Handbok. för förtroendevalda inom privat sektor

Transkript

1 Handbok för förtroendevalda inom privat sektor

2 Innehållsförteckning Välkommen som förtroendevald 7 Din roll och dina uppgifter 8 Varför lokalavdelning 8 Avdelningens ansvar/grundläggande principer 9 När du behöver hjälp 9 Informera dina medlemmar/skapa delaktighet 11 Informationstips 11 Skapa rutiner för information 11 Informera vid rätt tillfällen 12 Ta in synpunkter från medlemmarna 12 Utse informationsansvarig och fördela uppgifterna 12 Informationskanaler 12 Nyhetsbrev/e-pos. 12 Det personliga mötet 13 Medlemsmöten utgå från medlemmarna 13 Årsmötet 14 Stöd och hjälp 17 Stöd 17 Nyhetsbrevet 17 Hemsida för förtroendevalda 17 Jourtelefon när du inte vet vem du ska vända dig till 17 Kontaktpersoner för varje avtalsområde 17 Nätverk 17 Andra förtroendevalda 18 Fackliga kurser/utbildning 18 Grundkurs privat och offentlig sektor 18 Temakurser 18 Webbutbildning 19 Avropsutbildning 19 Att resa som förtroendevald 20 Beställa resa 20 Att söka upp dina medlemmar 21 3

3 Dina redskap lagar och avtal 23 Lagarna 23 Lagen om anställningsskydd (LAS) 24 Förtroendemannalagen (FML) 24 Arbetstidslagen 24 Jämställdhetslagen. 25 Övriga lagar. 25 Centrala kollektivavtal 25 Avtalskommentarer 25 Förhandling 27 Allmänna förhandlingstips 27 Kalla till lokalförhandling 28 Arbetstid 28 Arbetsbrist 29 Att tänka på inför arbetsbristsförhandlingar 29 Processen vid arbetsbrist 29 Arbetsmiljö 35 Arbetsgivaren är alltid ansvarig för arbetsmiljön. 35 Förebyggande arbete en lönsam investering. 35 Exempel på vanliga arbetsmiljöproblem. 36 Löneförhandling 39 Lönekartläggning 40 Arbetsgivarens uppgift 40 Så genomför du en lönekartläggning 41 Kompetensutveckling 42 Vikten av lokala avtal 42 Jämställdhet 42 Diskriminering 43 Tystnadsplikt 44 Medlemsärenden 45 Lön och ersättningsfrågor 45 Övertidsfrågor 45 Anställningsfrågor 45 Så blir ni flera 49 Rekryteringstips 49 Presentera Sveriges Ingenjörer på introduktioner 49 Etablera rutiner med personalavdelningen 49 Kontakta nyanställda 49 Skriv ett presentationsbrev 49 Duka upp ett informationsbord 50 Informera i personaltidning 50 4

4 Skapa nätverk av kontaktpersoner 50 Informera medlemmarna om vad du gör 50 Kom ihåg den personliga kontakten 50 Argument för medlemskap 51 Kostnadsfri facklig och juridisk rådgivning 51 Högre lön och bättre villkor på arbetsplatsen 51 Jourhjälp 51 Förhandlingshjälp 51 Inkomstförsäkring 51 Ingenjörsförmedlingen 51 Hjälp vid arbetssökande 52 Stöd vid utlandsarbete 52 Chefsstöd 52 Heltäckande nätverk 52 Medlemserbjudanden 52 Kriterier för medlemskap 53 Att byta förbund 54 Utnyttja omvärlden 57 Presshandledning 58 Tio goda råd om du blir kontaktad av pressen 58 Så skriver du en debattartikel/insändare 59 Att skriva en insändare 59 Att skriva en debattartikel 59 Att skriva så att folk blir intresserade tio goda råd 59 Mer information om att arbeta mot media 61 Bilaga Snabba fakta 63 PTKs medlemsförbund med kontaktuppgifter 66 Förbundsstyrelsen 68 Kontaktuppgifter till kansliet 70 5

