Miljöplan För Västra Götalandsregionens verksamheter Antagen av Regionfullmäktige den oktober 2016, 172

Transkript

1 1 Miljöplan För Västra Götalandsregionens verksamheter Antagen av Regionfullmäktige den oktober 2016, 172

2 2 Innehåll Inledning 3 Hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete 4 Effektiv styrning och samverkan 5 Transporter 7 Energi 9 Produkter & Avfall 11 Livsmedel 13 Kemikalier 15 Läkemedel 17 Medicinska gaser 19 Organisation och ansvar 21

3 3 Inledning Västra Götalandsregionen leds av visionen Det goda livet och ska bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi inom våra tre ansvarsområden: Hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik. Miljö och hälsa hänger starkt samman. Utgångspunkten för Västra Götalandsregionens miljöarbete är att genom förebyggande arbete undvika att fler människor blir sjuka. Miljöplanen syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling genom mål om låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen samt en hållbar resursanvändning. Ett framgångsrikt miljöarbete i våra verksamheter visar att vi är föregångare och är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva en hållbar regional utveckling. Detta är Västra Götalandsregionens tredje miljöplan. Miljöprogrammet som togs av regionfullmäktige innehöll långsiktiga mål till 2020 (i ett fall 2030). Mål och åtgärder för perioden har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av programperioden De långsiktiga målen till 2020 är oförändrade men har i miljöplanen definierats i mätbara mål och åtgärder. Miljöplanen är indelat i sju prioriterade miljöområden: Transporter, Energi, Produkter och Avfall, Livsmedel, Kemikalier, Läkemedel samt Medicinska gaser. Under varje målområde listas de åtgärder som krävs för att målen ska uppnås samt de nämnder och styrelser som ansvar för att åtgärderna genomförs. Mål och åtgärder i miljöplanen följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med årsredovisningen. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån de egna miljömålen, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöplanen de berörs av. Miljöplanen omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Varje förvaltning och bolag ska i sitt ledningssystem eller separat miljöledningssystem ta hänsyn till miljöplanens mål. Miljöplanen mål och åtgärder ska beaktas i regionövergripande strategiska beslut och konsekvenserna av dessa.

4 4 Hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete Övergripande för allt arbete inom Västra Götalandsregionen är Vision Västra Götaland Det Goda Livet, där hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, står i centrum. Ur Vision Västra Götaland Det Goda Livet: God hälsa och arbete är viktigt för ett gott liv liksom tillgång till utbildning, bra kommunikationer och kultur. Vattnet i hav och sjöar ska vara friskt och luften ren att andas. Västra Götalandsregionens uppdrag är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland där det är gott att leva, bo och verka. Det ska vara en bra plats för kommande generationer att växa upp på. Västra Götalandsregionens miljöpolicy 1 : Allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning är vägledande. Vi åtar oss att följa lagar och andra förekommande krav. Genom ständiga förbättringar förebygger och minskar vi den negativa miljöpåverkan som beror på vår verksamhet. Vi ska vara föregångare i miljöarbetet, som ska bedrivas systematiskt och strukturerat. Västra Götalandsregionens uppgift är att erbjuda bra sjukvård och tandvård samt ge förutsättningar för god folkhälsa, ett rikt kulturliv, god miljö, arbete, forskning, utbildning och bra kommunikationer. Ett framgångsrikt miljöarbete inom Västra Götalandsregionens verksamheter bidrar till det hälsofrämjande arbetet i Västra Götaland. En ren miljö är nödvändigt för människors hälsa och välmående. Sambandet mellan miljön och människors hälsa är dock mycket komplext och svårt att utvärdera. I Europa är de främsta miljörelaterade hälsoriskerna luftföroreningar inom- och utomhus, dålig vattenkvalitet, dålig renhållning och farliga kemikalier. Bland hälsoeffekterna från detta märks luftvägsinfektioner, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, astma och allergier, reproduktionsstörningar och utvecklingsstörningar 2. Miljöarbetet bidrar i många fall till minskade kostnader för verksamheten och positiva samhällsekonomiska effekter på lång sikt. För att minska vår negativa miljöpåverkan har Västra Götalandsregionen primärt fyra utmaningar att möta: Låg Klimatpåverkan, Giftfri Miljö, Hållbar Resursanvändning och Biologisk mångfald. Dessa utmaningar är prioriterade på EU-nivå 3 och nationell nivå 4 samt av andra regioner och landsting. Utmaningarna möts i miljöplanen genom mål och åtgärder i sju prioriterade målområden för Västra Götalandsregionens verksamheter. Ett framgångsrikt miljöarbete i Västra Götalandsregionens egna verksamheter är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva den regionala utvecklingen. Miljöplanens mål och åtgärder har en naturlig koppling till flera av programmen för hållbar utveckling, särskilt för cirkulärt mode och hållbara miljöer, energi och bioinnovation, livsmedel och gröna näringar samt hållbara transporter. Handlingsprogrammen har till syfte att uppfylla målen i tillväxt strategin Västra Götaland Västra Götalandsregionens miljöpolicy antas av regionfullmäktige i samband med att miljöplanen antas EUs miljöhandlingsprogram, 4 Svenska miljökvalitetsmålen,

