Förslag till miljöplan För Västra Götalandsregionens verksamheter Remissutgåva , MN

Transkript

1 Förslag till miljöplan För Västra Götalandsregionens verksamheter Remissutgåva , MN

2 Innehåll Inledning... 3 Hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete... 4 Effektiv styrning och samverkan... 5 Transporter... 7 Energi... 9 Produkter och avfall Livsmedel Kemikalier Läkemedel Medicinska gaser Bilaga A

3 Inledning Västra Götalandsregionen leds av visionen Det goda livet och ska bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi inom våra tre ansvarsområden: Hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik. Miljö och hälsa hänger starkt samman. Utgångspunkten för Västra Götalandsregionens miljöarbete är att genom förebyggande arbete undvika att fler människor blir sjuka. Miljöplanen syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling genom mål om låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen samt en hållbar resursanvändning. Ett framgångsrikt miljöarbete i våra verksamheter visar att vi är föregångare och är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva en hållbar regional utveckling. Detta är Västra Götalandsregionens tredje miljöplan. Miljöprogrammet som beslutades av regionfullmäktige den 26 november 2011 innehöll långsiktiga mål till 2020 (i ett fall 2030). Mål och åtgärder för perioden har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av programperioden Miljöplanen är indelat i sju prioriterade miljöområden: Transporter, Energi, Produkter och avfall, Livsmedel, Kemikalier, Läkemedel samt Medicinska gaser. Under varje målområde listas de åtgärder som krävs för att målen ska uppnås samt de nämnder och styrelser som ansvar för att åtgärderna genomförs. Mål och åtgärder i miljöplanen följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med årsredovisningen. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån sina egna miljömål, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöplanen de berörs av. Miljöplanen omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Varje förvaltning och bolag ska i sitt ledningssystem eller separat miljöledningssystem ta hänsyn till miljöplanens mål. 3

4 Hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete Övergripande för allt arbete inom Västra Götalandsregionen är Vision Västra Götaland Det Goda Livet, där hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, står i centrum. Ur Vision Västra Götaland Det Goda Livet: God hälsa och arbete är viktigt för ett gott liv liksom tillgång till utbildning, bra kommunikationer och kultur. Vattnet i hav och sjöar ska vara friskt och luften ren att andas. Västra Götalandsregionens uppdrag är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland där det är gott att leva, bo och verka. Det ska vara en bra plats för kommande generationer att växa upp på. Västra Götalandsregionens miljöpolicy 1 : Allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning är vägledande. Vi åtar oss att följa lagar och andra förekommande krav. Genom ständiga förbättringar förebygger och minskar vi den negativa miljöpåverkan som beror på vår verksamhet. Vi ska vara föregångare i miljöarbetet, som ska bedrivas systematiskt och strukturerat. Västra Götalandsregionens uppgift är att erbjuda bra sjukvård och tandvård samt ge förutsättningar för god folkhälsa, ett rikt kulturliv, god miljö, arbete, forskning, utbildning och bra kommunikationer. Ett framgångsrikt miljöarbete inom Västra Götalandsregionens verksamheter bidrar till det hälsofrämjande arbetet i Västra Götaland. En ren miljö är nödvändigt för människors hälsa och välmående. Sambandet mellan miljön och människors hälsa är dock mycket komplext och svårt att utvärdera. I Europa är de främsta miljörelaterade hälsoriskerna luftföroreningar inom- och utomhus, dålig vattenkvalitet, dålig renhållning och farliga kemikalier. Bland hälsoeffekterna från detta märks luftvägsinfektioner, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, astma och allergier, reproduktionsstörningar och utvecklingsstörningar 2. Miljöarbetet bidrar i många fall till minskade kostnader för verksamheten och positiva samhällsekonomiska effekter på lång sikt. För att minska vår negativa miljöpåverkan har Västra Götalandsregionen primärt fyra utmaningar att möta. De första tre är låg klimatpåverkan, giftfri miljö och hållbar resursanvändning. Om dessa tre framgångsrikt möts kan vi också minska vår påverkan på den fjärde: biologisk mångfald. Dessa utmaningar är prioriterade på EU-nivå 3 och nationell nivå 4 samt av andra regioner och landsting. Utmaningarna möts i miljöplanen genom mål och åtgärder i sju prioriterade målområden för Västra Götalandsregionens verksamheter. Ett framgångsrikt miljöarbete i Västra Götalandsregionens egna verksamheter är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva den regionala utvecklingen. Miljöplanens mål och åtgärder har en naturlig koppling till handlingsprogrammen för hållbara transporter, energi, livsmedel och gröna näringar samt handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster. Handlingsprogrammen har till syfte att uppfylla målen i strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 (VG 2020) 1 Västra Götalandsregionens miljöpolicy antas av regionfullmäktige i samband med att miljöplanen antas EUs miljöhandlingsprogram, 4 Svenska miljökvalitetsmålen, 4

