Handbok. för förtroendevalda inom privat sektor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok. för förtroendevalda inom privat sektor"

Transkript

1 Handbok för förtroendevalda inom privat sektor

2 Innehållsförteckning Välkommen som förtroendevald 7 Din roll och dina uppgifter 8 Varför lokalavdelning 8 Avdelningens ansvar/grundläggande principer 9 När du behöver hjälp 9 Informera dina medlemmar/skapa delaktighet 11 Informationstips 11 Skapa rutiner för information 11 Informera vid rätt tillfällen 12 Ta in synpunkter från medlemmarna 12 Utse informationsansvarig och fördela uppgifterna 12 Informationskanaler 12 Nyhetsbrev/e-pos. 12 Det personliga mötet 13 Medlemsmöten utgå från medlemmarna 13 Årsmötet 14 Stöd och hjälp 17 Stöd 17 Nyhetsbrevet 17 Hemsida för förtroendevalda 17 Jourtelefon när du inte vet vem du ska vända dig till 17 Kontaktpersoner för varje avtalsområde 17 Nätverk 17 Andra förtroendevalda 18 Fackliga kurser/utbildning 18 Grundkurs privat och offentlig sektor 18 Temakurser 18 Webbutbildning 19 Avropsutbildning 19 Att resa som förtroendevald 20 Beställa resa 20 Att söka upp dina medlemmar 21 3

3 Dina redskap lagar och avtal 23 Lagarna 23 Lagen om anställningsskydd (LAS) 24 Förtroendemannalagen (FML) 24 Arbetstidslagen 24 Jämställdhetslagen. 25 Övriga lagar. 25 Centrala kollektivavtal 25 Avtalskommentarer 25 Förhandling 27 Allmänna förhandlingstips 27 Kalla till lokalförhandling 28 Arbetstid 28 Arbetsbrist 29 Att tänka på inför arbetsbristsförhandlingar 29 Processen vid arbetsbrist 29 Arbetsmiljö 35 Arbetsgivaren är alltid ansvarig för arbetsmiljön. 35 Förebyggande arbete en lönsam investering. 35 Exempel på vanliga arbetsmiljöproblem. 36 Löneförhandling 39 Lönekartläggning 40 Arbetsgivarens uppgift 40 Så genomför du en lönekartläggning 41 Kompetensutveckling 42 Vikten av lokala avtal 42 Jämställdhet 42 Diskriminering 43 Tystnadsplikt 44 Medlemsärenden 45 Lön och ersättningsfrågor 45 Övertidsfrågor 45 Anställningsfrågor 45 Så blir ni flera 49 Rekryteringstips 49 Presentera Sveriges Ingenjörer på introduktioner 49 Etablera rutiner med personalavdelningen 49 Kontakta nyanställda 49 Skriv ett presentationsbrev 49 Duka upp ett informationsbord 50 Informera i personaltidning 50 4

4 Skapa nätverk av kontaktpersoner 50 Informera medlemmarna om vad du gör 50 Kom ihåg den personliga kontakten 50 Argument för medlemskap 51 Kostnadsfri facklig och juridisk rådgivning 51 Högre lön och bättre villkor på arbetsplatsen 51 Jourhjälp 51 Förhandlingshjälp 51 Inkomstförsäkring 51 Ingenjörsförmedlingen 51 Hjälp vid arbetssökande 52 Stöd vid utlandsarbete 52 Chefsstöd 52 Heltäckande nätverk 52 Medlemserbjudanden 52 Kriterier för medlemskap 53 Att byta förbund 54 Utnyttja omvärlden 57 Presshandledning 58 Tio goda råd om du blir kontaktad av pressen 58 Så skriver du en debattartikel/insändare 59 Att skriva en insändare 59 Att skriva en debattartikel 59 Att skriva så att folk blir intresserade tio goda råd 59 Mer information om att arbeta mot media 61 Bilaga Snabba fakta 63 PTKs medlemsförbund med kontaktuppgifter 66 Förbundsstyrelsen 68 Kontaktuppgifter till kansliet 70 5

5 6

6 Välkommen som förtroendevald. Den här handboken är till för dig som är förtroendevald. Den går steg för steg igenom det du behöver känna till för att kunna utföra din uppgift på bästa sätt. Tanken är inte att handboken ska läsas från pärm till pärm, utan att den ska fungera som ett uppslagsverk som du kan slå i när du stöter på någonting nytt. Om du inte hittar det du söker i boken så kan du alltid få hjälp av förbundets jour eller någon av experterna på kansliet. Det finns också kostnadsfria utbildningar som ger dig grundläggande kunskaper om vad det innebär att vara en förtroendevald som du bör gå. Lycka till och tveka inte att höra av dig till kansliet, , om du har några frågor. 7

