Internt PM: Sammanfattning av Utredningen om Fossilfri Fordonstrafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internt PM: Sammanfattning av Utredningen om Fossilfri Fordonstrafik"

Transkript

1 Internt PM: Sammanfattning av Utredningen om Fossilfri Fordonstrafik fokus på energigasrelaterade frågor Inledning Detta PM syftar till att sammanfatta Utredningen om Fossilfri Fordonstrafik (FFF-utredningen) på ett översiktigt sätt. Fokus ligger på valda delar av utredningen och konkreta förslag som rör energigaserna, främst naturgas, biogas och fordonsgas. Relevanta kapitel kommenteras var för sig, med en avslutande kommentar. Avslutningsvis görs en sammanfattande bedömning. PM:et kommer att uppdateras efter hand som vi analyserar utredningens förslag. Energigas Sveriges underlag till utredningen kan läsas här: Utredningens upplägg Utredningen omfattar drygt 1000 sidor och består av två delar. Del 1 omfattar kapitel 1 till 13 och del 2 kapitel 14 till 17. Centrala kapitel får vår del är kapitel 10 om biodrivmedel, 13 om prognoser och 14 om styrmedel. Utredningen kan läsas här: Det finns också ett omfattande bakgrundsmaterial på utredningens hemsida: (se framförallt Underlagsrapport 18, Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel av Pål Börjesson mfl). Kapitel 3 Referensprognos för utvecklingen till 2030 och 2050 Som referensprognos använder sig utredningen av Naturvårdsverkets underlag till Färdplan Figuren ovan, som redovisas i kapitlet, visar vägtrafikens användning av fossil energi enligt referensprognosen (TWh). Toppen av staplarna redovisar hur stor energianvändningen skulle blivit om dagens fordonspark och bränslen använts vid de olika årtalen med trafikutveckling enligt referensprognosen. De gråa fälten visar återstående fossil energi efter åtgärder

2 Prognosen visar att större delen av den fossila energin inte har ersatts via energieffektivisering, byte till el eller övergång till biodrivmedel. Energieffektivisering ges här den största potentialen för att minska beroendet av fossil energi. Biodrivmedel har en blygsam roll. Eldriftens bidrag till minskad fossilbränsleanvändning är närmast försumbar i ett 2030-perspektiv, men ges en större roll Figuren ovan visar användning av alternativa drivmedel för vägtrafiken i referensprognosen år 2020, 2030 och Biogasen och naturgasen står här för en växande andel. Referensprognosen utgår bland annat från: Gradvis stigande naturgaspriser, från cirka 3 USD Mbtu 2010 till 13 USD Mbtu Att cirka 2 TWh biogas kan produceras årligen till en tillräckligt låg kostnad, men uppskattningen anse vara förknippad med stor osäkerhet. Att användningen av fordonsgas kommer att växa kraftigt under prognosperioden. Att nuvarande styrmedel inte ökar produktionen av biogas, vilket innebär att naturgasen även fortsättningsvis kommer att användas som komplement till biogas. Det får till följd att även naturgasanvändningen ökar inom sektorn under hela prognosperioden. Att det finns ett växande intresse för LNG som sjöfartsbränsle. Höga investeringskostnader gör dock att det kan dröja innan det blir ett betydande bränsle inom sjöfarten. Inga antaganden har gjorts inom ramen för referensprognosen. Naturvårdsverkets försiktiga prognos utgår från de bedömningar som tidigare gjorts av bland annat Energimyndigheten om biogasens potential. Prognosen är viktig för att visa på vad som riskerar att hända om inte rätt styrmedel införs. De prognoser och åtgärdsförslag som presenteras i senare kapitel ska jämföras med referensprognosen. Kapitel 4 osäkerhet och alternativa framtidsbedömningar I kapitlet om osäkerheter vad gäller framtidsbedömningar nämns bland annat lönsamheten för utvinning av olja ur skiffer och oljesand samt naturgas och skiffergas. Utredningen tror att utvinningen av dessa produkter kommer att öka. Naturgasen väntas öka inom sjöfart och tunga landtransporter: Naturgas och skiffergas ser ut att också komma att utnyttjas i växande grad och bland annat ersätta diesel i fartyg och tunga lastbilar

3 En annan osäkerhetsbedömning är prognostisering av priser. Utredningen vilar sig mot Färdplanens prognos som säger att importpriset på naturgas till Europa ska stiga med drygt 50 procent till Detta anses vara i linje med en historisk trend, bortsett från en kraftig prisuppgång och fall Bedömningen av naturgasutvecklingen och skiffergasens roll för denna är mycket svår att göra. Utredningen gör heller inga detaljerade prognoser inom detta område. Det positiva är att ingen värdering görs i detta sammanhang av en ökad användning av naturgas. Kapitel 10 Biodrivmedel Kapitel 10 ger en översiktig och rättvisande bild av olika biodrivmedel. Här beskrivs produktion, distribution och användning av olika biodrivmedel, samt deras klimatprestanda. Avsnittet om biogas och fordonsgas är ingående. Dessutom beskrivs den ökade användningen av fordonsgas, regler för import av biogas som överklagats, samt utsläpp av metan i fordonsgaskedjan. I en jämförelse mellan uppskattade produktionskostnader för olika biodrivmedelssystem (uttryckt som kronor per liter bensinekvivalent) ligger biogas från samtliga substrat på lägre kostnadsnivåer än de flesta andra biodrivmedel, exempelvis etanol