5 Effektiv styrning och samverkan Miljöplanen omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Planen ligger till grund för prioriteringar i budgetarbetet, både på central nivå och på förvaltnings- och bolagsnivå. Planens mål och åtgärder ska arbetas in i beställningsarbetet gentemot externa utförare samt vara underlag för upphandling och inköp. Organisation och ansvar för att genomföra miljöplanen Måluppfyllnaden av planen förutsätter att förvaltningar och bolag samverkar. Vissa nämnder och styrelser har ett huvudansvar att åtgärderna genomförs och följs upp. Nämnd eller styrelse med stödjande ansvar ska samverka med huvudansvarig för genomförandet av åtgärden. Ansvaret anges i anslutning till åtgärderna för respektive målområde. För en sammanfattning av Västra Götalandsregionens miljöorganisation och den övergripande ansvarsfördelningen för miljöarbetet se tabell i Bilaga A. Ledningssystem En viktig del för att nå målen i miljöplanen är att dessa bryts ned och integreras i förvaltningars och bolags ledningssystem, alternativt i ett separat miljöledningssystem. Detta säkerställer ledningens arbete kring målformulering, resurstillsättning, organisation samt uppföljning och redovisning. Verksamheter och bolag med mindre miljöpåverkan kan bli miljödiplomerade (mindre administrativa förvaltningar och bolag, vårdcentraler och tandvårdsmottagningar). Resepolicy Samtliga medarbetare och förtroendevalda ska tillämpa Västra Götalandsregionens resepolicy 5 framförallt för att minska resandet med bil och flyg. Inköp/upphandling En stor del av Västra Götalandsregionens miljöpåverkan sker genom konsumtion av varor och tjänster. Denna påverkan kan minska genom att miljöplanen utgör en del av underlaget när Västra Götalandsregionens behov inför upphandling definieras, att tydliga miljökrav sedan ställs vid upphandling och att dessa följs upp under avtalsperioden. Vissa upphandlingar är av stor betydelse för att målen i miljöplanen ska kunna nås. I projektgrupperna som genomför dessa upphandlingar ska miljökompetens säkerställas. I de fall det finns en valmöjlighet mellan en miljöanpassad produkt och en konventionell produkt är det varje förvaltning och bolags ansvar att efterfråga bästa miljöval ur sortimentet vid beställning/inköp. Regionstyrelsen ansvarar för att tydliggöra vad som är bästa miljöval i beställningsverktyget 6. Finansiella placeringar Västra Götalandsregionens placeringar sker enligt de av regionfullmäktige beslutade finansiella riktlinjerna 7. Dessa innehåller skrivningar om ansvarfulla placeringar där urvalet av placeringar bland annat ska tas utifrån kriterierna miljö, etik och att placeringar i företag var huvudverksamhet är utvinning av fossila bränslen ska undvikas. Kommunikation För att främja ett transparent och effektivt miljöarbete är det av stor vikt att kommunikationen inom Västra Götalandsregionen fungerar väl. Alla verksamheter har ett ansvar att kommunicera 5 Diarienummer RSK I nuläget används Marknadsplatsen 7 Diarienummer RS

6 miljöarbetet i den egna verksamheten samt att delta i erfarenhetsutbyte med andra verksamheter. Koncernkontoret har ett särskilt ansvar att kommunicera de resultat som framkommer i det centralt koordinerade arbetet. Kompetens Varje nämnd och styrelse har ansvar för att anställda och förtroendevalda har kunskap om hur miljöarbetet inom förvaltningen bedrivs. Koncernkontoret tillhandahåller en grundläggande webbaserad miljöutbildning för anställda och förtroendevalda. Varje förvaltning och bolag har också ansvar för att de anställda med arbetsuppgifter som har stor miljöpåverkan får adekvat utbildning. Uppföljning och redovisning Mål och åtgärder i miljöplanen följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med årsredovisningen. Koncernkontoret skickar ut anvisningar för inrapporteringen och ansvarar för sammanställningen av resultatet. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån verksamhetens egna miljömål, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöplanen som de berörs av. Miljönämnden ansvarar för uppföljningen av miljöplanen i samband med årsredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder till regionstyrelsen. 6

