Halmstadsnämnden. Årsredovisning 2016

Transkript

1 Halmstadsnämnden Årsredovisning 2016

2 Årsredovisning 2016 Halmstadsnämnden Nämndsledamöter: Hans Leghammar (MP), ordförande Marita Johansson (S), vice ordförande Eva Karin Möllefors (M) Jenny Håkansson (C) Lars Nordgren (L) Mirko Lukic (S) Hüseyin Mirza Karagöz (S) Nämndtjänsteman: Claes Hammarlund/Janet Harrysson Nämndsekreterare: Yvonne Wijk/Agneta Sjögren/Susanne Lundin Strateg för social hållbarhet: Anna Lindskog Inledning I regionfullmäktiges beslut Mål och budget 2016, 17 juni 2015, beskrivs att en god hälsa i befolkningen är en av de avgörande faktorerna för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. De faktorer som påverkar vår hälsa berör många områden, såsom hälsooch sjukvård, boendemiljö, arbete, utbildning och kultur. Beslutet tydliggör att Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland med följande målsättningar: - Hälsan ska öka i Halland - Skillnaden i hälsa ska minska Att bidra till uppfyllandet av dessa mål ligger till grund för lokala nämnders ansvar och arbete, vilket även förtydligar nämndernas direktiv. I beslutat direktiv till lokala nämnder står också att läsa: Lokala nämnder utför utvecklingsarbete. Lokala nämnder kan ges särskilda uppdrag av regionsstyrelsen. Fokus för lokala nämnder när målen ska brytas ner är hälsa och inte vård. Lokala nämnders ansvar är att stimulera och utveckla ett bredare folkhälsoarbete med social hållbarhet som utgångspunkt. Lokala nämnder ska bidra till att erfarenheter från hälso- och sjukvården och det regionala utvecklingsarbetet kan strategiskt omsättas av de halländska kommunerna i deras befolkningsansvar. Utöver vad som framgår i Mål och budget 2016 och direktiv preciseras lokala nämnders uppdrag ytterligare i reglementet för nämnderna. 2

3 Nämndens uppdrag Utifrån gällande reglemente ska den lokala nämnden i Halmstad: 1. medverka till att utveckla regionens mål för hälsa och sjukvård, 2. inventera och bidra till behovsbedömningar och i samverkan med övriga lokala nämnder ge ett sammantaget underlag till regionstyrelsen för bedömning av hälsa och sjukvård, 3. hålla sig informerad om utvecklingen i omvärldsfrågor som kan påverka verksamhetsområdet och dess befolkning, 4. utveckla samverkansformer med brukar- och anhörigorganisationer, frivilligorganisationer samt andra intressenter inom hälsa och sjukvård, 5. till regionstyrelsen lämna uppgifter om hur lokal nämnds verksamhet utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret samt lämna de uppgifter i övrigt som styrelsen kan behöva för sin verksamhet och sitt ansvar, 6. ha ansvar för att stimulera lokalt och regionalt, gränsöverskridande arbete, 7. med social hållbarhet som utgångspunkt stimulera folkhälsoarbetet där hälsooch sjukvårdens och andra regionala erfarenheter på ett strategiskt plan kan omsättas av de halländska kommunerna för att stödja deras befolkningsansvar. För detta anvisas ekonomiska medel via uppdrag från regionstyrelsen, 8. medverka till lokal förankring av inom regionen fattade beslut genom dialoger och samråd. Verksamhet Utifrån nämndens uppdrag genomförs aktiviteter och insatser. Här redovisas övergripande det arbete och den verksamhet nämnden genomfört under Invånarna och deras hälsa Genom befolkningsstudien Folkhälsan i Halland, som publicerades 2015, har nämnden fått kunskap om befolkningen och deras hälsa nedbruten på kommundelsnivå. Fördjupningar av studien genomförs under 2016 inom områdena tillit och socioekonomi. Resultat från kunskapsunderlag från 2015 såsom Folkhälsan i Halland och Öppna Jämförelser har presenterats och spridits bland annat till olika studentgrupper. Nämnden planerar att även framöver genomföra lokalt och regionalt kartläggningsarbete utifrån lokala förutsättningar och förhållanden samt bidra i kommunala kartläggningar av befolkningens hälsa. Halmstadsnämnden har tagit del av, diskuterat och spridit resultatet av ungdomsrapporten LUPP Enkätundersökningen riktar sig till ungdomar i åk 8 och åk 2 på gymnasiet och innehåller frågor som rör hälsa, trygghet, skola, inflytande, fritid och framtid. 3

