Förteckning över delegationsbeslut och anmälningsärenden

Transkript

1 Kulturnämnden Diarienummer 0009/18 Förteckning över delegationsbeslut och anmälningsärenden Delegationsbeslut samt beslut fattade med stöd av vidaredelegation Beslut fattade av förvaltningsdirektör Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef Förtecknas nedan Förtecknas nedan Anmälningsärenden Protokoll Protokoll kulturnämnden (sid 1-11) Protokoll Göteborgs Stads Namnberedning (sid 12-15) Protokoll Utskott Göteborg Konst (sid 16-19) Protokoll FSG (sid 20-23) Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Övrigt Remiss från Kommunstyrelsen angående att arrangera Veterandagen (sid 24-42) Remiss från Kommunstyrelsen angående förslag till Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (sid 43-46) Remiss från Kommunstyrelsen angående förslag på ny gemensam modell för föreningbidrag och nya riktlinjer (sid ) Remiss från kommunstyrelsen angående motion av Jörgen Fogelklou (SD) om att förbjuda religiösa utrop på offentlig plats i Göteborgs kommun (sid ) Kulturnämndens uppdragslista (sid ) Kulturförvaltningens postlista för perioden (sid ) Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas Bifogas 1(6)

2 Delegationsbeslut fattade av förvaltningsdirektör Dnr Ärende Beslutsinnehåll 0008/ Förordnande av tf förvaltningsdirektör vid semester eller kortvarig frånvaro Sektorschef Museer, Britta Söderqvist, förordnas som tf förvaltningsdirektör Delgivning KN / Beslut om förvaltningens arkivorganisation och arkivansvar 0008/ Förordnande av tf förvaltningsdirektör vid semester eller kortvarig frånvaro 0008/ Beslut om tilldelning av privatkort / inköpskort / drivmedelskort för övrig personal 0008/ Beslut om förvaltningens arkivorganisation och arkivansvar Anders Gustafsson, huvudregistrator, utses till arkivansvarig för Göteborgs Stads kulturförvaltning. Förordnande som tf förvaltningsdirektör sommaren 2018: vecka 28: Anna Petren Kihlström, IT-chef vecka 29: Tatjana Marin Kartal, HR-chef vecka 30: Mikael Nanfeldt, kulturstrategisk chef vecka 31-32: Anette Eliasson, sektorchef Bibliotek Delegationsbeslut avseende First Card inköpskort för Angelica Olsson vid sektor Fri konst och kultur. Beslut att Göteborgs Stad kulturförvaltningen fr o m börjar tillämpa klassificeringsstruktur (godkänd av Regionarkivet ) KN KN KN KN Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0669/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked gällande bostäder och förskola vid Lövgärdesvägen (del av Gårdsten 45:1) inom stadsdelen Gårdsten Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer Beslutsdatum Beslutsdatum Delgivning SBK KN (6)

3 Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0679/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för bostäder vid Stabbegatan (Sävenäs 112:2 m.fl.) inom stadsdelen Sävenäs Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer Beslutsdatum Delgivning SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för bostäder m.m. vid Runstavsgatan inom stadsdelen Kortedala Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Ändring av del av detaljplan för verksamheter öster om Kronorättarens väg inom stadsdelen Gårdsten Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för utbildningslokaler och bostäder med särskild service vid Toredalsgatan inom stadelen Tolered Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för utbyggnad av rättscentrum vid Ernst Fontells Plats inom stadsdelen Heden Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN (6)

4 Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0804/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för utökning av förskolor vid Saffransgatan och Timjansgatan inom stadsdelen Gårdsten Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer Beslutsdatum Delgivning SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för utbildningslokaler vid Kryddhyllan (Gårdsten 16:1 och 45:1) inom stadsdelen Gårdsten Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande angående Planbesked för bostäder och park vid Deltavägen inom stadsdelen Backa Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för skola och stadsdelspark vid Deltavägen inom stadsdelen Backa Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för avstyckning och uppförande av bostadshus vid Hulanvägen inom stadsdelen Askim Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN (6)

5 Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0775/ Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för förskola vid Skolspåret inom stadsdelen Hjällbo Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer Beslutsdatum Delgivning SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för bostäder vid Sandspåret inom stadsdelen Hjällbo Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för Askims simhall vid Gärdesvägen (Hovås 57:211) inom stadsdelen Askim Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för förskola vid Solvädersbyn (Biskopsgården 103:1) inom stadsdelen Biskopsgården Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN / Delegationsbeslut angående planärenden som är av icke principiell och mindre omfattande karaktär och som innebär mindre förändringar av kulturvärden och kulturhistoriska miljöer Yttrande över Planbesked för förskola vid Prilyckevägen 351 (Kärra 85:1) inom stadsdelen Kärra Carina Sjöholm, avdelningschef Kulturhistoria, Sektor museer SBK KN (6)

6 Beslut fattade av sektors-, avdelnings- och enhetschef per vidaredelegation Dnr Ärende Beslutsinnehåll Delegat 0007/ Beslut om tillfälliga gratisentréer Museer I samband med finissage för utställningen Freddie Wadlings kabinett erbjuder Göteborgs stadsmuseum fri entre till samtliga besökare onsdagen den 22 augusti kl 18:00-23:30. Britta Söderqvist, sektorschef Museer Beslutsdatum Delgivning KN / Beslut om tillfälliga gratisentréer Museer Sjöfartsmuseet Akvariet beslutas ha fri entre lördag-söndag den september den sista helgen innan museet stänger för om- och tillbyggnad. Sjömanstomet beslutas även att ha fri entre söndagen den 16 september. Britta Söderqvist, sektorschef Museer KN (6)

7 1

8 2

9 3

10 4

11 5

12 6

13 7

14 8

15 9

16 10

17 11

18 12

19 13

20 14

21 15

22 16

23 17

24 18

25 19

26 20

27 21

28 22

29 23

30 Från: Hedwig Andrén För SLK- Stadsutveckling Skickat: den 6 juli :10 Till: Konsumentochmedborgarservice Konsumentochmedborgarservice <konsumentochmedborgarservice@kom.goteborg.se>; Parkonatur Parkochnaturforvaltningen <parkonatur@ponf.goteborg.se>; Kultur Kultur <kultur@kultur.goteborg.se> Ämne: Remiss Dnr 0677/17 Arrangera Veterandagen i Göteborg *************** BEGÄRAN OM YTTRANDE *************** Diarienr: 0677/17 ***************************************************************** Ärende: Kommunstyrelsen uppdras att - utreda möjligheten att tillsammans med andra parter uppmärksamma veterandagen i Göteborg Remisstid: Svar senast: Bifogat ärende översänds till nämnden för Konsument- och medborgarservice, Kulturnämnden och Park- och naturnämnden för yttrande. Yttrandet ska vara nämnd-/styrelsebehandlat och tydligt uttrycka om nämnden/styrelsen tillstyrker, avstyrker eller inte tar ställning till förslagen. Yrkanden, skiljaktiga meningar, reservationer, särskilda yttranden m m från nämnd-/styrelsebehandlingen ska alltid bifogas. Protokollsutdraget och tjänsteutlåtandet/yttrandet ska alltid returneras i word-format till förvaltningsbrevlådan på Stadsledningskontoret (Stadsledningskontoret/Stadsledningskontoret/GBGStad; stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se). För att kunna ge kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ett så fylligt beslutsunderlag som möjligt om vem som bör få uppdraget att arrangera den årliga veterandagen den 29 maj, önskas svar på följande frågor och med utgångpunkt från utkast till tjänsteutlåtande: 1. Har nämnden återkommande egna arrangemang? I så fall vilka? 2. Genomför nämnden arrangemang på uppdrag av annan nämnd eller styrelse? I så fall vilka? 3. Har nämnden någon form av egen organisation för genomförande av dessa arrangemang? 4. Anser nämnden det lämpligt att organisatoriskt samla nationaldagsfirandet, medborgarskapsceremonin och veterandagsfirandet under en och samma arrangör? Hur ser nämnden på att åta sig detta/dessa uppdrag? Likalydande frågor har även ställts till Göteborg & Co. För Göteborgs Kommunstyrelse Christine Lindeberg Handläggare Tel

31 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0677/17 Handläggare Christine Lindeberg Telefon: E-post: Förslag om uppmärksammande av veterandagen 2019 och framåt Förslag till beslut I kommunstyrelsen xxxxxx Sammanfattning Kommunstyrelsen antecknade , bilaga 1, information med förslag om hur staden kan uppmärksamma 2018 års veterandag den 29 maj. Vid ärendets behandling lämnade S, MP och V ett yttrande om utvärdering och uppdrag till SLK att återkomma med förslag om hur firandet av veterandagen kan ske i fortsättningen. I början av maj öppnade en veteranutställning på Frölundabiblioteket och Lundby bibliotek. På själva veterandagen genomfördes en marsch från Götaplatsen till G A torg med cirka 200 deltagare. Därefter vidtog stadens ceremoni. En bedömning är att personer deltog i ceremonin. Efter ceremonin fanns transport till Göteborgs garnison för försvarsmaktens eget arrangemang. Arrangemangen i staden samplanerades med försvarsmakten, polismyndigheten och föreningen Fredsbaskrarna samt SLK. Det är många veteraner och anhöriga som framfört sitt tack för att Göteborgs stad uppmärksammat veteranerna. I tjänsteutlåtandet lämnas förslag inför kommande arrangemang samt kostnader. Utvärderingen visade att fler organisationer vill delta i planeringen av arrangemanget. Ansvarig nämnd kan vara kulturnämnden, park- och naturnämnden eller konsument- och medborgarservice. Oavsett vem som utses krävs medverkan från övriga där även trafikkontoret har viss roll. Stadsledningskontoret anser att det bör vara samma nämnd som har ansvar för medborgarskapsceremonin och veterandagen samt eventuellt nationaldagsfirandet då dessa arrangemang har vissa likheter och är utomhusarrangemang. Ekonomiska konsekvenser Årets ceremoni hölls i liten skala till en kostnad av 275 tkr för planering, genomförande, avveckling och utvärdering. Merparten var personalkostnader. Om arrangemanget växer, vilket det troligen kan göra, krävs större resurser för att hyra in eventbolag. Barn-, mångfalds- och jämställdhetsperspektivet Genom att uppmärksamma medborgare som gjort samhällstjänst i oroliga länder glöms inte deras insats eller historia för kommande generationer. För anhöriga, och inte minst barnen, kan utlandstjänst och hemkomsten upplevas svår. Familjen och barnen har en Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (7) 25

32 viktig roll för veteranen under tjänstgöringen. Barnen har uppmärksammats alltmer av försvarsmakten inför utlandsuppdrag eftersom de bär på saknad men också känslor och iakttagelser av de förändringar veteranen genomgår under och efter sin utlandstjänst. Barnen och anhöriga ska därför få sin uppmärksamhet på veterandagen. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret ser inga särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Veteraner hedras världen över på olika sätt. I många länder som deltagit i krig är veterandagen en stor händelse för såväl anhöriga som de som deltagit då de hedras för sin insats men också får möjlighet att träffa andra veteraner och utbyta erfarenheter. I Stockholm samlas veteranföreningarna för marsch från centralt läge till veteranmonumentet vid Sjöhistoriska museet. Eftersom veterandagen har statsceremoniell status deltar kungahuset, statsministern, ÖB och andra myndighetschefer. I Sverige blir det allt vanligare att man har ett veteranmonument och en marsch med ceremoni. Det kan vara försvaret eller försvaret och staden som arrangerar. Exempel på städer som har någon form av arrangemang är Boden, Östersund, Karlstad, Skellefteå, Skövde, Borås och Halmstad. Göteborg är den andra storstaden som haft ett arrangemang. Samverkan CSG informerades om ärendet 2018-xx-xx. Bilagor 1. Kommunstyrelsens Information om Göteborgs Stads uppmärksammande av veterandagen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (7) 26

33 Ärendet Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att tillsammans med andra parter uppmärksamma veterandagen i Göteborg i enlighet med beslutssats 2 i yrkande från L, M och KD vid behandling av ärende om att uppföra ett veteranmonument i Göteborg. Kommunstyrelsen tillstyrkte ett informationsärende (bilaga 1) med förslag om hur veterandagen kan uppmärksammas. Vid ärendets behandling lämnades ett yttrande från S, MP och V om utvärdering och det fortsatta uppdraget. Beskrivning av ärendet Sedan kommunfullmäktige behandlade ärendet om ett veteranmonument i Göteborg har en marsch och ceremoni genomförts på International peacekeepers Day, tillika veterandagen, den 29 maj, arrangerad av staden i samverkan med Göteborgs garnison, Polismyndigheten i Västra Götaland och föreningen Fredsbaskrarna Väst. Det var för första gången allmän flaggdag i Sverige. Länsstyrelsen genom landshövdingen, biskopen för Göteborgs stift och Västra Götalandsregionen genom representant för regionfullmäktiges presidium medverkade vid ceremonin liksom kommunfullmäktiges ordförande. Utöver ceremoni och marsch på veterandagen hade Frölunda och Lundby stadsdelsbibliotek en utställning om veteraner. Denna var producerad av föreningen Fredsbaskrarna och innehöll tolv berättelser om veteraner. Göteborgs garnison hade sitt arrangemang under kvällen. Syftet med högtidlighållandet av veterandagen var att mötas och minnas men också visa att det finns många veteraner i vårt samhälle och att staden ger dem ett erkännande. Göteborgarna skulle få information om vad en veteran är och vad de utfört. Begreppet veteran är relativt okänt i Sverige men en veteran i Storbritannien eller USA har hög status. Frågan om medel till ett veteranmonument (ursprungliga motionen i kf ) tillstyrktes av kulturnämnden då nämnden behandlade förslag om fördelning av utdelningsmedel från Charles Felix Lindbergs donationsfond. Fakta om veteraner En veteran är en person som sänts ut av svenska staten i fredsbevarande arbete eller till katastrofområden. Det är en viktigt demokratisk insats. Själva uppdraget kallas att man gör en mission. De som sänds ut ansluts oftast till en internationell organisation som FN, Nato eller EU-organisation ex EUPOL. För närvarande har Sverige 500 soldater och 100 poliser ute i världen i fredsbevarande och katastrofarbete. Därtill sänder Tullverket, MSB, Kustbevakningen, Domstolsverket m.fl. ut personal i fredsbevarande arbete. För soldater är uppgiften inskriven i anställningskontraktet. Uppdraget kan exempelvis vara att bevaka ett område eller en gräns, utbilda lokala polisbefäl, övervaka mattransporter eller rädda flyktingar. Insatserna är ofta riskfyllda. I Sverige bor cirka veteraner varav cirka i Västsverige. Staten har sedan 2010 ett lagstadgat ansvar att ta hand om veteraner och deras anhöriga före under och efter tjänstgöring. De som var ute tidigt i tjänstgöring har fått klara sig själva och har burit på upplevelser och känslor i åratal. Det finns frivilligorganisationer som stöttar veteranerna. En paraplyorganisation är Föreningen Fredsbaskrarna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (7) 27