7 Transporter Inledning Cirka 80 procent av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp 8 kommer från transporter, inklusive kollektivtrafiken. Till år 2050 ska Sverige bli ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser. Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende till år och därmed släppa ut 80 procent mindre koldioxid från basåret Detsamma gäller i Klimatstrategin för fossiloberoende Västra Götaland Västra Götalandsregionens transporter ska vara oberoende av fossil energi till år 2020 och ha minskat sina koldioxidutsläpp med 80 procent från basåret För att nå 80 procent minskade utsläpp behöver transporterna gå över till förnybara biodrivmedel med hög klimatprestanda samt el. Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende inkluderar transporter som organisationen har styrning över i form av helt ägande (eller leasing) eller stor påverkan via upphandling (allmän kollektivtrafik, godstransporter, hjälpmedel, material och textilier samt ambulanser och sjuktransportfordon). Utöver transporterna som omfattas av målet inkluderar klimatpåverkan även transporter som Västra Götalandsregionen inte har full styrning över, men där organisationen är en kravställare (till exempel övriga transportavtal, anropsstyrd trafik och transporter kopplat till en tjänst 11 ). Därtill omfattar organisationens klimatpåverkan även tjänsteresor och anställdas resor till och från arbetet. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionens transporter är fossilfria och energieffektiva Mål Västra Götalandsregionens person- och varutransporter 12 ska vara oberoende av fossil energi genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från år Västra Götalandsregionens person- och varutransporter 13 ska bedrivas energieffektivt Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 1. Kollektivtrafik: g CO 2/personkm, Godstransporter hjälpmedel: kg CO 2/aktivitet, Godstransporter material och textilier: kg CO 2/vagn, Personbilar & lätta lastbilar: kg CO 2/km, Ambulanser: kg CO 2/km, 2. Kollektivtrafik: kwh/personkm, Godstransporter hjälpmedel: kwh/aktivitet, Godstransporter material och textilier: kwh/vagn Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 1. Allmän kollektivtrafik ska Västtrafiks styrelse Kollektivtrafiknämnden g CO 2/ personkm 8 Bortsett från klimatpåverkan från produktion och efterbehandling av inköpta varor 9 Uppdrag färdplan: Sverige utan klimatutsläpp år 2050, Naturvårdsverket, I enlighet med utredningen Fossiloberoende fordonsflotta på väg 11 Såsom livsmedelsinköp 12 Allmän kollektivtrafik, godstransporter hjälpmedel, godstransporter material och textilier, personbilar (leasade och egna), lätta lastbilar (leasade och egna), ambulanser och sjuktransportfordon på land. Vid en eventuell förändring i ägarförhållanden av några av transportslagen ska de fortsatt inkluderas i målet. 13 Allmän kollektivtrafik och godstransporter hjälpmedel och godstransporter material och textilier 7

8 minska koldioxidutsläppen Vid nyanskaffning av person- och lätta lastbilar ska fordon som går på förnybar energi väljas. Fordonsgas-, laddhybrid- och elfordon är prioriterade 14 Ambulanser och sjuktransporter på land ska minska koldioxidutsläppen Ställa och följa upp krav på fossiloberoende transporter 15 Tydligare använda egna transporter 16 i regionalt utvecklingsarbete, t.ex. test- och demoprojekt 2. Allmän kollektivtrafiks energianvändning ska minska Ställa och följa upp krav på minskad energianvändning vid upphandling av transporter 17 Långsiktig målsättning Ställa krav på förnybara bränslen i samtliga transportupphandlingar Samtliga nämnder och styrelser Servicenämnden, Regionstyrelsen Regionstyrelsen Lista över fordonsflottan, uppdelad på bränsletyper (Sammanställs av Regionservice) Redovisa aktiviteter Regionstyrelsen Servicenämnden Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Sjukhusstyrelserna Sjukhusstyrelserna, Västtrafiks styrelse, Regionservice Västtrafiks styrelse Miljönämnden, Regionutvecklingsnämnden, Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden Redovisa aktiviteter kwh/personkm Regionstyrelsen Servicenämnden Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Regionstyrelsen och Västtrafiks styrelse Servicenämnden Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas 14 Beroende på verksamheternas geografiska placering kan dispens från inriktningen beviljas av servicedirektören 15 Upphandling av godstransporter för hjälpmedel, material och textilier 16 I synnerhet ambulanser, kollektivtrafikens färjor och dieseldrivna tåg 17 Upphandling av godstransporter för hjälpmedel, material och textilier 8

