Något om konsten att göra välfungerade prov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Något om konsten att göra välfungerade prov"

Transkript

1 Något om konsten att göra välfungerade prov Christina Wikström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap /BVM Umeå universitet Prov = ett nödvändigt ont? Källa: 2 1

2 3 Vad är ett prov? When the cook tastes the soup, that s formative assessment; when the customer tastes the soup, that s summative assessment" Black (1998) Instrument för att erhålla information som ger underlag för formativa eller summativa beslut, som.. - Kan ta många olika former. - Kan variera i omfattning. - Kan ha olika betydelse för dem som ska använda eller påverkas av informationen High stakes vs low stakes Muntliga prov Pappersbaserade prov Datorbaserade prov Praktiska prov Portföljer 4 2

3 Prov (liksom betyg) har olika syften Motivation Rangordning (urval) Information Relativ mätning (normrelaterad) Absolut mätning (kriterie/målrelaterad) Hur ska informationen tolkas och användas? Vilka beslut ska tas? (summativ-formativa, high stakes-low stakes, mikro-makro osv) Vad ska informationen användas till? 1. Att stämma av eller förändra (formativt) Oftast inför eller under utbildningen Läraren/skolan: vad kan de elever som påbörjar sina studier här? Behövs särskilda insatser? Läraren: Vad kan eleven/eleverna, vilka kunskapsluckor finns, vad bör jag fokusera på? Eleven:-Var är jag?, -Vart ska jag härnäst? 2. Att fastställa måluppfyllelse? (summativt) Oftast i slutet av utbildningen Eleven: Nått målen (kunskapskravet)? Läraren: I vilken grad, vilket betyg skall tilldelas? Läraren/Skolan: hur väl har vi klarat vårt uppdrag? 3

4 Ett bra prov kan ge värdefull information, medan ett dåligt prov, eller ett i grunden bra prov som används på ett felaktigt sätt, kan ge osäker eller i värsta fall helt missvisande information. Vad kännetecknar ett bra prov? 7 Reliabilitet vs Validitet Reliabilitet = att mäta på ett tillförlitligt sätt. Mätningen är reliabel om den är konsekvent. Validitet = att mäta rätt. Mätningen är valid när den mäter det man avser att mäta samt att den fyller de funktioner man vill att den ska göra. Även konsekvenser! 4

5 Svårigheten att mäta rätt Constructirrelevant variance Ger för litet information Ger irrelevant information 9 Provkonstruktionsprocessen Beskriv provet: mål, syfte och målgrupp Gör en provspecifikation! 10 5

6 1. Analysarbete Mål (centralt innehåll +kunskapskrav)???? Konkretisering av vad man vill ta reda på (vad som ska mätas), hur många uppgifter/frågor krävs och vilka format som är lämpliga Konkretisering Exempel: Provspecifikation för prov i bedömningsteori 12 6

7 Hur värdera svaren? Antal rätt numeriska poäng rätt/fel Antal rätt - numeriska poäng med viktning Antal rätt av olika kvalitativa betyg (E-A; IG-VG osv) 13 Vilket/vilka format passar bäst? Stängda uppgifter Flervalsuppgifter av olika slag Öppna uppgifter Korta svar Långa svar Helt öppna svar (uppsats) Utförande den huvudsakliga arbetsinsatsen innan provet genomförts Rättningen enkel och snabb. Vissa mätmässiga begränsningar samt risk för fel pga. uteslutningsmetod eller chansning. huvuddelen av arbetet efter provet genomförts, när svaren ska tolkas och bedömas. Risk för oväntade svar, missförstånd och subjektiva bedömningar. 7

8 Riktlinjer öppna uppgifter Används i första hand för att mäta komplex kunskap. Bör riktas mot delmål snarare än allt för fragmenterade kunskaper. Kräver mycket tydliga anvisningar vad gäller vad (och hur mycket) som krävs. Rättningsmall/bedömningsanvisningar skall utformas tillsammans med uppgiften

