Välkommen som förtroendevald

Transkript

1 Välkommen som förtroendevald Din handbok 1

2 Innehåll Välkommen som förtroendevald 4 Den svenska modellen 5 Så här är fackförbunden organiserade 5 Så här är arbetsgivarorganisationerna organiserade 6 Förhandlingssamverkan 6 Kollektivavtal och partsställning 7 Din roll och dina uppgifter 8 Varför Akademikerförening? 9 Akademikerföreningens grundläggande uppgifter 9 När du behöver hjälp 9 Kommunicera med era medlemmar för att skapa delaktighet 9 Kommunikationskanaler 10 Skriftlig information 10 Det personliga mötet 10 Medlemsmöten utgå från medlemmarna 10 Press/mediakontakter 10 Lokal hemsida 10 Årsmötet 10 Kommunikationstips 11 Skapa rutiner för information 11 Informera vid rätt tillfällen och om rätt saker 11 Ta in synpunkter från medlemmarna 11 Utse en kommunikationsansvarig i styrelsen 12 Stöd och hjälp från förbunden 12 Nyhetsbrevet 12 Hemsida för förtroendevalda 12 Medlemsjour när du inte vet vem du ska vända dig till 12 Kontaktpersoner för varje avtalsområde 12 Lokalföreningsrekryterare 13 Förbundens medlemsregister 13 Nätverk 13 Andra förtroendevalda 13 Fackliga kurser/utbildning 13 Grundkurs 13 Temakurser 14 Snabbkurser 14 Specialutbildning 14 Försäkring för förtroendevalda 15 Dina redskap lagar och avtal 16 Medbestämmandelagen (MBL) 16 Lagen om anställningsskydd (LAS) 16 Förtroendemannalagen (FML) 17 Arbetstidslagen 17 Arbetstid enligt kollektivavtal 17 2

3 Arbetsmiljölagen 17 Ansvaret är arbetsgivarens 18 Skyddsombud 18 Diskrimineringslagen 18 Lönekartläggning 19 Förhandling 20 MBL och utvecklingsavtalet 20 Allmänna förhandlingstips 20 Förberedelser 21 Under förhandlingen 21 Tystnadsplikt 22 Löneförhandling 22 Kompetensutveckling 23 Så blir ni flera 24 Rekryteringstips 24 Presentera Sacoförbunden på introduktioner 24 Etablera rutiner med personalavdelningen 24 Kontakta nyanställda 24 Skriv ett presentationsbrev 24 Duka upp ett informationsbord 24 Informera i personaltidning 24 Skapa nätverk av kontaktpersoner 24 Informera medlemmarna om vad ni gör 24 Kom ihåg den personliga kontakten 25 Argument för medlemskap 25 Ger förutsättning för kollektivavtal 25 Råd och stöd: kostnadsfri facklig och juridisk rådgivning 25 Jourtelefon/medlemsrådgivning 25 Förhandlingshjälp 25 Inkomstförsäkring 25 Hjälp med att söka arbete 25 Chefsstöd 25 Heltäckande nätverk 26 Stöd vid utlandsarbete 26 Medlemserbjudanden: försäkringar, tidningar och förmånliga lån 26 Kriterier för medlemskap 26 Att byta förbund 26 Mallar, instruktioner och checklistor 27 Samverkansorganisationer 27 Sacoförbund inom privat sektor 28 3

4 Välkommen som förtroendevald Den här handboken är till för dig som är förtroendevald. Den går steg för steg igenom det du behöver känna till för att kunna utföra din uppgift på bästa sätt. Tanken är inte att handboken ska läsas från pärm till pärm utan att den ska fungera som ett uppslags verk som du kan slå i när du behöver. Om du inte hittar det du söker i boken så kan du alltid få hjälp av respektive förbunds medlemsjour/rådgivning, din kontaktombudsman eller någon av lokalföreningsrekryterarna. Vi vill också rekommendera våra fackliga utbildningar som ger dig grundläggande kunskaper om vad det innebär att vara förtroendevald. Lycka till och tveka inte att höra av dig om du har några frågor! 4