4 Kunskapen från LUPP 2015 kommer att utgöra en grund för nämndens och folkhälsorådets prioriteringar i utvecklingsarbeten. Halmstadsnämnden har följt resultat och pilotprojekt som har gjorts inom ramen för det så kallade Halmstadsprojektet (Högskoleprojektet). Halmstadsprojektet har varit en kartläggning och analys för utveckling av en deltagarstyrd intervention för att främja barns psykiska hälsa i Halmstad. Forsknings- och utvecklingsprocessen utgick från Högskolan i Halmstad, Akademin för Hälsa och Välfärd. En viktig kunskapskälla för nämnden är också kopplingen till SKL:s beredning för Barn och Unga, genom ordförandens nationella uppdrag i denna. Under året har nämnden fått möjlighet att yttra sig över detaljplan gällande kvarteret Bagarn mlf i Halmstad, del av kvarteret Fyllinge samt Bergsgård 1:6 m.fl., Ranagård i Halmstad. Nämnden ställde sig positiva till förslagen samt betonade bl.a. vikten av att det sociala hållbarhetsperspektivet finns med tidigt och tydligt i all samhällsplanering. Lokal och regional samverkan Halmstadsnämnden har haft åtta ordinarie nämndsmöten. Nämnden genomförde en lokal utvecklingsdag i april, vars resultat ligger till grund för 2017 års verksamhetsplan. Länspresidiet Lokala nämnder samverkar och bedriver gemensamt utvecklingsarbete via länspresidiet. Ett sådant utvecklingsarbete är utvecklingen av dialogarbetet. Bland annat deltar representanter från lokala nämnder, genom länspresidiet, i SKLs nationella nätverk för förtroendevalda. Nätverket är ett kunskapsnätverk där förtroendevalda får ta del av forskning inom området, nationella och internationella goda exempel samt möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra. Länspresidiet arbetar för att utveckla dialogprocessen, dokumentationen och systematiken i den kunskap som dialogarbetet genererar. Under hösten har lokala nämnder arbetat med en gemensam plan för invånardialoger. Dessa dialoger ska genomföras under 2017 och ha fokus på unga och unga vuxnas livsvillkor, psykisk hälsa/psykisk ohälsa. Resultatet av dialogerna ska bl.a. ligga till grund för 2017 års analysunderlag inför mål och budget Länspresidiet har tagit fram ett gemensamt års hjul för att underlätta samverkan och planering av lokala nämnders arbete. Länspresidiet haft sex möten där presidiet bland annat fått information om hälso- och sjukvård till asylsökande, regionens arbete med nya regionala processmodeller och kunskapsstyrning samt arbete med integration och inkludering. 4

5 Man har även genomfört gemensam planering inför dialogmöten med regionstyrelsens arbetsutskott och inför dialogerna med Driftsnämnden för Hallands sjukhus och Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel. På dialogmötet med driftnämnden för Hallands sjukhus fokuserade de lokala nämnderna på psykisk ohälsa, minskade skillnader i hälsa och jämlik vård. Övriga frågor som diskuterades var samverkan mellan vårdnivåer, individstyrd vård och hur somatisk vård bemöter människor med psykisk ohälsa. Dialogen med Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel fokuserade på kunskapsspridning och samverkan både på lokal och på regional nivå. Dialogen kommer att följas upp genom att den Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel besöker de lokala nämnderna under Vid dialogmöten med regionsstyrelsens arbetsutskott har fokus legat på återkoppling från budgetprocessen och de faktaunderlag som överlämnats från lokala nämnder. Information och återkoppling kring dialogarbetet i samband med hälso- och sjukvårdsstrategin samt på hur lokala nämnder arbetar med att dokumentera och systematiserar invånarnas behov. Dialog har även förts kring Lokala nämnders särskilda uppdrag. Lokala nämnder har beslutat att överlämna faktaunderlag inom områdena minskade skillnader i hälsa, barn och ungas uppväxtvillkor, psykisk hälsa/psykisk ohälsa, inkludering på arbetsmarknaden med fokus på unga vuxna, socialt hållbar samhällsplanering och jämlik vård. Lokala nämnder har även, i en inledande text, beskrivit vad man anser är särskilt angeläget för Region Hallands verksamheter att fokusera på: Vikten av att arbeta fram tidiga och konkreta insatser är stort. Vikten av att utveckla samtidiga och sammansatta insatser. Vikten av att utveckla långsiktig gränsöverskridande samverkan och dialog med och mellan Region Halland, kommunerna, näringslivet och civilsamhället. Vikten av att ta tillvara på resultatet från den nationella kommissionen för jämlik hälsa. Faktaunderlagen utgör en del av analysen inför mål-och budget 2018 och ekonomisk plan I augusti genomfördes lokala nämnders gemensamma utvecklingsdagar. Målet med dagarna var att utmana värderingar, diskutera framtiden och att lära av varandra för att bidra till lokala nämnders arbete för social hållbarhet. Programmet innehöll rapportering från fördjupningen kring tillit och socioekonomi utifrån Folkhälsan i Halland, föreläsning om Hälsolitteracitet, föreläsning och diskussion kring dialog 5