5 5 Effektiv styrning och samverkan Miljöplanen omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Planens mål och åtgärder ska ligga till grund för prioriteringar i budgetarbetet, både på central nivå och på förvaltningsoch bolagsnivå. Planens mål och åtgärder ska arbetas in i beställningsarbetet gentemot externa utförare samt vara underlag för upphandling och inköp. Måluppfyllnaden av planen förutsätter att förvaltningar och bolag samverkar. Vissa nämnder och styrelser har ett huvudansvar att åtgärderna genomförs och följs upp. Nämnd eller styrelse med stödjande ansvar ska samverka med huvudansvarig för genomförandet av åtgärden. Ansvaret anges i anslutning till åtgärderna för respektive målområde. För en sammanfattning av Västra Götalandsregionens miljöorganisation och den övergripande ansvarsfördelningen för miljöarbetet se tabell i Bilaga A. För en effektiv styrning mot målen krävs tydligt ledarskap och ett systematiskt förbättringsarbete. Det förutsätter ett strukturerat arbete med integrera målen i verksamhetens ledningssystem, säkerställa kompetens för genomförande, uppföljning och kommunikation. Åtgärdsområdena som följer säkerställer grunden för miljöarbetet i verksamheten och kommer att följas upp under perioden. Ledningssystem En viktig del för att nå målen i miljöplanen är att dessa bryts ned och integreras i förvaltningars och bolags ledningssystem, alternativt i ett separat miljöledningssystem. Detta säkerställer ledningens arbete kring målformulering, resurstillsättning, organisation samt uppföljning och redovisning. Verksamheter och bolag med mindre miljöpåverkan kan istället för att använda ett ledningssystem, miljödiplomera verksamheten (mindre administrativa förvaltningar och bolag, Närhälsans verksamheter och tandvårdsmottagningar). Resepolicy Samtliga medarbetare och förtroendevalda ska tillämpa Västra Götalandsregionens resepolicy 5 framförallt för att minska resandet med bil och flyg. Inköp/upphandling En stor del av Västra Götalandsregionens miljöpåverkan sker genom konsumtion av varor och tjänster. Denna påverkan kan minska genom att miljöplanen utgör en del av underlaget när Västra Götalandsregionens behov inför upphandling definieras, att tydliga miljökrav sedan ställs vid upphandling och att dessa följs upp under avtalsperioden. Vissa upphandlingar är av stor betydelse för att målen i miljöplanen ska kunna nås. I projektgrupperna som genomför dessa upphandlingar ska miljökompetens säkerställas. I de fall det finns en valmöjlighet mellan en miljöanpassad produkt och en konventionell produkt är det varje förvaltning och bolags ansvar att efterfråga bästa miljöval ur sortimentet vid beställning/inköp. ansvarar för att tydliggöra vad som är bästa miljöval i beställningsverktyget 6. 5 Diarienummer RS I nuläget används Marknadsplatsen

6 6 Finansiella placeringar Västra Götalandsregionens placeringar ska ske enligt de av regionfullmäktige beslutade finansiella riktlinjerna 7. Dessa innehåller skrivningar om ansvarfulla placeringar där urvalet av placeringar bland annat ska tas utifrån kriterierna miljö, etik och att placeringar i företag vars huvudverksamhet är utvinning av fossila bränslen ska undvikas. Kommunikation För att främja ett transparent och effektivt miljöarbete är det av stor vikt att kommunikationen inom Västra Götalandsregionen fungerar väl. Alla verksamheter har ett ansvar att kommunicera miljöarbetet i den egna verksamheten samt att delta i erfarenhetsutbyte med andra verksamheter. Koncernkontoret har ett särskilt ansvar att kommunicera de resultat som framkommer i det centralt koordinerade arbetet. Kompetens Varje nämnd och styrelse har ansvar för att anställda och förtroendevalda har kunskap om hur miljöarbetet inom förvaltningen bedrivs. Alla anställda och förtroendevalda erbjuds grundläggande webbaserad miljöutbildning som Koncernkontoret tillhandahåller. Varje förvaltning och bolag har också ansvar för att de anställda med arbetsuppgifter som har stor miljöpåverkan får adekvat utbildning. Uppföljning och redovisning Mål och åtgärder i miljöplanen följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med årsredovisningen. Koncernkontoret skickar ut anvisningar för inrapporteringen och ansvarar för sammanställningen av resultatet. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån verksamhetens egna miljömål, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöplanen som de berörs av. Miljönämnden ansvarar för uppföljningen av miljöplanen i samband med årsredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder till regionstyrelsen. 7 Diarienummer RS