5 Den svenska modellen Svensk arbetsmarknad präglas av en relativt hög organisationsgrad bland såväl arbetstagare som arbets givare. Arbetstagarna har att välja bland olika fackliga organisationer efter utbildning, yrke, bransch eller sektor. Hos arbetsgivarna styrs valet av organisationstillhörighet främst av bransch tillhörighet. Tillsammans utgör arbetstagar- och arbets givarorganisationerna arbets marknadens parter. Arbetsmarknadens parter Arbetsgivarorganisationer (AG) Arbetstagarorganisationer (AT) Branschföreningar Intresseorganisationer Offentlig sektor Privat sektor Fackförbund; väljs efter utbildning, yrke eller sektor Centralorganisationer Andra organisationer/förbund Så här är fackförbunden organiserade I Sverige finns många fackliga organisationer som tillvaratar sina medlemmars fackliga, ekonomiska och sociala intressen. De flesta fackförbund är med i någon av de tre stora central organisationerna Saco, TCO eller LO som vardera har ett tjugotal medlemsförbund. Bland de fackförbund som inte är med i någon centralorganisation kan nämnas Ledarna och Syndikalisterna. Saco Sveriges Akademikers Centralorganisation är en sammanslutning av 22 självständiga förbund. Förbunden har medlemmar inom privat och offentlig sektor. Gemensamt för Sacoförbunden är att de enbart organiserar medlemmar som har högskoleutbildning, till skillnad från LO- och TCO-förbunden som organiserar arbetare respektive tjänstemän inom olika branscher. Sacoförbunden är också uppbyggda kring medlemmarnas utbildning vilket innebär att det inte spelar någon roll var på arbetsmarknaden som medlemmarna arbetar. För LO:s och TCO:s förbund bygger gemenskapen främst på att man arbetar på samma arbetsplats. 5

6 Genom Saco samverkar medlemsförbunden i samhällspolitiska frågor som forskning och utbildning. Saco har däremot inget förhandlingsmandat då det gäller till exempel lön, pension och övriga anställningsvillkor. I dessa frågor agerar medlemsförbunden istället själva eller i samverkan med andra förbund. Saco, liksom TCO, är en partipolitiskt obunden organisation medan LO samverkar med Socialdemokraterna. Sett i antal medlemmar är LO den största centralorganisationen med cirka 1,5 miljoner arbetstagare och TCO har cirka 1,2 miljoner medlemmar. Detta kan jämföras med Sacoförbunden som har drygt medlemmar. Trenden är dock att förbunden inom LO och TCO tappar i medlemsantal medan Sacoförbunden ökar. Så här är arbetsgivarorganisationerna organiserade På arbetsgivarsidan är man liksom på den fackliga sidan organiserad inom ett antal organisationer och branschförbund. Inom den privata sektorn finns det i princip en arbetsgivarorganisation per bransch varför de flesta arbetsgivarförbund även benämns branschförbund. Flertalet arbetsgivarorganisationer är medlemmar i paraplyorganisationen Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringslivs 49 medlemsorganisationer har sammanlagt närmare medlemsföretag. Bland medlemsorganisationerna kan nämnas Almega (tjänste- och IT-sektorn), Teknikarbetsgivarna (verkstadsindustrin) och FAO (Försäkringsbranschens arbetsgivarorganisation). Några arbetsgivarorganisationer är fristående från Svenskt Näringsliv exempelvis Bankinstitutens arbetsgivarorganisation, BAO, som organiserar de flesta banker i Sverige, Idea, som organiserar ideella organisationer samt KFO som organiserar kooperativa företag, ideella organisationer och folkrörelser. Förhandlingssamverkan Inom den privata sektorn samverkar ofta förbund i olika förhandlingsfrågor. Den största förhandlingssamverkan för tjänstemän inom privat sektor sker genom PTK. PTK består av 26 medlemsförbund från Saco, TCO samt Ledarna och representerar cirka tjänstemän. PTK:s förhandlingsmandat omfattar pensions-, försäkrings- och trygghetsfrågor. I kollektivavtalsförhandlingar rörande lön och allmänna anställningsvillkor varierar förhandlings samarbetet över de olika avtalsområdena i privat sektor. Inom branscherna bank, försäkring och IT har Sveriges Ingenjörer, Jusek och Civilekonomerna partsställning. Inom handel- och tjänstesektorn samt stora delar av den ideella sektorn sker samverkan genom 14 Sacoförbund i konstellationen Akademikerförbunden inom Handel och Tjänster (AHT). Inom industrin är det Sveriges Ingenjörer som företräder aka demiker kollektivet i stort. Här har de senaste åren utvecklats ett nära sam arbete i kollektivavtals förhandlingar med de stora fackförbunden inom industrin; Unionen på TCO-sidan och tre förbund inom LO. Det samverkansavtal som facken inom industrin har med arbets givar organisationerna kallas för Industriavtalet. Saco Sveriges akademikers central- organisation 6

