Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2016"

Transkript

1 Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2016 Bakgrund Den tekniska utvecklingen för fordon, fartyg och flygplan samt introduktionen av förnybar energi är viktiga indata i kalkylerna som görs i transportplanen. Energieffektiviseringen och drivmedelspriser styr körkostnaden som i sin tur är en viktig del för att beräkna efterfrågan av resor och transporter. Energieffektiviseringen tillsammans med introduktionen av förnybar energi styr också hur stora utsläppen av klimatgaser blir från trafiken. Genom att ansätta ett värde på dessa utsläpp kan sedan de negativa marginalkostnaderna för trafiken beräknas. För transportplanen behöver utvecklingen beskrivas fram till och med Tiden fram till detta årtal kommer med största sannolikhet innehålla relativt stora förändringar för transportsektorns energieffektivitet och andel förnybar energi. 1(10)

2 Även vårt sätt att resa och transportera kommer att förändras. Detta gäller särskilt i ett scenario där klimatmålen nås. Orsaken är att miljökrav inte minst inom klimatområdet kommer ställa stora krav på förändring men även att minskade oljetillgångar förr eller senare kommer tvinga fram effektivisering och byte av energibärare. Denna dynamiska utveckling har redan inletts särskilt vad gäller personbilar som nu energieffektiviseras i snabb takt. Dynamiken gör det emellertid svårare att förutspå utvecklingen. Flera olika typer av utvecklingar är möjliga. Det är idag t.ex. svårt att förutspå hur betydelsefull elbilen kommer bli för utvecklingen. Kommer rena elbilar och laddhybrider helt dominera försäljningen om år eller kommer batterikostnaderna bli för höga? Kommer vi se en elektrifiering av vägnätet som gör att även tunga transporter kan köras på el och även göra stora batterier i personbilar onödiga? Kommer vi få igång produktionsanläggningar för andra generationens biodrivmedel och kommer i så fall biomassan räcka till både mat och bränsle till transportsektorn? Hur högt kommer oljepriset bli och hur kommer det inverka på priserna på el och biobränslen? Det har under åren tagits fram ett stort antal olika studier om det framtida transportsystemet som försöker besvara dessa frågor. Nedan redovisas två olika scenarier. Ett scenario som bygger på idag fattade beslut om åtgärder och styrmedel, kallat BAU (business as usual) och Trafikverkets klimatscenario som innehåller teknisk utveckling som tillsammans med ett mer transportsnålt samhälle är nödvändig för att nå klimatmål och mål om en fossiloberoende fordonsflotta. Båda scenarierna bygger till delar på scenarier från International Energy Agency (IEA). Beskrivning av IEA:s scenarier Energy Technology Perspectives (ETP) är IEA:s mest ambitiösa publikation om ny utveckling inom energiteknik. Det visar hur teknik - från elbilar till smarta nät - kan göra en avgörande skillnad i att uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 2 C och förbättra energisäkerheten. ETP 2015 presenterar scenarier och strategier till 2050, i syfte att vägleda beslutsfattare om energitrender och vad som behöver göras för att bygga en ren, säker och konkurrenskraftig energiframtid. ETP:s scenarioanalys bygger på fyra sammanlänkade teknikrika modeller för sektorerna energiförsörjning, byggnader, industri och transport. Beroende på vilken sektor, täcker denna modelleringsram av världens regioner eller länder, över tidshorisonten Baserat på ramen för ETP:s modellering, är scenarierna konstruerade med hjälp av en kombination av prognoser för att spegla kända trender på kort sikt och backcasting att utveckla rimliga vägar för ett önskat långsiktig resultat. ETP scenarierna bör inte betraktas som förutsägelser om vad som kommer att hända, snarare utforskar de konsekvenserna och avvägningarna av olika tekniska och politiska val, vilket ger en kvantitativ metod för att stödja beslutsfattandet inom energisektorn. Genom att de är olika, kompletterar ETP scenarierna de som beskrivs i IEA World Energy Outlook (WEO). 2(10)