6 (samtal med framtidens invånare, hur skapar vi tillit och förtroende?) samt en workshop kring mänskliga rättigheter, normer och värderingar. Folkhälsorådet Folkhälsorådet är ett forum för Kommunstyrelsens representanter och tjänstemän och Region Hallands lokala nämnd i Halmstad för att diskutera gemensamma folkhälsofrågor. Presidiet företräder nämnden i Folkhälsorådet utifrån Halmstadsnämndens prioriteringar. Folkhälsorådets huvudsakliga fokus är hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället. Därutöver uppmärksammas insatser för barn och unga. Arbetet skall vara strategiskt och gränsöverskridande med fokus på tidiga insatser. Till grund för rådets arbete/uppdrag ligger kunskap från Healthy Cities, SKL, LUPP, Folkhälsan i Halland m.m. Föreslagna prioriteringar för kommande verksamhetplan är Yngsta barnen och Framtidsområdet i en smart större stad. Under året har Folkhälsorådet haft fyra ordinarie möten. Yngsta barnen Med koppling till ett samverkansforum Samverkan Barn och Unga i Halmstads kommun, finns nu arbetsgruppen Yngsta barnen 0-5 år. Arbetet i gruppen har främst fokuserat på att skapa nya samarbetsformer mellan BVC, förskolor, kvinnohälsovård och socialförvaltningen. I gruppen ingår både strateg från stadskontoret och Halmstadsnämnden samt ansvariga personer på förvaltningar och chefen på socialförvaltningens förebyggande enhet. Som en start på gemensamt utvecklingsarbete har socialförvaltningen under hösten kartlagt, omvärlds bevakat, informerat och engagerat samverkanspartners för att finna nya och bättre samverkansformer. I slutet på året har en projektgrupp skapats i ett av Halmstads områden för att testa nya arbetssätt och metoder i ett gränsöverskridande samarbete. Referensgrupp barn och unga med och utan funktionshinder Strategen för social hållbarhet ingår i en referensgrupp för att diskutera projektidéer för barn och unga med och utan funktionshinder. I referensgruppen finns barn och unga ur målgruppen, men även representanter från barn- och ungdomsförvaltningen, teknik- och fritidsförvaltningen, habiliteringen, högskolan, specialpedagogiska myndigheten och Halmstadsnämnden. Sammankallande är Högskolan i Halmstad. Trafiksäkerhetsarbete Sommaren 2015 fick Halmstadsnämnden en fråga av BVC i Andersberg om bidrag till cykelhjälmsutdelning till barn vid 4-årskontrollen. Nämnden ställde sig positiva till förslaget men ville se en större bredd i projektet utifrån ett behov av att öka kunskap om trafiksäkerhet bland barn och föräldrar i multikulturella områden och så även i Halmstads Andersberg. I samtal med NTF Väst såg nämnden möjligheter till att 6