5 6

6 Välkommen som förtroendevald. Den här handboken är till för dig som är förtroendevald. Den går steg för steg igenom det du behöver känna till för att kunna utföra din uppgift på bästa sätt. Tanken är inte att handboken ska läsas från pärm till pärm, utan att den ska fungera som ett uppslagsverk som du kan slå i när du stöter på någonting nytt. Om du inte hittar det du söker i boken så kan du alltid få hjälp av förbundets jour eller någon av experterna på kansliet. Det finns också kostnadsfria utbildningar som ger dig grundläggande kunskaper om vad det innebär att vara en förtroendevald som du bör gå. Lycka till och tveka inte att höra av dig till kansliet, , om du har några frågor. 7

7 Din roll och dina uppgifter. Att vara förtroendevald innebär att du fått dina arbetskamraters förtroende att företräda dem på arbetsplatsen. Din viktigaste uppgift är därför att ta tillvara medlemmarnas gemensamma intresse och företräda dem i fackliga frågor. Detta kan exempelvis innebära: > Att löneförhandla och tydliggöra akademikernas värde i företaget > Att förhandla vid till exempel organisationsförändringar, chefstillsättningar och personaluppsägningar > Att representera medlemmarnas intressen i bolagsstyrelsen > Att förhandla om lokala avtal som rör sådant som kompetensutveckling, arbetstider och arbetsmiljö > Att ge stöd och råd till enskilda medlemmar Andra viktiga uppgifter är att vara medlemmarnas röst gentemot Sveriges Ingenjörers kansli, samt fungera som en naturlig samtalspartner för din arbetsgivare. Varför lokalavdelning. I Sverige finns inga ingående lagar för hur man löser de problem och frågor som kan uppkomma på arbetsplatsen. Detta område regleras istället via överenskommelser och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, samt genom gällande kollektivavtal. För att kunna ta tillvara medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen är det därför nödvändigt för Sveriges Ingenjörer att, utöver de centrala förhandlingarna med arbetsgivaren, också kunna påverka direkt ute på arbetsplatserna. Detta är anledningen till att det behövs en lokalavdelning och lokala förtroendevalda som kan fånga upp medlemmarnas intressen och driva deras frågor lokalt. Sveriges Ingenjörers lokalavdelningar inom privat sektor kallas akademikerföreningar. Om din arbetsplats saknar akademikerförening har du som är kontaktperson samma uppgifter och befogenheter som en akademikerförening. Saknas akademikerförening kan du, utan några större arbetsinsatser, bilda en själv. Information om hur du går tillväga finns på förbundets hemsida under ingången för medlemmar. Kontakta gärna jouren på om du behöver stöd under resans gång. 8

8 Avdelningens ansvar/grundläggande principer. Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse har med utgångspunkt i förbundets stadgar och anvisningar fastställt normalstadgar (riktlinjer) för lokalavdelningar. Lite kortfattat kan man säga att de viktigaste ansvarsuppgifterna för lokalavdelningarna enligt dessa stadgar är: > Att ta tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen > Att föra medlemmarnas talan och representera dem och deras önskemål > Att förmedla information i fackliga frågor till medlemmarna på arbetsplatsen > Att se till att arbetsgivaren uppfyller sina åtaganden När du behöver hjälp. Som förtroendevald har du möjlighet att gå utbildningar som förbereder dig för din uppgift. Du har också tillgång till experter inom varje avtalsområde och en jour som är beredd att ge dig hjälp. En mer ingående beskrivning av det stöd som du har till ditt förfogande finns under rubriken Stöd och hjälp i denna bok. Du hittar också mycket matnyttig information på förbundets webbplats, 9

