Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik,

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, Närvarande: Anna Hedborg, ordförande Jan Henriksson, Boverket Olle Sundberg, Finansdepartementet Peter Vikström, Konsumentverket Daniel Waldenström, Uppsala universitet Karin Halldén, SOFI (ersätter Erik Bihagen) Birgitta Hultblad, Socialdepartementet (ersätter Tom Nilstierna) Gudrun Jonasdottir-Bergman, Socialstyrelsen (ersätter Marie Berlin) Karin Lundström, Arbetsmarknadsdepartementet (ersätter Monir Dastserri) Inger Eklund, SCB Stina Andersson, SCB (ersättare till Inger som går tidigare) Philip Andö, SCB Jenny Lindberg, SCB Henrik von Hofsten, SCB, SCB Inbjudna föreläsare: Örjan Hemström, SCB Johan Lindberg, SCB Anna Nyman, SCB Frånvarande: Zara Bergsten, Institutet för bostads- och urbanforskning Magnus Sjöström, SCB Peter Gärdqvist, SCB Powerpoint-bilder till presentationerna (punkt 3 6) bifogas anteckningarna. Punkt 7 i dagordning (om SCB:s registerbaserade barn- och familjestatistik) skjuts upp till nästa möte på grund av tidsbrist. 1. Öppnande av mötet och fastställande av dagordningen Ordförande Anna Hedborg öppnade mötet. En presentationsrunda hölls. Dagordningens fastställdes. 2. Information från SCB inklusive planering för 2014 Inger Eklund informerade om aktuella frågor för SCB. SCB har anställt en ny biträdande generaldirektör, Helen Stoye som närmast kommer från Pensionsmyndigheten. Hon börjar den 1 november.

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(6) SCB:s verksamhetsplanering för 2015 pågår. SCB räknar med minskade anslag till 2015 eftersom de sista av de kvalitetspengar som SCB har fått under några år försvinner. SCB får dessutom begränsad pris-och löneomräkning. SCB har tagit fram en ny strategisk plan, Strategi 2020, den består av fyra övergripande mål för SCB:s verksamhet Målen är: - SCB tillgodoser användarnas behov av statistik med hög kvalitet - SCB gör det lätt att lämna rätt uppgifter - SCB är en efterfrågad partner för uppdrag - SCB är en respekterad aktör i det nationella och internationella statistiksamarbetet För att nå dessa mål prioriterar SCB fyra vägar, vilka är att samordna statistik, ha smarta lösningar, samverkan samt strategisk kompetensförsörjning. De övergripande målen utgör basen för SCB:s årliga verksamhetsplanering. Riksrevisonen har gjort en uppföljning av hela systemet för officiell statistik. Det berör bl.a. statistikansvaret, kvalitetsarbetet inkl. bortfallet, den internationella samordningen samt Vetenskapliga rådet. Granskningsrapporten publiceras av Riksrevisionen i februari Olika försök och metoder för att minska bortfall pågår på SCB. Mixed mode är en modell som har testats i år och som innebär att uppgiftslämnarna får välja mellan olika sätt att lämna sina svar på t.ex. via en elektronisk webbenkät eller via telefon. Utvärdering pågår och i nuläget ser det ut att vara lyckade resultat. Inom AKU pågår ett försök för en andel av urvalet. Försöket bygger på att anlita ett externt datainsamlingsföretag och följa hur de gör, vilka lösningar de har etc. Eurostats Code of Practice för kvalitetsuppföljning av EU-statistik togs fram 2005 och reviderades År 2007 gjordes en uppföljning för några av EU-länderna. En ny uppföljningsrunda sker nu i perioden augusti juni Ett team från Eurostat är här denna vecka för att se över och gå igenom detta arbete (Peer Review). Utöver SCB kommer tre av de övriga statistikansvariga myndigheterna att vara med samt olika användare av statistiken. Inom EU och det europeiska statistiksystemet pågår en mängd aktiviteter. En ny vision, Vision 2020, tar upp den fortsatta utvecklingen av den europeiska statistiken och även styrningen av utvecklingsarbetet. Sverige påverkas främst när det gäller den sociala och den ekonomiska statistiken. Bl.a. diskuteras en ramlag inom den sociala statistiken samt fortsatt harmonisering av statistiken. En fråga ställdes varför det nu var biträdande generaldirektör (GD) då tidigare titel var överdirektör. Inger nämnde att SCB fått en instruktionsändring redan tidigare.