7 bredda cykelhjälms-utdelning till ett trafiksäkerhetsarbete i stort. Nämndens ambition är att utveckla arbetsformer för trafiksäkerhetsarbete i ett område med särskilt uttalade behov. Projektets syfte är att öka kunskap om trafiksäkerhet för både barn och föräldrar i ett område med en mångfald av erfarenheter och influenser. Samt att få fler barn i området att använda cykelhjälm, cykelbarnstol, bilbarnstol och bilbälte. Mål och delmål: Att stimulera metodutveckling kring trafiksäkerhet i ett område med en mångfald av erfarenheter och influenser samt att öka kunskap om trafiksäkerhet för både barn och föräldrar i området. Att se en markant ökning i antal barn som bär cykelhjälm i Andersbergsområdet. En ökad samverkan mellan olika aktörer som arbetar med barn och unga i området. Andersbergsskolan, BVC, Biblioteket på Andersberg, NTF och projektet Skolan Mitt I Byn tog på ett kraftfullt sätt sig an utmaningen att få barnen på Andersberg att börja använda cykelhjälm, cykelbarnstol, bilbarnstol och bilbälte. Det treåriga projektet stöttas och delfinansieras av Halmstadsnämnden från och med våren Övriga finansiärer är bostadsbolagen Wilhelm AB och HFAB samt Ljungbergska stiftelsen. I april genomfördes en cykelhjälmsobservation som visade att 4,5 % använde cykelhjälm i Andersberg jämfört med 44 % i Halland och 35 % i Halmstad. Den 13 april hölls en temakväll på skolan då elever fick cykelhjälm, föräldrar fick föreläsning av NTF samt att BVC och biblioteket var med och informerade. I maj arrangerades ett cykellopp där 330 barn deltog. Effekter som skolan uppmärksammat under första året: Alla barn på skolan har nu en egen cykelhjälm och det finns en stor stolthet i detta Trafiksäkerhetsfrågor har fått en verklighetsanknytning Föräldrar vågar fråga om trafiksäkerhet Stort engagemang hos personalen Den 13 september bjöd Halmstadsnämnden, BVC Andersberg och NTF in BVCpersonal i Halmstad till utbildning med NTF i trafiksäkra barn som en delaktivitet i projektet. 7

8 Sju BVC-sköterskor deltog och de var mycket nöjda efteråt: Det var en riktigt bra info! Och trevligt! Bra med uppdatering. Vill inte verka mossig i föräldragrupperna Bra utbildning. Denna sorts utbildning ger alltid en liten puff framåt. Utbildningen var bra och lärorik. Bra att den var så specifikt barninriktad, viktigt att få påminnelser och ny kunskap. Föreläsarna var verkligt engagerande och sådant smittar. Jag tyckte att utbildningen var mycket bra och lärorik. Jag tog med både kunskap och påminnelser till mina arbetskamrater. Vi har implementerat en del från denna utbildning i våra föräldrarutbildningar! Trafiksäkerhet är ett viktigt område som berör alla barn och föräldrar och barnhälsovården träffar ju faktiskt alla barn och föräldrar, så om vi får mer kunskap och verktyg, så tror jag att vi har möjlighet att påverka föräldrarna att tänka mer på trafiksäkerheten. Nätverk och mötesplatser Halmstadsnämnden är tillsammans med Halmstad kommun medlem i det nationella nätverket Healthy Cities. Vid årsmötet i Borås mars deltog vice ordförande samt strateg för social hållbarhet. Vid höstmötet oktober i Stockholm deltog strateg samt nämndsordförande. Fokus låg bland annat på arbetet i Kommissionen för Jämlik Hälsa, Tillitsdelegationens arbete samt implementering. För att stärka social hållbarhet och minska skillnaderna i hälsa, följer och deltar Halmstadsnämnden i den nationella mötesplatsen för social hållbarhet som leds av SKL och Folkhälsomyndigheten. I och med detta tillvaratas erfarenheterna från den nationella Samling för social hållbarhet och blir en del i utvecklingsarbetet kring vad som bidrar till ett hållbart samhälle. Vice ordförande och strateg för social hållbarhet deltar i SKL:s nationella nätverk för att utveckla medborgardialoger. På nätverksträffen i januari låg fokus på att fånga grupper som är svåra att nå. En särskild träff för landsting och regioner genomfördes i mars för att fokusera särskilt på dessa områden. Vid detta möte deltog nämndens vice ordförande. I september/oktober deltog vice ordförande och strateg på nätverksträffar som handlade om hur kommuner/regioner kan arbeta med dialog som stöd för att lösa och medskapa i komplexa samhällsfrågor. 8