4 Möjligheten att realisera biogaspotentialer vid olika kostnadsnivåer beskrivs särskilt, med ett underlag framtaget av E.ON Gas. I bedömningen av biogasens potential refererar utredningen till rapporten Bedömning av realiserbar biogaspotential från rötning och förgasning som vi lät WSP ta fram. I kapitel 13 om potential för bland annat biodrivmedel bedömer utredningen att scenario 2 är rimligt, vilket innebär att cirka 8-12 TWh biogas kan produceras från rötning och förgasning till Utredningen erkänner den potential för biodrivmedel på TWh till 2030 som Pål Börjesson mfl redovisar i rapporten Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel (se ovan). Sverige har väl utvecklade jord- och skogsbruksbaserade näringar vilka redan idag ger ett viktigt bidrag till energiförsörjningen, konstaterar utredningen. Därför har vi en utmärkt position att bidra till övergången från fossila drivmedel till biodrivmedel. Men för att bredda och diversifiera råvarubasen behöver nya produktionsmetoder kommersialiseras, skriver utredningen

5 Frågan om läckage av metan har varit en stor fråga under utredningens gång. Den nämns på flera håll i utredningen, bland annat kapitel 2, 10 och 14. Rapporten Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan (Ecoplan och SGC 2013), som vi tog fram som underlag till utredningen, har varit viktig för att visa att utsläppen är ganska väl kända och att de ligger på en nivå som inte äventyrar klimatnyttan. Kapitlet kompletterades i ett sent skede med skrivningar om metanläckage från biogasanläggningar. Utredningen bedömer att det finns tekniska möjligheter att hålla metanläckage på en acceptabel nivå, men framhåller att kontrollen av utsläpp måste skärpas och utredas vidare. De hållbarhetskrav som ställs på biodrivmedel inkluderar även läckage av metan från produktionsanläggningar. Huruvida kraven på hållbarhet faktiskt leder till minskade utsläpp under anläggningens livslängd är oklart för utredningen. Krav för att säkerställa låga metanutsläpp från biogasanläggningar under deras livslängd kan därför behöva utredas vidare. Under första hälften av utredningsarbetet var biodrivmedelsavsnittet inte prioriterat, men med tiden blev det bättre och på sikt har vi fått med våra viktigaste frågor. Potentialen för biogas och övriga biodrivmedel erkänns. En rättvisande bild ges av produktions- och distributionskostnader. Rördistribution av fordonsgas nämns utan varnande ord om fossil inlåsning. Frågan om metanläckage har varit en joker under utredningens gång. Rapporten från Ecoplan var viktig för att redovisa dagens kunskapsläge och att konstatera att de nuvarande utsläppen inte äventyrar biogasens klimatnytta. Vi har påtalat att den osäkerhet som utredningen ger uttryck för om biogasanläggningarna eventuella metanläckage under sin livslängd inte delas av branschen. Kunskapen är förhållandevis god om utsläppen och anläggningarnas prestanda förbättras kontinuerligt. Men detta är naturligtvis en fråga som branschen måste ta på allvar och fortsätta att arbeta aktivt med. Kapitel 12 Övriga trafikslag och arbetsmaskiner Utredningen berör enbart vägtransporter, men det finns några resonemang om bland annat bränsleefterfrågan inom övriga trafikslag och arbetsmaskiner. Här nämns exempelvis produktion av LNG och metanol ur syntesgas (termisk förgasning av ved). De första anläggningarna för produktion av dessa biodrivmedel kommer att ge betydligt högre kostnader än motsvarande framställning ur naturgas och kommer knappast att efterfrågas inom sjöfarten så länge de fossila alternativen är skattefria, konstaterar utredningen som också nämner att Viking Line satsar på LNG medan Stena Line har för avsikt att satsa på metanol. Utredningens beskrivningar av sjöfartens möjligheter att använda LNG är över lag positiva. Tidigare resonemang av Per Kågeson om att biogasen gör bättre nytta inom sjöfarten och tunga vägtransporter, i stället för lätta fordon, finns inte kvar i utredningen. Kapitel 13 Sammanfattande bedömning av potentialer Detta kapitel är ett av utredningens viktigaste, eftersom det sammanfattar bedömningarna av potentialer för att nå målen om fossiloberoende fordonsflotta till 2030 och fossilfri fordonstrafik Här beskrivs potentialerna för att minska transportbehovet, öka fordonens energieffektivitet och främja övergången till eldrift och biodrivmedel. Utredningen menar att det behövs åtgärder inom alla dessa områden, men framhåller att användningen av energi först och främst måste minskas och effektiviseras. Betoningen av effektiviseringsaspekten gör också att elektrifiering och eldrift ses som en prioriterad lösning

