Hur kan privata och offentliga arbetsgivare samarbeta för fler hållbara resor? Lärdomar från 10 års samarbete om hållbara resvanor i Mölndal.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan privata och offentliga arbetsgivare samarbeta för fler hållbara resor? Lärdomar från 10 års samarbete om hållbara resvanor i Mölndal."

Transkript

1 Hur kan privata och offentliga arbetsgivare samarbeta för fler hållbara resor? Lärdomar från 10 års samarbete om hållbara resvanor i Mölndal. BILD

2 Uppdrag: , Utvärderingsstudie Livsstilar och resvanor till och från arbetsplatser i Göteborgsregionen Titel på rapport: Status: Hur kan privata och offentliga arbetsgivare samarbeta för fler hållbara resor? Lärdomar från 10 års samarbete om hållbara resvanor i Mölndal. Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Göteborgsregionens kommunalförbund Lisa Ström Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Expertstöd: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Lisa Sakshaug, Tyréns Marielle Fredriksson, Tyréns Jesper Johansson, Tyréns, och Anders Hansson, seniorrådgivare AHÅ utveckling Lisa Sakshaug, Tyréns Tyréns AB Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: G:\Planering\2_Personmappar\Lisa Ströms mapp\nya Vägvanor\Mål och åtgärder\dialog med arbetsgivare\utvärdering RAM\resultat\Slutrapport

3 Sammanfattning Under åren genomfördes RAM-projektet i Mölndals stad. RAM-projektet var ett resvaneprojekt med målet att öka andelen hållbara resor i arbetspendlingen hos anställda vid elva stora arbetsplatser i Mölndal (tio privata företag och Mölndals stad). RAM står för Resvanor till och från Arbetsplatser i Mölndal. Som en del i projektet startade RAMnätverket, ett nätverk med representanter från de deltagande arbetsplatserna som utbyter erfarenheter och arbetar med en åtgärdslista med satsningar, idéer och önskemål för att underlätta ett flexibelt arbetspendlande. Flera deltagare i RAM-nätverket träffas fortfarande. Syftet med detta projekt har varit att utvärdera RAM-projektet och nätverket tio år efter att det drogs igång. Målet var att identifiera framgångar och fallgropar och utifrån det ta fram förslag och tips på fortsatt arbete i Mölndal, men även som underlag till fortsatt metodutveckling för andra som vill arbeta med resvanor för arbetspendling. Uppdragsgivare är Mölndals stad och Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Studien baseras på intervjuer med elva personer. Sju av dessa var representanter från företag som är eller har varit aktiva i RAM-nätverket, tre personer är representanter för Mölndals stad, Trafikverket och Västra Götalandsregionen. En kortare intervju har även gjorts med projektledaren för RAM-projektet. Utvärderingen som presenteras nedan utgår helt från intervjuerna, den visar därmed på intervjupersonernas subjektiva uppfattning om arbetet med RAM tio år efter att det drog igång. För att läsa mer detaljerat om själva RAM-projektet finns projektrapporter och populärversioner i bilagor till rapporten. Förslag och tips på fortsatt arbete baseras även på erfarenheter som gjorts inom två andra projekt i landet som presenterades på ett seminarium den 11 december 2014 (Kista Commute samt Högsbo-Sisjön). Seminariet handlade om hur offentliga och privata arbetsgivare kan samarbeta för fler hållbara resor och dess syfte var att delge framgångsfaktorer och fallgropar från de tre projekten. Det intervjupersonerna från företagen lyfter fram som projektets och nätverkets största framgång är samarbetet och den kontakt de fått med Mölndals stad. Det de främst uppskattar är all information de får från staden - till exempel vad som är på gång inom infrastruktur och kollektivtrafik - och att de har fått kanaler in i staden för att framföra sina synpunkter och kan lita på att de tas om hand. Andra styrkor med nätverket som intervjupersonerna från företagen lyfter är möjligheten att samverka med de andra företagen i kommunen, att bolla idéer tillsammans och att driva på och inspirera varandra i resvanefrågorna. Ytterligare en styrka som framkom vid intervjuerna är att företagen har en större möjlighet att påverka till exempel kollektivtrafikutbudet genom att de samlar sig i ett nätverk jämfört med om de försöker påverka var för sig. Drivkrafterna till att medverka i RAM-projektet som lyfts fram av intervjupersonerna från företagen var främst att: de ville underlätta för sina anställda att ta sig till jobbet de ville bidra till samhället det fanns ett grundläggande intresse för hälsa, livsstilsfrågor och miljö de ville samarbeta med Mölndals stad Vid projektets start togs en omfattande resvaneundersökning fram och den menar ett par intervjupersoner gav en gedigen grund i projektet. Den gav också upphov till tre begrepp för olika typer av arbetspendlare: komfortare - vanebilister som alltid bilpendlar till jobbet flexibilister - använder bilen när de måste och pendlar på annat sätt när de kan GCK:are - går, cyklar eller åker kollektivt till jobbet 3(40)

4 Några intervjupersoner menar att dessa begrepp har underlättat kommunikationen då de t.ex. har använts som referensord när man pratat om olika grupper och deras beteende. Begreppet flexibilist har även uppgetts vara ett bra ord att använda för att personer inte ska känna sig påhoppade. Ett viktigt mål för projektet var att det inte skulle uppfattas som bilfientligt. I projektet gjordes många lyckade åtgärder för att underlätta för de anställda att ta sig till arbetet, främst olika satsningar för att underlätta och uppmuntra cykling. När det gäller kollektivtrafik var en framgångsrik åtgärd att sätta upp stora digitala skyltar som visar nästa tur från närmsta hållplats i realtid. En uppskattad aktivitet var även att Västtrafik kom till företagen och gav personlig kollektivtrafikinformation till de anställda. En mindre lyckad åtgärd var en tjänst för samåkning. När det gäller projektets påverkan på de anställdas resvanor tror några intervjupersoner att det framför allt höjde medvetandet kring var och ens resvanor samt att det kan ha bidragit till att fler fått en positiv inställning till cykling och börjat cykla. Många menar att det är svårt att veta vad som är projektets förtjänst och vad som skulle ha skett ändå som en del av företagets arbete med personalfrågor och på grund av förändringar i samhället. En fallgrop som framkommer vid flera intervjuer är att arbetet i flera företag är personberoende där enskilda personers engagemang och intresse är avgörande för att någon ska arbeta med frågorna. På flera arbetsplatser saknas en tydlighet med att resurser och tid ska avsättas till dessa frågor och att någon ska vara ansvarig. Detta trots att det finns en avsiktsförklaring om ett aktivt deltagande som signerats av högsta chefen på respektive företag. En annan fallgrop i arbetet med att underlätta personalens resvanor verkar främst ha varit kollektivtrafiken. Flera intervjupersoner upplever att de har ett bristfälligt utbud till sina arbetsplatser och många menar att det har varit mycket svårt att få gehör från Västtrafik för de förslag på förändringar som har framförts genom nätverket. Följande tankar och önskemål har intervjupersonerna från företagen fört fram om hur de vill arbeta inom RAM-nätverket i framtiden: att nätverket börjar driva frågor tillsammans igen, främst för att få till stånd bättre kollektivtrafikförbindelser. att RAM-nätverket börjar samarbeta med andra nätverk i frågorna att fler företag kommer med i nätverket att frågorna på mötesagendan utvidgas till att handla om fler frågor än bara resvanor Utifrån erfarenheter från andra projekt rekommenderas följande utveckling för RAM-nätverket: Att RAM-nätverket tar fram interna handlingsplaner med hjälp av en och samma processmetod för hur de ska minska sin personals pendlings- och tjänsteresor med bil. Det skulle ge en bättre intern förankring av arbetet, en tydligare struktur och en enklare och systematiserad uppföljning. Att Mölndals stad tar fram en handlingsplan för sin egen verksamhet för att tydligt visa på sitt engagemang och deltagande samt för att vara en god förebild. Att RAM-nätverket samtidigt utvecklar en regional handlingsplan för det berörda området. Då finns en möjlighet att få medel från till exempel länstransportplanen, Västra Götalandsregionen, och medel avsatta för beteendepåverkande åtgärder inom Västsvenska paketet. Flera intervjupersoner önskar få in nya företag i arbetet. Det håller nätverket levande och bör ske kontinuerligt för att stärka långsiktighet i arbetet. Nya företag kan komma med nya idéer och drivkraft. 4(40)