9 Utifrån kunskaperna från det nationella dialognätverket har strategen för social hållbarhet ansvarat för dialog-workshops i samtliga lokala nämnder. Fokus har legat på att varje nämnd ska vara medveten om sin egen dialogkultur och vilka styrkor respektive förbättringsområden man har i sitt dialogarbete. Under året har nämnden deltagit/representerats vid: Konferens med Nätverket Hälsa & demokratis konferens i Malmö den februari. Ämnen som berördes var bl.a. jämlik hälsa, ledarskap, normkritik, mänskliga rättigheter m.m. Ledarskapsdagar, Synapsen i Tylösand, den april med temat tillväxt och välfärd. Konferens arrangerat av Mötesplats social hållbarhet i Göteborg, den maj. Fokus låg på de 17 globala hållbarhetsmål som FN har antagit och på hur målen kan bidra till att stärka en socialt hållbar samhällsutveckling. Strateg för social hållbarhet har deltagit vid olika seminarium (främst med fokus på de globala hållbarhetsmålen) under Almedalsveckan den 6-8 juli i Visby. Konferens om det halländska Tillväxtprojektet, den 8 september på Hallands sjukhus. Konferensen behandlade såväl resultat som olika samband kring tillväxt, övervikt och fetma hos barn. Regional konferens om jämlik hälsa, den 29 september i Tylösand. Den nationella kommissionen för jämlik hälsa hade bjudit in för att synliggöra goda exempel i Halland och för att samla in vidare förslag från deltagarna till kommissionens arbete. Du som är med och utvecklar Halland se hit! en dag för en mer attraktivt, inkluderande och konkurrenskraftigt Halland, den 20 oktober i Tylösand. Hållbar uppväxt, den 26 oktober. En konferens om barns hälsa och uppväxt inom samhälle, skola, vård och omsorg vid högskolan i Halmstad där aktuell forskning inom området presenterades. Regionala pensionärsrådets årliga temadag, den 21/10 som bl.a. tog upp förhållandet mellan antioxidanter och cancer, den nya neurologin och Journal via nätet. Att leda in i framtiden, den 17 november med temat, Framtidens ledarskap hur leder vi mot ett mer socialt hållbart Halland? 9

10 Utifrån behov har nämnden ambitioner att utveckla och föra dialog med kommunala, regionala och ideella aktörer som har påverkan på barn och ungas uppväxtvillkor, psykisk hälsa psykisk ohälsa, minskade skillnader i hälsa, jämlik vård, inkludering på arbetsmarknaden och samhället i stort samt socialt hållbar samhällsplanering. Vice ordförande och strateg för social hållbarhet har deltagit vid Kulturdialogen den 1 februari som Halmstads kommun och Region Halland bjöd in till. Ordförande och nämndtjänsteman deltog vid dialog med Regionala Pensionärsrådet den 26 februari. Nämnden har deltagit vid två workshopstillfällen inom ramen för det regionala projektet Bästa samverkansplatsen. Projektets syfte var att genom dialog finna formerna för samverkan mellan Region Halland och civilsamhällets olika aktörer. Projektet är avslutat och resulterade i en rapport med ett antal förslag kring det fortsatta samverkansarbetet. Två ledamöter representerade Halmstadsnämnden i paraden under Halmstad Pride den 1 oktober. Den 3-4 oktober deltog nämnden på Halmstads Seniorevent. Vägar in till hälso- och sjukvården och vägar till hälsa var nämndens övergripande fokus. Nämnden förde dialog med deltagarna utifrån två frågeställningar: Som senior i Halland Vad är hälsa för dej och vad är viktigt för att du ska trivas och må bra i Halland? Det kom in 62 svar som på olika sätt berörde vikten av goda relationer, livskvalité, levnadsvanor, kontakter med vården, kollektivtrafik m.m. Företrädare för 1177 var inbjudna att delta i nämndens monter i syfte att ge information och guidning av 1177/vårdguiden, mina vårdkontakter, journal via nätet, egenremiss. Intresset från besökarna var stort. Utvecklingsarbete Välmående ger resultat Under året har ett gediget förankringsarbete gällande Välmående ger resultat genomförts. Förskolor, grundskolor och gymnasier, såväl kommunala som fristående, som har visat intresse för satsningen har fått en genomgång av både material och process. Nämndens strateg har även haft genomgång och dialoger med socialförvaltningens förebyggande enhet samt delar av barn- och ungdomsförvaltningen centralt. Totalt finansierar Halmstadsnämnden 14 utbildningsplatser på processledarutbildningen som började hösten 2016 och som 10

