Utbildning i Försäkringsmedicin

Transkript

1 Utbildning i Försäkringsmedicin Pia Östryd Medicinsk rådgivare i Försäkringsmedicin Dagens tema, , Förnamn Efternamn

2 Försäkringsmedicin Medicin Juridik Juridiskt dokument Ett kunskapsområde om medicinska förhållanden kopplat till försäkringsjuridik försäkringsmässiga konsekvenser vid sjukdom och skada Försäkring Sjukdom som nedsätter arbetsförmåga

3 Vårdens uppdrag i sjukskrivningar Bättre sjukskrivningar En handbok om ledningssystem i hälsooch sjukvården utgiven av SKL Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Övergripande principer - Synsätt och förhållningssätt till sjukskrivning Specifika rekommendationer - Läkarkårens uttalade huvuduppfattning om hur (länge) specifika sjukdomstillstånd påverkar arbetsförmågan utifrån erfarenhetsbaserad kunskap

4 Sjukvårdens uppdrag i sjukskrivningsprocessen 1.Medicinskt ansvar -Utreda sjukdom -Fastställa diagnos -Behandling -Medicinsk rehab 2.Försäkringsmedicinskt uppdrag -Bedöma arbetsförmåga -Prognosticera åtgärdsbehov -Utfärda medicinska underlag 3.Kommunikation Förse andra aktörer med medicinsk information om bedömningar medicinska åtgärder en a Skriv på svenska

5 Sjukdomsbegreppet Med sjukdom menas varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte sammanhänger med den normala livsprocessen Socialförsäkringsbalken (2010:110) utgår från gällande Läkarvetenskaplig uppfattning - verifierbarhet Hälsa ohälsa Socialvårdskommittén (SOU 1944:15) Nedstämdhet Graviditet Smärta WHO:s definition av hälsa : Tillstånd av fullt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaron av sjukdom Ohälsa är vidare än begreppet sjukdom Ångest Trötthet/Utmattning Stress

6 Hälsokorset Upplevd ohälsa Är frisk Mår dåligt Verklig hälsa Är frisk Mår bra Bara för att man mår dåligt är det inte säkert att man är sjuk Verklig ohälsa Är sjuk Mår dåligt Upplevd hälsa Är sjuk Mår bra

7 Sjukdom diagnos? Normalt sjukdomsförlopp Symtomdiagnos Inga/ små avvikelser labbmässigt, radiologiskt eller status Ryggvärk, Cervikalgi Allt baseras på anamnes Sjukdomskänsla och trötthet, Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress Uteslutningsdiagnos Smärta och värk som ej klassificeras annorstädes Diagnoskriterier överensstämmer med uppgivna symtom Fibromyalgi, ME/CFS myalgisk encefalomyelit

8 Arbetsförmåga Stephen Hawking

9 Arbetsförmåga Arbete Arbetsmiljö Ledarskap Arbetsgemenskap Belastningsfaktorer Kompetens Livsstil Ålder Kondition Sömn Alkohol Individ Motivation Värderingar Resurser Handlingsförmåga Sjukdom

10 Sjukintyget D-F-A-kedjan Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Kedjan D-F-A ska rimligt hänga ihop

11 Diagnos Sjukdom Symptomdiagnos? Fler diagnoser Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har ett ansvar för att inte bidra till en glidning och vidgning av sjukdomsbegreppet Det är en sjukdoms konsekvens i form av funktionsnedsättning med aktivitetsbegränsning och påverkad arbetsförmåga som kan motivera sjukskrivning, inte sjukdomen i sig. Kort aktuell redovisning Andra professioner kan bedöma funktion Funktionsnedsättning Objektiva fynd inte patientens berättelse Undersökningsresultat /status Gradera lätt, måttlig, svår Strävan efter verifierbarhet bör vara vägledande. Bedömningar ska så långt som möjligt vara baserade på observationer och undersökningsfynd. Läkaren bör fastslå art och grad av iakttagna symtom. Sjukskrivning efter telefonkonsultation eller retroaktiva sjukskrivningar bör endast i undantagsfall förekomma.

