Halmstadsnämnden. Uppföljningsrapport 2 januari augusti 2016

Transkript

1 Halmstadsnämnden Uppföljningsrapport 2 januari augusti 2016

2 Uppföljningsrapport , 8 månader Halmstadsnämnden Nämndsledamöter: Hans Leghammar (MP), ordförande Marita Johansson (S), vice ordförande Eva-Karin Möllefors (M) Jenny Håkansson (C) Lars Nordgren (L) Mirko Lukic (S) Hüseyin Mirza Karagöz (S) Nämndtjänsteman: Claes Hammarlund/Janet Harrysson Nämndsekreterare: Yvonne Wijk/Agneta Sjögren/Susanne Lundin Strateg för social hållbarhet: Anna Lindskog Inledning I regionfullmäktiges beslut Mål och budget 2016, 17 juni 2015, beskrivs att en god hälsa i befolkningen är en av de avgörande faktorerna för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. De faktorer som påverkar vår hälsa berör många områden, såsom hälsooch sjukvård, boendemiljö, arbete, utbildning och kultur. Beslutet tydliggör att Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland med följande målsättningar: - Hälsan ska öka i Halland - Skillnaden i hälsa ska minska Att bidra till uppfyllandet av dessa mål ligger till grund för lokala nämnders ansvar och arbete, vilket även förtydligar nämndernas direktiv. I beslutat direktiv till lokala nämnder står också att läsa: Lokala nämnder utför utvecklingsarbete. Lokala nämnder kan ges särskilda uppdrag av regionsstyrelsen. Fokus för lokala nämnder när målen ska brytas ner är hälsa och inte vård. Lokala nämnders ansvar är att stimulera och utveckla ett bredare folkhälsoarbete med social hållbarhet som utgångspunkt. Lokala nämnder ska bidra till att erfarenheter från hälso- och sjukvården och det regionala utvecklingsarbetet kan strategiskt omsättas av de halländska kommunerna i deras befolkningsansvar. Utöver vad som framgår i Mål och budget 2016 och direktiv preciseras lokala nämnders uppdrag ytterligare i reglementet för nämnderna. 2

3 Nämndens uppdrag Utifrån gällande reglemente ska den lokala nämnden i Halmstad: 1. medverka till att utveckla regionens mål för hälsa och sjukvård, 2. inventera och bidra till behovsbedömningar och i samverkan med övriga lokala nämnder ge ett sammantaget underlag till regionstyrelsen för bedömning av hälsa och sjukvård, 3. hålla sig informerad om utvecklingen i omvärldsfrågor som kan påverka verksamhetsområdet och dess befolkning, 4. utveckla samverkansformer med brukar- och anhörigorganisationer, frivilligorganisationer samt andra intressenter inom hälsa och sjukvård, 5. till regionstyrelsen lämna uppgifter om hur lokal nämnds verksamhet utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret samt lämna de uppgifter i övrigt som styrelsen kan behöva för sin verksamhet och sitt ansvar, 6. ha ansvar för att stimulera lokalt och regionalt, gränsöverskridande arbete, 7. med social hållbarhet som utgångspunkt stimulera folkhälsoarbetet där hälsooch sjukvårdens och andra regionala erfarenheter på ett strategiskt plan kan omsättas av de halländska kommunerna för att stödja deras befolkningsansvar. För detta anvisas ekonomiska medel via uppdrag från regionstyrelsen, 8. medverka till lokal förankring av inom regionen fattade beslut genom dialoger och samråd. Verksamhet Utifrån nämndens uppdrag genomförs aktiviteter och insatser. Här redovisas övergripande det arbete och den verksamhet nämnden genomfört under årets åtta första månader. Invånarna och deras hälsa Genom befolkningsstudien Folkhälsan i Halland, som publicerades 2015, har nämnden fått kunskap om befolkningen och deras hälsa nedbruten på kommundelsnivå. Fördjupningar av studien genomförs under 2016 inom områdena tillit och socioekonomi. Resultat från kunskapsunderlag från 2015 såsom Folkhälsan i Halland och Öppna Jämförelser har presenterats och spridits bland annat till olika studentgrupper. Nämnden planerar att även framöver genomföra lokalt och regionalt kartläggningsarbete utifrån lokala förutsättningar och förhållanden samt bidra i kommunala kartläggningar av befolkningens hälsa. Halmstadsnämnden har tagit del av och diskuterat ungdomsrapporten LUPP Enkätundersökningen riktar sig till ungdomar i åk 8 och åk 2 på gymnasiet och innehåller frågor som rör hälsa, trygghet, skola, inflytande, fritid och framtid. 3

