Att tala efter dans. Självständigt arbete 15 hp. Relationen mellan andraspråktalares uttal av vokaler och dansvanor.

Transkript

1 Självständigt arbete 15 hp Att tala efter dans Relationen mellan andraspråktalares uttal av vokaler och dansvanor. English: To Speak After Dance Författare: Julius Sjöstedt Handledare: Gilbert Ambrazaitis Examinator: Johanna Salomonsson Termin: HT 2017 Ämne: Svenska som andraspråk Nivå: Grundnivå Kurskod: 2SSÄ2E

2 Abstract Den här uppsatsen undersöker potentiella samband mellan andraspråksfärdighet och dans som utförs på fritiden. Inom närmare håll granskas uttalet av främre rundade vokaler hos trettiosex andraspråkstalare av svenska genom ett högläsningstest. Resultatet hos deltagarna jämfördes i efterhand med svaren från en personligt ifylld enkät för att försöka utforska potentiella fördelar i språkinlärning i relation till dans, fysisk aktivitet och övriga språkinlärningsfaktorer. Resultatet av analysens statistik antyder på att de mest avgörande variablerna som testats är tiden som man har varit i Sverige samt om man har anlänt före eller efter den kritiska åldersperioden. Dessutom visar resultatet på att dans har en likhet till övrig fysisk aktivitet, där en högre grad av intensitet i båda aktiviteterna också visade på ett bättre resultat i uttal. Däremot antyder resultatet på att dans troligtvis inte bär med sig några särskilda element som förebygger ens uttal. Nyckelord Svenska som andraspråk; svenska; språk; andraspråk; dans; fysisk aktivitet; uttal; vokaler; typologisk markering;

3 Innehåll 1 Inledning Syfte och frågeställning Vokaler Bakgrund och teoretiska utgångspunkter Begrepp och definitioner Dans Andraspråk (L2) och modersmål (L1) Fonem Allofon Främre, bakre, höga och låga, (o)rundade vokaler Fördelar med fysisk aktivitet Dans och kroppsspråk i andraspråksundervisning Övriga faktorer som relateras till andraspråksinlärning Socioekonomiska faktorer Informell inlärning Ålder Skillnader mellan L1 och L Metod och material Metod för datainsamling Enkät Inspelning Urval Forskningsetiska överväganden Genomförande av analys Bedömning Reliabilitet och validitet Resultat Jämförelse: Att dansa eller inte dansa Jämförelse: Dans och fysisk aktivitet Övriga faktorer som relaterar till L2-inlärning Språk på fritiden Kritisk ålder Tid i Sverige Modersmål Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Framtida forskning Personlig reflektion och förankring till skolverksamheten Slutsats Referenser Bilagor... I Bilaga A Enkät... I Bilaga B Instruktioner och meningar... V Bilaga C Samtyckesblankett... VII 2

4 Bilaga D Samtyckesblankett under 15 år... VIII Bilaga E Bedömning av uttal... IX 3

5 1 Inledning I dagens forskning finns det studier som visar på att fysisk aktivitet bidrar med fördelar till individers inlärningsprocess (Skolverket, 2016a). Detta inkluderar även språkinlärning, där man har utvecklat och tillämpat metoder som involverar användningen av hela kroppen för inlärning av ett nytt språk, dock främst inom klassrumsundervisning (Macedonia & von Kriegstein, 2012). Däremot finns det lite forskning kring frågan om specifika former av fysisk aktivitet som dans kan tillföra positiva effekter på andraspråksinlärning. Därför riktar det här projektet in sig på frågan om det är möjligt att dans på fritiden kan relatera till inlärningsprocessen i ett andraspråk. I synnerhet riktar den här uppsatsen riktar specifikt in sig på uttalet av vokaler hos andraspråksinlärare. 1.1 Syfte och frågeställning Syftet i det här uppsatsprojektet är att undersöka om dans utanför klassrummet kan ha en positiv inverkan på andraspråksinlärning. Mer fördjupat riktar sig uppsatsen in på andraspråktalares uttal av främre mellanhöga- och mellanlåga rundade vokaler, som är generellt svårare att uttala (se kap ). Den för hela projektets gemensamma och individuella frågeställning i konkret form redovisas i följande punkter: Kan man se ett samband mellan andraspråksinlärares språkfärdighet på svenska och deras dansvanor? Kan man se en skillnad mellan dansande och icke-dansande andraspråksinlärares uttal av främre, mellanhöga- och mellanlåga rundade vokaler? I fallet då dans kan tolkas som att dans kan ha en effekt på uttalet i ett andraspråk kan det vara av intresse att utreda vilka komponenter av dans det är som förebygger en framgångsrik utveckling i ett andraspråk. Dessutom är det värt att undersöka om positiva effekter återfinns i övrig fysisk aktivitet. I det fall då resultatet visar på att dans har en mindre betydelse för uttalet av vokalerna kan det istället vara värt att undersöka vilka faktorer det faktiskt är som har en större inverkan på uttalet. 1.2 Vokaler Vokalerna som behandlas i den här uppsatsen analyseras utifrån deras uttal. På grund av detta är det viktigt att uppmärksamma att medan vokalerna i sitt grafem inte 4

6 nödvändigtvis skiljer sig åt, kan de ändå skilja sig åt på en fonetisk nivå. Som tidigare nämnt (se kap. 1.1) behandlas uttalet av främre mellanhöga- och mellanlåga vokaler. Dessa förekommer i fonemen /e/ och /ø/ och deras tillhörande allofonljud, [e] och [ɛ] (för fonemet /e/) och [ø], [œ] samt [œ ] (för fonemet /ø/). Fyrhörning med svenskans främre mellan-höga och mellan-låga vokaler. Figur 1.1. Figur 1.1 är en variant av IPAs vokalfyrsiding (International Phonetic Association, 2015) som talar om hur vokalljuden uttalas. Mer grundläggande information om vokaler och begrepp presenteras i kapitel Bakgrund och teoretiska utgångspunkter I det här kapitlet ges en bakgrund till tidigare forskning, tankar och teorier om dans och språkinlärning. Kapitlet presenterar även definitioner och ett förtydligande av de termer som förekommer i uppsatsen. 5

