Infektion-Ambulans- och. akutsjukvård. Innehåll. akutsjukvård. Del I. Arne Olofsson Akutläkare, Överläkare ambulanssjukvården
|
|
- Ann-Marie Öberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Infektion-Ambulans och akutsjukvård Arne Olofsson Akutläkare, Överläkare ambulanssjukvården Innehåll Del I Infektion och epidemier Immunologi och immunbrist Del II Allvarlig infektion och sepsis Hygien och smittskyddsrutiner Infektion-Ambulans- och akutsjukvård Del I 1
2 Infektion och epidemier Definitioner Den som utsatts för ett smittämne (bakterie, virus, parasit) som kan leda till sjukdom är exponerad. Om smittämnet får fäste är vederbörande smittad. Om detta leder till iakttagbar sjukdom har man en klinisk infektion. Inkubationstid är den tid från smittotillfället till smittan utvecklat symtom hos den smittade. Zoonoser är infektioner som överförs från ryggradsdjur till människa (ex. Salmonella, Rabies). En infektion som man fått inne på sjukvårdsinrättning kallas nosokomial infektion, till skillnad från samhällsförvärvad infektion En epidemi är en oväntad ansamling av sjukdomsfall Infektion och epidemier Pest, Leprae och Kolera. Epidemier under medeltid och fram till modern tid som följd av dålig hygien, närhet till svartråttor och avföring Infektion och epidemier HIV som på sikt leder till AIDS Epidemi i modern tid 2
3 Immunologi och Immunbrist Försvar mot infektion Primärt ospecifikt infektionsskydd Huden och dess celler (barriär) Keratinocyter, melanocyter, Langerhans celler Hår, talgkörtlar, svettkörtlar Slemhinnor Cilier som transporterar slem med bakterier/virus Kolonisation av apatogena (nyttiga) bakterier Produktion av HCl, lysozymer etc Immunologi och Immunbrist Försvar mot infektion Inducerbart immunsystem Inom 1 dygn Granulocyter, makrofager (lysozymer, laktoferrin etc) som hindrar bakterietillväxt. Akuta fasproteiner (från levern) CRP, Mannos-bindande protein. Dessa underlättar aktivering av komplementsystemet Komplementsystemet aktiveras (befintliga antikroppar opsoniserar och lyserar främmande cellytor). Antigenspecifikt immunsystem (från 1 dygn-framåt) Lymfocyter (CD4-Hjälparceller och Makrofag-celler) identifierar främmande cellytor och (i samverkan med cytokiner) stimulerar till monoklonal tillväxt av Immunoglobulin i blod (Ig- M, Ig-G, Ig-A) och specifika cytotoxiska nya lymfocyter (CD8- celler) som specifikt angriper identifierade patogener i blod, lymfatiska systemet och på cellulär nivå. Immunbist Ärftlig immunbrist Dysfungerande komponent i immunsystemet Komplementbrist, Immunoglobulin-brist, ärftliga blodcellssjukdomar, defekta lysozymer etc Förvärvade immunbristsjukdomar Sjukdom primärt mot Immunsystemet HIV- angriper CD4-Monocyter Immunbrist p.g.a. skada och sjukdom Blodcellssjukdomar Leukemi, Lymfom, Anaplastisk anemi etc Leversjukdom, Njursjukdom, Systemsjukdomar, Cancer Spleenektomi, Ledproteser, KAD Immunosuppressiv behandling Cytostatika, Strålbehandling Kortisonbehandling 3
4 Immunbrist i akutsjukvård I akutsjukvården används numera beslutstödssystem RETTS. Under rubrik Infektion (ESS-47) är immunbrist särskilt angivet som en stor riskfaktor. 47. METTS/RETTS -Infektion UNS B99 -Feber R50.9 -Lokal infektion -Petekier + infektionstecken enligt orange ruta -Infektionstecken och svår smärta -Feber > 38,5 o och frossa nu eller före inkomst -Immunosupprimerad patient -Patient med feber >38,5 o + anamnes på inopererat material - Kraftig lokal infektion - Inget av ovanstående Faktaruta Infektionssymtom som försämras med påverkan av vitalparametrar pga spridning till blodet (sepsis) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Ursprung ifrån luftvägar, urinvägar, sår eller bukorgan. Tidig diagnos av sepsis och insättande av antibiotika är avgörande för patientens överlevnad! Infektionstecken i kombination med svår smärta kan vara ett tecken på invasiv streptokockinfektion, vilket därför skall prioriteras. Petekiala är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga Immunosupprimerad patient (cytostatika- eller kortisonbehandlad eller känd immunbrist) med infektionstecken har ökad risk för allvarlig infektion. Inopererat material så som t.ex katetrar innebär alltid en ökad risk för allvarlig infektion Rekommendationer enligt METTS Urinsticka Urinsticka Urinsticka+CRP Processåtgärd hospitalt: Blododling på alla med feber >38,5º Spädbarn Barn och ungdomar Vuxna Äldre Immunosupprimerade 4