9 Generella riktlinjer alla format Varje uppgift ska mäta en avsedd kunskapsdel (ha ett specifikt syfte). Ställ frågor om de mest viktiga aspekterna/ kunskapsdelarna undvik att fråga efter trivial kunskap. Skriv enkelt. Använd ett språk som passar målgruppen. Fråga aldrig efter åsikter! Vad är en åsikt? *Haladyna, T.M., and Downing, S.M. (1989). A taxonomy of multiple-choice item- writing rules, Applied Measurement in Education. p Frågeställningen (stammen) Frågan och instruktionen ska vara tydlig. Formulera stammen positivt (annars markera avvikelsen) Använd gärna kontext, men undvik window dressing. Window dressing: onödig information som ger intryck av att frågan är mer komplex än den är, utan att tillföra något mer än onödig läsning. Kontext: information som sätter frågeställningen i ett relevant (och förhoppningsvis) intressant sammanhang. Datum 18 9

10 Window dressing, kontext eller bara komplicerat? Anna och Lisa är två vänner som är intresserade av hästar. De arbetar och sparar så mycket de kan för att kunna rida så mycket som möjligt och har under sommarlovet arbetat med att sälja glass i kiosken vid badstranden. Båda har arbetat i sammanlagt tio dagar, men Anna har arbetat åtta timmar om dagen medan Lisa bara har arbetat fem timmar om dagen. I stället har Lisa tjänat tio kronor mer i timmen än Anna, som tjänade 50 kronor i timmen, eftersom Lisa är ett år äldre. De vill båda två använda sina pengar för att kunna delta i ett ridläger som kostar 3700 kronor för en vecka. Räcker pengarna för dem båda? Förklara hur du räknade ut svaret. 19 Svarsalternativ (flerval) skall alltid besvara frågan! (men rätt svar är helt rätt, och felaktiga svar är helt fel) skall stå i logisk eller numerisk ordning. skall vara homogena i innehåll och utformning Undvik flera rätta svar överlappning determinanter som alltid, aldrig formuleringar som alla ovan, inget ovan, jag vet inte. Tänk på att Variera placeringen av det rätta svaret Inte luras! 20 10

11 Svår kunskap eller svår fråga? 1. Vad heter Indiens huvudstad? a. Peking b. Delhi c. Seoul d. Istanbul 2. Vad heter Indiens huvudstad? a. Mumbai b. Calcutta c. Delhi d. Bangalore I vilken av del av Delhi finns Indiens parlament? a. New Delhi b. Old Delhi c. East Delhi d. West Delhi 21 Öppna uppgifter = var tydlig! Fråga: Idag arbetar man med förebyggande hälsa på olika nivåer. Diskutera hälsa ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Fördelar nackdelar? Etiska problem? Svar: Wedman, Prov och provkonstruktion

12 Gissa eller bluffa? Gissning är inte alltid bra men kan också vara det. Bluffning är mer problematiskt. Håll utkik efter indikatorer på att provtagaren bluffar, exempelvis genom att han/hon: Repeterar frågan och betonar ämnets vikt Väljer annat tema men justerar så att det relaterar till uppgiften Upprepar (viktiga men kanske inte i sammanhanget mest centrala) termer och hakar upp sig på dessa. Väljer saker som läraren uttryckt som särskilt viktiga och skriver om dessa. 23 Rättning öppna uppgifter Utgå från bedömningsanvisningar som innehåller kriterier för hur uppgiften skall värderas. Utvärdera/analysera svaret utifrån vad uppgiften frågar efter och förväntas mäta förleds inte av ett annars välformulerat och intressant svar. Rätta varje svar var för sig, dvs gå inte vidare till nästa innan alla elevers uppgift x är rättad

13 Exempel på bedömningsanvisningar av större uppgift (matris) 25 Kunskapskrav och bedömningsanvisning biologi 26 13

14 Kravgränssättning det önskvärda 27 Kravgränssättning vanliga problem 28 14

15 Kravgränssättning Var ska gränsen vara? Angoff s metod, Bookmarking, IRT Angoffs modifierade: Hur många av 100 provtagare som precis har den efterfrågade kunskapen kommer att klara uppgiften?