7 Din roll och dina uppgifter. Att vara förtroendevald innebär att du fått dina arbetskamraters förtroende att företräda dem på arbetsplatsen. Din viktigaste uppgift är därför att ta tillvara medlemmarnas gemensamma intresse och företräda dem i fackliga frågor. Detta kan exempelvis innebära: > Att löneförhandla och tydliggöra akademikernas värde i företaget > Att förhandla vid till exempel organisationsförändringar, chefstillsättningar och personaluppsägningar > Att representera medlemmarnas intressen i bolagsstyrelsen > Att förhandla om lokala avtal som rör sådant som kompetensutveckling, arbetstider och arbetsmiljö > Att ge stöd och råd till enskilda medlemmar Andra viktiga uppgifter är att vara medlemmarnas röst gentemot Sveriges Ingenjörers kansli, samt fungera som en naturlig samtalspartner för din arbetsgivare. Varför lokalavdelning. I Sverige finns inga ingående lagar för hur man löser de problem och frågor som kan uppkomma på arbetsplatsen. Detta område regleras istället via överenskommelser och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, samt genom gällande kollektivavtal. För att kunna ta tillvara medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen är det därför nödvändigt för Sveriges Ingenjörer att, utöver de centrala förhandlingarna med arbetsgivaren, också kunna påverka direkt ute på arbetsplatserna. Detta är anledningen till att det behövs en lokalavdelning och lokala förtroendevalda som kan fånga upp medlemmarnas intressen och driva deras frågor lokalt. Sveriges Ingenjörers lokalavdelningar inom privat sektor kallas akademikerföreningar. Om din arbetsplats saknar akademikerförening har du som är kontaktperson samma uppgifter och befogenheter som en akademikerförening. Saknas akademikerförening kan du, utan några större arbetsinsatser, bilda en själv. Information om hur du går tillväga finns på förbundets hemsida under ingången för medlemmar. Kontakta gärna jouren på om du behöver stöd under resans gång. 8

8 Avdelningens ansvar/grundläggande principer. Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse har med utgångspunkt i förbundets stadgar och anvisningar fastställt normalstadgar (riktlinjer) för lokalavdelningar. Lite kortfattat kan man säga att de viktigaste ansvarsuppgifterna för lokalavdelningarna enligt dessa stadgar är: > Att ta tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen > Att föra medlemmarnas talan och representera dem och deras önskemål > Att förmedla information i fackliga frågor till medlemmarna på arbetsplatsen > Att se till att arbetsgivaren uppfyller sina åtaganden När du behöver hjälp. Som förtroendevald har du möjlighet att gå utbildningar som förbereder dig för din uppgift. Du har också tillgång till experter inom varje avtalsområde och en jour som är beredd att ge dig hjälp. En mer ingående beskrivning av det stöd som du har till ditt förfogande finns under rubriken Stöd och hjälp i denna bok. Du hittar också mycket matnyttig information på förbundets webbplats, 9

9 10

10 Informera dina medlemmar/ skapa delaktighet. För att skapa intresse och engagemang för det fackliga arbetet är det viktigt att medlemmarna kontinuerligt får aktuell information om akademikerföreningens arbete, och att medlemmarnas idéer och åsikter fångas upp och tas tillvara. Här får du tips om hur du kan sköta ditt informationsarbete lokalt och en del handfasta råd om vilka informationskanaler du bör använda. Om du har frågor gällande ditt informationsarbete kontakta gärna någon av informatörerna på kansliet. Kontaktinformation finns på hemsidan. Informationstips. Skapa rutiner för information. Fungerande rutiner för information mellan dig, dina medlemmar och ditt förbund underlättar ditt arbete. Om inte sådana rutiner fanns på plats när du tillträdde som förtroendevald har du mycket att vinna på att skapa dina egna. > Med förbundet centralt. Meddela Sveriges Ingenjörers kansli vilka som ingår i akademikerföreningens lokalstyrelse så fort det sker några förändringar. Detta för att kansliet ska kunna skicka information till rätt personer. > Med arbetsgivare. Berätta för arbetsgivaren vilka förtroendevalda som ansvarar för vilka områden, så att han eller hon vet vem som ska kontaktas i olika frågor. > Med medlemmar. Ta fram e-postlistor till samtliga medlemmar så att du enkelt kan informera dem när någonting de bör känna till har hänt. Gör det enkelt för medlemmarna att kontakta dig när det är någonting de undrar över, och svara snabbt på deras frågor. Om du inte kan ge svar på en gång fungerar även ett kort meddelande där det står att du hör av dig med ett utförligare svar vid ett senare tillfälle. 11