5 Spädbarn Gastroenteriter Oftast virus, men bakteriella infektioner förekommer. Nya serotyper varje år, ingen immunitet. Risker: Relativt snabb intorkning och hypovolemi. RS-virus Virus som ger en generell bronkiolit. Nya serotyper ger ingen effektiv immunitet. Risker: dyspné, auxillär andning, uttröttning och respiratorisk insufficiens. Spädbarn Glöm ej Varicellae Risker: Hudinfektioner ev. allvarliga infektion och sepsis Barn och ungdomar Vaccinationsprogram BVC MPR (Mässlingen, Parotit, Röda hund). Polio. DT (Difteri, Tetanus). HiB (H. influenzae typ B). Vid behov Pertussis, Pneumokocker, Influensa A,B, Hepatit-B, BCG (tbc), varicellae. 5
6 Barn och ungdomar Meningokock-inf. Kan ge livsfarlig meningit och sepsis Pneumokock-inf. hos spleenektomerade Kan ge livsfarlig meningit och sepsis Streptokock-inf. Kan medföra scarlatina och allvarlig smitta till äldre med svåra mjukdelsinfektioner som följd. Glöm ej: Mononukleos(EBV) Kan ge leveroch mjältförstoring I vissa fall blödning Barn och ungdomar Flyktingar och utländska barn: Ej säkert vaccinerade enl. BVC-program. Många virussjukdomar (tänk på ev. ej vaccinerade) kan ge encefalit. Tarm-inf. som Salmonella, EHEC, andra dysenterier (blodiga diarréer). Influensa A(H1N1) kan ge fulminanta förlopp med pneumonit hos unga (Jfr Spanska sjukan för 100 år sedan). Blindtarmsinflammation kan ge fulminant förlopp. Ryggsmärta kan vara pyelonefrit. Mjukdelsabscesser förekommer hos unga (ofta p g a fistlar). CP-skada och andra sjukdomar kan medföra nedsatt andningsfunktion och allmänt nedsatt infektionsförsvar. Vuxna och äldre Inf. I luftvägarna: Influensa kan ge allvarliga pneumoniter och ARDS (vissa fall vid A(H1N1)-epidemin). Inte så sällan leder influensa till sekundär bakteriell pneumoni. Infektioner HPV (Varicellae zoster hos tidigare varicellae-inf.). Infektiösa tarmsjukdomar (risk hypovolemi och elektrolytrubbningar). Hepatit B, C (ofta vid intravenöst missbruk). Abdominella infektioner är potentiellt allvarliga (Divertikulit, Cholecystit). Urinvägsinfektioner (även pyelonefrit). Genitala inf.(även sexuellt överf. HIV och Hepatit B, C). Endokardit hos intravenösa missbrukare (septiska embolier, stafylokocker). Inf. i leder och skelett (många med ledproteser). Inf. I hud- och mjukdelar (Grupp-A-Streptokocker) kan ge nekrotis. fasciit. Inf. CNS (meningit och encefalit). Tropiska sjukdomar hos de som reser (Malaria, Giardia). Invandrare/flyktingar kan ha ovanliga inf. (Tbc). Ge särskilt akt på Immunosuppression!! 6
7 Infektionstecken Feber eller hypotermi och Frossa Peteckier Hosta Urinvägssymtom (särskilt KAD) Cerebral påverkan Nytillkommen svår värk Septiska embolier CVK eller annan portinfektion Uppenbart inflammerad hud/mjukdelar Nytillkommen ledsvullnad/ledsmärta GI-symtom (diarré/ buksmärta/ kräkningar) OBS! feber kan saknas vid allvarlig infektion, ofta i samband med immunosuppression och/eller beh. Med NSAID och Paracetamol Prehospital behandling: 1. Identifiering av infektionssjukdom och rätt triage 2. Syrgas 3. Vätska (Ringeracetat) 4. Symtomatisk behandling Akutmottagning/Infektionsmottagning: 1. Vätska och syrgas 2. Prover ev. blododlingar 3. Antibiotika 4. Symtomatisk behandling Antibiotikaresistens ett gissel!! Slut! Frågor? 7
Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs merSå fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten
Så fungerar vacciner Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten Så fungerar vacciner Innehåll Vaccintyper Vaccininducerat immunsvar Vaccinationsserier antal doser och ålder
Läs merKortsvarsfrågor Sida 1 av (6) (max 45 poäng)
Kortsvarsfrågor 2016-10-07 Sida 1 av (6) 1. Vid septisk chock ses allvarlig hypotension. Förklara kortfattat fysiologiskt varför dessa patienter drabbas av hypotension. (3p) Svar: Vasodilatation, ökad
Läs merMCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs mer1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätt(a) svarsalternativ 1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? a. Urinodling b. PCR mykoplasma
Läs merMissbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus
Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med
Läs merOmtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar
Läs merBARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:
en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merVilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Läs merVacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman
Marta Granström MTC, Karolinska Institutet & Universitetssjukhuset, Solna Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman 1 VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (1) LEVANDE, FÖRSVAGADE (ATTENUERADE) Bakteriella
Läs merSmittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå
Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare 2018-10-25 Luleå 2018-10-29 Mässling Vaccination infördes på 1970-talet och blev allmän från 1982 Paramyxovirus som överförs som en luftburen droppsmitta
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer
Läs merInfektionssjukdomar. Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014
Infektionssjukdomar Karin Ängeby Intensivvårdssjuksköterska HT 2014 Infektion Definition: tillstånd när mikroorganismer såsom bakterier, virus eller parasiter invaderar, etablerar sig och tillväxer i kroppsvävnad.
Läs merDiagnoskodning infektionskliniken
DIAGNOSLATHUND INFEKTIONSKLINIKEN 2019-02-26 Eva Forslund, klassif ansv ning infektionskliniken Tuberkulos Patient som kommer för rutinåtgärder riktade till vissa grupper i befolkningen. Avser även patienter
Läs merInnate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner
Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) Cytokiner interferoner,
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
Läs merRådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Läs merAtt studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor
Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merHygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Läs merTentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II
Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p
Läs merTentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H
Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p
Läs merVaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård
Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Läs merProgram. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd
Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska
Läs mera. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätta svarsalternativ 1. Vilket/a av följande svarsalternativ är korrekt/a avseende malaria? a. Plasmodium falciparum förekommer hos andra däggdjur än människan b. Malaria
Läs merÅrsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merPrehospital ICT Arena Promoting ICT and ehealth in Prehospital Care
Prehospital ICT Arena Promoting ICT and ehealth in Prehospital Care Sepsis i ett prehospitalt kontext en förstudie Johanna Bergman Metis Forum 22/2 2018 Bakgrund 40 000 drabbas av samhällsförvärvad sepsis
Läs merAllmänt om bakterier
Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merBakterier kan skydda sig med hjälp av ett skal (vilsporer) för att kunna överleva i olika miljöer.