16 Granska frågorna 1. Innehållsvaliditeten 2. Språket 3. Korrektheten (fakta och facit) 4. Utformningen 31 Om du kan och har tid.. Pröva ut provet! 1. Fungerar frågorna som var tänkt 2. Är de av förväntad svårighetsgrad? 3. Diskriminerar de som avsett? 4. Finns det gruppskillnader? 5. Är kravgränsen/-erna rimlig? mm 32 16

17 Slutligen.. det handlar inte bara om provet Förklara för eleverna vad provet har för syfte och varför du ger dem detta prov. Berätta hur provet kommer att se ut, hur uppgifterna ska besvaras, vad du vill att de ska visa i sina svar, och hur du kommer att rätta och bedöma svaren, och vad som krävs för ett visst betyg. Visa exempel på typiska uppgifter. Ge tillräckligt med tid! - OM tiden av någon anledning är begränsad, förklara vilka strategier som kan användas för att planera tiden på bästa sätt. Everybody is a genius. But if you judge a fish by its ability to climb a tree, it will live its whole life believing that it is stupid. Albert Einstein (?) 34 17

18 Christina Wikström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap avd Beteendevetenskapliga mätningar Umeå universitet 18

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation

- indikerar om anpassning av undervisning krävs, tidseffektivt. - ökat elevinflytande (av alla elever), ökar motivation Komplettering frånvaro seminarier 2,3 och 4 Bedömning och utvärdering KPU HT 2018 Andreas Rietz (anri0596), 2018-11-16 Seminarium 2 Detta seminarium behandlar formativ bedömning, och uppgiften är att diskutera

Läs mer

Tidsenliga alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter

Tidsenliga alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter Tidsenliga alternativa verktyg vid läs- och skrivsvårigheter Varför är språk och läsning så viktigt? Språkets och läsningens betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20 % av alla elever riskerar

Läs mer

Mål, kriterier & bedömningsmatriser. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad

Mål, kriterier & bedömningsmatriser. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Mål, kriterier & bedömningsmatriser Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Om mig: Projekt: Vad är en bedömningsmatris? Vad är en bedömningsmatris? K Kriterium r 1: Glad i t e Kriterium r 2: Grå i e r Nivå

Läs mer

Utvärderingskulturen i matematikundervisningen

Utvärderingskulturen i matematikundervisningen Utvärderingskulturen i matematikundervisningen i Sverige Peter Nyström Umeå universitet Tillämpad utbildningsvetenskap Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik Europaparlamentet (2007): I utbildningssystemen

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer

Betygssättning (år 6) ann.pihlgren@isd.su.se

Betygssättning (år 6) ann.pihlgren@isd.su.se Betygssättning (år 6) ann.pihlgren@isd.su.se Betygssystem i historiens ljus A, a, AB, Ba, B, B?, BC, C (underkänt) Kunskapsrelaterade betyg (1897-1962) 5, 4, 3, 2, 1 Relativa betyg (1962-1994) MVG, VG,

Läs mer

Alternativa lärverktyg för lärplattor

Alternativa lärverktyg för lärplattor Varför är språk och läsning så viktigt? Alternativa lärverktyg för lärplattor Stockholm 23 september Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB, Lund Språkets och läsningens

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror

Läs mer

Bedömning för Lärande och Likvärdighet. Uppfattningar om bedömning och betygsättning

Bedömning för Lärande och Likvärdighet. Uppfattningar om bedömning och betygsättning Nätverksträff för Språk-, läs- och skrivutvecklare 29 februari 2012 Bedömning för Lärande och Likvärdighet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Uppfattningar om bedömning

Läs mer

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier 1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier En förutsättning för framgångsrikt arbete med bedömning för lärande bygger på att eleverna delges och får förståelse för målen med undervisningen

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del B1 och Del B2 ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid

Läs mer

Bedömning Begrepp och benämningar

Bedömning Begrepp och benämningar BEDÖMNING Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på

Läs mer

Innehåll. Inledning... 3

Innehåll. Inledning... 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Delprov B... 4 Bedömningsanvisningar Delprov C... 16 Provbetyg... 29 Kopieringsunderlag för

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

Ämnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm

Ämnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm Ämnesprov i matematik Skolår 9 Vårterminen 2004 Bedömningsanvisningar Lärarhögskolan i Stockholm Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar

Läs mer

Kompensation och lärverktyg

Kompensation och lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Kompensation och lärverktyg Få med alla elever på tåget - Lärarkonferens 13 juni 2014 Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB,

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

Nationella prov i NO årskurs 6

Nationella prov i NO årskurs 6 Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,

Läs mer

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar Eempelprov Matematik Bedömningsanvisningar 1a BEDÖMNINGSANVISNINGAR, EXEMPELPROV MATEMATIK 1A 2 Innehållsförteckning 1. Allmän information om bedömningen av elevernas prestationer på eempelprovet... 4

Läs mer

Så här kan bedömningskriterier redovisas

Så här kan bedömningskriterier redovisas 2015-11-13 Så här kan bedömningskriterier redovisas Stöd till lärosäten som ansöker om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor eller annan platsfördelning och alternativt urval Varför särskild information

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad Som man frågar, får man svar Thomas Wrigstad 1 Vasaloppet 2 En skicklig skidåkare kan åka till Mora på drygt 4 timmar, men många behöver 10-12 timmar och mera. De åker tillsammans och pratar, och de stannar

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Kunskapskrav och nationella prov i matematik Kunskapskrav och nationella prov i matematik Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson Disposition PRIM-gruppens uppdrag Bedömning Lgr 11 och matematik Det nationella provsystemet PRIM-gruppens

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid

Läs mer

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem Nya betygsskalan A-F samt - F= ej klarat kunskapskraven för lägsta nivå E - = det finns ej underlag för en bedömning. Det livslånga lärandet. Samma förmågor hela

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Inledning...5. Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...

Inledning...5. Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C... Innehåll Inledning...5 Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...20 Provbetyg...37 Kopieringsunderlag för resultatsammanställning...38

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Feedback. Ge och bra på ett bra sätt

Feedback. Ge och bra på ett bra sätt Feedback Ge och bra på ett bra sätt Innehåll Vad är feedback? Finns det bra och dålig feedback? Hur ger man bra feedback? På ett bra sätt Hur ska man ta feedback? Hur ska man be om feedback? Hur använder

Läs mer

Betyg i moderna språk nu redan i år 6. Mia Smith, förstelärare Vallhamra skola, Partille

Betyg i moderna språk nu redan i år 6. Mia Smith, förstelärare Vallhamra skola, Partille Betyg i moderna språk nu redan i år 6 Mia Smith, förstelärare Vallhamra skola, Partille Då och nu Fram till vt -18 Timplan fördelad på år 4-9 Betyg i år 7-9 Kunskapskrav för år 9 Från ht -18 Timplan fördelad

Läs mer

Delprov G: Skriftliga räknemetoder

Delprov G: Skriftliga räknemetoder Delprov G: Skriftliga räknemetoder Nedan finns instruktioner för genomförandet av Delprov G, som handlar om skriftliga räknemetoder. Eleverna ska arbeta individuellt med uppgifterna, och de ska inte ha

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2016-06-30. Vid

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar Exempelprov Matematik Bedömningsanvisningar 1b BEDÖMNINGSANVISNINGAR, EXEMPELPROV MATEMATIK 1B 2 Innehållsförteckning 1. Allmän information om bedömningen av elevernas prestationer på exempelprovet...