7 2.1 Begrepp och definitioner Dans Det här arbetet utgår ifrån en relativt heterogen definition av dans. I undersökningen har informanterna inte blivit frågade vilken typ av dansform de dansar (om de har svarat att de dansar), vilket gör att begreppet innefattar ett spektrum av definitioner, t.ex. som en typ av träning, en typ av konstform eller discodans Andraspråk (L2) och modersmål (L1) Ett andraspråk är ett språk som lärs in efter att en individ har tagit till sig ett modersmål och som lärs in i den miljön där språket talas (Abrahamsson, 2009). I den här uppsatsen syftar andraspråket primärt på svenska eftersom det är uttalet av svenska vokaler hos andraspråksinlärare som står i fokus. Modersmålet är däremot det första språket som en person har lärt sig att tala som barn (Abrahamsson, 2009) Fonem Fonem är de minsta betydelseskiljande ljudenheterna i språk. De bär inte på egen betydelse, de innehar snarare rollen att skilja på ords betydelser (Bruce, 2010). Genom jämförelser med minimala par som till exempel pil och fil kan man demonstrera hur de skiljande fonemen (i bokstäverna <p> och <f>) är minimalt betydelseskiljande enheter Allofon Allofoner är uttalsvarianter av ett och samma fonem. Det som utgör att två ljud är allofoner av ett fonem är att allofonerna i sig själva inte är betydelseskiljande. Ett exempel på allofoner som hör till samma fonem är ljuden [r] (tungspets-r) och [ʁ] (tungrots-r). Medan ljuden åstadkommer och ger av olika läten de skapar de ingen skillnad i ordets betydelse, vilket gör dem till allofoner (Bruce, 2010). I den här uppsatsen behandlas bland annat ljudet [œ], som tolkas som en allofon av fonemet /ø/ Främre, bakre, höga och låga, (o)rundade vokaler Ljudet hos en vokal avgörs till en stor del av hur tungan är placerad i munnen. Som exempel är ljudet [i] en främre, hög vokal. Det innebär att tungan är framskjuten i munnen samtidigt som den är höjd. Till skillnad från [i] är ljudet [ɑ] en bakre, låg vokal. Där placeras tungan mer tillbakadraget i munnen samtidigt som den är sänkt ifrån 6

8 gommen (Engstrand, 2007). Det som däremot skiljer en vokal från att vara rundad eller orundad är formen på läpparna. Rundningen på ens läppar i uttalet av en vokal i svenska skapar en betydelsemässig kontrast, som till exempel i de höga, främre fonemen /i/ (orundad) och /y/ (rundad) (Engstrand, 2007). 2.2 Fördelar med fysisk aktivitet I den här delen av texten introduceras fördelarna med fysisk aktivitet relaterat till språklinlärning. Det finns redan mycket forskning som pekar på hur fysisk aktivitet bidrar till individers skolprestationer och språkinlärning på olika sätt (Skolverket, 2016a). Bland annat anses fysisk aktivitet generellt som ett positivt bidrag till synaptisk plasticitet (dvs nervcellers signalreaktion) och tillgängligheten till särskilda neurotrofiska ämnen i hjärnan som bidrar till inlärning (Liu m.fl., 2017). Forskning har också visat på att ett andraspråks vokabulär lärs in mer effektivt samtidigt som man utför fysiska aktiviteter. En sådan studie, genomförd av Liu m.fl. (2017) undersökte om personer med kinesiska som förstaspråk och en grundläggande kunskap i engelska lärde sig det engelska språket mer effektivt om de ansträngde sig fysiskt samtidigt. Studien genomfördes genom att låta eleverna i en experimentgrupp cykla samtidigt som de blev undervisade. Resultatet visade att deltagarna i experimentgruppen lärde sig engelska mer effektivt än den stillasittande kontrollgruppen, både när man testade deras vokabulärinlärning och när man mätte meningsförståelse (Liu m.fl., 2017). Liknande resultat har även visats i en studie (Winter m.fl., 2007) där vuxna tyska män fick lära sig nya ord antingen direkt efter högintensiva sprinterlopp, lågintensiv löpning eller stillasittande. Resultatet visade på att de som lärde sig orden direkt efter högintensiv aktivitet lärde sig orden snabbare och att den fysiska aktiviteten förbättrade inlärningen av nya ord (Winter m.fl., 2007). Andra studier som förespråkar fysisk aktivitet har också genomförts i Sverige. En studie av Ericsson (2003) utforskade effekterna av fysisk aktivitet på lågstadieelevers motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer i språk och matematik. Studien jämförde två lågstadieklasser med fem schemalagda lektioner med idrott och fysisk aktivitet och en klass med ordinarie, två lektioner idrottsundervisning varje vecka. Resultatet visade att fysisk aktivitet bidrog till att elevernas grovmotorik (balans och koordination) förbättrades. Den ökade fysiska aktiviteten gav även resultat som pekade på att elevernas koncentrationsförmågor och skolprestationer förbättrades, vilket bland annat syntes i svenska (Ericsson, 2010). 7

9 Det kan vara lämpligt att dra en parallell till hur dans, med en hög intensitet bör ha en lika stor möjlighet att skapa en positiv inverkan på språkinlärning som de fysiska aktiviteterna som har presenterats. 2.3 Dans och kroppsspråk i andraspråksundervisning Fördelarna som dans skulle kunna bidra till i andraspråksinlärning behöver dock enbart inte relatera till fysisk aktivitet. Den här delen tar därför bland annat upp hur dans kan utveckla motorik i kroppen, som i sin tur kan kan ge bättre förutsättningar för språkinlärning (Moerman, 2014). Bland annat nämner författarna Macedonia och von Kriegstein (2012) en av de tidiga framgångsrika klassrumsmetoderna; TPR-metoden. TPR (Total Physical Response) i sin helhet går ut på att lära ut genom att beskriva aktioner muntligt medan man själv utför dem. Fördelarna med metoden är bland annat att elever lär sig snabbare och minns det de lär sig bättre, samt att metoden även fungerar för mindre studievana elever (Engström, 1994). Författarnas slutsats till varför inlärningen av ord är mer effektiv med rörelser är att informationen blir multisensorisk, vilket leder till att man processar mening djupare och på flera nivåer (t.ex. visuell och audiell förståelse) (Macedonia & von Kriegstein, 2012). Det finns fler möjligheter att dra paralleller mellan språk och dans som också kan tillföra inlärning på en receptiv nivå. Moerman (2014) menar bland annat att man lär sig genom stimulans av sina sinnen, och att särskilt den motoriska förmågan ger förutsättningar för en bättre kunskapsinhämtning. Moerman påstår även att dans i samband med rytmisk och musikalisk träning också skärper koncentrationen och minnesförmågan (Moerman, 2014). Hagendoorn (2010) nämner också hur dans består av olika rörelser, som likt gester kan förmedla mening. Hagendoorn menar att det är relevant att jämföra dans med språk eftersom de förlitar sig på en lik grund då deras beståndsdelar grundar sig i dessa liknande kognitiva strukturer (Hagendoorn, 2010). De här liknelserna hänvisar till att dans skulle kunna vara bidragande till implicit språkinlärning utanför den annars explicita klassrumssituationen. Därför är det möjligtvis värt att undersöka om dans utanför klassrummet skulle kunna bidra till språkinlärning i någon form. 8