6 Tyvärr leder det till att biodrivmedlens roll reduceras till att fylla det återstående behovet av drivmedel. Energigas Sverige, och andra biodrivmedelsaktörer, har argumenterat för att ökad produktion och användning av biodrivmedel ger större klimateffekt på kortare tid, till en lägre kostnad för samhället, jämfört med åtgärder för att exempelvis skapa ett transportsnålt samhälle. Det är en central del i vår kritik av utredningens synsätt och prioritering. Figuren ovan visar vägtrafikens användning av fossil energi med och utan åtgärder (TWh). Toppen av staplarna redovisar utvecklingen utan åtgärder. De gråa fälten återstående fossil energi efter åtgärder. Negativa värden avser export av bioenergi. Figuren visar (index: 2010 års användning av fossil energi = 100) de fyra huvudåtgärderna som prioriteras: Blå: Transportsnålt samhälle Röd/orange: Energieffektivisering med rekyleffekt (ökad trafik) Gul: Elektrifiering Grön: Biodrivmedel (negativa värden avser export av biodrivmedel, ca TWh) Kritiska faktorer för att realisera åtgärdspotentialen är bland annat: Samhällsplanering, resvanor Teknikutveckling, fordon och bränslen Styrmedel för fordon och bränslen Figurerna ovan visar att en ökad energieffektivisering minskar mängd drivmedel. Centrala frågor för prognosbedömningen är: 2030: TWh biodrivmedel. Genomslag för elektrifiering? 2050: Genomslag för transportsnålt samhälle? Eller mer biodrivmedel?

7 Figuren ovan visar vägtrafikens energiförsörjning (TWh) med ett högsta (A) och lägsta (B) scenario. En ökad potential för biodrivmedel identifieras: 20 TWh biodrivmedel till Kan fördelas på 3 TWh etanol, 4-5 TWh biodiesel (FAME, HVO etc) och TWh biogas och DME. Jämfört med dagens produktion krävs ytterligare TWh biogasproduktion. Här nämns ökning av rötgasproduktionen för fordonsändamål från dagens 0,8 TWh till 4 TWh samt förverkligande av GoBiGas steg två och E.ON:s planerade anläggning som tillsammans ger 2,4 TWh samt ytterligare två till tre fullskaleanläggningar på totalt 4,6-5,6 TWh. Omställningen av fordonsflottan kan utgöra hinder för att uppnå 20 TWh biodrivmedel till Om denna omställning underlättas så att tillgången på fordon ökar, kan också produktionen av biodrivmedel överstiga 20 TWh. Behov av utveckling av distributionssystem för drivmedel nämns. För att realisera potentialerna beskrivs några kritiska faktorer. Men på fordonssidan anses inte gasdriften vara ett problem. Gasmotorers ökade energieffektivitet kommenteras också, samt möjligheten att kombinera el och gas. Utbudet av fordon som kan drivas med biogas borde vara ett mindre problem med tanke på det stora internationella intresset för naturgas. Laddhybrider är i dagsläget av utrymmes och kostnadsskäl svårt att kombinera med gasdrift. Ny förbränningsteknik kan innebära kraftigt ökad energieffektivitet. Tillsammans med ökad räckvidd på el kan tankstorlek minskas, skriver utredningen. Kapitlet identifierar en stor potential för biogas och övriga biodrivmedel. Av 20 TWh biodrivmedel kan biogas (och DME) stå för TWh, vilket motsvarar den realiserbara maxpotentialen i scenario 2 i WSP-studien som refereras till i kapitel 10. Behovet av styrmedel för att realisera potentialen nämns. Men en av utredningen svaga punkter är att kopplingen mellan kapitel 13 om potentialer och kapitel 14 om styrmedel är bristfällig. Det är svårt att se vilka föreslagna styrmedel som ska bidra till att realisera potentialerna, både på kort och lång sikt. Kapitel 14 Bedömningar och förslag till styrmedel och åtgärder Kapitlet om styrmedel är utredningens mest omfattande kapitel på cirka 200 sidor. Det är också ett av utredningens mest svåröverskådliga delar. Här presenteras allmänna bedömningar och konkreta förslag på åtgärder inom de fyra huvudåtgärder som identifieras ibland annat kapitel 13 för att uppnå målen. Det är svårt att över lag bedöma effekterna av förslagen, både enskilt och samlat. Denna kritik är också en bärande punkt i flera av de särskilda yttranden som lämnas in av utredningens sakkunniga