3 6 C Scenariot (6DS) är till stor del en förlängning av nuvarande trender. År 2050 växer primärenergianvändningen med nästan två tredjedelar (jämfört med 2012) och de totala utsläppen av växthusgaser stiger ännu mer. I avsaknad av ansträngningarna att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser, stiger den globala medeltemperaturen på lång sikt (dvs. efter 2100) med nästan 5,5 C över den förindustriella nivån och med nästan 4 C till slutet av detta århundrade. Redan en ökning med 4 i detta århundrade kommer sannolikt att stimulera allvarliga konsekvenser, såsom stigande havsnivåer, minskad avkastning grödor, hotade vattenresurser eller sjukdomsutbrott i nya områden. 6DS överensstämmer i huvudsak med WEO Current Policy Scenario fram till C Scenariot (4DS) tar hänsyn till den senaste utfästelser som gjorts av länder för att begränsa utsläppen och öka ansträngningarna för att förbättra energieffektiviteten, vilket bidrar till att begränsa den långsiktiga temperaturhöjningen till 4 C. 4DS är i många avseenden, redan ett ambitiöst scenario som kräver betydande förändringar i politik och teknik jämfört med 6DS. Det långsiktiga målet kräver också betydande ytterligare utsläppsminskningar under perioden efter 2050, ändå med stigande medeltemperatur på sannolikt nästan 3 C till år 2100, innebär det fortfarande betydande risk för drastisk klimatpåverkan. 4DS överensstämmer i huvudsak med WEO New Policies Scenario. 2 C Scenariot (2DS) är i huvudfokus för ETP Det visar vägen för att utveckla ett energisystem och utsläppsbana i linje med vad de senaste klimatforskningen forskning visar skulle ge åtminstone 50 % sannolikhet att begränsa den genomsnittliga globala temperaturen öka till 2 C (observera att Sveriges ambitioner går längre då man anser att sannolikheten måste vara minst 67%). I 2DS är målet att minska energi- och processrelaterade CO2-utsläppen med nästan 60 % till 2050 (jämfört med 2012) och säkerställa att de därefter fortsätter att minska. Den identifierar förändringar som bidrar till att säkerställa en säker och energisystem på lång sikt till rimlig kostnad, samtidigt som det betonas att omvandling energisektorn är av avgörande betydelse, men inte ensamt i stånd att uppfylla det slutliga målet. Betydande ansträngningar måste också göras för att minska CO2 utsläpp och utsläpp av växthusgaser inom andra sektorer än energi. 2DS överensstämmer i huvudsak med WEO 450 Scenario (med hänvisning till koncentrationsnivån på 450 ppm i atmosfären). (Sveriges ambition är 400 ppm). Oljepriser i scenarierna (dollar per fat i 2013 års prisnivå) DS DS DS (10)

4 Förutsättningar för BAU scenario Generellt utgår BAU scenariot utifrån beslutad politik i början av Scenariot bygger på såväl egna antaganden från Trafikverket som används i klimatrapporteringen och Trafikverkets årsredovisning som på IEA:s 4DS och 6DS scenarier. I några fall där det inte varit möjligt att använda IEA:s 4DS och 6DS p.g.a. uppgifter saknas har motsvarande äldre scenarier använts från IEA. Förutsättningar för Trafikverkets klimatscenario Trafikverkets klimatscenario är utvecklat under ett antal år och första versionen redovisades Det har senare använts och utvecklats som underlag för bl.a. Kapacitetsutredningen och underlag till färdplan Nuvarande klimatscenario är uppdaterat utifrån fossilfriutredningen och finns beskrivet i Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan 1. Utgångspunkten för klimatscenariot är att transportsektorn ska bidra till Regering och Riksdags vision om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 genom att inrikes transporter är fossilfria 2050 samt att vägtrafiken ska vara fossiloberoende Det sistnämnda tolkat som en minskning av koldioxidutsläppen med 80 procent till 2030 jämfört med Jämförelser görs i texten nedan mot IEA:s 2DS. Energieffektivisering av lätta vägfordon För personbilar och lätta lastbilar sker redan nu en snabb effektivisering av nya fordon som kommer ut på marknaden. Orsaken är till stor del kommande krav inom EU såväl 130 g/km till 2015 som 95 g/km till Utvecklingen understödjs av olika nationella styrmedel i form av koldioxiddifferentierade fordons- och försäljningsskatter. I scenariot behåller Sverige avståndet till EU och hamnar på 101 g/km. Därefter antas en effektiviseringstakt på ca 1 procent per år så att utsläppen är 92 g/km Till 2050 antas nivån gå ner till 90 g/km. Siffrorna inkluderar elektrifiering på 1 procent 2030 och 4 procent Andelen biodrivmedel för lätta fordon i scenariot är 12,9%. I BAU sker en energieffektivisering av lätta fordon med drygt 50 procent till Det kan jämföras med IEA:s 6DS och 4DS på 15 respektive 40 procent. En del av förklaringen till skillnaden ligger i att Sverige startar från en högre nivå än övriga EU och därigenom har större potential. Jämfört med EU-snittet innehåller BAU en effektivisering på ca 45 procent d.v.s något högre än IEA:s 4DS. Takten är dock snabbare fram till 2030 i BAU än i IEA:s 4DS. Utöver 95 g/km till 2021 antas i Klimatscenariot EU-krav på 70 g/km till 2025 och 50 g/km till 2030 och även att Sverige närmar sig och når EU-snittet. För att klara 1 Trafikverket publikation 2014:137. 4(10)