10 2.4 Övriga faktorer som relateras till andraspråksinlärning Utöver möjligheten att dans, rörelser och fysisk aktivitet kan relatera till språkinlärning finns det även en stor del väsentliga faktorer som relaterar till andraspråksinlärning Socioekonomiska faktorer En faktor som kan relatera till andraspråksinlärningen är elevens socioekonomiska status, som bland annat innefattar utbildning, inkomst och yrke samt föräldrars socioekonomiska bakgrund. Det som är ankytet till detta är oftast hastigheten och framgången i språkundervisnings formella aspekter av inlärning dvs. inlärning av t.ex. grammatiska regler. Däremot berörs inte de kommunikativa aspekterna av språkinlärning, som förståelse och uttal, i lika stor utsträckning (Abrahamsson, 2009) Informell inlärning Det finns även teorier som menar på att optimal inlärning sker på ett informellt och implicit sätt medan man exponeras för målspråket (Lundahl 2012). Generellt anses det bland andraspråkspedagoger att en effektiv inlärning av ett L2 ofta sker genom att man ständigt omges av ett begripligt L2 och när det används i naturliga situationer. Som exempel kan det ske när man använder språket för att kommunicera med vänner, arbetskamrater på raster på ett omedvetet plan eller annan informell interaktion på andraspråket (Abrahamsson, 2009) Ålder När det kommer till andraspråksinlärning i förhållande till ålder finns det en hypotes som talar om att det finns en s.k. kritisk period. Tanken grundar sig i att barn har det enklare att ta till sig ett språk, medan det tar längre tid för äldre, vuxna personer samt att de även har svårt för att fullständigt efterlikna uttalet hos modersmålstalare (Asher, 2009). Den kritiska åldern för språkinlärning föreslås sträcka sig fram till puberteten, då bland annat Eric Lenneberg (1967) menar att barn innan puberteten har en högre grad av plasticitet i hjärnan (Abrahamsson, 2009). 9

11 2.4.4 Skillnader mellan L1 och L2 Bland de tidigaste forskningsgrenarna inom andraspråkinlärning finns den kontrastiv analysen (Abrahamsson, 2009). En av de mest centrala delarna av kontrastiv analys är transfer. Inom språkforskning innebär begreppet transfer överföring av ett språks tendenser, funktioner och regler till ett annat vilket medför både negativa och positiva effekter. Ett exempel på en positiv effekt är när den fonologiska formen i L1 delas med L2, varför inlärningen av ett nytt ord inte är nödvändig. En negativ effekt å andra sidan ger en s.k. interferens, där man i ett tidigt språkligt stadie felaktigt applicerar lexikala regler från sitt L1 på sitt L2 (t.ex. engelskans novel, vilket kan misstas för svenskans novell när det egentligen betyder roman ). Det som gör transfer väsentligt för den här undersökningen är att det även kan förekomma på en uttalsnivå där språk med liknande ljud och fonem kan underlätta uttalet för andraspråksinlärare. Synen på transfer har sedemera förändrats inom andraspråksforskningen. Under sjuttiotalet ansågs det bland annat att negativ transfer var den främsta orsaken till språkliga fel (Schachter, 1974) medan modersmålet i modern forskning snarare betraktas som en resurs, där inlärning och utveckling av modersmålet har en stor betydelse för framgång i övriga skolämnen (Skolverket, 2008). Utöver språkliga likheter och skillnader finns det ännu en hypotes att ta hänsyn till jämte det kontrastiva perspektivet. Eckman (1977) menar att svårigheten i att lära sig en L2-struktur har att göra med dess typologiska markering. Vad detta innebär är att ett språks svårighet också har att göra med dess strukturs universella förekomst, dvs. om t.ex. ett fonem eller ljud är vanligt förekommande bland alla språk. I sin helhet betyder detta att svårigheter endast bör uppstå om L1- och L2-strukturen skiljer sig åt och om L2-strukturen är mer typologiskt markerad än den i L1 (Abrahamsson, 2009). När det kommer till svenska är bland annat en främre rundning av vokaler relativt ovanligt (Engstrand, 2007), vilket kan innebära en svårighet för många av de språk som inte har en rundningskontrast på vokaler. 3 Metod och material 3.1 Metod för datainsamling I det här arbetet har datainsamlingen genomförts i samarbete med fyra andra lärarstudenter. Data har samlats in av samtliga lärarstudenter under perioden av vecka. I 10

12 förberedelse för insamlingen kontaktades flera skolor, lärare och andra kontaktpersoner via telefon och e-post för att få tag på informanter. Som en följd av att arbetet har gjorts bland flera lärarstudenter med olika inriktningar kan en väsentlig del av data som har samlats in anses vara överflödig för analysen i den här individuella uppsatsen. Bland annat förbisågs elevernas familjebakgrund, eftersom uttalet inte berörs i lika stor utsträckning som generell skolframgång (Abrahamsson, 2009). En annan exkluderad faktor var den sociala faktorn inom träningen. I enkäten frågades informanterna som antingen tränade dans eller annan fysisk aktivitet hur länge de tillbringade sin tid i träningslokalen utöver deras träning. Tanken bakom frågan var att elicitera ett svar om informanterna talade svenska med sina träningspartners eller inte samt hur länge de i ett sådant fall brukade tala. I efterhand har frågan betraktats som mindre relevant i jämförelse med språk som används på fritiden och frångås därför Enkät Den första och kanske mest väsentliga delen för arbetet var att hitta informanter, som förutom skulle tala svenska som ett andraspråk också skulle vara aktiva inom dans, samtidigt som det även behövs en kontrollgrupp som inte dansar. Dessutom finns en rad andra faktorer relaterade till andraspråksinlärning som man bör ta hänsyn till (se kap. 2.4) för att uppnå så hög validitet i resultatet som möjligt. För att förskaffa en så pass stor mängd data på ett relativt snabbt och effektivt sätt framstod en enkätundersökning som det mest utförbara alternativet. Det finns flera fördelar med att använda sig av en enkätundersökning. Dels stödjer enkäten den empiriska insamlingen, där vi söker nödvändig information från en relevant målgrupp, dels ger det en bred och omfattande täckning över ett flertal variabler bland en stor grupp av människor (Denscombe, 2016). Enkäten utformades i den webbaserade frågeformulärskaparen Google Forms. Att använda sig av en webbaserad enkät tillförde ytterligare fördelar. Det gör bland annat datahanteringen betydligt smidigare och sparar på papper (som även lätt kan gå förlorade) (Denscombe, 2016). För att försäkra sig om ett så pass pålitligt material som möjligt av enkäten får informanterna assistans i att fylla i enkäten i de fall som frågorna verkar oklara. Detta sker för att täcka två av de främsta vitala punkterna för ett lyckat frågeformulär, dvs svarsfrekvens och ifyllnadsgrad av frågorna (Denscombe, 2016). I enkäten ställs de essentiella frågorna som kan ge indikationer på hur pass mycket avtryck dans, fysisk aktivitet och andra faktorer kan beröra andraspråksinlärning 11