4 Kunskapen från LUPP 2015 kommer att utgöra en grund för nämndens prioriteringar i utvecklingsarbeten. Halmstadsnämnden fortsätter att följa resultat och pilotprojekt som görs inom ramen för det så kallade Halmstadsprojektet (Högskoleprojektet). Halmstadsprojektet är en kartläggning och analys för utveckling av en deltagarstyrd intervention för att främja barns psykiska hälsa i Halmstad. Forsknings- och utvecklingsprocessen utgår från Högskolan i Halmstad, Akademin för Hälsa och Välfärd. En viktig kunskapskälla för nämnden är också kopplingen till SKL:s beredning för Barn och Unga, genom ordförandens nationella uppdrag i denna. Under perioden har nämnden fått möjlighet att yttra sig över detaljplan gällande kvarteret Bagarn mlf i Halmstad samt del av kvarteret Fyllinge. Nämnden ställde sig positiva till förslagen. Nämnden betonade att de ser det som angeläget att det sociala hållbarhetsperspektivet finns med i all samhällsplanering samt påpekade vikten av mötesplatser och levande stadsmiljöer. Nämnden vill utifrån detta också uttrycka sin oro över att det blir allt vanligare med s.k. exkluderande design och arkitektur i offentliga miljöer. Lokal och regional samverkan Halmstadsnämnden har haft fyra ordinarie nämndsmöten. Nämnden genomförde en lokal utvecklingsdag i april, vars resultat ligger till grund för 2017 års verksamhetsplan. Lokala nämnder samverkar och bedriver gemensamt utvecklingsarbete via länspresidiet. Ett sådant utvecklingsarbete är utvecklingen av dialogarbetet. Bland annat deltar representanter från lokala nämnder, genom länspresidiet, i SKLs nationella nätverk för förtroendevalda. Nätverket är ett kunskapsnätverk där förtroendevalda får ta del av forskning inom området, nationella och internationella goda exempel samt möjlighet till erfarenhetsutbyte med andra. Länspresidiet arbetar för att utveckla dialogprocessen, dokumentationen och systematiken i den kunskap som dialogarbetet genererar. Länspresidiet har utvecklat ett gemensamt årshjul för att underlätta samverkan och planering av lokala nämnders arbete. Under perioden har länspresidiet haft fyra möten där presidiet bland annat fått information om hälso- och sjukvård till asylsökande och regionens arbete med integration och inkludering. Man har även genomfört gemensam planering inför dialogmöten med regionstyrelsens arbetsutskott och dialogmötet med Driftsnämnden för Hallands sjukhus. Den 16 mars genomförde lokala nämnder ett dialogmöte med driftnämnden för Hallands sjukhus. Lokala nämnder fokuserade på psykisk ohälsa, minskade skillnader i hälsa och jämlik vård. Övriga frågor som diskuterades var samverkan 4