11 pågår till våren Syftet med hela satsningen är att öka pedagogers och barns/elevers välmående, öka elevers prestation i skolan samt stärka de förmågor som barn och unga behöver för att hantera det komplexa samhälle de växer upp i. Under året har strategen deltagit vid arbetsgruppsmöten varje månad, samt planerat och genomfört en träff med chefer, rektorer och blivande processledare i Halmstad. I augusti genomfördes en tvådagars kick off med skolledning och processledare, under ledning av Bättre Skolor och strategerna för social hållbarhet. Dag ett var en introduktion och dag två var det utbildning i modul 1. Citat från utvärderingen efter genomförd kick off: Jag känner mig inspirerad och tillitsfull till att det kommer att fungera Blandningen mellan teori och praktik var bra och föreläsarna var mycket inspirerande. Efter kick-offen så sätter förändringen genast igång hos mig - vilket är positivt! Det kändes som om alla på plats blev taggade och verkligen vill arbeta med detta framöver. Processledarna har sedan fått utbildning i modul 2 och 3 under hösten, samt handledning mellan tillfällena. På kvällen den 10 november bjöd Halmstadsnämnden in till inspirationsföreläsning med Erik Fernholm för samtlig personal i de verksamheter som ingår i Välmående Ger Resultatsatsningen. 275 personer deltog varav cirka 250 var förskole- och skolpersonal. Övriga var representanter från olika förvaltningar i Halmstad kommun, politiker samt några chefer och kolleger från andra halländska kommuner. Återkoppling från deltagare på inspirationsföreläsningen: En fantastisk föreläsning med många skratt och kloka ord som satte igång våra tankar och funderingar i arbetslaget. Jag tycker det var en upplyftande föreläsning. Väldigt intressant! Det var en givande och positiv upplevelse och vi var alla överens om att det ska bli jättespännande att få delta i Välmående ger resultat! Jag är väldigt nöjd med föreläsningen! 11

12 Nämnden har beslutat att medfinansiera en projektledartjänst för att ytterligare förstärka arbetet med Välmående ger resultat i Halland. Genom det förstärkta arbetet kan fler pedagoger erbjudas möjligheten att delta i utvecklingsarbetet. Satsningen möjliggör också att arbetet kan följas på ett mer strukturerat och forskningsbaserat sätt. Fysisk aktivitet på recept FaR Från och med januari 2016 gällde en ny ersättningsmodell för Fysisk aktivitet på recept. I den nya modellen tas särskild hänsyn till de aktörer som får flest recept. Utifrån detta har nämnden infört aktiviteter på nivå 1 vårterminen 2016, med start i januari. De nya aktörerna har skrivit avtal med nämnden och blivit utbildade via Hallands Idrottsförbund. Utifrån psykiatrins önskemål om anpassade aktiviteter genomfördes en presentation och dialog med personal ur psykiatrin, Hallands Idrottsförbund, FaR-aktivitetsledare samt nämndens strateg. Detta ledde till att patienter och psykiatripersonal åkte till aktiviteten vid ett senare tillfälle. Den 13 september bjöd strategen för social hållbarhet tillsammans med Hallands Idrottsförbund samt aktörerna på FaR nivå 1 in till en kick off i Friskis & Svettis lokaler. Innehållet var FaR-information, presentation av föreningarna på nivå 1 samt prova-på-aktiviteter. Totalt deltog 18 personer, varav 7 personer från hälso- och sjukvården. Spridningen var stor, då det kom personal både från olika avdelningar på Hallands sjukhus och privat - och offentlig närsjukvård. Eftermiddagen resulterade även i artikel i Hallandsposten, samt radioinslag både före och under tiden. Några röster från deltagare på FaR-kick off Tack för en givande dag igår på Friskis & Svettis! Vi är taggade att sätta igång och skriva recept. Tycker eftermiddagen var givande och bra! Det som jag var intresserad av är ju att se och känna nivån på aktiviteterna för att kunna rekommendera och skriva recept. 12

13 FaR för barn och unga i behov av särskilt stöd Nämnden följer och delfinansierar också utvecklingsarbetet med FaR för barn. Utvecklingsarbetet går ut på att skapa ett regionalt arbetssätt gällande FaR för barn och unga, som ska vara möjligt att implementera på flera platser i länet men utifrån lokala förutsättningar. Målet med FaR för barn och unga är att öka den fysiska aktiviteten och social tillhörighet hos inaktiva barn och ungdomar och hos de som har hälsoproblem där fysisk aktivitet kan förebygga och/eller behandla. Kommentarer från föräldrar med barn i FaR för barn och unga-aktiviteter: Från att ha varit mycket stillasittande framför en dator är han nu mer aktiv. Han tycker om att gå utomhus, röra på sig och ser fram emot att gå på sin aktivitet, något vi inte trodde skulle kunna hända! Det är en fantastisk chans för barnen att få prova på och att stärka självförtroendet! I en miljö där ingen mobbar Vill bara säga att bowlingen är en hit, att få se glädjen glittra i hans ögon efter en strike värmer hjärtat. Min kreativa kille börjar komma tillbaka, tack för allt Pilotprojektet Språkstart Halland för asylsökande och nyanlända familjer - Halmstad Halmstadsnämnden beslutade i december 2015 att påbörja och finansiera pilotprojektet Språkstart Halland för asylsökande och nyanlända barn och deras familjer i kommunen. Nämnden hade via Länspresidiet fått information om att en större språkutvecklingssatsning, Språkstart Halland med inriktning på små barns språkutveckling var under planering. Halmstadsnämnden tog då initiativ att påbörja arbetet men med inriktning på asylsökande och nyanlända barn och familjer. Ambitionen är att pilotprojektet ska bidra till att utveckla metoder och arbetssätt för barns språkutveckling och att projektet ska fungera förberedande inför den länsövergripande större satsningen Språkstart Halland med beräknad start under Pilotprojektet genomförs i samverkan mellan Halmstadsnämnden, Regionbiblioteket, studieförbunden och Halmstad kommun. Ett pedagogiskt material har tagits fram, bestående av en ryggsäck med tre barnböcker och ett språkspel. Studieförbundens språkstartare/cirkelledare genomför sedan språkträffar utifrån materialet med asylsökande/nyanlända familjer. En inspirationsdag för blivande språkstartare/cirkelledare genomfördes den 17 februari då totalt 85 personer deltog. Det visade sig emellertid svårt att rekrytera volontärer för att få igång arbetet i den 13

14 omfattningen som önskades. Vid uppföljningstillfället i maj var endast två studieförbund aktiva (Folkuniversitetet och Studieförbundet Vuxenskolan) med språkträffar i fem familjer. Såväl Studieförbund som språkstartare/cirkelledare såg stora möjligheter i projektet. För att skapa förutsättningar för att få mer fart i arbetet beslutade nämnden under hösten att avsätta medel för att finansiera genomförandet av språkträffar i 20 familjer. Under slutet av året påbörjades planering av en webbaserad fortbildning i syftet är att erbjuda en kvalitetssäkrad kontinuerlig fortbildning av metod och material. Webbutbildningen innehåller fyra moduler med följande teman: Språkets grund och hur lär vi oss förstå varandra? Hur planerar du en träff med familjerna? Vad finns i väskan och hur använder vi det? Att läsa och leka tillsammans. I syfte att få medskapande i pilotprojektet har en referensgrupp med representanter från regionen, studieförbunden och Halmstads kommun bildats. Kommentarer/erfarenheter från studieförbunden: Det har kommit upp demokratidiskussioner under cirkelledarutbildningen, andra typer av diskussioner helt enkelt Kommentarer/erfarenheter från språkstartare/cirkelledare: Böckerna är mycket bra: vi tittade på bilderna, de fick säga efter. MEN det bästa var Lottospelet! Vi spelade om och om igen. De fick låna både böcker och Lottospelet innan de fick hela ryggsäcken. De små pojkarna lärde sig att känna igen teckenspråksbilden på baksidan Projektet är ju väldigt BRA! Träffarna har alltså varit väldigt givande, för både mig och familjen Maj