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(6) 3. Den kommande registerbaserade inkomstfördelningsstatistiken Johan Lindberg, enheten för ekonomisk välfärd på SCB, berättade om den nya registerbaserade inkomstfördelningen som kommer ta över efter HEK. Sista redovisningen för HEK görs preliminärt den 20 februari 2015 och omfattar uppgifter för Den nya registerbaserade inkomstfördelningsstatistiken, för både 2012 och 2013, kommer ut i anslutning till HEK-publiceringen. När skattningar görs utifrån dessa två källor och jämförs uppstår vissa skillnader, vilka framför allt har sin grund i urvalsfel och täckningsfel. T.ex. förekommer större skillnader när det gäller folkbokfört boende och faktiskt boende för grupperna unga vuxna och äldre. En annan avvikelse är att i den registerbaserade statistiken ingår inte underhållsbidrag utan istället används en modell för att simulera dessa transfereringar mellan hushåll, vilket skiljer sig från HEK där uppgifter om underhållsbidrag samlades in. Johan nämner att redovisning görs efter olika hushållstyper. Han berättar även vilken fördelningspopulation som ligger bakom dessa. I samband med publiceringen kommer ett PM ges ut som belyser tidsseriebrottet och dess påverkan på statistiken. 4. Eurostats krav på SILC Philip Andö, enheten för social välfärd på SCB, informerade om att nya krav från Eurostat kräver snabbare leverans av data, vilket förutsätter en kortare period för insamling. I Sverige samlar vi idag in uppgifter mellan februari och december, vilket därmed behöver kortas ned till insamling som begränsar sig till det första halvåret (planerat att genomföra fr.o.m. insamlingsår 2016). För att se hur en kortare insamlingsperiod eventuellt kan påverka statistiken har det gjorts en utvärdering över säsongseffekter. Jämförelser har gjorts mellan juni- juli och helår avseende perioderna och I många fall fanns det ingen skillnad när de olika perioderna jämfördes. Men för vissa indikatorer visade resultaten att det fanns säsongseffekter, då i första hand för de mindre redovisningsgrupper som t.ex. ensamstående män med barn eller personer över 85 år. Fler jämförelser mellan halv- och helår har påbörjats, då för åren innan Förslag om att även ta med juli-december vid jämförelser kom upp, där Philip berättade att detta kommer ingå i jämförelserna nästa år. En fördel med den förkortade fältarbetsperioden (insamlingstiden) är att det blir bättre jämförbarhet mellan svenska och europeiska SILC-data. Utvärderingen av säsongseffekterna kommer att dokumenteras i en rapport.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(6) 5. Ledamöterna Daniel Waldenström och Jan Henriksson berättar om sina verksamheter Forskning om ekonomisk ojämlikhet Daniel Waldenström, Uppsala universitet, berättade om sin forskning om ekonomisk ojämlikhet utifrån SCB:s databaser. Han nämnde tre av sina pågående projekt vilka var: Inkomstfördelningen i Sverige Förmögenhetsfördelningens utveckling i Sverige sedan 2007 Det ärvda kapitalets betydelse Det första projektet tog upp frågor som toppinkomsternas utveckling sedan talets början, kapitalvinsternas betydelse för inkomstojämlikheten, intergenerationell rörlighet i inkomst- och förmögenhetsfördelningarna, trender i välfärdstjänsternas omfördelande effekt samt kvinnliga toppinkomster. Källor för uppgifter bakom dessa studieteman var IoT, Förmögenhetsregistret, FoB, IoT, LINDA, Flergenerationsregistret, Förmögenhetsregistret och Utbildningsregistret. En fundering fanns om reavinster skulle inkluderas eller inte när man undersöker kapitalvinster. Förr togs dessa uppgifter inte med men i detta projekt har de ingått (har ingått över längre perioder och därmed har effekten inte varit synbar). För att kunna jämföra tillbaka i tiden från 1930 och framåt har syntetiska uppgifter skapats i LINDA (som finns sedan 1968). Tanke är att skapa en historisk ginikoefficient. Bakgrunden till det andra projektet, om förmögenhetsfördelningens utveckling, var att förmögenhetsskatten slopades Detta innebär att det saknas mikrodata över hushållens samlade tillgångar och skulder. Därmed försöker man i detta projekt att återskapa hushållsförmögenheter på mikronivå med hjälp av andra register. Källor till detta projekt var Fastighetstaxeringsregistret, Fastighetsregistret, Lantmäteriet, KU, SIX och Linda. Daniel visade även diagram som bl.a. visade träffsäkerhet på gjorda skattningar. I många fall var träffsäkerheten god men ibland