7 Arbetsmarknadens parter, tjänstemän privat sektor Exempel på arbetsgivare (AG) Exempel på arbetstagare (AT) Medlemsorganisationer Medlemsorganisationer Medlemsorganisationer Ideella och idéburna organisationer Idrott Trossamfund Utbildning & folkbildning Med flera Studieförbund Humanitära frivilligorganisationer Frivilliga försvarsorganisationer Medlemmar Medlemmar Med flera Med flera Med flera Kollektivavtal och partsställning Kollektivavtal inom den privata sektorn kan träffas på olika nivåer. Kollektivavtal rörande lön och anställningsvillkor träffas mellan en arbetsgivarorganisation och ett eller flera fackförbund och det är de som är parter, det vill säga har parts ställning. Avtalsfrågor som gäller för en hel bransch kallas för centrala avtal. Lokal partsställning Det är den enskilda arbets givaren och den lokalfackliga föreningen på företaget som har partsställning. Saco förbundens lokala organisation kan heta olika till exempel Akademiker förening eller Sacoförening. I denna skrift använder vi alltid begreppet Akademiker förening. Både arbetsgivaren och Akademikerföreningen kan ta initiativ till förhandlingar för att få till stånd ett lokalt kollektivavtal. Innan man går in i en sådan förhandling är det viktigt att stämma av att det centrala kollektiv avtalet tillåter ett lokalt kollektivavtal i frågan. Ha som grundregel att alltid stämma av med en ombudsman på ditt kontaktförbund för rådgivning innan ett nytt lokalt avtal träffas. 7

8 Din roll och dina uppgifter Att vara förtroendevald innebär att du fått medlemmarnas förtroende att företräda dem på arbetsplatsen. Din viktigaste uppgift är därför att ta tillvara medlemmarnas gemensamma intressen och företräda dem i fackliga frågor. Detta kan exempelvis innebära: att medverka i löneprocessen för att tydliggöra akademikernas värde i företaget och stödja de enskilda medlemmarna att i förhandlingar företräda medlemmarna vid till exempel organisationsförändringar, personaluppsägningar och andra gemensamma frågor att verka för att träffade kollektivavtal följs att förhandla om lokala avtal som rör sådant som kompetensutveckling, arbetstider och arbetsmiljö och andra för medlemmarna viktiga frågor att ge stöd och råd till enskilda medlemmar att upprätthålla en god kommunikation med medlemmarna och presumtiva medlemmar att rekrytera nya medlemmar. Andra viktiga uppgifter är att vara medlemmarnas röst gentemot Sacoförbunden samt fungera som en naturlig samtalspartner för din arbetsgivare. Följande bild illustrerar vilka parter som kan vara företrädda på en arbetsplats. Arbetsgivare (AG) Arbetstagare (AT) förtroendevalda Företaget XX AB Akademikerförening TCO klubb, till exempel Unionen LO klubb, till exempel Metall 8