5 g CO2/km Ärendenr: [Ärendenummer] 50 g/km krävs att ca 40 procent av körsträckan för nya fordon sker med eldrift. Med tanke på att en del elfordon, laddhybrider, även kör på annat än el bör andelen elbilar och laddhybrider i nybilsförsäljningen vara över 50 procent. Utvecklingen visas i figur 2. I klimatscenariot sker en energieffektivisering av lätta fordon med drygt 70 procent mellan 2010 och Detta kan jämföras med IEA:s 2DS som har en effektivisering på 58 procent mellan 2012 och En del av förklaringen ligger i att liksom för BAU scenariot att Sverige startar från en högre nivå än övriga EU. Jämfört med EU-snittet innehåller klimatscenariot en effektivisering på ca 65 procent till 2050, d.v.s. något högre än IEA:s 2DS Ökad andel diesel, downsizing motor och fordon Konventionell motorteknik + minskat färdmotstånd Hybrider, laddhybrider + minskat färdmotstånd EU Sverige Inklusive eldrift 100 Laddhybrider /elbilar (40%) Figur 1: Utveckling av nya personbilars energieffektivitet i Klimatscenariot (mätt som koldioxidutsläpp enligt EU-metod). I tabell 1 redovisas resultaten för fordonsparken med ovan angivna antaganden för de båda scenarierna. 5(10)

6 Tabell 1: Personbilsparken (nya och gamla) i Sverige i BAU och klimatscenariot och 2060 BAU Klimatscenario BAU Klimatscenario BAU Klimatscenario Specifik energianvändning förbränningsmotor (kwh/100km) Reduktion (%) jämfört med Specifik energianvändning eldrift (kwh/100km) Andel eldrift (%) Reduktion (%) jämfört med totalt inklusive eldrift CO2 (cert) utan 191 hänsyn till sparsam körning CO2 med hänsyn till 182 biobränslen och el men utan hänsyn till sparsam körning Tunga fordon För tunga fordon finns inga ännu inga EU-krav på minskade utsläpp av CO2 som det finns för lätta fordon. En metod för att kunna mäta och redovisa bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp är under utveckling inom EU och inom ett par år kommer det vara obligatoriskt för tillverkarna att redovisa enligt denna metod. Till att börja med kommer detta krävas för de mest vanliga fordonstyperna. Först därefter kan frågan om krav på fordonen komma upp. För BAU har antagits 0,5 procent effektivisering per år vilket ger nästan 10 procent effektivisering till 2030 och 20 procent till Även IEA har för 4DS och 6DS scenarierna antagit denna storleksordning (12 procent till 2030 och procent till 2050 från 2012). I Klimatscenariot antas att EU-krav införs som innebär att nya tunga lastbilar blir 30 procent effektivare till 2030 jämfört med Utöver detta antas även sparsam körning, ändrade hastigheter och vägutformning bidra till ytterligare 15 procent effektivisering. Effektiviseringen kan jämföras med IEA:s 2DS scenario där man antagit en effektivisering som snitt för gamla och nya tunga lastbilar på 26 procent mellan 2012 och Klimatscenariot inkluderar i tabellen en effektivisering på 15 procent som resultat av förändrat körsätt och lägre hastigheter. 3 Motsvarar 85 g/km plus en effektivisering på 15 procent för förändrat körsätt och lägre hastighet. 6(10)

