Möte i användarrådet för Välfärdsstatistik 3 april 2017

Transkript

1 MÖTESANTECKNINGAR 1 (5) Peter Gärdqvist BV/EV Charlotte Samuelsson BV/SV Möte i användarrådet för Välfärdsstatistik 3 april 2017 Närvarande: Peter Vikström, Konsumentverket, ordförande Axel Arvidsson, Försäkringskassan Jonas Ericson, Arbetsmarknadsdepartementet Stefan Erson, Myndigheten för delaktighet Karin Halldén, Institutet för social forskning (SOFI) Mårten Hultin, Finansdepartementet Nasser Nuru Mahmud, Folkhälsomyndigheten Tom Nilstierna, Socialdepartementet Från SCB: Petra Otterblad Olausson, BV, Avdelningschef Alexandra Kopf Axelman, BV/SV, Enhetschef Marie Lideus, BV/EV, Enhetschef Henrik von Hofsten, NR/OEM (FASIT) Peter Gärdqvist, BV/EV, sekreterare Charlotte Samuelsson, BV/SV, sekreterare Inbjudna föredragande: Johan Lindberg (punkt 3) Thomas Helgeson (punkt 4) Frånvarande: Håkan Hellstrand, Sveriges Kommuner och Landsting 1 Mötet öppnas. Godkännande av dagordning Ordförande Peter Vikström öppnade mötet. Presentationsrunda med anledning av två nya ledamöter (Axel Arvidsson och Stefan Erson). Dagordningen godkändes. 2 Information från SCB Petra Otterblad Olausson, chef för avdelningen för Befolkning och Välfärd, presenterade övergripande information om SCB:s verksamhet som tas upp på alla användarråd under våren. Sammanfattning av de viktigaste punkterna:

2 2 (5) Aktuella frågor: - Helen Stoye är vikarierande gd från 15 mars. - En granskning av SCB informationssäkerhet har genomförts (görs vart femte år sedan 2008) och bedömningen är att SCB har en väl fungerande informationssäkerhet. - SCB har omcertifierats enligt ISO Årsredovisning för 2016, arbetsplan för 2017 samt budgetunderlag för perioden har lämnats till regeringen. Årsredovisning för 2016: - Den anslagsfinansierade statistiken har framställts i enlighet med arbetsplanen under 2016, med undantag för att undersökningen Hushållens utgifter (HUT) avbröts pga. låg svarsnivå. - Uppgiftslämnarkostnaderna minskade med 2,7 procent jämfört med Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse gjort en anmärkning om att SCB har ett underskott i uppdragsverksamheten gentemot statistikansvariga myndigheter och ett överskott i den övriga uppdragsverksamheten. Svårighet att kalkylera kostnaderna för större uppdrag är en del av förklaringen. Arbetsplan för 2017: - Samordningen av den sociala statistiken fortsätter, bland annat när det gäller den kommande ramlagen för ett antal EUreglerade undersökningar. Budgetunderlaget : I budgetunderlaget ingår två statistikprodukter på välfärdsområdet där behov av finansiering föreligger: - Tidsanvändningsundersökningen Förmögenhetsstatistik. SCB har inlett ett samarbete med Riksbanken i syfte att försöka återinföra statistik över hushållens tillgångar och skulder. Prioriterade områden under Fortsatt arbete med bortfallsfrågorna - Minska kostnaderna för uppgiftslämnarna och för datainsamling. Ny upphandling avseende extern leverantör av intervjuer i datainsamling för AKU pågår. - Tillgänglighet till statistiskt material till forskningsändamål - Förbättra tillgängligheten till den officiella statistiken för alla användare