9 Varför Akademikerförening? I Sverige finns få lagar för hur man löser de problem och frågor som kan uppkomma på arbetsplatsen. Detta område regleras oftast via överenskommelser och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter samt genom gällande kollektivavtal. För att kunna ta tillvara medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen och uppfylla kollektivavtalen är det därför nödvändigt för Sacoförbunden att, utöver de centrala förhandlingarna, också kunna påverka direkt ute på arbetsplatserna. Medlemsgruppen på en arbetsplats/företag kan också ha önskemål om att kunna påverka sin egen situation i arbetet och villkoren vid det enskilda företaget. För att kunna lösa dessa uppgifter på ett så bra sätt som möjligt behövs en lokalförening och lokala förtroendevalda som kan fånga upp medlemmarnas intressen och driva deras frågor lokalt samt verka för att träffade kollektivavtal tillämpas vid det enskilda företaget. Sacoförbundens gemensamma lokalförening inom den privata sektorn kallas för Akademikerförening. Om din arbetsplats saknar Akademikerförening har du som är kontaktperson samma uppgifter och befogenheter som en Akademikerförening. Sacoförbundens gemensamma lokalförening inom den privata sektorn kallas för Akademikerförening. Saknas Akademikerförening kan du verka för att bilda en själv. Sacoförbunden har ett flertal lokalföreningsrekryterare på olika avtalsområden. De kan hjälpa dig och dina kollegor att starta en förening. Information om hur du går till väga finns på ditt förbunds webbplats under ingången för medlemmar. När du behöver hjälp Som förtroendevald har du möjlighet att gå utbildningar som ger dig de kunskaper du behöver för din uppgift. Du har också tillgång till ombudsmän inom varje avtalsområde och en jour/ rådgivning som är beredd att ge dig hjälp. En mer ingående beskrivning av det stöd som du har till ditt förfogande finns under rubriken Stöd och hjälp i denna handbok. Du hittar också mycket matnyttig information på de olika förbundens webbplatser. Kommunicera med era medlemmar för att skapa delaktighet För att skapa intresse och engagemang för det fackliga arbetet är det viktigt med en bra dialog med medlemmarna om Akademikerföreningens arbete och att medlemmarnas idéer och åsikter fångas upp och tas tillvara. Här får du tips om hur du kan sköta ditt informationsarbete lokalt och en del handfasta råd om vilka informationskanaler du bör använda. Om du har frågor gällande ditt informationsarbete kontakta gärna någon av informatörerna på ditt förbund. Kontakt information finns på för bundens hemsidor. 9

10 Kommunikationskanaler Skriftlig information Den mest naturliga kanalen är e-post. Skapa en lista med alla medlemmars e-postadresser och skicka ut information så fort det finns något av värde att berätta. På stora arbetsplatser kan det också vara bra att ha någon form av informationsbrev som ger medlemmarna en bredare bild av vad som är på gång i företaget och den fackliga verksamheten i stort. Tänk på Personuppgiftslagen, PUL, då e-post skickas till medlemmar. Ett tips är att lägga in medlemmarnas adresser i e-postraden Hemlig kopia så syns det inte vilka som fått informationen. De olika Sacoförbundenen skickar ut nyhetsbrev och annan information till sina förtroendevalda. Det materialet kan du använda för att sätta ihop ett eget medlemsbrev. Det personliga mötet Det personliga mötet är oöverträffat när det gäller kommunikation. Försök att träffa medlemmarna personligen så ofta du kan. Uppmuntra dem också att kontakta er i styrelsen om det är något de vill diskutera. Det personliga mötet är oöverträffat när det gäller kommunikation. Försök att träffa medlemmarna personligen så ofta du kan. Medlemsmöten utgå från medlemmarna När det gäller medlemsmöten kan det ibland vara si och så med intresset från medlemmarna. För att locka folk behövs intressanta frågor (gärna så praktiska som möjligt) och en känsla av att det är möjligt att påverka. Hör därför med medlemmarna vilka frågor de tycker är viktigast att diskutera. Press/mediakontakter I egenskap av lokal facklig förtroendevald kan det hända att du blir kontaktad av lokaltidningarna på din ort när något hänt/händer på ditt företag. En Akademikerförening kan dessutom själv välja att ta kontakt med lokalpressen eller utnyttja sociala medier för att påverka opinionen. Ditt förbund kan ge dig mediasupport inför kontakt med media. Lokal hemsida De flesta Akademikerföreningar som har en egen hemsida lägger ut denna på arbetsgivarens intranät, men det går givetvis också bra att skapa en extern webbplats. Det viktigaste när ni planerar att ha en lokal hemsida är att avgränsa innehållet redan från början. Innan ni gör sidan bör ni noggrant tänka igenom vad det är Akademikerföreningen vill förmedla och vad ni hinner med att hålla aktuellt. Lägg inte ut material bara för sakens skull utan tänk noga igenom vem som ska läsa informationen och vilket budskap ni vill förmedla. Årsmötet Årsmötet är Akademikerföreningens högsta beslutande organ. Det är också på årsmötet som medlemmarna har möjlighet att tala om hur de tycker föreningen har skött sig och bestämma vilka frågor man ska arbeta med det kommande året. På mötet väljer medlemmarna också ordförande och styrelseledamöter. Efter avslutat årsmöte delar de förtroendevalda upp olika ansvarsområden mellan sig och skickar in uppgifter om vem som ansvarar för vad till de respektive förbunden och till arbetsgivaren. 10