Läs mer

Förslag på instruktioner och arbete med bedömning av muntlig presentation, från MMT-utredning 2003

Förslag på instruktioner och arbete med bedömning av muntlig presentation, från MMT-utredning 2003 Förslag på instruktioner och arbete med bedömning av muntlig presentation, från MMT-utredning 2003 Instruktioner för muntlig redovisning: Uppgift Håll ett kort föredrag (15-20 minuter presentation + 10

Läs mer

3. Nyanserad och framåtriktad respons

3. Nyanserad och framåtriktad respons 3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det

Läs mer

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna. Vid bedömning av ditt arbete med uppgift nummer 17 kommer läraren att ta hänsyn till: Hur väl du beräknar och jämför trianglarnas areor Hur väl du motiverar dina slutsatser Hur väl du beskriver hur arean

Läs mer

Inte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris

Inte matriser nu igen. Det är skillnad på matris och matris Inte matriser nu igen Det är skillnad på matris och matris Bedömningsmatris PROBLEM: EFFEKT: Svårbegripligt språk och innehåll för eleven Ingen koppling till uppgiften Eleven förstår sällan vad som bedöms

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning

Läs mer

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 346 stycken. Siffrorna är

Läs mer

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar Exempelprov Matematik Bedömningsanvisningar 1c BEDÖMNINGSANVISNINGAR, EXEMPELPROV MATEMATIK 1C 2 Innehållsförteckning 1. Allmän information om bedömningen av elevernas prestationer på exempelprovet...

Läs mer

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016

Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 293 stycken. Siffrorna är

Läs mer

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för och införa nationella prov i SO-ämnena (dvs. geografi,

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas av

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2018-06-30. Vid

Läs mer

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik PRIM-gruppen Gunilla Olofsson PRIM-gruppen Forskningsgruppen för bedömning av kunskap och kompetens Gruppen utvecklar olika instrument för

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga

Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,

Läs mer

Inledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...

Inledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C... Innehåll Inledning...4 Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...24 Provbetyg...40 Kravgränser...40 Kopieringsunderlag

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Bedömning: Bryt ner kunskapskraven i mindre delar - infoga i Itslearning

Bedömning: Bryt ner kunskapskraven i mindre delar - infoga i Itslearning Bedömning: Bryt ner kunskapskraven i mindre delar - infoga i Itslearning För att underlätta bedömning av olika delar i ett kunskapskrav, kan de behöva brytas ner. Detta gör det enklare att kontrollera

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras

Läs mer

Ämnesprovet i matematik för årskurs Hur gick det? Vad tyckte lärarna? Biennalen Umeå 7 februari 2014

Ämnesprovet i matematik för årskurs Hur gick det? Vad tyckte lärarna? Biennalen Umeå 7 februari 2014 Ämnesprovet i matematik för årskurs 9 2013 Hur gick det? Vad tyckte lärarna? Biennalen Umeå 7 februari 2014 Margareta Enoksson, Karin Pollack PRIM-gruppen Stockholms universitet Innehåll Syfte Hur gick

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016 I anslutning till 2016 års ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)

Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Mailadress: sandra.bookbinder@live.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning

Läs mer

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet Här fylls i om eleven nått kravnivån på delproven. N = nått kravnivån, EN = ej nått kravnivån. Elevens namn: Förmågor som prövas Kunskapskrav Uppnått kravnivån (N

Läs mer

Dokumentation för lärande

Dokumentation för lärande Dokumentation för lärande Det dubbla uppdraget Undervisa Betygsätta Några slutsatser Betygssättning kräver dokumentation. Tydlighet kräver transparens. Goda utvecklingsmöjligheter kräver god återkoppling

Läs mer

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen

Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas av PRIMgruppen,

Läs mer

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Katarina Kjellström

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Katarina Kjellström Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik PRIM-gruppen Katarina Kjellström PRIM-gruppen Forskningsgruppen för bedömning av kunskap och kompetens Gruppen utvecklar olika instrument för

Läs mer

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken

Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Skriftliga omdömen och betygssättning i praktiken Hur ser vägen från kursplaner till skriftliga omdömen och betyg ut i praktiken? Vilka tankesteg tar läraren på vägen? Referenspunkter för skriftliga omdömen

Läs mer

Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018

Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018 Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018 Charlotte Nordberg PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning

Läs mer

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen

Guide för bedömning. Lgr11 den samlade läroplanen Guide för bedömning Lgr11 den samlade läroplanen Innehåll Kursplanens olika delar Hjälp att förstå kunskapskraven Risk vid planering Hur ska jag tänka för att göra korrekta bedömningar Har jag rätt fokus

Läs mer

Delprov A Muntligt delprov

Delprov A Muntligt delprov Delprov A Muntligt delprov Äp6Ma15 Delprov A 15 Beskrivning av delprov A, muntligt delprov Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 11 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar

Läs mer

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för hälsa och lärande Yrkeslärarprogrammet HT16 Underlag för bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Kurs: Pedagogiska processer verksamhetsförlagd utbildning PE538G, 15hp Omfattning

Läs mer

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH

Bedömningsstöd i specialidrott. Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Bedömningsstöd i specialidrott Håkan Larsson, Marie Nyberg, Karin Redelius, Anna Tidén Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Varför ett bedömningsstöd i specialidrott? 2011, nya ämnesplaner med mål, centralt

Läs mer

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga

Läs mer

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen

Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen Likvärdighet i skolan Palmius & Rådbrink 2014 1 Dagens webseminarium Likvärdighet och anpassning Anpassningar av kunskapskrav Anpassningar i bedömningen

Läs mer

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk

Ämnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk Ämnesprovet i årskurs 9 2015 Svenska och svenska som andraspråk Stina Laursen Ämnesprovet för årskurs 9, 2015 har rubriken Som hund och katt och handlar om såväl den konkreta som den överförda betydelsen

Läs mer

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2015

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2015 Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2015 I anslutning till vårterminens ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs

Läs mer

Upplägg och genomförande

Upplägg och genomförande Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna

Läs mer

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18 Innehåll Inledning... 3 Bedömningsanvisningar... 3 Allmänna bedömningsanvisningar... 3 Bedömningsanvisningar Del I... 4 Bedömningsanvisningar Del II... 5 Bedömningsanvisningar uppgift 8 (Max 5/4)... 12

Läs mer

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Upplägg och genomförande

Upplägg och genomförande Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.

I figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1. Resultat från kursprov 1 våren 16 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 16 hade temat Att göra gott? Här

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Problemlösning Del 5: Bedömning i problemlösning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström (2012) Originalartikel från modul, Taluppfattning och tals användning, åk 1-3 Termen bedömning,

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

En häst på rymmen Anna Hansson

En häst på rymmen Anna Hansson SIDAN 1 Boken handlar om: Lina och Moa får plötsligt ett sms, av Lotta i stallet. Det visar sig att blixten har slagit ner i hagen, där alla hästarna stod, och nu är hästen Pontus borta. Lina och Moa letar

Läs mer

Bedömning i matematikklassrummet

Bedömning i matematikklassrummet Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är

Läs mer

Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22

Inledning...3. Kravgränser...21. Provsammanställning...22 Innehåll Inledning...3 Bedömningsanvisningar...3 Allmänna bedömningsanvisningar...3 Bedömningsanvisningar Del I...4 Bedömningsanvisningar Del II...5 Bedömningsanvisningar uppgift 11 (Max 5/6)...12 Kravgränser...21

Läs mer

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena.

Välj två värden på volymen x och avläs i figuren motsvarande värden på vattenytans höjd h. Beräkna ändringskvoten för de avlästa värdena. Vid bedömning av ditt arbete med uppgift nummer 15 kommer läraren att ta hänsyn till: Hur väl du argumenterar för dina slutsatser Hur väl du använder matematiska ord och symboler Hur väl du genomför dina

Läs mer

Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet

Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av elevernas resultat och lärarnas svar på en enkät för

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21

Bedömning för lärande. Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Bedömning för lärande Träff för pedagoger i förskoleklass Sundsvalls kommun 2013-11-21 Syfte Utveckla förståelsen om vad bedömning för lärande innebär för förskoleklassens verksamhet. Dagordning 13.00

Läs mer