7 7 Transporter Inledning Cirka 80 procent av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp 8 kommer från transporter, inklusive kollektivtrafiken. Till år 2050 ska Sverige bli ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser 9. Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende till år 2030 och därmed släppa ut 80 procent mindre koldioxid från basåret Detsamma gäller i Klimatstrategin för fossiloberoende Västra Götaland Västra Götalandsregionens transporter ska vara oberoende av fossil energi till år 2020 och ha minskat sina koldioxidutsläpp med 80 procent från basåret För att nå 80 procent minskade utsläpp behöver transporterna gå över till förnybara biodrivmedel med hög klimatprestanda samt el. Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende inkluderar transporter som organisationen har styrning över i form av helt ägande (eller leasing) eller stor påverkan via upphandling (allmän kollektivtrafik, godstransporter för hjälpmedel, material och textilier samt ambulanser och sjuktransportfordon). Utöver dessa transporter har Västra Götalandsregionens verksamhet ytterligare klimatpåverkan från transporter som vi inte har full styrning över (till exempel övriga transportavtal, anropsstyrd trafik och transporter kopplat till en tjänst 11 ), men där organisationen genom miljökrav i upphandling kan minska klimatpåverkan. Därtill omfattar organisationens klimatpåverkan även tjänsteresor och anställdas resor till och från arbetet. För att minska klimatpåverkan från dessa resor ska Västra Götalandsregionens anställda och förtroendevalda resa i enlighet med gällande policy och riktlinjer för resor i tjänsten. Programmet för klimatväxling innebär, i enlighet med resepolicyn, en ännu tydligare styrning ifrån resor med privata bilar och med flyg. Västra Götalandsregionen ska underlätta för att anställda och förtroendevalda ska kunna resa mer hållbart. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionens transporter är fossilfria och energieffektiva Mål Västra Götalandsregionens person- och varutransporter 12 ska vara oberoende av fossil energi genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från år Västra Götalandsregionens person- och varutransporter 13 ska bedrivas energieffektivt Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 1. Kollektivtrafik: g CO 2 /personkm, Godstransporter hjälpmedel: kg CO 2 /aktivitet, Godstransporter material och textilier: kg CO 2 /vagn, Personbilar & lätta lastbilar: kg CO 2 /km, Ambulanser: kg CO 2 /km 2. Kollektivtrafik: kwh/personkm, Godstransporter hjälpmedel: kwh/aktivitet, Godstransporter material och textilier: kwh/vagn 8 Bortsett från klimatpåverkan från produktion och efterbehandling av inköpta varor 9 Uppdrag färdplan: Sverige utan klimatutsläpp år 2050, Naturvårdsverket, I enlighet med utredningen Fossiloberoende fordonsflotta på väg, Regeringskansliet kommittedirektiv/2012/07/dir / 11 Såsom livsmedelsinköp 12 Allmän kollektivtrafik, godstransporter hjälpmedel, godstransporter material och textilier, personbilar (leasade och egna), lätta lastbilar (leasade och egna), ambulanser och sjuktransportfordon på land. Vid en eventuell förändring i ägarförhållanden av några av transportslagen ska de fortsatt inkluderas i målet. 13 Allmän kollektivtrafik och godstransporter hjälpmedel och godstransporter material och textilier

8 8 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 1. Allmän kollektivtrafik ska minska koldioxidutsläppen. El (fullelektriska fordon eller laddhybrider) eller biogasdrift prioriteras i första hand 14 Västtrafiks styrelse Kollektivtrafiknämnden Årsvis: g CO 2 /personkm Vid nyanskaffning av personoch lätta lastbilar ska fordon som går på förnybar energi väljas. Fordonsgas-, laddhybrid- och elfordon är prioriterade 15 Samtliga nämnder och styrelser Servicenämnden, regionstyrelsen Årsvis: Lista över fordonsflottan, uppdelad på bränsletyper (Sammanställs av Regionservice) Ambulanser och sjuktransporter på land ska minska koldioxidutsläppen Ställa och följa upp krav på fossiloberoende transporter 16. El (fullelektriska fordon eller laddhybrider) eller biogasdrift prioriteras i första hand 17 Sjukhusstyrelserna Årsvis: Redovisa aktiviteter Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Använda VGRs egna transporter 18 i större utsträckning i regionalt utvecklingsarbete för att agera föregångare Sjukhusstyrelserna, Västtrafiks styrelse, Servicenämnden Miljönämnden, regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter 2. Allmän kollektivtrafiks energianvändning ska minska Västtrafiks styrelse Kollektivtrafiknämnden Årsvis: kwh/personkm Ställa och följa upp krav på minskad energianvändning vid upphandling av transporter 19 Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Långsiktig målsättning Ställa krav på förnybara bränslen i samtliga transportupphandlingar. El (fullelektriska fordon eller laddhybrider) eller biogasdrift prioriteras i första hand 20 och Västtrafiks styrelse Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas 14 Där el- eller biogasdrift inte ligger inom rimliga ekonomiska ramar ställs krav som ger en CO 2 -reduktion på minst 80 procent 15 Beroende på verksamheternas geografiska placering kan dispens från inriktningen beviljas av servicedirektören 16 Upphandling av godstransporter för hjälpmedel, material och textilier 17 Där el- eller biogasdrift inte ligger inom rimliga ekonomiska ramar ställs krav som ger en CO 2 -reduktion på minst 80 procent 18 I synnerhet kollektivtrafikens färjor och dieseldrivna tåg samt Sjukhusstyrelsernas ambulanser 19 Upphandling av godstransporter för hjälpmedel, material och textilier 20 Där el- eller biogasdrift inte ligger inom rimliga ekonomiska ramar ställs krav som ger en CO 2 -reduktion på minst 80 procent