34 Veterandagsfirande i andra svenska städer Det är en hel del städer som har såväl veteranmonument som marsch och ceremoni på veterandagen. Exempel är Karlstad, Östersund, Halmstad, Borås, Skövde, Sundsvall, Boden, Uppsala och Stockholm för att nämna några. Flertalet av städerna har eller har haft militära anläggningar. Firandet i Stockholm är en statsofficiell ceremoni som leds från Försvarsstaben och med deltagande av kungahuset, statsministern, försvarsministern, överbefälhavaren m.fl. Veterandagen i Stockholm har militär prägel, något att ha i åminne när utformningen av Göteborgs ceremoni diskuteras. Genomförande och erfarenheter av veterandagsfirandet 2018 Organisering Stadsledningskontoret etablerade en planeringsgrupp bestående av representanter för Göteborgs garnison, Polismyndigheten i Västra Götaland och Föreningen Fredsbaskrarna Väst med syfte att samplanera de olika arrangemangen. Parallellt med och i samklang med planeringsgruppen arbetade en gemensam kommunikationsgrupp. Kommunikation Stadsledningskontoret utarbetade en kommunikationsplan som även innehöll en mindre insats inför utställningen på biblioteken. Kommunikationsgruppen spred information om veterandagens olika aktiviteter och bibliotekens utställning via sina ordinarie kommunikationskanaler, skickade ut pressinformation, inbjöd till pressträff och bearbetade media. Erfarenheten från kommunikationsgruppen är att det var lätt att samarbeta och problem löstes när de dök upp. En annan erfarenhet var att startsträckan var för kort samt att gruppen hade behövt tid för att utarbeta gemensamt budskap och fastställa lämpliga kommunikationskanaler. Fler mediakanaler kan användas, inte att glömma goteborg.com som vänder sig till besökare. Det bör övervägas om inte en gemensam annons skulle nått de målgrupper som inte befinner sig på sociala medier. Det mediala genomslaget blev över förväntan men krävde bearbetning av media som, förutom P4 Göteborg, inte hade uppmärksammat att Göteborg skulle uppmärksamma sina veteraner. Möjligen försvinner stadens pressinformation då den hamnar hos en kommunredaktör som inte sätter veterandagen i kommunens kontext. Nästa år kommer inte veterandagen att ha samma nyhetsvärde vilket får vägas in i planeringen. Planeringen Utifrån den korta planeringstiden beslutades att hålla firandet i en begränsad skala för att under kommande år låta det växa. Erfarenheterna från Stockholm är att firandet växer successivt. Det tar tid att etablera en veterandag och göra den känd. Göteborgs stad behöver tillsammans med sina samarbetspartners hitta sin karaktär på veterandagen. Vid årets ceremoni lyftes de civilanställdas insatser fram (kustbevakning, tull, poliser, MSB m.fl.) eftersom de riskerar att komma i skymundan för militära insatser. Även anhörigas roll och insats uppmärksammades. Planeringen är personalintensiv vilket också avspeglas i kostnaderna. Av totalkostnaden på 275 tkr var 85 tkr köpta varor och tjänster. Personalkostnaderna bestod av planeringsarbete, faktainsamling, samordning med länsstyrelsen och stiftet, genomförandeplan, kontraktering av musiker m.m. Det visade sig att staden har begränsat antal ramavtal för eventtjänster. Kommande år kan det därför bli aktuellt att göra Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (7) 28

35 upphandlingar. Planeringsgruppen föreslås vara en liten gemensam grupp som har en referensgrupp med representanter för anhörig- och veteranorganisationer. En svårighet är att nå ut till civilanställda. Tullverket väst och MSB skickade på eget initiativ ut information till sina veteraner. Ett förslag är att utforma gemensam information som kan spridas vidare genom olika myndigheter. Marschen Själva veteranmarschen mellan Götaplatsen och Gustav Adolfs torg, planerades i huvudsak av föreningen Fredsbaskrarna i samverkan med polisen. I marschen deltog personer. Fredsbaskrarna sökte demonstrationstillstånd och staden kompletterade detta för ceremonin. Försvarsmakten beställde överflygning. Information om marschen spreds via sociala medier och kontakter. Erfarenheten är att marschen var lagom lång. För kommande år behöver roller för att styra upp marschen klargöras tidigt för samplanering med polisen. Paraden behöver planeras i god tid. Blir det fler deltagare tar paraden också större utrymme i stadsrummet. Marknadsföringen av paraden behöver förbättras genom ökad delning på sociala medier och eventuellt annonsering i en gemensam annons. I täten för marschen gick Chalmers Studentkårs musikcorps. Det har framförts att de kanske var lite för oseriösa i sin framtoning. Ett alternativ kan vara att engagera någon musikskolas elever vilket i så fall måste göras i god tid. Det bör övervägas om Röda Korsets sjukvårdare bör engageras eftersom många som deltar är gamla. Staden uppmärksammade veteranerna med en ceremoni Stadens del var själva ceremonin på Gustaf Adolfs torg och utställningen på biblioteken. Biblioteken skötte utställningen till stor del själva med stöd av kommunikatörer från försvarsmakten och SLK. Stadsbiblioteket önskade få utställningen men lokalen var redan bokad. Detta är en möjlighet till nästa år men kan kräva viss omarbetning av utställningen och anmäla den i god tid. Arrangemanget anmäldes till trafikkontoret för att få disponera allmän platsmark och koordinering av trafiken under marschen och tysta minuten samt till park- och naturförvaltningen för renhållning. De erfarenheter som gjordes är att det krävs en relativt stor plats som en parad kan ansluta till. På ceremoniplatsen behövs väderskydd mot sol och regn. Detta löstes genom ett stort tält utan väggar. Temperaturen den aktuella dagen uppgick som mest till 31 grader med ganska hög luftfuktighet. Mot bakgrund av att många deltagare är gamla, vissa har svårt att stå en längre stund, behövs solskydd, sittplatser och tillgång till vatten. I tältet fanns bänkar för 240 personer. Dessa fylldes i stort sett. Stadens flaggning bidrog till högtidligheten. Önskemål framfördes om att fler skulle hörsammat flaggdagen utmed marschvägen. Scen och högtalare behövs för att alla ska kunna se och höra. Gustav Adolfs torg fungerade skapligt men är inte en optimal plats på grund av ljudnivån. Däremot är platsen bra för att nå uppmärksamhet. Till nästa år bör det övervägas om ny plats kan tas fram. Här kan park- och naturförvaltningen bistå med erfarenheter. Vid den tysta minuten, som pålystes av Göteborgs biskop, stannades trafiken i och kring Brunnsparken. Detta fungerade bra men kräver minutplanering och möjlighet att omdisponera i programmet. Därför behövs en programledare på scen och en ansvarig koordinator för helheten. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (7) 29

36 Det noterades att besökare och göteborgare som antingen hört på radio, läst på hemsidor eller bara befunnit sig vid Gustaf Adolfs torg tog sig tid, stannade upp och övervarade ceremonin personer befann sig på och kring torget under ceremonin. Hade det funnits en utställning och någon form av avisering av ceremonin på platsen kanske ännu fler kommit. Deltagar- och åhörarantalet bedömdes som mycket bra då det var första gången ett veterandagsfirande genomfördes. Programmet varade 30 minuter och bestod av trumpetfanfar, körsång, tal av kommunfullmäktiges ordförande och landshövdingen, kransnedläggning, biskopens ord inför tyst minut och nationalsång. Försvaret hade en hedersvakt vid platsen för kransarna. En erfarenhet är att kransar och hedersvakt bör flyttas från stråket till och från scen. Utrymmet mellan scen och åhörare bör därför ökas. Längden på programmet bedömdes som lagom men kunde haft inslag av ungdomar från någon musikskola. Hela programmet synkroniserades med garnisonens högtidlighet som började kl. 18:00 vid Käringberget i västra Göteborg där landshövding, kommun- och regionfullmäktiges presidier deltog. Transporter till Käringberget arrangerades av Fredsbaskrarna som hyrde veteranspårvagnar. Erfarenheten är att programmet behöver fastställs i tidigt skede för att engagera talare och musiker. Kontakt kan tas med musikklasser om det går att kontraktera dem. Viss synkronisering behövs med protokollören på länsstyrelsen. Om Västra Götalandsregionens presidium ska ha en roll krävs synkronisering även med dem och med deras kommunikationsenhet. Mot detta talar att det är stadens arrangemang. På sikt kan det övervägas om arrangemanget ska vara lokalt eller regionalt och gemensamt med försvarsmakten och andra statliga myndigheter. Tidpunkten för ceremonin kan övervägas i samråd med försvarsmakten. Kollektivtrafikens fordon föreslås ha flaggor vilket kräver en begäran hos Västtrafik. Högtalaranläggningen fungerade bra men scenen var i minsta laget och hade behövt två trappor. Det kan övervägas om myndighetsfanor ska finnas vid scenen. Veteranerna och deras anhöriga som deltog, var mycket nöjda och glad att staden uppmärksammade deras insats i fredsbevarande arbete. För vissa var det första gången de fick en sådan uppmärksamhet. De har i åratal burit på sina upplevelser men inte fått tala om dem och inte fått något erkännande. Det fick de nu och det har betydelse. Enkätsvar från föreningar En elektronisk enkät har skickats till Soldathemmet vid Göteborgs garnison samt fyra föreningar/nätverk för veteraner och anhöriga. Två har svarat och också lämnat förbättringsförslag vilka inarbetats i detta tjänsteutlåtande. Båda var mycket nöjda med årets arrangemang och att staden uppmärksammar sina veteraner. Det finns önskemål om att få delta i planeringsarbetet i fortsättningen. Stadsledningskontorets bedömning och förslag Mot bakgrund av kort planeringstid och ingen erfarenhet av liknande arrangemang anser stadsledningskontoret att målen med veterandagen klarades av. Göteborgarna fick information om veteraner och vad de utfört, veteranerna och deras anhöriga fick uppmärksamhet i såväl marsch som under ceremonin. Alla arrangemang under dagen synkroniserades tidsmässigt men kan förbättras innehållsmässigt. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (7) 30

37 Platsen för ceremonin kan i framtiden övervägas, framför allt om ett monument uppförs. Denna plats ska då kunna ta emot en parad och ha ordentligt med utrymme för åhörare men samtidigt vara en rofylld plats för en stunds tankar. I yttrandet från S, MP och V framfördes dels att utvärdering av årets arrangemang skulle göras vilket redovisas ovan i sitt sammanhang. Några föreningar/organisationer har också haft möjlighet att komma med synpunkter i en elektronisk enkät. Dessa synpunkter har inarbetats ovan. Stadsledningskontoret fick också uppdrag att förankra hos den nämnd som bör få ansvaret att arrangera veterandagen kommande år. Det kan vara kulturnämnden, park- och naturnämnden, nämnden för konsument- och medborgarservice eller Göteborg & Co. Oavsett vem som utses krävs medverkan från övriga där även trafikkontoret har viss roll. Stadsledningskontoret anser att det bör vara samma nämnd eller styrelse som har ansvar för medborgarskapsceremonin, veterandagen samt kanske också nationaldagsfirandet då dessa arrangemang har vissa likheter och är utomhusarrangemang. Stadsledningskontoret har inhämtat synpunkter på frågor rörande detta tjänsteutlåtande från kulturnämnden, park- och naturnämnden, nämnden för konsument- och medborgarservice samt Göteborg & Co. Kulturnämnden har idag ansvar för medborgarskapsceremonin och har också sin egen sommarunderhållning. Nämnden har också ansvar för högtidlighållandet av samernas och romernas nationaldagar. Här finns vana och kompetens att arrangera ceremonier som växt över åren. Förvaltningen anser att den blivit tilldelad dessa arrangemang med små eller inga destinerade medel för planering och genomförande. Förvaltningen konstaterar också att det inte finns något uppdrag i reglementet om att nämnden ska ansvara för olika kommungemensamma arrangemang. Får nämnden uppdraget att planera och koordinera veterandagsfirande bör det göras en justering av nämndens reglemente så att nämnden får ansvar för vissa arrangemang i samband med högtider. Park- och naturförvaltningen har en liten evenemangsavdelning som förbereder parker och allmänna platser inför konserter, nationaldagsfirande m.m. Nämnden har egna arrangemang som ex. midsommarfirandet i Trädgårdsföreningen, Rosens dag m.m. Möjligen behöver kompetens säkras upp för planering och genomförande av hela arrangemang då förvaltningen oftast har att göra med eventbolag som planerar och genomför arrangemangen. Nämnden har inget uttryckligt uppdrag i sitt reglemente att anordna arrangemang. Däremot ska nämnden mot ersättning upplåta allmänplatsmark och övrig mark som nämnden förvaltar. Konsument- och medborgarservice ska utveckla servicen till göteborgarna. Det är den nämnd som uttryckligt har ett fokus på göteborgare och besökare. KoM har inget uttryckligt uppdrag i sitt reglemente om att planera och genomföra arrangemang riktat till göteborgare och besökare. Göteborg & Co arrangerar Göteborgskalaset på uppdrag av kommunfullmäktige. Bolaget har ett gediget kunnande om eventplanering. Christine Lindeberg Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (7) 31

38 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 0677/17 Information om Göteborgs Stads uppmärksammande av Veterandagen 2018 Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 13 mars Yttrande från S, MP och V den 28 mars Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Stadsledningskontorets information om stadens uppmärksammande av Veterandagen antecknas. Protokollsanteckning Representanterna från S, MP och V antecknar som yttrande en skrivelse från den 28 mars Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård 1 (1) 32

39 Yttrande (S), (MP), (V) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande om Göteborgs Stads uppmärksammande av Veterandagen 2018 Vi välkomnar uppmärksammandet av de personer som tjänstgjort i fredsbevarande insatser och katastrofområden. Det är en viktig demokratisk insats som bör hedras. Efter utvärderingen av årets arrangemang och i den framtida hanteringen av arrangemanget bör stadsledningskontoret tidigt förankra ansvar hos berörd nämnd. Detta bör ske inom ramen för ordinarie budgetprocess och följa en tydlig finansieringsprincip för eventuell berörd nämnd. Ett annat spår är att utreda ett arrangemang helt organiserat av berörda aktörer som Göteborgs Garnison, Fredsbaskrarna men även andra föreningar som kan vara berörda. 33

40 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0677/17 Handläggare Christine Lindeberg Telefon: E-post: Information om Göteborgs Stads uppmärksammande av Veterandagen 2018 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Stadsledningskontorets information om stadens uppmärksammande av Veterandagen antecknas. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att tillsammans med andra parter uppmärksamma Veterandagen i Göteborg i enlighet med beslutssats 2 i yrkande i kommunstyrelsen från L, M och KD Syftet med detta ärende är att informera kommunstyrelsen om pågående planering av Veterandagen Efter högtidlighållandet 2018 görs en utvärdering och förslag om ansvarig nämnd. Den svenska veteranpolitiken definierar en veteran som en person som sänts ut av svenska myndigheter till fredsbevarande åtgärder eller vid katastrofer. För att undvika gränsdragningsfrågor kommer arrangemanget att vända sig till dessa personer. Det innebär att det utöver militär vänder sig till exempelvis kustbevakare, poliser, MSBpersonal och personal från länsstyrelse. Det är första året som Veterandagen är allmän flaggdag den 29 maj. Dagen har också statsceremoniell status. Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för stadens del beräknas till maximalt kronor och föreslås belasta kommunfullmäktiges budget Barn-, mångfalds- och jämställdhetsperspektivet Genom att uppmärksamma medborgare som gjort samhällstjänst i oroliga länder glöms inte deras insats eller historia för kommande generationer. För anhöriga, och inte minst barnen, kan utlandstjänst och hemkomsten upplevas svår. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret ser inga särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (9) 34

41 Omvärldsperspektivet Veteraner hedras världen över på olika sätt. I många länder som deltagit i krig är Veterandagen en stor händelse för såväl anhöriga som de som deltagit då de hedras för sin insats men också får möjlighet att träffa andra veteraner och utbyta erfarenheter. I Stockholm samlas veteranföreningarna för marsch från centralt läge till veteranmonumentet. Eftersom Veterandagen har statsceremoniell status deltar kungahuset, statsministern, ÖB och andra myndighetschefer. I närområdet har Halmstad, Borås och Skövde högtidlighållit veterandagen. Bilagor 1. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige Yrkande från L, M och KD i kommunstyrelsen Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (9) 35