5 Utifrån erfarenheterna från RAM-projektet i Mölndal, projektet Kista Commute samt projektet i Högsbo-Sisjön rekommenderas följande för framtida samarbeten mellan offentliga aktörer och näringslivet: Rekommendationer för ett framgångsrikt samarbete mellan kommuner och andra offentliga aktörer och näringslivet kring resvanor: ett tätt samarbete mellan kommunen och företagen drivkraftiga människor med stor erfarenhet och kompetens i frågorna att det finns administrativ personal i kommunen som jobbar med hållbara transporter som till exempel tar hand om inkommande synpunkter gedigen förankring hos företagen och dess högsta chefer samt inom kommunen och dess högsta ledning att ha en avsiktsförklaring signerad på ledningsnivå av alla parter för att det ska finnas internt mandat att arbeta med och driva frågan att skaffa kunskap om personalens resvanor genom resvaneundersökning handlingsplaner utformade enligt en och samma process för samtliga företag ger mätbara resultat och möjlighet att jämföra företagen sinsemellan att ha inriktade arbetsgrupper utöver den övergripande nätverksgruppen. Detta för att rätt person (t.ex. från HR, ekonomi etc.) ska kunna delta för varje fråga och för att kunna arbeta mer detaljerat med olika frågor utan att det tar tid för alla att kontinuerligt få in nya företag i arbetet som kan komma med nya idéer och drivkraft för att stärka långsiktigheten i arbetet möjligheten att gå ihop och bilda en gemensam röst, men även gemensamt kunna finansiera t ex en kollektivtrafiklinje att arbeta med nyinflyttade företag och skapa ett gemensamt informationssystem för kommun och fastighetsägare så att företagsflyttar och liknande kan fångas upp tidigt 5(40)

6 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte Metod Resultat Arbetsgivarnas drivkrafter Åtgärder för att underlätta de anställdas resvanor RAM-projektet GCK:are, flexibilister och komfortare Resvanor Kollektivtrafiken Projektets påverkan på organisationer och policys Framgångar med samarbetet inom RAM Fallgropar med samarbetet inom RAM Begränsande faktorer utanför RAM Möjligheter i framtiden Kommunens roll Önskade åtgärder i framtiden Hur arbeta med hållbara resvanor hos personalen i framtiden? Om nytt projekt hur och vad göra då enligt RAM-projektets projektledare Sammanfattning av seminarium RAM-projektet Kista Commute Effektivare resor vid destinationshandel i Högsbo Sisjön Astra Zeneca SCA Övrig diskussion Förslag på utveckling av RAM-nätverket utifrån erfarenheter från Kista Communte och Högsbo-Sisjön Slutsatser Slutsatser från intervjuerna med deltagare i RAM-nätverket Generella slutsatser för ett framgångsrikt samarbete mellan privata och offentliga arbetsgivare för fler hållbara resor Intervjuade personer Bilagor Bilaga 1 Frågeunderlag 6(40)

7 Bilaga 2 Seminarieinbjudan till arbetsgivare hållbara resor 11 december 2014 Bilaga 3 Värderingar, livsstilar och resvanor. Populärversion. Bikupan 2006 Bilaga 4 Värderingar, livsstilar och resvanor. Slutrapport. Bikupan 2006 Bilaga 5 Fler flexibilister i Mölndal. Populärversion RAM-projektet Ny Dinau 2007 Bilaga 6 Fler flexibilister i Mölndal. Slutrapport RAM-projektet Ny Dinau (40)

8 1 Bakgrund Under åren genomfördes RAM-projektet i Mölndals stad, där arbetspendlingen hos anställda vid elva stora arbetsplatser i Mölndal undersöktes (tio privata företag samt Mölndal stad). RAM står för Resvanor till och från Arbetsplatser i Mölndal. En omfattande resvaneundersökning resulterade i en unik kunskapsbank kring de anställdas värderingar, livsstilar och resvanor. Tre huvudgrupper av arbetspendlare identifierades: Komfortare - vanebilister som alltid bilpendlar till jobbet Flexibilister - använder bilen när de måste och pendlar på annat sätt när de kan GCK:are - går, cyklar eller åker kollektivt till jobbet Ett RAM-nätverk med intervjupersoner från de deltagande arbetsplatserna har efter projekttiden fortsatt samarbeta kring en åtgärdslista med satsningar, idéer och önskemål som underlättar ett flexibelt arbetspendlande. I samband med RAM-projektets avslutning sammanställdes erfarenheterna från projektet kortfattat i bl.a. skriften Fler flexibilister i Mölndal! Kort om RAM, ett tankearbete från 2007/2008. Någon senare systematisk utvärdering av RAM-projektet och RAM-nätverkets arbete har inte gjorts. En förnyad utvärdering av RAM-projektet, där projektets och RAMnätverkets framgångsnycklar och fallgropar identifieras kommer att tillsammans med andra viktiga erfarenheter från liknande och senare satsningar i Göteborgsregionen utgöra ett värdefullt underlag för att hitta bra framtida metoder för dialog och samverkan med näringslivet i det fortsatta arbetet med hållbart resande inom Västsvenska paketet och i regionen som helhet. I RAM-nätverket har följande 11 aktörer medverkat: Astra Tech, Astra Zeneca, Carmel Pharma, Ericsson, Harry Sjögren, Inspecta, KappAhl, Papyrus, Swerea IVF, SCA och Mölndals stad. I dagsläget träffas RAM-nätverket cirka två gånger per halvår och består av sex aktörer, nämligen Mölndal stad och de fem företagen; SCA, Astra Zeneca, Dentsply (tidigare Astra Tech), Harry Sjögren och Swerea IVF (vilande medlem sedan hösten 2014). Västsvenska paketet, Västra Götalandsregionen och Mölndals stad är finansiärer till denna utvärdering. 1.1 Syfte Syftet med utvärderingsstudien är att besvara följande frågeställningar: Vilka har varit drivkrafterna till arbetsgivarnas medverkan i RAM-projektet? Hur har arbetsgivarna och kommunen kunnat underlätta hållbara resvanor bland de anställda? Vilka åtgärder har genomförts? Vilka nyttor har arbetsgivarna upplevt av en delaktighet i nätverket och samarbetet med kommunen? Vilka hinder och möjligheter finns för kommunen att arbeta med arbetsgivare i syfte att underlätta hållbara resvanor bland de anställda? Syftet är också att ta fram förslag och tips på fortsatt arbete. Denna rapport ska utgöra ett underlag till fortsatt metodutveckling av kommande dialog och samarbetsformer med näringslivet både i Mölndal och i andra kommuner i regionen. G:\Planering\2_Personmappar\Lisa Ströms mapp\nya Vägvanor\Mål och åtgärder\dialog med arbetsgivare\utvärdering RAM\resultat\Slutrapport