9 9 Energi Inledning Vid sidan av transporter utgör värme, kyla och el i egna fastigheter de tre stora beståndsdelarna av Västra Götalandsregionens totala energianvändning. Fastighetsbeståndet som förvaltas av Västfastigheter uppgår till 1,6 miljoner kvadratmeter. Västra Götalandsregionen förbrukar runt MWh 21 under ett år, vilket motsvarar den årliga energiförbrukningen för cirka genomsnittliga villor/radhus 22. Fastighetsenergin står för cirka 10 procent av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp 23. För att ställa om till ett mer hållbart energisystem krävs inte bara bättre förnybara energikällor utan också en effektivare energianvändning. Västra Götalandsregionens arbete syftar i första hand till att minimera energibehovet. Detta görs dels genom att bygga energieffektiva byggnader och energieffektivisera i befintliga byggnader, dels genom att planera och utreda verksamhetens behov samt använda smart och energisnål utrustning. Den energi som används ska ställas om och komma från förnyelsebara källor. Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende omfattar egna fastigheter. Den totala klimatpåverkan inkluderar dock även verksamheter i förhyrda lokaler. Här är påverkansmöjligheten mindre, men Västra Götalandsregionen ska arbeta både för att minska den verksamhetsrelaterade elen samt med att minska energianvändning i bygganderna tillsammans med externa fastighetsförvaltare. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionens energianvändning är energieffektiv och fossilfri Mål 2030 Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995 Mål Den totala energianvändningen i egna fastigheter 24 är högst 170 kwh/m 2 BRA 4. Västra Götalandsregionen 25 ska vara oberoende av fossil energi och bränsle till 2020 genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från år Västra Götalandsregionen ska verka för att energianvändningen ska bli avsevärt effektivare i hyrda lokaler Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 3. Total energianvändning uttrycks i kwh/m 2 BRA i normalkorrigerade värden 4. Kg CO 2 /m 2 BRA i icke normalkorrigerade värden 5. Energi- och miljöprestanda i externt hyrda lokaler 21 Fastigheter som förvaltas av Västfastigheter, Tvätteriet i Alingsås och Västtrafik Inkluderar inte klimatpåverkan från produktion och efterbehandling av inköpta varor 24 Västfastigheters egna fastighetsbestånd 25 Västfastigheters egna fastighetsbestånd och lokaler ägda av Västtrafik

10 10 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 3. Arbete i enlighet med handlingsplanen för att minska energianvändningen i egna lokaler 26 Arbeta för att minska den verksamhetsrelaterade elanvändningen 4. Arbeta för att minska koldioxidutsläppen från levererad fjärrvärme till egna fastigheter i enlighet med handlingsplan Fastighetsnämnden - Årsvis: Energi-användning i kwh/m 2 BRA Samtliga nämnder Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och styrelser 27 Fastighetsnämnden - Årsvis: kg CO 2 /m 2 BRA Använda VGRs egna fastigheter 28 i större utsträckning i regionalt utvecklingsarbete för att agera föregångare Fastighetsnämnden och Västtrafiks styrelse Miljönämnden, regionutvecklingsnämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter 5. Skapa ett arbetssätt för att tillsammans med externa fastighetsägare åstadkomma ökat fokus på energi- och miljöaspekter 29 Fastighetsnämnden, styrelser och nämnder med verksamhet i förhyrda lokaler - Årsvis: Redovisa aktiviteter 26 Ta fram relevant energinyckeltal som är relaterad till verksamhetens energianvändning snarare än ytan 27 Varje förvaltning ska utse en energiansvarig i verksamheten som kan representera verksamheten i ett forum för energifrågor i Västra Götalandsregionen 28 I synnerhet med solel. Den praktiskt genomförbara potentialen för solenergiproduktion (kwh) ska utredas 29 Där varje part bidrar utifrån de faktorer man råder över. Parterna: fastighetsägaren, Västfastigheter och hyresgästen (VGR-verksamheten)