13 (se bilaga A). Många av de s.k. andra faktorerna som nämns i kap. 2.4 har möjligtvis också en effekt på uttalet, vilket bör tas till hänsyn så att deras effekt varken blir oförklarad eller misstagen för andra faktorer Inspelning För att bedöma uttalet hos informanterna krävs det att man även samlar in data på ett sätt som möjliggör en noggrannare analys. Därför bedöms informanterna i det här arbetet i efterhand genom inspelningar, som bidrar med en näst intill fullständig dokumentation av det som sägs (Denscombe, 2016). Inspelningen består av tre delar, varav en del är en uppgift med instruktioner och de två andra förekommer som ett högläsningstest. I den här uppsatsen behandlas analysen av den tredje och sista delen, vilket är ett högläsningstest (se bilaga B). 3.2 Urval Informanterna i det här arbetet utgörs av totalt fyrtionio andraspråksinlärare av svenska i varierande åldrar. Majoriteten av informanter är antingen aktiva inom dans, fysiska aktiveter eller både och. Informanterna varierar i ålder, men består till främsta delen av tonårselever. En jämn ålder på gruppen har delvis betydelse för att försäkra sig om en så pass homogen målgrupp som möjligt (bortsett från de oberoende variablerna). Däremot har antalet informanter prioriterats över att hålla en homogen åldersgrupp, samt en rad andra betydelsefulla variabler för att kunna genomföra studien inom ett resonabelt omfång. Variationen har dock hanterats i analysen genom att även betrakta de viktigaste, potentiellt inflytelserika faktorerna som ytterligare oberoende variabler för att urskilja dem från resultatet av dansens potentiella inverkan på deltagarnas resultat. 3.3 Forskningsetiska överväganden Undersökningsprojektet utgår ifrån Vetenskapsrådets riktlinjer och föreskrifter för god forskningssed. Förutom de allmänna rekommendationerna som presenteras i God Forskningssed (2017), som att man förhåller sig till sanning och andra grundliga etiska principer har också tagit hänsyn till de deltagande informanternas integritet. Med tanke på att informanterna spelas in genom ljudupptagningar och att de delar med sig av personliga uppgifter har särskilda forskningsetiska frågor behandlats i enlighet med Vetenskapsrådets föreskrifter (2017). Därför har samtliga deltagare fått ge ett skriftligt 12

14 samtycke om deras deltagande (se bilaga C). De deltagande under 15 års ålder har dessutom fått en samtyckesblankett skickade till sina vårdnadshavare för samtycke (se bilaga D). För att dessutom försäkra informanterna om anonymitet har samtliga namn ersatts med kodnamn. 3.4 Genomförande av analys Bedömning För att genomföra analysen av data bedömdes informanternas uttal av ett vokalljud från särskilt utvalda ord ur den tredje delen av inspelningssekvensen (se bilaga B). De relevanta orden i analysen hämtades ur Uttalsboken av Håkan Rosenqvist där orden i bilaga B sammanställs efter respektive ljud (2007). I följande tabell visas meningarna ur inspelningen med de relevanta vokalerna understrukna. Tabell 1: Analysord. [e] [ɛ] [ø] [œ]/[œ ] David fick brev av morfar. Jag åker till Grekland imorgon. Det fanns en stor ek utanför skolan. Adam ville ha en lugn vecka. Det kan bli väldigt kallt i Sverige. Det finns många människor som talar engelska. Sara håller i en röd bok. Emma köper ost i affären. Jag bor i det högra huset. Snart är det höst igen. Det går inte att öppna dörren. Vi börjar lektionen på morgonen. I bedömningsprocessen har orden med vokalerna repetitivt granskats för att skapa en så bra bedömning som möjligt. Vokalerna antecknades ned med IPA-tecknet för det ljud som producerades. Uttalet bedömdes som korrekt när informanterna lyckades med att uttala orden med en rundad vokal (i orden som innehåller rundade vokalljud), medan de fall där vokalljudet byttes ut mot ett orundat vokalljud bedömdes som avvikande. De orundade vokalerna bedömdes som avvikande i de fall där informanterna producerade antingen höga- eller annat än främre vokaler. Bedömningen sammanställdes i ett kalkylark (se bilaga E) där uttalet rubricerades som antingen korrekt eller avvikande. Efteråt räknades en kvot ut, baserat på andelen korrekta uttal av rundade samt orundade vokaler. 13

