Projektplan Kartläggning av fysisk skada orsakad av annan person via sjukvårdskontakt och polisanmälan i Eskilstuna 2008

Transkript

1 1 Carl-Johan Almerén, AT-läkare Eskilstuna Katarina Perkovic, AT-läkare Nordvästra hälso- och sjukvårdsdistriktet, Sörmland Projektplan Kartläggning av fysisk skada orsakad av annan person via sjukvårdskontakt och polisanmälan i Eskilstuna 2008 Ett samarbetsprojekt mellan BRÅ, Polismyndigheten och akutsjukvården i Eskilstuna Bakgrund Statistiska centralbyråns undersökning Välfärd och Ofärd på 90-talet visar att andelen vuxna individer som utsatts för våld eller hot om våld under en ettårsperiod uppgick till drygt sju procent i början av 2000-talet. Av ungefär 1,3 miljoner hot- eller våldshändelser under kom endast 25 procent till polisens kännedom (ej endast genom polisanmälan). I samma undersökning anges att vid ungefär var tredje händelse var gärningsmannen bekant, i en tredjedel känd till namn eller utseende och i den sista tredjedelen okänd. I 16 procent av fallen användes tillhyggen och i sju procent av fallen blev konsekvensen sjukskrivning eller oförmåga att utföra sina sysslor. Det är väl känt att det finns en socioekonomisk gradient när det gäller våldsbrott. Även här finns statistisk från SCB som visar att risken för att utsättas för våld eller hot om våld är starkt beroende på vem man är; man eller kvinna, gammal eller ung samt i vilken miljö man vistas. Risken är störst bland yngre; 20 procent av män mellan år och 14 procent av kvinnor i samma ålder har under en ettårsperiod utsatts för våld eller hot om våld. Risken minskar markant med stigande ålder. Anmärkningsvärt är att 16 procent av ensamstående mödrar har blivit utsatta. Det finns både internationellt och i Sverige rikligt med studier gjorda på våld i nära relationer och mot kvinnor och hur detta hanteras inom vården 1,2,3. Från Sverige finns det flera studier som kartlagt mäns våld mot kvinnor. Lundgren et al. genomförde en postenkätundersökning redovisad i Slagen Dam Mäns våld mot kvinnor i det jämställda Sverige 2000 vilken visade att nästan varannan kvinna, 46 procent, utsatts för våld av någon man efter 15- årsdagen. Endast 15 procent av kvinnorna anmälde den senaste våldshändelsen till polisen och hela 81 procent av de senaste våldshändelserna kom inte till polisens kännedom. Socialstyrelsen utgav 2002 Tack för att ni frågar Screening om våld mot kvinnor efter en enkätundersökning genomförd på barnmorske- och ungdomsmottagningar där det framgick att av 9000 tillfrågade kvinnor hade 1300 uppgett att de någon gång varit utsatta för våld, kontroll, hot eller sexuella övergrepp. 40 kvinnor uppgav att de ville göra polisanmälan och 26 kvinnor sa att de ville göra en anmälan till Socialtjänsten.