11 11 Produkter och Avfall Inledning Västra Götalandsregionen köper produkter och verksamhetsanknutna tjänster för cirka 8 miljarder kronor per år. Den totala mängden avfall per år från sjukhusen uppgår till cirka ton. Ungefär 700 ton matavfall slängs varje år, vilket motsvarar cirka 7 procent av den totala avfallsmängden. Nästan 60 procent av det totala avfallet går till förbränning. Olika typer av vårdprocesser genererar avfall som till stor del går till förbränning. Till en genom snittlig höftprotesoperation behövs till exempel cirka 5,7 kg förbrukningsprodukter. För att nå en hållbar resursanvändning har Västra Götalandsregionen, precis som på nationell nivå, inriktningen att förebygga uppkomsten av avfall genom att i första hand minska behov av material och öka återanvändningen samt materialåtervinningen. Fokus inom målområde Produkter och Avfall är att hushålla med gemensamma resurser och på så sätt minska vår avfallsmängd, vår miljöpåverkan och våra kostnader. Långsiktig målsättning Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen stödjer en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen tas omhand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling Mål Samtliga prioriterade produktområden ska stödja en hållbar utveckling. Prioriterade produktområden är: a) Byggvaror b) Förbrukningsprodukter c) Elektronik d) Inredning e) Livsmedel f) Textilier g) Avfall som VGR genererar Uppföljning mål Målet följs upp genom nyckeltal och kvalitativa bedömningsmetoder inom: a) Byggvaror: Minska mängden byggavfall vid ny/ombyggnation b) Förbrukningsprodukter: Minska behovet av material. Öka andelen förnyelsebar 30 och hållbar råvara c) Elektronik: Minska behovet av material. Elektriska och elektroniska produkter får ökad livslängd och består i ökande utsträckning av förnyelsebar och hållbar råvara d) Inredning: Inredning får ökad livslängd. Vid flytt eller nyetableringar ska en så stor andel som möjligt av inredningen vara återanvänd eller redesignad. Inredning som ska avyttras hittar i ökande utsträckning ny ägare via TaGe eller lokal möbelhantering, alternativt går till redesign via etablerade kanaler e) Livsmedel: Matsvinnet ska minska (mätt i gram per portion) och allt matavfall samlas in för produktion av biogas och biogödsel f) Textilier: Minska användningen av konventionell bomull och öka andelen förnyelsebar och hållbar råvara med mindre miljöpåverkan än bomull sett ur ett livscykelperspektiv g) Avfall som VGR genererar: Mängden avfall till förbränning ska minska. Avfall som källsorteras håller en kvalitet som maximerar den faktiska återvinningsgraden 30 Med förnyelsebar menas att råvaran utgörs av återvunnet material och/eller kommer från luft, hav/vatten, skogs- eller jordbruk. Produktion, användning och efterbehandling av produkter ska vara hållbar ur social, miljömässig och ekonomisk synpunkt

12 12 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 6a Minska mängden byggavfall 31 Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar 6b, c, d, f, g Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Samtliga styrelser och nämnder Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas 6d Öka användningstiden för inredning, välja redesignad/ återanvänd inredning i stället för nyinköp, verka för att inredning som ska avyttras hittar ny ägare via Tage och/ eller lokal möbelhantering alternativt går till redesign via etablerade kanaler Samtliga styrelser och nämnder - Årsvis: Exempel på förbättringar 6e Minska matsvinnet från produktionskök och restauranger Servicenämnden, styrelserna för folkhögskolorna och naturbruksgymnasierna, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker Årsvis: Exempel på förbättringar g/portion Minska matsvinnet från egna verksamheter och sortera ut matavfall Samtliga styrelser och nämnder Årsvis: Exempel på förbättringar 6g Förebygga uppkomst av avfall 32 och öka kvaliteten på källsorterat avfall Samtliga styrelser och nämnder Halvårsvis: Avfall från sjukhusen (sammanställs av Västfastigheter) Årsvis: Exempel på förbättringar 31 Bland annat genom att sammanställa en nulägesanalys av byggavfallet, ta fram nyckeltal för uppföljning samt ta fram handlingsplan för att minska byggavfall 32 Till exempel genom att reparera produkter och använda produkter i flergångsutförande

13 13 Livsmedel Inledning Inom sjukvården i Västra Götalandsregionen serveras cirka måltider per år. Jordbruk, förädling, distribution, förpackningar och avfallshantering innebär klimatpåverkan från livsmedelsproduktion genom utsläpp av metan, lustgas och koldioxid. Ytterligare miljöpåverkan är övergödning av sjöar och vattendrag samt användning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel. Genom att välja ekologiska livsmedel undviker man användning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel och genmodifierade organismer (GMO). Särskilda krav ställs också på djurhållningen, bland annat på användningen av läkemedel. Livsmedelsförädling ska ske med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna, med ett minimum av tillsatser så att användning av naturfrämmande ämnen undviks. Fosfor är ett viktigt växtnäringsämne och en ändlig resurs som det är viktigt att hushålla med. Genom säsongsanpassning, nationella kostråd, klimatanpassade val av livsmedelsråvaror och reducering av matsvinn minskar både miljöpåverkan och kostnader. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöpåverkan från inköp av livsmedel Mål Andelen ekologiska livsmedel ska år 2020 vara 50 procent 33 av den totala livsmedelsbudgeten 8. Minska klimatpåverkan av verksamhetens måltidsservering 34 Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 7. Andel livsmedel som är ekologiska av totala inköpskostnaden för livsmedel, procent 8a Klimatpåverkan per portion för sjukhusköken, kg CO 2 ekvivalenter 35 /portion 8b Klimatpåverkan per år för de totala mängden inköpta livsmedel, kg CO 2 ekvivalenter/kg inköpt livsmedel Ekomatcentrum har antagit ett nytt mål för ekologisk mat: 50 % ekologiskt i offentlig sektor år Inkluderar alla verksamheter med eget produktionskök 35 Koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning 36 Inkluderar alla verksamheter med eget produktionskök