11 Kommunikationstips Skapa rutiner för information Fungerande rutiner för information mellan er, medlemmarna och förbundet underlättar ditt arbete. Om inte sådana rutiner fanns på plats när du tillträdde som förtroendevald har du mycket att vinna på att skapa dina egna. Med förbundet centralt Sveriges Ingenjörer har huvudansvaret för registret av förtroendevalda inom Sacoförbunden på det privata området. Meddela därför Sveriges Ingenjörers kansli på mejladress vilka som ingår i Akademikerföreningens styrelse så fort det sker några förändringar. Detta för att kansliet ska kunna skicka information till rätt personer och ha korrekta uppgifter om förtroendevalda. Det är också viktigt att ditt eget förbund får reda på att du har ett fackligt uppdrag. Med arbetsgivaren Meddela arbetsgivaren vilka förtroendevalda som ansvarar för vilka områden så att han eller hon vet vem som ska kontaktas i olika frågor och förhandlingsärenden. Kom också ihåg att meddela arbets givaren om det blir förändringar i styrelsens sammansättning. För att Förtroendemannalagen ska gälla måste arbetsgivaren vara informerad om vilka som är förtroendevalda. Med medlemmar Ta fram e-postlistor till samtliga medlemmar så att du enkelt kan informera dem när någonting de bör känna till har hänt. Gör det enkelt för medlemmarna att kontakta dig när det är någonting de undrar över och svara snabbt på deras frågor. Om du inte kan ge svar på en gång fungerar även ett kort med delande där det står att du hör av dig med ett utförligare svar vid ett senare tillfälle. Akademikerföreningen kan skaffa en egen e-postlåda som hela styrelsen kan läsa och besvara. På så sätt kan medlemmarna skicka frågor, tankar och synpunkter till en adress och nå hela styrelsen. Inom styrelsen Även om en fördelning har gjorts inom styrelsen är det viktigt att poängtera att styrelsen som helhet har ansvaret för verksamheten. Kommunikationen inom styrelsen är en grundförutsättning för att det lokalfackliga arbetet ska fungera och för att minska belastning på enskilda styrelseledamöter. Informera vid rätt tillfällen och om rätt saker Se till att medlemmarna vet hur de kan få information om Akademikerföreningens arbete, exempelvis på intranätet eller på en anslagstavla. Om det däremot är något angeläget eller brådskande så bör ni kontakta medlemmarna direkt, till exempel via e-post eller kalla till medlemsmöte. Då ni är inne i löneförhandlingar eller andra viktiga förhandlingar kan det vara bättre att informera om att man inte kan säga så mycket för tillfället än att inte informera alls. Vid vissa tillfällen kan det vara direkt olämpligt att föra vidare visa typer av information till medlemmarna. Kontakta ditt förbund om du är osäker. Ta in synpunkter från medlemmarna Som medlemmarnas representant behöver du veta vad de tycker och tänker i olika frågor. Detta gäller även kommunikationen. Fråga hur de vill kommunicera med Akademikerföreningens 11