15 3.4.2 Reliabilitet och validitet För att undvika godtycklighet i bedömningen togs en rad kritiska förhållningssätt i beaktan. Exempelvis har svenska regionala diftonger bedömts som korrekta under förutsättning att de är konsekvent uttalade i inspelningen. Uttalet bedömdes även med hjälp av en online-baserad interaktiv sammanställning av ljud (Isotalo, 2003) i enlighet med IPA för att säkerställa en korrekt bedömning i uttal. Som en ytterligare åtgärd har en bedömning även gjorts av en kontrollperson som också har deltagit i arbetsprojektet. Bedömningarna mättes med hjälp av Cohens kappaalgoritm (1960), som används för att analysera överstämmelse mellan två eller flera bedömare. Algoritmens slutprodukt genererar ett värde mellan 0 till 1, där 0 representerar en låg överensstämmelse och 1 visar både en perfekt överensstämmelse mellan bedömningarna. Det slutgiltiga kappa-värdet genererade ett godtagbart värde på 0,669. Resultatanalysen har utgått ifrån den korrekta andelen uttal som den beroende variabeln. Resultatet redovisas genom både deskriptiv statistik (som diagram och medelvärden) men även genom teststatistisk för att undersöka den möjliga effekten av de oberoende faktorerna på andelen korrekta uttal. 4 Resultat I insamlingsprocessen gick en del av informanternas resultat i den tredje delen av inspelningarna förlorad på grund av tekniska skäl. På grund av det har enbart trettiosex personer utav de fyrtionio informanternas uttal analyserats. Men detta omöjliggör inte ett framställande av ett relativt representativt resultat. I kommande underrubriker jämförs dans i förhållande till andra, möjligtvis relaterade faktorer. Det görs för att urskilja dels vilka faktorer som kan vara mer avgörande för resultatet än vad dans i sig själv är, men även för att utvinna ett svar på varför dans skulle vara relevant för språkinlärning. Uttalet av de rundade vokalerna testades med hjälp av en s.k. linjär modell (en form av regressionsanalys). Den linjära modellen visar om de inkluderade faktorerna (dans, fysisk aktivitet samt allmänt kända andraspråksfaktorer) har haft statistiskt signifikanta effekter på den beroende variabeln (andel korrekt uttalade främre rundade vokaler). Modellen inkluderade följande faktorer som oberoende variabler (eller prediktorer): tiden i Sverige (i år), den kritiska perioden (två kategorier: ankomst 14

16 innan/efter fyllda 13 år), språk på fritiden (tre kategorier: annat än svenska/svenska/både och), fysisk aktivitet och dans (ja/nej). Beräkningen genomfördes i statistikprogrammet R (R Core Team, 2017). Resultatet visade en signifikant korrelation mellan uttalet av främre rundade vokaler och de valda prediktorerna (R 2 =0,4366, p= 0,007006). Siffrorna kan tolkas som att 44% av variationen i den beroende variabeln kan förklaras av de utvalda prediktorerna, vilket kan betraktas som en relativt hög andel med tanke på den låga graden av kontroll i datainsamlingen. Vad gäller prediktorerna enskilt, så visade resultatet en signifikant effekt av tiden i Sverige (p=0,0210) samt av den kritiska perioden (p=0,0226). 4.1 Jämförelse: Att dansa eller inte dansa Det här projektet utgick ifrån frågan om det fanns ett samband mellan andraspråksinlärares dansvanor och språkfärdighet. För att redovisa resultatet av detta presenteras därför undersökningens utfall i formen av ett stapeldiagram (se diagram 1) som redovisar två kategorier, som representerar ett medelvärde på bedömningen för de som i viss utsträckning dansar respektive de som aldrig eller sällan dansar. Resultatet av dansande och icke-dansande presenteras i två staplar, dels graden av korrekt uttal i rundade vokaler och dels i orundade vokaler, där värdet 1 representerar ett felfritt uttal av vokaler medan 0 representerar ett fullständigt avvikande uttal. För visuella skäl har värdet för korrekthet avrundats till två decimaler. 1,00 0,80 0,60 Resultatet för dansande och icke-dansande. 1,00 0,94 0,75 0,79 0,40 0,20 0,00 DANSAR RUNDANDE ORUNDADE DANSAR INTE Diagram 1. 15

17 Korrekthet i uttal Utifrån vad som går att utläsa i diagrammet är det möjligt att göra en slutsats om att de rundade vokalerna är generellt svårare att uttala än de orundade, vilket stämmer överens med tidigare forskning om hur svenskans rundande vokaler generellt har en relativt stor markering (se kap. 1.2 och 2.4.4). Därför är det särskilt intressant att förhålla sig till just resultatet som angår de rundade vokalerna. Huvudsakligen ger diagrammet också en implikation på att dans inte är relevant för språklig framgång inom uttalet av vokaler. Resultatet är kanske på ett sådant sätt mer styrt av andra faktorer än dans. Eftersom arbetet också omfattar en rad övriga faktorer är det relevant att se om de kan ha orsakat resultatet i större utsträckning än vad dans har gjort. 4.2 Jämförelse: Dans och fysisk aktivitet En av de främsta faktorerna som har jämförts med dans i det här arbetet är allmän fysisk aktivitet. Jämförelsen sker mellan tre grupper, de som praktiserar dans på fritiden, de som är fysiskt aktiva på fritiden samt de som gör både och. Den fjärde kategorin, som representerar de som varken praktiserar dans eller en fysisk aktivitet, har strukits från redovisning då de enbart representeras av två informanter. 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 Resultaten mellan dans, fysisk aktivitet eller båda. 1,00 0,94 0,77 0,80 0,63 0,99 0,00 DANS FYSISK AKTIVITET DANS OCH FYSISK AKTIVITET RUNDADE ORUNDADE Diagram 2. Till skillnad från förgående statistik antyder uppdelning i Diagram 2 (med samma informanter som i Diagram 1) att de informanter som är fysiskt aktiva presterade bäst i uttalstestet. Diagrammet visar också på de orundade vokalljuden som mindre betydliga 16

18 för redovisningen. I fortsatta resultat läggs fokus därför enbart på de rundade vokalljuden. Utöver detta visar diagrammet även, dock med en knapp marginal att informanterna som är aktiva inom både dans och någon typ av fysisk aktivitet fick bäst resultat i uttalet av rundade vokaler. Medan det här resultatet kan tolkas som en slumpmässig effekt av de medverkande deltagarna kan det ändå ge en indikation på att fysisk aktivitet kan främja framgång i språk samt en mindre indikation på att dans potentiellt kan stärka detta i en mindre utsträckning. En av de faktorer som har granskats är ansträngningsgraden i dans och fysisk aktivitet. I enkäten blev deltagarna ombedda att beskriva sin aktivitets intensitet med en siffra där 1 motsvarade låg intensitet och 5 motsvarade hög intensitet. I redovisningen av aktivitetens intensitet har två kategorier utformats från deltagarnas svar. 1 3 som motsvarar låg- till medel intensitet och 4 5 som motsvarar hög- och väldigt hög ansträngning inom respektive fält. Resultat av informanternas intensitet i dans och fysisk aktivitet ,77 0, ,68 0,72 0,50 0,55 0,60 0,65 0,70 0,75 0,80 0,85 DANS INTENSITET FYSISK INTENSITET Diagram 3. Det som går att tolka ur Diagram 3 är att de med en högt intensiv fysisk aktivitet presterade bättre än de med låg intensitet med en stor marginal. Det syns även en mindre förändring av intensitetens betydelse i dans hos deltagarna. Därför är det möjligt att till viss del se en effekt i uttalet som är beroende av intensiteten i dans och andra fysiska aktiviteter. 4.3 Övriga faktorer som relaterar till L2-inlärning För att ge en klarare bild av dans och fysisk aktivitets relation till uttalet i andraspråk behandlas även redan bekräftade faktorer för andraspråksinlärning i det här kapitlet. För 17

