Möte i användarrådet för Välfärdsstatistik 17 oktober 2016

Transkript

1 MÖTESANTECKNINGAR 1 (5) Anne Danielsen Rackner BV/SV Peter Gärdqvist BV/EV Möte i användarrådet för Välfärdsstatistik 17 oktober 2016 Närvarande: Peter Vikström, Konsumentverket, ordförande Jonas Ericson, Arbetsmarknadsdepartementet Karin Halldén, Institutet för social forskning (SOFI) Håkan Hellstrand, Sveriges Kommuner och Landsting Mårten Hultin, Finansdepartementet Eva-Lo Ighe, Försäkringskassan Nina Lindqvist, Myndigheten för delaktighet Nasser Nuru Mahmud, Folkhälsomyndigheten Tom Nilstierna, Socialdepartementet Från SCB: Petra Otterblad Olausson, BV, Avdelningschef Alexandra Kopf Axelman, BV/SV, Enhetschef Marie Lideus, BV/EV, Enhetschef Henrik von Hofsten, NR/OEM (FASIT) Peter Gärdqvist, BV/EV, sekreterare Anne Danielsen Rackner, BV/SV, sekreterare Inbjuden föredragande: Daniel Kruse, BV/EV (punkt 3) Anna Hagman, BV/SV (punkt 4) Sara Frankl, Staben (punkt 5) 1 Mötet öppnas. Godkännande av dagordning. Ordförande Peter Vikström öppnade mötet. Dagordningen godkändes. Datum för nästa års möten bestämdes: Måndag 3 april samt onsdag 11 oktober. 2 Information från SCB Petra Otterblad Olausson, ny avdelningschef på avdelningen för Befolkning och Välfärd, presenterade övergripande information om SCB:s verksamhet som tas upp på alla SCB:s användarråd.

2 2 (5) - SCB har fått en ny instruktion som bland annat innebär en förtydligad samordningsroll samt ansvar som nationell statistik myndighet (NSI). - SCB har beslutat om en ny kvalitetsföreskrift för den officiella statistiken som kommer att träda i kraft den 1 januari Översyn av SCB:s intervjuverksamhet, som ett led i att minska bortfallet. - Försök med extern leverantör för AKU:s datainsamling har genomförts. Försöket har bedömts som lyckat och avtalet har förlängts. - Ny avdelning för process- och metodutveckling. Målet är bland annat att stärka myndighetens utvecklingsförmåga samt säkra metodkompetens. - Intern utredning kring publicering av offentliga mikrodatafiler från SCB-data (så kallade Public Use Files). - Intern utredning kring så kallade öppna data. - Riksrevisionen granskar SCB när det gäller utlämnande av mikrodata, leverans av data till Luxembourg Income Study (LIS), och förvaltningsbiståndet där SCB:s tjänsteexport berörs. 3 Tidsanvändningsundersökningen (TA). Information och diskussion. Ska vi genomföra en TA 2020? Daniel Kruse på enheten för ekonomisk välfärdsstatistik presenterade Tidsanvändningsundersökning (TA), som har genomförts av SCB som regeringsuppdrag 1990/1991, 2000/2001 och 2010/2011. Om TA ska fortsätta med samma periodicitet ska nästa undersökning genomföras runt Det är i så fall dags för undersökningens intressenter att planera för en beställning av en ny undersökning, och att påbörja förberdelser. EU ska anta en ramlag som ska reglera ett antal undersökningar inom den sociala statistiken, och som även kommer att omfatta TA. Den första reglerade TA-undersökningen för Sveriges del kommer troligen vara den som eventuellt genomförs Resultat från TA är efterfrågade och ofta refererade till i media och andra sammanhang. Samtidigt är TA är en dyr undersökning (ca 20 miljoner kronor 2010) som kräver mycket av uppgiftslämnarna. År 2010 var svarsfrekvensen 41 procent. Med tanke på den negativa utvecklingen generellt när det gäller andelen svarande i SCB:s undersökningar finns det anledning till oro för deltagandet i en kommande TA-undersökning. Förenklat uppgiftslämnande i form av enklare dagboksföring och nya tekniska lösningar som appar, måste övervägas. Ledamöterna i användarrådet är överens om att det finns behov av en ny TA och att den bör genomföras Nyttan bedöms motivera