12 styrelse. Om ni till exempel tänker ha ett nyhetsbrev så kanske ni bara ska skicka det till de medlemmar som verkligen är intresserade. Återigen är det viktigt med återkoppling på de synpunkter som ni får. Det är viktigt att medlemmarna känner att Akademikerföreningen har diskuterat och behandlat inkomna synpunkter. Utse en kommunikationsansvarig i styrelsen Gör gärna en av ledamöterna i Akademikerföreningens styrelse till informationsansvarig med ansvar för att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer. Stöd och hjälp från förbunden Som förtroendevald har du tillgång till en mängd resurser, utbildningar och stöd för att göra ditt arbete lättare. Nyhetsbrevet Förbundens nyhetsbrev till förtroendevalda är en viktig kanal till dig som arbetar i den lokala verksamheten. Genom nyhetsbrevet hålls du uppdaterad med aktuell information. Hemsida för förtroendevalda Förbundens hemsidor har oftast en speciell del för dig som är förtroendevald och det är där du automatiskt hamnar när du loggar in. Där hittar du detaljerad information om områden som är relevanta för din uppgift. På Sveriges Ingenjörers hemsida finns material att ladda ner, undersökningar att ta del av och mängder av information om alltifrån förhandlingstips till hur man genomför ett årsmöte. För att få tillgång till denna information måste du vara registrerad som förtroendevald hos ditt förbund och hos Sveriges Ingenjörer. Enklast är att din Akademikerförening efter avslutat årsmöte skickar in en lista på den nya styrelsen till Sveriges Ingenjörer. Blankett för detta finns att ladda ner på Sveriges Ingenjörer och Sacoförbundens respektive hemsida. Medlemsjour när du inte vet vem du ska vända dig till Jouren/Rådgivningen på ditt förbund är öppen under kontorstid och är bemannad med kunniga ombudsmän och specialister. Telefonnumret hittar du på respektive förbunds hemsida. Kontaktpersoner för varje avtalsområde För varje avtalsområde finns en ombudsman med expertkompetens som kan svara på dina frågor. Kontakta jouren om du inte vet vem som är just din kontaktombudsman, så kopplas du till rätt person. 12

13 Lokalföreningsrekryterare Sacoförbunden har ett flertal lokalföreningsrekryterare på olika avtalsområden. De kan hjälpa dig och dina kollegor att starta en förening och ge tips, stöd och hjälp med att rekrytera nya ledamöter till styrelsen. Lokalföreningsrekryterarna är med från första början och ser vilket intresse som finns att bilda förening fram till det konstituerande årsmötet och de sätter de nya förtroendevalda i kontakt med den ombudsman som ansvarar för deras avtalsområde. Om du vill komma i kontakt med någon av Sacoförbundens lokalföreningsrekryterare, mejla till lfr@sverigesingenjorer.se och lfr@civilekonomerna.se. Förbundens medlemsregister Det är viktigt att du som förtroendevald har överblick över vilka akademikermedlemmar som tillhör föreningen. Det kan ibland vara lite krångligt eftersom Akademikerföreningar oftast består av medlemmar från flera olika Sacoförbund. Du kan gå tillväga på två sätt: 1. Kontakta förbunden inom Saco (kontaktuppgifter finns längst bak i handboken) och be att få listor på deras medlemmar på ditt företag. 2. Be att få komplett lista med anställda (namn och personnummer) från företaget och skicka sedan in den listan till ditt kontaktförbund så får du hjälp med att ta reda på vilka medlemmar som finns på din arbetsplats. Nätverk Inom vissa avtalsområden finns nätverk bestående av förtroendevalda från olika företag. Om du är intresserad av detta kan du höra med din kontaktombudsman vilka nätverk som finns där du kan vara med eller hur man gör när man startar ett. Andra förtroendevalda På många arbetsplatser finns förtroendevalda från LO- och TCO-förbund som det är bra att samarbeta med. Stäm av med din arbetsgivare om du vill veta vilka som är övriga förbunds representanter på din arbetsplats. Fackliga kurser/utbildning Att ha gått en eller flera fackliga utbildningar ger dig bättre förutsättningar att företräda och verka för medlemmarna på din arbetsplats. Du får dessutom kunskaper som du har glädje av i ditt fortsatta yrkesliv. Kurserna är utformade för att stödja dig i ditt uppdrag. Sveriges Ingenjörer arrangerar de flesta av kurserna som riktar sig till förtroendevalda och dessa kan du, även om du är medlem i ett annat Sacoförbund, gå på. Senaste nytt om utbildningar och datum för anmälan hittar du på förbundets hemsida. Information om kursutbud finns också i de nyhetsbrev som med jämna mellanrum går ut till alla förtroendevalda. Det är viktigt att anmäla sig i god tid så att kurserna inte hinner bli fulltecknade och så att du kan meddela din arbets givare. Grundkurs Syftet med kursen är att ge dig som är ny förtroendevald en bra grund för att du ska kunna sköta ditt fackliga uppdrag. Kursen är två eller tre dagar och tyngdpunkten ligger på det fackliga uppdraget/rollen som förtroendevald. Vi går också genom det regelverk som styr det fackliga arbetet, kollektivavtal och de viktigaste arbetsrättsliga lagarna. Det finns även en interaktiv grundkurs hos flera förbund. Du hittar den till exempel på Sveriges Ingenjörers hemsida. 13

