Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Ablation Lungvensisolering - ablation av förmaksflimmer

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Innehållsansvarig: Monika Dahlin, Biomed. analytiker, Kardiologlaboratorium (monda8); Sofia Mollqvist, Vårdenhetschef, Kardiologlaboratorium (sofad) Godkänd av: Claes-Olof Jönsson, Verksamhetschef, Verksamhet hybrid och intervention (clajo) Denna rutin gäller för: Verksamhet Hybrid och intervention Revideringar i denna version Syfte Rutinen syftar till att ge en enhetlig vård samt dokumentation baserad på kunskap, erfarenhet och forskningsresultat. Att systematisera och effektivisera omvårdnadsarbetet och säkerställa patientens vård och omhändertagande på ett optimalt sätt, samt att minska risken att fel och brister uppstår samt att underlätta introduktionen av nya medarbetare. Bakgrund Förmaksflimmer medför en ökad risk att drabbas av stroke eller systemiska embolier framför allt om man redan tidigare drabbats av stroke, har hög ålder, är kvinna, har diabetes, högt blodtryck, aterosklerotisk sjukdom eller nedsatt hjärtfunktion. Man uppskattar att risken för stroke är likvärdig oavsett om förmaksflimret är paroxysmalt eller permanent. Flimmer kan delas in i olika typer beroende på symtomens svårighetsgrad enligt en klassificering från European Heart Rhythm Association (EHRA). Antiarytmiska läkemedel kan här öka chansen att hålla förmaksflimmer borta och är i dag förstahandsåtgärd vid rytmreglering av symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer. Kateterablation med elektrisk isolering av lungvener vilka mynnar i vänster förmak har visats vara effektivt för att förhindra flimmeråterfall.(1) Behandlingen är en invasiv elektrofysiologisk Radiofrekvens-behandling med transvenös kateterinläggning som görs från höger och ev vänster vena femoralis. Patienten är sövd när RF-behandlingen utförs. Indikation Behandla patienter med symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer eller symtomgivande persisterande förmaksflimmer trots försök med rytmreglerande läkemedelsbehandling. Material se plocklista:ablation av förmaksflimmer, lungvensisolering Läkemedel Carbocain 10 mg/ml Heparin 5000E/ml 1 ev.2 Spoldropp NaCl 9 mg/ml á 500ml påse med Heparintillsats, se Rutin Standarspädning spoldropp och dra upp i 20 ml sprutor 1 Spoldropp NaCl 9 mg/ml, 1000 ml påse med 2500E Heparinnatrium för kontinuerligt spol i thermocool kateter Övriga läkemedel dokumenteras i narkosjournal. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 6)

2 Uppdukning av sterilt bord Material som används dukas upp på ett assistansbord. Drag upp bedövningsmedel Carbocain 10 mg/ml i 4 st 10 ml sprutor med Luer-lock fattning. Blanda NaCl 9 mg/ml i 500 ml påse med 2500 E Heparin och drag upp i 20 ml sprutor. Drag upp Iomeron 300 mg/ml i 2st 10 ml sprutor med Luer-lock fattning. Spola igenom inläggningsinstrumenten och de långa skidorna. Se även Rutin för transseptal-punktion Förbered spoldroppet till ablations- kateter. Förbered ultraljudsproberna: gel+påse till kärlproben samt steril påse till ICEbackstycket. Förberedelser på lab Funktionskontroll av aktuell apparatur; Defibrillator, Pulsoximeter, Röntgenutrustning Cool-flow pumpen, generator, ACT-mätare. Montera magneten under operationsbordet Se till att CD med CT-undersökning finns tillgänglig för mapping-system Carto/ Ensite. Perikardtappningsset Röntgenprogram Röntgenrörposition Lågdosprogram: Veno-single,Flouro 3 p/s Snabbval AP Dokumentering Melior: Elfysmall Operätt: CABFLIM-R2 Opkod: FBP 32 Strålskyddsinstruktioner Se Rutin Strålskyddsinstruktioner på Kardiologlab Se Rutin Stråldosrapportering på Kardiologlab Obs! Använd Block radiation mellan undersökningar. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 6)

3 Patientförberedelser Premedicineras enligt Rutin Premedicinering och antibiotikaprofylax PM/ICD/CRT-D/Ablation/RDN/Hjärtkateterisering. Ta del av inskrivningsanteckning som finns i melior Identitetskontroll enl.rutin identifiering av patient Informera patienten om undersökningen PVK med förlängning i vänster respektive höger arm Kontrollera elstatus, Hb LPK TPK, PK, bastest och blodgruppering UCG hjärta Svältande minst sex timmar före ingreppet KAD med termistor (sätts på avdelning). Klistra referenselektroder på ryggen när patienten sitter på sängkanten (enl.rutin referenselektroder till mappingsystem Carto / Ensite) Koppla 12-avlednings EKG EKG-kabel från narkosbordet Koppla termistorsladd från narkosbordet till KAD. Ryggplatta som anslutes till generator (Carto,Biosense Webster) eller ryggplatta till St.Jude medical generator Ensite) beroende på vilket mappingsystem som används Desinfektion av hud Håravkortning i bägge ljumskar Huden desinfekteras enligt Rutin från Vårdhygien med Descutantvätt. Därefter tvättas bägge ljumskarna med Klorhexidinsprit 5mg/ml utan färgtillsats Positionering Ryggläge med armarna utefter sidorna, se Rutin Ryggläge. Warm-touch används. Sterildrapering Ljumske: Fäst lakanets hål över höger ljumske. Palpera arteria femoralis och se till att denna ligger i hålets övre yttre kvadrant. Palpera därefter arteria femoralis vänster och placera det motsatta hålet med artären i hålets övre yttre kvadrant. Lakanet skall även täcka röntgenpanelen vid sängens nedre högra del. Anslut katetrarnas bakstycken för intrakardiella signaler. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 6)