9 10

10 Informera dina medlemmar/ skapa delaktighet. För att skapa intresse och engagemang för det fackliga arbetet är det viktigt att medlemmarna kontinuerligt får aktuell information om akademikerföreningens arbete, och att medlemmarnas idéer och åsikter fångas upp och tas tillvara. Här får du tips om hur du kan sköta ditt informationsarbete lokalt och en del handfasta råd om vilka informationskanaler du bör använda. Om du har frågor gällande ditt informationsarbete kontakta gärna någon av informatörerna på kansliet. Kontaktinformation finns på hemsidan. Informationstips. Skapa rutiner för information. Fungerande rutiner för information mellan dig, dina medlemmar och ditt förbund underlättar ditt arbete. Om inte sådana rutiner fanns på plats när du tillträdde som förtroendevald har du mycket att vinna på att skapa dina egna. > Med förbundet centralt. Meddela Sveriges Ingenjörers kansli vilka som ingår i akademikerföreningens lokalstyrelse så fort det sker några förändringar. Detta för att kansliet ska kunna skicka information till rätt personer. > Med arbetsgivare. Berätta för arbetsgivaren vilka förtroendevalda som ansvarar för vilka områden, så att han eller hon vet vem som ska kontaktas i olika frågor. > Med medlemmar. Ta fram e-postlistor till samtliga medlemmar så att du enkelt kan informera dem när någonting de bör känna till har hänt. Gör det enkelt för medlemmarna att kontakta dig när det är någonting de undrar över, och svara snabbt på deras frågor. Om du inte kan ge svar på en gång fungerar även ett kort meddelande där det står att du hör av dig med ett utförligare svar vid ett senare tillfälle. 11

11 Informera vid rätt tillfällen. Se till att medlemmarna vet hur de kan få information om akademikerföreningens arbete, men skicka dem inte information om allt ni gör eftersom det kan leda till mättnad och ointresse. Låt medlemmarna söka upp informationen själva, exempelvis på intranätet eller på en anslagstavla. Om det däremot är något angeläget eller brådskande så bör ni kontakta medlemmarna direkt, exempelvis via e-post eller samla till medlemsmöte. Undantaget är då ni är inne i löneförhandlingar eller andra viktiga förhandlingar. I dessa fall kan det vara bättre att informera om att inget händer än att inte informera alls. Vid vissa tillfällen kan det vara direkt olämpligt att föra vidare vissa typer av information till medlemmarna. Använd ditt sunda förnuft och kontakta kansliet i de fall du är osäker. Ta in synpunkter från medlemmarna. Som medlemmarnas representant behöver du veta vad de tycker och tänker i olika frågor. Detta gäller även kommunikationen. Fråga hur de vill kommunicera med akademikerföreningens styrelse. Om ni till exempel tänker ha ett nyhetsbrev så kanske ni bara ska skicka det till de medlemmar som verkligen är intresserade. Utse informationsansvarig och fördela uppgifterna. Ett bra tips är att göra en av ledamöterna i akademikerföreningens styrelse till informationsansvarig med ansvar för att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer. Se samtidigt till att fördela de olika informationsuppgifterna mellan samtliga ledamöter. Informationskanaler. Nyhetsbrev/e-post. Den mest naturliga kanalen är e-post. Skapa en lista för alla medlemmars e-postadresser och skicka ut information så fort det finns något av värde att berätta. På stora arbetsplatser kan det också vara bra att ha något form av informationsbrev som ger medlemmarna en bredare bild av vad som är på gång i den fackliga världen. Om du har lämnat din e-postadress till Sveriges Ingenjörer får du ett nyhetsbrev från kansliet ungefär en gång i månaden. Dessutom kommer kansliet att skicka dig annan nödvändig information. Ur detta och kanske även från andra håll kan ni sätta ihop sådant som ni tycker är av intresse för era medlemmar. 12