12 Aktivitetsbegränsning Patienten ska vara delaktig i dialog med läkaren. Förutsätter information om vilka krav arbetet ställer på individen. Vad patienten inte kan göra i sina arbetsuppgifter Bör uttryckas i termer av vad individen inte förväntas klara att utföra. Gradera lätt, måttlig, svår nedsatt förmåga /kan inte alls. Det är viktigt att läkaren begränsar sin bedömning till det som han eller hon verkligen kan bedöma och ta ansvar för. Individen ansvarar för att information om arbetets krav ges till läkaren. Exempelvis som fysiska krav, kognitiva krav, emotionella krav, sociala krav. Flera diagnoser

13 Dosering! Det är angeläget att individens egna resurser tas tillvara. Arbetsuppgifter inte yrke En sjukskrivning ska bidra till att en individ kan använda sin förmåga trots eventuella begränsningar. Individen bör upprätthålla kontakten med sin arbetsplats, exempelvis i form av arbete på deltid.

14 Tidsangivelse Individuell bedömning Beslutsstödet endast vägledande Ex tillståndet inte läkt Komplikationer Samsjuklighet Väntan på åtgärd Faktorer i arbetsmiljön som komplicerar tillfrisknande. Avsteg ifrån rekommendationerna bör motiveras och dokumenteras Läkarens slutliga bedömningar måste ske individbaserat och med respekt för individens integritet och unika förhållanden.

15 15 Långvarig sjukskrivning

16 Vad händer vid sjukskrivning?

17 Ekonomiska konsekvenser Försämrad ekonomi Samhällsekonomi Inkomstutveckling sjunker Rädsla förlora försörjning Pension försämras

18 Motivation att återgå till arbete sjunker efter 3 månader Sjukskrivning leder till brist på sammanhang Utanförskap Försämrad karriär Inga arbetsrutiner Försämrad yrkesidentitet Förlorad arbetsglädje Ofta övergår ofta i permanent utträde från arbetslivet. Ingen arbetsgemenskap Risk för utslagning från arbetslivet. (FK) Svårt att få nytt arbete Påfrestningar på relationer Barn skäms Barn upplever sig vara belastning Sociala kontakter Påverkan på social gemenskap Ökad isolering

19 Fysiska / hälsomässiga konsekvenser Sämre hälsa INAKTIVITET PASSIVITET Sämre funktion Påverkar struktur i vardagen Oregelbundna vanor Ändrad dygnsrytmik Sämre sömn Sämre mathållning Röker mer Mer alkohol Sämre kondition Minskad fysisk aktivitet

20 Linda Lännerström Inaktiv, passiva och initiativlös Förändrad självbild Mår sämre Lidandet ökar Försämrad livskvalitet Sämre självkänsla, självförtroende och självtillit Förlorar sin självständighet Hjälplöshet Sjukdomen styr Första perioden avlastning Jobbigt att inte kunna försörja sig ekonomiskt Kan inte bete sig som förut vara ute i trädgården, handla Otaliga möten med aktörer Upplever att man är ifrågasatt Försämrat förtroende för sig själv och myndigheter Beroende av andra Stigmatisering och skam Minskad kontroll av livssituationen

21 Problem med sjukskrivning Vilken funktion fyller sjukskrivningen? Sjukskrivning kamouflerar problemet. Den som sjukskrivs är felet inte arbetsmiljön Normala reaktioner på stress, arbetskonflikt och relationsproblem Medikalisera friska reaktioner på sjuka situationer eller normala livshändelser Om det är undvikandet som styr så förändras oftast inte situationen Minskad problemlösningsförmåga Undvika saker som utlöser obehagliga känslor och tankar Ovana vid krav - Kravfobi Konfliktfobi Sjukskrivningen kan förstärka undvikanden Arbetsplatsfobi Undvika ta tag i ett problem

22 Sjukskrivningsforskning 30-50% högre större risk för suicid vid sjukskrivning stiger med antal sjukskrivningsdagar (KA). Följt personer under 20 år, 40% högre risk kvinnor, 50% högre män, sjukskrivning ej dödsorsak (KA) Långtidssjukskrivning dödar! 30 år kvinna förtidspension 7,5 ggr större risk att dö före 65 år. Man dör inte av det man är sjukskriven för. (TW) Ökar Stresshormoner Inflammatoriska parametrar Försämrad neuroendokrin balans Minskad endorfinfrisättning Försvåra tillfrisknande SBU-rapport om ryggbesvär Isolering ökar Inaktivitet ökar

23 Sjukvårdskonsumtion Sjukskrivning innebär ökad sjukvårdskonsumtion. Sjukfrånvaro ökar risk för framtida sjukfrånvaro. (KA) Söker vård för att livet inte är perfekt Sämre hälsa Man är sjukare Blir sjukare Man söker för allt Stor sjukvårdskonsumtion

24 Sjukskrivning är ett riskfyllt verktyg Ingemar Petersson Professor i försäkringsmedicin med inriktning mot rörelseorganens sjukdomar: Man ska inse att det är ett mycket riskfyllt arbetsverktyg man använder. I många fall är det förenat med större risker att sjukskriva än att inte sjukskriva. Man riskerar alltid att patienten fastnar i en sjukskrivning och inte kommer tillbaka till arbetsmarknaden.