8 Här beskriver jag översiktigt några av de huvudförslag som presenteras, med konsekvenser för energigaserna. Generella styrmedel: Förslag på höjning av dieselskatt till 2020 så att beskattningen blir lika med bensin (räknat per liter, på sikt bör beskattningen även bli lika per energimängd). Utred höjning av skatt på fossil fordonsgas, samma nivå som diesel 2020 (detta var tidigare ett konkret förslag, nu ska frågan utredas). Utred införande av kilometerskatt för tung trafik med möjlig återbetalning av inbetald skatt på dieselbränsle. Utred höjning av koldioxidskatt. Utred den långsiktiga beskattningen av vägtrafiken, bland annat kilometerskatt för lätta fordon. Utred höjd skatt på fossil fordonsgas Utredningen beskriver bakgrunden till den förhållandevis låga skatten på naturgas för fordonsdrift och konstaterar att en fortsatt höjning måste beakta fordonsgasens och biogasens konkurrenskraft. Den låga skatten har också underlättat introduktionen av fordonsgas som idag i genomsnitt innehåller 60 procent biogas. Branschen har en uttalad målsättning att höja den andelen. Under de senaste åren har dock den totala efterfrågan på fordonsgas ökat i sådan takt att andelen biogas varit i det närmaste konstant trots ökad biogasproduktion. Införande av energiskatt på naturgas behöver göras i takt med ökad andel biogas så att fordonsgasen fortfarande är konkurrenskraftig mot andra drivmedel, skriver utredningen och gör bedömningen att energiskatten på fossil fordonsgas kan höjas så att sådan gas omkring 2020 beskattas på samma sätt som bensin. En sådan höjning förutsätter samtidigt att andelen biogas ökar i fordonsgasen så att denna förblir konkurrenskraftig jämfört med fossila drivmedel. Två styrmedelspaket för energieffektivare lätta fordon För att stimulera ökad energieffektivitet i lätta fordon föreslår utredningen två paket, utan att peka ut någon av dem som mest fördelaktig. Denna modell lanserades under hösten, delvis som ett svar på den tidigare kritiken mot det renodlade förslaget om bonus-malus som var svårt att överblicka. Här valde utredaren att ta ett steg tillbaka och presentera två modeller, men utan att göra förslagen lättare att överblicka. I båda fallet är syftet att nya personbilar i Sverige ska ha ett koldioxidutsläpp på högst 95 g/km till 2020 och att lätta lastbilar ska effektiviseras i motsvarande grad. Båda paketen kan karakteriseras som bonus-malus eftersom de innebär högre kostnader för fordon med högre utsläpp och lägre kostnader eller premier för fordon med lägre utsläpp. I stort innebär detta inga eller låga kostnader för statskassan. Paket 1 med bonus-malus och förhöjt förmånsvärde: Bonus malus med eller utan viktsdifferentiering i samband med registrering tillsammans med höjd förmånsbeskattning för nya fordon från och med Supermiljöbilspremie upphör och fordonsskatt tas ut som ett fast belopp oavsett bil. Tilläggspremie för bränsleflexibilitet på kr (gas, etanol, laddhybrid, el) som kan ges upp till 55 g/km över brytpunkten. Total premie får inte överstiga 25 procent av nypris. Bibehållen generell nedsättning av förmånsskatten (gas, laddhybrid, el) finns kvar åtminstone några år. Tidigare har 2018 angetts då en kontrollstation genomförs. Nu är detta mer oklart

9 Paket 2 med förhöjd koldioxiddifferentiering av fordonsskatten, supermiljöbilspremier och koldioxiddifferentierat förmånsvärde: Fortsatt utveckling av dagens system med koldioxiddifferentierad fordonsskatt, miljöbilsdefinition och supermiljöbilspremie i kombination med koldioxiddifferentierat förmånsvärde. Fordonsskatten differentieras för gas- och etanolbilar utifrån en nivå som ligger 55 g/km över den för bensin och dieselbilar. Differentieringen är 25 kr per gram. Vad blir effekterna för gasbilar? Efter koldioxiddifferentiering ska förmånsvärdet reduceras med ett belopp som motsvarar 2 procent av bilens nypris. I snitt innebär det 15 procent lägre förmånsvärde. Räknar man dessutom att gasbilar har 25 procent lägre koldioxidutsläpp än bensinbilar (genom lägre kolinnehåll per energienhet) fås en rabatt på cirka 40 procent, skriver utredningen. Baserad på data för VW Passat Ecofuel gör utredningen en beskrivning av vad konsekvenserna skulle bli av förslagen. Utredningen skriver: I dagens system har gasbilar en nedsättning av förmånsvärdet med 40 procent. Gasdrivna bilar skulle i det föreslagna systemet redan genom koldioxiddifferentieringen av förmånsvärdet få en nedsättning. För den vanligaste gasbilen på svenska marknaden VW Passat Ecofuel sänks koldioxidutsläppen vid körning på naturgas jämfört med bensin med 41 g/km eller 25 procent. Orsaken är att naturgasen innehåller 25 procent mindre kol per energienhet jämfört med bensin och diesel. Omräknat i sänkning av förmånsvärdet antaget 0,04 procent per gram ger det en sänkning med cirka 1,6 procent. I nuvarande miljöbilsdefinition tillåter man att gas och etanolbilar att släppa ut 55 g/km mer än bensin och dieseldrivna bilar för att få räknas som miljöbil. Det är också skillnaden i brytpunkt mellan etanol och gasbilar respektive bensin och dieselbilar i förslaget till fortsatt utveckling av fordonsskatten. Detta eftersom dessa fordon även kan köra på förnybara drivmedel. 55 g/km motsvarar med 0,04 procent per gram ca 2 procent. Det gäller såväl gas som etanolbilar. Utifrån detta föreslår utredningen att såväl gasbilar som etanolbilar får en nedsättning på 2 procent utöver den nedsättning eller höjning av förmånsvärdet som koldioxidutsläppet ger. Exempelvis om man räknat ut ett förmånsvärde på 15 procent av listpriset som bas blir förmånsvärdet för etanolbilen 13 procent av listpriset. Huvudsekreteraren Håkan Johansson skriver i en mailkorrespondens att sammanfattningsvis ges oavsett paket mycket förmånliga villkor för gasbilar. Men det är svårt att avgöra. Vad blir effekterna i rena pengar? Vad är skillnaden jämfört med dagens styrmedel? Detta måste vi titta närmare på. Kontrollstation 2018 Utredningen skriver att en kontrollstation genomföras 2018 där effekten av valt system utvärderas och vissa justeringar kan genomföras. Vid kontrollstationen 2018 ska också miljöbilsdefinitionen ses över. Utredningen ifrågasätter indirekt att bilar som kan gå på biodrivmedel får släppa ut 150 gram koldioxidekvivalenter i stället för 95 gram, eftersom körning på biodrivmedel ger lägre klimatpåverkan. Utredningen vänder sig emot att det ställs lägre krav på bränsleeffektiviteten hos bilar som kan gå på fordonsgas eller E85 jämfört med motsvarande bensin och dieselbilar. Utredningen jämför miljöbilsdefinitionen med bonus-malusmodellerna: Miljöbilsdefinitionen motsvarar nästan de krav som gäller för brytpunkten mellan bonus och malus i det viktsdifferentierade systemet år Flexibilitetspremien i bonus malus systemet är också lika stor som rabatten i miljöbilsdefinitionen. Miljöbilsdefinitionen bör ses över senast vid den ovan föreslagna kontrollstationen