42 Ärendet Kommunfullmäktige beslutade (bilaga 1) att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att tillsammans med andra parter uppmärksamma Veterandagen i Göteborg i enlighet med beslutssats 2 i yrkande i kommunstyrelsen från L, M och KD (bilaga 2). Det är första året som Veterandagen är allmän flaggdag den 29 maj. Dagen har också statsceremoniell status. Beskrivning av ärendet Syftet med detta ärende är att informera kommunstyrelsen om pågående planering av Veterandagen 29 maj Efter firandet 2018 genomförs en utvärdering i samverkan med andra parter och ett tjänsteutlåtande tas fram med förslag till kommunstyrelsen om framtida arrangemang, ansvarsfördelning och ansvarig nämnd. Vad är en veteran Riksdagen beslutade 2010 om en svensk veteranpolitik. Denna innebär att svenska folket (staten) visar erkänsla för veteranens och de anhörigas insatser samtidigt som veteranen ges ett förstärkt socialrättsligt skydd i samband med tjänstgöringen i olika internationella insatser. Även de anhöriga ges stöd. Med veteran avses i lagen en person som varit utsänd av svenska folket/staten i olika fredsfrämjande insatser, humanitära insatser samt bistånds- och utvecklingsinsatser. De kvinnor och män som sänds ut på dessa uppdrag är omsorgsfullt rekryterade för dessa uppdrag, som många gånger innebär stora personliga uppoffringar för den enskilde, men även för dennes anhöriga, särskilt barnen. Arbetet sker många gånger under riskfyllda och påfrestande förhållanden där den enskilde kan utsättas för stora risker att drabbas av fysiska och psykiska skador till följd av tjänstgöringen i insatsområdet (källa: SOU 2014:27). Veteraner är således inte enbart militär personal utan även exempelvis poliser, kustbevakare, räddningstjänstpersonal och sjukvårdspersonal. För att hedra de personer som tjänstgjort i fredsbevarande insatser och katastrofområden, är Veterandagen från och med 2018 officiell flaggdag och har statsceremoniell status. Veteraner hedras världen över på olika sätt. I många länder som deltagit i krig är Veterandagen en stor händelse för såväl anhöriga som de som deltagit då de hedras för sin insats men också får möjlighet att träffa andra veteraner och utbyta erfarenheter. I Sverige finns cirka veteraner och i Göteborgsområdet beräknas antalet till omkring Det finns flera ideella föreningar för veteraner, varav Fredsbaskrarna är en som Göteborgs garnison samarbetar med. Förslag till åtgärder och ansvarsfördelning för högtidlighållande av Veterandagen 29 maj 2018 Stadsledningskontoret har tillsammans med ideella föreningen Fredsbaskrarna, Garnisonen i Göteborg och Polisen arbetat fram ett förslag på åtgärder, tidsschema och ansvarsfördelning enligt nedan. En bedömning är att personer kan komma till arrangemanget i centrala Göteborg. Tidigare har veteranerna fått åka till Stockholm och ser därför fram mot en ceremoni i staden. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (9) 36

43 Cirkatider Åtgärder Ansvarig 15:00-15:30 15:30 Avmarsch till G A torg Samling vid Götaplatsen Bjuder in medlemmarna i veteranföreningarna. Polisen och Försvarsmakten bjuder in veteraner inom myndigheten. Begär eget demonstrations tillstånd. Fredsbaskrarna Väst Polismyndigheten Försvarsmakten Fredsbaskrarna Väst 16:00 Samling G A torg 16:00 16:45 Ceremoni 17:00 Trumpetstycke Tal av landshövdingen Tal av Kommunfullmäktiges ordförande. Eventuellt tal av Allan Widman (L) särskild utredare av Den svenska veteranpolitiken. Tyst minut Eventuellt polisens kör. Överflygning Bussar för föranmälda veteraner och anhöriga till garnisonen. Göteborgs Stad Polisen Göteborgs garnison Fredsbaskrarna Väst 18:00-- Sedvanligt högtidlighållande av Veterandagen med tal, mat och mingel, aktiviteter för barn. Försvarsmakten Göteborgs garnison Kommuninterna åtgärder Inom kommunen har hittills klargjorts följande åtgärder: Inbjudan till myndighetschefer i Göteborg samt Försvarsmakten Göteborgs garnison. Inbjudan till Allan Widman (L), riksdagen. Demonstrationstillstånd för ceremonin på Gustaf Adolfs torg Kommunikationsplan utarbetas såväl för intern som extern information om arrangemanget samt fakta om veteraner. Göteborg & Co kopplas in för säkerhetsbedömning (ansvariga för utomhusarrangemang). Avdelningen för säkerhet och beredskap är informerade. Hyra av stolar, tält för väderskydd, toaletter, högtalare mm. Engagera musik. Mål att få ut en informativ foto-/informationsutställning på några bibliotek. Utställningen bygger på kalenderfoton med berättelser och har utarbetats av en fotograf för veteranföreningarna, se separat pdf-fil Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (9) 37

44 Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret bedömer att årets insatser är tillräckliga för en värdig ceremoni för de veteraner som ansluter till arrangemanget. Efter ceremonin får ett utvärderingsarbete vidta i samverkan med polisen, garnisonen och Fredsbaskrarna. För fortsatt planering behöver dialog föras med fler föreningar. Stadsledningskontoret genomför stadens planering detta året men kommer efter utvärdering av arrangemanget återkomma med förslag på ansvarig nämnd som kan ta över ansvaret framgent. Christine Lindeberg Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (9) 38

45 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Dnr 0880/16 Motion av Jerker Schmidt (L) om att inrätta ett veteranmonument i Göteborg Tidigare behandling Bordlagt den 8 december 2016, 32 och 26 januari 2017, 31. Handling 2016 nr 199. Yrkanden Jerker Schmidt (L), Kristina Tharing (M) och Kalle Bäck (KD) yrkar att fullmäktige bifaller förslaget från L, M och KD i kommunstyrelsen. Helene Odenjung (L) yrkar att fullmäktige ställer proposition på beslutsatserna i yrkande från L, M och KD var för sig. Mariya Voyvodova (S) och Daniel Bernmar (V) yrkar att fullmäktige avslår beslutsats 1 och bifaller beslutsats 2 i yrkande från L, M och KD. Björn Tidland (SD) yrkar att fullmäktige bifaller förslaget från SD i kommunstyrelsen. Julia Bahner (Fi) yrkar att fullmäktige avslår motionen. Propositionsordning Kommunfullmäktige godkänner först Helene Odenjungs förslag om att ställa proposition på beslutsatserna i yrkandet från L, M och KD var för sig. Ordföranden ställer härefter propositioner på bifall respektive avslag på beslutsats 1 i yrkande från L, M och KD och finner att det avslagits. Omröstning begärs. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (9) 39

46 Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för avslag och Nej för bifall till beslutssats 1 i yrkande från L, M och KD. Omröstningen utfaller med 45 Ja mot 35 Nej. En ledamot är frånvarande. Hur var och en röstar framgår av bilaga 11. Ordföranden ställer därefter propositioner på bifall respektive avslag på beslutsats 2 i yrkande från L, M och KD och finner att den bifallits. Ordföranden ställer slutligen propositioner på Julia Bahners yrkande, Björn Tidlands yrkande och yrkandet från L, M och KD om att anse motionen besvarad och finner att motionen ska anses besvarad med hänvisning till punkt 3 i yrkandet från L, M och KD. Beslut 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda möjligheten att tillsammans med andra parter uppmärksamma veterandagen i Göteborg. 2. Den av Jerker Schmidt väckta motionen ska därmed anses besvarad. Expedieras Kommunstyrelsen Kulturnämnden Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Lena Malm Justerare Camilla Widman Justerare Christina Hjort Bröndt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (9) 40

47 Bilaga 2 Göteborg 14 oktober 2016 Yrkande (L) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende 3.3 Yrkande angående motion av Jerker Schmidt (L) att inrätta ett veteranmonument i Göteborg Kommunstyrelsen föreslås besluta Att Att Stadsledningskontoret får i uppdrag att skyndsamt utreda möjligheterna för uppförande och finansiering av ett veteranmonument. Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda möjligheten att tillsammans med andra parter uppmärksamma veterandagen i Göteborg. ÄRENDET Vi menar att staden Göteborg bör hedra sina veteraner med ett monument. Ett monument i Göteborg skulle i allra högsta grad bidra i arbetet att lyfta fram de tusentals veteraner som i dag har tjänstgjort. Stadsdelningskontoret får i uppdrag att skyndsamt utreda möjligheterna för uppförande och finansiering av ett veteranmonument tillsammans med eventuella externa parter. Just nu har Sverige militär personal i Mali, norra Irak, Adenviken, Afghanistan och på många andra ställen världen över. Det är män och kvinnor som på Sveriges uppdrag sätter sina liv på spel för att göra andras tillvaro säkrare. Ska Sverige även framöver kunna bidra till global fred och säkerhet måste samhällets uppskattning och stöd visas. Riksdagen beslutade 2010 om en svensk veteranpolitik. Veteranutredningen har haft i uppdrag att dels följa upp och utvärdera genomförandet av den svenska veteranpolitiken och veteransoldatlagstiftningen så långt, dels bedöma om den behövde utvecklas vidare, bl.a. vad gäller eventuellt behov av en veteranlagstiftning som även gäller civila som tjänstgjort i internationella insatser. Utredningen kom fram till att även sådan personal skulle kunna betraktas som veteraner, och i och med det vid behov kunna nyttja samhällets särskilda stödåtgärder. Vi menar att utgångspunkten är att alla veteraner, både civila och militära, bör försäkras stöd före, under och efter tjänstgöring i en internationell och nationella insats eller verksamhet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (9) 41

48 För att hedra och att högtidlighålla minnet av de som stupat genomförs en ceremoni på den så kallade Veterandagen. Sedan 2011 har veterandagen statsceremoniell status och hålls årligen 29 maj, vilket är oerhört positivt. Veteraner förtjänar att uppmärksammas. Vi vill därför att Stadsledningskontoret får i uppdrag att utreda möjligheten att tillsammans med andra parter uppmärksamma veterandagen i Göteborg. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (9) 42

49 Från: Jeanette Stål För SLK VO HR Skickat: den 3 juli :01 Till: Askimfrölundahögsbo Askimfrolundahogsbo <askimfrolundahogsbo@askimfrolundahogsbo.goteborg.se>; Angered Angered <angered@angered.goteborg.se>; Lundby Lundby <lundby@lundby.goteborg.se>; Majornalinne Majornalinne <majornalinne@majornalinne.goteborg.se>; Centrum Centrum <centrum@centrum.goteborg.se>; Västragöteborg Vastragoteborg <vastragoteborg@vastra.goteborg.se>; Västrahisingen Vastrahisingen <vastrahisingen@vastrahisingen.goteborg.se>; Östragöteborg Ostragoteborg <ostragoteborg@ostra.goteborg.se>; Norrahisingen Norrahisingen <norrahisingen@norrahisingen.goteborg.se>; Örgrytehärlanda Orgryteharlanda <orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se>; Grundskoleförvaltningen Grundskola <grundskoleforvaltningen@grundskola.goteborg.se>; Förskoleförvaltningen Forskola <forskoleforvaltningen@forskola.goteborg.se>; Kultur Kultur <kultur@kultur.goteborg.se>; Social resurs Socialresursforvaltning <social.resurs@socialresurs.goteborg.se>; Idrottoförening Idrottsochforeningsforvaltningen <idrottoforening@ioff.goteborg.se>; info@gryning.se; framtiden@framtiden.se; Educ Info Educ <educ.info@educ.goteborg.se>; Anna-Carin Jansson <anna-carin.jansson@stadshuset.goteborg.se>; Maria Siewers <maria.siewers@stadshuset.goteborg.se>; Ida Rosell <ida.rosell@stadshuset.goteborg.se>; Lena Hasselgren <lena.hasselgren@stadshuset.goteborg.se>; Maria Balaban <maria.balaban@stadshuset.goteborg.se>; Helena Österlind <helena.osterlind@stadshuset.goteborg.se>; Paula Aijmer <paula.aijmer@stadshuset.goteborg.se>; info@kvinnojouren-ada.nu; infogoteborg@fryshuset.se; goteborg@gapf.se; info@gbgrc.se; homangbg@hotmail.com; henrik.frykberg@interreligiosacentret.se; kvinnofolkhogskolan@kvinno.fhsk.se; gbg@mfj.se; info@goteborg.rfsl.se; riskgoteborg@f-risk.org; infogoteborg@terrafem.org; post@vgregion.se; info@jamy.se; vastragotaland@lansstyrelsen.se; ostergotland@lansstyrelsen.se Ämne: 1316/17 Remiss Förslag till Göteborgs stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck *************** BEGÄRAN OM YTTRANDE *************** Diarienr: 1316/17 ***************************************************************** Ärende: Stadsledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med Social resursförvaltning ta fram en plan för stadens arbete mot hedersförtryck, parallellt med den planerade kartläggningen av hedersförtryckets utbredning och karaktär i Göteborg Remisstid: Svar senast: Bifogat ärende översänds för yttrande till samtliga SDN, till Social resursnämnd, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Utbildningsnämnden, Idrotts- och föreningsnämnden, Kulturnämnden samt till Gryning vård AB och Förvaltnings AB Framtiden. Följande råd, civilsamhällesorganisationer samt externa offentliga aktörer ges tillfälle att yttra sig över ärendet: Göteborgs Stads HBTQ-råd Göteborgs Stads pensionärsrådet 43

50 Göteborgs Stads råd för den nationella minoriteten romer Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor Göteborgs Stads sverigefinska råd Studentforum Ungdomsfullmäktige Ada kvinnojour Fryshuset Göteborg GAPF Göteborg Göteborgs Rättighetscenter - mot diskriminering Homan Interreligiösa centret Göteborg Kvinnofolkhögskolan Män för jämställdhet Göteborg RFSL Göteborg RISK Göteborg Terrafem Göteborg Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen Västra Götaland Jämställdhetsmyndigheten Länsstyrelsen i Östergötland Yttrandet ska vara nämnd-/styrelsebehandlat och tydligt uttrycka om nämnden/styrelsen tillstyrker, avstyrker eller inte tar ställning till förslagen. Yrkanden, skiljaktiga meningar, reservationer, särskilda yttranden m m från nämnd-/styrelsebehandlingen ska alltid bifogas. Stadsledningskontoret önskar svar på följande frågor: 1. Finns det utgångspunkter, delmål och/eller aktiviteter som ni anser borde strykas i planen? Om ja - vilka och motivera varför. 2. Finns det utgångspunkter, delmål och/eller aktiviteter som planen borde inkludera? Om ja - föreslå vilka och motivera varför. 3. Ger målsättningen, delmålen och aktiviteterna den ledning och stöd som behövs för att nå planens mål? Om inte, vad saknas? Protokollsutdraget och tjänsteutlåtandet/yttrandet ska alltid returneras i aktuell mall till förvaltningsbrevlådan på Stadsledningskontoret (Stadsledningskontoret/Stadsledningskontoret/GBGStad; stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se). Mallen heter "Svar på remiss" och är en av LIS-mallarna. Om du behöver hjälp med att använda mallen "Svar på remiss", kontakta Support Intraservice på telefon Om inte mallen används kan inte ert remissvar hanteras. Följande perspektiv enligt beslut i Kommunfullmäktige ska alltid kommenteras: Ekonomiska perspektivet 44

51 Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) Jämställdhetsperspektivet Mångfaldsperspektivet Miljöperspektivet Omvärldsperspektivet För Göteborgs Kommunstyrelse Jeanette Stål Handläggare tfn