25 Sjukskrivning ska vara del i vård och behandling (Socialstyrelsen 2005) Samma medvetenhet, systematik och professionalism som andra åtgärder Uppnå en patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess för både kvinnor och män Vetenskap och beprövad erfarenhet, God vård på lika villkor Säker - vårdskador ska förhindras, sjukdomstillståndet inte förvärras, tillfrisknandet och återgången i arbete inte försenas. Rättssäker - gällande regelverk är korrekt tillämpade Bedömningsgrunderna bör vara lika över hela landet och lika för patienter i likartad situation Arbetsfrånvaro är en vanlig ordination Tillgänglig kunskap visar att långa sjukskrivningar ofta tenderar att förhindra snarare än att underlätta en återgång i normal livsföring Vid fullständig inaktivitet eller passiv vila kan läkning förhindras eller försenas Bästa möjliga tillfrisknandeprocess och minimerar riskerna för skador Väl avvägd belastning ofta leder till optimal läkning

26 Förutsättningarna att undvika långa sjukskrivningar är störst i början av en sjukskrivning. Arbete på deltid, motion, sjukgymnastik, arbetsresor Individens ansvar att delta i rehabilitering Vid påbörjad sjukskrivning bör sjukskrivningens avslutning planeras och dokumenteras. Tidigt engagemang - avgörande för den fortsatta utvecklingen Sjukskrivning ska vara en aktiv åtgärd Vad ska individen göra för att återgå i arbete Läkaren ska följa upp att individen är aktivt engagerad i sin rehabilitering. Individen bör informeras om: arbetsförmågan avgör om sjukskrivning är motiverad utgångspunkten är att individen ofta har arbetsförmåga trots en medicinsk diagnos återvinnande av funktion ofta främjas av viss aktivitet snarare än inaktivitet Det ska finnas ett tydligt syfte med en sjukskrivning.

27 Plan för arbetsåtergång Vad har betydelse för arbetsåtergång? - Det vetenskapliga stödet för effekten av interventioner och rehabilitering är svagt, få studier finns och säkra resultat är svårt att uppnå. - De studier som har effekt har involverat arbetsplatsen. - Hälso- och sjukvården bör diskutera arbete och arbetsåtergång med patienten när man tar till en så pass kraftig åtgärd som sjukskrivning Egen MOTIVATION REHAB- KOORDINATOR Närheten till ARBETS- PLATSEN Arbetsgivaren ska finnas med i planen från början! - inte komma in efter avslutad behandling. - Vid hel sjukskrivning bör individen ha fortsatt social kontakt med arbetsplatsen.

28 Kontaktorsak -Kommer för förlängd sjukskrivning Konsekvenser på kort och lång sikt Ny bedömning av sjukdom, funktionsnedsättning med aktivitetsbegränsning, värdering av terapi och förlopp. Långtidssjukskrivning riskområde med anseende på isolerings-och passiviseringseffekterna. Rutinmässig förlängning av sjukskrivning ska därför undvikas. Patienten bör inte uppfatta sitt läkarbesök som ett tillfälle för förlängd sjukskrivning utan som ett tillfälle att värdera insatser och åtgärder. En läkare som handlägger en sjukskrivning som tidigare har handlagts av annan läkare ska särskilt uppmärksamma den tidigare läkarens syfte med sjukskrivningen. Utförligare angående patientens arbete och motivation att återvända i arbete. Insatserna för att individen ska kunna gå tillbaka till arbete måste bygga på en tydlig målmedvetenhet. Om total återhämtning inte bedöms vara rimlig måste återhämtningen i lämplig takt inriktas mot en orientering till en annan arbetssituation, alternativt till byte av arbetsgivare. Här är det viktigt att ha en konstruktiv dialog med arbetsgivare och företagshälsovård.

29 Kontaktuppgifter Pia Östryd Medicinsk Rådgivare i Försäkringsmedicin Pia.ostryd@regionostergotland.se Telefonnummer:

30

31 Exempel på sjukintyg