Fossilfrihet på väg. Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby. Thomas B Johansson

Transkript

1 Fossilfrihet på väg Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby Thomas B Johansson

2 Uppdraget i korthet Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen om fossilfri trafik 2050 Ge begreppet fossiloberoende fordonsflotta en innebörd som stöder visionen för 2050 Styrmedlen skall vara samhällsekonomiskt kostnadseffektiva och förenliga med EU:s regler Redovisas 16 december 2013

3 Utredningens arbete Håkan Johansson (huvudsekreterare från då han efterträdde Per Kågeson) Hillevi Hejenstedt, Kristina Holmgren, Olle Hådell, Lina Jonsson, Jonas Westin, Per Wollin (Sekretariat) 23 Sakkunniga 5 Expertgrupper med totalt ca 60 experter 30 beställda underlag.

4 Fossiloberoende fordonsflotta Vägtrafikens fordon: bilar, bussar, lastbilar och andra vägfordon vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med biodrivmedel eller elektricitet Indirekta utsläpp är inte inkluderade, dock tillämpas livscykelperspektiv

5 Undersök fem åtgärdsområden för att se hur långt åtgärder skulle kunna leda mot fossiloberoende: 1. Stimulerad fortsatt positiv samhällsomställning med minskade och effektivare transporter som följd 2. Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag 3. Effektivare fordon och ett energieffektivare framförande av fordon 4. Eldrivna vägtransporter 5. Biodrivmedel

6 Vägtrafikens användning av fossil energi med och utan åtgärder (TWh) Utveckling av samhälle och transportsystem Energieffektivisering (exkl el) Energianvändning (TWh) Energieffektivisering (genom el) Byte till el Byte till biodrivmedel Export biodrivmedel Kvarstående fossil energi A 2030B 2050A 2050B -20

7 Personbilarnas (vänster) och stadsbussarnas och distributionsbilarnas (höger) trafikarbete fördelat på olika framdrift i åtgärdspotential A 100% 90% 80% Andel av trafikarbete 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Fossilt Biodrivmedel El 0% Personbil Stadsbuss

8 Några viktiga trender: IT utvecklingens alla dimensioner Resfria möten Hälsofrågor, inkl cykel och gång Tätare och attraktivare städer Ökad kollektivtrafik Körkortsinnehav

9 Utredningens förslag 1. Lagtexter, med kommentarer 2. Förslag som behöver utredas ytterligare något 3. Utredningar 4. Inriktning, tex av stadsmiljöutveckling 5. Hur säker kan man vara?

10 Samhällsplanering stimulera utvecklingen mot ett samhälle med god tillgänglighet och attraktiva städer tydligare nationell stadspolitik inför ett stadsmiljömål och koppla till detta ett stadsmiljöprogram ge Trafikverket direktiv som gör att transportsystemet planeras och utvecklas i linje med målen ge kommunerna möjlighet att ställa krav på transportplan vid nyanläggning eller utvidgning av transportintensiv verksamhet samt möjlighet att beskatta parkeringsplatser utredningen anser att en förändring av reseavdragen behöver utredas liksom långsiktig förändring av vägtrafikens beskattning inklusive kilometerskatter för såväl tunga som lätta fordon.

11 Transportsystem förbättra trafikledning och trafikinformation för väg och järnväg förbättra statistiken om fyllandsgrad i godstransporter. trafik med längre och tyngre lastbilar på lämpliga delar av vägnätet reservera parkeringsplats för bilpoolsfordon på gatumark. offentlig upphandling som ett viktigt verktyg. försäkringslösningar för ökad hastighetsefterlevnad. utveckla möjligheterna till resfria möten inom och mellan myndigheter samordnad satsning på distansutbildning med en nationell instans för samordning och hantering av IT och lärande

12 Energieffektivare fordon inom EU, Koldioxidutsläpp (g/km) Tyskland Finland Sverige Storbritannien EU-15 Norge Spanien Italien Frankrike Danmark