14 14 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 7. Byta konventionella råvaror mot ekologiska där man åstadkommer så stor miljönytta och så liten merkostnad som möjligt Samtliga nämnder och styrelser med egen måltidsproduktion och/eller servering Sjukhusstyrelserna Halvårsvis: Redovisa summan (kr) av totala livsmedelsinköpen samt summan av de ekologiska livsmedlen samt redogöra för utbytta råvaror Systematiskt arbete för att minska antalet tillsatser 37 i maten Servicenämnden - Årsvis: Exempel på förbättringar 8. Välja livsmedel med en lägre klimatpåverkan Samtliga nämnder och styrelser med egen måltidsproduktion Miljönämnden Årsvis: Exempel på förbättringar 37 Enligt KRAVs rekommendationer

15 15 Kemikalier Inledning En mängd ämnen ingår i de varor 38 och kemiska produkter som Västra Götalandsregionen använder. Vissa ämnen kan påverka miljö och hälsa negativt, enskilt eller i kombination. Tillverkning och efterbehandling kan också innebära att människor och miljö exponeras för miljö- och hälsofarliga ämnen. Utbyte av miljö- och hälsofarliga ämnen är därför av stor betydelse för att kunna bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det är en fråga om folkhälsa, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och skydd av den yttre miljön. Målområde kemikalier har ökat fokus på att undvika och minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga tillsatser i varor. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö Mål Samtliga prioriterade produktområden bidrar till en giftfri miljö. Prioriterade produktområden är: a) Byggvaror b) Förbrukningsprodukter c) Elektronik d) Inredning e) Textilier f) Lek/pedagogiskt material g) Kemiska produkter och enskilda kemikalier Uppföljning mål Målet följs upp genom nyckeltal och kvalitativa bedömningsmetoder inom: a) Byggvaror: Vid ny/ombyggnation öka andelen byggvaror som är godkända och bedömda som rekommenderas eller accepteras enligt Byggvarubedömningens 39 kriterier b) Förbrukningsprodukter: Öka andelen förbrukningsprodukter med säkerställt 40 höga kemikaliekrav c) Elektronik: Öka andelen elektriska och elektroniska produkter med säkerställt höga kemikaliekrav d) Inredning: Öka andelen inredning med säkerställt höga kemikaliekrav. Avropen från Gröna listan för kontorsmöbler är 100 % och för miljömöbler 41 minst 40 % av den totala inköpsvolymen i kronor e) Textilier: Öka andelen textilier med säkerställt höga kemikaliekrav f) Lek/pedagogiskt material: Öka andelen lek/pedagogiskt material med säkerställt höga kemikaliekrav g) Kemiska produkter och enskilda kemikalier: Minska användningen av kemiska produkter och enskilda kemikalier som innehåller eller utgörs av miljö- och hälsofarliga ämnen, i andra hand minska exponeringen Kemikaliekrav sammanställs i dokumentet Kemikaliekrav VGR 42, som uppdateras allteftersom lagstiftningen skärps och ny kunskap och nya krav kommer. 38 En vara definieras i kemikalielagstiftningen som ett föremål vars form, yta eller design i större utsträckning än dess kemiska innehåll bestämmer dess funktion. Man skiljer i regeltexter på varor och kemiska produkter (ämnen och blandningar). Till exempel är en stol en vara medan målarfärg är en kemisk produkt 39 Samma inriktning ska eftersträvas i förhyrda lokaler 40 Säkerställt krav definieras på tre nivåer: 1: Att andelen produkter inom aktuellt sortiment som uppfyller kravet ökar. 2: Att kravet har ställts för samtliga produkter (i vissa fall med undantag) inom aktuellt sortiment i samband med upphandling. 3: Att kravet har följts upp 41 Till exempel stolar, pallar, bänkar, fåtöljer, soffor 42

16 16 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 9a Vid ny/ombyggnation 43 öka andelen byggvaror som är godkända och bedömda som rekommenderas eller accepteras enligt Byggvarubedömningens kriterier Fastighetsnämnden Styrelser och nämnder där ny/ ombyggnationsprojekt sker Årsvis: Resultat för byggvaror som registrerats i Byggvarubedömningen 9b, c, d, e, f, g Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Samtliga styrelser och nämnder Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas 9d Välja redesignad/återbrukad inredning i stället för nyinköp. Vid nyinköp prioriteras produkter från Gröna listan Samtliga styrelser och nämnder Årsvis: Exempel på förbättringar 9b, c, d, e, f, g Minska behov och användning av varor och kemiska produkter som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen 44 Samtliga styrelser och nämnder Årsvis: Exempel på förbättringar 43 Samma inriktning ska eftersträvas i förhyrda lokaler 44 Till exempel genom ändrade metoder eller övergång till bästa möjliga teknik. I andra hand ska exponeringen (arbetsmiljö och yttre miljö) minska. För vägledning se dokument på