14 Temakurser Temakurserna är en halv till tre dagar och går djupare in på olika områden. På kan du läsa mer om vilka temakurser som finns och som passar just dina behov. Även andra Sacoförbund har temakurser som är öppna för alla Sacoförbunds förtroendevalda. Hör av dig till ditt förbunds kansli för att få inlogg till de olika förbundens hemsidor. Exempel på temakurser: Löner/lönestatistik/förhandling Jämställdhet/diskriminering Arbetsmiljö LAS driftsinskränkning, outsourcing Det svåra samtalet Fackligt ledarskap Vårda medlemmar och värva fler. Snabbkurser Både ombudsmännen och lokalföreningsrekryterarna kan vid behov ge snabbkurser till nya förtroendevalda. Snabbkurserna brukar ta ett par timmar och är tänkta att ge dig som är ny som förtroendevald ett hum om lagar, förhandlingar och lokalfackligt arbete i väntan på grundkursen. Specialutbildning Om så önskas kan våra ombudsmän komma till din Akademikerförenings styrelse och göra en skräddarsydd genomgång av olika frågor. För mer information kontakta ditt förbunds telefonjour eller din kontaktombudsman. Saco samlar Sveriges akademiker- förbund 14

15 Försäkring för förtroendevalda Saco har tecknat en förtroendemannaförsäkring som gäller i samband med utförande av fackligt uppdrag. Försäkringen innehåller en reseförsäkring samt en olycksfallsförsäkring. Reseförsäkringen gäller för dig som är facklig förtroendevald samt för medföljande barn under 21 år, make/maka eller sammanboende vid resa som har direkt anslutning till fackligt uppdrag. Försäkringen omfattar exempelvis läke-, rese- och merkostnader vid olycksfall och akut sjukdom och resgodsskydd. För medföljande gäller försäkringen för max 14 dagar. Olycksfallsförsäkringen gäller i samband med fackligt uppdrag. Vid kurser och konferenser omfattas den förtroendevalde samt medföljande barn under 21 år och make/maka eller sammanboende. Försäkringen gäller också färdolycksfall till och från angivna verksamheter. Försäkringen omfattar exempelvis invaliditetskapital, ersättning för lyte och men, läke-, rese- och tandskadekostnader. Mer information om försäkringen finns till exempel på Sveriges Ingenjörers hemsida. 15

16 Dina redskap lagar och avtal De arbetsrättsliga lagarna är viktiga verktyg som du kan stödja dig mot när det gäller din rätt att påverka. På de arbetsplatser som omfattas av kollektivavtal, skrivna för att ytterligare förbättra villkoren på arbetsmarknaden för de anställda, så gäller dessa i första hand. Men de arbetsrättsliga lagarna är viktiga även om det finns kollektivavtal. Särskilt när det handlar om anställningsskydd, jämställdhet och diskrimineringsfrågor områden där det inte alltid finns stöd i kollektivavtalet. Du kan ladda ner de lagar, avtal och föreskrifter som är relevanta för ditt arbete som förtroendevald från ditt förbunds hemsida. Nedan presenteras några av de viktigaste lagarna som du vanligtvis kommer i kontakt med. Hör av dig till din kontaktombudsman eller ditt förbunds medlemsjour om du har frågor. Medbestämmandelagen (MBL) Medbestämmandelagen (MBL) innebär att arbetsgivaren: 1. fortlöpande måste informera Akademikerföreningen om hur verksamheten utvecklas ( 19) 2. måste kalla till förhandling inför viktiga planerade förändringar i verksamheten gällande produktion, ekonomi eller personal ( 11) 3. är skyldig att förhandla i övriga frågor innan de fattar beslut, om Akademikerföreningen begär det ( 12). 4. Arbetsgivaren har också en allmän förhandlingsskyldighet i frågor som rör enskild medlem ( 10) om Akademikerföreningen begär det. Lagen ger bara den fackliga organisation som är avtalspart gentemot arbetsgivaren rätt att förhandla med arbetsgivaren i samband med verksamhetsförändringar på arbetsplatsen. MBL ger inte fackförbundet vetorätt men förbundet och/eller föreningen får en viss möjlighet att utreda, inhämta information och utöva fackligt inflytande innan beslut fattas. Lagen om anställningsskydd (LAS) Lagen om anställningsskydd (LAS) är ett ramverk för vad som gäller vid anställning, upp sägning och avskedande. Bland annat reglerar lagen uppsägningstider, tidsbegränsade anställningar, hur besked om uppsägning ska skötas och vilka typer av uppsägningar som är giltiga. Lagen är till största del tvingande men från vissa av lagens bestämmelser kan avvikelser genom kollektiv avtal göras. Dock förut sätter detta att arbetstagaren får samma eller bättre villkor än genom LAS. Enligt LAS får en anställd inte sägas upp utan saklig grund. Saklig grund för uppsägning kan förekomma i två olika situationer, antingen vid arbetsbrist (till exempel genom att företaget fattar beslut om en omorganisation där färre anställda behövs eller att företaget ska läggas ned) eller av personliga skäl (misskötsel av olika slag). Om anställda sägs upp på grund av arbetsbrist ska det ske enligt turordningsreglerna, även kallad Sist in, först ut-regeln, vilket innebär att den som har längre anställningstid har företräde till fortsatt anställning förutsatt att personen har tillräckliga kvalifikationer. I båda fallen ska det föregås av en omplaceringsutredning. Omplacering ska alltså tillämpas före uppsägning. 16