19 att kunna utreda det ställde enkätundersökningen därför frågor som var relevanta till tidigare forskning (se kap. 2.4.) till framgång i andraspråksinlärning Språk på fritiden I enkäten informanterna svara på vilket språk de talar främst talar på fritiden. Frågan är relevant i den mån då en del andraspråksteori säger att implicit språkinlärning är en de mest effektiva sätten att lära sig ett andraspråk på (se kap ). I följande diagram redovisas deltagarna i tre kategorier. Uppdelning är formad utifrån om de främst talar svenska, ett annat språk än svenska eller svenska och ett annat språk lika mycket på sin fritid. Resultat för språk som används på fritiden. 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 0,50 0,71 0,81 0,80 ANNAT ÄN SVENSKA SVENSKA BÅDA LIKA MYCKET Diagram 4. I diagrammet visas en någorlunda betydlig skillnad mellan de tre olika kategorierna (Diagram 4). Resultatet som visar lägst är hos de informanter som främst inte talar svenska på fritiden. De andraspråkstalare som antingen främst talar svenska eller en blandning av svenska och ett annat språk på fritiden visar på ett högre resultat Kritisk ålder Enligt tidigare forskning finns det starka bevis på att exponering av ett andraspråk efter den kritiska perioden (ungefär vid 13 års åldern) kan spela en avgörande roll i uttalsförmågan. Resultatet från undersökning visar också på det med tydliga siffror. 18

20 1,00 0,80 0,60 Resultat för de som anlänt i Sverige före eller efter kritiska åldern. 0,92 0,61 0,40 0,20 0,00 Diagram 5. INNAN 13 ÅR EFTER 13 ÅR I Diagram 5 framträder en stark effekt av hur den kritiska åldern kan avgöra uttalet av främre rundade vokaler. De som har kommit till Sverige efter att de fyllt tretton lyckades precis bara att producera två tredjedelar så många ord med rundade vokaler rätt i jämförelse med de som kommit till Sverige innan de fyllde tretton. Resultatet tyder på att den kritiska åldern kan relatera till individernas uttalsförmåga Tid i Sverige Hur länge man har varit i ett land kan på ett logiskt sätt förklara hur väl man behärskar de språk som talas i landet. Genom mer tid i landet ges även mer tid till att använda språket samt till inlärning av mer specifika detaljer som bland annat finns i uttal. För att granska den möjliga skillnaden som tiden i Sverige kan ha gett inläraren redovisas deltagarnas tid i Sverige i förhållande till deras grad av korrekt uttal av rundande vokaler. Deltagarna delades in med två års tid i Sverige som avstånd mellan varandra. 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Resultat beroende på antalet år i Sverige. 0,93 0,82 0,74 0, Diagram 6. 19

21 Diagram 6 visar hur tiden i Sverige gradvis ökar resultatsiffrorna mellan varje år. Därför det rimligt att även se tiden i Sverige som en avgörande faktor för resultatet Modersmål En faktor som är relevant men svår att presentera på ett lämpligt sätt är modersmålets inverkan. Många av informanternas språk skiljer sig och för att kunna presentera en jämn och tillräckligt stor grupp har de olika språken kategoriserats efter deras närmsta gemensamma språkfamilj. 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0,92 Resultatet av indelade språkfamiljer. 0,86 0,82 0,82 0,55 Germanska Afroasiatiska Romanska Baltoslaviska Indoiranska Diagram 7. Diagrammet (Diagram 7) visar att de germanska språken (som t.ex. danska och engelska) gav bäst resultat, vilket möjligtvis kan ha att göra med att även svenska tillhör kategorin. Det finns däremot inte stora skillnader i jämförelse med de andra kategorierna om man bortser från de indoiranska språken (som pashto och dari) som har ett särskilt lågt resultat. 5 Diskussion Det här arbetet har utgått ifrån frågan om dans har en effekt på andraspråksinlärning med en specifik inriktning på uttalet av vokaler. Utifrån vad som har presenterats som resultat fortsätter frågan att vara obesvarad till en viss del. Däremot har arbetet varit givande och producerat fynd som presenteras mer i detalj nedan. 20

22 5.1 Metoddiskussion I en återblick av insamlingsmetoden går det att kommentera både de positiva och negativa egenskaperna. De positiva förutsättningarna som insamlingsmetoden gav var att den var effektiv och enkel att genomföra för alla som samlade in materialet. Samtidigt kunde det också uppstå mindre olikheter för hur processen gick till. I efterhand upptäcktes det bland annat att en del insamlare hade låtit eleverna läsa igenom högläsningstesten först en gång innan man spelade in ljudet, medan andra genomförde varje moment konsekutivt. Medan det nödvändigtvis inte påverkar resultatet för den här uppsatsen, vars analysmeningar var så simpelt utformade som möjligt, kan liknande oregelbundna metoder ha förekommit utan medvetenhet. I övrigt, på grund av en begränsning i tid, informanter och samordning mellan övriga projektdeltagare kunde vi inte heller jämföra en tillräckligt stor grupp av informanter som inte var aktiva inom någon typ av fysisk aktivitet eller dans för att göra en tydligare skildring av dansens resultat i förhållande till dem. 5.2 Resultatdiskussion Medan de resultat som visas i kapitel 4.1 och 4.2 inte bevisar att dans har en inverkan hos elevers uttal bevisar de heller inte motsatsen, det vill säga dans inte kan bidra till andraspråksinlärning. Om man bortser från en begränsad mängd data som också är beroende av många övriga och allmänt kända faktorer (som tiden man har varit i Sverige) finns det å ena sidan positiva fynd som antyder att fysisk aktivitet är fördelaktigt i andraspråksinlärningen, även om det inte ger lika stort avtryck i data som en del av de andra faktorerna som inte har att göra med fysisk aktivitet. Å andra sidan, även om resultaten är marginella och mindre betydliga ur ett kritiskt perspektiv behöver de ändå inte helt förneka existensen av förebyggande effekter av inlärning som kan finnas i dans. Det kan delvis kan stödjas med tidigare forskning och argument som har presenterats i uppsatsen, men även genom resultatet för intensitet där informanternas uttal var bättre ju mer intensiv deras aktivitet var. Dessutom är andraspråksinlärning ett mångfacetterat område. Medan dans inte verkade ha särskilt stor relevans i informanternas uttal finns det fortfarande potential i fler områden inom språkkunskap. Angående resultatet av de övriga faktorerna, dvs de allmänt kända och förväntade faktorerna av andraspråksinlärning gjordes också intressanta fynd. Genom resultatet av 21