17 17 Läkemedel Inledning Varje år används cirka definierade dygnsdoser 46 av läkemedelssubstanser i Västra Götaland. Läkemedel är oumbärliga för att förebygga, lindra och bota sjukdomar. En lång tids forskning visar att vissa läkemedelssubstanser ger skadliga effekter när de hamnar i naturen. Läkemedelsrester kan nå naturen både vid tillverkning och användning. Produktionskedjan för läkemedel är ofta lång och omfattar en rad olika steg där flera företag i flera olika länder kan vara inblandade. Det finns således flera steg i kedjan där läkemedelssubstanser riskerar att nå miljön i höga koncentrationer. Mycket höga koncentrationer av läkemedel har identifierats i avloppsvatten från läkemedelsproducenter på flera platser i till exempel Indien och Kina 47 och allt fler studier tyder på att betydande utsläpp även förekommer vid vissa industrier i västvärlden 48. Läkemedelssubstanser som inte bryts ner i kroppen eller i våra reningsverk hamnar förr eller senare i våra vattendrag. Den allmänna kunskapen om hur läkemedel påverkar miljön är idag begränsad och det är av stor vikt att öka medvetenheten för att kunna minska miljöbelastningen. Vår konsumtion av antibiotika har lett till att en del infektioner inte längre är möjliga att behandla. Att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Genom kravställande i upphandling av läkemedel och systematisk uppföljning av kraven kan Västra Götalandsregionen minska riskerna för att läkemedelsrester når miljön i produktionskedjan. Att verka för en rationell antibiotikaanvändning bidrar både till en minskad användning av antibiotika och en användning av rätt sorts antibiotika. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöbelastningen av läkemedel utan att påverka patientnyttan negativt Mål Minska miljöbelastningen vid produktion och användning av läkemedel Uppföljning mål 2020 Målet följs upp genom nyckeltalen: 10a Andel av leverantörer med avtal där miljökrav 49 ställts (måltal 100 %) och utvärdering har genomförts (måltal öka) 10b Antal antibiotikarecept/1000 invånare (måltal 250) 45 Inkluderar både användning i slutenvården och receptförskrivning inom VGR 46 Definierad dygnsdos (DDD) är ett volymmått som kan användas för att t.ex. jämföra olika substanser med varandra. DDD för en substans fastställs av WHO och motsvarar den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation 47 Li D, Yang M, Hu J, Ren L, Zhang Y, Li K. Determination and fate of oxytetracycline and related compounds in oxytetracycline production wastewater and the receiving river. Environ Toxicol Chem. 2008;27: Larsson DGJ. Utsläpp från läkemedelsindustri påverkar miljön. Antibiotikautsläpp riskerar också vår egen hälsa. Läkartidningen. 2012;109:

18 18 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 10. Ställa och följa upp krav 50 i inköpsprocessen - Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Utveckla kravställandet och uppföljningen av läkemedelsupphandlingar genom samverkan externt och nationellt Miljönämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter Verka för rationell användning av antibiotika Styrelsen för beställd primärvård, primärvårdsstyrelsen, tandvårdsstyrelsen, sjukhusstyrelserna Årsvis: Redovisa aktiviteter Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat 51 Sjukhusstyrelserna, styrelsen för beställd primärvård, primärvårdsstyrelsen Årsvis: Exempel på förbättringar Minska kassationen av läkemedel 52, sjukhusstyrelserna, styrelsen för beställd primärvård, primärvårdsstyrelsen - Årsvis: Exempel på förbättringar Öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan 53 Sjukhusstyrelserna, styrelsen för beställd primärvård, primärvårdsstyrelsen Årsvis: Redovisa aktiviteter Fokus på kinoloner och diklofenak till en början, men även tillsätta en utredning för att identifiera läkemedel med dokumenterad stor miljöpåverkan och där fullgoda alternativ med mindre miljöpåverkan finns tillgängliga. Syftet är att ta fram en prioriterad lista för minskning/substitution (i samråd med Läkemedelskommittén) 52 Till exempel genom systematiskt arbete med sortiment, förpackningsstorlekar och följsamhettill rekommenderade läkemedel 53 Information och utbildning till patienter, medarbetare och beslutsfattare

19 19 Medicinska gaser Inledning Västra Götalandsregionens utsläpp av medicinska gaser står för cirka 8 procent av organisationens totala klimatpåverkan. Koldioxid är den främsta växthusgasen, men en rad andra gaser påverkar också klimatet, såsom lustgas, sevofluran, isofluran och desfluran. Lustgas är cirka 300 gånger starkare än koldioxid som växthusgas och sevofluran, isofluran och desfluran har ännu högre global uppvärmningspotential. Lustgasen i vården står för knappt en procent av lustgasutsläppen i Sverige 54. I Västra Götalandsregionen utgör koldioxidutsläppen relaterade till medicinska gaser nästan lika stor andel av Västra Götalandsregionens totala koldioxidutsläpp som utsläppen från energianvändningen i fastigheter. Långvarig exponering för lustgas kan medföra ohälsa för medarbetare inom vården. Tandvården använder lustgas i sin verksamhet, men majoriteten av utsläppen sker vid regionens sjukhus i samband med förlossningsvård och anestesi. Varje år hanteras cirka förlossningar av Västra Götalandsregionens verksamheter. Utsläppsminskningarna ska ske utan att patienternas välbefinnande åsidosätts. Det innebär att åtgärder för att minska utsläppen i huvudsak handlar om att dels minska onödig användning av medicinska gaser och att destruera den lustgas som är nödvändig att använda. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöbelastningen från klimatpåverkande medicinska gaser Mål Vårdens 55 utsläpp av lustgas ska minska med 75 procent jämfört med 2009 Uppföljning mål 2020 Målet följs upp genom nyckeltalet: 11. Utsläppt mängd 56 lustgas uttryckt i kg koldioxidekvivalenter 54 Enligt Naturvårdsverket är den enskilt största lustgaskällan jordbruket, varifrån 76 procent av de totala utsläppen kommer 55 Utsläppt lustgas från sjukhusen och folktandvården 56 Baserat på inköpt och destruerad mängd