9 2 Metod Intervjuer Utvärderingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Det innebär att intervjuerna utgår ifrån ett färdigt frågeunderlag men att intervjuaren har fördelen att kunna spinna vidare på de svar som kommer upp och ta frågorna utifrån det. Frågeunderlaget har tagits fram av Tyréns i samarbete med arbetsgruppen där deltagare från GR, Trafikverket, Västra Götalandsregionens kollektivtrafiksekretariat och Mölndals stad har ingått. Ett frågeunderlag var riktat till arbetsgivarna och ett annat till de offentliga parterna. Några intervjuer har genomförts som telefonintervjuer och andra på plats antingen på Tyréns eller på intervjupersonens arbetsplats. Analys av intervjuerna Analysen genomförs med metoden innehållsanalys. Det innebär att intervjutexterna delas upp i teman som framkommit under intervjuerna. Det som nämnts under respektive tema sammanställs för att sedan syntetiseras. Citat används för att belysa andemeningen i intervjuerna. I möjligaste mån behålls uttryck och ordval från intervjuerna i presentationen av resultaten. För att kartlägga och synliggöra RAM-projektets och nätverkets styrkor (framgångsnycklar) och svagheter (fallgropar) och sätta det i samband med de möjligheter och hinder som kommer från omvärlden har SWOT-analys gjorts. Resultaten har visualiserats med hjälp av spindeldiagram. För poängsättande sammanräknades förekomsten av nyckelfaktorer; antal intervjupersoner som nämnt samma faktor. Om det är sju intervjupersoner som svarat på samma fråga kan en faktor få mellan 1 och 7 poäng. Seminarium Inom projektet arrangerade GR, med stöd av arbetsgruppen, ett seminarium den 11 december 2014 i syfte att sprida erfarenheter och stimulera till fortsatt arbete i regionen för hållbara resvanor. På seminariet presenterades flera projekt utöver denna utvärderingsstudie. Seminariet sammanfattas i kapitel 0. Förslag och tips på fortsatt arbete och utveckling Utifrån analys av intervjuer, diskussion i arbetsgrupp samt resultat och erfarenheter från andra projekt (Kista och Sisjön-Högsbo) har förslag och tips på fortsatt arbete tagits fram. 9(40)

10 3 Resultat Intervjuer har genomförts med sju intervjupersoner från följande företag: Astra Zeneca, Dentsply (tidigare Astra Tech), Harry Sjögren, KappAhl, Papyrus, Swerea IVF och SCA. Tre intervjupersoner från de offentliga aktörerna Mölndals stad, Trafikverket och Västra Götalandsregionen intervjuades. Mölndals stad har intervjuats i egenskap av att vara både projektägare och arbetsgivare och hänvisas till på båda sätt i texten. En intervju har även gjorts med den person som var projektledare för RAM-projektet. Varje kapitel inleds med en sammanfattning av innehållet i respektive kapitel för att läsaren snabbt ska få en överblick över vad kapitlet handlar om. Vad är det då som har gjort att arbetsgivarna har velat vara med i RAM-projektet? 3.1 Arbetsgivarnas drivkrafter Arbetsgivarnas drivkrafter till att medverka i RAM-projektet var främst att: underlätta för sina anställda att ta sig till jobbet bidra till samhället/ta sitt samhällsansvar de hade ett intresse för hälsa, livsstilsfrågor & miljö samarbeta med Mölndals stad Nästan alla har uppgett fler än en drivkraft till att de ville medverka i RAM-projektet. Gemensamt var att man vill underlätta för sina anställda att ta sig till jobbet, varav en specifikt uttryckte att de ville medverka för att få bättre kollektivtrafik till personalen. En annan drivkraft som några uppgav var att de ville bidra till samhället och vara en god samhällsmedborgare, att de ville ta sitt samhällsansvar. Dessa företag sa även att intresset för hälsa, livsstilsfrågor & miljö var viktiga drivkrafter. En vilja att samarbeta med Mölndal uppgavs också som drivkraft av ett par företag och att man ville vara goda grannar med de andra företagen och kommunen. Ett företag uppgav att man ville skapa affärsnytta med resandet och ett annat att det fanns en vilja om att profilera sig när det gäller miljö. Vilka drivkrafter som låg bakom respektive aktörs medverkan speglar även vilka förväntningar de hade på projektet och utifrån det också hur nöjd man är med vad man har fått ut av sin medverkan. Till exempel hade det företag som hade drivkraften att skapa bättre kollektivtrafik till sin personal en förväntan som de upplevde inte uppfylldes i projektet. 3.2 Åtgärder för att underlätta de anställdas resvanor Följande lyckade åtgärder/satsningar har främst gjorts inom projektet: Olika satsningar för att underlätta och uppmuntra cykling Samordnade taxiresor, bil- och cykelpool Få fler att åka kollektivt genom realtidsskyltar och att Västtrafik kommit och informerat Satsning som inte var lyckad: samåkningstjänst Några exempel på åtgärder/satsningar som inte gick att driva igenom i projektet: Flygbuss och meeting point på flygplatsen En del av de önskade kollektivtrafikförändringarna På grund av att det har gått många år sedan projektet genomfördes har flera intervjupersoner svårt att veta vilka åtgärder som gjorts inom RAM-projektet och vilka som gjorts utanför 10(40)