12 Det personliga mötet. Det personliga mötet är oöverträffat när det gäller kommunikation. Försök att träffa medlemmarna personligen så ofta du kan. Uppmuntra dem också att kontakta er i styrelsen om det är något de vill diskutera. Medlemsmöten utgå från medlemmarna. När det gäller medlemsmöten kan det ibland vara si eller så med intresset från medlemmarna. Om dagordningen inte innehåller något relevant för den enstaka personen är det lätt att många prioriterar andra aktiviteter. För att locka folk behövs intressanta frågor (gärna så praktiska som möjligt) och en känsla av att det är möjligt att kunna påverka. Fråga därför medlemmarna vilka frågor de tycker är viktigast att ta upp. > Affischer och andra trycksaker. Eftersom denna form av aktiviteter är tidskrävande föreslås att ni i första hand använder er av andra informationssätt än affischer och flygblad i brevfack eller liknande. > Press/mediakontakter. I egenskap av lokal facklig förtroendevald kan det hända att du blir kontaktad av lokaltidningarna på din ort när något hänt/händer på ditt företag. En akademikerförening kan dessutom själv välja att ta kontakt med lokalpressen för att påverka opinionen. Du kan läsa mer om hur detta går till under rubriken Utnyttja omvärlden i denna handbok. > Lokal hemsida. De flesta akademikerföreningar som har en egen hemsida lägger ut denna på arbetsgivarens intranät, men det går givetvis också bra att skapa en extern webbplats. Det viktigaste för dig som planerar att ha en lokal hemsida är att avgränsa innehållet redan från början. Innan du gör sidan bör du noggrant tänka igenom vad det är du och dina medlemmar vill förmedla och vad ni hinner med att hålla aktuellt. Lägg inte ut material bara för sakens skull, utan tänk noga igenom vem som ska läsa informationen och vilket budskap som ni vill förmedla. Några tips om vad du bör tänka på finns på Sveriges Ingenjörers webbplats. 13

13 Årsmötet. Det är medlemmarna som bestämmer vilka frågor som ska drivas. Detta gör de först och främst på årsmötet, som är akademikerföreningens högsta beslutande organ. Det är också på årsmötet som medlemmarna har möjlighet att tala om hur de tycker föreningen har skött sig och bestämma vilka frågor man ska arbeta med det kommande året. På mötet väljer medlemmarna också ordförande och styrelseledamöter. På ett litet företag räcker det kanske med en förtroendevald medan det på en större organisation behövs fler. Om det finns få medlemmar på arbetsplatsen kan det räcka med att bara utse en kontaktperson. Efter avslutat årsmöte delar de förtroendevalda upp olika ansvarsområden mellan sig och skickar in uppgifter om vem som ansvarar för vad till kansliet och arbetsgivaren. Förändringar i styrelsen uppdateras på blanketter som laddas ned från Sveriges Ingenjörers hemsida. Mer information om årsmötet finns på hemsidan. Där hittar du till exempel tips om hur årsmötet kan organiseras och nedladdningsbara mallar på dokument som kan användas. 14

14 15

15 16

16 Stöd och hjälp. Som förtroendevald har du tillgång till en mängd resurser, utbildningar och stöd framtagna för att göra ditt arbete lättare. Stöd. Nyhetsbrevet. Kansliets nyhetsbrev till förtroendevalda är en av de viktigaste kanalerna till dig som arbetar i den lokala verksamheten. Genom nyhetsbrevet hålls du uppdaterad med djupare och mer detaljerad information. Om du har frågor om det redaktionella innehållet kan du kontakta nyhetsbrevets redaktör, som du når via kansliets växel på Hemsida för förtroendevalda. Förbundets hemsida har en speciell ingång för dig som är förtroendevald och det är där du automatiskt hamnar när du loggar in. Där hittar du detaljerad information om områden som är relevanta för din uppgift. På sidan finns material att ladda ned, undersökningar att ta del av och mängder av information om alltifrån förhandlingstips till hur man genomför ett årsmöte. För att kunna få tillgång till denna information måste du vara registrerad som förtroendevald hos Sveriges Ingenjörer. Enklast är att din akademikerförening efter avslutat årsmöte skickar in en lista på den nya styrelsen till kansliet. Blanketter för detta finns att ladda ned på hemsidan. Jourtelefon när du inte vet vem du ska vända dig till. Jouren är öppen under kontorstid och är bemannad med kunniga ombudsmän. Telefonnumret är Kontaktpersoner för varje avtalsområde. För varje avtalsområde finns en ombudsman med expertkompetens som kan svara på dina frågor. Kontakta jouren ( ) och berätta vad du vill ha hjälp med så kopplas du till rätt expert. Nätverk. Som förtroendevald kan du ha nytta av att vara en del av ett nätverk bestående av förtroendevalda från regionala företag och organisationer. Kansliet hjälper till med att förmedla kontakter i just din region. 17