11 Informera vid rätt tillfällen. Se till att medlemmarna vet hur de kan få information om akademikerföreningens arbete, men skicka dem inte information om allt ni gör eftersom det kan leda till mättnad och ointresse. Låt medlemmarna söka upp informationen själva, exempelvis på intranätet eller på en anslagstavla. Om det däremot är något angeläget eller brådskande så bör ni kontakta medlemmarna direkt, exempelvis via e-post eller samla till medlemsmöte. Undantaget är då ni är inne i löneförhandlingar eller andra viktiga förhandlingar. I dessa fall kan det vara bättre att informera om att inget händer än att inte informera alls. Vid vissa tillfällen kan det vara direkt olämpligt att föra vidare vissa typer av information till medlemmarna. Använd ditt sunda förnuft och kontakta kansliet i de fall du är osäker. Ta in synpunkter från medlemmarna. Som medlemmarnas representant behöver du veta vad de tycker och tänker i olika frågor. Detta gäller även kommunikationen. Fråga hur de vill kommunicera med akademikerföreningens styrelse. Om ni till exempel tänker ha ett nyhetsbrev så kanske ni bara ska skicka det till de medlemmar som verkligen är intresserade. Utse informationsansvarig och fördela uppgifterna. Ett bra tips är att göra en av ledamöterna i akademikerföreningens styrelse till informationsansvarig med ansvar för att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer. Se samtidigt till att fördela de olika informationsuppgifterna mellan samtliga ledamöter. Informationskanaler. Nyhetsbrev/e-post. Den mest naturliga kanalen är e-post. Skapa en lista för alla medlemmars e-postadresser och skicka ut information så fort det finns något av värde att berätta. På stora arbetsplatser kan det också vara bra att ha något form av informationsbrev som ger medlemmarna en bredare bild av vad som är på gång i den fackliga världen. Om du har lämnat din e-postadress till Sveriges Ingenjörer får du ett nyhetsbrev från kansliet ungefär en gång i månaden. Dessutom kommer kansliet att skicka dig annan nödvändig information. Ur detta och kanske även från andra håll kan ni sätta ihop sådant som ni tycker är av intresse för era medlemmar. 12

12 Det personliga mötet. Det personliga mötet är oöverträffat när det gäller kommunikation. Försök att träffa medlemmarna personligen så ofta du kan. Uppmuntra dem också att kontakta er i styrelsen om det är något de vill diskutera. Medlemsmöten utgå från medlemmarna. När det gäller medlemsmöten kan det ibland vara si eller så med intresset från medlemmarna. Om dagordningen inte innehåller något relevant för den enstaka personen är det lätt att många prioriterar andra aktiviteter. För att locka folk behövs intressanta frågor (gärna så praktiska som möjligt) och en känsla av att det är möjligt att kunna påverka. Fråga därför medlemmarna vilka frågor de tycker är viktigast att ta upp. > Affischer och andra trycksaker. Eftersom denna form av aktiviteter är tidskrävande föreslås att ni i första hand använder er av andra informationssätt än affischer och flygblad i brevfack eller liknande. > Press/mediakontakter. I egenskap av lokal facklig förtroendevald kan det hända att du blir kontaktad av lokaltidningarna på din ort när något hänt/händer på ditt företag. En akademikerförening kan dessutom själv välja att ta kontakt med lokalpressen för att påverka opinionen. Du kan läsa mer om hur detta går till under rubriken Utnyttja omvärlden i denna handbok. > Lokal hemsida. De flesta akademikerföreningar som har en egen hemsida lägger ut denna på arbetsgivarens intranät, men det går givetvis också bra att skapa en extern webbplats. Det viktigaste för dig som planerar att ha en lokal hemsida är att avgränsa innehållet redan från början. Innan du gör sidan bör du noggrant tänka igenom vad det är du och dina medlemmar vill förmedla och vad ni hinner med att hålla aktuellt. Lägg inte ut material bara för sakens skull, utan tänk noga igenom vem som ska läsa informationen och vilket budskap som ni vill förmedla. Några tips om vad du bör tänka på finns på Sveriges Ingenjörers webbplats. 13

13 Årsmötet. Det är medlemmarna som bestämmer vilka frågor som ska drivas. Detta gör de först och främst på årsmötet, som är akademikerföreningens högsta beslutande organ. Det är också på årsmötet som medlemmarna har möjlighet att tala om hur de tycker föreningen har skött sig och bestämma vilka frågor man ska arbeta med det kommande året. På mötet väljer medlemmarna också ordförande och styrelseledamöter. På ett litet företag räcker det kanske med en förtroendevald medan det på en större organisation behövs fler. Om det finns få medlemmar på arbetsplatsen kan det räcka med att bara utse en kontaktperson. Efter avslutat årsmöte delar de förtroendevalda upp olika ansvarsområden mellan sig och skickar in uppgifter om vem som ansvarar för vad till kansliet och arbetsgivaren. Förändringar i styrelsen uppdateras på blanketter som laddas ned från Sveriges Ingenjörers hemsida. Mer information om årsmötet finns på hemsidan. Där hittar du till exempel tips om hur årsmötet kan organiseras och nedladdningsbara mallar på dokument som kan användas. 14