5 mellan vårdnivåer, individstyrd vård och hur somatisk vård bemöter människor med psykisk ohälsa. Under våren har lokala nämnder påbörjat arbetet med faktaunderlag inom områdena minskade skillnader i hälsa, barn och ungas uppväxtvillkor, psykisk hälsa/psykisk ohälsa, inkludering på arbetsmarknaden, socialt hållbar samhällsplanering och jämlik vård. Underlagen utgör en del av analysen inför mål-och budget 2018 och ekonomisk plan Vid dialogmötet med regionsstyrelsens arbetsutskott den 8 mars låg fokus på återkoppling från budgetprocessen och de budgetinspel som överlämnats från lokala nämnder. På mötet informerade lokala nämnder om sitt dialogarbete och hur man dokumenterar och systematiserar invånarnas behov. I augusti genomfördes även lokala nämnders gemensamma utvecklingsdagar. Målet med utvecklingsdagarna var att utmanar värderingar, diskutera framtiden och att lära av varandra för att bidra till lokala nämnders arbete för social hållbarhet. Folkhälsorådet är ett forum för Kommunstyrelsens representanter och tjänstemän och Region Hallands lokala nämnd i Halmstad för att diskutera gemensamma folkhälsofrågor. Folkhälsorådets huvudsakliga fokus är hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället. Därutöver uppmärksammas insatser för barn och unga. Arbetet skall vara strategiskt och gränsöverskridande med fokus på tidiga insatser.till grund för rådets arbete/uppdrag ligger kunskap från Healthy Cities, SKL, LUPP m.m. Under perioden har Folkhälsorådet haft två ordinarie möten samt ett förberedande möte med en tillfällig arbetsgrupp som består av delar av Folkhälsorådet. Halmstadsnämnden är tillsammans med Halmstad kommun medlem i det nationella nätverket Healthy Cities. Vid årsmötet i Borås mars deltog vice ordförande samt strateg för social hållbarhet. Utifrån behov har nämnden ambitioner att utveckla och föra dialog med kommunala, regionala och ideella aktörer som har påverkan på barn och ungas uppväxtvillkor, psykisk hälsa psykisk ohälsa, minskade skillnader i hälsa, jämlik vård, inkludering på arbetsmarknaden och samhället i stort samt socialt hållbar samhällsplanering. För att stärka social hållbarhet och minska skillnaderna i hälsa följer och deltar Halmstadsnämnden i den nationella mötesplatsen för social hållbarhet som leds av SKL och Folkhälsomyndigheten. I och med detta tillvaratas erfarenheterna från den nationella Samling för social hållbarhet och blir en del i utvecklingsarbetet kring vad som bidrar till ett hållbart samhälle. Nämnden deltog i nätverket Hälsa & demokratis konferens i Malmö den februari samt vid ledarskapsdagar, Synapsen i Tylösand, den april med temat tillväxt och välfärd. I maj deltog nämnden i konferens arrangerat av Mötesplats social hållbarhet. Vilken fokuserade på de 17 5

6 globala hållbarhetsmål som FN har antagit och på hur målen kan bidra till att stärka en socialt hållbar samhällsutveckling. Strateg för social hållbarhet har deltagit vid olika seminarium 6-8 juli på Almedalsveckan, främst med fokus på de globala hållbarhetsmålen. Vice ordförande och strateg för social hållbarhet har deltagit vid Kulturdialogen den 1 februari som Halmstads kommun och Region Halland bjöd in till. Ordförande och nämndtjänsteman deltog vid dialog med Regionala Pensionärsrådet den 26 februari. Från nämnden ingår vice ordförande samt strateg för social hållbarhet i SKL:s nationella nätverk för att utveckla medborgardialoger. På nätverksträffen i januari låg fokus på att fånga grupper som är svåra att nå. En särskild träff för landsting och regioner lades in i mars för att fokusera särskilt på dessa områden. Vid detta möte deltog nämndens vice ordförande. Utifrån kunskaperna från det nationella nätverket påbörjade strategen för social hållbarhet medborgardialog-workshops hos de lokala nämnderna, med start hos Laholmsnämnden och Varbergsnämnden. Under hösten kommer workshopen att genomföras hos resterande nämnder som önskat densamma. Utvecklingsarbete Under början av året har ett gediget förankringsarbete gällande Välmående ger resultat genomförts. Förskolor, grundskolor och gymnasier, såväl kommunala som fristående, som har visat intresse för satsningen har fått en genomgång av både material och process. Nämndens strateg har även haft genomgång och dialoger med socialförvaltningens förebyggande enhet samt delar av barn- och ungdomsförvaltningen centralt. Totalt kommer Halmstadsnämnden att finansiera 14 utbildningsplatser på processledarutbildningen som börjar hösten Syftet med hela satsningen är att öka pedagogers och barns/elevers välmående, öka elevers prestation i skolan samt stärka de förmågor som barn och unga behöver för att hantera det komplexa samhälle de växer upp i. Under årets åtta första månader har strategen även deltagit vid arbetsgruppsmöten varje månad, samt planerat och genomfört en träff med chefer, rektorer och blivande processledare i Halmstad. I augusti genomförs en tvådagars kick off med skolledning och processledare, under ledning av Bättre Skolor och strategerna för social hållbarhet. Dag ett blir en introduktion och dag två är utbildning i modul 1. I november kommer en stor inspirationsföreläsning att genomföras för samtlig skolpersonal från de verksamheter som ingår i satsningen. Under våren gav nämnden uppdrag åt tjänstemännen att undersöka om det finns förutsättningar för att genomföra ett pilotprojekt på ett boende för ensamkommande barn, utifrån de metoder och arbetssätt som ingår i Välmående ger resultat. Detta arbete kommer att pågå även under hösten. Från och med januari gäller en ny ersättningsmodell för Fysisk aktivitet på recept. I den nya modellen tas särskild hänsyn till de aktörer som får flest recept. Utifrån detta 6

7 har nämnden infört aktiviteter på nivå 1 vårterminen 2016, med start i januari. De nya aktörerna har skrivit avtal med nämnden och blivit utbildade via Hallands Idrottsförbund. Utifrån psykiatrins önskemål om anpassade aktiviteter genomfördes en presentation och dialog med personal ur psykiatrin, Hallands Idrottsförbund, FaRaktivitetsledare samt nämndens strateg. Detta ledde till att patienter och psykiatripersonal åkte till aktiviteten vid ett senare tillfälle. Strateg för social hållbarhet planerar tillsammans med Hallands Idrottsförbund samt aktörerna på nivå 1 en kick off i Friskis och Svettis lokaler. Inbjudan har gått ut och där framgår att det både blir FaR-information samt prova-på-aktiviteter. Nämnden följer också utvecklingsarbetet med FaR för Barn som nämnden är med och delfinansierar under Sommaren 2015 fick Halmstadsnämnden en fråga av BVC i Andersberg om bidrag till cykelhjälmsutdelning till barn vid 4-årskontrollen. Nämnden ställde sig positiva till förslaget men ville se en större bredd i projektet utifrån ett behov av att öka kunskap om trafiksäkerhet bland barn och föräldrar i multikulturella områden och så även i Halmstads Andersberg. I samtal med NTF Väst såg nämnden möjligheter till att bredda cykelhjälms-utdelning till ett trafiksäkerhetsarbete i stort. Projektets syfte är att öka kunskap om trafiksäkerhet för både barn och föräldrar i ett område med en mångfald av erfarenheter och influenser. Samt att få fler barn i området att använda cykelhjälm, cykelbarnstol, bilbarnstol och bilbälte. Mål och delmål: Att stimulera metodutveckling kring trafiksäkerhet i ett område med en mångfald av erfarenheter och influenser samt att öka kunskap om trafiksäkerhet för både barn och föräldrar i området. Att se en markant ökning i antal barn som bär cykelhjälm i Andersbergsområdet. En ökad samverkan mellan olika aktörer som arbetar med barn och unga i området. Andersbergsskolan, BVC, Biblioteket på Andersberg, NTF och projektet Skolan Mitt I Byn kommer på ett kraftfullt sätt att ta sig an utmaningen i att få barnen på Andersberg att börja använda cykelhjälm, cykelbarnstol, bilbarnstol och bilbälte. Det treåriga projektet stöttas och delfinansieras av Halmstadsnämnden från och med våren Nämnden beslutade i december 2015 att finansiera Språkstart Halland, ett pilotprojekt med inriktning på språkutveckling för nyanlända barn och deras familjer på asylboenden i kommunen. Projektet genomförs i samverkan mellan Halmstadsnämnden, Regionbiblioteket, studieförbunden och Halmstad kommun. Ett pedagogiskt material har tagits fram, bestående av en ryggsäck med tre barnböcker och ett språkspel. Studieförbundens språkstartare/cirkelledare genomför sedan språkträffar utifrån materialet med asylsökande/nyanlända familjer. En inspirationsdag för blivande språkstartare/cirkelledare genomfördes den 17 februari och ytterligare ett utbildningstillfälle är planerat i höst. Vid uppföljningstillfället i maj var två studieförbund aktiva med språkträffar i fem familjer. Rekrytering av ytterligare språkstartare/cirkelledare pågår. 7

8 Utvecklingsarbete kring prioriteringen med de yngsta barnen 0-5 år bedrivs tillsammans med stadskontoret, socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen samt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. En särskild planering gällande nya samarbetsformer mellan BVC, förskolor och socialförvaltningen pågår och har beviljats medel från kommunens satsning Inkluderande kommunen. Särskilda uppdrag I samband med kompletteringen av Tillväxtstrategin för Halland (hösten 2015), genomförde lokala nämnder dialoger med lokala aktörer. Resultatet av dialogerna har spridits och återkopplats till de medverkande under våren. Lokala nämnder har fått i uppdrag av Regionsstyrelsen att föra samtal med invånarna om deras syn på hälso- och sjukvården. Uppdraget är en del av framtagandet av en hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland. Varje nämnd har genomfört minst tre dialoger med följande målgrupper, unga/unga vuxna, människor mitt i livet samt äldre. Samtliga dialoger har utgått från ett gemensamt frågebatteri som handlat om trygghet, förväntningar på och kvalitén i vården, samt hur invånaren vill ha kontakt med vården. Sammanlagt deltog 375 hallänningar i dialogerna, varav 261 kvinnor och 74 män. Som komplement till dialogerna spreds även en webenkät som gav 213 svar varav 149 var kvinnor och 60 var män. Det finns ett antal områden som genomsyrar samtliga svar och samtliga åldersgrupper med mycket små variationer. Dessa områden är bemötande, tillgänglighet, kompetens, kontinuitet och information. Halmstadsnämnden har genomfört tre dialoger med totalt 49 invånare. För att möta målgruppen unga vuxna var nämnden på Nolltrefem, ett kulturhus för unga under en mässa som hölls där. Deltagarna svarade på frågorna som fördes in i webenkäten. I dialogen med målgruppen mitt i livet valde nämndens ledamöter att bjuda in två gäster var till ett dialogtillfälle. Gruppen äldre mötte nämnden på ett av kommunala pensionärsrådets ordinarie möte. Den samlade reflektionen från dialogerna är att det varit bra och spännande möten, förvånansvärt liktydiga resultat mellan åldersgrupperna, små variationer mellan kommunerna, invånarna har visat på stor vilja att bidra samt att frågor som handlar om utvecklingen av hälso- och sjukvården är något som engagerar invånarna. Resultatet av samtliga dialoger har sammanställts i en rapport som överlämnades till Regionsstyrelsen den 1 juni. 8

9 Ekonomi Till sitt förfogande för att genomföra sitt uppdrag och förverkliga beslutad nämndsoch aktivitetsplan har nämnden haft ekonomiska resurser, se tabell. Nämnden har i användandet av tilldelade medel utgått ifrån Region Hallands övergripande mål. På följande sida presenteras det ekonomiska resultat per ansvarsområde. Halmstadsnämndens Uppföljningsrapport Belopp i tkr Uppdrag Halmstadsnämnden Budget Utfall janaug Utfall % Avvikelse [periodiserad] Prognos Avvikelse B-P Politiker % 90, Arvoden och ersättningar % 58 Kurs och konferens % -6 Kringkostnader % 38 Hälsofrämjande insatser % Strateg Social hållbarhet/köpt tjänst % 34 Omkostnader % 30 Utvecklingsmedel folkhälsa % Varav intecknade % Healthy Cities, årsavgift (Projektkod 45 0% R00116) Trafiksäkerhet Andersberg % Språkstart % 0 38 Halmstad Senior (mässa) hösten 12 0% 8 12 Välmående ger resultat % processledarutbildning (14 per) och inspirationsdag Välmående ger resultat 20 0% Utvecklingsmedel Invånardialog (Projektkod R00133) 10 0% 7 10 FaR nivå Övrigt, ej fördelat 10 4,9 49% 2 10 Total % Tabell 1 Resultat per i tkr Halmstadsnämnden har som mål att ha en ekonomi i balans. Detta genom kontinuerlig uppföljning och stor uppmärksamhet inom de områden som nämnden ansvarar för. Nämnden har totalt sett en ekonomi i balans. Nämndens resultat för perioden januari augusti år 2016 är 596 tkr. Politikerkostnader följer budget. Årsprognosen är enligt budget. Hälsofrämjande insatser följer budget. Utvecklingsmedel folkhälsa visar ett överskott på grund av att inga större kostnadskrävande projekt har belastat resultatet under perioden. Prognosen är ett överskott för nämndens verksamhet med 100 tkr. 9

10 Intern kontroll Nämnden ska på ett tillfredställande sätt säkerställa att deras verksamhet är ändamålsenlig och effektiv samt att räkenskaperna är rättvisande. Detta sker genom den interna kontrollen. Halmstadsnämnden har för år 2016 fastställt en plan för intern kontroll. I planen framgår på vilket sätt nämnden avser att arbeta med sitt uppdrag, vilka aktiviteter som ska genomföras och hur man säkerställer att det blir genomfört samt på vilket sätt planen ska följas upp. Vid en avstämning av Halmstadsnämndens verksamhets- och aktivitetsplan konstateras att aktiviteter har genomförts enligt gällande aktivitetsplan. Halmstadsnämnden Hans Leghammar Ordförande Janet Harrysson Nämndtjänsteman 10