17 Andra förtroendevalda. På de flesta arbetsplatser finns förtroendevalda från LO- och TCO-förbund som det kan vara bra att samarbeta med. Ta kontakt med din arbetsgivare eller personalchef om du vill veta vilka som är övriga förbunds representanter på din arbetsplats. Fackliga kurser/utbildning. Att ha gått en eller flera fackliga utbildningar ger dig bättre förutsättningar att verka för medlemmarna på din arbetsplats. På köpet får du kunskaper som du har glädje av i ditt fortsatta yrkesliv. Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag. Formalia och förhållningssätt behandlas, alltid med utgångspunkt i praktiska situationer. Senaste nytt om utbildningar och datum för anmälan hittar du på förbundets hemsida. Information om kursutbud finns också i det nyhetsbrev som med jämna mellanrum går ut till alla förtroendevalda. Grundkurs privat och offentlig sektor. Syftet med kursen är att ge dig som är nyvald förtroendevald en bra grund för att du ska kunna sköta ditt fackliga uppdrag. Kursen är tre dagar och baseras på följande innehåll: > Det fackliga uppdraget/rollen som facklig förtroendeman > Sveriges Ingenjörer vad gör förbundet för ingenjörer i dag och en historisk återblick > Att rekrytera medlemmar hur blir vi större och starkare > Grundläggande arbetsrätt, de viktigaste arbetsrättsliga lagarna och den svenska modellen (kollektivavtalet). Temakurser. Temakurserna är en halv till tre dagar och går djupare in på olika områden. På kan du läsa mer om vilka temakurser som finns och som passar just dina behov. Exempel på temakurser: > Löner/lönestatistik/förhandling > Jämställdhet/diskriminering > Arbetsmiljö > LAS driftsinskränkning, outsourcing > MBL förhandlingsteknik > Statliga specialkurser > Kommunala specialkurser 18

18 Temakurserna är under utveckling och under 2008 kommer det att tas fram en särskild webbplats för just dessa. Webbutbildning. Tillsammans med andra förbund äger Sveriges Ingenjörer också en internetbaserad utbildning. Den som anmäler sig som facklig förtroendevald får lösenord och tillgång till den per automatik. Utbildningen är ett komplement till de andra kurserna och kan användas av nya förtroendevalda innan de gått grundkursen samt som faktabank/uppslagsbok för mer erfarna. Avropsutbildning. Om så önskas kan våra ombudsmän komma till din lokalavdelningsstyrelse och göra en skräddarsydd genomgång av olika frågor. För mer information kontakta branschansvarig ombudsman på Försäkring för förtroendevalda. Sveriges Ingenjörer har tecknat en förtroendemannaförsäkring som gäller i samband med utförande av fackligt uppdrag. Försäkringen innehåller en reseförsäkring samt en olycksfallsförsäkring. Reseförsäkringen gäller för dig som är facklig förtroendevald samt för medföljande barn under 16 år, make/maka eller sammanboende vid resa i samband med fackligt uppdrag. Försäkringen omfattar exempelvis läke-, rese- och merkostnader vid olycksfall och akut sjukdom och resgodsskydd. Olycksfallsförsäkringen gäller i samband med fackligt uppdrag. Vid kurser och konferenser omfattas den förtroendevalde samt medföljande barn under 16 år och make/maka eller sammanboende. Försäkringen gäller också färdolycksfall till och från angivna verksamheter. Försäkringen omfattar exempelvis invaliditetskapital, ersättning för lyte och men, läke-, rese- och tandskadekostnader. Mer information om försäkringen finns på hemsidan. 19