14 15

15 16

16 Stöd och hjälp. Som förtroendevald har du tillgång till en mängd resurser, utbildningar och stöd framtagna för att göra ditt arbete lättare. Stöd. Nyhetsbrevet. Kansliets nyhetsbrev till förtroendevalda är en av de viktigaste kanalerna till dig som arbetar i den lokala verksamheten. Genom nyhetsbrevet hålls du uppdaterad med djupare och mer detaljerad information. Om du har frågor om det redaktionella innehållet kan du kontakta nyhetsbrevets redaktör, som du når via kansliets växel på Hemsida för förtroendevalda. Förbundets hemsida har en speciell ingång för dig som är förtroendevald och det är där du automatiskt hamnar när du loggar in. Där hittar du detaljerad information om områden som är relevanta för din uppgift. På sidan finns material att ladda ned, undersökningar att ta del av och mängder av information om alltifrån förhandlingstips till hur man genomför ett årsmöte. För att kunna få tillgång till denna information måste du vara registrerad som förtroendevald hos Sveriges Ingenjörer. Enklast är att din akademikerförening efter avslutat årsmöte skickar in en lista på den nya styrelsen till kansliet. Blanketter för detta finns att ladda ned på hemsidan. Jourtelefon när du inte vet vem du ska vända dig till. Jouren är öppen under kontorstid och är bemannad med kunniga ombudsmän. Telefonnumret är Kontaktpersoner för varje avtalsområde. För varje avtalsområde finns en ombudsman med expertkompetens som kan svara på dina frågor. Kontakta jouren ( ) och berätta vad du vill ha hjälp med så kopplas du till rätt expert. Nätverk. Som förtroendevald kan du ha nytta av att vara en del av ett nätverk bestående av förtroendevalda från regionala företag och organisationer. Kansliet hjälper till med att förmedla kontakter i just din region. 17

17 Andra förtroendevalda. På de flesta arbetsplatser finns förtroendevalda från LO- och TCO-förbund som det kan vara bra att samarbeta med. Ta kontakt med din arbetsgivare eller personalchef om du vill veta vilka som är övriga förbunds representanter på din arbetsplats. Fackliga kurser/utbildning. Att ha gått en eller flera fackliga utbildningar ger dig bättre förutsättningar att verka för medlemmarna på din arbetsplats. På köpet får du kunskaper som du har glädje av i ditt fortsatta yrkesliv. Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag. Formalia och förhållningssätt behandlas, alltid med utgångspunkt i praktiska situationer. Senaste nytt om utbildningar och datum för anmälan hittar du på förbundets hemsida. Information om kursutbud finns också i det nyhetsbrev som med jämna mellanrum går ut till alla förtroendevalda. Grundkurs privat och offentlig sektor. Syftet med kursen är att ge dig som är nyvald förtroendevald en bra grund för att du ska kunna sköta ditt fackliga uppdrag. Kursen är tre dagar och baseras på följande innehåll: > Det fackliga uppdraget/rollen som facklig förtroendeman > Sveriges Ingenjörer vad gör förbundet för ingenjörer i dag och en historisk återblick > Att rekrytera medlemmar hur blir vi större och starkare > Grundläggande arbetsrätt, de viktigaste arbetsrättsliga lagarna och den svenska modellen (kollektivavtalet). Temakurser. Temakurserna är en halv till tre dagar och går djupare in på olika områden. På kan du läsa mer om vilka temakurser som finns och som passar just dina behov. Exempel på temakurser: > Löner/lönestatistik/förhandling > Jämställdhet/diskriminering > Arbetsmiljö > LAS driftsinskränkning, outsourcing > MBL förhandlingsteknik > Statliga specialkurser > Kommunala specialkurser 18

18 Temakurserna är under utveckling och under 2008 kommer det att tas fram en särskild webbplats för just dessa. Webbutbildning. Tillsammans med andra förbund äger Sveriges Ingenjörer också en internetbaserad utbildning. Den som anmäler sig som facklig förtroendevald får lösenord och tillgång till den per automatik. Utbildningen är ett komplement till de andra kurserna och kan användas av nya förtroendevalda innan de gått grundkursen samt som faktabank/uppslagsbok för mer erfarna. Avropsutbildning. Om så önskas kan våra ombudsmän komma till din lokalavdelningsstyrelse och göra en skräddarsydd genomgång av olika frågor. För mer information kontakta branschansvarig ombudsman på Försäkring för förtroendevalda. Sveriges Ingenjörer har tecknat en förtroendemannaförsäkring som gäller i samband med utförande av fackligt uppdrag. Försäkringen innehåller en reseförsäkring samt en olycksfallsförsäkring. Reseförsäkringen gäller för dig som är facklig förtroendevald samt för medföljande barn under 16 år, make/maka eller sammanboende vid resa i samband med fackligt uppdrag. Försäkringen omfattar exempelvis läke-, rese- och merkostnader vid olycksfall och akut sjukdom och resgodsskydd. Olycksfallsförsäkringen gäller i samband med fackligt uppdrag. Vid kurser och konferenser omfattas den förtroendevalde samt medföljande barn under 16 år och make/maka eller sammanboende. Försäkringen gäller också färdolycksfall till och från angivna verksamheter. Försäkringen omfattar exempelvis invaliditetskapital, ersättning för lyte och men, läke-, rese- och tandskadekostnader. Mer information om försäkringen finns på hemsidan. 19