7 Nya stadsbussar och distributionslastbilar i staden antas till 2025 vara helt eldrivna, vilket ger en andel i flottan på 83 procent till 2030 och 100 procent till I tabell 2 redovisas antagen effektivisering för den tunga lastbilsflottan enligt BAU och Klimatscenariot. Tabell 2: Procentuell reduktion specifik energianvändning jämfört med BAU Klimatscenariot - Fjärrtransporter och landsvägsbuss Fjärrtransporter och landsvägsbuss andel el Stadsbuss och distributionslastbil Stadsbuss och distributionslastbil andel el Järnvägen IEA:s scenarier bygger på en effektivisering av järnvägen i Europa. Effektiviseringen bygger på en mix av ellok och dieseldrivna lok. Det är oklart hur stor del av effektiviseringen som bygger på övergång från diesel till eldrivna lok. Som en översiktlig bedömning anger IEA en effektiviseringspotential för järnväg på procent till Detta inkluderar dock en mix av diesel och eldrivna tåg varför det inte går att använda för svenska förhållanden. Effektiviseringspotentialen på 25 procent till 2030 som används i Klimatscenariot avser dock eldrivna tåg och baseras till stor del på TOSCA-projektet 8. 4 Jämfört med 2010, 10% reduktion till 2030 och 20% till Mellan 2010 och 2014 har tunga fordon effektiviserats med 4,5% enligt Trafikverkets klimatrapportering Klimatscenariot inkluderar i tabellen en effektivisering på 15 procent som resultat av förändrat körsätt och lägre hastigheter. Utan detta blir effektiviseringen 25 respektive 44 procent. Effektiviseringssiffrorna inkluderar elektrifiering. 6 Klimatscenariot inkluderar i tabellen en effektivisering på 15 procent som resultat av förändrat körsätt och lägre hastigheter. Utan detta blir effektiviseringen 53 respektive 56 procent. Effektiviseringssiffrorna inkluderar elektrifiering. 7 IEA (2010) ETP 2010, sidan Detta baseras på TOSCA projektet där det anges procent effektivisering för godstransporter på järnväg till 2050 och procent för persontransporter. I 7(10)

8 Tabell 3: Procentuell reduktion specifik energianvändning jämfört med BAU persontåg (IEA 4DS och 6DS) 6 15 BAU godståg Klimatscenariot gods och person eldrivet Sjöfart Senaste redovisade scenarier från IEA innehåller inte aktivitetsdata för sjöfarten varför det inte enkelt går att få ut antagen effektivisering av fartygen. Här har därför tidigare angivna siffror från IEA använts. I BAU antas att fartygen blir 25 procent effektivare till 2050 enligt IEA:s baselinescenario 10. Även för klimatscenariot används tidigare antaganden. Genom en kombination av tekniska och användningsstyrda åtgärder bedöms bränsleförbrukningen kunna minska med i genomsnitt 40 procent till 2030 och 60 procent till Klimatscenariot bygger på IEA:s Blue Map scenario 12 och inkluderar operativa effektiviseringar. Tabell 4: Procentuell reduktion specifik energianvändning jämfört med BAU Klimatscenariot dessa siffror ingår även ecodriving. Med utgångspunkt från 45 procent förbättring ger det en effektivisering på 1,5 procent per år. Schäfer et.al. (2011) TOSCA Project Final Report:Description of the Main S&T Results/Foregrounds, 27 May 2011, EC FP7 Project 9 Utvecklingen mellan 2010 och 2014 är 10 I enlighet med IEA ETP 2010 baseline scenario (sidan 349) 11 IEA (2009) Transport Energy and CO2, Sidan IEA (2010) ETP 2010, sidan 329. Här anges en effektiviseringspotential för fartyg fordon till procent till Vi utgår här utifrån 50 procent en effektivisering vilket ger 1,7 procent per år. Räknat på detta fås en effektivisering med 16 procent till 2020 och 29 procent till Inkluderar förändrat handhavande. Exkluderas detta är effektiviseringen 29 procent till 2030 och 50 procent till (10)