13 Energieffektivare fordon Två alternativa paket med karaktär av bonus-malus som skall leda till att nya personbilars utsläpp av koldioxid är högst 95 g/km år 2020 (med motsv. krav på lätta lastbilar) 1. Registreringsskatt och miljöpremier med eller utan viktsdifferentiering samt höjd förmånsbeskattning för nya fordon 2. Fortsatt utveckling av fordonsskatt och supermiljöbilspremier i kombination med koldioxiddifferentierat förmånsvärde Båda paketen innehåller delar som stimulerar marknaden för alternativdrivna fordon (el, laddhybrider, gas och etanol) Energimärkning av personbilar och lätta lastbilar Miljölastbilspremie Demonstrationsprogram för energieffektiva tunga fordon m.m.

14 Styrmedel för elektrifiering av vägtrafiken Innovationsupphandlingar av korta sträckor av elektrifierad väg som underlag för beslut om elektrifiering av delar av vägnätet inom ca 5 år Krav på att bygga eller förbereda för laddplatser i samband med nyanläggning av parkeringsplats Statligt stöd till normalladdning och utredning om stöd till snabbladdning Statlig medfinansiering till elektrifiering av kollektivtrafik Ingen trängselskatt för helelektriska lätta lastbilar och tunga miljöfordon Nationella samordnare för elektrifiering (2 st)

15 Beställda underlag -- biodrivmedel P. Börjesson, J. Lundgren, S. Ahlgren, I. Nyström: Hållbara biodrivmedel, underlagsrapport från f3 A. Nikoleris och L. J. Nilsson: Elektrobränslen en kunskapsöversikt J. Hansson, Om kvotpliktens framtida utformning T. Kåberger, Regler för utveckling av hållbara biodrivmedel från avfall, biprodukter, cellulosa och hemi-cellulosa. Fouquet, D., Legal evaluation: Outline and basic principles for a new Swedish law on support for second generation biofuels from other sources that raw material. Ulf Bernitz, Pål Börjesson, Dörte Fouquet och Tomas Kåberger har bidragit till avsnitten om Biodrivmedel

16 Skogsbränsletillgång, tillväxt och skördenivå i svensk skog idag Börjesson, Lundgren, Ahlgren & Nyström (2013)

17 Svensk potential * för ökad biomassaproduktion (TWh / år) * (Inklusive tekniska, ekologiska & ekonomiska begränsningar, exklusive dagens använding) På kort sikt På lång sikt (30-50 år) GRenar Och Toppar (GROT) från slutavverkning Stubbar från slutavverkning GROT från gallring Klen stamved från röjning 2 3 Massaved överskott (50% av nuvarande mängd till tidningspapper) Stamved generellt ökad tillväxt (75) GROT och stubbar BehovsAnpassad Gödsling (BAG) på 5% skogsmark 4-5 Stamved - BAG (22) Mix av energigrödor på nuvarande trädesareal om ha Mix av energigrödor på överskottsmark i form av vallodling om ha 7 7 Snabbväxande lövträd på nedlagd jordbruksmark motsvarande ha 2-6 Halm 4 4 Avfall till biogas Sammanlagt Börjesson, Lundgren, Ahlgren & Nyström (2013) ( )

18 Produktionskostnader (dagens & framtida kommersiella anläggningar) Börjesson, Lundgren, Ahlgren & Nyström (2013)

19 Biodrivmedel För att öka användningen: Utvecklad kvotplikt För att få fram ny teknik och använda nya råvaror: Regelverk för vissa biodrivmedel (prispremiemodellen) Båda förslagen är väl utvecklade men behöver utredas vidare i vissa detaljer Nationell samordnare för att underlätta introduktionen av biodrivmedel.

20 kvotplikt fram t o m 2019 enligt regeringens förslag men utred vidare höjda nivåer 2017, 2018 och efter 2020 ett mer omfattande kvotpliktsystem där även rena och höginblandade biodrivmedel är inkluderade och med möjlighet till handel samt att kvotplikten baseras på minskning av växthusgasutsläpp.

21 ny teknik som utnyttjar nya råvaror biodrivmedel från avfall, biprodukter, cellulosa, lignin och hemicellulosa Risker: tekniska, politiska, oljemarknad, produktmarknad, finans, råvaror.