19 Att resa som förtroendevald. Sveriges Ingenjörer står för kost och logi i samband med kurser kopplade till den fackliga verksamheten. Deltagarna bokar själva sin resa genom AkademikerResor. Vid resa längre än tre timmar kan dessutom måltidsersättning (mot kvitto) utgå med högst 75 kronor. Reseersättning ges för resa med 2:a klass tåg, eller billigaste färdsätt. Till räkningen ska fogas samtliga biljetter och verifikationer. Reseräkningsmall kan du ladda ned från hemsidan. Om du i samband med en kurs har haft kostnader utöver själva resan måste du fylla i en blankett som du får av kansliets kursadministratör. Om ingenting annat bestäms ska ersättning för förlorad ordinarie arbetsförtjänst, i form av tjänstledighetsavdrag eller motsvarande, utgå enligt arbetsgivareintyg. Mer information om ersättning för resor och logi kopplade till det fackliga uppdraget finns på hemsidan. Beställa resa. Alla resor beställs via AkademikerResor. Med hänsyn till resans ändamål ska det färdsätt som är mest praktiskt och ekonomiskt i det enskilda fallet väljas. Uppge att du är förtroendevald för Sveriges Ingenjörer när du bokar resa. Lathund för resebeställning finns på hemsidan. Resor beställs via: > hemsida: > telefon: > e-post: > fax: (beställningsblanketter finns på AkademikerResors hemsida) Vid ombokning av biljett efter att AkademikerResor stängt för dagen vänder du dig direkt till resebolaget. 20

20 Att söka upp dina medlemmar. Eftersom Sveriges Ingenjörer oftast är bärare av kollektivavtalet för samtliga akademiker inom den privata sektorn består akademikerföreningarna av representanter från samtliga Sacoförbund och inte bara av ingenjörer. Detta gör att det ibland kan vara lite krångligt för dig att få en överblick över alla anslutna akademiker på din arbetsplats, något som till exempel är nödvändigt vid arbetsbrist. Du kan gå tillväga på två sätt: 1. Mejla ut till alla på din arbetsplats och be dem som är fackligt anslutna till ett Sacoförbund att höra av sig. 2. Kontakta förbunden inom Saco (kontaktuppgifter finns längst bak i handboken) och be att få listor på deras medlemmar på ditt företag. 21

21 22

22 Dina redskap lagar och avtal. Som förtroendeman har du ett antal lagar, avtal och föreskrifter som du kan stödja dig mot när det gäller din rätt att påverka och arbeta för att uppnå dina medlemmars mål. I första hand gäller de individuella avtal som träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare. I andra hand de lokala avtal som finns på arbetsplatsen. I tredje hand kollektivavtalet (där sådant finns) och i fjärde hand de övergripande lagar som reglerar arbetslivet. Det finns dock undantag till denna ordning, eftersom vissa av de övergripande lagarna inte är förhandlingsbara. Du kan ladda ned de lagar, avtal och föreskrifter som är relevanta för ditt arbete som förtroendevald från hemsidan. Lagarna. De arbetsrättsliga lagarna är viktiga verktyg som du kan stödja dig mot när det gäller din rätt att påverka. På de arbetsplatser där det finns kollektivavtal, skrivna för att ytterligare förbättra villkoren på arbetsmarknaden för de anställda, så gäller dessa i första hand. Men de arbetsrättsliga lagarna är viktiga även om det finns kollektivavtal. Särskilt när det handlar om anställningsskydd, jämställdhet och diskrimineringsfrågor områden där det inte alltid finns stöd i kollektivavtalet. Nedan presenteras några av de viktigaste lagarna. Mer ingående information får du på hemsidan. Kontakta jouren på om du har frågor. Medbestämmandelagen (MBL). Medbestämmandelagen (MBL) innebär att arbetsgivaren: 1. Fortlöpande måste informera akademikerföreningen om viktiga förändringar i verksamheten. 2. Måste kalla till förhandling inför viktiga planerade förändringar i verksamheten gällande produktion, ekonomi eller personal. 23