15 Särskilda uppdrag Dialog Tillväxtstrategin I samband med kompletteringen av Tillväxtstrategin för Halland (hösten 2015), genomförde lokala nämnder dialoger med lokala aktörer. Resultatet av dialogerna har spridits och återkopplats till de medverkande under våren Dialog om framtidens hälso- och sjukvård Lokala nämnder har fått i uppdrag av Regionsstyrelsen att föra samtal med invånarna om deras syn på hälso- och sjukvården. Uppdraget är en del av framtagandet av en hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland. Varje nämnd har genomfört minst tre dialoger med följande målgrupper, unga/unga vuxna, människor mitt i livet samt äldre. Samtliga dialoger har utgått från ett gemensamt frågebatteri som handlat om trygghet, förväntningar på och kvalitén i vården, samt hur invånaren vill ha kontakt med vården. Sammanlagt deltog 375 hallänningar i dialogerna, varav 261 kvinnor och 74 män. Som komplement till dialogerna spreds även en webenkät som gav 213 svar varav 149 var kvinnor och 60 var män. Det finns ett antal områden som genomsyrar samtliga svar och samtliga åldersgrupper med mycket små variationer. Dessa områden är bemötande, tillgänglighet, kompetens, kontinuitet och information. Halmstadsnämnden har genomfört tre dialoger med totalt 49 invånare. För att möta målgruppen unga vuxna var nämnden på Nolltrefem, ett kulturhus för unga under en mässa som hölls där. Deltagarna svarade på frågorna som fördes in i webenkäten. I dialogen med målgruppen mitt i livet valde nämndens ledamöter att bjuda in två gäster var till ett dialogtillfälle. Gruppen äldre mötte nämnden på ett av kommunala pensionärsrådets ordinarie möte. Den samlade reflektionen från dialogerna är att det varit bra och spännande möten, förvånansvärt liktydiga resultat mellan åldersgrupperna, små variationer mellan kommunerna, invånarna har visat på stor vilja att bidra samt att frågor som handlar om utvecklingen av hälso- och sjukvården är något som engagerar invånarna. Resultatet av samtliga dialoger har sammanställts i en rapport som överlämnades till Regionsstyrelsen den 1 juni. Den 1 december var en ledamot, strateg för social hållbarhet samt representant från Health Navigator på Kommunala Pensionärsrådet för att återkoppla resultatet från vårens dialogarbete. Dels vad som kom fram ur dialogerna och dels hur resultatet har tillvaratagits i den nya hälso- och sjukvårdsstrategin. Under besöket återkopplades också vad som framkommit under Halmstadsnämndens dialoger med invånarna på senioreventet i oktober. 15

16 Ekonomi Till sitt förfogande för att genomföra sitt uppdrag och förverkliga beslutad nämndsoch aktivitetsplan har nämnden haft ekonomiska resurser, se tabell. Nämnden har i användandet av tilldelade medel utgått ifrån Region Hallands övergripande mål. På följande sida presenteras det ekonomiska resultat per ansvarsområde. Halmstadsnämndens Årsredovisning Belopp i tkr Uppdrag Halmstadsnämnden Budget Utfall Utfall % Avvikelse Politiker % 38,5 Arvoden och ersättningar % 2 Kurs och konferens % -25 Kringkostnader % 61 Hälsofrämjande insatser % 67 Strateg Social hållbarhet/köpt tjänst % 33 Omkostnader % 34 Utvecklingsmedel folkhälsa % 239 Varav intecknade % 46 Healthy Cities, årsavgift (Projektkod R00116) % 27 Trafiksäkerhet Andersberg % 0 Språkstart, inspiationsdag, webbutbildning, språkträffar % 0 Halmstad Senior (mässa) hösten % 0 Välmående ger resultat processledarutbildning (14 per) och inspirationsdag Välmående ger resultat Utvecklingsmedel % % 20 Invånardialog (Projektkod R00133) 10 0% 10 FaR för barn % 0 FaR nivå Övrigt, ej fördelat 10 15,0 150% -5 Total % 344 Halmstadsnämnden har som mål att ha en ekonomi i balans. Detta genom kontinuerlig uppföljning och stor uppmärksamhet inom de områden som nämnden ansvarar för. Nämnden har totalt sett en ekonomi i balans. Nämndens resultat för 2016 är 344 tkr. Politikerkostnader och hälsofrämjande insatser följer i stort sett budget. Utvecklingsmedel folkhälsa visar ett överskott. Insatserna har varit omfattande men kostnadseffektiva under året. 16

17 Intern kontroll Nämnden ska på ett tillfredställande sätt säkerställa att deras verksamhet är ändamålsenlig och effektiv samt att räkenskaperna är rättvisande. Detta sker genom den interna kontrollen. Halmstadsnämnden har för år 2016 fastställt och beslutat en plan för intern kontroll. I planen framgår på vilket sätt nämnden avser att arbeta med sitt uppdrag, vilka aktiviteter som ska genomföras och hur man säkerställer att det blir genomfört samt på vilket sätt planen ska följas upp. Vid en avstämning av Halmstadsnämndens verksamhets- och aktivitetsplan konstateras att aktiviteter har genomförts enligt gällande aktivitetsplan. Halmstadsnämnden Hans Leghammar Ordförande Janet Harrysson Nämndtjänsteman 17