4 Metodbeskrivning / Kateterisering In- och utcheckning enligt WHO s checklista Spola igenom inläggningsinstrumenten med flushvätska. Höger vena femoralis lokaliseras med hjälp av ultraljudsproben och lokalanestesi ges.höger vena femoralis punkteras med Seldingerteknik och ett inläggningsinstrument (8 French) appliceras. Koppla till spoldroppet NaCl 9 mg/ml med hjälp av intraflow 6 ml/timme till inläggningsinstrumentet med sidokran. Sc-katetern placeras i sinus coronarius. Läget kontrolleras med hjälp av genomlysning samt intracardiella signaler. Vänster vena femoralis lokaliseras med ultraljudsproben och lokalanestesi appliceras. Vänster vena femoralis punkteras med Seldingerteknik och ett inläggningsinstrument (9 alt 10 French)till ultraljudskatetern (ICE) läggs. Klipp av den sterila påsen till ICE-kateterns bakstycke och anslut den sterila ICE-katetern. Tejpa med en bra o ha så att det är sterilt att hålla i. 2 st Transseptalpunktioner görs från höger vena femoralis, se Rutin Transseptalpunktion. Obs spola nålen och lägg i ledaren som ska fästas i kanten på nålen och Spola skidan och dilatatorn mellan punktionerna. När skidorna är spolade ska ablationskatetern spolas innan den förs in till vänster förmak via den ena skidan. I den andra skidan läggs en lassokateter. Patienten sövs. En temperaturmätare placeras i oesofagus av narkospersonalen och ansluts till registrering av temperaturen under RF-proceduren. Radiofrekvensenergi avges punktvis runt vänster och höger lungvenspar. För att isolera elektriskt oroliga områden i och omkring lungvensmynningarna. Ytterligare ablationer kan utföras i områden med särskilt fraktionerade elektrogram. En Lasso-kateter används för att kontrollera elektrisk aktivitet från lungvenerna. Speciell omvårdnad Komprimera över insticksställena efter att inläggningsinstrumenten dragits ut. Förband läggs med safeguard som appliceras i höger ljumske. Se rutin Rutin Tryckförband safeguard. Ring klinfys och meddela att patienten ligger på UVA för TTE (transthorakalt ekokardiografi) efter ablation. Patienten överföres till UVA av narkospersonal för vidare övervakning. Ryggläge minst 3 timmar eller enligt annan ordination. Postoperativa kontroller Hematom Hemodynamiken perifer puls, blodtryck Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 6)

5 Komplikationer Hematom i ljumsken, pseudoaneurysm Arteriovenös fistel AV-block II-III Tromboembolier Perikardvätska Esofagus-fistel Lungvensstenos Ansvar Medicinskt ansvarig sektionschef på enheten är tillsammans med vårdenhetschefen på enheten ansvarig för att rutinen är känd och följs. Den sjuksköterska eller läkare som utför arbetsuppgiften är själva ansvariga för att utföra arbetsuppgifterna enligt följande rutin. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för att de rutiner och riktlinjer som verksamheten kräver finns tillgängliga och att verksamheten arbetar enligt SOSFS 2011:9. Uppföljning, utvärdering och revision Avvikelse från rutinen ska dokumenteras i patientjournalen och inträffade negativa händelser ska rapporteras avvikelsesystemet Med Control Pro där aktuell linjechef ansvarar för utredning, åtgärd och uppföljning. Utvärdering och revidering av rutindokumentet ska ske senast två år efter godkännande. Ansvar för revidering har rutinansvarig sjuksköterska tillsammans med vårdenhetschef. Relaterad information 1.Socialstyrelsen: Symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer trots försök med rytmreglerande läkemedelsbehandling, Symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer utan att rytmreglerande läkemedelsbehandling med klass I- eller III-preparat först prövats(2015). Rutin Stråldosrapportering på Kardiologlab Rutin Strålskyddsinstruktioner Patientregistreing i adapt Rutin Lab 1,2,3 Röntgenutrustning Siemens-Elema Rutin Standarspädning spoldropp Rutin för transseptal-punktion Rutin Ryggläge Rutin Premedicinering och antibiotikaprofylax PM/ICD/CRT-D/Ablation Rutin från Vårdhygien med Descutantvätt Rutin Tryckförband Safeguard Dokumentation Styrande dokument arkiveras i Barium. Kunskapsöversikt Artikelgranskning och evidensgradering Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 6)

6 Granskare/arbetsgrupp Monika Dahlin Biomedicinsk Analytiker, Kardiologlab Sofia Mollqvist, Vårdenhetschef, Kardiologlab Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 6 (av 6)