10 Energimärkning av personbilar och lätta lastbilar Utredningen ger förslag på ett system för energimärkning av lätta fordon och föreslår att Konsumentverket ges i uppdrag att implementera förslaget. Tidigare har Konsumentverket, tillsammans med Vägverket och Naturvårdsverket, utrett ett märkningssystem för bilars koldioxidutsläpp. Myndigheterna har också föreslagit ett system för energimärkning av bilar, liknande det som finns för energimärkning av vitvaror. Flera länder inom EU har valt en märkning med koldioxidutsläpp per kilometer. Utredningen har låtit sig inspireras av detta arbete och tidigare svenska förslag. Vi har varit allmänt positiva till förslaget, men kritiserat förslaget till märkning för att det fokuserar mer på energieffektivitet än total klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Styrmedel för energieffektivare tunga fordon Utredningen presenterar i huvudsak två förslag för att främja ökad energieffektivitet i tunga fordon: Miljölastbilspremie för tunga hybrid- och ellastbilar samt lastbilar som kan gå på gas eller etanol. Förslag på kr från Sänks kr per år, till kr 2019 (motsvarar nuvarande nedsättning av fordonsskatt för alternativdrivna bussar). Detta kan täcka delar av merkostnaden, men får inte överstiga procent av merkostnaden för investering. Utvärdering 2018 och eventuell förlängning från Transportstyrelsen får i samråd med Trafikverket ansvar att ta fram förslag på lagtext. Demonstrationsprogram för energieffektiva tunga lastbilar, bussar, elektrifiering och biodrivmedel. Berörda myndigheter ges i uppdrag att ta fram ett förslag till program i samverkan med näringsliv och akademi. Här går det att bygga vidare på KNEG-nätverket (http://kneg.org) för ökad användning av biodrivmedel i tunga transporter. Styrmedel för ökad andel biodrivmedel Utredningen har två huvudförslag för att öka andelen biodrivmedel. En utvecklad kvotplikt och ett särskilt stöd, en prispremie, för att stimulera investeringar i ny teknik som producerar biodrivmedel från vissa råvaror, bland annat avfall, restprodukter och cellulosa. I Julia Hanssons underlagsrapport om kvotplikten och Tomas Kåbergers underlagsrapport om prispremiemodellen ges bakgrund till förslagen. Utveckling av kvotplikten i korthet: Utredningen föreslår en fortsatt utveckling av kvotplikten bör utredas vidare. Fram till och med 2019 utvecklas kvotplikten enligt regeringens gällande förslag. Till år 2017, 2018 och 2019 ska kvoterna höjas Om premiemodellen införs föreslås en övergång till kvotplikt 2020 baserad på minskning av växthusgasutsläpp. Den särskilda kvoten för biodiesel slopas när styrning mot hög växthusgasminskning införs. Efter 2020 behövs ett mer omfattande kvotpliktsystem där även rena och höginblandade biodrivmedel är inkluderade. Den gemenssamma kvoten måste sättas så högt att den kräver användning av rena eller höginblandade biodrivmedel för att uppnås. Kvotplikten ska då vara baserad på minskning av växthusgasutsläpp. Jämfört med en volymbaserad kvot ger detta en nödvändig drivkraft i systemet som gynnar drivmedel med högst klimatprestanda. Regeringen ger i uppdrag att snarast utreda hur ett utvidgat kvotpliktssystem kan se ut. Beslut bör tas cirka fem år innan det nya systemet införs. Gemensam kvot och certifikatshandel: För att få till ett väl fungerande kvotsystem med flera bränslen bör det omfatta en handel för att uppfylla kvoten, exempelvis med administrativ handel av kvotpliktiga volymer eller certifikat. I valet mellan de två modellerna väljer utredningen en generell handel med biodrivmedelscertifikat, eftersom det är lättast att administrera. Utredningen tar inte ställning till om handeln enbart ska