52 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr Yrkande från S och MP angående planering för genomförandet av kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborg Tidigare behandling Bordlagt den 14 juni 2017, 505. Handlingar Yrkande från S och MP den 14 juni Yrkande från L, M och KD den 9 juni Yrkande från V den 23 augusti Yrkanden Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) yrkar bifall till yrkande från S och MP den 14 juni Jonas Ransgård (M) yrkar bifall yrkande från L, M och KD den 9 juni Daniel Bernmar (V) yrkar bifall till yrkande från V den 23 augusti Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer först propositioner på yrkandet från S och MP, beslutsats 1 i yrkande från L, M och KD och yrkandet från V och finner att yrkandet från S och MP bifallits. Ordföranden antecknar yrkandet från S och MP som Ja-proposition i huvudvoteringen. Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer därefter propositioner på återstående yrkanden och finner att yrkandet från Jonas Ransgård (M) beträffande beslutsats 1 i yrkande från L, M och KD antagits som motförslag. Huvudvotering Godkänd voteringsproposition: Ja för bifall yrkandet från S och MP och Nej för bifall till beslutsats 1 i yrkande från L, M och KD. Mariya Voyvodova (S), Ulf Kamne (MP), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), tjänstgörande ersättaren Jonas Attenius (S) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (6). Jonas Ransgård (M), Helene Odenjung (L), Kristina Tharing (M), Maria Rydén (M), Martin Wannholt och tjänstgörande ersättaren Hampus Magnusson (M) röstar Nej (6). Daniel Bernmar (V) avstår från att rösta (1). 1 (2) 46

53 Med ordförandens utslagsröst finner Ann-Sofie Hermansson att yrkandet från S och MP bifallits. Kommunstyrelsen beslutar härefter att bifalla beslutssats 2 och 3 i yrkande från L, M och KD den 9 juni Beslut Enligt yrkande från S och MP samt yrkande från L, M och KD: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med Social resursförvaltning ta fram en plan för stadens arbete mot hedersförtryck, parallellt med den planerade kartläggningen av hedersförtryckets utbredning och karaktär i Göteborg. 2. Kommunstyrelsen hemställer till stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden om att förstärka elevhälsan, kompetensutveckling inom socialtjänsten samt bilda nätverk i staden där kunskap kan spridas enligt ovan yrkande från L, M och KD den 9 juni Stadsledningskontoret får i uppdrag att söka samverkan med Swedavia och Landvetter flygplats hitta metoder för att förhindra och förebygga barnäktenskap/bortgifte utomlands. Expedieras Stadsledningskontoret Social resursnämnd Stadsdelsnämnderna Utbildningsnämnden Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, utdrag ur protokoll 2(2) 47

54 Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck

55 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 49

56 Dokumentnamn: Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck Beslutad av: Gäller för: Diarienummer: Datum och paragraf för beslutet: [Nämnd/styrelse/befattning] [Text] Dokumentsort: Giltighetstid: Senast reviderad: Dokumentansvarig: Plan [Datum] [Funktion] Bilagor: Innehåll Inledning... 3 Syftet med denna plan... 3 Vem omfattas av planen... 3 Giltighetstid... 3 Bakgrund... 3 Kopplingar till andra styrande dokument... 6 Implementering... 7 Uppföljning av denna plan... 7 Planen... 8 Utgångspunkter för planen... 8 Mänskliga rättigheter och lagstiftning... 8 Intersektionalitet... 8 Normmedvetenhet... 9 Delmål 1 Främjande och förebyggande insatser Delmål 2 Stöd till individer i hederskontext Delmål 3 Stöd till yrkesverksamma Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 50

57 Inledning Syftet med denna plan Syftet med planen är att utveckla och stärka stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck med målsättning att tillgodose alla göteborgares, särskilt barn och ungas, rätt till ett liv fritt från våld och förtryck. Vem omfattas av planen Planen gäller för samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Utbildningsnämnden, Idrotts- och föreningsnämnden, Kulturnämnden, Förvaltnings AB Framtiden och Gryning vård AB. Giltighetstid Planen gäller för perioden Bakgrund Frågor om hedersrelaterat våld och förtryck har sedan slutet av 1990-talet uppmärksammats i flertalet västeuropeiska länder och internationellt genom FN:s arbete. Sedan morden på Sara Abed Ali (1996) och Pela Atroshi (1999) och framförallt mordet på Fadime Sahindal (2002) har begrepp som hedersmord, hedersvåld och hedersförtryck används i den svenska debatten. Det råder dock en polariserad samhällsdebatt och en oenighet kring förståelsen av hedersrelaterat våld och förtryck då det finns ett flertal olika perspektiv på frågan. De konflikter och motsättningar som finns i debatten visar på att hedersrelaterat våld och förtryck är en komplex samhällsfråga. Motsättningarna kan även utgöra en utmaning både för kunskapsinhämtning samt arbetet med riktade insatser. Stadens arbete måste därför vara långsiktigt, uthålligt och lyhört. Gemensamt för olika beskrivningar av hur hedersrelaterat våld och förtryck tar sig uttryck är våldets kollektiva karaktär, att flera personer, ofta närstående är involverade i att planera, sanktionera och utöva våldet. Syftet med vissa våldsuttryck är att de ska synas för att upprätthålla heder i gemenskapen, medan andra sker mer i det fördolda. Att leva i en hederskontext kan innebära att vara bevakad eller kontrollerad på flera olika sätt, exempelvis att inte själv få välja sitt umgänge eller kunna röra sig fritt, att inte bestämma över sin egen kropp, identitet och sexualitet, att inte kunna välja partner fritt eller göra fria studie- eller yrkesval. Det kan även innebära att tvingas kontrollera sina syskon, barn, partner eller annan närstående. Dessa kontrollmekanismer och begränsningar bygger på starkt patriarkala, kollektivistiska och heteronormativa normer och strukturer med syfte att bevara heder, rykte och anseende. De kan även fungera som ett alternativt välfärdssystem, en inneslutenhet som ersätter det omgivande samhällets skyddsnät då staten antingen är svag eller samhället starkt segregerat. Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 51

58 Hedersrelaterat våld och förtryck kan därmed inkludera flera olika former av våld, inklusive psykiskt, socialt, sexuellt och fysiskt våld 1 och angränsar ofta till, eller överlappar med, våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. I verkligheten finns inga skarpa gränser mellan dessa olika våldsuttryck och i många fall är det psykiska våldet i form av begränsningar, kontroll, hot, kränkningar och ryktesspridning mer utbrett än det fysiska våldet. Ofta är det även dolt och rädslan för att bli utsatt bidrar till att ständigt vara på sin vakt eller anpassa sig. Våldet och förtrycket utövas inte uteslutande i hemmet av den närstående familjen, utan kan även utövas av en större gemenskap där bostadsområden, skolor, sociala medier och transnationella nätverk framträder alltmer som arenor för hedersrelaterat våld och förtryck. Förståelsen för hedersrelaterat våld och förtryck i denna plan utgår ifrån en bred ansats som även inkluderar kvinnlig könsstympning, barn- och tvångsäktenskap och vardagsheder. För utsatta kan det hedersrelaterade våldet och förtrycket ofta normaliseras och bli en del av vardagen eller väcka känslor av skam. Att bryta mot kollektiva förväntningar ställer höga krav på individen. Många anpassar sig därför till vad som förväntas av dem i olika sammanhang och lever i vissa fall dubbelliv. Detta kan medföra att personer inte söker hjälp. Det finns även en rädsla och osäkerhet bland många yrkesverksamma och andra aktörer som möter personer som är utsatta eller riskerar att utsättas 2. Det finns en risk att osäkerheten leder till att man inte agerar när en person far illa. Även brist på samordning och kunskap om frågans komplexitet och de utsattas olika behov och livsvillkor leder till att insatser inte sätts in. Parallellt med framtagandet av denna plan pågår under därför en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck som genomförs i Stockholm, Göteborg och Malmö av forskare. De tre städerna vill stärka arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck och har därför gått ihop för att få ett kunskapsunderlag till förbättrade möjligheter att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt vidta adekvata åtgärder både för dem som utsätts samt våldsutövarna. Kartläggningen ska således ses som ett stöd till implementeringen av planen. Det har tidigare genomförts flera olika kartläggningar kring hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige som visar på att den kunskap som finns om hedersrelaterat våld och förtryck stundtals är motstridig då studierna visar på väldigt olika resultat 3. Troligen beror detta på att man haft olika definitioner av hedersrelaterat våld och förtryck, olika målgrupper och urval, samt olika undersökningsmetoder. Flera av de kartläggningar som hittills genomförts i Sverige har dessutom främst inriktat sig på att beskriva flickor och kvinnors utsatthet. Även om den samlade bilden är att flickors och kvinnor är mer utsatta och begränsade i en hederskontext, ger detta inte en tillräckligt heltäckande bild av frågans komplexitet. Det finns därmed en risk att personer i en hederskontext osynliggörs i mötet med kommunens verksamheter och att stöd uteblir. Exempelvis beskriver en rapport från Länsstyrelsen i Östergötland att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck fortfarande präglas av bilden av att den utsatta är en heterosexuell flicka eller ung kvinna 1 Socialstyrelsen (2007) Frihet och ansvar: en undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma över sina liv. Allmänna tendenser med fördjupad analys kring utsatthet för kränkande behandling, hot och/eller våld, särskilt hedersrelaterat våld från nära anhöriga. 2 Länsstyrelsen i Östergötlands län (2015) Att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. 3 Några exempel är: Ungdomsstyrelsen (2009) Gift mot sin vilja; Schlytter et al. (2009) Oskuld och heder; VHEK (2015) 1100 och (2016) 1200; TRIS (2012) Trippelt utsatt, med flera. Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 52

59 som blir kontrollerad av sin pappa och sina bröder 4. Detta medför att bland andra personer med funktionsnedsättningar, pojkar och män, nyanlända, ensamkommande barn och unga, samt hbtq-personer därmed riskerar att osynliggöras när de inte passar in i den mall man skapat för att identifiera utsatta. Det kan även medföra att utsatta avstår från att söka hjälp. Mot bakgrund av detta har de tre städerna sett ett behov av att genomföra en gemensam kartläggning och analys av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär där synen på vem som är våldsutsatt och våldsutövare breddas och fördjupas. Kartläggningens resultat integreras i aktiviteterna som föreslås i denna plan. Utöver den pågående kartläggning har det under 2017 även tillsatts en central samordnare för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad. Samordningsuppdraget finns inom Social resursförvaltning, på Dialoga, som är ett kompetenscentrum om våld i nära relationer. Samordnaren ska tillhandahålla stöd till stadens verksamheter i form av kompetens och samarbetsforum för att utbyta erfarenheter. Inom samordningsuppdraget är fem utvecklingsområden identifierade: stöd till individer; stöd till yrkesverksamma; kompetensutveckling; samverkan och förebyggande arbete. Det är utifrån dessa utvecklingsområden som denna plan är utformad. Hedersrelaterat våld och förtryck har tidigare ingått i Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer (giltig ), men under 2017 gav Kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan som specifikt riktar sig mot hedersrelaterat våld och förtryck. Denna plan ska komplettera och stärka det pågående arbete som redan sker i staden samt dra lärdomar från kartläggningen. Stadsledningskontoret i samverkan med Social resursförvaltning ansvarar för framtagandet av planen och innehållet i planen har arbetats fram i medskapande processer tillsammans med representanter från stadens verksamheter och från civilsamhälleorganisationer. På nationell nivå återfinns arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom ramen för den nationella jämställdhetspolitiken. Den tioåriga nationella strategin från 2017, Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid, omfattar mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål 5. Det nationella kompetensteamet, vid Länsstyrelsen i Östergötland, samordnar och stödjer arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer, inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor 6. 4 Länsstyrelsen i Östergötlands län (2015) Att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. 5 Regeringen (2016) Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid. Regeringens skrivelse 2016/17:10. 6 Läs mer på Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 53

60 Kopplingar till andra styrande dokument Nedan listas de antagna program och planer som i störst omfattning angränsar till denna plan: Styrande dokument Dialog och samarbete - Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete Göteborgs Stads plan för att förbättra HBTQpersoners livsvillkor Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Göteborgs Stads program för en jämlik stad Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa Göteborgs Stads plan för jämställdhet Göteborgs Göteborgs Stads plan för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Kopplingar till hedersrelaterat våld och förtryck Omfattar kopplingar till stadens våldspreventiva arbete. Belyser hbtq-personers specifika utsatthet. Omfattar kopplingar till våld i nära relationer. Omfattar kopplingar till långsiktiga satsningar för att ska skapa likvärdiga livsvillkor för alla som bor, vistas och verkar i staden med tyngd på tidiga insatser i barns liv, samt pekar ut att en grundförutsättning för att nå målet en jämlik stad är ett intersektionellt och normmedvetet arbetssätt. Belyser personer med funktionsnedsättnings specifika utsatthet. Slår fast att alla stadens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter. Omfattar kopplingar till långsiktiga psykosociala insatser. Omfattar kopplingar till stadens arbete med jämställdhet, våldsutsatthet och destruktiva maskulinitetsnormer. Omfattar kopplingar till stadens arbete med SRHR. Giltighet och fastställare Beslutad i KF Beslutad i KF Beslutad i KF Beslutad i KF Beslutad i KF 2016 tillsvidare Beslutad i KF Beslutad i KF Ska upp till beslut i KF under Ska upp till beslut i KF under 2018 Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 54

61 Implementering Varje nämnd och styrelse som omnämns i planen ansvarar för dess implementeringen och måluppfyllelse. Det kommer även att finnas en för staden gemensam grupp för implementering som följer hur arbetet med planen utvecklas. Stadsledningskontoret har den strategiska rollen i staden och Social resursförvaltning ansvarar för det operativa stödet via den centrala samordnaren. Implementeringsgruppen kan bygga vidare på redan befintliga nätverk, exempelvis det som finns kopplat till Göteborgs stads plan mot våld i nära relationer. Samordnaren mot hedersrelaterat våld och förtryck ansvarar idag för att regelbundet sammankalla denna grupp, samt vid behov bjuda in andra aktörer för avstämning och erfarenhetsutbyte. Uppföljning av denna plan En kvalitativ uppföljning av planen kommer efter en tvåårsperiod genomföras av Stadsledningskontoret med utgångspunkt i att följa upp de förväntade resultat som definieras i relation till aktiviteterna nedan, samt hur kartläggningens resultat och rekommendationer har tagits tillvara i de kompetenshöjande insatserna. Efter det att planens tidsperiod löpt ut, ska en utvärdering göras i förhållande till måluppfyllelse och relevans. Utvärderingen ska ge vägledning i stadens fortsatta arbete med frågan. Ett antal aktiviteter kommer på förslag även att följas upp i den baselinestudie som tas fram utifrån Göteborgs Stads plan för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) 7. 7 Beslut om SRHR-planen bordlades av Social resursnämnd, Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 55

62 Planen Det övergripande syftet med planen är att utveckla och stärka stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck med målsättning att tillgodose alla göteborgares, särskilt barn och ungas, rätt till ett liv fritt från våld och förtryck. Planen är indelad i tre delmål som ska stödja det övergripande syftet samt tre utgångspunkter som ska vara vägledande för planens implementering. Delmålen består av tre av de fem utvecklingsområden som identifierats inom det centrala samordningsuppdraget. De två återstående områdena: kompetensutveckling och samverkan går som en röd tråd genom de tre delmålen som fokuserar på: 1. Främjande och förebyggande insatser 2. Stöd till individer i hederskontext 3. Stöd till yrkesverksamma Utgångspunkter för planen Mänskliga rättigheter och lagstiftning Både internationella konventioner och svensk lagstiftning ger tyngd åt stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Frihet från våld och förtryck är en universell och grundläggande mänsklig rättighet som denna plan tar som sin utgångspunkt i, med särskilt fokus på barn och ungas livsvillkor. Göteborg ska vara en stad där de mänskliga rättigheterna genomsyrar alla stadens verksamheter, vilket innebär att respektera, skydda, uppfylla och främja rättigheter för alla som bor, vistas och verkar i staden. I grunden för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck finns FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna samt konventionerna om avskaffande av all diskriminering av kvinnor (kvinnokonventionen); om barnens rättigheter (barnkonventionen); och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa ger individuella rättigheter som de stater som har ratificerat konventionerna förbinder sig att värna. Därutöver förtydligas samhällets ansvar att arbeta mot alla former av våld och förtryck i en rad olika lagar, inklusive brottsbalken, diskrimineringslagen, skollagen, socialtjänstlagen, föräldrabalken med flera. Sedan 1982 finns även en lag om förbud mot könsstympning av kvinnor och sedan 2014 finns en förstärkt lagstiftning mot barn- och tvångsäktenskap. Intersektionalitet Den andra utgångspunkten följer från att hedersrelaterat våld och förtryck förstås som ett komplext samhällsproblem och fokuserar på hur olika maktordningar samverkar och förstärker varandra, men också hur de kan skifta i både tid och rum. Med maktordningar menas hierarkiska strukturer i samhället, exempelvis könsmaktsordning, vilket innebär att det finns patriarkala strukturer enligt vilka kvinnor har mindre makt än män 8. Andra 8 Läs mer: Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 56