11 projektet och som skulle ha gjorts ändå. Fyra av de intervjuade anser att de har gjort fler åtgärder på grund av sin medverkan i RAM-projektet än vad de skulle ha gjort annars och tre ser åtgärderna mer som hälsosatsningar som interna engagerade ändå skulle ha drivit oavsett medverkan i RAM-projektet. Åtgärder som intervjupersonerna nämnde som de anser har varit lyckade är: Cykelsatsningar på olika nivåer beroende på vad som fanns innan på företaget: cykelservice/cykelreparatör, låst cykelgarage, cykelpump, cykelbelysning, omklädningsrum, duschar, cykelkartor Företaget har sponsrat deltagaravgift i Cykelutmaningen för sina anställda Internt samordnade taxiresor Bil- och/respektive cykelpool för de anställda Realtidsskylt för kollektivtrafiken vid entrén kollektivtrafikkort som bruttoavdrag Västtrafikpersonal har kommit och informerat de anställda Temadagar för personalen med t ex Västtrafik och NTF på plats. En åtgärd som testades och satsades på hos några av företagen var en samåkningstjänst. Det anordnades t ex samåkningsfikor och på en karta prickades det ut var personalen bodde så att man kunde se om man kunde samåka med någon. Ett av företagen hade uppåt 60 anslutna, men trots olika satsningar blev det ingen framgång. Man vill inte samåka helt enkelt. Inget av företagen är idag anslutna till tjänsten. Ett av företag framhöll att en mindre lyckad åtgärd var provåkarkort med kollektivtrafiken på grund av det långa avståndet till närmaste kollektivtrafikhållplats. Andra åtgärder som nämndes att man försökte få till men som inte lyckades genomdrivas av olika anledningar var: flygbuss från Åbro-området till Landvetter en mötesplats på Landvetter flygplats så att de som skulle till Åbro-området skulle kunna åka gemensamt i taxi (den som kollade upp detta sa dock att det blev för dyrt) en del av de kollektivtrafikförändringar man önskade förmånsskattelagstiftningen för kollektivtrafik Bild 1 Välfyllt cykelgarage hos Astra Zeneca. Foto: Marie Anderson 11(40)

12 Åtgärder som intervjupersonerna lyfter fram att de har gjort utöver sin medverkan i RAMprojektet och som kan påverka de anställdas resvanor är: olika hälsosatsningar som Korpen-lag, en cykelgrupp, tävlingar som t ex gångtävling temadagar om t ex resande kopplat till miljö och resandet kopplat till kostnad för företaget, cykelvecka med tips och föreläsningar möjligheten för personalen att distansarbeta ett cykelnätverk med hemsida där personalen kan lämna synpunkter och anmäla fel till kommunen och där det finns cykelkartor och information om t ex var det finns omklädningsrum duschar, torkrum, alla möjliga typer av luftpumpar till cyklar, cykelgarage där cyklar även kan hissas upp i taket (se bild från AZ) taxipool hunddagis Minibutik, bankomat mm för att inte personalen ska behöva åka iväg över lunchen satt ut lånecyklar i Mölndals bro inga fria parkeringsplatser längre - förmånsskatt samåkning till flygplats genom att taxi hämtade upp hemifrån istället för att var och en tog sin egen bil egen matsal så att de anställda inte behöver åka iväg för att äta lunch Den enda arbetsgivare som inte längre tillhandahåller fria parkeringsplatser för sina anställda är Mölndals stad som menar att de även kan stötta sig mot lagen om förmånsbeskattning av dessa. Varför inte företagen gör detta beror nog, oavsett markvärde, främst på att man inte vill styra sin personal med piskor, utan mer låta var och en göra sitt fria val. Ett av företagen kommer dock få färre parkeringsplatser när de flyttar till nya lokaler, men där kommer personalen samtidigt att få tillgång till bättre kollektivtrafik. Mölndals stad har gjort många åtgärder för sin personal, varav en del även har spridit sig till allmänheten; Vi försöker stimulera medarbetarnas aktiviteter, t ex cykelutmaningen, och trafikantveckan och började då med cykelreparatör. Det har spridit sig så att alla kan komma dit med sin cykel på torget. Folk kunde komma hit och provcykla en elcykel. Vi har [för de anställda] infört kollektivtrafikkort mot bruttolöneavdrag. Vi har haft en intensiv diskussion om förmånsvärdet på p-plats. När jag började fick man ett gratis parkeringskort, nu kostar det att parkera [som anställd i Mölndals stad]. Vi har uppdaterat rese- och parkeringspolicy och det innebär att alla fria p-platser försvinner. Alla parkeringsplatser har ett värde. Det är ju skattereglerna vi lutar oss emot när vi säger så [ ]. 3.3 RAM-projektet GCK:are, flexibilister och komfortare Begreppen GCK:are, flexibilister och komfortare uppges ha använts inom företagen och Mölndals stad på följande vis efter projektet: flexibilist bra ord för att inte personer ska känna sig påhoppade (inget bilfientligt projekt) som referensord när man pratar om olika grupper och deras beteende begreppet komfortare på skoj om man egentligen skulle kunna vara flexibilist flexibilist -gruppen ledde till en tjänst för hållbart resande inom Mölndals stad 12(40)