9 Flyg Effektivisering i BAU bygger på IEA:s 2DS och 4DS scenarier. Klimatscenariot bygger liksom tidigare på inriktningsbeslut i ICAO på 2 procent effektiviseringen per år vilket ger 33 procent till 2030 jämfört med Till 2050 har liksom tidigare antagits en effektivisering på 50 procent 15. I 2DS scenariot använder IEA en potential på 14 procent till 2030 och 26 procent till Tabell 5: Procentuell reduktion specifik energianvändning jämfört med BAU 4 11 Klimatscenariot Förnybar energi Andelar förnybar energi för vägtrafik är enligt Trafikverkets klimatrapportering 2015 med antagande bl.a. från Energimyndighetens kortsiktsprognos hösten I övrigt enligt Energimyndighetens referensbana till Färdplan Andelar förnybar energi i klimatscenariot bygger på Trafikverkets egna beräkningar. Andelarna inom internationell sjöfart och flyg till stor del enligt EU:s vitbok om transporter. 14 Enligt inriktningsbeslut fattat i ICAO:s generalförsamling 2010 är målet en energieffektivisering på 2 procent per år, vilket ger 18 procent effektivisering till 2020 och 33 procent till IEA (2009) Transport Energy and CO2 16 Antagna siffror inkluderar effektivisering av flygledning och handhavande. 9(10)

10 Tabell 6: Introduktion av förnybar energi i transportsektorn i de två scnenarierna BAU Klimatscenariot BAU Klimatscenariot Vägtrafik Andel el 1% 20% 4% 60% personbil (av trafikarbete) Andel biodiesel 15,4% 36% 15,4% 100% (HVO och FAME i diesel, vol%) Andel etanol i 4,9% 15% 4,9% 100% bensin, vol% Andel biodrivmedel totalt (av drivmedel i energi% exklusive el) 14% 57% 16% 100% Övrig elektrifiering Järnväg, andel el av energianvändning Sjöfart inrikes, andel förnybart Sjöfart utrikes, andel förnybart Flyg inrikes, anderl förnybart Flyg utrikes, andel förnybart 83% av distributionslastbilar och stadsbussar 1% av landsvägsbuss och fjärrtransporterna Övriga trafikslag 92% 100% 0% 25% 0% 100% 0% 24% 0% 50% 0% 20% 0% 100% 0% 20% 0% 40% 100% av distributionslastbilar och stadsbussar 25% av landsvägsbuss och fjärrtransporterna 10(10)

Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2012

Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2012 2012-06-04 Energieffektivisering fordon, fartyg och flyg samt introduktion av förnybar energi i transportsektorn, underlag för åtgärdsplanering 2012 Bakgrund Den tekniska utvecklingen för fordon, fartyg

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen och samhällsbyggandet? Om Trafikverkets klimatscenario med fokus på möjligheter i samspelet mellan kommuner,

Läs mer

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Tydliga ambitioner från regeringen Sverige ska vara ett av de första

Läs mer

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Arbetet med en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika scenarier

Läs mer

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs Fossilfria godstransporter idag och i morgon Urban Wästljung Public and Environmental Affairs Tanktransportdagarna 2015 Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen

Läs mer

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen?

Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Resor och transporter i ett fossilfritt samhälle Vilka krav ställer det på infrastrukturplaneringen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Transport-, tillväxt-,

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER

MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Begreppet klimatfaktorer definieras som begränsad klimatpåverkan

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras?

Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken. Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Miljöbilen, tekniken, drivkraften och politiken Hur kommer framtidens fordonspark att förändras? Olle Hådell 6 juli 2011 Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk

Läs mer

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050

Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Jan Lindgren Projektledare Miljö och trafiksäkerhet Vägverket Region Mitt 2009-12-02 Vägverket 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv s syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv Håkan Johansson, nationell samordnare - klimatfrågor 1 Disposition Vad är hållbara nivåer? Hur ser de tekniska lösningarna ut? Hur långt räcker teknik?

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet

Transporternas prognosticerade framtida emissioner. Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Transporternas prognosticerade framtida emissioner Svenska luftvårdsförbundet 20 oktober 2016 Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Regeringens förutsättningar Trafikverket har i uppdrag att

Läs mer

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi

Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2016-02-23 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Ökande trafik dämpar effekter

Läs mer

Förnybar energi i trafiken

Förnybar energi i trafiken Förnybar energi i trafiken Nils-Olof Nylund Energikonferens- Vilja, vision och verklighet 15.10.2009 Hanaholmen, Esbo Utmaningar i transportsektorn Innehåll Bilarna idag Projektioner för framtiden Biodrivmedel

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-02-19 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Utsläppen från vägtrafiken

Läs mer

Huvudet - Index för måluppfyllelse

Huvudet - Index för måluppfyllelse Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 [Ärendenummer] 2013:3 Till: Från: PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 Inledning Skillnaderna mellan de prognoser och kalkyler som gjordes under