2 2 En del av studier berör sjukvårdens rapportering till myndigheter, men då till största delen i form av en obligatorisk hänvisning till polismyndigheten. Detta gäller framför allt undersökningar gjorda i USA, så som till exempel Sachs et al. 3 I Sverige finns inte någon motsvarande skyldighet att rapportera fysisk skada. På senare tid har det därför i Sverige allt mer i debatten kring fysisk misshandel börjat hänvisas till det så kallade mörkertalet, dvs. ett antagande att ett okänt men sannolikt ganska stort antal individer utsätts för fysisk misshandel som kräver bedömning/omhändertagande av sjukvården men som inte resulterar i en polisanmälan. För att en effektiv våldsprevention skall kunna bedrivas är det av yttersta vikt att grundläggande faktaförhållanden är noga kartlagda och att det s.k. mörkertalet kvantifieras korrekt. Efter litteratursökning har vi förvånansvärt nog inte kunna finna någon tidigare studie som fokuserar på detta, vare sig i Sverige eller ifrån utlandet. Hypotes Det finns ett betydande mörkertal av vårdkrävande fysisk skada orsakad av annan person som inte polisanmäls. Många som anmäler skada orsakad av annan person har inte skador som föranlett kontakt med sjukvården. Yngre personer, kvinnor och personer bosatta inom vissa postnummerområden som söker sjukvård, på grund av fysisk skada orsakad av annan person, underlåter i större utsträckning att polisanmäla händelsen än äldre personer, män och personer bosatta på andra postnummer. Syfte Syftet med studien är att kartlägga: - i vilken omfattning vårdkrävande fysisk skada orsakad av annan person vilket kommer till samhällets kännedom genom sjukvården polisanmäls, - i vilken omfattning personer som anmäler fysisk skada orsakad av annan person uppsöker sjukvården. Forskningsfrågor Studien avser att besvara följande frågor: Hur många fall av fysisk skada orsakad av annan person omhändertas inom ramen för akutsjukvården i Eskilstuna Kommun (Mälarsjukhuset, klinikerna för Kirurgi och Urologi, Gynekologi, ÖNH, Ortopedi och Psykiatri) under en begränsad tidsperiod av tre månader?

3 3 Hur många fall av fysisk skada orsakad av annan person anmäls till Polismyndigheten i Eskilstuna Kommun under samma tidsperiod? Hur utfaller skillnaden mellan dessa två - finns det ett mörkertal som söker vård men inte anmäls till polis, eller vice versa? Material Alla patienter över 18 år som söker akut vård vid Mälarsjukhuset, klinikerna för Kirurgi och Urologi, Gynekologi, ÖNH, Ortopedi och Psykiatri under oktober till december 2008 och som uppvisar fysiska skador förenliga med misshandel, antingen genom egen utsago eller behandlande läkares bedömning kommer att inkluderas i studien. Metod Genom en patientunik enkät inhämtas data om antalet fall av fysisk skada orsakad av annan person som söker sjukvård under den aktuella tidsperioden. Patienterna inkluderas på basis av sin egen berättelse om fysisk skada orsakad av annan person eller på grund av att de omständigheterna som uppges kring hur skadan uppkommits är så oklara att behandlande läkare utifrån sin egen subjektiva, kliniska bedömning finner det troligt att den orsakats av annan person. Enkäten ifylles i samband med sjukvårdsbesöket av undersökande läkare. Undersökningen baseras på patientens personnummer och den postadress som patienten är skriven på. Frågorna inriktas på att dokumentera skadans uppkomstmekanism och omfattning, samt huruvida gärningsmannen är känd och om patienten varit alkohol- eller drogpåverkad. För samma tidsperiod inhämtas information om alla fall av fysisk skada som polisanmälts, också med uppgift om personnummer. Bägge filerna skickas till tredje part, BRÅ och samkörs. Materialet avidentifieras därefter helt innan forskarna återfår filen för analys. Statistik Enligt preliminär brottsstatistik från SCB avseende Södermanlands län 2007 anmäldes 2676 fall av mord, dråp eller skada orsakad av annan person med dödlig utgång, skada orsakad av annan person och våldtäkt (mot personer över 14 års ålder). Av dessa anmäldes 1231 fall i Eskilstuna kommun enligt uppgift från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Enligt en uppskattning inom arbetsgruppen inkommer ca 13 fall av fysisk skada orsakad av annan person till Akutsjukvården på MSE varje vecka, det vill säga ungefär 676 fall per år. Vidare begärs under ett år mellan rättsintyg från vården. Under den planerade studieperioden om tre månader torde därför ca 150 patienter att kunna inkluderas.