3 3 (5) kostnaden. Det är viktigt med tidsserier för att följa upp exempelvis utvecklingen på jämställdhetsområdet. Hälsoaspekter på tidsanvändning och hur funktionsnedsatta använder sin tid nämns som exempel där TA skulle också kunna användas. Samtidigt finns farhågor om stort bortfall, med begränsad användbarhet som följd. 4 Designprojektet i Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Projektledaren informerar. På enheten för social välfärdsstatistik bedrivs ett projekt som ska se över designen i Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC) samt Undersökningar av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Projektledare Anna Hagman informerade om undersökningarna och projektet. Undersökningarna består av tre delar: den nationella ULF/SILC, den EU-gemensamma SILC samt Barn-ULF. Projektet ska kartlägga krav och förutsättningar för respektive del samt ge förslag på framtida design. Om SILC: - Har gjorts sedan Urval ca per år, ca 50% svarsfrekvens. - Både tvärsnitt och panel (4 år). - Intervjutid ca 30 minuter första året, 20 minuter år Ämnesområden: Boende, barntillsyn, ekonomi, hälsa, sysselsättning och utbildning, samt årlig fördjupning. - Detaljerade krav från Eurostat. - Framöver: Uppsnabbning av dataleverans från 2018, utökade precisionskrav och eventuell utökning av panel från 4 till 6 år. Om ULF: - Har gjorts sedan Urval ca per år, ca 50% svarsfrekvens. - Intervjutid ca 20 minuter. - Ämnesområden: Samma som SILC ovan, samt fem nationella ämnesområden som roterar med tvåårsintervall (fritid, sociala relationer, medborgerliga aktiviteter, arbetsmiljö och trygghet). - Allmänt hållna krav: Mäta levnadsförhållanden i olika befolkningsgrupper och över tid. - Användarperspektivet viktigt, tidsserier efterfrågas. Om Barn-ULF: - Ska mäta levnadsförhållanden för barn år. - Urval: Barn till personer som deltar i ULF/SILC, ca intervjuer per år, svarsandel 25-30%. - Projektet kommer att utreda förutsättningar för att genomföra Barn-ULF som separat undersökning.

4 4 (5) Problem: - Uppgiftslämnarbördan för dem som ingår i SILC-urvalet. - Ibland samma frågeställning men olika frågeformulering i nationella ULF/SILC som i SILC. - Bortfallet. Diskussion om att Barn-ULF avidentifieras genom att personnummer tas bort efter genomförandet, vilket begränsar användningen av undersökningen något eftersom registeruppgifter inte kan läggas på i efterhand. 5 Agenda Information om SCB:s arbete med indikatorerna. Sara Frankl från SCB:s stab presenterade SCB:s arbete med Agenda 2030, som syftar till att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling. Agendan, målen och delmålen beslutades i september SCB har därefter deltagit i en internationell arbetsgrupp som utarbetar indikatorer som ska mäta uppfyllandet av målen. Sammanlagt finns 169 delmål och 231 indikatorer. Delmålen rör många olika områden, bland annat konventioner och lagar. Vissa delmål och indikatorer kan följas upp med vanlig statistik. En del kan dock vara av känslig art, varför rapporteringen av dessa inte bör ligga på länderna själva. Listan över indikatorer kan delas in i tre kategorier: 1) indikatorer som det finns metoder och standarder för och där data finns i många länder, 2) metoder finns men inte data och 3) indikatorer som det varken finns metoder eller data för. SCB bidrar till genomförandet av Agenda 2030 främst genom att dels utveckla, framställa och sprida officiell statistik, dels genom att bedriva tjänsteexport på statistikområdet. 6 Externa ledamöter om kommande statistikbehov, synpunkter, frågor. I den avslutande diskussionen framfördes bland annat positiv respons på innehållet på dagordningen (intressant att få ta del av vad som är på gång på SCB), men också en önskan om att få ut underlag till mötena i förväg, med preciserade frågeställningar. Då ökar möjligheten för ledamöterna att kunna komma med relevanta synpunkter och förslag.

5 5 (5) I övrigt kom bland annat följande frågeställningar och synpunkter upp: - Det kan vara svårt att avgränsa vad som är välfärdsstatistik. Äldreomsorg är till exempel en välfärdsfråga som inte primärt är föremål för SCB:s välfärdsstatistik. Funktionshinderfrågor är viktiga, men kan av olika anledningar vara svåra att införliva i de ordinarie undersökningarna. - Viktigt att fånga flyktinginvandringen i statistiken för att kunna analysera hur detta påverkar samhället nu och i framtiden. - Snabbare välfärdsstatistik generellt är ett önskemål, för att bättre kunna spegla pågående skeenden. - Bortfallet i SCB:s urvalsundersökningar. 7 Avslutning Ordföranden avslutade mötet.