63 maktordningar styrs exempelvis av socioekonomi, sexualitet, etnicitet, ålder, funktionsvariation med flera. Patriarkala, kollektivistiska och heteronormativa strukturer ligger till grund för det hedersrelaterade våldet och förtrycket. För att bättre förstå hur dessa samverkar, samt knyta an till det intersektionella arbets- och förhållningssättet som beskrivs som en grundförutsättning för arbetet med Jämlikt Göteborg, används här intersektionalitet som den andra utgångspunkten för planen. Ordet intersektionalitet kommer från engelskan intersection, som kan betyda vägkorsning eller skärning. Det används för att beteckna hur olika maktordningar påverkar och ibland förstärker varandra. En enskild maktordning kan inte förstås oberoende av andra. En liknelse kan här göras med att i jämställdhetsarbetet inte analysera kön separat från andra kategorier utan snarare utgå utifrån devisen: alltid kön, men inte bara kön När förståelsen om hedersrelaterat våld och förtryck enbart utgår ifrån att den utsatta är en heterosexuell flicka eller ung kvinna som blir kontrollerad av sin pappa och sina bröder, finns en risk att andra grupper av våldsutsatta och våldsutövare osynliggörs. Exempelvis utesluts då hbtq-personers specifika utsatthet för så kallade omvändelseförsök via tvångsäktenskap 11. Även den särskilda riskutsatthet som personer med en intellektuell funktionsnedsättning lever med i en hederskontext riskerar då att försummas Ett annat exempel, som alltmer börjar uppmärksammas, är pojkars och unga mäns dubbla roll som både våldsutsatta och våldsutövare 14. Intersektionalitet ska i denna plan ses som ett verktyg som hjälper till att skapa behovsanpassade insatser utifrån förståelsen för hur flera maktordningar samspelar och hur våldet och förtrycket tar sig flera olika uttryck som kan skilja sig åt mellan/inom grupper och i olika sammanhang. Normmedvetenhet Den tredje utgångspunkten är normmedvetenhet, vilket återigen knyter an till Jämlikt Göteborgs grundförutsättningar. Normer är outtalade föreställningar om vad som anses vara normalt i ett visst sammanhang. Genom att synliggöra normer som riskerar att begränsa och diskriminera blir det också möjligt att ifrågasätta och förändra dem. Grunden för normmedvetenhet är att granska sig själv och sin verksamhet. I rapporten Normbrytande liv i Göteborg 15 konstateras exempelvis att den utsatthet som många hbtq-personer upplever kan förstås i relation till heteronormen. De kommunala verksamheterna är oftast uppbyggda utifrån en heteronormativ förståelse och riskerar därför möta brukaren som enbart heterosexuell och cisperson. Detta är särskilt allvarligt då det gäller våldsutsatthet bland asylsökande hbtq-personer och unga hbtq-personer eftersom en ensidig heteronormativ tolkning av hedersrelaterat våld och förtryck riskerar försumma deras specifika våldsutsatthet. Ett normmedvetet förhållningssätt kan istället bidra till att vi bättre kan förstå människors olika förutsättningar och livsvillkor. 9 Läs mer: 10 Länsstyrelsen i Skåne (2018) Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer. 11 Darj, Nathorst-Böös, Jarl-Åberg (2011) HBT & heder: en intervjustudie om unga HBT-personer som lever i familjer med hedersnormer. Stockholm: ALMAeuropa & RFSL Ungdom. 12 TRIS (2012) Trippelt utsatt och TRIS (2014) Trippelt utsatt - Att utveckla en handlingsplan för att motverka hedersrelaterat förtryck och våld på gymnasiesärskolan. 13 Läs mer: 14 Schlytter och Rexvid (2016); Darvishpour et al. (2010) 15 Göteborgs Stad (2014) Normbrytande liv i Göteborg. Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 57

64 Delmål 1 Främjande och förebyggande insatser Målsättning Det finns ett främjande och förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck som bidrar till att tillgodose alla göteborgares, särskilt barn och ungas, rätt till ett liv fritt från våld och förtryck. Beskrivning Främjande och förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck tar sin utgångspunkt i ett långsiktigt arbete med demokrati, mänskliga rättigheter, jämlikhet och normmedvetenhet (aktivitet 1.1). Här behövs både generella insatser och tidiga insatser riktade mot barn och unga. Det främjande och förebyggande arbetet handlar därutöver om att skapa tillitsfulla relationer med föräldrar, vårdnadshavare och andra familjemedlemmar via stärkt kontakt och dialog (aktivitet 1.2). Förskola och skola är arenor där barn och unga vistas dagligen och har därför en viktig roll i att förebygga våld och förtryck i alla dess former. Här finns även möjligheter till främjande insatser genom att skapa tillitsfulla relationer till barn, unga och deras vårdnadshavare vilket kan bidra till kontinuitet i arbetet. Kultur- och fritidssektorn samt idrottsverksamheter har också viktiga roller att aktivt arbeta för att förebygga alla former av våld och förtryck. Andra arenor inkluderar bland andra familjecentraler och öppna förskolor där det finns möjligheter att skapa tillitsfulla relationer både till barn och deras vårdnadshavare. Även i sex- och samlevnadsundervisningen finns det många möjligheter att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck utifrån ett stärkt fokus på bland annat normmedvetenhet kring sexualitet, genus, maskulinitet och rätten till sin kropp (aktivitet 1.3). Här är även elevhälsan och ungdomsmottagningar viktiga arenor för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det är också viktigt att integrera kunskap och kännedom om hedersrelaterat våld och förtryck i det övergripande våldspreventiva, trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i staden (aktivitet 1.4). Aktiviteter 1.1 Stärkt långsiktigt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter Att stärka det långsiktiga arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter kopplat till ett liv fritt från våld och förtryck tar sin utgångspunkt i att satsa på tidiga insatser hos barn och unga. Detta hänger ihop med arbetet inom Jämlikt Göteborg där ett målområde är att skapa en god start i livet och goda uppväxtvillkor. Det angränsar även tydligt till förskolans och skolans demokratiuppdrag, samt det arbete med utgångspunkt i demokrati och mänskliga rättigheter som sker inom kultur- och fritidssektorn, idrottsverksamheter eller annan kommunal verksamhet som möter barn och unga. Detta långsiktiga arbete Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 58

65 kopplar tydligt an till Göteborgs Stads kommande jämställdhetsplan och målet att staden arbetar främjande och förebyggande för att motverka destruktiva normer kring maskulinitet och våld, samt till Göteborgs Stads kommande plan för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Aktivitet 1.1 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Stärka det långsiktiga arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter kopplat till ett liv fritt från våld och förtryck Barn och unga Förskola och skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, familjecentraler, Välkomsten, familjehem, kultur- och fritidsverksamhet, idrottsverksamheter, bibliotek, Integrationscentrum med flera Samtliga stadsdelsnämnder, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Utbildningsnämnden, Idrotts- och föreningsnämnden, Kulturnämnden Att stadens främjande och förebyggande arbete motverkar hedersrelaterat våld och förtryck och bidrar till att tillgodose alla göteborgares, särskilt barn och ungas, rätt till ett liv fritt från våld och förtryck 1.2 Stärkt kontakt med föräldrar och vårdnadshavare Föräldrar, vårdnadshavare eller andra familjemedlemmar är viktiga målgrupper som behöver mer riktade och prioriterade insatser för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att inkludera föräldrar och andra familjemedlemmar finns möjligheter till att genomföra ett långsiktigt främjande och förebyggande förändringsarbete. Att utveckla och stärka kontakten med föräldrar och vårdnadshavare kan innebära att skapa plattformar för föräldrasamtal, föräldrastöd eller andra dialoger som är lyhörda, inkluderande och tillgängliga utifrån olika gruppers förutsättningar och behov. Även här ska demokrati, mänskliga rättigheter och normmedvetenhet genomsyra. En viktig målsättning i dessa dialoger är att motverka den rädsla eller okunskap som kan råda i relation till myndigheter och därmed stärka tilliten till offentliga institutioner, men även stärka yrkesverksammas känsla av trygghet i att bemöta och hantera hedersrelaterat våld och förtryck. Ett exempel från Västra Hisingen är att stötta förskolor och skolor i att använda värdegrundsdialoger utifrån Bygga Broars modell för att stärka det långsiktiga arbetet. Andra exempel kan vara relationsskapande dialoger utifrån ett familjecentrerat arbetssätt eller på andra arenor för föräldrastöd där ett främjande och förebyggande arbete kan utvecklas och stärkas. Aktivitet 1.2 Målgrupp Arenor Utveckla och stärka kontakten med föräldrar och vårdnadshavare Yrkesverksamma och föräldrar/vårdnadshavare Förskolor och skolor, ungdomsmottagningar, familjecentraler, IFO- FH, Integrationscentrum med flera Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 59

66 Aktivitet 1.2 Ansvar Förväntat resultat Utveckla och stärka kontakten med föräldrar och vårdnadshavare Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, Förskolenämnden, Grundskolenämnden Att det finns stärkt kontakt via föräldrasamtal eller andra dialoger med vårdnadshavare som är lyhörda, inkluderande och tillgängliga utifrån olika gruppers förutsättningar och behov 1.3 Sex- och samlevnadsundervisning Att integrera kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck i sex- och samlevnadsundervisningen kan bidra till att stärka barn och ungas grundläggande kunskaper om sina sexuella och reproduktiva rättigheter, främja sexuell hälsa och öka normmedvetenheten kring bland annat sexualitet, genus, maskulinitet och patriarkala strukturer. I sex- och samlevnadsundervisningen finns det många tillfällen att beröra olika uttryck av hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat rätten att bestämma över sin egen kropp, identitet och sexualitet, rätten att fritt välja sin partner, gränsdragningar, kvinnlig könsstympning och myten om mödomshinnan. Undervisningen vilar på flera lärare och elevhälsan är en viktig del av arbetet. Syftet är att öka tryggheten i att bedriva undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. Denna aktivitet kopplar även an till det föreslagna delmål två i Göteborgs Stads plan för arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR): att stadens verksamheter tillhandahåller grundläggande kunskap och information om sexualitet och rättigheter. Aktivitet 1.3 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Integrera kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck i sex- och samlevnadsundervisningen Yrkesverksamma som ansvarar för sex- och samlevnadsundervisning samt barn och unga Grundskolor, särskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor Social resursnämnd, Grundskolenämnden, Utbildningsnämnden Yrkesverksamma känner ökad trygghet i att bedriva undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck, och barn och ungas grundläggande kunskaper om sina sexuella och reproduktiva rättigheter är stärkt 1.4 Stärkt koppling till stadens övergripande våldspreventiva arbete Att integrera hedersrelaterat våld och förtryck i stadens våldspreventiva arbete innebär att det finns en starkare koppling till och ökad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck inom ramen för det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet. Här finns tydliga angränsningar till Göteborgs Stads program för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete, modellen Trygg i Göteborg och samverkan med kommunpoliser. En annan koppling är till aktiviteten i Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor: att genomföra kompetenshöjande insatser kring hbtq/heder i de kommunala bostadsbolagen och störningsjourerna. Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 60

67 Aktivitet 1.4 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Integrera hedersrelaterat våld och förtryck i stadens övergripande våldspreventiva arbete Yrkesverksamma inom det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i staden, exempelvis våld i nära samordnare, trygg i samordnare, SSPF-koordinator, fältgrupper, bostadsvärdar med flera Offentliga platser, skolor, fritidsverksamhet, bostadsbolag och störningsjourer, IFO-FH, med flera Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, Förvaltnings AB Framtiden Att det finns en kännedom om hedersrelaterat våld och förtryck inom det trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbetet i staden Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 61

68 Delmål 2 Stöd till individer i hederskontext Målsättning Individer som lever i hederskontext upptäcks tidigt och erbjuds samordnade insatser utifrån behov. Beskrivning Stöd till individer i hederskontext innefattar tidiga, akuta och långsiktiga insatser samt tydlig information om var och hur stöd finns att få. Det är många aktörer som behöver samverka för att stödet ska fungera. Utöver stadens verksamheter, behövs hälso- och sjukvården och inte minst civilsamhällets organisationer. I vissa fall behövs även polisoch åklagarmyndigheten. Samordningen av dessa aktörer beskrivs i delmål tre. En förutsättning för att erbjuda stöd till individer i en hederskontext är att någon ser och förstår vad som händer. Ofta handlar den första kontakten om någon annat och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck uppdagas först efter att förtroendefulla relationer har skapats. Det är därför avgörande att yrkesverksamma i brukarnära verksamheter har goda grundkunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck för att förstå och våga uppmärksamma problematiken. Detta är en förutsättning för att tidigt upptäcka alla former av hedersrelaterat våld och förtryck och kunna hänvisa vidare utifrån behov. En annan förutsättning är att personer i en hederskontext upplever att de får det stöd och bemötande de behöver. Det är därför viktigt att bredda den vedertagna bilden av att den utsatta är en heterosexuell flicka eller ung kvinna. Förståelsen för hur bland andra pojkar och män, hbtq-personer, personer med funktionsnedsättningar eller nyanlända utsätts måste därmed stärkas. Även bilden av våldsutövaren måste nyanseras utifrån att de som medverkar till våldet samtidigt själva kan vara utsatta. Behovet av att stärka den grundläggande kompetensen berörs vidare i delmål tre. Nästa förutsättning för att stödet ska bli samordnat utifrån behov är en tydlig ansvarsfördelning och att rutiner finns för hur misstanke eller kännedom om hedersrelaterat våld och förtryck ska hanteras. Det är avgörande vid akuta insatser att all berörd personal vet hur de ska agera eftersom det då inte finns någon tid att förlora, men även vid behov av tidiga insatser behöver rutiner för hantering och samverkan vara på plats. När det gäller barn och unga är det av yttersta vikt att samtliga verksamheter iakttar sin anmälningsskyldighet så att socialtjänsten kan göra en utredning och erbjuda insatser utifrån individuella behov. Observera dock att då det kommer till hedersrelaterat våld och förtryck kan ordinarie rutiner för hantering av ärenden med barn och unga, framförallt en tidig kontakt med vårdnadshavare, utgöra ett hot för den utsatta individen. Samverkan mellan exempelvis skola, elevhälsa, ungdomsmottagning och socialtjänsten är här avgörande för att bygga upp en ömsesidig förståelse för varandras kunskaper och rutiner. Det behövs därför upparbetade kontakter för att yrkesverksamma ska känna trygghet i ansvarsfördelningen och hänvisningskedjan. Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 62