13 Ett resultat av RAM-projektet var att man kunde dela in alla resenärer i tre grupper; GCK:are, flexibilister och komfortare. Vid intervjuerna frågades det om och i så fall hur de har arbetat vidare med de tre begreppen. Ungefär hälften av arbetsgivarna säger att det förkommer på olika sätt och på olika nivåer. Ett företag sa att det används mer på skoj; t ex komfortare som skällsord, för att pika någon som faktiskt skulle kunna vara flexibilist. Men samma företag säger även att fördelen med dessa begrepp är att det är lättare att formulera mål för de här grupperna och påverka dem. Ett annat företag säger att man använt sig mycket av begreppet flexibilister och att det gjorde att folk inte kände sig påhoppade. I projektet var man noga med att det inte skulle vara ett bilfientligt projekt. Samma företag har många yngre och de försöker hålla kvar dem som flexibilister. Ett företag sa att de inte använde sig av begreppen nu men att de möjligtvis gjorde det i början när resultaten kom genom att informera personalen om de tre olika grupperna. Enligt intervjupersonen från Mölndals stad används begreppen som referenser när de pratar om olika grupper och olika gruppers beteende. Begreppen skapade även förutsättningarna till att tekniska förvaltningen först startade ett projekt med mobilitetssamordning vilket sedan ledde till en fast tjänst som mobilitetssamordnare. Gruppen flexibilister sågs som den grupp som var mest påverkningsbar och samordnaren skulle arbeta med information kring hållbart resande i syfte att försöka påverka denna grupp till att fortsätta vara flexibilister Resvanor Det är svårt att veta vad som är projektets förtjänst och vad som skulle ha skett ändå som en del av företagets personal/hälsoarbete och på grund av förändringar i samhället. Projektet tros framför allt ha höjt medvetandet kring var och ens resvanor samt kan ha bidragit till att fler fått en positiv inställning till cykling och börjat cykla. Inga intervjupersoner nämnde problem med fulla parkeringar för bilar, däremot finns det cykelgarage som är fulla. Ingen av de intervjuade kan på den direkta frågan säga att deras anställdas resvanor har påverkats mätbart av projektet. Men när de utvecklar sina svar vidare är det ändå några företag som berättar att fler har börjat cykla och att trots att det blivit fler anställda så har parkeringen inte blivit mer fylld av bilar. Det är dock svårt att veta vad som är projektets förtjänst och vad som skulle ha skett ändå som en del av företagets personal/hälsoarbete och på grund av förändringar i samhället. Det flera intervjupersoner lyfter fram är att de tror att projektet höjde medvetandet kring var och ens resvanor i samband med att resultatet presenterades. Och en intervjuperson sa att man har en allmänt positiv inställning till cykling som höjts. Efter projektet har Mölndals stad gjort resvaneundersökningar bland sina anställda och under hösten 2014 har resvaneundersökningar även gjorts hos SCA och Astra Zeneca. Intervjupersonen från Mölndals stad tror att de genom att ha startat bilpooler och cykelpooler har kunna påverka sina egna anställdas resvanor. Intervjuperson berättade även att det är många fler av de anställda som cyklar idag än tidigare och tror att det ökade cyklandet beror på kombinationen av att de stimulerar plus den allmänna debatten samt att många anställda bor inom cykelavstånd. De byggde ett låsbart cykelutrymme som nu är fullt och det talas om att byggas ett till och för 10 år sen var parkeringsplatsen alltid full men idag finns det alltid lediga platser. När det gäller tjänsteresorna så anger flera företag att dessa har minskat, men inte beroende på RAM-projektet. Knappt hälften av företagen uppger istället att det är teknikutvecklingen som 13(40)

14 har påverkat tjänsteresorna genom att videokonferenser har ersatt många tjänsteresor och att det i stort sett uteslutande är ekonomiska drivkrafter som legat bakom det. Bild 1 - Fler anställda har börjat cykla till och från arbetsplatsen Kollektivtrafiken Många upplever att Västtrafik var svårarbetade vid projekttiden. Några upplever att de fått gehör för sina synpunkter, andra inte. Realtidsskyltarna var bra. Många upplever att Västtrafik var svårarbetade på den tiden och att en av anledningarna till det var att de då inte hade någon avdelning som arbetade gentemot företag. Om projektet skulle ha genomförts med Västtrafik som en mer aktiv aktör skulle sannolikt resvanorna har påverkats mer. Ett företag säger dock att Västtrafik har lagt till linjer efter att de har efterfrågat det och om Västtrafik har gjort någon förändring som personalen på företaget har upplevt som en försämring så har Västtrafik ibland backat efter att de kontaktat dem. Ett annat företag menar att realtidsskyltarna bidrog till att få upp ögonen för kollektivtrafik i området. De jobbade med att få bättre bussförbindelser till några av sina kommersiella hyresgäster, som till exempel några butiker som hade öppet på helger och senare på kvällen. Intervjupersonen tycker att Västtrafik har lyssnat och bemött efterfrågan till viss del; Vi kan påverka till viss del om vi är många. Sedan finns det de företag som har fått bättre kollektivtrafik av andra anledningar. En intervjuperson uppger att de har fått ett större utbud av busslinjer och kopplar det till det utbyggda handelsområdet bredvid dem, Högsbo-Sisjön. Intervjupersonen nämner även områdets egen busslinje. Samma företag upplever även att de har fått en större påverkanskraft på Västtrafik nu. En intervjuperson från ett annat företag säger att de inte arbetar med kollektivtrafikresorna och att personalen inte heller efterfrågar det. Personen menar vidare att kollektivtrafiken har blivit så mycket bättre de senaste åren med mycket tätare turer och att det kan bidra till att det inte finns något tryck från personalen, tillsammans med att de har många som cyklar och att de jobbar mer med det. En intervjuperson menar att kollektivtrafiken blivit bättre men vet inte vad som har påverkat till det. En annan är av åsikten att Västtrafik inte har 14(40)

15 gjort någonting för att förbättra kollektivtrafiken för deras anställda, framför allt inte för dem som jobbar utanför vanliga kontorstider Projektets påverkan på organisationer och policys Projektet har påverkat Mölndals stad på olika sätt; det ledde till att nya tjänster skapades, de har arbetat för att öka cyklandet och staden är delaktig i olika EU-projekt. Ett företag tror att kontakten med kommunen har lett till att de arbetar mer med resvanor än vad de skulle ha gjort annars. Vid projektet tog Mölndals stad fram en tjänsteresepolicy med hållbarhetsfokus istället för kostnadsfokus. I nätverket uppger ett företag att de har dragit nytta av att ett annat företag tagit fram en tjänstebilspolicy. De använde sedan samma i sin egen verksamhet. Av de aktörer som medverkat i och till projektet så är det just Mölndals stads organisation som man kan se har förändrats efter RAM-projektet. Enligt intervjupersonen har nya tjänster skapats och staden har fokuserat mer på hållbarhetsarbete - t ex genom att utveckla och förbättra cykelmöjligheterna i staden och genom delaktighet i olika EU-projekt. I början av 2007 antog Mölndals stad även målet om att jobba för fler flexibilister, vilket framgår i nedan utklipp från kommunstyrelsebeslutet: Figur 2 - Kommunstyrelsebeslut om att Mölndals stad ska arbeta för fler flexibilister När det gäller Västra Götalandsregionen ser inte intervjuperson att deras organisation har påverkats av RAM-projektet men att det antagligen hade varit annorlunda om Mölndals sjukhus hade varit med i projektet. 15(40)