3 3 (5) Med anledning av punkten om tillgång till data för forskningsändamål framkom synpunkten att SCB:s prissättning avseende mikrodata kan uppfattas som oförutsägbar. 3 Ny statistik över inkomströrlighet Johan Lindberg på enheten för ekonomisk välfärdsstatistik presenterade ny, årlig statistik över inkomströrlighet. Denna intragenerationella statistik visar hur individers inkomst förändras över tid, till exempel hur man förflyttar sig i inkomstfördelningen under en viss tidsperiod eller hur länge man har låg ekonomisk standard. Olika exempel på statistik över inkomströrlighet visades, bland annat transitionsmatriser över förflyttningar mellan inkomstdeciler. Även Shorrocks R, som är ett alternativt mått på inkomströrlighet, beskrevs översiktligt. Tillgänglig tidsperiod för statistiken är i nuläget för individer och avseende uppgifter för ekonomisk standard (hushållsansats). Uppdatering avseende årgång 2015 publiceras den 1 juni Statistiken publiceras på SCB:s webbsida för Inkomster och skatter: 4 Skillnader i inkomstspridningsmått mellan ULF/SILC och totalräknad inkomststatistik Thomas Helgeson på enheten för social välfärdsstatistik presenterade resultaten av ett projekt som har utrett skillnader mellan Totalräknad inkomstfördelningsstatistik (TRIF) och de inkomstdata som tas fram inom undersökningen Statistics on Income and Living Conditions (SILC). TRIF är basen för den svenska officiella inkomstfördelningsstatistiken, medan inkomstdata från SILC står för Sveriges uppgifter i till exempel Eurostats statistik. Syftet med projektet har varit att identifiera orsaker till att de två undersökningarna genererar något olika värden på inkomstspridningsmått samt att kvantifiera skillnaderna och komma med förslag på hur de kan hanteras. Projektet har identifierat ett antal orsaker till skillnader i skattningarna av bland annat Gini-koefficient och fattigdomsmått mellan SILC och TRIF, varav följande har störst inverkan: Kapitalvinster ingår inte i inkomstbegreppet i SILC enligt Eurostats definitioner men de ingår i TRIF. I TRIF används den ekvivalensskala som kallas Svensk konsumtionsenhetsskala och som fastställdes av SCB år 2006.

4 4 (5) I SILC används Eurostats standardskala, den så kallade modifierade OECD-skalan. TRIF utgör totalräknad och registerbaserad statistik medan SILC är en urvalsundersökning. Projektet visar att det finns ett inslag av bortfallsbias, vilket påverkar skattningarna i SILC. Detta kommer åtminstone delvis att hanteras av att nya kalibrerade vikter tas fram för SILC. I diskussionen efter presentationen framfördes bland annat önskemål om att SCB bör publicera en heltäckande jämförelse av olika källor för bland annat Gini-koefficienten, inte enbart TRIF och SILC utan även t.ex. HEK (den urvalsbaserade föregångaren till TRIF). 5 Gränspendlingens effekt på den officiella inkomststatistiken Peter Gärdqvist på enheten för ekonomisk välfärdsstatistik presenterade resultat från en studie av hur arbetspendlingen från Sverige till Danmark respektive Norge påverkar inkomststatistiken. Grundproblemet är att inkomster som folkbokförda svenskar har i andra länder oftast inte ingår i statistiken. Statistiken blir således missvisande, framför allt för gränskommuner där många personer arbetar i grannlandet. Sedan länge tas gränsregional statistik fram som beskriver bland annat arbetspendling mellan Sverige, Danmark och Norge. Statistiken baseras på ett utbyte av löneinkomstdata mellan länderna. Anledningen till att dessa uppgifter inte används för att uppdatera den officiella inkomststatistiken är att de finansieras av Region Skåne, Region Värmland, Västra Götalandsregionen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. SCB har emellertid fått tillstånd av finansiärerna att använda uppgifterna för en studie. Studien visar att effekten av att lägga på inkomst från Danmark och Norge på de befintliga inkomstuppgifterna är relativt stor för vissa redovisningsgrupper, framförallt på kommunnivå i gränsregionerna. I Årjäng, Eda och Strömstad ökar exempelvis medianvärdet på sammanräknad förvärvsinkomst med mer än 10 procent. SCB ska arbeta vidare med frågan om anslagsfinansiering av utbytet av inkomstdata mellan de nordiska länderna, i syfte att löpande kunna komplettera den officiella inkomststatistiken. Det pågående projektet Nordic Mobility, som finansieras av Nordiska ministerrådet och som drivs av Statistikcentralen i Finland, kommer inledningsvis att finansiera ett par årgångar. Den 4 april behandlas frågan om missvisande inkomst- och sysselsättningsstatistik i gränsregionerna i en interpellationsdebatt i Riksdagen.

5 5 (5) 6 Externa ledamöter om kommande statistikbehov, synpunkter, frågor I den avslutande diskussionen togs olika frågor upp där ledamöterna har särskilda behov eller synpunkter. Delar av detta kan tas upp som särskilda punkter på kommande möten. - SCB:s arbete med bortfallsfrågor. Flera ledamöter lyfte fram bortfallet som en stor utmaning. - Information om FASIT-modellen. Frågan om månatliga kontrolluppgifter och möjlig simulering månadsvis berördes, liksom simulering av sjukpenning. - SCB:s prissättning och tid för handläggning av uppdrag. - SCB:s arbete med att uppdatera och modernisera frågeinnehållet i t.ex. ULF/SILC. - Information om ramlagen för den sociala statistiken. - Presentation om jämställdhetsstatistik. - Information om undersökningen Hushållens utgifter (HUT) och vad som händer framöver. - Arbetet med och behovet av samordningsnummer för personer i Sverige som ej är folkförda. 7 Avslutning Ordföranden avslutade mötet.