19 Att resa som förtroendevald. Sveriges Ingenjörer står för kost och logi i samband med kurser kopplade till den fackliga verksamheten. Deltagarna bokar själva sin resa genom AkademikerResor. Vid resa längre än tre timmar kan dessutom måltidsersättning (mot kvitto) utgå med högst 75 kronor. Reseersättning ges för resa med 2:a klass tåg, eller billigaste färdsätt. Till räkningen ska fogas samtliga biljetter och verifikationer. Reseräkningsmall kan du ladda ned från hemsidan. Om du i samband med en kurs har haft kostnader utöver själva resan måste du fylla i en blankett som du får av kansliets kursadministratör. Om ingenting annat bestäms ska ersättning för förlorad ordinarie arbetsförtjänst, i form av tjänstledighetsavdrag eller motsvarande, utgå enligt arbetsgivareintyg. Mer information om ersättning för resor och logi kopplade till det fackliga uppdraget finns på hemsidan. Beställa resa. Alla resor beställs via AkademikerResor. Med hänsyn till resans ändamål ska det färdsätt som är mest praktiskt och ekonomiskt i det enskilda fallet väljas. Uppge att du är förtroendevald för Sveriges Ingenjörer när du bokar resa. Lathund för resebeställning finns på hemsidan. Resor beställs via: > hemsida: > telefon: > e-post: info@akademikerresor.se > fax: (beställningsblanketter finns på AkademikerResors hemsida) Vid ombokning av biljett efter att AkademikerResor stängt för dagen vänder du dig direkt till resebolaget. 20

20 Att söka upp dina medlemmar. Eftersom Sveriges Ingenjörer oftast är bärare av kollektivavtalet för samtliga akademiker inom den privata sektorn består akademikerföreningarna av representanter från samtliga Sacoförbund och inte bara av ingenjörer. Detta gör att det ibland kan vara lite krångligt för dig att få en överblick över alla anslutna akademiker på din arbetsplats, något som till exempel är nödvändigt vid arbetsbrist. Du kan gå tillväga på två sätt: 1. Mejla ut till alla på din arbetsplats och be dem som är fackligt anslutna till ett Sacoförbund att höra av sig. 2. Kontakta förbunden inom Saco (kontaktuppgifter finns längst bak i handboken) och be att få listor på deras medlemmar på ditt företag. 21

21 22

22 Dina redskap lagar och avtal. Som förtroendeman har du ett antal lagar, avtal och föreskrifter som du kan stödja dig mot när det gäller din rätt att påverka och arbeta för att uppnå dina medlemmars mål. I första hand gäller de individuella avtal som träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare. I andra hand de lokala avtal som finns på arbetsplatsen. I tredje hand kollektivavtalet (där sådant finns) och i fjärde hand de övergripande lagar som reglerar arbetslivet. Det finns dock undantag till denna ordning, eftersom vissa av de övergripande lagarna inte är förhandlingsbara. Du kan ladda ned de lagar, avtal och föreskrifter som är relevanta för ditt arbete som förtroendevald från hemsidan. Lagarna. De arbetsrättsliga lagarna är viktiga verktyg som du kan stödja dig mot när det gäller din rätt att påverka. På de arbetsplatser där det finns kollektivavtal, skrivna för att ytterligare förbättra villkoren på arbetsmarknaden för de anställda, så gäller dessa i första hand. Men de arbetsrättsliga lagarna är viktiga även om det finns kollektivavtal. Särskilt när det handlar om anställningsskydd, jämställdhet och diskrimineringsfrågor områden där det inte alltid finns stöd i kollektivavtalet. Nedan presenteras några av de viktigaste lagarna. Mer ingående information får du på hemsidan. Kontakta jouren på om du har frågor. Medbestämmandelagen (MBL). Medbestämmandelagen (MBL) innebär att arbetsgivaren: 1. Fortlöpande måste informera akademikerföreningen om viktiga förändringar i verksamheten. 2. Måste kalla till förhandling inför viktiga planerade förändringar i verksamheten gällande produktion, ekonomi eller personal. 23

