Lokal arbetsplan läsåret 2017/18

Transkript

1 Lokal arbetsplan läsåret 2017/18 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen bankgiro 40. Skäggebergsskolan Sunne expedition org nr Sunne

2

3 Innehåll Inledning, skolans vision... 4 Tre hörnstenar... 4 Kunskapsmål för Skäggebergsskolan... 5 Process... 5 Dokumentation... 5 Utvärdering... 6 Tillgänglig lärandemiljö... 6 Mål... 6 Process... 6 Dokumentation... 7 Utvärdering... 7 Ledarskap... 8 Mål... 8 Process... 8 Dokumentation... 8 Utvärdering... 8 Fritidshemmet

4 4 (11) Inledning skolans vision Arbetet på Skäggebergsskolan ska bygga på respekt, ansvar, förutsägbarhet och öppenhet. All personal på skolan ska formas i vad som kännetecknar ett gott demokratiskt ledarskap och i enlighet med detta verka för en skola som visar stort engagemang i varje elevs kunskapsutveckling och arbetsmiljö. Lärande formas i integrerade sociala processer där lärarens förmåga att skapa och bygga relationer är av avgörande betydelse. Kunskapssynen på skolan vilar på den vetenskap som ständigt kritiskt prövar och tänker nytt samt kombineras med de goda erfarenheter som lärare förvärvar i sitt yrke. Lärare lär av varandra genom kollegialt lärande och i kollegial respekt. En kompetent lärares undervisning är därför vetenskap men även att betrakta som en konst. Tre hörnstenar i vårt uppdrag Lärarna ska vara tryggt förtrogna med kunskapsuppdraget och förstå ledarskapets betydelse för att skapa goda relationer till elever som till elevers lärande. Skolan ska verka för att i alla avseenden skapa en tillgänglig lärmiljö. Rektor ska alltid sträva efter att anställa den mest kompetenta läraren tillika den mest lämpliga ledaren för undervisningen, i varje ämne och till varje lektion. Rektor och lärare ska alltid markera att undervisning och lektionen ska uppta en särskilt respekt hos eleven. Eleverna ska då lära sig en arbetsrespekt genom att läraren tydliggör strukturer och innehållet för varje lektion och för varje ämne. Elever ska veta att läraren ställer nya och stigande förväntningar på att de kan och har rätt att lyckas nå nya och högre mål i sitt lärande. Rektor ska därför tillsammans med lärarna arbeta aktivt med en grundstruktur som är gemensam för alla lektioner och alla åldrar. En viktig väg till att nå målen är att få eleverna delaktiga i undervisningen genom att gradvis göra dem medvetna om att bedöma sin egen kunskapsutveckling. I praktiken sker det bäst när eleverna kan förstå och sätta i ett sammanhang de olika förmågor som är centrala för varje ämne. Därför ska alla lärarna arbeta med språkutvecklande arbetssätt i sina pedagogiska planeringar. En viktig metod är genre-/cirkelpedagogiken som främjar språkutveckling i alla ämnen. En annan viktig väg är att läraren, enskilt som tillsammans med kollegor och rektor, bedriver ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete av de resultat som redovisas i undervisningen. Rektor har ett särskilt ansvar att uppmuntra till goda kritiska samtal - med som mellan lärare. Rektor ger regelbunden återkoppling till undervisningen och beröm till lärare för goda insatser. Rektor gör regelbundna klassrumsbesök som en del av det pedagogiska ledarskapet men även för att förvissa sig om en god arbetsro och arbetsrespekt. Rektor ska uppmuntra eleverna till goda samtal om undervisning och lärande. Eleverna ska förstå värdet av att arbeta och göra klart samt att begåvning är ett samlingsnamn för många förmågor som alla kan övas upp. För allas umgänge, på lektioner och raster, finns det klart uttalade, gemensamma normer och ordningsregler. En ordning, byggd på medmänsklighet och empati, skapar trygghet, respekt och utgör den grundläggande förutsättningen för alla elevers kunskapsutveckling. All personal på skolan ska därför vara vuxna förebilder genom att hälsa, bekräfta, samtala med, och vid behov stötta eleverna. Därmed ska det tydligt framgå på skolan att alla elever är allas elever.