16 När det gäller företagen berättar en av intervjupersonerna att deras kontor i Mölndal arbetar mer med resvanor än vad deras kontor gör i en annan ort. Intervjupersonen funderar på om RAMprojektet kanske kan ha påverkat, framför allt på grund av den bättre kontakten med kommunen här. Det finns inget motsvarande på den andra orten. Inget företag har tagit fram någon resepolicy för personalens resor till och från arbetet. Intervjupersonen från Mölndals stad berättar dock att man hade mycket diskussioner i framtagandet av resepolicyn om man som arbetsgivare ska lägga sig i de anställdas privatliv. Politiken vill inte komma med pekfingrar. Det staden kan göra är att agera med information och upplysning så att medborgarna blir mer medvetna. Det finns nu en rekommendation formulerad om att man bör bidra till en hållbar utveckling i samhället genom att välja ett resesätt som gynnar en sådan utveckling. I samband med RAM-projektet tog även Mölndals stad fram en ny resepolicy för tjänsteresor med tydligare hållbarhetsprofil. Den som fanns innan var mer traditionell med fokus på kostnader. Ett av företagen menar att RAM-projektet har lett till förändringar i tjänstebilspolicyn. Inom nätverket har de tagit del av en policy för förmånsbilar med koldioxidbegränsningar som ett annat företag har. De har sedan dragit nytta av det redan gjorda arbetet och använt det i sin egen verksamhet. Övriga företag anser att projektet inte ledde till några ändringar i deras resepolicy för tjänsteresor. De revideringar som har gjorts i redan befintliga resepolicys skulle ha gjorts ändå, med eller utan projekt. Bland annat för att det kommer nya miljöbilar. Inga av företagen nämner heller att RAM-projektet/nätverket har lett till andra nya eller ändrade styrdokument. 3.4 Framgångar med samarbetet inom RAM Vid intervjuerna har frågor ställts i syfte att få fram vad intervjupersonerna anser har varit RAM-projektets och nätverkets styrkor och framgångar. De synpunkter som kommit upp kring detta har skett spontant och fler av intervjupersonerna skulle alltså kunna hålla med om andra synpunkter ifall de skulle få tycka till i efterhand. Det som presenteras är alltså de synpunkter som spontant framfördes vid intervjun. Då det bara är tre offentliga aktörer som intervjuats presenteras dessa resultat enbart i text. I diagrammen visar de utritade punkterna hur många som nämnt respektive synpunkt/faktor av de sju intervjupersonerna. Framgångar/styrkor enligt företagen De största framgångarna som företagen lyfter är det de får ut av att jobba tillsammans - det samarbete, den kontakt och all information de fått och får från kommunen i projektet och nätverke, att samverka med de andra företagen och lära känna andra företagare i kommunen. Tillsammans kan företagen inspirera varandra och bolla idéer tillsammans. De största nyttorna/styrkorna inom RAM-projektet och i dagens samarbete inom RAMnätverket enligt företagen presenteras i diagrammet nedan och återges mer utförligt därunder. 16(40)

17 Figur 3 Styrkor inom RAM enligt företagen; antal intervjupersoner som nämnt respektive nyckelfaktor Nedan återges vad som har sagts kring respektive faktor Samarbete och info från/via kommunen: kommunen uppskattas som samtalspartner och speciellt lyfts all information som företagen får från kommunen eller via kommunens kontakter; t ex om större projekt eller planerade saker på gång i Mölndal. Ingångar/kontakter på Mölndals stad som gett snabba vägar in för att ta hand om synpunkter uppskattas. Om problem dyker upp, kan de ringa dem och framföra en eventuell synpunkt. Kommunen är snabb på att åtgärda. Till exempel så hade kommunen vid ett tillfälle lagt ut flis som orsakade punktering för cyklisterna. Då hörde företaget av sig till kommunen och de var mycket snabba med att ta bort och lägga grus istället. Samverkan med de andra företagen; få insikt i hur de andra företagen hade det via de roterande mötena, lära känna andra företagare i kommunen, Intressanta människor i RAMprojektet. Trevligt att träffa andra som jobbade med miljö. Inspirerade/drev på varandra; skapade ett grupptryck, företagen drev på varandra - ville visa att man gjort något. Att vara med i projektet var ett sätt att få eld på frågan internt. Bolla idéer tillsammans; få tips och inspirera varandra med nya idéer, hitta problem och lösningar. Informationsutbytet inom nätverket; dela info med varandra för bra spridning Affärsnytta; med bättre infrastruktur och kollektivtrafik kring deras fastigheter ökar möjligheten att deras fastigheter får ett högre värde och det ökar också möjligheten att deras hyresgäster stannar kvar i lokalerna. När man får de olika företagen att jobba tillsammans skapas stora möjligheter. Kopiera vad andra företag har gjort; köra copypaste på policys, t ex någon bilpolicy dra nytta av det och implementera i egna företaget. RVU gav en rejäl och vetenskaplig grund. Även nyttan med att begreppet flexibilist kom fram för att inte personer skulle känna sig påhoppade. Det var viktigt i projektet att det inte skulle upplevas som ett bilfientligt projekt. Mölndals stads företrädare; bra företrädare, bra projektledning, hög kompetens 17(40)

18 Samarbetet inom RAM uppskattas. En av intervjupersonerna uttrycker det på följande vis: Regelbunden kontakt med kommunen är största nyttan. Vi har fått massa info från kommunen. [ ] RAM är ett naturligt sätt för oss att jobba nu. Ser det långsiktigt. Vet inte var vi hade varit nu om det inte fanns. [ ] Om nätverket upphör och samarbetet med kommunen upphör så kommer det nog märkas inom ett par år. Framgångar/styrkor enligt de offentliga aktörerna De främsta framgångarna med RAM enligt de offentliga aktörerna var att företagen är intresserade av att samarbeta med varandra och kommunen kring frågor om hållbara resvanor. Andra framgångar är att nätverket samlar människor som jobbar med samma frågor och genom deras utbyte av erfarenheter kan nya idéer skapas. Nätverket ses också som en effektiv kanal att nå ut med information. Projektet gav en ökad medvetenhet om frågorna och det ledde även till tjänster inom Mölndals stad. En styrka är även att de nu har en grundläggande administration för dessa frågor vilket ger en trovärdighet och långsiktighet. De största framgångarna som intervjupersonerna, ur sitt perspektiv som projektägare och finansiärer, främst lyfter med RAM-projektet och nätverket är: intresset från företagen; det gick att starta upp ett nätverk med företag som faktiskt gemensamt grunnade över de här frågorna tillsammans med oss, att företagen tyckte det var så värdefullt med nätverket att man ville fortsätta ha en kontakt med varandra. Det är en framgång att RAM-nätverket finns kvar och lever vidare av egen kraft. gav en ökad medvetenhet; projektet startade en diskussion som skapade en ökad medvetenhet om frågorna internt, frågorna synliggjordes och medvetandegjordes för medarbetarna nätverket är ett effektivt sätt att nå ut med information snabbt och till många samtidigt där målgruppen nås direkt (t ex när det gäller större trafikomläggningar inom Västsvenska paketet). att nätverket samlar flera personer som jobbar med hållbara resor i stora företag; Det finns ett värde i sig att samla dessa människor i någon form av forum eftersom att det skapar ett mervärde för dem att de ser andra som jobbar med samma frågor. Genom att skapa den här plattformen så har vi samlat de här människorna. Det blir ett utbyte av erfarenheter mellan dem som kan ge nya idéer i andra verksamheter. att Mölndals stad har en trovärdighet och långsiktighet med att de har en grundläggande administration med en miljösamordnare som kan lägga tid på att hålla ihop nätverket och att det finns t ex en mobilitetssamordnare på tekniska förvaltningen som arbetar långsiktigt med den här typen av frågor. att projektet satte Mölndal på kartan med den omfattande resvaneundersökningen som tog fokus på att kartlägga de bakomläggande orsakerna till varför vi reser som vi gör. Skapade uppmärksamhet i de kretsar som var intresserad av dessa frågor. projektets påverkan inom Mölndals stad; t ex att där nu finns avsatta tjänster för dessa frågor. Det lyftes även att projektet var bra riggat i grunden, med bra och entusiastiska medarbetare. 3.5 Fallgropar med samarbetet inom RAM Vid intervjuerna har frågor ställts i syfte att få fram vad intervjupersonerna anser har varit RAM-projektets och -nätverkets svagheter och fallgropar. De synpunkter som kommit upp kring detta har skett spontant och fler av intervjupersonerna skulle alltså kunna hålla med om 18(40)