9 Energi Inledning Fastighetsenergin står för cirka 10 procent av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp 18. Vid sidan av transporter utgör värme, kyla och el de tre stora beståndsdelarna av Västra Götalandsregionens totala energianvändning. Fastighetsbeståndet som förvaltas av Västfastigheter uppgår till 1,6 miljoner kvadratmeter. Västra Götalandsregionen i sin helhet förbrukar runt MWh 19 under ett år, vilket motsvarar den årliga energiförbrukningen för cirka genomsnittliga villor/radhus 20. För att ställa om till ett mer hållbart energisystem krävs inte bara bättre förnybara energikällor utan också en effektivare energianvändning. Västra Götalandsregionens arbete syftar i första hand till att minimera energibehovet. Detta görs dels genom att bygga energieffektiva byggnader och energieffektivisera i befintliga byggnader, dels genom att planera och utreda verksamhetens behov samt använda smart och energisnål utrustning. Den energi som används ska ställas om och vara förnybara källor. Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende omfattar egna fastigheter. Den totala klimatpåverkan inkluderar dock även verksamheters energianvändning i förhyrda lokaler. Här är påverkansmöjligheten mindre, men Västra Götalandsregionen ska arbeta med att skriva bättre avtal för minskad energianvändning. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionens energianvändning är energieffektiv och fossilfri Mål 2030 Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995 Mål Den totala energianvändningen i egna fastigheter 21 är högst 170 kwh/m 2 BRA 4. Västra Götalandsregionen 22 ska vara oberoende av fossil energi och bränsle till 2020 genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från år Västra Götalandsregionen ska verka för att energianvändningen ska bli avsevärt effektivare i hyrda lokaler Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 3. Total energianvändning uttrycks i kwh/m 2 BRA i normalkorrigerade värden 4. Kg CO 2/m 2 BRA i icke normalkorrigerade värden 5. Andel av nytecknade gröna avtal i procent 18 Inkluderar inte klimatpåverkan från produktion och efterbehandling av inköpta varor 19 Fastigheter som förvaltas av Västfastigheter, Tvätteriet i Alingsås och Västtrafik Västfastigheters egna fastighetsbestånd 22 Västfastigheters egna fastighetsbestånd och lokaler ägda av Västtrafik 9

10 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 3. Arbete i enlighet med handlingsplanen för att minska energianvändningen i egna lokaler 23 Fastighetsnämnden - Energianvändning i kwh/m 2 BRA Arbeta för att minska den verksamhetsrelaterade elanvändningen 4. Arbeta för att minska koldioxidutsläppen från levererad fjärrvärme till egna fastigheter i enlighet med handlingsplan Tydligare använda egna fastigheter i regionalt utvecklingsarbete, i synnerhet med solel. Den praktiskt genomförbara potentialen för solenergiproduktion (kwh) ska utredas. Samtliga nämnder och styrelser 24 Fastighetsnämnden förbättringar och Fastighetsnämnden - kg CO 2/m 2 BRA Fastighetsnämnden och Västtrafiks styrelse Miljönämnden och regionutvecklingsnämnden Redovisa aktiviteter 5. Definiera gröna avtal och utreda konsekvenserna av att teckna sådana avtal Fastighetsnämnden - Andel gröna avtal 23 Ta fram relevant energinyckeltal som är relaterad till verksamhetens energianvändning snarare än ytan. 24 Varje förvaltning ska utse en energiansvarig i verksamheten som kan representera verksamheten i ett forum för energifrågor i Västra Götalandsregionen. 10

11 Produkter och avfall Inledning Västra Götalandsregionen köper produkter och verksamhetsanknutna tjänster för cirka 8 miljarder kronor per år. Den totala mängden avfall per år från sjukhusen uppgår till cirka ton. Ungefär 700 ton matavfall slängs varje år, vilket motsvarar cirka 7 procent av den totala avfallsmängden. Nästan 60 procent av det totala avfallet går till förbränning. Olika typer av vårdprocesser genererar avfall som till stor del går till förbränning. Till en genomsnittlig höftprotesoperation behövs till exempel cirka 5,7 kg förbrukningsprodukter. För att nå en hållbar resursanvändning har Västra Götalandsregionen precis som på nationell nivå inriktningen att förebygga uppkomsten av avfall genom att i första hand minska behov av material och öka återanvändningen samt materialåtervinningen. Fokus inom målområde Produkter och avfall är att hushålla med gemensamma resurser och på så sätt minska vår avfallsmängd, vår miljöpåverkan och våra kostnader. Långsiktig målsättning Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen stödjer en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen tas omhand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. Mål Samtliga prioriterade produktområden ska stödja en hållbar utveckling. Prioriterade produktområden är: a) Byggvaror b) Förbrukningsprodukter c) Elektronik d) Inredning e) Livsmedel f) Textilier g) Avfall som VGR genererar Uppföljning mål Målet följs upp genom nyckeltal och kvalitativa bedömningsmetoder inom: a) Byggvaror: Minska mängden byggavfall vid ny/ombyggnation b) Förbrukningsprodukter: Minska behovet av material. Öka andelen förnybar 25 och hållbar råvara c) Elektronik: Minska behovet av material. Elektriska och elektroniska produkter får ökad livslängd och består i ökande utsträckning av förnybar och hållbar råvara d) Inredning: Inredning får ökad livslängd. Vid flytt eller nyetableringar ska en så stor andel som möjligt av inredningen vara återanvänd eller re:designad. Inredning som ska avyttras hittar i ökande utsträckning ny ägare via Tage eller lokal möbelhantering, alternativt går till re:design via etablerade kanaler e) Livsmedel: Matsvinnet ska minska (mätt i gram per portion) och allt matavfall samlas in för produktion av biogas och biogödsel 25 Med förnybar menas att råvaran utgörs av återvunnet material och/eller kommer från luft, hav/vatten, skogs- eller jordbruk. Produktion, användning och efterbehandling av produkter ska vara hållbar från social, miljömässig och ekonomisk synpunkt. 11

12 f) Textilier: Minska användningen av konventionell bomull och öka andelen förnybar och hållbar råvara med mindre miljöpåverkan än bomull sett ur ett livscykelperspektiv g) Avfall som VGR genererar: Mängden avfall till förbränning ska minska. Avfall som källsorteras håller en kvalitet som maximerar den faktiska återvinningsgraden Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 6a Minska mängden byggavfall 26 Fastighetsnämnden - 6b, c, d, f, g 6d 6e 6g Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Öka användningstiden för inredning, välja re:designad/ återanvänd inredning i stället för nyinköp, verka för att inredning som ska avyttras hittar ny ägare via Tage och/eller lokal möbelhantering alternativt går till re:design via etablerade kanaler Minska matsvinnet från produktionskök och restauranger Minska matsvinnet från egna verksamheter och sortera ut matavfall Förebygga uppkomst av avfall 27 och öka kvaliteten på källsorterat avfall Regionstyrelsen Samtliga styrelser och nämnder Servicenämnd, Styrelserna för Folkhögskolorna och Naturbruksgymnasierna, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas - - g/portion - - Halvårsvis: Avfall från sjukhusen (Sammanställs av Västfastigheter) förbättringar och 26 Bland annat genom att sammanställa en nulägesanalys av byggavfallet, ta fram nyckeltal för uppföljning samt ta fram handlingsplan för att minska byggavfall 27 Till exempel genom att reparera produkter och använda produkter i flergångsutförande 12

13 Livsmedel Inledning Inom sjukvården i Västra Götalandsregionen serveras cirka måltider per år. Jordbruk, förädling, distribution, förpackningar och avfallshantering innebär klimatpåverkan från livsmedelsproduktion genom utsläpp av metan, lustgas och koldioxid. Ytterligare miljöpåverkan är övergödning av sjöar och vattendrag samt användning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel. Genom att välja ekologiska livsmedel undviker man användning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel och genmodifierade organismer (GMO). Särskilda krav ställs också på djurhållningen, bland annat på användningen av läkemedel. Livsmedelsförädling ska ske med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna, med ett minimum av tillsatser så att användning av naturfrämmande ämnen undviks. Genom säsongsanpassning, nationella kostråd, klimatanpassade val av livsmedelsråvaror och reducering av matsvinn minskar både miljöpåverkan och kostnader. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöpåverkan från inköp av livsmedel Mål Andelen ekologiskt livsmedel ska år 2020 vara 50 procent 28 av den totala livsmedelsbudgeten 8. Minska klimatpåverkan av verksamhetens måltidsservering 29 Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 7. Andel av totala inköpskostnaden för livsmedel som är ekologisk, procent 8a Klimatpåverkan per portion för sjukhusköken, kg CO 2 ekvivalenter 30 /portion 8b Klimatpåverkan per år för de totala mängden inköpta livsmedel, kg CO 2 ekvivalenter/kg inköpt livsmedel 31 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stödjande ansvar Redovisning 7. Byta konventionella råvaror mot ekologiska där man åstadkommer så stor miljönytta och så liten merkostnad som möjligt Samtliga nämnder och styrelser med egen måltidsproduktion och/eller servering Hälso- och sjukvårdsnämnder Halvårsvis: Redovisa summan (kr) av totala livsmedels- inköpen samt summan av de ekologiska livsmedlen samt redogöra för utbytta råvaror 28 Ekomatcentrum har antagit ett nytt mål för ekologisk mat: 50 % ekologiskt i offentlig sektor år Inkluderar alla verksamheter med eget produktionskök 30 Koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. 31 Inkluderar alla verksamheter med eget produktionskök 13

14 Systematiskt arbete för att minska antalet tillsatser 32 i maten 8. Välja livsmedel med en lägre klimatpåverkan Servicenämnden - Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion Miljönämnden 32 Utöver de som godkänns i KRAV 14

15 Kemikalier Inledning En mängd ämnen ingår i de varor 33 och kemiska produkter som Västra Götalandsregionen använder. Vissa ämnen kan påverka miljö och hälsa negativt, enskilt eller i kombination. Tillverkning och efterbehandling kan också innebära att människor och miljö exponeras för miljö- och hälsofarliga ämnen. Utbyte av miljö- och hälsofarliga ämnen är därför av stor betydelse för att kunna bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det är en fråga om folkhälsa, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och skydd av den yttre miljön. Målområde kemikalier har ökat fokus på att undvika och minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga tillsatser i varor. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö Mål Samtliga prioriterade produktområden bidrar till en giftfri miljö. Prioriterade produktområden är: a) Byggvaror b) Förbrukningsprodukter c) Elektronik d) Inredning e) Textilier f) Lek/pedagogiskt material g) Kemiska produkter och enskilda kemikalier Uppföljning mål Målet följs upp genom nyckeltal och kvalitativa bedömningsmetoder inom: a) Byggvaror: Vid ny/ombyggnation öka andelen byggvaror som är godkända och bedömda som rekommenderas eller accepteras enligt Byggvarubedömningens 34 kriterier b) Förbrukningsprodukter: Öka andelen förbrukningsprodukter med säkerställt 35 höga kemikaliekrav c) Elektronik: Öka andelen elektriska och elektroniska produkter med säkerställt höga kemikaliekrav d) Inredning: Öka andelen inredning med säkerställt höga kemikaliekrav. Avropen från Gröna listan för kontorsmöbler är 100 % och för miljömöbler 36 minst 40 % av den totala inköpsvolymen i kronor e) Textilier: Öka andelen textilier med säkerställt höga kemikaliekrav f) Lek/pedagogiskt material: Öka andelen lek/pedagogiskt material med säkerställt höga kemikaliekrav 33 En vara definieras i kemikalielagstiftningen som ett föremål vars form, yta eller design i större utsträckning än dess kemiska innehåll bestämmer dess funktion. Man skiljer i regeltexter på varor och kemiska produkter (ämnen och blandningar). Till exempel är en stol en vara medan målarfärg är en kemisk produkt 34 Samma inriktning ska eftersträvas i förhyrda lokaler 35 Säkerställt krav definieras på tre nivåer: 1: Att andelen produkter inom aktuellt sortiment som uppfyller kravet ökar. 2: Att kravet har ställts för samtliga produkter (i vissa fall med undantag) inom aktuellt sortiment i samband med upphandling. 3: Att kravet har följts upp 36 Till exempel stolar, pallar, bänkar, fåtöljer, soffor 15

16 g) Kemiska produkter och enskilda kemikalier: Minska användningen av kemiska produkter och enskilda kemikalier som innehåller eller utgörs av miljö- och hälsofarliga ämnen, i andra hand minska exponeringen Kemikaliekrav sammanställs i dokumentet Kemikaliekrav VGR 37, som uppdateras allteftersom lagstiftningen skärps och ny kunskap och nya krav kommer. Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 9a Vid ny/ombyggnation 38 öka andelen byggvaror som är godkända och bedömda som rekommenderas eller accepteras enligt Byggvarubedömningens kriterier Fastighetsnämnden Styrelser och nämnder där ny/ombyggnationsprojekt sker Resultat för byggvaror som registrerats i Byggvarubedömningen 9b, c, d, e, f, g 9d 9b, c, d, e, f, g Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Välja re:designad/återbrukad inredning i stället för nyinköp. Vid nyinköp prioriteras val från Gröna listan Minska behov och användning av varor och kemiska produkter som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen 39 Regionstyrelsen Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Samma inriktning ska eftersträvas i förhyrda lokaler 39 Till exempel genom ändrade metoder eller övergång till bästa möjliga teknik. I andra hand ska exponeringen (arbetsmiljö och yttre miljö) minska. För vägledning se dokument på vgregion.se 16

17 Läkemedel Inledning Varje år används cirka definierade dygnsdoser 41 av läkemedelssubstanser i Västra Götaland. Läkemedel är oumbärliga för att förebygga, lindra och bota sjukdomar. Forskning visar att vissa läkemedelssubstanser ger skadliga effekter när de hamnar i naturen. Läkemedelsrester kan nå naturen både vid tillverkning och användning. Produktionskedjan för läkemedel är ofta lång och omfattar en rad olika steg där flera företag i olika länder kan vara inblandade. Det finns således flera steg i kedjan där läkemedelssubstanser riskerar att nå miljön i höga koncentrationer. Mycket höga koncentrationer av läkemedel har identifierats i avloppsvatten från läkemedelsproducenter på flera platser i till exempel Indien och Kina 42 och allt fler studier tyder på att betydande utsläpp även förekommer vid vissa industrier i västvärlden 43. Läkemedelssubstanser som inte bryts ner i kroppen eller i våra reningsverk hamnar förr eller senare i våra vattendrag. Den allmänna kunskapen om hur läkemedel påverkar miljön är idag begränsad och det är av stor vikt att öka medvetenheten för att kunna minska miljöbelastningen. Vår konsumtion av antibiotika har lett till att en del infektioner inte längre är möjliga att behandla. Att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Genom kravställande i upphandling av läkemedel och systematisk uppföljning av kraven kan Västra Götalandsregionen minska riskerna för att läkemedelsrester når miljön i produktionskedjan. Att verka för en rationell antibiotikaanvändning bidrar både till en minskad mängd av antibiotika och en användning av rätt sorts antibiotika. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöbelastningen av läkemedel utan att påverka patientnyttan negativt Mål Minska miljöbelastningen vid produktion och användning av läkemedel Uppföljning mål 2020 Målet följs upp genom nyckeltalen: 10a Andel av leverantörer med avtal där miljökrav 44 ställts (måltal 100%) och utvärdering har genomförts (måltal öka) 10b Antal antibiotikarecept/1000 invånare (måltal 250) 40 Inkluderar både användning i slutenvården och receptförskrivning inom VGR 41 Definierad dygnsdos (DDD) är ett volymmått som kan användas för att t.ex. jämföra olika substanser med varandra. DDD för en substans fastställs av WHO och motsvarar den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation. 42 Li D, Yang M, Hu J, Ren L, Zhang Y, Li K. Determination and fate of oxytetracycline and related compounds in oxytetracycline production wastewater and the receiving river Environ Toxicol Chem. 2008;27: Larsson DGJ. Utsläpp från läkemedelsindustri påverkar miljön. Antibiotikautsläpp riskerar också vår egen hälsa. Läkartidningen. 2012;109:

18 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 10. Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Regionstyrelsen - Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och Utveckla kravställandet och uppföljningen av läkemedelsupphandlingar genom samverkan externt och nationellt Verka för rationell användning av antibiotika Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat 45 Minska kassationen av läkemedel 46 Öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan 47 avtalsvårdsfas Regionstyrelsen Miljönämnden Redovisa aktiviteter Primärvårdsstyrelsen, tandvårdsstyrelsen, sjukhusstyrelserna Sjukhusstyrelserna, Primärvårdsstyrelsen Regionstyrelsen sjukhusstyrelserna, Primärvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelserna, Primärvårdsstyrelsen Regionstyrelsen Redovisa aktiviteter Regionstyrelsen - Regionstyrelsen Redovisa aktiviteter 45 Fokus på kinoloner och diklofenak till en början, men även tillsätta en utredning för att identifiera läkemedel med dokumenterad stor miljöpåverkan och där fullgoda alternativ med mindre miljöpåverkan finns tillgängliga i syfte att ta fram en prioriterad lista för minskning/substitution (i samråd med Läkemedelskommittén). 46 Till exempel genom systematiskt arbete med sortiment, förpackningsstorlekar och följsamheten av ordinerade läkemedel. 47 Information och utbildning till allmänheten, patienter, medarbetare och beslutsfattare. 18

19 Medicinska gaser Inledning Västra Götalandsregionens utsläpp av medicinska gaser står för cirka 8 procent av organisationens totala klimatpåverkan. Koldioxid är den främsta växthusgasen, men en rad andra gaser påverkar också klimatet, såsom lustgas, sevofluran, isofluran och desfluran. Lustgas är cirka 300 gånger starkare än koldioxid som växthusgas och sevofluran, isofluran och desfluran har ännu högre koldioxidekvivalenter. Lustgasen i vården står för knappt en procent av lustgasutsläppen i Sverige 48. Omfattningen är inte stor, men utsläppen av medicinska gaser utgör nästan lika stor andel av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp som utsläppen från energianvändningen. Långvarig exponering för lustgas kan medföra ohälsa för medarbetare inom vården. Tandvården använder lustgas i sin verksamhet, men majoriteten av utsläppen sker vid regionens sjukhus i samband med förlossningsvård och anestesi. Varje år hanteras cirka förlossningar av Västra Götalandsregionens verksamheter. Utsläppsminskningarna ska ske utan att patienternas välbefinnande åsidosätts. Det innebär att åtgärder för att minska utsläppen i huvudsak handlar om att dels minska onödig användning av medicinska gaser och att destruera den lustgas som är nödvändig att använda. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöbelastningen från klimatpåverkande medicinska gaser. Mål Vårdens 49 utsläpp av lustgas ska minska med 75 procent jämfört med 2009 Uppföljning mål 2020 Målet följs upp genom nyckeltalet: 11. Utsläppt mängd lustgas uttryckt i kg koldioxidekvivalenter 50 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 11. Insamling av lustgas till destruktion effektiviseras 51 Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Tillförsel av centralt distribuerad lustgas till verksamheter som har en icke frekvent användning av lustgas stängs av Läckor eftersöks i rörledningar och Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden Sjukhusstyrelserna 48 Enligt Naturvårdsverket är den enskilt största lustgaskällan jordbruket, varifrån 76 procent av de totala utsläppen kommer 49 Utsläppt lustgas från sjukhusen och folktandvården 50 Baserat på inköpt mängd 51 Till exempel genom korrekt handhavande av utrustning, information till patienter och utbildning av medarbetare 19

20 kopplingar 52 samt att eventuella brister åtgärdas Läckor i tak- och väggmonterade enheter kontrolleras kontinuerligt och åtgärdas Minimera användningen av lustgas och se över möjligheten att använda mobila destruktionsanläggningar Utreda åtgärder för att minska utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser 53 Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Tandvårdsstyrelsen - Sjukhusstyrelserna Miljönämnden Redovisning av aktiviteter 52 Som tillhör det fasta nätet. 53 sevofluran, isofluran och desfluran 20

21 Bilaga A Organisation och ansvar inom Västra Götalandsregionen Organisation Politisk organisation Regionfullmäktige Regionstyrelsen Styrelser för utförarverksamheter Beställarnämnder Miljönämnden Tjänstemannaorganisation Regiondirektören Förvaltnings- och bolagschefer Linjechefer Miljöorganisation Miljöchef, miljöstrateg, miljösamordnare eller motsvarande Miljöombud Kemikalieombud Ansvar Högsta beslutande organ och fastställer miljöplanen Har uppsiktsplikt över övriga nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån regionfullmäktiges beslut Har ansvar för att miljöplanen och de egna miljömålen följs rapportera resultatet till Koncernkontoret Har ansvar för att miljöplanen och de egna miljömålen följs miljökrav utifrån miljömålen inkluderas i avtalen med externa utförare Miljönämnden har strategiskt och samordnande ansvar för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete. Det innebär att nämnden har ansvar för att föreslå miljömål samt att ta andra miljöstrategiska initiativ. Miljönämnden ansvarar för uppföljningen av miljöplanen i samband med årsredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder för att målen ska nås inom perioden. Har ansvar för att politiska beslut genomförs och följs upp miljöfrågorna hålls aktuella gällande miljölagstiftning följs Har ansvar för att miljöarbetet genomförs enligt beslutade styrdokument miljöarbetet rapporteras till den egna styrelsen eller nämnden miljölagstiftning och andra krav följs Eventuellt delegerat ansvar för miljöfrågorna Är stöd och resurs för förvaltnings- eller bolagsledningen. Typiska arbetsuppgifter är att leda arbetet med att införa och underhålla verksamhetens miljöledningssystem sammanställa underlag till miljöredovisning säkerställa genomförande av miljöutbildning för förvaltningen vara kontaktperson gentemot miljöavdelningen och miljömyndigheter Är stöd och resurs i miljöarbetet och finns i linjen där ansvarig chef utser miljöombudet Är stöd och resurs i kemikaliearbetet, finns i linjen där ansvarig chef utser kemikalieombudet 21

22 Organisation Miljöorganisation forts. Miljöavdelningen på Koncernkontoret Ansvar Ansvara för att stödja och samordna det interna miljöarbetet inom följande områden Miljöredovisning: Ta fram anvisningar, sammanställa resultatet av miljöarbetet, analysera resultatet och lämna förslag till korrigerande åtgärder Miljöledning: Stödja förvaltningar och bolag i arbetet med miljöledning kopplat till miljöredovisning och miljöplanens mål Upphandling/inköp: Stödja inköpsorganisationen i arbetet med att integrera miljöplanens mål och åtgärder i inköpsprocessen Kompetens: Tillhandahålla webbaserad miljöutbildning och genomföra utbildning för nya miljöombud Nätverkande: Genomföra två nätverksträffar för miljösamordnare per år Genomförande av målen i miljöplanen: 1. Koordinera arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen 2. Koordinera arbetet med övergripande åtgärder för målområde Produkter och avfall 3. Kommunicera resultat av miljöarbetet i stort och sprida goda exempel 4. Överföra kompetens från det externa utvecklingsarbetet till miljöarbetet i våra egna verksamheter inom transporter, energi, livsmedel och hållbar resursanvändning. 22