11 omfatta distributörer eller även producenter och importörer. Regeringen får i uppdrag att utreda detta vidare. Kvotplikt och energiskatt: När en gemensam kvot införs ska biodrivmedel beläggas med energiskatt. Samtidigt ska koldioxidoch energibeskattningen ses över så att rena och höginblandade biodrivmedel inte konkurreras ut av låginblandade biodrivmedel. Ett alternativ kan vara att energiskatten sänks något samtidigt som koldioxidskatten höjs för att jämna ut den ökade kostnad för konsumenten som energiskatten på de rena biodrivmedlen medför, enligt utredningen. Prispremiemodell i korthet: För att underlätta investeringar i nya anläggningar för produktion av biodrivmedel från avfall, biprodukter, cellulosa och hemi-cellulosa föreslås ett regelverk som garanterar en prispremie på produktionen av drivmedel under 12 år. Premien ska spegla merkostnad för biodrivmedelsproduktion och betalas av drivmedelsdistributörerna (slutkund). Premien utgörs av mellanskillnaden mellan oskattat dieselpris och ett riktpris per energienhet. Den maximala ersättningen för produktion är enligt underlagsrapporten 4 kr litern. Ett stigande dieselpris ger en sjunkande premie, vilket i sin tur ger en låg kostnad för konsumenterna. Regelverket ska minska osäkerhet och gynna investeringar. Det minskar risken för förlust, men också vinstmöjligheten. Syfte att sänka kostnader för ny teknik. Vad som ska definieras som ny teknik är dock oklart. Vad gäller biogasproduktion omfattar modellen först och främst förgasningstekniken. Regelverket anpassas för att också omfatta befintliga anläggningar som GoBiGas. Utredningen anser att rötning inte kan betraktas som ny teknik och kan vid sådan produktion inte omfattas av premiemodellen. Däremot öppnar utredningen för att rötningstekniken på sikt kan omfattas av modellen. Drivmedel från anläggningar som omfattas av premiemodellen ska beläggas med energiskatt, men inte koldioxidskatt. Biogas från rötning ska, på samma sätt, kunna omfattas av modellen om bränslet beläggs med energiskatt. Villkoret är dock att substratet uppfyller kravet att inte utgå från livsmedel. Formuleringen är oklar. Utredningen syfte verkar vara att drivmedelsproduktionen inte ska konkurrera med livsmedelsproduktion. Restprodukter från skördar, mellangrödor och matavfall borde, enligt detta resonemang, kunna omfattas av modellen. Hur ska kvotplikten och premiemodellen förenas? En svår fråga i sammanhanget är hur en utvidgad kvotplikt ska förenas med premiemodellen. Utredningen föreslår tre alternativ: Premiemodell införs och kvotplikt ändras till att styra mot växthusgasminskning. Premiemodell införs och kvotplikt fortsätter enligt regeringens förslag. Premiemodellen införs inte och kvotplikten fortsätter enligt regeringens förslag. Utredningen tar inte tydlig ställning till hur de två modellerna kan förenas, men framhåller att de kompletterar varandra på flera sätt: Premiemodellen ger förutsägbarhet som möjliggör investeringar i ny teknik, vilket inte kvotplikten ger. Kvotplikten och ökad koldioxidbeskattning är drivkrafter för att öka användningen av biodrivmedel. Premiemodellen ger stöd till biodrivmedel som produceras av vissa råvaror, medan kvotplikten ger stöd till biobränslen med hög växthusgasminskning. Hur en utvidgad kvotplikt och en premiemodell kan förenas är en fråga att utreda vidare, enligt utredningen. En viktig princip i sammanhanget är att utredningen betonar att det krävs ett kompletterande stöd till premiemodellen för att öka produktionen av biodrivmedel. Ett parallellt