17 Turordningen vid uppsägningar kan dock åsidosättas genom centrala och/eller lokala avtal, så kallade avtalsturlistor. Om en avtalsturlista ska göras är det viktigt att berörda medlemmar accepterar den lösningen och att avtalet är förankrat hos dessa medlemmar. En avtalsturlista fråntar den enskilde anställde möjligheten att rättsligt tvista i sitt ärende. Vid en arbetsbristsituation ska du alltid höra av dig till ditt kontaktförbund i ett så tidigt skede som möjligt. Kontakta också andra medlemmars förbund så att de vet vad som är på gång. Förtroendemannalagen (FML) Förtroendemannalagen (FML) ger dig rätt att arbeta och utbilda dig fackligt på betald arbetstid så länge det fackliga arbetet förläggs så att det inte förorsakar hinder för verksamheten. Lagen innebär också att du har rätt till övertidsersättning om du inte hinner utföra uppgifterna på ordinarie arbetstid. Du har dessutom rätt till den ledighet som behövs för att kunna fullgöra det fackliga arbetet. Förtroendemannalagen förutsätter dock att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen och att de förtroendevalda är anmälda till arbetsgivaren. Arbetstidslagen Enligt arbetstidslagen får arbetstiden omfatta max 40 timmar i genomsnitt under en sju dagarsperiod per månad. Uppstår ett särskilt behov av utfört arbete har din arbetsgivare rätt att beordra övertidsarbete med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Enligt lagen får en arbetstagare arbeta max 200 timmar övertid per år. Utöver det får arbets tagare arbeta 150 timmar övertid extra om det finns särskilda skäl för det. Arbetstid enligt kollektivavtal Arbetstidslagen är på flertalet arbetsplatser Om det finns kollektivavtal är inom privat sektor ersatt av kollektivavtal, med särskilda bestämmelser om vilken arbetstid som ersättningsfrågan för arbetstidens gäller för dig och dina medlemmar. Om det finns längd och övertidsarbete i kollektivavtal är ersättningsfrågan för arbetstidens längd och övertidsarbete i allmänhet allmänhet reglerad där. reglerad där. Saknas kollektivavtal är det viktigt att medlemmarna kommer överens med arbetsgivaren om hur övertiden ska ersättas. Finns det kollektivavtal är ersättningsfrågan för övertidsarbete i allmänhet reglerad i allmänna villkoren. Om det inte finns kollektivavtal är det arbetstidslagen som gäller och där är inte ersättningsfrågan reglerad. Inom privat sektor är det vanligt att arbetsgivaren vill förhandla bort rätten till övertidsersättning. I gengäld får arbetstagaren ofta högre lön och/eller max fem extra semesterdagar. Arbetsmiljölagen Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några exempel. Arbetsmiljö är en högt prioriterad fråga av Sacoförbunden. Du som är förtroendevald spelar en mycket viktig roll. Du representerar de anställda även när det gäller arbetsmiljön och ska se till att arbetsgivaren verkligen uppfyller sitt ansvar enligt arbetsmiljölagens krav. 17