5 5 (11) Kunskapsmål för Skäggebergsskolan Alla elever kan läsa senast i slutet av årskurs 1, Skolverkets bedömningsstöd I läsfömåga för elever i åk 5 DLS - skall alla nå minst stanine 3 Alla elever i åk 6 ska nå nivån läsförmåga minst stanine 3 enligt Ängelholmsprovet Alla elever från åk 3-6 ska redovisa ett förbättrat resultat från höst till vår i NCM s test Att förstå och använda tal Kunskapsredovisning med analyser på alla elever i samtliga ämnen åk 3 t.o.m. åk 6 Meritvärdet för betygen i åk 6 ska höjas successivt minst 215 p VT 17/18 Minst 20 % av de totala betygen är A och/eller B i åk 6 VT 17/18 Process I årskurs 1-3 har vi särskilt fokus på elevens läsinlärning och språkutveckling I årskurs 4-6 ska elevens läsförståelse följas upp och genom förbättrade analyser Matematiktester för alla elever i åk 3 - åk 6 förstå och använda tal 2 ggr/år Extra fokus och stöd under 2017/18 på elever som riskerar komma efter i ENG Arbetslagsmöten för att säkerställa elevens kunskapsutveckling och närvaro Om en elev riskerar att inte nå målen anmäls detta till elevhälsan och rektor som skyndsamt erbjuder eleven och hemmet stöd, ev. upprättas också ett åtgärdsprogram. Stödet kan utformas som s.k. intensivundervisning och/eller läxhjälp utanför skoltid. I första hand lösa stödet i liten grupp inom ramen för klassrumsundervisningen. Vårt arbetssätt och våra metoder är forskningsbaserade. De är flera och varierande till innehåll för att eleverna skall kunna finna det som just hon/han lär sig bäst på. SvA undervisning är en källa till språkutveckling för alla elever på skolan Arbetslagen diskuterar i samtliga ämnen (SKUA) pedagogiska planeringarna med språkmål i syfte att höja nivåerna i undervisningen och för att flera når högre mål/betyg. Åk 4-6 har ämnes- och betygskonferenser i syfte att via stöd av pedagogiska planeringar med språkmål ge kollegiet bra elevunderlag för likvärdiga bedömningar Rektor och förstelärarna ska arbeta med vedetagna modeller i de regelbundna kunskapsuppföljningar som syftar till att höja graden av måluppfyllelse hos varje elev Alla årskurser har läxor som ett komplement till god undervisning. Läxorna är välavvägda till sitt innehåll, till elevernas ålder och ofta utformade för att förstärka och repetera. Dokumentation Skolverkets bedömningsstöd i SV och MA för åk 1-2 Kunskapsuppföljning för samtliga elever i samtliga ämnen åk 3-6, två gånger per läsår Förstå och använda tal i MA åk 3-6 Resultaten av de nationella proven åk 3 och åk 6 Betygsstatistik i årskurs 6 Skolverkets kvalitetsindikatorer Skriftliga omdömen som skrivs i IUP kontinuerligt under läsåret.

6 6 (11) Utvärdering Regelbundna diskussioner av resultat och måluppfyllelse i arbetslagen 1-2 ggr/månad och på personalkonferenser ett tillfälle per månad Rektors besök i klassrummet för samtal med elever och lärare Uppföljning av undervisningen i ämnesgrupper på skol- och kommunnivå Analys av kunskapsresultaten på skolan 2 ggr/läsår med samtlig personal Analys av resultaten från de nationella ämnesproven på skolnivå men även på kommunnivå under förstelärarnas ledning Betygskonferenser lärare på mellanstadiet för bedömning/betyg i åk 6 Utvecklingssamtalet med elev och förälder Skolans rektor redovisar och argumenterar/analyserar resultaten i rektorsgruppen Tillgänglig lärmiljö Mål att alla påståenden ska ha medelvärde minst 8 på den 10 gradiga skalan Skolarbetet är intressant Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag har lust att lära mig mera Mina lärare hjälper mig i skolarbetet Jag kan få svårare uppgifter om jag vill Min undervisning använder digitala verktyg På lektionerna får vi diskutera och framföra våra åsikter Mina lärare är rättvisa mot oss elever I min skola följer eleverna de ordningsregler som är beslutade Jag har studie ro på lektionerna I min skola finns det inga elever som jag är rädd för Jag känner mig trygg i skolan Rasten ger mig utrymme till att välja både vila som rörelse och lek om jag önskar Jag vet vem på skolan jag ska prata med om jag behöver det Jag är nöjd med min skola som helhet Process Rektor och personalen ska aktivt finnas med i elevernas dagliga möten, hälsa på dem, tala med dem, ha kul och skratta med dem i syfte att bekräfta och skapa anknytning Språkutvecklande arbetssätt med språkmål för inkludering och mångfald Digitalisering av undervisningen Skolan ska aktivt följa upp och stärka elevers närvaro i skolan Vi arbetar återkommande med eleverna om förståelsen/vikten av begreppet arbetsrespekt Vi arbetar förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen Vi har höga och positiva förväntningar på eleverna Vårt förhållningssätt präglas av att vi stöttar och uppmuntrar eleverna till delaktighet främst när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar

7 7 (11) Eleverna deltar i klassråd för att diskutera en trygg rast- och lärmiljö Vi har rastvakter med reflexväst, för att synas bra Vi genomför s.k. tjej- och killsamtal i åk 6 Skolsköterskan genomför s.k. Hälsosamtal med alla elever i förskoleklass och åk 4 Vi arbetar genomgående med kamratstärkande övningar Personalen på skolan erkänns sin vuxenauktoritet av eleverna genom att visa ett förhållningssätt i sitt ledarskap som inger respekt och värdighet Trivselprogrammet för en ökad delaktighet på raster i syfte att främja trivsel och rörelse Dokumentation Uppföljning av Likabehandlingsplanen Olika enkätsammanställningar Sammanställning av trygghetssamtalen Klassrådsprotokoll Elevrådsprotokoll Hälso- och trygghetsteamsprotokoll Elevers närvaro och samarbetet med hemmen Föräldramöten och föräldrasamtal Utvärdering Elevenkäter Årlig enkät till vårdnadshavare Hälso- och trygghetssamtal Klassråds- och elevrådsprotokollen analyseras Utvecklingssamtalen

8 8 (11) Ledarskap Mål Ledarskapet på Skäggeberg ska under 2017/18 särskilt präglas av ett emotionellt förhållningssätt, vars främsta syfte är att skapa relationer. Läraren ska bygga förtroendefulla relationer till sina elever men också låta eleverna få en konstruktiv relation till det ämne som undervisningen behandlar. Vi ska tillvarata den fortbildningsinsats som erhålls via SKUA och främst där den forskningsbaserade definitionen på begreppen stöttning och inkludering. De utgör grunden i den gemensamma handlingsplan som all undervisande personal ska följa för ett än starkare ledarskap. Alla lärare ska ha pedagogiska planeringar med språkmål i vilket ledarskapet också antas växa av den styrka som finns att hämta från alla elevers skiftande bakgrunder och upplevda erfarenheter. Process Lärarens reflektion genom integrering med och återkoppling från elever Olika samtalsmodeller ex. sokratiska samtal Lektionsplaneringar, arbetslagsmöten, APT kollegiala samtal, kollegialt lärande SKUA - handlingsplan Rektors lektionsbesök och medarbetarsamtal Dokumentation IUP, klassråds/- elevrådsprotokoll Arbetslagsprotokoll, APT protokoll, anteckningar medarbetarsamtal Utvärdering SKUA Kvalitetsanalys

9 9 (11) Fritidshemmet - Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av fritidshemmets kunskapsuppdrag Den lokala arbetsplanen för Skäggebergsskolans fritidshem kompletterar arbetsplanen för grundskolan/grundsärskolan och gäller lika för Skäggebergsskolans samtliga tre avdelningar; Skäggebergsgården, Linden 1 och Linden 2. Den lokala arbetsplanen utgår från lgr 11 kapitel 2 Skolans övergripande mål och riktlinjer samt Kommunens skolplan. Personalens kompetenser ska utnyttjas generellt i syfte att arbeta med det uppdrag som riktar sig till utveckling av hela verksamheten, men också specifikt mot enskilda elever och grupper av elever. Personalen på fritidshemmen utgör även ett viktigt stöd i klasslärares undervisning gäller främst från förskoleklass till årskurs 3. Vad som ska känneteckna undervisningen på fritidshemmet Elevernas lek och skapande står i fokus för fritidshemmens uppdrag. Lärare i fritidshemmen utformar aktiviteter med hänsyn till elevernas ålder och intressen. I det arbetet ges eleverna, i takt med växande ålder och mognad, successivt ett inflytande över verksamheten som stärker dem i att utveckla sin personlighet. Undervisningen på fritidshemmet ska genom värdeorden mångfald, öppenhet och kreativitet bedriva en verksamhet som uppmärksammas med stolthet. Kunskapsmål och processarbete för Skäggebergsskolans fritidshem Normer och värden. Genom Trivselprogrammet ska elever i åk 3-6 under en termin pröva på rollen som Trivselledare och bl.a. ansvara för aktiviteter på raster samt även medverka i Trivselrådet och där arbeta för de värden som uttrycks i Likabehandlingsplanen. Samlingen är ett forum där alla får komma till tals och förstå hur ett möte organiseras och efterföljs. Elever i åk 3 ska pröva på att leda en samling. Genom att ha och sköta om en egen plats i tamburen lär sig eleverna förstå värdet av hur gemensam ordning skapar system av effektiv organisation och god struktur. Kunskaper Alla elever erbjuds minst en gång per vecka i fritidsgympan. Genom flera varierande och korta pass syftar fritidsgympan till att stimulera eleverna till rörelse och motorik. Bokläsning/bokprat. Personalen har gemensam högläsning i böcker eleverna själva varit med och valt ut. Eleverna ges utrymme till frågor och diskussioner. Den skapande verksamheten ska utmana elevens sinnlighet. Genom att vi presenterar ett variationsrikt utbud av färg, formgivning och olika material utvecklar vi elevens kreativitet. Den ska utformas i syfte att både verka normbrytande ex lego och bild för både flickor och pojkar men även genom att ta hänsyn till varje elevs skiftande intressen.