23 Lagen ger också den fackliga organisation som är avtalspart gentemot arbetsgivaren rätt att förhandla med arbetsgivaren i samband med förändringar på arbetsplatsen. MBL ger inte fackförbundet vetorätt, men förbundet får en viss möjlighet att utreda, inhämta information och utöva inflytande innan beslut genomförs. Lagen om anställningsskydd (LAS) Lagen om anställningsskydd (LAS) skyddar arbetstagare mot felaktiga uppsägningar och avskedanden. Bland annat reglerar lagen uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, hur besked om uppsägning ska skötas och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Lagen är till största del tvingande, men från vissa av lagens bestämmelser kan avvikelser genom kollektivavtal göras. Dock förutsätter detta att arbetstagaren får samma eller bättre villkor än genom LAS. Enligt LAS får en anställd inte sägas upp utan saklig grund. Saklig grund för uppsägning kan förekomma i två olika situationer, antingen vid arbetsbrist (till exempel att det saknas arbetsuppgifter eller att företaget saknar pengar) eller av personliga skäl (misskötsel av olika slag). Om anställda sägs upp på grund av arbetsbrist ska det ske enligt turordningsregeln, även kallad Sist in, först ut regeln, vilket innebär att den som blev anställd sist blir uppsagd först. Turordningen vid uppsägningar kan dock åsidosättas genom lokala avtal, så kallade avtalsturlistor. Förtroendemannalagen (FML) Förtroendemannalagen (FML) ger dig rätt att arbeta och utbilda dig fackligt på betald arbetstid, så länge det fackliga arbetet förläggs så att det inte förorsakar hinder för verksamheten. Lagen innebär också att du har rätt till övertidsersättning om du inte hinner utföra uppgifterna på ordinarie arbetstid. Du har dessutom rätt till den ledighet som behövs för att kunna fullgöra det fackliga arbetet. Förtroendemannalagen förutsätter dock att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Arbetstidslagen Enligt arbetstidslagen får arbetstiden omfatta max 40 timmar i genomsnitt under en sjudagarsperiod, och en beräkningsperiod om en månad. Uppstår ett särskilt behov av utfört arbete har din arbetsgivare rätt att beordra övertidsarbete med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Enligt lagen får en arbetstagare arbeta max 200 timmars övertid per år. Arbetstidslagen kan ersättas med ett kollektivavtal, med särskilda bestämmelser om vilken arbetstid som gäller för dina medlemmar. Finns det kollektivavtal är ersättningsfrågan för arbetstidens längd och övertidsarbete i allmänhet reglerad där. Saknas kollektivavtal är det viktigt att medlemmarna kommer överens med arbetsgivaren om hur övertiden ska ersättas. Att, som många av förbundets medlemmar gjort, förhandla bort rätten till övertidsersättning till förmån för flexiblare arbetstid och lite extra i plånboken har i de flesta fall visat sig vara en dålig affär. 24

24 Mer information om arbetstidslagen finns på förbundets hemsida och på arbetsmiljöverkets hemsida, Jämställdhetslagen. Jämställdhetslagen förbjuder könsdiskriminering och anger vilka påföljder som kan drabba den arbetsgivare som bryter mot lagen. Lagen innehåller krav på att alla arbetsgivare i samråd med arbetstagarna vidtar så kallade aktiva åtgärder för att främja jämställdheten. Lagen gäller både kvinnor och män, men siktar främst till att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Mer information om jämställdhetslagen hittar du på Sveriges Ingenjörers hemsida, på och under rubriken Förhandling i denna handbok. Om du har frågor kring jämställdhet kan du kontakta jouren. Övriga lagar. Det finns många andra lagar och föreskrifter som gäller arbetslivet - alltifrån semesterlagar till lagar om anställningsskydd. Mer information om, och länkar till, dessa lagar hittar du på hemsidan. Centrala kollektivavtal. Kollektivavtalet är ett av dina viktigaste verktyg. Ha det aktuella avtalet till hands och lär dig använda det. I avtalet finns bland annat gemensamma regler för sådant som anställningsvillkor, anställningsform, övertidsersättning, semester, uppsägningstider, föräldralön och sjukersättning. Som förtroendevald har du inte rätt att förhandla och träffa centrala avtal om ändringar i redan gällande kollektivavtal. Du har inte heller rätt att träffa nya kollektivavtal. Detta sker i centrala förhandlingar mellan Sveriges Ingenjörer och en arbetsgivarorganisation. Du kan ladda ned ditt aktuella kollektivavtal från vår hemsida. Vänd dig ditt vårt kansli om du behöver hjälp med att tolka avtalet. Avtalskommentarer. Varje år skickar kansliet ut information om de olika branschområdena till förtroendevalda. I så kallade avtalskommentarer förklaras avtalen inför kommande löneförhandlingar. Dessutom beskrivs hur gällande avtal ska tolkas och vad som händer i branschen. Samtliga avtalskommentarer finns att ladda ned från hemsidan. 25