Läs mer

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014

Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Håkan Johansson } Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen

Läs mer

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell

Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med målet en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning

Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2017-02-14 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Minskade utsläpp trots ökad trafik

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört

Läs mer

Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit

Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit Underlagsrapport Titel: Målbild för ett transportsystem som uppfyller klimatmål och vägen dit Publikationsnummer: 2012:105 ISBN: 978-91-7467-303-6

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare)

För att nå målen i FFF. Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) För att nå målen i FFF Byt transportslag Byt bränsle/drivmedel Byt vanor (energisnål transportplanering för samhälle och medborgare) Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil

Läs mer

ALTERNATIVA MÅLBILDER FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2030 OCH 2050

ALTERNATIVA MÅLBILDER FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2030 OCH 2050 Håkan Johansson, hakan.johansson@trafikverket.se Hanna Eklöf, hanna.eklof@trafikverket.se ALTERNATIVA MÅLBILDER FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2030 OCH 2050 1. Inledning Transportsektorn står inför mycket stora

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket KNEG..? Bildades 2006 med den gemensamma målsättningen att: Halvera utsläppen

Läs mer

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen

-Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen -Vägverkets hållning när det gäller energieffektiva fordon och alternativa bränslen Janne Lindgren Vägverket Region Mitt Projektledare Hållbara resor och transporter 30 Ton CO2/capita - Acceptabla nivåer

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö FFI FEM PROGRAMOMRÅDEN ENERGI OCH MILJÖ TRAFIKSÄKERHET OCH AUTOMATISERADE FORDON

Läs mer

Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser - ett regeringsuppdrag

Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser - ett regeringsuppdrag RAPPORT Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser - ett regeringsuppdrag Trafikverket 2016:111 1 Trafikverket 781 89 Borlänge Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 E-post:

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Fossiloberoende fordonspark 2030

Fossiloberoende fordonspark 2030 Fossiloberoende fordonspark 2030 Leif Holmberg Politiskt sakkunnig Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Genomförs i bred samverkan med övriga samhället

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning

Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning Trafikutskottets yttrande Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning Till miljö- och jordbruksutskottet Miljö- och jordbruksutskottet gav den 17 mars 2016

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri

Läs mer

Öppet forum: Strategi för en fossilfri transportsektor

Öppet forum: Strategi för en fossilfri transportsektor Öppet forum: Strategi för en fossilfri transportsektor 2016-05-27 Vägen till en fossilfri transportsektor innebär en systemövergripande och samhällsomvandlande process, där förändringar kommer krävas på

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Remissvar på. Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder. förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050

Remissvar på. Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder. förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot år 2050 Remissvar TRV2011/17304 Trafikverket Remissvar från Gröna Bilister 20 mars 2012 Remissvar på Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder förslag på lösningar fram till år 2025 och utblick mot

Läs mer

Miljöanpassad vägtrafik

Miljöanpassad vägtrafik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2958 av Emma Wallrup m.fl. (V) Miljöanpassad vägtrafik Innehåll Förslag till riksdagsbeslut 1 Klimatet kräver en omställning av våra transporter och resor 2

Läs mer

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter

Läs mer

Fossilfrihet på väg?

Fossilfrihet på väg? Fossilfrihet på väg? Slutsatser och reflektioner Biogas i kollektivtrafiken idag och imorgon 21 april 2015 Vad är fossiloberoende fordonsflotta? Ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Index över nya bilars klimatpåverkan 2014. i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan

Index över nya bilars klimatpåverkan 2014. i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan Index över nya bilars klimatpåverkan 2014 i riket, länen och kommunerna inkl. nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan Titel: Index över 2014 års nya bilars klimatpåverkan i riket, länen

Läs mer

Vattenfall och Design open?

Vattenfall och Design open? Vattenfall och Design open? 20090528 Göteborg Camilla Feurst Information It is possible to replace the image on the dividing slide if desired (menu command Insert > Picture > From File ). Afterwards, set

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier

PM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier 1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter.

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. KNEG resultatrapport 2012 KNEG Klimatneutrala godstransporter på väg Innehåll FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 7 HUR SER MÅLBILDEN

Läs mer

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan

energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan Trafikverkets arbete för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan 2 Arbetet med energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan hjälper en målgrupp som har svårt att

Läs mer