69 Aktiviteter 2.1 Rutiner För att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och att all berörd personal vet hur de ska agera vid misstanke eller kännedom om hedersrelaterat våld och förtryck behövs rutiner i brukarnära verksamheter för att bemöta individer i hederskontext med fokus på att tidigt uppmärksamma och agera samordnat utifrån behov. Rutinerna bör inkludera en kontinuerligt uppdaterad hänvisningskedja, hur samverkan med relevanta aktörer ska se ut, hur sekretess ska säkerställas, anmälningsskyldighet och att säker tolkanvändning används vid behov. Den centrala samordnaren för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck kan vara behjälplig i framtagandet av rutiner och stödja erfarenhetsutbyte mellan verksamheter för att stärka arbetet. Vissa verksamheter har redan tagit fram rutiner för kvinnlig könsstympning. Här finns kunskap och kompetens på området, men kompletteringar kan behöva göras för att fånga bredden av stöd som behövs till individer i en hederskontext. Skolor behöver även inkludera rutiner för hantering av ärenden inför och efter skollov när misstanke finns om bortförande av barn och unga ut ur landet mot deras vilja. Aktivitet 2.1 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Brukarnära verksamheter säkerställer att det finns rutiner för att bemöta individer i hederskontext med fokus på att tidigt uppmärksamma och agera utifrån behov Yrkesverksamma i brukarnära verksamheter Förskolor och skolor, ungdomsmottagningar, Välkomsten, hälsotek, familjecentraler, öppna förskolor, bibliotek, medborgarkontor, IFO- FH, boendestöd, fritids- och idrottsverksamhet, familjehem, asylboenden, Integrationscentrum, bostadsbolag, störningsjourer med flera Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Utbildningsnämnden, Idrotts- och föreningsnämnden, Kulturnämnden, Förvaltnings AB Framtiden Att rutiner finns och används i relevanta brukarnära verksamheter för att säkerställa en tydlig observans, arbetsgång och ansvarsfördelning 2.2 Informationsinsatser Utöver tydliga rutiner behövs även kontinuerliga utåtriktade informationsinsatser om hedersrelaterat våld och förtryck genomföras för att tydliggöra hur och var i stadens verksamheter det finns stöd att få för individer som lever i en hederskontext. Informationsinsatserna kan innebära att ta fram och sprida informationsmaterial muntligt eller i text och bild och ska vara utformade på ett normmedvetet, inkluderande och lättillgängligt sätt. Det kan även innebära att exempelvis socialtjänst eller ungdomsmottagningar besöker skolor eller Integrationscentrum för att informera om sina verksamheter och det stöd som finns att få. Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 63

70 Aktivitet 2.2 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Utåtriktade informationsinsatser om hedersrelaterat våld och förtryck genomförs för att tydliggöra hur och var i stadens verksamheter det finns stöd att få Individer i hederskontext Förskolor och skolor, ungdomsmottagningar, Välkomsten, hälsotek, familjecentraler, öppna förskolor, bibliotek, medborgarkontor, IFO- FH, boendestöd, fritids- och idrottsverksamhet, familjehem, asylboenden, Integrationscentrum, bostadsbolag med flera Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Utbildningsnämnden, Idrotts- och föreningsnämnden, Kulturnämnden, Förvaltnings AB Framtiden Leder till ökad kännedom om hur och var personer kan få stöd vid misstanke eller kännedom om hedersrelaterat våld och förtryck 2.3 Resursteam Resursteam mot hedersrelaterat våld och förtryck är ett verksamhetsnära stöd till både individer i hederskontext och till yrkesverksamma som kommer i kontakt med problematiken. I Angered har arbetet med att bygga upp ett resursteam påbörjats under våren 2018, medan dialog pågår om fler resursteam i ett antal andra stadsdelar samt möjligheten att inrätta ett centralt resursteam. Syftet med ett resursteam är att bistå med förtroendeingivande, sakkunnigt och konsultativt stöd i frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck för att tidigt upptäcka och erbjuda samordnade insatser utifrån behov. Resursteam kan därmed bistå med stöd till individer i hederskontext, kollegial handledning, underlätta samverkan mellan olika kommunala verksamheter genom att vara kontaktpersoner och rådgivare, samt stärka samverkan med civilsamhället, polisen och andra relevanta aktörer. Aktivitet 2.3 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Utveckla resursteam mot hedersrelaterat våld och förtryck Individer i hederskontext och yrkesverksamma Brukarnära verksamheter Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd Individer får ett mer adekvat bemötande och insatser utifrån sina specifika behov och yrkesverksamma känner sig tryggare då de möter individer i hederskontext 2.4 Tidiga insatser När det kommer till tidiga insatser så behöver kompetens stärkas kring riskbedömningar och tillgänglighet till relevanta insatser behöver tydliggöras. Det kan exempelvis finnas behov att få prata om sin situation utan att direkt bli föremål för utredning hos socialtjänsten. Tillitsfulla relationer är avgörande för att råd och stöd ska bli verkningsfullt. Vissa personer som utsätts ser sig inte som utsatta och tänker inte på våldet som övergrepp och hot. Det är alltid viktigt att utgå ifrån personens egen upplevelse även om det är svårt för en utsatt person att göra en fullständig analys av sitt Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 64

71 liv. Verksamheter så som fritidsgårdar, fältgrupper, skolor, elevhälsa och ungdomsmottagningar har här en viktig roll att lyssna med lyhördhet, identifiera problematiken och ge råd och stöd till barn och unga, samt att iaktta sin anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid behov. Det erbjuds även möjlighet till samtal på exempelvis Barnahus, Stödcentrum för brottsutsatta, Kriscentrum för kvinnor och Kriscentrum för män. Till föräldrar och vårdnadshavare finns även en rad olika föräldrastödssatsningar i respektive stadsdel där det erbjuds rådgivning, mötesplatser och andra former av stöd på exempelvis familjecentraler, öppna förskolor och samtalsmottagningar. Andra arenor för tidiga insatser är förskolan där personalen har möjlighet att exempelvis tidigt upptäcka tecken på könsstympning hos unga flickor. För att stärka arbetet med tidiga insatser i brukarnära verksamheter behöver kompetensen om och beredskapen för hedersrelaterat våld och förtryck stärkas. Detta utvecklas vidare i delmål tre. Aktivitet 2.4 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Stärka arbetet med tidiga insatser Individer i hederskontext Brukarnära verksamheter så som fritidsgårdar, fältgrupper, förskolor, skolor, elevhälsa, ungdomsmottagningar, Barnahus, Stödcentrum för brottsutsatta, Kriscentrum för kvinnor, Kriscentrum för män, familjecentraler, öppna förskolan, familjerådgivningen, samtalsmottagningar med flera Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, Förskolenämnden, Grundskolenämnden Att individer i hederskontext vänder sig till brukarnära verksamheter för att få råd och stöd i ett tidigt skede och att kompetens och beredskap då finns tillgänglig 2.5 Akuta insatser Vid akuta ärenden ska en snabb och behovsanpassad hantering säkerställas där socialtjänsten snabbt behöver kopplas in och göra en behovsutredning. För att detta ska vara möjligt behöver socialtjänsten säkerställa att det finns tillräckligt med grundläggande kompetens att tillgå för att göra en initial bedömning och att det även finns tillräckligt med specialinriktad kompetens för hantering av akuta ärenden relaterade till hedersrelaterat våld och förtryck. Vid akuta ärenden kan skyddat boende vara den enda väg som kvarstår. Att leva i skyddat boendet är för de allra flesta en svår och ambivalent situation, där personen i en hederskontext skiljs från hela sin familj men också från hela sitt sociala nätverk. För den utsatta är det en svår balansgång mellan att söka skydd från våld och förtryck och längtan tillbaka till sin familj utifrån hoppet om att situationen ska förändras. Stor lyhördhet och flexibilitet krävs därmed i dessa ärenden. Aktivitet 2.5 Målgrupp Stärka arbetet med akuta insatser Individer i hederskontext Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 65

72 Aktivitet 2.5 Arenor Ansvar Förväntat resultat Stärka arbetet med akuta insatser IFO-FH, socialjouren, Kriscentrum för kvinnor, Kriscentrum för män, Gryning Vård med flera Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, Gryning vård AB Att en snabb och behovsanpassad hantering sker vid akuta ärenden 2.6 Långsiktiga insatser Långsiktiga psykosociala insatser under och efter att akut insats upphört behöver stärkas för både våldsutsatta och deras närstående. Många som sökt skydd återvänder till sin hederskontext på grund av bland annat oro för familjemedlemmar eller skuldkänslor. Att motverka psykisk ohälsa behöver mer långsiktiga insatser. Exempelvis behövs regelbunden uppföljning under och efter skyddat boende via samtalsstöd samt stöd för att bygga upp nya sociala sammanhang via bland andra kontaktperson eller kontaktfamilj. Det kan också handla om unga flickor eller kvinnor som genomgått kvinnlig könsstympning och är i behov av samtalsstöd. I långsiktiga psykosociala insatser bör även närstående inkluderas, om möjligt. Aktivitet 2.6 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Stärka arbetet med långsiktiga psykosociala insatser Individer i hederskontext IFO-FH, Stödcentrum för brottsutsatta, Kriscentrum för kvinnor, Kriscentrum för män, Barnahus, familjerådgivningen Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd Att långsiktigt psykosocialt stöd finns under och efter att akut insats upphört för både våldsutsatta och deras närstående 2.7 Insatser till våldsutövare Insatser till personer som utövar hedersrelaterat våld och förtryck behöver stärkas. Här är medvetenheten om hur våldets kollektiva karaktär särskiljer det från andra former av våld i nära relationer viktig att förstå då gränserna mellan den som utsätts och våldsutövaren kan suddas ut. De som medverkar till våldet kan samtidigt själva vara utsatta. Här är bland annat unga mäns dubbla roll som både våldsutsatta och våldsutövare viktig att bättre förstå, men även hur familjestöd kan utvecklas och stärkas. Aktivitet 2.7 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Stärka arbetet med insatser till våldsutövare Individer i hederskontext IFO-FH, Kriscentrum för kvinnor, Kriscentrum för män Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd Utvecklad kompetens och beredskap i relation till hedersrelaterat våld och förtryck i befintliga behandlarverksamheter Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 66

73 Delmål 3 Stöd till yrkesverksamma Målsättning Yrkesverksamma i staden känner sig tryggare i att förebygga, bemöta och hantera hedersrelaterat våld och förtryck. Beskrivning För att flertalet av insatserna i delmål 2 ska uppfyllas behövs ett stärkt fokus på både samverkan och kompetenshöjande insatser. Det tredje delmålet, stöd till yrkesverksamma, ska därför bidra till att det finns en struktur för samordning, samverkan och erfarenhetsutbyte (aktivitet 3.1); att den grundläggande kompetensen om hedersrelaterat våld och förtryck stärks i stadens brukarnära verksamheter så att våldsutsatthet uppmärksammas tidigt (aktivitet 3.2); att det finns mer specialiserad och fördjupad kompetens att tillgå vid behov (aktivitet 3.3) och att det finns stödmaterial och vägledning att tillgå för att säkerställa implementeringen av planen (aktivitet 3.4). Aktiviteter 3.1 Samordning Den centrala samordnaren för hedersrelaterat våld och förtryck ska tillhandahålla stöd till stadens verksamheter i form av kompetens och samarbetsforum för att utbyta erfarenheter. Inom samordningsuppdraget är fem utvecklingsområden identifierade: stöd till individer; stöd till yrkesverksamma; kompetensutveckling; samverkan; och förebyggande arbete. Det pågår en stärkt samordning mellan stadens verksamheter, hälsooch sjukvården, polis- och åklagarmyndighet och civilsamhälleorganisationer via myndighetsövergripande nätverk med fokus på erfarenhetsutbyte och informationsspridning, samt en myndighetsövergripande arbetsgrupp med fokus på rutiner för samverkan. En bred representation av aktörer som omnämns i planen och ett kontinuerligt uppdaterat arbete ska säkerställas i samordningsuppdraget. Även samarbete med Swedavia och gränspolisen på Landvetter flygplats pågår för att förhindra att barn och unga förs ut ur landet mot deras vilja. Aktivitet 3.1 Målgrupp Arenor Ansvar Stärkt samordning och erfarenhetsutbyte via myndighetsövergripande nätverk, arbetsgrupper och andra samverkansforum Yrkesverksamma i brukarnära verksamheter, VGR, polis- och åklagarmyndighet och civilsamhälleorganisationer med flera Dialoga Social resursnämnd Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 67

74 Aktivitet 3.1 Förväntat resultat Stärkt samordning och erfarenhetsutbyte via myndighetsövergripande nätverk, arbetsgrupper och andra samverkansforum Det finns en tydlig och välfungerande samordningsstruktur för stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck 3.2 Grundläggande kompetenshöjande insatser En förutsättning för att ge stöd till individer i en hederskontext är att förstå och uppmärksamma utsattheten. Därför krävs en viss grundkunskap hos all personal som möter barn, unga och vuxna i brukarnära verksamheter för att kunna upptäcka och ha förståelse för hedersproblematiken. Kontinuerlig utbildning av personal är därför nödvändig. En viktig aspekt av grundkunskapen innebär att kunna identifiera varningstecken som tyder på en utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. Ett eller flera varningstecken behöver inte nödvändigtvis innebära att någon är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck, men man måste våga samtala med personen om dess livssituation, lyssna in och vara lyhörd. Att öka kunskapsnivån i stadens brukarnära verksamheter kan innebära generella grundläggande kompetenshöjande insatser. I dessa ska kartläggningens resultat och planens utgångspunkter integreras, samt fokus vara på olika gruppers utsatthet och våldets olika uttryck. Att lära av varandras erfarenheter i kollegiet kan vara ytterligare en ingång för en kompetensutveckling hos personalen. Frågorna är komplexa och personal behöver få tid och möjlighet att reflektera och diskutera med varandra. Aktivitet 3.2 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Öka kunskapsnivån i stadens brukarnära verksamheter via kontinuerliga grundläggande kompetenshöjande insatser Yrkesverksamma i brukarnära verksamheter Brukarnära verksamheter så som förskola och skola, elevhälsa, Välkomsten, ungdomsmottagningar, familjecentraler, kultur- och fritidsverksamhet, idrottsverksamheter, bibliotek, hälsotek, öppna förskolor, bibliotek, medborgarkontor, IFO-FH, resursenhet boendestöd, fritids- och idrottsverksamhet, fältgrupper, Barnahus, Stödcentrum för brottsutsatta, Kriscentrum för kvinnor, Kriscentrum för män, familjerådgivningen, samtalsmottagningar, familjehem, asylboenden, Integrationscentrum, bostadsbolag med flera Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Utbildningsnämnden, Idrotts- och föreningsnämnden, Kulturnämnden, Förvaltnings AB Framtiden Höjd kunskapsnivå om hedersrelaterat våld och förtryck för att yrkesverksamma i staden ska känna sig tryggare i att förebygga, bemöta och hantera våldsutsatthet Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 68

75 3.3 Fördjupningsutbildning Personal i brukarnära verksamheter som mer regelbundet kommer i kontakt med individer i hederskontext ska erbjudas fördjupad kompetens om problematiken via fördjupningsutbildningar om hedersrelaterat våld och förtryck. Även dessa ska integrera kartläggningens resultat och ha fokus på normmedvetenhet och på olika gruppers utsatthet samt våldets olika uttryck, men utifrån en mer fördjupad ansats. Aktivitet 3.3 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Fördjupningsutbildningar om hedersrelaterat våld och förtryck erbjuds Yrkesverksamma i brukarnära verksamheter som regelbundet möter individer i hederskontext Brukarnära verksamheter så som IFO-FH, förskola och skola, elevhälsa, ungdomsmottagningar, familjecentraler, Barnahus, Stödcentrum för brottsutsatta, Kriscentrum för kvinnor, Kriscentrum för män, familjerådgivningen, samtalsmottagningar med flera Samtliga stadsdelsnämnder, Social resursnämnd, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Utbildningsnämnden Det genomförs kontinuerliga fördjupningsutbildningar som bidrar till fördjupade kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck 3.4 Stödmaterial och vägledning Ett stödmaterial i form av en vägledning ska underlätta implementeringen av planen. Syftet är att fördjupa resonemangen i planen genom att integrera kartläggningens resultat och förtydliga hur dessa kan stärka stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Stödmaterialet ska även lyfta fram råd och exempel som kan användas vid exempelvis kollegialt lärande/handledning. Aktivitet 3.4 Målgrupp Arenor Ansvar Förväntat resultat Utveckla stödmaterial för implementering av planen utifrån kartläggningens resultat Yrkesverksamma i brukarnära verksamheter Brukarnära verksamheter som möter individer i en hederskontext Kommunstyrelsen (SLK) Stödmaterial finns sammanställt och används i brukarnära verksamheter Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (21) 69