25 26

26 Förhandling. Som förtroendevald kommer du att kallas till förhandling. Det kan handla om sådant som löner, arbetstider och organisationsförändringar. Du behöver aldrig ta ställning direkt utan kan begära rådrum för att ta in medlemmarnas åsikter och diskutera med personal på förbundets kansli. Vid vissa tillfällen kan det också bli aktuellt för dig som förtroendevald att begära förhandling med arbetsgivaren. Kontakta kansliet vid minsta osäkerhet om hur du ska gå tillväga. Kansliet har experter inom varje avtalsområde som kan ge dig den hjälp och det stöd du behöver. Dessutom finns kurser om förhandling som du som förtroendevald rekommenderas att gå. Allmänna förhandlingstips. Det kanske allra viktigaste i förhandlingssituationer är att du försäkrar dig om att du förstår frågan och problemet. Det mesta går sedan att lösa med sunt förnuft. Viktigt är också att du inte säger ja till mer än vad du kan stå för. Ta därför aldrig ett beslut förrän du är helt säker på vad du vill. Kom ihåg att det är du och inte arbetsgivaren som bestämmer när du ska svara. Oavsett förhandlingsområde rekommenderas att du inför en förhandling: 1. Kontaktar en ombudsman på kansliet och berättar om situationen om du är osäker på vad som gäller. 2. Läser igenom de avtal som styr området. Alla relevanta lagar och föreskrifter finns att ladda ned på hemsidan. 3. Tillsammans med arbetsgivaren går igenom relevanta lagar och föreskrifter 4. Tillsammans med arbetsgivaren tar fram en plan för hur förhandlingsprocessen ska gå till. Tänk på sådant som vilka steg som ska ingå i processen, när den ska börja, när den ska sluta, vem som ansvarar för vad och hur ni ska gå tillväga. Mer information om hur en förhandlingsprocess kan gå till hittar du på hemsidan och under den här handbokens olika förhandlingsområden. 27

27 Kalla till lokalförhandling. Om en situation inom ett visst område är ohållbar kan du, efter att ha pratat med medlemmar och kansli, kalla till lokala förhandlingar med arbetsgivaren. Genom att kalla till lokal förhandling lägger du upp korten på bordet och tvingar arbetsgivaren att ta ställning till frågan. Om de lokala förhandlingarna skulle köra fast kan du som en sista utväg påkalla central förhandling, vilken sköts av det egna förbundet på central nivå. Plikten att bråka ska vårdas selektivt. Det betyder att du inte ska kalla till lokal förhandling förrän det verkligen behövs. Arbetstid. Enligt arbetstidslagen får en anställd som mest arbeta 200 timmar övertid per år. Företag kan dock söka dispens från lagen hos akademikerföreningen. Som förtroendevald är det din uppgift att förhandla lokalt med arbetsgivaren. Börja med att inhämta medlemmarnas synpunkter, rådfråga kansliet och läs igenom de viktigaste lagarna och föreskrifterna på området. Om det finns kollektivavtal så finns ersättningsfrågan för övertid vanligtvis reglerad där. Annars är det arbetstidslagen som gäller. När du känner till förutsättningarna sätter du dig ned med arbetsgivaren och ni går tillsammans igenom relevanta lagar och föreskrifter för att hitta en lösning som fungerar för båda parter. Information om lagar och avtal hittar du på hemsidan. Kontakta kansliet om du vid något tillfälle är tveksam över hur du ska agera. 28