Bakterier (mikroorganism) Bakterie (Bacill) - efter grekiskans ord "bakterion" som betyder "liten stav". En encellig organism som delas in efter sin form (bacillerna är avlånga, kockerna är runda, spiriller
Läs merFölj länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)
Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling
Läs merVaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet
Vaccination för prevention av infektionssjukdomar Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet Smittkoppor Epidemier med hög dödlighet Orsakas av ett
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs mer1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk
1 (6) 1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk chock? 1p Ökad distributionsvolym 2. Varför är TEE den undersökning som bör utföras vid misstanke om endokardit
Läs merPersonalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala
Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala Personalskydd Det bästa skydd mot nedsmittning av personalen är kunskap om riskerna och om sjukdomens smittvägar. Personalen
Läs merLunginflammation och vaccinering
Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Läs merRiktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Läs merBarnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?
Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem? Allmänmedicinsk fortbildningsakademi: april 2014 Ann Lindstrand, barnläkare, specialist i folkhälsa/socialmedicin Vad vaccineras barn
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3
Läs merPersonalskydd och smitta
Personalskydd och smitta Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare regiongavleborg.se AFS 2005:1 https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/publikationer/foreskrifter/ https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter
Läs merTarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs mer08:30 Välkomna Helena Hultqvist. 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo
Program 08:30 Välkomna Helena Hultqvist 08:40-08:50 Introduktion Bakgrund korttidsfrånvaroprojektet Madeleine Hagman 08:50-9:30 Smittor och smittvägar Ing-Marie Einemo 09:30-10:00 Fika 10:00-11:30 Hygienrutiner
Läs merKroppens Försvar mot sjukdomar
Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar
Läs merAnmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Läs merLunginflammation och vaccinering
Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Läs merVaccinering av barn mot pneumokocker?
Vaccinering av barn mot pneumokocker? En rapport om sjukvårdshuvudmännens syn BARNPLANTORNA - Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat Rapport 2006-04-24 Bakgrund De barnvacciner som erbjuds till alla
Läs merInfektioner och graviditet
Infektioner och graviditet Allmänt: Vad innebär infektionen för moderns hälsa jmf med infektion hos ickegravid. Speciellt: Vad innebär infektionen för fostret Vad innebär beh av infektionen för fostret
Läs merDet nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merSmittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn
1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.
Läs merUtredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Läs merSEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merInfektionskänslighet hos patienter med hematologisk sjukdom
Infektionskänslighet hos patienter med hematologisk sjukdom Prof. Per Ljungman Hematologiskt Centrum och Centrum för Allogen Stamcellstransplantation Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet
Läs merMultiple choice frågor
Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R
Läs merKvalitetsregister Akut bakteriell meningit
Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt
Läs merMEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merImmunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11
Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem
Läs merTarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merIntroduktions-och informationsbroschyr för nyanställd personal samt studenter INFEKTIONSKLINIKEN USÖ
Introduktions-och informationsbroschyr för nyanställd personal samt studenter INFEKTIONSKLINIKEN USÖ INFORMATION OM INFEKTIONSKLINIKEN I A-HUSET Infektionskliniken är belägen i A-huset Mottagningen samt
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 212 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 211 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...3 Multiresistenta bakterier...4
Läs merVägledning om smitta och smittskydd till hälso- och sjukvårdspersonal i möten med migranter
Vägledning om smitta och smittskydd till hälso- och sjukvårdspersonal i möten med migranter Allmän bedömning Folkhälsomyndigheten bedömde i november 2015 att de nuvarande flyktingströmmarna utgör låg risk
Läs merInfluensa i Västernorrlands län säsongen Vecka
Antal anmälda fall SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 5, 2017 I detta nummer av SmittnYtt kan man bl.a. läsa om den gångna influensasäsongen i länet, den goda effekten av barnvaccinationsprogrammet
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merTill dig som har fått vaccin mot lunginflammation
Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller
Läs merInformation om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC
Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,
Läs merAllvarliga akuta infektioner
UPPSALAKURSERNA Allvarliga akuta infektioner Fallbaserad kurs om diagnostik och behandling av allvarliga akuta infektioner Uppsala universitet bjuder in till utbildning 2-5 oktober 2018 i Uppsala För att
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merHUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN
HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN 1 INAKTIVERADE VACCINER TOXOIDER Difteri Tetanus Bakteriella Pertussis (acellulär) KONJUGAT H. influenzae typ B Pneumokocker (7,10,13-valent)
Läs merDet akut sjuka barnet. Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ
Det akut sjuka barnet Läkardagarna 2011 Östen Jonsson Barn o ungd.klin USÖ Varningstecken på svår infektion? Vilka ska skickas till sjukhus? Har feber betydelse? Hur länge innan åtgärd? Febernedsättande?