19 andra synpunkter ifall de skulle få tycka till i efterhand. Det som presenteras är alltså de synpunkter som spontant framfördes vid intervjun. I diagrammen visar de utritade punkterna hur många som nämnt respektive synpunkt/faktor av de sju intervjupersonerna. Fallgropar/svagheter enligt företagen Sammanfattningsvis kan sägas att fallgroparna/svagheterna och riskerna med samarbetet kring frågorna handlar om att frågorna inte är högt prioriterade på företagen i förhållande till många andra frågor. Det gör att sådant som sämre ekonomi, omorganisation, att andra interna högre prioriterade frågor tar mer tid från resvanefrågorna eller att en person slutar kan leda till och har lett till att företag lämnar nätverket. En svaghet som några nämner är att nätverket har fastnat i samma frågor utan att komma vidare och att de mest bara informerar varandra istället för att driva frågor. De största fallgroparna och svagheterna inom RAM-projektet och i dagens samarbete inom RAM-nätverket enligt företagen presenteras i diagrammet nedan och återges mer utförligt därunder. Figur 4 Svagheter inom RAM enligt företagen; antal intervjupersoner som nämnt respektive faktor Nedan återges vad som har sagts kring respektive faktor Sämre ekonomi; om det skulle bli nedskärningar så skulle detta arbete prioriteras ned Tidsbrist; De är inte så många anställda och har inte dedikerade personer för att arbeta med de frågorna. Dessa frågor väger för lätt jämfört med andra tyngre frågor hos dem. Men med det menar personen inte att de är oviktiga. Behöver ha en anställd som bara jobbar med de frågorna för att det ska ge resultat och det har ju inte vi haft på senare år. Personavhängigt, eldsjäl; Om de skulle omorganisera sig så måste ny person sätta sig in i frågan och det kan ju ta lite tid. Måste finnas en eldsjäl som driver frågorna för att de ska finnas på agendan. Ingen makt att påverka kollektivtrafiken; Det låg inte i deras händer att få en flygbuss i området, Det kom ju inte ut något av projektet. Det gick inte att förbättra de kommunala transporterna. Tuggade periodvis samma saker, fastnat i samma frågor utan att komma någon vart 19(40)

20 Avsaknad av bra mätmetoder; Vill kunna mäta om de gör rätt saker - ger det effekt? Vill ha bra mätmetoder billiga, enkla utan att behöva lägga ner för mycket jobb. Ha ett gemensamt sätt att göra det på. Bara resvanor är för smalt - För att jag själv, som person skulle vilja gå med igen, så ska något mer till än bara resvanor. Fastnat i att bara informera varandra; vill att nätverket driver frågor För två av de företag som inte längre är aktiva i nätverket är det på grund av att frågorna kring personalens resvanor inte är prioriterade på företagen. Andra frågor väger tyngre. Inget av företagen har heller någon som arbetar med just dessa frågor. Ett av företagen uttrycker det på följande vis: Jag har inte kunnat på flera gånger och det blir mer som en belastning även om du tycker att det är bra och du tycker att det är trevligt. Egentligen inget fel någonstans. Men det klarar inte av att konkurrera med företagets kärnverksamhetsfrågor. På samma företag genomförs dock många hälsoaktiviteter och det finns t ex en eldsjäl som är cykelinspiratör, men antagligen på eget initiativ. Det andra företaget hade tidigare en person som försökte inspirera fler till att gå. Fallgropar/svagheter enligt de offentliga aktörerna De svagheter som nämnts kring samarbetet mellan de offentliga aktörerna och företagen inom RAM är informationen mellan fastighetsägarna och Mölndals stad, att staden inte får information i tid när ett nytt företag flyttar till Mölndal. En annan svaghet som fördes fram var att det under projekttiden fattades beslut som inte stöttade projektet och att ännu mer förankring hade behövts hos politiker och tjänstemän. De fallgropar som intervjupersonen från Mölndals stad lyfter är att de ofta inte får information i tid när nya företag flyttar till kommunen. Som det är idag hänger det på att fastighetsägarna hör av sig. Det gör att de inte kan fånga upp företagen i tid och erbjuda rådgivning och stöd när det gäller bland annat hur personalen ska resa till och från arbetet. När det gäller projektet menar en intervjuperson att det under projekttiden fattades beslut som inte alltid stöttade projektet, utan tvärtom. I rollen som arbetsgivare när enkäten skulle göras var det mycket diskussioner om Mölndals anställda skulle få svara på den av bland annat tidsskäl och att personalen inte skulle oroas med sådana här frågor. Det gjorde att man tappade trovärdigheten. Intervjuperson betonar dock att det i projektstarten lades mycket tid på förankring och att projektledare och personal från Mölndal gjorde ett stort arbete med detta. Men ännu mer förankring hade behövts på det vis att man hade pratat igenom det mer med ett antal politiker och chefer innan vad projektet faktiskt skulle innebära; vilka moment som skulle ingå med mera. En annan intervjuperson tror att man inom projektet kanske skulle ha kunnat lägga mer krut på att få med fler företag. 3.6 Begränsande faktorer utanför RAM Begränsande faktorer enligt företagen De begränsande faktorer som företagen främst lyfter handlar om kollektivtrafiken; hur den fungerar och en upplevelse av att Västtrafik inte vill samarbeta. De stjälpande faktorer utanför RAM som försvårar arbetet i RAM-projektet och i dagens samarbete inom RAM-nätverket enligt företagen presenteras i diagrammet nedan och återges mer utförligt därunder. 20(40)

10 år av samarbete om hållbara resvanor i Mölndal

10 år av samarbete om hållbara resvanor i Mölndal 10 år av samarbete om hållbara resvanor i Mölndal Tyréns Marielle Fredriksson Jesper Johansson Lisa Sakshaug Kvalitativa intervjuer 7 företag 3 offentliga aktörer projektledare Rapport - GR:s hemsida mitten

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING

HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERENSKOMMELSE OM CYKELPENDLING Bakgrund För att nå klimatmålet om en fossilfri ekonomi år 2030 krävs en omställning till ett hållbart transportsystem. En överflyttning av fler arbetsresor