23 Lagen ger också den fackliga organisation som är avtalspart gentemot arbetsgivaren rätt att förhandla med arbetsgivaren i samband med förändringar på arbetsplatsen. MBL ger inte fackförbundet vetorätt, men förbundet får en viss möjlighet att utreda, inhämta information och utöva inflytande innan beslut genomförs. Lagen om anställningsskydd (LAS) Lagen om anställningsskydd (LAS) skyddar arbetstagare mot felaktiga uppsägningar och avskedanden. Bland annat reglerar lagen uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, hur besked om uppsägning ska skötas och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Lagen är till största del tvingande, men från vissa av lagens bestämmelser kan avvikelser genom kollektivavtal göras. Dock förutsätter detta att arbetstagaren får samma eller bättre villkor än genom LAS. Enligt LAS får en anställd inte sägas upp utan saklig grund. Saklig grund för uppsägning kan förekomma i två olika situationer, antingen vid arbetsbrist (till exempel att det saknas arbetsuppgifter eller att företaget saknar pengar) eller av personliga skäl (misskötsel av olika slag). Om anställda sägs upp på grund av arbetsbrist ska det ske enligt turordningsregeln, även kallad Sist in, först ut regeln, vilket innebär att den som blev anställd sist blir uppsagd först. Turordningen vid uppsägningar kan dock åsidosättas genom lokala avtal, så kallade avtalsturlistor. Förtroendemannalagen (FML) Förtroendemannalagen (FML) ger dig rätt att arbeta och utbilda dig fackligt på betald arbetstid, så länge det fackliga arbetet förläggs så att det inte förorsakar hinder för verksamheten. Lagen innebär också att du har rätt till övertidsersättning om du inte hinner utföra uppgifterna på ordinarie arbetstid. Du har dessutom rätt till den ledighet som behövs för att kunna fullgöra det fackliga arbetet. Förtroendemannalagen förutsätter dock att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Arbetstidslagen Enligt arbetstidslagen får arbetstiden omfatta max 40 timmar i genomsnitt under en sjudagarsperiod, och en beräkningsperiod om en månad. Uppstår ett särskilt behov av utfört arbete har din arbetsgivare rätt att beordra övertidsarbete med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Enligt lagen får en arbetstagare arbeta max 200 timmars övertid per år. Arbetstidslagen kan ersättas med ett kollektivavtal, med särskilda bestämmelser om vilken arbetstid som gäller för dina medlemmar. Finns det kollektivavtal är ersättningsfrågan för arbetstidens längd och övertidsarbete i allmänhet reglerad där. Saknas kollektivavtal är det viktigt att medlemmarna kommer överens med arbetsgivaren om hur övertiden ska ersättas. Att, som många av förbundets medlemmar gjort, förhandla bort rätten till övertidsersättning till förmån för flexiblare arbetstid och lite extra i plånboken har i de flesta fall visat sig vara en dålig affär. 24

24 Mer information om arbetstidslagen finns på förbundets hemsida och på arbetsmiljöverkets hemsida, Jämställdhetslagen. Jämställdhetslagen förbjuder könsdiskriminering och anger vilka påföljder som kan drabba den arbetsgivare som bryter mot lagen. Lagen innehåller krav på att alla arbetsgivare i samråd med arbetstagarna vidtar så kallade aktiva åtgärder för att främja jämställdheten. Lagen gäller både kvinnor och män, men siktar främst till att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Mer information om jämställdhetslagen hittar du på Sveriges Ingenjörers hemsida, på och under rubriken Förhandling i denna handbok. Om du har frågor kring jämställdhet kan du kontakta jouren. Övriga lagar. Det finns många andra lagar och föreskrifter som gäller arbetslivet - alltifrån semesterlagar till lagar om anställningsskydd. Mer information om, och länkar till, dessa lagar hittar du på hemsidan. Centrala kollektivavtal. Kollektivavtalet är ett av dina viktigaste verktyg. Ha det aktuella avtalet till hands och lär dig använda det. I avtalet finns bland annat gemensamma regler för sådant som anställningsvillkor, anställningsform, övertidsersättning, semester, uppsägningstider, föräldralön och sjukersättning. Som förtroendevald har du inte rätt att förhandla och träffa centrala avtal om ändringar i redan gällande kollektivavtal. Du har inte heller rätt att träffa nya kollektivavtal. Detta sker i centrala förhandlingar mellan Sveriges Ingenjörer och en arbetsgivarorganisation. Du kan ladda ned ditt aktuella kollektivavtal från vår hemsida. Vänd dig ditt vårt kansli om du behöver hjälp med att tolka avtalet. Avtalskommentarer. Varje år skickar kansliet ut information om de olika branschområdena till förtroendevalda. I så kallade avtalskommentarer förklaras avtalen inför kommande löneförhandlingar. Dessutom beskrivs hur gällande avtal ska tolkas och vad som händer i branschen. Samtliga avtalskommentarer finns att ladda ned från hemsidan. 25

25 26

26 Förhandling. Som förtroendevald kommer du att kallas till förhandling. Det kan handla om sådant som löner, arbetstider och organisationsförändringar. Du behöver aldrig ta ställning direkt utan kan begära rådrum för att ta in medlemmarnas åsikter och diskutera med personal på förbundets kansli. Vid vissa tillfällen kan det också bli aktuellt för dig som förtroendevald att begära förhandling med arbetsgivaren. Kontakta kansliet vid minsta osäkerhet om hur du ska gå tillväga. Kansliet har experter inom varje avtalsområde som kan ge dig den hjälp och det stöd du behöver. Dessutom finns kurser om förhandling som du som förtroendevald rekommenderas att gå. Allmänna förhandlingstips. Det kanske allra viktigaste i förhandlingssituationer är att du försäkrar dig om att du förstår frågan och problemet. Det mesta går sedan att lösa med sunt förnuft. Viktigt är också att du inte säger ja till mer än vad du kan stå för. Ta därför aldrig ett beslut förrän du är helt säker på vad du vill. Kom ihåg att det är du och inte arbetsgivaren som bestämmer när du ska svara. Oavsett förhandlingsområde rekommenderas att du inför en förhandling: 1. Kontaktar en ombudsman på kansliet och berättar om situationen om du är osäker på vad som gäller. 2. Läser igenom de avtal som styr området. Alla relevanta lagar och föreskrifter finns att ladda ned på hemsidan. 3. Tillsammans med arbetsgivaren går igenom relevanta lagar och föreskrifter 4. Tillsammans med arbetsgivaren tar fram en plan för hur förhandlingsprocessen ska gå till. Tänk på sådant som vilka steg som ska ingå i processen, när den ska börja, när den ska sluta, vem som ansvarar för vad och hur ni ska gå tillväga. Mer information om hur en förhandlingsprocess kan gå till hittar du på hemsidan och under den här handbokens olika förhandlingsområden. 27

27 Kalla till lokalförhandling. Om en situation inom ett visst område är ohållbar kan du, efter att ha pratat med medlemmar och kansli, kalla till lokala förhandlingar med arbetsgivaren. Genom att kalla till lokal förhandling lägger du upp korten på bordet och tvingar arbetsgivaren att ta ställning till frågan. Om de lokala förhandlingarna skulle köra fast kan du som en sista utväg påkalla central förhandling, vilken sköts av det egna förbundet på central nivå. Plikten att bråka ska vårdas selektivt. Det betyder att du inte ska kalla till lokal förhandling förrän det verkligen behövs. Arbetstid. Enligt arbetstidslagen får en anställd som mest arbeta 200 timmar övertid per år. Företag kan dock söka dispens från lagen hos akademikerföreningen. Som förtroendevald är det din uppgift att förhandla lokalt med arbetsgivaren. Börja med att inhämta medlemmarnas synpunkter, rådfråga kansliet och läs igenom de viktigaste lagarna och föreskrifterna på området. Om det finns kollektivavtal så finns ersättningsfrågan för övertid vanligtvis reglerad där. Annars är det arbetstidslagen som gäller. När du känner till förutsättningarna sätter du dig ned med arbetsgivaren och ni går tillsammans igenom relevanta lagar och föreskrifter för att hitta en lösning som fungerar för båda parter. Information om lagar och avtal hittar du på hemsidan. Kontakta kansliet om du vid något tillfälle är tveksam över hur du ska agera. 28

Handbok. för förtroendevalda inom kommunal sektor

Handbok. för förtroendevalda inom kommunal sektor Handbok för förtroendevalda inom kommunal sektor Innehåll Innehållsförteckning 3-6 Välkommen som förtroendevald 7 Din roll och dina uppgifter 8 Varför lokalavdelning 8 Avdelningens ansvar/grundläggande

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Välkommen som förtroendevald

Välkommen som förtroendevald Välkommen som förtroendevald Din handbok 1 Innehåll Välkommen som förtroendevald 4 Den svenska modellen 5 Så här är fackförbunden organiserade 5 Så här är arbetsgivarorganisationerna organiserade 6 Förhandlingssamverkan

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor

Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Att bilda lokal Akademikerförening hos arbetsgivare på privat sektor Checklista 1. Hitta medlemmarna 2. Bjud in till medlemsmöte och föreslå att förening bildas 3. Bilda gärna arbetsgrupp/interrimsstyrelse

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar du vägen mot framtiden. Det är dina innovationer och visioner som ska lösa våra gemensamma problem,