76 Kommunstyrelsen Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck remissversion 601, 1316/17 Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande remitteras till de nämnder, styrelser, råd, civilsamhälleorganisationer och externa aktörer som stadsledningskontoret föreslår, vilka framgår av bilaga 3. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 30 maj Yttrande från L, M och KD den 20 juni Protokollsanteckning Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 20 juni Protokollsutdrag skickas till Enligt remisslista genom stadsledningskontoret Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Mathias Sköld Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerande Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, protokollsutdrag 1 (1) 70

77 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1316/17 Handläggare Helen Arfvidsson Telefon: E-post: Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck remissversion Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i enlighet med bilaga 2 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande remitteras till de nämnder, styrelser, råd, civilsamhälleorganisationer och externa aktörer som stadsledningskontoret föreslår, vilka framgår av bilaga 3. Sammanfattning Stadsledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att i samverkan med social resursförvaltning ta fram en plan för stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta ska ske parallellt med kartläggningen av hedersrelaterat våld och förtryck som under pågår i Göteborg, Stockholm och Malmö. Planen syftar till att utveckla och stärka stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck med målsättning att tillgodose alla göteborgares, särskilt barn och ungas, rätt till ett liv fritt från våld och förtryck. Planen är indelad i tre delmål som ska stödja det övergripande syftet samt tre utgångspunkter som ska vara vägledande för planens implementering. De tre utgångspunkterna är mänskliga rättigheter och lagstiftning; intersektionalitet; och normmedvetenhet. De tre delmålen fokuserar på främjande och förebyggande insatser, stöd till individer i hederskontext och stöd till yrkesverksamma. Framtagandet av planen har utgått ifrån medskapande processer, men för att få in ytterligare synpunkter föreslår stadsledningskontoret att planen remitteras till de nämnder, styrelser, råd, civilsamhälleorganisationer och externa aktörer som anges i listan över remissinstanser (bilaga 3). Ekonomiska konsekvenser Stadsledningskontoret ser att några av aktiviteterna i planen kan innebära extra kostnader, då främst följande aktiviteter: kompetenshöjande insatser; att utveckla stärkt kontakt med föräldrar och vårdnadshavare; att utveckla resursteam heder; och att stärka långsiktiga psykosociala insatser. Delar av de ekonomiska konsekvenserna kan därmed behöva hanteras i ordinarie budgethantering. Övriga aktiviteter som planen föreslår förväntas Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (5) 71

78 kunna finansieras via nämnders och styrelsers ordinarie budget då de utgår ifrån att stärka och utveckla den ordinarie verksamheten. Barnperspektivet Barnperspektivet och barnkonventionen är centrala i planen då målsättningen är att tillgodose alla göteborgares, särskilt barn och ungas, rätt till ett liv fritt från våld och förtryck. Barn och unga pekas ut som en extra viktig målgrupp för de planerade aktiviteterna under både delmål 1 och delmål 2. Bland andra är förskolan, skolan, familjecentraler, ungdomsmottagningar, samt kultur-, fritid- och idrottsverksamheter utpekade som viktiga arenor där arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ska utvecklas och stärkas utifrån ett barnperspektiv. Mångfaldsperspektivet Utifrån ett mångfaldsperspektiv har planen mänskliga rättigheter och lagstiftning, intersektionalitet och normmedvetenhet som utgångspunkter. Att tillgodose rätten till ett liv fritt från våld och förtryck definieras som planens målsättning. Intersektionalitet ska i denna plan ses som ett verktyg som hjälper till att skapa behovsanpassade insatser utifrån förståelsen för hur flera maktordningar samspelar och hur det hedersrelaterade våldet och förtrycket tar sig flera olika uttryck som kan skilja sig åt mellan/inom grupper och i olika sammanhang. Normmedvetenhet ska därtill användas för att bättre förstå människors olika förutsättningar och livsvillkor genom att synliggöra normer som riskerar att begränsa arbetet i stadens verksamheter. Jämställdhetsperspektivet Likaså genomsyrar jämställdhetsperspektivet planen, då den samlade bilden är att flickor och kvinnor är mer utsatta och begränsade i en hederskontext där patriarkala normer och strukturer är starka. Hedersrelaterat våld och förtryck kan inkludera flera olika former av våld och angränsar ofta till, eller överlappar med, våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. I verkligheten finns inga skarpa gränser mellan dessa olika våldsuttryck och därför är ett jämställdhetsperspektiv viktigt som en del av en intersektionell ansats för att förstå hur patriarkala, kollektivistiska och heteronormativa strukturer samverkar. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån miljöperspektivet. Omvärldsperspektivet Utifrån ett omvärldsperspektiv föreslår planen stärkt samordning mellan stadens verksamheter och externa aktörer där en bred representation från hälso- och sjukvården, polis- och åklagarmyndigheten, samt civilsamhället ska säkerställas. På nationell nivå återfinns arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck inom ramen för den nationella jämställdhetspolitiken. Den tioåriga nationella strategin från 2017, Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid, omfattar mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det nationella kompetensteamet, vid Länsstyrelsen i Östergötland, samordnar och stödjer arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika uttrycksformer, inklusive barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (5) 72

79 och kvinnor. Samverkan sker med det nationella kompetensteamet via bland annat kompetenshöjande insatser. Bilagor 1. Protokollsutdrag KS Göteborgs Stads plan för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck remissversion 3. Lista över remissinstanser Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (5) 73

80 Ärendet Enligt beslut i Kommunstyrelsen gavs stadsledningskontoret i uppdrag att i samverkan med social resursförvaltning ta fram en plan för stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta ska ske parallellt med kartläggningen av hedersrelaterat våld och förtryck som under 2017 och 2018 pågår i Göteborg, Stockholm och Malmö. Stadsledningskontoret föreslår att planen går ut på remiss för att förankra den och få in synpunkter kring planens föreslagna delmål och aktiviteter. Remissvar ska ha inkommit till förvaltningen senast Beskrivning av ärendet Hedersrelaterat våld och förtryck har tidigare ingått i Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer (giltig ), men under 2017 gav kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan som specifikt riktar sig mot hedersrelaterat våld och förtryck. Parallellt med framtagandet av denna plan pågår under en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck som genomförs i Stockholm, Göteborg och Malmö av forskare. De tre städerna vill stärka arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck och har därför gått ihop för att få ett kunskapsunderlag till förbättrade möjligheter att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt vidta adekvata åtgärder både för dem som utsätts samt våldsutövarna. Kartläggningen ska således ses som ett stöd till implementeringen av planen. Utöver den pågående kartläggning har det under 2017 även tillsatts en central samordnare för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i Göteborgs Stad. Samordningsuppdraget finns inom social resursförvaltning, på Dialoga, som är ett kompetenscentrum om våld i nära relationer. Samordnaren ska tillhandahålla stöd till stadens verksamheter i form av kompetens och samarbetsforum för att utbyta erfarenheter. Inom samordningsuppdraget är fem utvecklingsområden identifierade: stöd till individer; stöd till yrkesverksamma; kompetensutveckling; samverkan och förebyggande arbete. Det är utifrån dessa utvecklingsområden som planen är utformad. Stadsledningskontoret har i samverkan med social resursförvaltning ansvarat för framtagandet av planen och innehållet i planen har arbetats fram i medskapande processer tillsammans med representanter från stadens verksamheter och från civilsamhälleorganisationer i fyra workshops. Därutöver har dialog förts med relevanta nyckelpersoner, planen har lyfts i stadens myndighetsövergripande nätverk för hedersrelaterat våld och förtryck, en arbetsgrupp har tillsatts för att i detalj diskutera innehållet i planen och diskussion har förts med forskare som ansvarar för kartläggningen i syfte att integrera den kunskap som hittills genererats. Hedersrelaterat våld och förtryck är en komplex samhällsfråga och detta visar sig även i att aktörerna som tagit fram planen inte till alla delar är ense om fokus vad det gäller problemformuleringen. Det är därför angeläget med en bred remissomgång så att alla perspektiv blir belysta. Förståelsen för hedersrelaterat våld och förtryck i denna plan utgår ifrån en bred ansats som även inkluderar kvinnlig könsstympning, barn- och tvångsäktenskap och vardagsheder. Det övergripande syftet med planen är att utveckla och stärka stadens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck med målsättning att tillgodose alla göteborgares, särskilt barn och ungas, rätt till ett liv fritt från våld och förtryck. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (5) 74

81 Planen är indelad i tre delmål som ska stödja det övergripande syftet samt tre utgångspunkter som ska vara vägledande för planens implementering. De tre utgångspunkterna är mänskliga rättigheter och lagstiftning, intersektionalitet och normmedvetenhet. Delmålen består av tre av de fem utvecklingsområden som identifierats inom det centrala samordningsuppdraget: främjande och förebyggande insatser; stöd till individer i hederskontext; och stöd till yrkesverksamma. De två återstående utvecklingsområdena, kompetensutveckling och samverkan, går som en röd tråd genom planens delmål. Stadsledningskontorets bedömning Stadsledningskontoret föreslår att planen går ut på remiss för att förankra den ytterligare genom att få in synpunkter kring planens föreslagna utgångspunkter, delmål och aktiviteter samt huruvida dessa ger den ledning och stöd som behövs för att nå planens målsättning. Lista över remissinstanser finns i bilaga 3. Helen Arfvidsson Planeringsledare Klas Forsberg Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (5) 75

82 Göteborg Yttrande (L)(M)(KD) Kommunstyrelsen Ärende Yttrande gällande Göteborgs Stads plan för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck Signalerna om att en ung människa riskerar att utsättas för hedersförtryck är ofta märkbara redan från tidiga år. Därför måste det ske ett perspektivskifte. Det behövs en mycket större medvetenhet i hela samhället om att hedersrelaterat förtryck drabbar barn i alla åldrar, små barn lika väl som tonåringar på väg att bli myndiga. Företrädare för Alliansen, såsom Liberalernas Nyamko Sabuni, var bland de första att under början av 2000-talet lyfta de problem som fanns med integrationen. När vi satte strålkastarljuset på det hedersrelaterade förtrycket var andra politiska företrädare antingen tysta eller relativiserade problemen. Arbetet med det hedersrelaterade våldet och förtrycket förbättras nu i staden vilket är positivt. Men under en lång tid har det funnits en flathet och det som ändå gjorts har inte varit tillräckligt. Alltför många barn och unga har fått sin framtid kontrollerad och styrd. I yrkande från L, M och KD i kommunstyrelsen den 16 maj i år bifölls bland att en utredning om förutsättningarna för ett lokalt/regionalt stödcentrum för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck skulle genomföras. I det fortsatta arbetet behöver ett sådant stödcentrum finnas med. Stadsledningskontoret fick även i uppdrag att tillsätta och samordna en Amandakommission i syftet att säkerställa att Göteborgs stad i framtiden inte brister i sitt arbete mot hedersrelaterat förtryckt, även detta bör tas med i planen. Såväl i kartläggningen såsom planen står det att man kommer säkerställa "en intersektionell ansats", att "ett intersektionellt perspektiv är nödvändigt", och att förhållandet mellan utsatta och utövare behöver "problematiseras och nyanseras". Detta är en extremt problematisk syn som tillåter andra intressen att väga tyngre än barnets. Intersektionalisterna anser att det är utpekande eller rentav rasistiskt att prata om hedersideologins kulturella bakgrund. Deras perspektiv är abstrakt och saknar kontakt med den verklighet som tiotusentals ungdomar lever med i dagens Sverige. För att ett tydligt barnrättsperspektiv ska få genomslag behöver all personal som arbetar med barn och unga få utbildning i frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. Det behövs mer förebyggande arbete direkt riktat till vårdnadshavare. Familjer där hedersnormer är rådande måste bemötas och där ska stadens hållning i frågan vara tydlig. Hedersrelaterat förtryck och våld ska aldrig accepteras här eller någon annanstans. Det är viktigt att tydlig information om barnets rättigheter och gällande lagar når ut brett. Det ska också erbjudas stöd till vårdnadshavare som vill bryta sig loss från en struktur präglad av hedersnormer. 76

83 Från: Hedwig Andrén För SLK- Stadsutveckling Skickat: den 3 juli :57 Till: Idrottoförening Idrottsochforeningsforvaltningen <idrottoforening@ioff.goteborg.se>; Kultur Kultur <kultur@kultur.goteborg.se>; Social resurs Socialresursforvaltning <social.resurs@socialresurs.goteborg.se>; Konsumentochmedborgarservice Konsumentochmedborgarservice <konsumentochmedborgarservice@kom.goteborg.se>; Angered Angered <angered@angered.goteborg.se>; Västragöteborg Vastragoteborg <vastragoteborg@vastra.goteborg.se>; Västrahisingen Vastrahisingen <vastrahisingen@vastrahisingen.goteborg.se> Ämne: Remiss Dnr 0704/17 Förslag på ny gemensam modell för föreningbidrag och nya riktlinjer *************** BEGÄRAN OM YTTRANDE *************** Diarienr: 0704/17 ***************************************************************** Ärende: Stadsledningskontoret uppdras att - leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Remisstid: Svar senast: Bifogat ärende översänds till Idrotts- och föreningsnämnden, Kulturnämnden, Social Resursnämnd, nämnden för Konsument- och medborgarservice, SDN Angered, SDN Västra Göteborg och Västra Hisingen. Vad gäller remiss till föreningslivet ska ovanstående förvaltningar skicka bifogade dokument till de berörda föreningar ni har kontakt med och sedan skicka en lista till Stadsledningkontoret på vilka föreningar som har fått remissen. Stadsledningskontoret omhändertar synpunkter från de råd inom Göteborgs Stad som är berörda. I det bifogade yrkandet som kommunstyrelsen fattade beslut om står det att: Stadens föreningsbidrag fyller en central roll för föreningslivet i staden. Därför är det viktigt att en förändring av systemet har genomgått en grundlig process för att förankra justeringarna i såväl berörda nämnder som föreningslivet. För att göra detta behöver ärendet remitteras till bidragsgivande nämnder och brett till föreningslivet. Vi vill att remissvaren belyser förslagen i tjänsteutlåtandet och särskilt tillämpbarheten av kriterierna. 1. Anser ni att föreslagna riktlinjer möjliggör för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur? 2. Nuvarande förslag till skrivningar fokuserar på att ta ställning för eller emot olika värden. Hur ser ni på dessa krav? 3. Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för? Svara stadsledningskontoret senast i Word-format till förvaltningsbrevlådan på stadsledningskontoret: stadsledningskontoret@stadshuset.goteborg.se. Vid nämnd- 77

84 /styrelsebehandlat ärende översänds protokollsutdrag och tjänsteutlåtande. Märk svaret med stadsledningskontorets diarienummer 0704/17. Remissvar ska följa Riktlinjer för kommunstyrelsens remittering. Se intranat.goteborg.se för riktlinjerna, under Styrande dokument/ärendehantering/gemensamt för staden. Remissvar ska utöver nämndens/styrelsens ställningstagande även minst innehålla: En kort sammanfattning av nämndens/styrelsens synpunkter och bedömningar Följande perspektiv ska alltid kommenteras: o Ekonomiska konsekvenser o Barnperspektivet (FN:s barnkonvention) o Jämställdhetsperspektivet o Mångfaldsperspektivet o Miljöperspektivet o Omvärldsperspektivet Var vänlig meddela namnet på er handläggare till undertecknad. För Göteborgs Kommunstyrelse Cornelia Lönnroth Planeringsledare Kultur och fritid 78