Läs merLymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret
Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret
Läs merImporterade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro
Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.
Läs merAnne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella
Luftvägsinfektioner Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella Influensa Smittväg: Droppsmitta och kontaktsmitta Inkubationstid: 1-3 dygn Smittfri: Ett dygn efter feberfrihet eller 6-7 dygn
Läs merSepsis Kodning av ett nytt synsätt
Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis
Läs merMässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library
Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Barn 2 år 3 månader Insjuknar 14/6 med feber+hosta Söker 15/6 + 16/6 VC söderort, bedöms som viros, alvedon Söker
Läs merSmittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merVaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568
Godkänt den: 2019-04-29 Ansvarig: Honar Cherif Gäller för: Hematologi Vaccination efter autolog och allogen HSCT vuxen, HEM 13568 Innehåll Syfte och omfattning...2 Bakgrund...2 Termer och förkortningar...2
Läs merMEQ fråga Nr..
1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men
Läs merAllmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren
Allmäna vaccinationsprinciper Helena Palmgren 2018-11-13 Hur kan man skaffa sig immunitet mot en infektionssjukdom? Naturlig immunitet Genomgången sjukdom Aktiv immunisering Vaccination Passiv immunisering
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merBAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis
BAS 90-30-90 Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis Utbildningsprogram Länssjukhuset i Kalmar 2011/2012 Patientfall Man, 72 år. Hypertoni. Lindrig angina pectoris Utskriven från sjukhuset
Läs merVaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation
1 (5) Vaccination vid kronisk njursvikt och inför njurtransplantation A. Patient som ej är aktuell för njurtransplantation Vaccin mot hepatit B Utredning inför vaccination I första hand erbjuds alla patienter
Läs merBarnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
Läs merVaccination av barn och ungdomar med nedsatt immunförsvar hur svårt kan det va?
Vaccination av barn och ungdomar med nedsatt immunförsvar hur svårt kan det va? Barnveckan Örebro 2:a april 2019 Helena Hervius Askling Smittskyddsläkare/Verksamhetschef Smittskydd/Vårdhygien/Strama, Region
Läs merGastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
Läs merInfektionsbenägenhet och vaccinationer
Infektionsbenägenhet och vaccinationer Martin Wennerström Infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom Hur stor risk för allvarliga infektioner? Varför? Vilka infektioner är vanligast? När är risken störst?
Läs merVad vinner vi med de nya vaccinerna?
Mellansvenskt läkemedelsforum i Örebro 4-5 feb 2009 Örebro, onsdagen den 4 februari 2009 Vad vinner vi med de nya vaccinerna? aglindberg@gmail.com Vad vann vi med de gamla? Tidigt 1800-tal: Vad vinner
Läs merProcalcitonin Stramadagen 26 maj 2010
Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet
Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den
Läs merSmittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten
Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta 2018-10-01 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten Innehåll Kort om Smittskyddslagen 2004:168 Hälsosamtal och undersökning som
Läs mervid inflammatorisk tarmsjukdom
BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling
Läs merAllvarliga akuta infektioner
UPPSALAKURSERNA Allvarliga akuta infektioner Fallbaserad kurs om diagnostik och behandling av allvarliga akuta infektioner Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 september 2019 i Uppsala För
Läs merÅ rsstatistik fö r 2017
1(7) Smittskydd & Vårdhygien 218-4-11 Å rsstatistik fö r 217 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 213 214 215 216 217 Klamydia 613 699
Läs mer