4 4 Tidsplan Under mars 2008 har grundläggande riktlinjer och ett utkast till projektplan utarbetats i samarbete med den arbetsgrupp som formats kring projektet (Bilaga 1). Arbetet med denna kommer att fortsätta under april månad för att i maj kunna läggas fram till etikprövning. Dessförinnan görs ansökan om forskningsbidrag från FoU. I september kommer information, både muntlig och skriftlig, att gå ut till de läkare i akutsjukvården som kommer att fylla i enkäten. Materialinsamlingen kommer sedan att pågå från oktober 2008 till januari Sammanställning och analys av insamlat material sker sedan under första kvartalet Kostnader Det är i nuläget svårt att exakt bedöma tidsåtgången för hela projektet, men uppskattningsvis kommer förberedelser inför materialinsamlingen, samt utformning av databasen utifrån enkäten, att ta två veckor i anspråk per person, för vilket ansöks om FoU-tid. Under materialinsamlingen kan man beräkna cirka en veckas sammanlagd tidsåtgång för att successivt registrera data. Statistisk analys, resultatsammanfattning och rapportskrivande torde ta ungefär fyra veckor i anspråk. Medel för detta ansöks om under hösten Inför etikprövning under våren 2008 ansöks därtill om FoU-anslag om 5000 kr. Därutöver kan en mindre summa för kontorsmaterial, tryck etc. tillkomma, för vilken ansöks under höstterminen. Etisk bedömning Patienten kommer inte att informeras om sitt deltagande i studien. Information om att Polismyndigheten medverkar i studien torde kunna påverka deltagandet både kvantitativt och kvalitativt så att studien blir meningslös och inte kan bidra till att forskningsfrågorna kan besvaras. Det finns en klar etisk konflikt i detta att inte informera patienten om att uppgifter från dennes vårdkontakt tas med i en studie. Det är dock vår bedömning att patienterna inte på något vis kommer att kunna komma till skada genom sitt deltagande i studien samt att viktig kunskap kan erhållas för att erbjuda framtida patienter i samma situation ett bättre omhändertagande. För att kunna få fram ett användbart material avseende hur stor andel av de personer som söker vård på grund av skada orsakad av annan person, som har anmält detta till polismyndigheten eller vice versa, måste uppgifterna vara knutna till personnummer. Dock ska man påpeka att samkörningen kommer att göras oberoende av både sjukvården och polismyndigheten. Materialet kommer enbart att komma forskargruppen tillhanda i avidentifierad form.

5 5 Betydelse Denna studie kommer på ett unikt sätt att kunna ge inblick i våldets omfattning i Eskilstuna kommun. Utfallet kommer att vara av nationellt och möjligen också av internationellt intresse. Vidare kommer studien förhoppningsvis att kunna ligga till grund för utarbetandet av riktlinjer för omhändertagande av patienter med misstänkt skada orsakad av annan person inom vården i Södermanland. I förlängningen kan studien förhoppningsvis bidra till att stödja personer, utsatta för våldsbrott som kommer till vårdens kännedom, att ta kontakt med samhällets övriga resurser vad gäller rättsligt omhändertagande, stöd till brottsoffer etc. Skulle mörkertalet av fysisk misshandel orsakad av annan person som inte polisanmäls visa sig vara mycket stort kan studien i det långa loppet ha politiska, legala konsekvenser exempelvis i form av obligatorisk, icke-personbunden anmälningsplikt.

6 6 Referenser 1 Lundgren, E. et. al.. Slagen Dam Mäns våld mot kvinnor i det jämställda Sverige, 2001, ISBN Socialstyrelsen, Tack för att ni frågar Screening om våld mot kvinnor, 2002, ISBN Sachs, CJ. et. al., Failure of the mandatory domestic violence reporting law to increase medical facility referral to police, Annals of Emergency Medicine, 1998 Bilaga 1 Arbetsgruppens sammansättning Tommy Jonasson, Samordnare BRÅ Eskilstuna Eva Carlsson, Kommunens drogförebyggande verksamhet Louise Olsson, FoU-Centrum Södermanlands Läns Landsting Peter Elbe, Specialistläkare Kliniken för Kirurgi och Urologi Ann-Charlotte Nilsson, Specialistläkare, Kvinnokliniken Katarina Perkovic, AT-läkare, projektansvarig Carl Johan Almerén, AT-läkare, projektansvarig Representant från Polismyndigheten i Södermanland Kontaktpersoner: ÖNH Ortopeden ST-läkare Peter Landell Psykiatri ÖL Heiwa Amin