12 stöd till utvecklingen av biodrivmedelsproduktion från råvaror som inte konkurrerar med livsmedel är enligt utredningen nödvändigt för att öka produktionen av biodrivmedel. Nationell samordnare för biodrivmedel Utredningen föreslår att en nationell samordnare inrättas med uppgift att underlätta introduktionen av biodrivmedel. Samordnare ska samla företrädare för fordonsindustri, drivmedelsproducenter och drivmedelsdistributörer. Tidigare föreslogs endast en nationell samordnare för att koordinera arbetet med en kommande elektrifiering av vägnätet. Nu har utredningen föreslagit samordnare också för eldrift och biodrivmedel. Det är viktigt för branschen att ha en kontaktperson att arbeta med, men denna post får inte bli en ursäkt för regeringen att inte genomföra nödvändiga satsningar. Stöd för utbyggnad av tankstationer Utredningen konstaterar att rena biodrivmedel kan behöva ytterligare former av stöd ( ) på grund av den högre kostnaden för infrastruktur och fordon. Därför föreslår utredningen att bygga ut den nationella biogasförsörjningen i form av tankstationer för flytande biogas. Samtidigt uppfylls det kommande EU-direktivet om utbyggnad av tankinfrastruktur, enligt utredningen. Förslaget är i grunden bra, men utredningen visar här ingen förståelse för att naturgas och biogas samverkar och att naturgasen behövs som backup. Handel med biogas och ursprungsmärkning Utredningen berör i ett avsnitt Energimyndighetens tolkning av hållbarhetskriterierna som innebär att biogas som importeras via rörledningen inte kan få hållbarhetsbesked och därmed inte få skattebefrielse. Frågan har inte varit uppe till ingående diskussion på sakkunniggruppsmöten, men utredningen verkar förstå att regelverk som försvårar handel är ett problem i sammanhanget. Energigas Sverige har lyft fram gröngasprincipen som en central princip för att underlätta handel och att denna princip bör anpassas efter bland annat den växande LNG- och LBG-marknaden. Detta verkar i utredningen ha blandats ihop med krav på ursprungsmärkning av biogas. Utredningen skriver: Gasbranschen är medveten om behovet av att utveckla ett system för ursprungsmärkning av biogas som liknar det som redan finns för förnybar el. Energimyndigheten och Energimarknadsmyndigheten bör få uppdrag att ta fram förslag till hur en sådan modell för handel över gränser kan utformas. Frågan om hur kombinerade statsstöd från mer en ett land påverkar handeln och kan undvikas behöver ingå i ett sådant uppdrag. Detta eftersom det verkar som det går att kombinera produktionsstöd i ett land med skattebefrielse i ett annat. Även om formuleringen är oklar, så är det positivt att initiativ tas för att utreda och tydliggöra reglerna för handel med biogas. Som bilaga till detta PM bifogas en text om gröngasprincipen som vi försökte få in skrivningar om i utredningen för att undvika eventuella missförstånd om krav på ursprungsmärkning. Kapitlet om styrmedel är svårt att överblicka. Flera av förslagen är ganska komplicerade och det är svårt att veta vilken skillnad med medför jämfört med dagens styrmedel. Effekten av förslagen, både enskilt och samlat, är svårt att bedöma. Flera förslag är dock intressanta. Bonus-malus kan, rätt utformat, ha positiv effekt på gasbilsförsäljningen. Detsamma gäller miljölastbilspremien för gasdrivna tunga fordon. Utredningen föreslår också i princip fortsatt utredningen av vårt förslag till klimatcertifikat en klimatstyrd kvotplikt med certifikatshandel. Den stora nackdelen är dock att det saknas förslag om konkreta styrmedel på kort sikt för ökad biodrivmedelsproduktion

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Fossilfrihet på väg. Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby. Thomas B Johansson

Fossilfrihet på väg. Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby. Thomas B Johansson Fossilfrihet på väg Skogsägartinget 6-7 februari 2014, Sånga Säby Thomas B Johansson Uppdraget i korthet Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige

Biogasdag för lantbrukare. Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Biogasdag för lantbrukare Lena Berglund, kommunikationsansvarig Energigas Sverige Presentationen i korthet Produktion och användning av biogas 2013 Marknaden för biogas Framtiden och potentialen Aktuellt

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen

Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2015-02-26 Håkan Johansson Planering hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Fortsatt minskning av utsläppen

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office

Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon. Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Lastbilar och bussar från Scania -- fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Manager Sustainable Transport Research Support Office Tre kommersiellt tillgängliga biodrivmedel Etanol Biodiesel

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige

NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen

Utsläppen från vägtrafiken nu lägre än 1990, men ökad takt krävs för att nå klimatmålen PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-02-19 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Utsläppen från vägtrafiken

Läs mer

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder som reducerar transportsektorns beroende av fossila bränslen i linje med målet en fossiloberoende fordonsflotta

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009

Miljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009 Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08

PROMEMORIA. Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser. - för åtgärdsplaneringen 2009. Analys & Strategi. Version 2009-05-08 PROMEMORIA Känslighetsanalyser över prognosförutsättningar i bilparksanalyser - för åtgärdsplaneringen 2009 Version 2009-05-08 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Mål för Skånes färdplan för biogas: Skåne - Europas ledande biogasregion 2030... 2 Varför en skånsk färdplan för biogas?... 2 Skåne Europas ledande biogasregion 2030...

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E)

Remissvar på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (N2014/7434/E) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Henrik Wingfors + 46 8 677 26 73, + 46 766-23 63 55 henrik.wingfors@svenskenergi.se REMISSVAR 1 (6) Datum Beteckning 2014-05-16 004/2014 Näringsdepartementet

Läs mer

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84)

Klimatkommunernas svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84) s svar pa Na ringsdepartementets remiss av utredningen Fossilfrihet pa va g (SOU 2013:84) Sammanfattning av s synpunkter är positiva till de flesta av utredarnas förslag och välkomnar utredningen som helhet.

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden

Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden YTTRANDE 2013-11-29 1(11) Särskilt yttrande av sakkunnig Jessica Alenius, BIL Sweden Inledning Utredningen om Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser ger en

Läs mer

Utredningen ett energieffektivare Sverige

Utredningen ett energieffektivare Sverige YTTRANDE 1(9) Datum: 2009-01-26 Beteckning: Ert datum: 2008-11-19 Er beteckning: N2008/2573/E Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utredningen ett energieffektivare Sverige Sammanfattning

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi

Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi REMISSYTTRANDE 2011 04 04 N2009/5373/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Statens Energimyndighets rapport Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg

Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Sida 1 av 8 Yttrande 2014-05-15 Ynnor AB Kärleksgatan 2, 211 45 Malmö Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84), Fossilfrihet på väg Innehåll: 1. Sammanfattning 2. Om Ynnor AB 3. Ställningstaganden

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen?

Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Hur väljer man den mest miljöanpassade bilen? Mats-Ola Larsson, konsult och miljörådgivare på Trafikkontoret i Göteborg mats-ola@miljoinfo.se Förbrukning hos nysålda bilar (deklarerad) För gas- och etanolbilar

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

1. Sänkt koldioxidskatt för viss värmeproduktion

1. Sänkt koldioxidskatt för viss värmeproduktion Fi2012/1668 Ellenor Grundfelt ellenor.grundfelt@energigas.se Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Stockholm den 9 maj 2012 Remissvar gällande promemorian Vissa skattefrågor

Läs mer

1. Sänkt koldioxidskatt för viss värmeproduktion

1. Sänkt koldioxidskatt för viss värmeproduktion Fi2012/1668 Ellenor Grundfelt ellenor.grundfelt@energigas.se Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Stockholm den 9 maj 2012 Remissvar gällande promemorian Vissa skattefrågor

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2014-03-23 Håkan Johansson Samhällshov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 010-123 59 19 Uppdaterade reduktionsvärden

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige

Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige Volkswagens strategi för drivlinor och bränslen Förnybara Elektricitet blue-e-motion e-tron twindrive SunFuel, biogas

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Frågor och svar om biogas

Frågor och svar om biogas är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Mer information: Frågor och svar om biogas Miljöförvaltningen, Box 380 24, 100 64 Stockholm,

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen COM(2013) 18 final

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen COM(2013) 18 final n.registrator@regeringskansliet.se stefan.g.andersson@regeringskansliet.se Alingsås den 28 februari 2013 Remissvar från Gröna Bilister: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar

Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Svar på Elbil Sveriges enkät 2010 om styrmedel och incitament för elbilar Vänsterpartiet svar 100615 Mikael Gustafsson, trafikpolitisk sakkunnig 1. Vilket parti representerar du? SVAR: Vänsterpartiet 2.

Läs mer

Särskilt yttrande. Utredningens potentialbedömningar. November 2013

Särskilt yttrande. Utredningens potentialbedömningar. November 2013 November 2013 Särskilt yttrande Jag lämnade min anställning som utredningens huvudsekreterare i början av oktober 2013 och förordnades samtidigt till sakkunnig i utredningen. Det senare gör det möjligt

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

SP Biogasar häng med!

SP Biogasar häng med! SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution

Läs mer

EN GRÖN BILPARK. Sverige visar vägen ut ur fossilsamhället!

EN GRÖN BILPARK. Sverige visar vägen ut ur fossilsamhället! EN GRÖN BILPARK Sverige visar vägen ut ur fossilsamhället! Innehåll Vi behöver rörlighet! s. 3 Trafiken den stora återstående utmaningen! s. 4 Krafttag för snabb omställning av bilparken! s. 6 På väg mot

Läs mer

Naturskyddsföreningens svar på remiss avseende Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Naturskyddsföreningens svar på remiss avseende Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 19 maj 2014 Näringsdepartementets diarienummer: N/2014/743/E Naturskyddsföreningens svar på remiss avseende Utredningen om fossilfri

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Tillsammans kan vi bygga det hållbara samhället. Anna Grauers, E.ON Gas Sverige AB 14 maj 2013

Tillsammans kan vi bygga det hållbara samhället. Anna Grauers, E.ON Gas Sverige AB 14 maj 2013 Tillsammans kan vi bygga det hållbara samhället Anna Grauers, E.ON Gas Sverige AB 14 maj 2013 Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 72 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Ert dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-08-14 Era dnr Fi2009/4833 Våra dnr 114/2009 Naturskyddsföreningens synpunkter på promemoria om skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Läs mer

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-29 Er ref: Fi 2015/1733 Vår ref: GH Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför

Läs mer

Frågor och svar om biogas Mer information:

Frågor och svar om biogas Mer information: Miljöbilar i Stockholm är en satsning inom Stockholms Stad med syfte att snabba på övergången till miljöbilar och förnybara fordonsbränslen. Frågor och svar om biogas Mer information: Björn.hugosson @miljo.stockholm.se

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vad har vi i tankarna?

Vad har vi i tankarna? Drivmedelsmarknaden i Sverige 2011 Vad har vi i tankarna? BILD och LOGGA Förord För sjätte året i rad presenteras nu Statoil Fuel & Retail Sveriges drivmedelsrapport, med fokus på drivmedlens och trafikens

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Biogasträff Regionförbundet i Örebro. 13 februari 2013 Lars Bengtsson

Biogasträff Regionförbundet i Örebro. 13 februari 2013 Lars Bengtsson Biogasträff Regionförbundet i Örebro 13 februari 2013 Lars Bengtsson E.ON har investerat >500 MSEK och fortsätter investera ~100 MSEK/år i utveckling av dagens fordonsgasmarknad Omsättning (MSEK) Anläggningar

Läs mer

Upplands Väsby kommun

Upplands Väsby kommun AUTO FORCE SWEDEN AB Drivmedelsstrategi Upplands Väsby kommun Olle Jonsson 2014-10-14 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Uppdrag Drivmedelsstrategi... 1 Utredning om fossilfri fordonstrafik SOU 2013:84...

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer