärkning och signalering (92 / 58 / EEC) Minimikrav vid byggnads- och anläggningsarbeten (92 / 57 / EEC) Minimikrav vid arbete i utvinningsindustri - borrverksamhet (92 / 91 / EEC) Minimikrav vid arbete i utvinningsindustri - gruvor och stenbrott (92 / 104 / EEC) 27

28 Industriell Anläggningsteknik Riskbedömning Definiera systemet Identifera riskkällorna Uppskatta sannolikheter för skadehändelser Uppskatta konsekvenser av skadehändelser Värdera risker Modifiera systemet Kan riskerna accepteras? Operera systemet Följ upp systemet 28

29 Riskhantering Administration Verkställighet Kontroll Skydd Tekniskt Ekonomiskt 29

30 Industriell Anläggningsteknik Riskhantering Agenda Riskdefinition Riskvärdering Motiv och Lagstiftning Metoder för riskbedömning Projektriskbedömning 30

31 Metoder för riskanalys Checklistor Grovanalys What if analys HazOp analys FMECA Händelseträdsanalys Felträdsanalys Mänsklig tillförlitlighetsanalys 31

32 FMECA Failure Mode, Effect and Criticality Analysis Studerar utrustningens avvikelser från avsedd funktion Effekterna är systemets svar på de händelseförlopp som felet orsakar Uppskattar och rangordnar konsekvenser Ibland används FMEA synonymt 32

33 Exempel på Riskvärdering I D - nr FUNKTION FELKARAKTERISTIK KLASSIFICERING NULÄGE Detalj,, Utrustning, Ris Skadehändelse/ Orsak Konsekvens/ Po S Risk Process, k Felsätt Feleffekt nivå Arbetsmoment typ Maskin ÅTGÄRDSFÖRSLAG Åtgärd Beslut Dat Risktyp Klassificeringsnormer Po, Sannolikhet S, Konsekvens/Allvarlighetsgraden Risknivå = Po x S A = Arbetsmiljö Po = Sannolikhet för skadehändelse/fel 1 = Mkt. Sällan. <1 ggr i Sve./år 1 = Liten Bagatell B = Brand M = Miljö Me = Medicinsk Hy = Hygienisk Te = Teknisk Sä = Säkerhets S RPN = Konsekvens/Allvarlighetsgrad = Risknivå = Po x S 2 = 3 = 4 = 5 = Sällan Måttlig Hög Mkt hög 1ggr lasar/10 år 1 ggr på lasar/år 1 ggr avd/10 år 1 ggr på avd/år 2 = Påtaglig 3 = Allvarligt 4 = Mycket allvarligt 5 = Katastrofal Acceptabel Moderat Väsentlig Oacceptabel = 1-3 = 4-8 = 9-15 = =

34 Exempel på Riskvärdering inom sjukvården ID - nr FUNKTION FELKARAKTERISTIK KLASSIFICERING NULÄGE Detalj,, Utrustning, Risk Skadehändelse/ Orsak Konsekvens/ Po S Risk Process, Arbetsmoment, typ Felsätt Feleffekt nivå Maskin 1 Gå på golv A Halka Glatt eller vått golv Benbrott, sjukskrivning Föreskriv skor med halkskydd, 3 Lös inredning B Brand i papperskorg Tänt stearinljus trillar ner i papperskorg 6 Avfall M Miljöfarligt avfall separeras ej från övrigt avfall Rutin för hantering av miljöfarligt avfall saknas eller tillämpas inte 7 Kirurgiska instrument Me Smittspridning Otillräcklig sterilisering av instrument Lokal brand och rökutveckling, smärre brännskador på personal som släcker branden Brott mot miljötillstånd och förorening av rena kretslopp 9 Mekanisk patientsäng Te Brott på ryggstödslyft Konstruktionsfel Vårdpersonal klämmer hand/fingrar 11 Personalrum Sä Obehörigt intrång i personalrum Tillträde möjligt Via öppen huvudentré och obevakad avdelningsingång och olåst personalrum Personal och patienter insjuknar Stöld av personliga ägodelar och kläder möjlig för 25 personer ÅTGÄRDSFÖRSLAG Åtgärd Beslut Dat Kontinuerlig kontroll av brandredskap på avdelning och övning i brandsläckning Information och utbildning Följ underhållsinstruktioner Inför kodlås till personalrum Risktyp Klassificeringsnormer Po, Sannolikhet S, Konsekvens/Allvarlighetsgraden Risknivå = Po x S A = Arbetsmiljö B = Brand M = Miljö Me = Medicinsk Hy = Hygienisk Te = Teknisk Sä = Säkerhets Po S RPN = Sannolikhet för skadehändelse/fel = Konsekvens/Allvarlighetsgrad = Risknivå = Po x S 1 = 2 = 3 = 4 = 5 = Mkt. Sällan. Sällan Måttlig Hög Mkt hög <1 ggr i Sve./år 1ggr lasar/10 år 1 ggr på lasar/år 1 ggr avd/10 år 1 ggr på avd/år 1 = Liten 2 = Påtaglig 3 = Allvarligt 4 = Mycket allvarligt 5 = Katastrofal Bagatell Acceptabel Moderat Väsentlig Oacceptabel = 1-3 = 4-8 = 9-15 = =

35 Industriell Anläggningsteknik Riskhantering Agenda Riskdefinition Riskvärdering Motiv och Lagstiftning Metoder för riskbedömning Projektriskbedömning 35

36 Projektriskhantering Projektets * Mål * Förutsättningar Checklista Identifiera hot och risker mot projektets framgång Följ upp eventuellt riskutfall och jämför med projekmålen Bedöm sannolikheten för att hoten och störningarna skall inträffa Bedöm konsekvensen för projektet om hoten och störningarna inträffar Genomför åtgärdsplanerna Informera om riskerna och åtgärdsplanerna Prioritera och sammanställ de väsentliga riskerna Åtgärda för att eliminera eller minska störningsriskerna 36

37 Projektriskhantering Utökade Risk områden * Resurstillgång * Tidshållning * Ekonomi Traditionella riskområden * Tid * Ekonomi * Teknik * Projektmål * Miljörisker * Hälsa o Säkerhet * Säkerhet (Security) 37

38 Projektriskhantering Checklista över projektrisker Risk Ja/Nej Åtgärd Resurstillgång Projektledare slutar Projektmedarbetare intern slutar Projekt medarbetare extern slutar Brist på kompetent personal Konkurrens om resurser med andra projekt Tidshållning Tidsplaner innehålls ej Ekonomi Projektbudgeten överskrides Projektet kan inte räknas hem Försäljningsintäkter försenas Försäljningsintäkter uteblir Projektmål Projektmålen innehålls ej 38

39 Projektriskhantering Checklista över projektrisker Risk Ja/Nej Åtgärd Tekniska risker Felaktiga underlag Kvalitetsproblem på levererat material Kvalitetsproblem på utfört arbete Kvalitetsproblem på använd utrustning Väderförhållanden Miljörisker Företagets miljöpolicy kan ej innehållas Miljöpåverkan från projektet -på natur -på vatten -på luft -på växt och djurliv Hälsa o Säkerhet Projektet innehåller risk för skada på -projektmedarbetare -intressenter -utomstående 39

40 Projektriskhantering Checklista över projektrisker Risk Ja/Nej Åtgärd Säkerhet (Security) Stöld av utrustning Stöld av hemliga projektresultat Dataintrång Datasystemkrasch Datakommunikationstörningar Omvärldsfaktorer Politiska beslut Myndigheters agerande Allmänhetens agerande Juridiska risker Tvist med beställare Tvist med entreprenör Tvist med leverantör tvist med 3: man 40

41 SS ISO Ledningssystem för kvalitet Vägledning för kvalitetsledning i Projekt 7.7 Riskrelaterade processer Termen risk används i denna standard med samma innebörd som osäkerhet, d v s den har både negativa och positiva aspekter Osäkerheter är endera relaterade till projektprocesserna eller till projektets produkt Riskrelaterade processer är; -Riskidentifiering -Riskbedömning - Riskbemötande - Riskstyrning 41

42 Riskmatris Riskmatris 3 Högst sannolik (1 ggr/0,5-1 projekt) Moderat Väsentlig Oacceptabel 2 Måttlig sannolikhet (1 ggr/10 projekt) Acceptabel Moderat Väsentlig 1 Högst osannolik (1 ggr/100 projekt) Bagatell Acceptabel Moderat 1 Obetydlig konsekvens för projektet försening 0-4 veckor som kan arbetas in, fördyrning 0-0,5 MSEK 2 Väsentlig konsekvens för projektet Försening 5 8 veckor, som delvis kan arbetas in fördyrning 0,5 5 MSEK 3 Mkt allvarlig konsekvens för projektet Färdigtidpunk försenas mer än 4 veckor, fördyrning mer än 10 MSEK 42

43 PROJEKT NATURGAS SMÅLAND RISKANALYS, DELPROJEKT DISTRIBUTION Utarbetad av: Cle Granskad av: Pgl ID -nr 1 Resurstillgång 1.1 PNS - Distribution Projektchef slutar Upparbetad kontaktvägar mot beställaren och de andra projekten samt den ekonomiska uppföljningen och helhetssynen blir lidande Projektledare slutar Upparbetade kontaktvägar till sektormyndigheter, län, kommuner och andra intressenter förloras. Samlad helhetssyn över Smålandsprojektet och därtill hörande kunskaper försvinner Kontrollant slutar en kontrollant slutar Kortsiktigt kan inte de planerade kontroll aktiviteterna till fullo upprätthållas med risk för att fler fel byggs in i ledningsnätet flera kontrollanter slutar Planerade kontrollaktiviteterna kan inte till fullo upprätthållas med risk för att fler fel byggs in i ledningsnätet med ökade DUAMkostnader som följd. Projekt Naturgas Småland Datum: Ledningsentreprenad, genomförandefas Revision: Arkiv: D05 HÄNDELSE KONSEKVENS EKON. värde ksek Kortsiktigt kan Ekonomi och kvalitetsansvariga i projektet bistå med uppgifter medan ny projektchef rekryteras Kortsiktigt kan Platschef, T Jersler eller P Carlsson ersätta i väntan på att ny PL rekryterats Kortsiktigt kan konsekvensen lindras genom ökad insats av resterande kontrollanter, Platschef och PL 2,5 2 5 Reservkapacitet identifieras. Avtal om reserver tecknas med t ex TUMAB Projekteringsansvarig slutar före byggstart Försenad byggstart Binda upp konsult t.ex. Casper. Trö OK Pgl OK Cle OK Cle Reg. Nr NGS Sida 1(11) K S R ÅTGÄRD ANSVAR DATUM STATUS Cle OK efter byggstart Mindre konsekvens Ingen Cle OK Beräkningsansvarig slutar Obetydlig, back-up finns på Sydgas Ök med Sydgas (Lars-Åke) Cle Ritpersonal slutar Svåra att ersätta, programvaran kräver utbildning och erfarenhet. Leder till förseningar och försenad byggstart. 2,5 1 2,5 Reserv kapacitet finns. Förbered reservkapacitet. (Ök med Iwo) Cle OK CNG projektör slutar Något försenad start på projektet Back-up finns på Sydgas. Cle Mätlag hinner ej med Mätningsarbete och dokumentation försenas Cle Utgår Riskvärdering S = Sannolikhet för skadehändelse K = Konsekvens/Allvarlighetsgrad R = S x K = Risknivå S = Sannolikhet 1 = Högst osannolik (t ex 1 ggr/ 100 projekt) 2 = Måttligt sannolik ( t ex 1 ggr /10 projekt 3 = Högst sannolik ( t ex 0,5 1 ggr/projekt) K = Konsekvens/Allvarlighetsgrad 1 = Obetydlig konsekvens för projektet 2 = Väsentlig konsekvens för projektet 3 = Mycket allvarlig konsekvens för projektet Risknivå = S x K 1 = Bagatell 2 = Acceptabel 3-4 = Moderat 5-6 = Väsentlig 7-9 = Oacceptabel Status OK = Åtgärd genomförd I = Instruktion, informationsskrift del av åtgärd U = Utbildning del av åtgärd 43

44 Successiv kalkylmetod Försäljning Används för att få fram sannolikheten för den totala för försäljningsprognosen utifrån parametrar som * försäljning per kund, * försäljning per ort, * försäljning per kundkategori * förväntad förbrukning per kund 44

45 Successiv kalkylmetod Kalkyl och Ekonomiuppföljning Används för att få fram en sannolikheten för förväntat utfall för summa kostnader i projektet utifrån parametrar som; * kostnader för entreprenadarbete * kostnader för material * kostnader för projektering * kostnader för projektarbete * ledningarnas längd 45

46 Successiv kalkylmetod Aktivitet Min Sannolik Max Medel Std avv Varians Prio A ,0 19 B ,6 1,4 2,0 9 C ,0 9,0 43 D ,2 1,4 2,0 9 E ,0 4,0 19 Total 20,9 100 Total 58,8 4,6 Medel = (Min+3*Sannolik+Max)/5 Std avv = (Max-Min)/5 Varians = Std*Std Prio = (Varians *100)/Total varians Total Std avv = Roten ur (Summa (Std avv) 2 )

47 Successiv kalkylmetod

48 Successiv kalkylmetod