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013 Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig 150714_Broschyr_skiss_2.indd 3 2015-07-17 17:12 Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER Juseks uppfattning är att tyngdpunkten i det fackliga arbetet bör ligga lokalt. På detta sätt kan verksamheten anpassas till de förutsättningar

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Uppdaterat mars 2014

Uppdaterat mars 2014 Kursprogram 2014 Uppdaterat mars 2014 Basutbildningar För styrelseledamot i klubb eller förening FTFs basutbildningar ger dig som är ledamot i föreningens eller klubbens styrelse de kunskaper du behöver

Läs mer

Att bilda lokal SSR-förening i kommun eller landsting

Att bilda lokal SSR-förening i kommun eller landsting Att bilda lokal SSR-förening i kommun eller landsting Checklista 1. Hitta medlemmarna 2. Bjud in till medlemsmöte och föreslå att förening bildas 3. Bilda gärna arbetsgrupp/interrimsstyrelse för planering

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Basutbildningar. För styrelseledamot i klubb eller förening

Basutbildningar. För styrelseledamot i klubb eller förening Kursprogram 2015 Basutbildningar För styrelseledamot i klubb eller förening FTFs basutbildningar ger dig som är ledamot i föreningens eller klubbens styrelse de kunskaper du behöver för att på bästa sätt

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal 1 (6) Till förtroendevalda och medlemmar inom s område Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal Här kommenterar jag löneavtalet, förändringarna i allmänna villkorsavtalet samt övriga nyheter

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

Förhandling -- omorganisation & uppsägningar

Förhandling -- omorganisation & uppsägningar Förhandling -- omorganisation & uppsägningar En vanlig situation i många företag är organisationsförändringar av olika slag. Ibland syftar förändringen till att göra omprioriteringar och omdisponeringar

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

Kurser 2011 för dig med fackligt uppdrag

Kurser 2011 för dig med fackligt uppdrag Kurser 2011 för dig med fackligt uppdrag Bättre arbetsmiljö (BAM), grundkurs i arbetsmiljö 3 dagar (2 + 1), internatutbildning (F) Bättre arbetsmiljö (BAM) vänder sig i första hand till dig som är ny som

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

Akademikerförbundens löneprocess

Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,

Läs mer

Riktlinjer. Övertalighet

Riktlinjer. Övertalighet Riktlinjer Övertalighet FÖRORD Det är viktigt att Luleå kommuns verksamheter har ett enhetligt synsätt kring begreppet övertalighet. Min förhoppning är att dessa riktlinjer ska bli ett bra stöd i samband

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Anvisningar för klubbar

Anvisningar för klubbar Göteborg den 3 december 2012 Till Klubbar inom Region Väst Anvisningar för klubbar Här kommer ett dokument som ska vara till hjälp i klubbarbetet under 2013 och framöver. Dessa anvisningar för klubbar

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen 1(6) Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen 1 Avtalstidens längd Parterna träffar avtal om ram för löner

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Bilda. Lokala frågor behöver lokala företrädare. lokalavdelning

Bilda. Lokala frågor behöver lokala företrädare. lokalavdelning Bilda Lokala frågor behöver lokala företrädare lokalavdelning Innehåll > Lokala frågor behöver lokala företrädare > Hur arbetar en lokalavdelning > Stöd och hjälp till förtroendevalda > Första mötet Bildandet

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO FÖRENINGSINFO Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens personalförening (UPF) är en exklusiv förening för oss som är anställda i utrikesförvaltningen.

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Kurser höst 2014. För dig med fackligt uppdrag i Unionen Mellannorrland, Västerbotten och Norrbotten

Kurser höst 2014. För dig med fackligt uppdrag i Unionen Mellannorrland, Västerbotten och Norrbotten Kurser höst 2014 För dig med fackligt uppdrag i Unionen Mellannorrland, Västerbotten och Norrbotten Kunskap skapar trygghet och ger kraft Unionens kurser är en viktig del i din kompetensutveckling. De

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal

Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Verksamhet och arbetsliv i utveckling Sveriges Kommuner och Landsting och fackliga organisationer i samverkan Några råd och frågeställningar på vägen mot ett eget FAS-avtal Februari 2009 Förnyelse, arbetsmiljö

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Verksamhetsförändring som medför arbetsbrist

Verksamhetsförändring som medför arbetsbrist Verksamhetsförändring som medför arbetsbrist Beslut: Rektor 2012-01-30 Revidering: - Dnr: DUC 2012/144/10 Gäller fr o m: 2011-04-01 Ersätter: Program för och beskrivning av processen för att lösa övertaligheten

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling

Arbetsmiljö Inflytande Utveckling ST Arbetsmiljö Inflytande Utveckling 1 2 Arbetsmiljö Arbetsmiljö är summan av flera faktorer på arbetsplatsen. Det handlar bland annat om lön, ledarskap, jämställdhet och mångfald. En bra arbetsmiljö är

Läs mer