fanns vissa svårigheter att göra skattningar, som t.ex. då skulder och nettoförmögenhet. Det tredje projektet omfattade det ärvda kapitalets betydelse och följande områden togs upp: man blir rik antingen genom att spara eller ärva, länge ansågs arv ha liten samhällsekonomisk betydelse, ny forskning inom andra länder visar att arven dock varit viktiga och kan komma att bli viktiga igen, samt frågan om hur det ser ut i den lilla välfärdsstaten Sverige? Källor till detta projekt var IoT, Förmögenhetsregistret och Belinda. Några diagram visades och ett av dem visade ärvt kapital som andel av nationalinkomsten, vilka var högre under 1800-talet jämfört med 1900-talet (även större varians under 1800-talet). För att få tillgång till mikrodata från SCB var det MONA som användes. Med mikrodata kan man titta på rörlighet, skapa många frågeställningar etc.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(6) Som svar på en fråga om vad som kan förbättras kring den registerbaserade forskningen hänvisade Daniel till flera förslag som Bengt Westerberg framfört i utredningen om förutsättningarna för registerbaserad forskning. T.ex. att det vore önskvärt att skapa enklare vägar för forskare att få tillgång till data samt att kodnycklar skulle kunna bevaras längre, t.ex. 20 år. Detta för att man inte kan veta allt som bör ingår redan från början, hela tiden under projektets gång dyker det upp nya frågeställningar. Därmed är det svårt att kunna definiera beställningen exakt redan första gången. Vid tillägg av variabler vid senare tillfälle krävs nya definieringar, nya prövningar etc. Information om Boverkets verksamhet Jan Henriksson, Boverket, berättade om Boverket som tillkom 1989 efter en sammanläggning av tidigare Bostadsstyrelsen och Planverket. De är en förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, byggande och förvaltning av bebyggelse, boende m.m. De arbetar bl.a. med att aktualisera statistik, följa och analysera utvecklingen på bostadsmarknaden, vilket görs på både nationell och regional nivå. Andra uppgifter är att följa och analysera tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen samt lagstiftningen om energideklaration för byggnader. I förekommande fall upprättar de och förvaltar register över energideklarationer. När det gäller statistikområdet ska de även aktualisera och följa såväl statistik som analyser med inriktning på bostadsmarknader och byggande i ett nordiskt perspektiv. De ska även analysera skillnaderna mellan de nordiska ländernas utveckling när det gäller bostadsbyggande. 6. Yrkets betydelse för dödligheten Örjan Hemström, Prognosinstitutet på SCB, berättade om hur dödligheten varierar mellan olika yrken. Det har kommit ut en rapport om detta, vilken återfinns på webben. För yrkesindelning har SSYK använts som kod, vilken innehåller 355 yrkeskoder på sin mest detaljerade nivå. Det visade sig att kvalifikationskrav har påverkan för dödligheten i yrket. Bland vissa yrkesgrupper finns stora skillnader. Det finns även vissa könsskillnader i yrken som har hög respektive låg dödlighet. Tittar man i stället på utbildningsnivå visar det sig att de med hög utbildning har lägre dödsrisk än de med hög utbildning (detta oavsett yrke). Vid jämförelse mellan inrikes och utrikes födda förekom inga större skillnader utom för några grupper. Det finns flera faktorer som bidrar till skillnader i dödlighet mellan yrken. Örjan visade resultat i diagramform där skillnader kunde utläsas mellan olika bakgrundsfaktorer. 7. Övrigt En fråga kom upp om vad som händer med bakgrundsvariabler från föräldrarna i och med pågående avidentifiering av Barn-ULF. Helena nämnde kort att många

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(6) variabler från ULF/SILC matchas på Barn-ULF innan avidentifiering görs. Detta möjliggör att man fortfarande kan göra studier mellan barn och deras föräldrar. De ledamöter som var intresserade av att specifika variabler ska omfattas ombads kontakta SCB snarast för att klara ut möjligheten för detta. Jan Henriksson berättade att han kommer att gå i pension 30 november och avgå från användarrådet. Han tackade därmed för sig. Anna Hedborg framförde ett stort tack till Jan för hans långa tid i användarrådet. Enligt dagordningen skulle Anna Nyman berättat om SCB:s registerbaserade barnoch familjestatistik men denna punkt hanns tyvärr inte med denna gång (kan bli aktuellt till vårens möte istället). Vid protokollet Justeras Anna Hedborg