20 20 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 11. Insamling av lustgas till destruktion effektiviseras 57 Sjukhusstyrelserna Årsvis: Exempel på förbättringar Tillförsel av centralt distribuerad lustgas till verksamheter som har en icke frekvent användning av lustgas stängs av Läckor eftersöks i rörledningar och kopplingar 58 samt att eventuella brister åtgärdas Tak- och väggmonterade enheter samt ansluten (ej monterad) utrustning kontrolleras kontinuerligt och åtgärdas Minimera användningen av lustgas och se över möjligheten att använda mobila destruktionsanläggningar Utreda åtgärder för att minska utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser 59 Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar Fastighetsnämnden Sjukhusstyrelserna Årsvis: Exempel på förbättringar Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar Tandvårdsstyrelsen - Årsvis: Exempel på förbättringar Sjukhusstyrelserna Miljönämnden Årsvis: Redovisning av aktiviteter 57 Till exempel genom korrekt handhavande av utrustning, information till patienter och utbildning av medarbetare 58 Som tillhör det fasta nätet. 59 Sevofluran, isofluran och desfluran

21 21 Organisation och ansvar Organisation Ansvar Politisk organisation Regionfullmäktige Högsta beslutande organ och fastställer miljöplanen Har uppsiktsplikt över övriga nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån regionfullmäktiges beslut Styrelser för utförarverksamheter Har ansvar för att miljöplanen och de egna miljömålen följs rapportera resultatet till Koncernkontoret Beställarnämnder Har ansvar för att miljöplanen och de egna miljömålen följs miljökrav utifrån miljömålen inkluderas i avtalen med externa utförare Miljönämnden Miljönämnden har strategiskt och samordnande ansvar för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete. Det innebär att nämnden har ansvar för att föreslå miljömål samt att ta andra miljöstrategiska initiativ. Miljönämnden ansvarar för uppföljningen av miljöplanen i samband med årsredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder för att målen ska nås inom perioden. Tjänstemannaorganisation Regiondirektören Har ansvar för att politiska beslut genomförs och följs upp miljöfrågorna hålls aktuella gällande miljölagstiftning följs Förvaltnings- och bolagschefer Har ansvar för att miljöarbetet genomförs enligt beslutade styrdokument miljöarbetet rapporteras till den egna styrelsen eller nämnden miljölagstiftning och andra krav följs Linjechefer Eventuellt delegerat ansvar för miljöfrågorna Miljöorganisation Miljöchef, miljöstrateg, miljösamordnare eller motsvarande Är stöd och resurs för förvaltnings- eller bolagsledningen. Typiska arbetsuppgifter är att leda arbetet med att införa och underhålla verksamhetens miljöledningssystem sammanställa underlag till miljöredovisning säkerställa genomförande av miljöutbildning för förvaltningen vara kontaktperson gentemot miljöavdelningen på Koncernkontoret och miljömyndigheter Miljöombud Kemikalieombud Är stöd och resurs i miljöarbetet och finns i linjen där ansvarig chef utser miljöombudet Är stöd och resurs i kemikaliearbetet, finns i linjen där ansvarig chef utser kemikalieombudet

22 22 Organisation Ansvar Miljöorganisation forts. Miljöavdelningen på Koncernkontoret Ansvarar för att stödja och samordna det interna miljöarbetet inom följande områden Miljöredovisning: Ta fram anvisningar, sammanställa resultatet av miljöarbetet, analysera resultatet och lämna förslag till korrigerande åtgärder Miljöledning: Stödja förvaltningar och bolag i arbetet med rutiner kopplat till miljöredovisning och miljöplanens mål Upphandling/inköp: Stödja inköpsorganisationen i arbetet med att integrera miljöplanens mål och åtgärder i inköpsprocessen Kompetens: Tillhandahålla webbaserad miljöutbildning och genomföra utbildning för nya miljöombud Nätverkande: Genomföra två nätverksträffar för miljösamordnare per år Genomförande av målen i miljöplanen: 1. Koordinera arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen 2. Koordinera arbetet med övergripande åtgärder för målområde Produkter och avfall 3. Kommunikation av resultat av miljöarbetet i stort och sprida goda exempel 4. Överföra kompetens från det externa utvecklingsarbetet till miljöarbetet i våra egna verksamheter inom transporter, energi, livsmedel och hållbar resursanvändning.

23 Foto: Maskot / Folio, Paul Björkman / Gullers, Pontus Johansson, Alejandra Fernandez / El Sistema Du hittar miljöplanen på: vgregion.se/miljoplan eller intra.vgregion.se/miljoplan