23 regressionsanalysen kan man bland annat till viss del se hur den kritiska åldern och ens tid i Sverige kan spela en större roll i uttalet. Ju längre en andraspråksinlärare har blivit utsatt för ett andraspråk, desto mer tid har inläraren fått på sig att efterlikna språket. Resultatet av informanternas språkliga vanor på fritiden visade också att de som främst talade svenska eller ungefär lika mycket svenska som ett annat språk fick högre resultat i bedömningen än dem som främst talade ett annat språk. Som tidigare nämnts finns det möjlighet till att exponering till ett L2 i en naturlig miljö är positivt bidragande till andraspråksinlärning. Slutligen gjordes även en sammanställning av informanternas modersmål och om de kunde vara avgörande för resultatet beroende på deras likhet till svenska. Det som däremot var problematiskt att göra var en lämplig kategorisering av de liknande språken. Medan språk kan tillhöra varandra nära i släkt betyder det inte att de har samma vokaler, eller att grafemen uttalas likadant. Dessutom tog frågeställningen inte hänsyn till informanternas andra L2 eller FL (främmande språk), något som också kunde vara avgörande för resultatet. Språken kategoriserades efter en så närbesläktad språkfamilj som möjligt, medan de även innehöll tillräckligt många informanter för att ge ett tillräckligt giltigt redovisande. Resultatet visade på ett relativt jämnt resultat mellan språkfamiljerna om man bortser från den indoiranska språkfamiljen (representerat av 14 informanter), som hade ett betydligt lägre resultat än resten. Den mindre skillnaden i resultaten kan troligtvis bero på att typologiskt markerade strukturer i ett L2 (som nämns i kap ) är svårinlärda även om de förekommer i ens L Framtida forskning För att kunna bekräfta effekter som kan påverka uttalet av vokaler med goda mått hade arbetet bland annat varit tvunget att genomföras i experimentgrupper under en betydligt längre period och mer noggrant än vad som var möjligt för det här arbetets materialinsamling. Ett förslag på framtida forskning är därför en uppföljning på det här arbetet, som hade kunnat täcka det här fältet med större precision och kanske även med ett större omfång än enbart uttalet av särskilda vokaler. 5.4 Personlig reflektion och förankring till skolverksamheten Eftersom det här arbetet har gjorts inom lärarutbildningen har vi undersökt en metod som möjligtvis hade kunnat stödja elever i deras behärskning av sitt andraspråk. 22

24 Personligen anser jag att en sådan förstärkning hade varit nödvändig för flera anledningar. Utifrån PISA-undersökningen 2015 rapporterades bland annat en stor skillnad i resultatet mellan inhemskt födda elever i Sverige och de med utländsk bakgrund födda utomlands. De ämnen som berördes var läsförståelse, naturvetenskap och matematik, där utländskt födda elever hade en betydligt lägre genomsnittlig nivå än de inhemskt födda (Skolverket, 2016b). Även Skolverkets statistiska årsbok om år 2016 visar på en liknande situation för elever med utländsk bakgrund. Elever med svensk bakgrund som slutförde gymnasieskolan år 2016 hade en genomsnittlig betygspoäng på 14,3 medan elever med utländsk bakgrund hade ett genomsnitt på 13,2 (Skolverket, 2017). Medan mycket av den här statistiken kan ha att göra med ett sämre socioekonomiskt tillstånd för många invandrade elever är det även viktigt att ta hänsyn till vikten av språkkunskap. Genom en god förståelse av det svenska språket kan inlärningen underlättas i resterande ämnen som oftast också sker på svenska. Enligt skollagen kap. 1, 9 ska utbildningen inom skolväsendet [ ] vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. (SFS, 2010). Skolverkets tolkning av likvärdig utbildning rubriceras under skolans värdegrund och uppgifter där en likvärdig undervisning utformas efter elevers olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå (Skolverket, 2011). Därför är det speciellt viktigt att elever som har svenska som andraspråk får det nödvändiga stöd som behövs för att nå upp till samma språkliga nivå och förutsättningar som en inhemskt född elev. Det som svenska som andraspråkslärare kan göra för att ge det här stödet behöver enbart inte förhålla sig inom skolans ramar. Om det hade kommit fram konkreta bevis för att dans hade haft en unik påverkan på andraspråksinlärning, hade vi som andraspråkslärare haft ännu en tillgång för att ge eleverna en infallsvinkel till inlärning. Inlärningen sin tur står för att nå utvecklingen till ett funktionellt och rikt andraspråk för användning i det svenska samhället, vilket är ett av svenska som andraspråkskursen syften (Skolverket, 2011). 5.5 Slutsats I det här arbetet har vi bland annat undersökt om det finns möjlighet att dans utanför klassrummet hade kunnat bidra med en språklig utveckling för andraspråkstalare. Medan statistiken antyder att högintensiv dans (som likt övriga högintensiva fysiska 23

25 aktiviteter) kan ha en främjande effekt har undersökningen inte stött på någon unik uttalsfrämjande effekt av enbart dans. Det som undersökningen kunde stödja däremot var en del tidigare forskning. Bland annat kan man förankra resultaten till tanken om den s.k. kritiska perioden där andraspråkstalare som lär sig sitt L2 innan 13-årsålden ofta lär sig att bemästra sitt andraspråksuttal bättre än de som lär sig språket efteråt. Därutöver antydde resultatet också på att en längre tid i Sverige också ledde till ett gradvis förbättrat uttal. Trots att undersökningen som sagt inte visar på någon självständig effekt av dans i uttalet av vokalerna omöjliggör det inte fortsatta undersökningar om förhållandet mellan språkinlärning och dans, då det finns betydligt fler områden inom språkinlärning att undersöka. 24