Läs mer

Kartläggning av resor, arbetsgivarens halva

Kartläggning av resor, arbetsgivarens halva Kartläggning av resor, arbetsgivarens halva Två delar: För att identifiera effektiva och lönsamma åtgärder för personalens resor till, från och i arbetet gör vi en enkel kartläggning. De grundar sig på

Läs mer

Handlingsplan för hållbart resande bland Kungälvs kommuns anställda

Handlingsplan för hållbart resande bland Kungälvs kommuns anställda Handlingsplan för hållbart resande bland Kungälvs kommuns anställda Ärende: KS2012/818 Antagen av förvaltningsledningen 2012-04-16 ADRESS TELEFON Nämndhuset 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs Universitet

Läs mer

... och tio goda råd på vägen

... och tio goda råd på vägen Tre bra skäl att se över företagets resor... Stärkt varumärke och miljöprofil Friskare och nöjdare personal Lägre kostnader... och tio goda råd på vägen Tre bra skäl att se över företagets resor Det lönar

Läs mer

Ny anställning Kommentarer per kommun

Ny anställning Kommentarer per kommun Ny anställning Kommentarer per kommun Ale kommun Ha lånecyklar för kortare sträckor. Bättre kollektivtrafik mellan Lerum o Ale Att arbetsgivaren betalar en del av kostnaden för kollektivtrafiken. Subventionera

Läs mer

Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet

Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet 2014-06-26 Göteborgsregionens kommunalförbund GR Lisa Ström Målgruppen för rapporten

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

... och tio goda råd på vägen

... och tio goda råd på vägen Tre bra skäl att se över företagets resor... Stärkt varumärke och miljöprofil Friskare och nöjdare personal Lägre kostnader... och tio goda råd på vägen Tre bra skäl att se över företagets resor Det lönar

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Rutiner för möten och resor

Rutiner för möten och resor Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad

Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Åtgärd 6. Mobilitetskontor i Halmstad Sammanfattning Ett mobilitetskontor i Halmstad ska stimulera till klimatsmartare resval och på så sätt minska koldioxidutsläppen från transporterna. Halmstadsborna

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan

2. Processen kring vision, framtidsbild och verksamhetsplan Programmet för dagen 1 Välkommen till mötet 2 Processen kring framtidsbild, vision och verksamhetsplan. 3 Presentation och diskussion om temat Arbeta och verka 4 Presentation och diskussion om temat Resa

Läs mer

Svar till Kommunvelometer 2011

Svar till Kommunvelometer 2011 Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare

Läs mer

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV

Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan Halland efter TUV Överenskommen vid gemensamt styrgruppsmöte för båda miljösamverkan 20 maj, efter förankring på chefsmötet 6 maj i Varberg Avsiktsförklaring för samarbetet mellan Miljösamverkan Västra Götaland och Miljösamverkan

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin!

Sedan starten år 2000 har över 50 000 personer deltagit i Cykelutmaningen! Femton år sedan starten är Cykelutmaningen mer aktuellt än någonsin! Cykelutmaningen är ett verktyg för er som vill uppnå era miljöoch friskvårdsmål. En rolig lagtävling där deltagarna samlar poäng till laget genom att gå, cykla och åka kollektivt till och från jobbet.

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Tio. Kontaktinformation Pernilla Söderquist Kommunikatör projekt Tid för Tåg 070-190 29 12 pernilla.soderquist@ljusdal.se

Tio. Kontaktinformation Pernilla Söderquist Kommunikatör projekt Tid för Tåg 070-190 29 12 pernilla.soderquist@ljusdal.se Tala med oss Vill ert företag förbättra era medarbetares hälsa samtidigt som ni minskar resekostnaderna och stärker ert miljöarbete? Det kan ni göra genom kostnadsfri rådgivning. Projektet Bästa Resan

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande.

Res lönsamt. Med kunskap om alternativa kommunikationer kan företag och individer förändra invanda resmönster och nå ett mer hållbart resande. Res lönsamt Tjäna tid, pengar och hälsa Hållbara resor är lönsamma resor. Lönsamt för alla; samhälle, företag, organisationer och privatpersoner. Färre och snabbare arbetsresor, minskat behov av parkeringsplatser

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407

Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Slutrapport för projekt som har stöd från Delegationen för Hållbara städer, SFS2008:1407 Projekt: Förstudie - Strategisk långtidsplan för utvecklingen av cykelparkering i Borås, 2010-10-01 till 2013-04-30

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till

ISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Dialog med bilister ger nya vägvanor

Dialog med bilister ger nya vägvanor Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Nyhetsbrev april 2014 Har du nyheter, tips och goda exempel i arbetet för ett mer hållbart resande? Kontakta Lisa Ström, 031 335 53 12 Dialog med bilister

Läs mer

Resepolicy för Kumla kommun

Resepolicy för Kumla kommun Resepolicy för Kumla kommun Antagen av kommunstyrelsen den 4/5 2011, 82 2011-xx-xx 1. Inledning Kumla kommuns resepolicy gäller för samtliga anställda och politiker i Kumla kommun och i de kommunala bolagen.

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar!

Inledning. Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Inledning Vilken väg skall jag gå? Beror på vart Du skall. Det vet jag inte! Då spelar det ingen roll vilken väg Du tar! Bilpoolslösning något för din organisation Bakgrund -Nyttor Bilpool vad är det Organisationens

Läs mer

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv 2014-03-11 Den 11 mars möttes nära 130 personer i Eslövs medborgarhus för att under en dag fokusera på hur samverkan kan vara ett

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder

Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Sammanställning av enkät om umebornas kännedom om luft och deras attityder kring olika åtgärder Bakgrund Under maj 6 skickade Miljö- och hälsoskydd ut en enkät till umebor för att ta reda på vad de känner

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola Innehåll Inledning 1 Skolreseplan 2 - Varför en skolreseplan? - Genomförande av Skolreseplan? Syfte 4 - Mål Arbetsgrupp 5 Tidplan 6 Nulägesbeskrivning

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

Att cykla. till, i och från jobbet. Varför ska arbetsgivaren bry sig om hur de anställda färdas till och från jobbet?

Att cykla. till, i och från jobbet. Varför ska arbetsgivaren bry sig om hur de anställda färdas till och från jobbet? A R B E T S G I V A R T I P S Varför ska arbetsgivaren bry sig om hur de anställda färdas till och från jobbet? Vad vinner arbetsgivaren på att verka för att fler anställda cyklar till och från arbetsplatsen?

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta

Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Prediktiva analyser i digitala kanaler främjar innovation och samhällsnytta Digitaliseringen skapar nya förutsättningar men också nya förväntningar. Människans beteende och livsstil har förändrats, digitaliseringen

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka?

Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Vill ni också bli en Utmärkt förening i nacka? Utmärkt förening i Nacka Det är viktigt att alla barn och ungdomar som deltar i olika fritidsaktiviteter upplever att de är välkomna och att de kan känna

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer