YTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skåne miljöprogram

Transkript

1 Sjukvårdsnämnd SUS Lena Woin Enhetschef YTTRANDE Datum Dnr (5) Remiss. Uppdatering av miljöprogram Inledning Regionstyrelsens arbetsutskott har översänt ett förslag till uppdatering av s miljöprogram till samtliga nämnder för yttrande senast I remissen framgår att s miljöprogram fastställs av regionfullmäktige och utgår från den miljöpåverkan som är mest betydelsefull samt att detta är den fjärde revideringen sedan det första miljöprogrammet kom Miljöprogrammet omfattar och vänder sig till samtliga egna förvaltningar och majoritetsägda bolag. En övergripande sammanställning och uppföljning görs årligen i s årsredovisning, med en separat miljöredovisning. Skånes universitetssjukvård (SUS) ser positivt på remissförfarandet och presenterar här ett samlat remissvar. Inledningsvis lämnas generella överväganden kring programmet, därefter överväganden fördelade per rubrik (Miljömål) i Miljöprogrammet. SUS överväganden Övergripande Enligt ISO-standarden ska förvaltningsledningen besluta om miljömål för nästkommande år vid ledningens genomgång. Enligt SUS rutin för ledningens genomgång ska denna vara genomförd under (mars och) november månad varje år. Under 2015 genomfördes ledningens genomgång den 23 november. Eftersom Miljöprogrammet gäller från och med 2016 och SUS mål bör ligga i linje med s mål hade det varit lämpligt att remissförfarande samt antagande av Miljöprogrammet genomförts tidigare under året. \\RSFS080\Hem1$\100661\Skrivbord\ U8 SUS_Yttrande.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (5) SUS ser positivt på att Miljöprogrammet betonar att hållbarhet är en viktig utgångspunkt för s arbete. SUS arbetar redan utifrån ett tydligt hållbarhetsperspektiv i stora delar av verksamheten. Ett exempel på detta är att SUS senast 2017 ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Miljöprogrammet anger att ska möta framtidens utmaningar på miljöområdet genom ett offensivt miljöarbete med fokus på ett fortsatt effektivt och kraftfullt miljöarbete, minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen, minskad klimatpåverkan och klimatanpassad verksamhet. SUS delar bilden av att detta är viktiga prioriteringar. Samtidigt saknas ett resonemang kring varför just dessa områden har prioriterats i s miljöarbete. Den angivelse om att programmet fastställs med utgångspunkt i den miljöpåverkan som är mest betydelsefull skulle med fördel kunna utvecklas, exempelvis genom att visa på kopplingar mellan den regionala nivån och den nationella styrningen (exempelvis nationella miljömål). Miljöprogrammet anger fyra miljömål med tillhörande delmål. Generellt skulle målen kunna utvecklas för att uppfylla SMART-kriterierna (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta). SUS uppfattar att vissa delmål är konkreta med en tydlig deadline och specificerade måltal medan andra mål saknar detta. SUS föreslår att varje mål om möjligt tidsätts och anges med tillhörande måltal. Alternativt, om samtliga mål har 2020 som deadline, bör detta anges. Vidare vore det intressant med ett resonemang om mer långsiktiga mål, vad händer efter 2020? Under varje delmål presenteras en blandning av indikatorer och aktiviteter alternativt enbart indikatorer eller aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen. SUS ser gärna att dessa avsnitt renodlas så att Miljöprogrammet dels anger ett antal indikatorer kopplade till delmålen, dels genomgående anger vilka aktiviteter eller åtgärder som ska genomföras för att uppnå målen. SUS menar att det även vore positivt om Miljöprogrammet anger en komplett aktivitetsplan i kombination med en angivelse om ansvarsfördelning för det arbete som ska bedrivas. SUS ser att det är viktigt att förtydliga nämndernas, koncernens och förvaltningarnas ansvar för miljöarbetet och uppföljning av detsamma. Vi anser att det är viktigt att aktivt arbetar med att minska gifterna i våra verksamheter, detta kan ske genom att bland annat arbeta mer med miljöanpassade materialval. Därför anser vi att det under punktlistan vid visionen ska läggas till en punkt om att gör föredömliga val av miljöanpassade material. Överväganden fördelade per rubrik Miljömål 1, Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet Under det delmål som gäller effektiv energianvändning anges att Region Skåne ska öka den egna elproduktionen från andra förnybara källor. SUS skulle gärna se en specificering av vilka energikällor som avses, handlar det exempelvis om solenergi eller vatten?

3 Datum (5) Delmålet fossilbränslefri och klimatneutral verksamhet anger att samtliga fordon som ägs, hyrs eller används i ska drivas med fossilbränslefria drivmedel. Avser används privat bil i tjänsten? Under samma mål anges att vegetariska alternativ ska erbjudas vid servering av patientmåltider. Här blir för SUS vidkommande tidssättning och specificering extra viktig. Från och med när gäller kravet och gäller det vid samtliga patientmåltider? ska bedriva en klimatanpassad verksamhet. Ska ombyggnation och nybyggnation då inkluderas i den inledande skrivningen under delmålet där särskilt planering och drift lyfts fram? SUS menar att detta är viktigt att specificera och att det då också är viktigt att lyfta fram viktiga aspekter kopplade till detta, exempelvis i samband med att avlopps och vattenledningar dras. SUS ställer sig också frågande till om gröna tak och grönytor är de enda åtgärder som planeras för att klimatanpassa verksamheten? För att SUS ska kunna arbeta med miljömål 1 klimatanpassad verksamhet behöver delmålet konkretiseras. Hur ska SUS arbeta konkret med att klimatanpassa verksamheten? Frågan är om grönytor och gröna tak räcker som aktivitet/handlingsplan för att klimatanpassa verksamheten? Miljömål 2, Hälsosam miljö I den inledande texten till miljömål 2 anges att miljön ska vara fri från metaller. SUS skulle gärna se en ändring av denna skrivning, förslagsvis till att ska verka för att minska tillförseln av metaller och andra ämnen. Detta eftersom metaller förekommer naturligt i naturen och miljön därför aldrig kan bli fri från metaller. I samma textavsnitt önskar SUS även ett förtydligande kring vad som avses med onödiga tillsatser samt hur information om detta ska tas fram. Då säkerhetsdatablad inte lämnas för varor och det endast går att begära information om SVHC-ämnen 1 (kandidatämnen enligt Reach 2 ) finns det stora svårigheter kopplade till att säkerställa att onödiga tillsatser inte finns i varor och byggmaterial. Vad gäller skrivningen om mat så är SUS osäkra på vad som avses med menyer. Kanske räcker skrivningen om livsmedel då de kan förväntas ingå i menyerna? Under det delmål som anger att användning av miljö och hälsofarliga ämnen och riskerna vid användning av dessa ska minska anges att för fastigheter som genomgår ny- och ombyggnation ska förekomsten och mängden av miljö-och hälsofarliga ämnen i använda byggmaterial vara 1 Substances of Very High Concern Ämnen som inger mycket stora betänkligheter är ämnen med egenskaper som ger allvarliga och ofta bestående skador på människors hälsa och miljön. Det är bland annat ämnen som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska och hormonstörande. SVHC-ämnen, kallas också kandidatämnen, eftersom de tas upp som kandidater för tillståndsprövning inom EU. De listas på den s.k. Kandidatförteckningen. 2 Reach Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals är EU:s kemikalielagstiftning. Syftet är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.

4 Datum (5) godkända enligt Byggvarubedömningen eller BASTA 3. SUS bild är att systemen skiljer sig åt i vissa avseenden samt att det finns ytterligare system, såsom Sunda Hus där även produktionsledet beaktas. Sammanfattningsvis skulle SUS gärna få ytterligare vägledning i vilket system som ska användas i vilka fall. För att undvika risken för att en liten andel sett till mängd men relativt dyr ekologisk mat köps in och målet om att öka andelen ekologiska livsmedel och att prioritera närodlat därmed nås, ser SUS gärna att andelen ekologiska livsmedel följs upp i viktprocent istället för kostnadsprocent. Med anledning av det av regionfullmäktige beslutade i samband med budgeten för 2015 så saknar vi en skrivning i det uppdaterade miljöprogrammet för om att livsmedel som används/upphandlas inom regionen minst bör hålla samma standard som svenska djurskyddsregler. Något som bland annat garanterar minskat användning av antibiotika. En fråga som är viktig för miljön framför allt i en stor verksamhet som. Miljömål 3, Hållbar resursanvändning Programmet anger här att hållbar resursanvändning innebär en god hushållning med vår gemensamma miljö, naturresurser och energi samt en verksamhet som bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Denna definition skiljer sig från den inledande definitionen där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet lyfts fram. SUS ser gärna att definierar hållbarhet på ett enhetligt sätt. Under det delmål som anger att återanvändningen ökar och andelen återvunnet material har ökat med 4 procent år 2017 och med 8 procent år 2020 jämfört med 2013, anges att ska uppnå detta bl.a. genom ett fullt utbyggt källsorteringssystem. Eftersom det redan finns lagstiftningskrav på fullt utbyggt källsorteringssystem ställer sig SUS frågande till i vilken utsträckning detta kan anses vara en aktivitet som från och med 2016 ökar återanvändning och andel återvunnet material? I det förebyggande arbetet mot uppkomsten av avfall skulle SUS gärna se en specificering av hur andel skadliga ämnen i varor ska minskas samt om några ämnen prioriteras. Handlar det exempelvis om att ska ställa tydligare miljö och hälsorelaterade krav vid upphandling? Samma frågeställning gäller den minskning av läkemedelskassationer samt brännbart avfall som ska genomföras, går arbetet att specificera på något sätt? Miljömål 4, Stark miljöprofil Miljöprogrammet föreskriver att det ska finnas ett koncerngemensamt miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO , senast år Möjligen skulle denna skrivning kunna kompletteras med införande av ISO 14001: 2015 som är den nya standarden. 3 Byggvarubedömningen, BASTA och Sunda Hus är olika branschöverskridande system för bedömning av byggvaror. Systemen har skillnader och det bör vara tydligt vilken/vilka system vi ska utgå ifrån i Miljöprogrammet.

5 Datum (5) Under det delmål som anger att miljö- och hälsokrav ska ingå vid upphandling av fastigheter, varor och tjänster samt vid inköp samt att miljöhänsyn ska tas vid beslut skulle SUS gärna se att ett arbete med att definiera en lägsta nivå för relevanta miljö och hälsokrav lyfts fram. Detta skulle kunna vara ett effektivt sätt att arbeta med miljöhänsyn. Joakim Sandell Ordförande Jan Eriksson Förvaltningschef