26 Referenser Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Kap 9. S. 30, 117, 140 2, 198, 206 7, 223, 252. Asher, J. J.. (2009). Learning another language through actions 7. ed.. Los Gatos, California: Sky Oaks Productions. S Lundahl, B. (2012). Engelsk språkdidaktik : texter, kommunikation, språkutveckling 3. [rev.] uppl.. Lund: Studentlitteratur. S. 40 Bruce, G. (2010). Vår fonetiska geografi : om svenskans accenter, melodi och uttal 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 31. Cohen, J. (1960). A coefficient of agreement for nominal scales. Educ. Psychol. Meas. 20. S Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna 3.. rev. och uppdaterade upplaga. Lund: Studentlitteratur. S. 27-8, 241, 280. Eckman, F. (1977), Markedness and the contrastive analysis hypothesis. Language Learning, Engstrand, O. (2007). Fonetik light : [lajt] : kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning 1. uppl.. Lund: Studentlitteratur. S. 27, Engström, L. (1994). TPR en beskrivning av metoden med konkreta exempel. I: Ceru, Eva. Svenska som andraspråk : lärarbok. 2, Mera om språket och inlärningen 2. uppl. Stockholm: Natur och kultur : Utbildningsradion. S Ericsson, I. & Malmö högskola. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer : en interventionsstudie i skolår 1-3. Malmö: Lärarutbildningen, Högskola. S God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet. (Hämtad: ). S. 8, 28. Hagendoorn, I. G.. (2010). Dance, Language and the Brain. International Journal of Art and Technology, 3 (2/3). S. 27, Isotalo, P. (2003). IPA Chart. UCLA : Phonetics Lab. (Hämtad ). International Phonetic Association. (2015). IPA Chart. Lenneberg, E. (1967). Biological Foundations of Language. New York: Wiley and Sons. Liu, F., Simone, S., Suchada, K., Remo, J It takes biking to learn: Physical activity improves learning a second language. PLoS ONE, 12(5). S Macedonia M, Von Kriegstein, K Gestures Enhance Foreign Language Learning. Biolinguistics. 6(3). S Moerman, P. (2014). Dansa och lär: hur dans gör lärandet effektivt och lustfyllt. I: Anders Burman (Ed.), Konst och lärande: essäer om estetiska lärprocesser. Huddinge: Södertörns högskola. S Rosenqvist, Håkan. (2007). Uttalsboken : svenskt uttal i praktik och teori 1. uppl.., Stockholm: Natur & kultur. S R Core Team (2017). R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Vienna, Austria. Schachter, J. (1988). An error in error analysis. Langauge Learning. 24. S SFS 2010:800. Skollag. Sverige. Skolverket. (2008). Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans verksamhet. Stockholm: Skolverket : Fritze. S. 68.

27 Sverige. Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Stockholm: Skolverket: Fritze. S. 6, 182. Sverige. Skolverket. (2016a). Hälsofrämjande och förebyggande insastser för en ökad måluppfyllelse. (Hämtad ). Skolverket. Sverige. Skolverket. (2016b). PISA 2015 : 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket. S. 30. Sverige. Skolverket. (2017). Beskrivande data 2016 : förskola, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket. S Winter, B., Breitenstein, C., Mooren, F.C., Voelker, K., Fobker, M., Lechtermann, A., Krueger, K., Fromme, A., Korsukewitz, C., Floel, A., Knecht, S.. (2007). High impact running improves learning. Neurobiology of Learning and Memory. 87(4). S

28 Bilagor Bilaga A Enkät

29 II

30 III

31 IV

32 Bilaga B Instruktioner och meningar Del 1: Intervjufrågor - till projektet: Kan andraspråksinlärning gå som en dans Ordföljd och fundamentsbruk: 1. Berätta om något du inte gillar och varför du inte gillar det? 2. Berätta hur du tillagar din favoriträtt. 3. Titta på de här bilderna och berätta sen en historia om vad som hänt. Börja med Det var en gång en älg Del 2: 1. Anden och musen badar i dammen 2. På julafton kommer tomten ibland 3. Jag ska åka till Polen och unna mig själv lite lyx 4. När hon dansade blev stegen lätta så hon nästan kunde flyga 5. Anden myser när han får uppfylla önskningar 6. Det sitter en fågel på pålen redo att fly 7. Pojken tycker mest om att leka med bilar som kör in och ut ur ett garage 8. Det står en älg ute på tomten och är yr i huvudet 9. På Bauhaus var stegen för dyr 10. Pojken tycker mest om att leka med bilen som kör ut och in ur ett garage Del 3: 1. David fick brev av morfar. 2. Jag åker till Grekland imorgon. V

33 3. Det fanns en stor ek utanför skolan. 4. Adam ville ha en lugn vecka. 5. Det kan bli väldigt kallt i Sverige. 6. Det finns många människor som talar engelska. 7. Sara håller i en röd bok. 8. Emma köper ost i affären. 9. Jag bor i det högra huset. 10. Snart är det höst igen. 11. Det går inte att öppna dörren. 12. Vi börjar lektionen på morgonen. VI

34 Bilaga C Samtyckesblankett UPPSATS ANGÅENDE HUR DANS PÅVERKAR ANDRASPRÅKSINLÄRNINGEN Vi är fem studenter som studerar till gymnasielärare i Svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet. Just nu skriver vi på våra c-uppsatser där syftet är att öka förståelsen för hur dans på fritiden påverkar andraspråksinlärningen. Arbetet kommer att baseras på inspelningar och enkäter. Att delta i studien är frivilligt och innebär att vi spelar in vårt samtal och lyssnar på det i efterhand. Den insamlade informationen kommer att behandlas konfidentiellt, d.v.s. materialet kommer att transkriberas så att det inte ska gå att identifiera dig eller någon annan. Ett fingerat namn på dig och på skolan kommer att användas. Materialet kommer enbart att användas till denna studie och utöver oss själva, kommer även vår handledare Gilbert Ambrazaitis ta del av materialet. När examensarbetet är godkänt kommer det finnas tillgängligt via Linnéuniversitetets hemsida. Studien följer Vetenskapsrådets etiska riktlinjer ( vilket bland annat innebär att du kan avbryta din medverkan när du vill utan vidare förklaring. Om du i efterhand kommer på att du inte vill delta i undersökningen hör du av dig till oss. Kontakta gärna oss om du har några frågor. Hälsningar Elin Persson, Julius Sjöstedt, Emmy Axelsson, Kajsa Nordmark och Hans Axhed Studenter vid Ämneslärarutbildningen, Linnéuniversitetet Handledare Gilbert Ambrazaitis Jag har tagit del av ovanstående och ger mitt godkännande till observation och filmning Namn:... Skola:... Ort:... Datum:... Underskrift:... VII