10 10 (11) Elevernas ansvar och inflytande Eleverna ska kunna välja mellan flera olika aktiviteter samt ha visst inflytande över vilka dessa aktiviteter är. Men! Eleverna ska även förstå värdet av att göra färdigt slutföra - varje aktivitet innan de väljer en ny. Den fria leken är fritidshemmets motor och hjärta. Den fria leken ger eleverna utrymmet att pröva sin kreativitet, till social interaktion med och mellan grupper samt till att öka trivsel ha kul! Den fria leken sker alltid under personalens ansvar Eleverna ska förstå värdet av att samla kraft och reflektion av den egna som den gemensamt upplevda skoldagen genom att erbjudas regelbuden vila och återhämtning Dokumentation Dokumentationen av verksamheten sker dels separat genom de tre olika arbetslagen i deras egen planering samt gemensamt för samtliga. All personal samlas en gång per månad med rektor för att planera och följa upp verksamheten. Rektor gör där minnesanteckningar. Utvärdering Personalen i kvalitetsredovisningen skriftligt läsårsvis Föräldrafika, samtal mellan personal och föräldrar Tillgänglig lärmiljö Mål Alla elever förstår värdet av att visa respekt för verksamheten på fritids Alla elever känner sig trygga och upplever att de trivs på fritids Alla elever känner att de har bra relationer med personalen Alla elever känner delaktighet i de val och i de aktiviteter de presenteras Alla elever vet vad som förväntas av dem på fritids Alla elever möter en bra lärmiljö på fritids Alla elever känner att aktiviteterna på fritids är meningsfulla för dem Alla elever känner att samverkan mellan personalen och hemmet är bra Alla elever är förtrogna med Likabehandlingsplanen. Process Se arbetet med kunskapsmål. Dokumentation/utvärdering Enkät till föräldrar/vårdnadshavare i slutet av läsår

11 11 (11) Ledarskap Mål Ledarskapet på Skäggeberg ska under 2017/18 särskilt präglas av ett emotionellt förhållningssätt, vars främsta syfte är att skapa relationer. Personalen på fritidshemmen ska bygga förtroendefulla relationer till sina elever men också låta eleverna få en konstruktiv relation till den aktivitet, den verksamhet som bedrivs på fritidshemmen. Även fritidshemmen ska arbeta målmedvetet med begreppen stöttning och inkludering. Det sker främst via olika förebyggande och reflekterande samtal men också genom att eleverna själva får pröva på ledarskap i lekar och övningar. Process samlingar trivselprogrammet, lärande samtal exempelövningar och förevisningar ex film Dokumentation och utvärdering Enkät till elever samt till föräldrar/vårdnadshavare Att eleverna får ge uttryck för vad som kännetecknar ett ledarskap som ger prov på relationsskapande, ansvar och utförande samt själva få prova på leda varandra åk 3. Fritidshemmet i världen Mål och process Skäggebergsskolan, skola som fritidshem, är stolta över att ta emot nyanlända elever. Vi ser och tillvaratar den styrka och de stora möjligheter som finns i att elever med olika språk-, etnisk- och kulturell bakgrund berikar varandra genom dagliga möten och utbyte av erfarenheter. På fritidshemmet visar eleverna upp nya språkliga, sociala och kulturella erfarenheter som både förenar och skiljer varandra åt - med syftet att också diskutera med/och lära av varandra. Fritidshemmet ska ha en öppenhet gentemot företag, föreningar och organisationer i syfte att låta eleverna få bekanta sig med och i vissa delar aktivt pröva på de erfarenheter och det utbud som finns i ett lokalt-globalt samhälle som Sunne. Föräldrar/vårdnadshavare ses som den viktigaste samarbetspartern till fritidshemmet. Genom att personalen visar öppenhet, hälsar på och bekräftar varje förälder som dagligen lämnar/hämtar, skapas en ömsesidig respekt och förståelse. Föräldrafika ges minst 2 gånger per termin för att skapa förtroendefulla samtal mellan personal och föräldrar. Föräldrar erbjuds då den insyn och det inflytande de så önskar. Dokumentation och utvärdering Den årliga kvalitetsredovisningen för skolan