22 prispremiemodellen Syftar till att minska politiska och oljemarknadsrisker för producenter och övervinna initialt höga kostnader regelverk som garanterar en prispremie på produktionen av drivmedel under de första 12 åren av en anläggnings produktion Prispremien är skillnaden mellan ett i förväg fastställt riktpris och priset på dieselbränsle i N Europa, inkl. koldioxidskatt Riktpriset trappas av mot noll 2025 Prispremien betalas av drivmedelsdistributörerna i proportion till sin försäljning Innebär ett något förhöjt drivmedelspris under den tid modellen är i bruk Producentens intäkt blir produktens marknadspris + prispremien

23 Användning av fossil energi efter åtgärder

24 Samhällsekonomi Kraftig minskning av användning av fossila bränslen är förknippat med ökade kostnader initialt. Långsiktigt innebär det dock lägre kostnader. Kostnaderna hålls nere genom att prioritera styrmedel som stimulerar en samhällsutveckling som leder till effektivisering och minskade behov av transporter samt genom energieffektivisering av fordon och användning. Inom varje åtgärdsområde hålls kostnaderna nere genom satsning på FoU, tydlig och långsiktig klimat- och transportpolitik och kraftfull internationell samverkan. Effektivare fordon leder till lägre körkostnader trots något högre pris för drivmedel per energienhet. Till detta tillkommer kilometerskatter och ett högre pris på koldioxid (som föreslås utredas). Synergier med andra samhällsmål; minskade luftföroreningar, minskat buller, bättre tillgänglighet, förbättrad trafiksäkerhet, etc.

25 Statsfinanserna Höjd skatt på dieselbränsle, ca 3 mdr SEK/år , därefter ca 3.5 mdr SEK/år, netto Kraftigt minskade skatteintäkter på sikt när effektivare fordon minskar drivmedelsbehovet, ca 36 mdr SEK/år (2030) Förslagen med bonus-malus karaktär medför i stort sett ingen direkt påverkan på statsfinanserna, men viss osäkerhet finns Höjt förmånsvärde, ca 2.6 mdr SEK/år för stat, kommuner och landsting Prispremiesystemet medför att biodrivmedel som producerats med dess hjälp betalar energiskatt, och på sikt kommer en ökande andel av biodrivmedlen att göra detta, 2-3 mdr SEK/år Kostnader för miljölastbilspremier ca 120 milj SEK/år Befrielse från trängselskatt för miljölastbilar och vissa eldrivna lätta fordon, 30 milj SEK/år Stadsmiljöavtal, bör utredas, kanske 30 mdr SEK ( )

26 Klimatrådet Ett nationellt råd för minskad klimatpåverkan från vägtrafiken i syfte att samordna och engagera berörda intressen Berörda myndigheter, de nationella samordnare som utredningen föreslår för elektrifiering (2 st) och biodrivmedel, företrädare för Sveriges kommuner och landsting samt berörda branscher och andra intressen, inklusive akademi och forskning. Med inspiration från det nationella trafiksäkerhetsråd som Vägverket bildade i mitten av 1990-talet.

27 Systematiskt utnyttjade synergier Stora delar av svensk industri har kompetens i världsklass och kan både bidra till och dra nytta av ett målmedvetet klimatarbete Genom att ge förutsättningar för svensk processindustri att utveckla avancerade biodrivmedel kan utbudet av fossilfri energi ökas Svensk fordonsindustri har lösningar för energieffektivisering, motorer för biodrivmedel och elektrifiering. Det är viktigt att fortsatt främja den utvecklingen.

28 Tillbaka till helheten: andra nyttor Tryggare energiförsörjning Fler arbetstillfällen Förbättrad tillgänglighet Mindre emissioner av luftföroreningar och buller Ökad fysisk aktivitet och förbättrad hälsa Ökat underlag för kollektivtrafiken Minskat markanspråk för transporter Ökad social integration och jämställdhet Högre trafiksäkerhet Långsiktigt lägre kostnader

29 Tack! Eller googla: Fossilfrihet på väg