85 Yrkande(V)(M)(MP)(L)(KD) Kommunstyrelsen Ärende Återremissyrkande avseende Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället Stadens föreningsbidrag fyller en central roll för föreningslivet i staden. Därför är det viktigt att en förändring av systemet har genomgått en grundlig process för att förankra justeringarna i såväl berörda nämnder som föreningslivet. För att göra detta behöver ärendet remitteras till bidragsgivande nämnder och brett till föreningslivet. Vi vill att remissvaren belyser förslagen i tjänsteutlåtandet och särskilt tillämpbarheten av kriterierna. Anser remissinstanserna att föreslagna riktlinjer möjliggör för att föreningar på konfessionell grund ska kunna få bidrag för verksamhet som är av icke-religiös natur? Nuvarande förslag till skrivningar fokuserar på att ta ställning för eller emot olika värden. Hur ser föreningslivet och förvaltningarna på sådana krav? Kan kriterierna i högre utsträckning kopplas till vilka aktiviteter eller uppmuntrande attityder som föreningarna företar sig eller ger uttryck för. Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna ovan till samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd samt kulturnämnden. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna ovan till föreningslivet. 79

86 Kommunstyrelsen Utdrag ur Protokoll Sammanträdesdatum: Översyn av stadens modell för föreningsbidrag 536, 0704/17 Beslut Enligt yrkande från V, M, MP, L och KD: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna som framgår av yrkande från V, M, MP, L och KD till samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd samt kulturnämnden. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att remittera tjänsteutlåtandet samt frågeställningarna som framgår av yrkande från V, M, MP, L och KD till föreningslivet. Tidigare behandling Bordlagt den 11 april 2018, 285, den 25 april 2018, 342, den 16 maj 2018, 442, och den 23 maj 2018, 483. Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 5 mars Yrkande från S den 23 maj Yrkande från V, M, MP, L och KD den 16 maj Tilläggsyrkande från KD, M och L den 11 april Yttrande från KD, M och L den 16 maj Yttrande från L, M och KD den 11 april Yrkanden Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) och Martin Wannholt yrkar bifall till yrkande från S den 23 maj Daniel Bernmar (V) yrkar bifall till yrkande från V, M, MP, L och KD den 16 maj Propositionsordning Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) ställer propositioner på yrkandena och finner att det egna och Martin Wannholts yrkande bifallits. Omröstning begärs. Omröstning Godkänd voteringsproposition: Ja för bifall till Ann-Sofie Hermanssons och Martin Wannholts yrkande och Nej för bifall till Daniel Bernmars yrkande. Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, protokollsutdrag 1 (2) 80

87 Kommunstyrelsen Mariya Voyvodova (S), Marina Johansson (S), Jonas Attenius (S), Martin Wannholt och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) röstar Ja (5). Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), Helene Odenjung (L), David Lega (KD), Kristina Tharing (M) och Hampus Magnusson (M) röstar Nej (7). Lars Hansson (-) avstår från att rösta. Protokollsanteckningar David Lega (KD) anmäler att tilläggsyrkandet från KD, M och L den 11 april 2018 återtas. Representanterna från KD, M och L antecknar som yttrande en skrivelse från den 16 maj Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 11 april Protokollsutdrag skickas till Samtliga stadsdelsnämnder, idrotts- och föreningsnämnden, social resursnämnd, kulturnämnden och föreningslivet genom stadsledningskontoret Dag för justering Vid protokollet Sekreterare Mathias Sköld Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerande Jonas Ransgård Göteborgs Stad Kommunstyrelsen, protokollsutdrag 2 (2) 81

88 Inventering föreningsbidrag Hösten 2017 Typ av bidrag Syfte med bidrag Målgrupp Angered Total summa i budget Ansökningsperiod Delegationsnivåer Tid från ansökan till utbetalning (teoretiskt samt i verkligheten) Hur redovisning sker Kommentarer Riktat stöd Till aktiviteter som kompletterar föreningens ordinarie verksamhet. Ungdomar och Ej specificerad del kvinnor, särskilt flickor. av budget Även de med blev det 1,9 mkr funktionsvariationer. Fram till 1 november Sektorchef upp till 20 tkr, direktör upp till 200 tkr, därefter nämnd Ska vara max 3 månader. I praktiken varierar det från omkring två veckor till över ett halvår beroende på främst om ansökan är komplett eller om det finns oklarheter. Vid lovverksamheter utbetalas 50% i förskott, och andra halvan justeras och utbetalas efter redovisning. Övriga riktade stöd utbetalas i förskott. Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats stöd till. Deltagarantal redovisas med deltagarlista samt antingen med inträdesbiljetter eller gruppbilder som stödjer deltagarantal. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Verksamhetsstöd Till föreningars ordinarie verksamhet Ungdomar och Ej specificerad del kvinnor, särskilt flickor. av budget Även de med blev det 2,9 mkr funktionsvariationer. Senast 1 november året innan Sektorchef upp till 20 tkr, direktör upp till 200 tkr, därefter nämnd Ska vara max 3 månader. I praktiken varierar det från omkring tre månader och upp till åtta, beroende på att När föreningen söker verksamhetsstöd två år deadline för ansökan ligger senare, genom att sända in årsmöteshandlingar ungefär tre måndare innan där det ska framgå hur stödet använts. Om föreningsstöd har en klar budget föreningen inte ansöker om nya stöd kommer att arbeta efter. Vid det laget ett krav i slutet på året efter. ligger ca 50 ansökningar i kö, och många är redan lite inaktuella och måste kompletteras. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Askim-Frölunda-Högsbo Stimulansbidrag Stödja verksamheter som utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. I första hand till föreningar som bedriver öppen verksamhet för barn och ungdomar. De nämnd- och verksamhetsmål som stadsdelsnämnden fattar beslut om varje år, ligger till grund för de riktlinjer för föreningsstöd som stadsdelsnämnden fattar beslut om. Ej specificerad del av budget blev det kr. Ansökningar kan göras löpande under året fram till 15 november. Vi har inte varit så hårda på sista ansökningsdag om det finns pengar kvar att söka och bra idéer. Enhetschef ½ basbelopp. Stadelsdirektör 2 basbelopp därefter nämnd Vi vill ha in ansökan innan aktiviteten startar så att vi hinner med en planering och diskussion med föreningen och ev Västra Göteborg som vi Föreningarna redovisar efter varje aktivitet med samordnar olika verksamheter närvarolistor kostnadskalkyl och ev kvitton. med. Vissa föreningar som har Utbetalning sker efter varje aktivitet. många aktiviteter under året gör en årsansökan som ligger till grund för vad dom planerar att göra. Det kan ex vara lov och eftermiddagsverksamhet. Prioriterade verksamheter: Har lokal anknytning och är öppen och tillgänglig för alla. Utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. Riktas till helger och skollov. Når angelägna målgrupper för ökad inkludering. Rekryterar fler aktiva medlemmar till föreningslivet. Engagerar unga ledare och unga att bli ledare. Inriktar sig på nyskapande projekt som främjar samhällsutvecklingen. Främjar samarbete föreningar emellan. Stimulansbidrag kan inte ges till Att klara föreningens ordinarie verksamhet. Att täcka lokal och personalkostnader. Centrum 82

89 Selektivt föreningsbidrag Stimulera och stödja verksamheter som utgör ett komplement till förenings ordinarie verksamhet, prioriterar de föreningar som bedriver verksamhet för barn och ungdomar Föreningar i centrum och/eller föreningar som har sin verksamhet i centrum som bedriver verksamhet för barn och ungdomar kr Ansökningar tas emot löpande Sektorchef upp till kr, direktör kr, därefter nämnd Ansökan och utredning ska behandlas så fort som möjligt men om det finns oklarheter tar det extra tid för att få in alla kompletterande uppgifter Föreningarna får fylla i redovisningsblankett och deltagarlistor,dessa signeras och skickas in max 2 månader efter avslutad aktivitet Vid första ansökan för kalenderåret ska föreningen bifoga Stadgar Verksamhetsbeskrivning/plan Verksamhetsberättelse Styrelse, där det framgår vem som tecknar föreningen. Årsmötesprotokoll Budget Föreningen kan söka för löner, men de får inte gå med vinst Särskilt projektstöd i form av stipendium till barn och ungdomar Främst uppmuntra och stödja ungdomar från år och deras engagemang när det gäller att driva egna projekt barn och unga mellan år som är folkbokförda i stadsdelen centrum ingår i beloppet ovan (297 tkr) Ansökningar tas emot löpande Sektorchef upp till kr, direktör kr, därefter nämnd Ansökan och utredning ska behandlas så fort som möjligt men om det finns oklarheter tar det extra tid för att få in alla kompletterande uppgifter Projektets ansvarige ska lämna redovisning på särskild blankett tillsammans med verifikat på alla kostnader Särskild hänsyn tas till projekt som genomförs i samverkan med andra aktörer/samarbetspartners och som riktas till andra ungdomar, dess genomförbarhet och omfattning och som förläggs till ungdomars fritid Lundby Selektivt föreningsbidrag Stimulera och stödja aktiviteter eller verksamhet som arrangeras utöver den ordinarie verksamheten Föreningar i Lundby Målgruppen är både barn/ungdomar och pensionärer Föreningsbidrag 2017, kr Ansökningar tas emot löpande. Senast 1 december för kalenderåret Föreningskonsulent tillsammans med en beslutsgrupp upp till ett Pbb kr. Över den summan är det sektorchef som tar beslut. Ansökan ska behandlas så fort Redovisning lämnas in snarast efter avslutad som möjligt. Vi försöker att aktivitet. Redovisas på stadens hålla 1 månad, men det kan bli redovisningsblankett. (E-tjänst, finns även mer tid beroende på ansökt blankett som kan fyllas i manuellt och skickas in belopp och om ansökan behöver per post) Vid behov kan redovisningen behöva kompletteras kompletteras med mer information. Förutom de övergripande riktlinjerna (GBG stad gemensamma) för föreningsbidrag prioriterar Lundby *Aktiviteter med fokus på tillgänglighet och inkludering som möjliggör deltagande för fler barn och unga. *Öppen verksamhet på helger och skollov. *Verksamhet som inriktas på att rekrytera fler medlemmar till föreningslivet. *Aktiviteter och arrangemang som ökar tillgängligheten till kultur för fler Lundbybor. *Ökat samarbete mellan föreningar i stadsdelen och över staden vid aktiviteter och arrangemang. * Aktiviteter och arrangemang med fokus på hälsofrämjande och folkhälsa. Majorna-Linné Stimulansbidrag till Barn och Ungdomsföreningar Aktiviteter som komplitterar föreningars ord verksamheter Barn och ungdomsföreningar upp till 25 år. I enlighet med Ioff Löpande Föreningskonsulent upp till kr därefter sektorschef och vidare till stadsdelsdirektör Normal handläggningstid är ca 2 veckor upp till 4 veckor. Sker enligt stadens e-tjänst. Vid behov begärs kompletterande uppgifter in ex kvitton och deltagarlistor ect. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner Norra Hisingen Selektivt föreningsbidrag Utveckla, bredda eller fördjupa verksamhet Riktas till grupper som inte redan är föreningsaktiva Ca 1,3 miljon 2017 Tre perioder/ år- 20 november, 5 mars och 6 augusti Områdeschef kultur och fritid sedan aug Dessförinnan SDN- alla beslut Ca en måndad. Har precis kompl anvisningarna med handläggningsrutiner samt deadlines och sista datum för när föreningarna kan förvänta sg ett beslut. PÅ särskild blankett. Inget absolut krav på att alla kvitton/ fakturor ska skickas in men föreningen ska kunna lämna in på begäran. Bidrag ges inte till: föreningens ordinarie verksamhet aktiviteter utomlands och läger i Sverige sluten föreningsaktivitet (jubileum, interna sammankomster m.m.) lokalhyra för ordinarie verksamhet renovering av föreningslokal personal eller ledarkostnader/arvoden för personer över 26 år framtagande av reklammaterial för ansökningar över kronor Västra Göteborg 83

90 Riktat föreningsstöd - Till föreningsstödet räknas även ekonomiskt stöd till lov- och eftermiddagsverksamhet. Till aktiviteter som kompletterar Andra ideella grupperingar föreningarnas ordinarie arbete. som inte valt traditionell Föreningsstödet skall uppmuntra och föreningsbildning som stödja de boendes aktiva deltagande form eller ännu inte och ideella engagemang. Föreningen beslutat om kan även få stöd i form av råd och tips. organisationsform ska kunna söka ekonomiskt stöd om övriga villkor uppfylls. I första hand till föreningar som bedriver öppen verksamhet för barn och ungdomar som inte redan är föreningsaktiva tkr Ansökan kan ske löpande under året med deadline 15 november. Vi har inte varit så hårda med denna deadline. Finns tid och medel över kan ansökningar göras. Högst 1/4 pbb - Handläggare föreningsbidrag. Högst 1/2 pbb - sektorchef. Högst 2 pbb Direktör. Över två pbb - Nämnden Från ansökan till beslut skall det vara max 1 månad. Kan i praktikenvariera från en vecka till 1,5 månader. Vid lovverksamheter och eftermiddagsaktiviteter sker utbetalning i regel efter redovisning. Finns önskemål betalas hela eller del av det beviljade beloppet ut. Övriga riktade stöd utbetalas i förskott snarast efter beslut tagits. Föreningarna kan göra en gemensam ansökan för tex. Lovaktiviteter under hela året, men redovisning sker efter varje aktivitet med ifylld redovisningsblankett där verksamheten beskrivs samt ekonomisk kostnadskalkyl. Eventuellt även med kvitton. Utbetalning sker efter varje aktivitet. Förutom de generella (allmänna) kommunreglerna för föreningsstöd prioriteras verksamhet som Har lokal anknytning och är öppen och tillgänglig för alla. Till aktiviteter som kompletterar föreningarnas ordinarie arbete. Föreningsstödet skall uppmuntra och stödja de boendes aktiva deltagande och ideella engagemang. Föreningen kan även få stöd i form av råd och tips. Utgör ett komplement till föreningens ordinarie verksamhet. Riktas till helger och skollov. Når angelägna målgrupper för ökad inkludering. Rekryterar fler aktiva medlemmar till föreningslivet. Engagerar unga ledare och unga att bli ledare. Inriktar sig på nyskapande projekt som främjar samhällsutvecklingen. Främjar samarbete föreningar emellan. Föreningsstödet kan inte ges till att klara föreningens ordinarie verksamhet eller för att täcka föreningens lokal- och personalkostnader. Västra Hisingen Selektivt föreningsbidrag Icke ordinarie verksamhet Ungdomar och kvinnor, särskilt flickor. 1.8 miljoner Löpande Även de med funktionsvariationer. Föreningskonsulent 1 basbelopp, OC 2 basbelopp, SC inom 1 månad Över 2 basbelopp och därefter nämnd Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats stöd till. Deltagarantal redovisas med deltagarlista samt antingen med inträdesbiljetter eller gruppbilder som stödjer deltagarantal. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Särkild verksamhetsbidrag Ett särskilt verksamhetsbidrag kan sökas av aktörer som bedriver verksamhet som bedöms som särskilt angelägen för stadsdelen. Förutsättning är att bidrag eller annan ersättning inte kan fås på annat sätt. Ett särskilt verksamhetsbidrag kan sökas av aktörer som bedriver verksamhet som bedöms som särskilt angelägen för stadsdelen. Förutsättning är att bidrag eller annan ersättning inte kan fås på annat sätt. Ingår i budgeten för de selektiva bidraget Löpande Föreningen ingår i ett avtal med förvaltningen, Sdf Västra Hisingen handlägger inkommande ansökningar men besluts tas av stadsdelens nämnd som bidragsformen är ny Föreningskonsulent 1 och oprövad. basbelopp, OC 2 basbelopp, SC Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats Avtalet omfattas av en tid av Över 2 basbelopp och stöd till. maximalt ett år, bidraget därefter nämnd utbetalas i anslutning till beslut och att den bidragsberättigade verksamheten startar och resterande del efter fullgjord insats från föreningen Örgryte-Härlanda 84

91 Föreningsbidrag Till aktiviteter som kompletterar föreningens ordinarie verksamhet. Barn och ungdomar samt pensionärer och utsatta grupper. 550 tkr Söks 2 gånger om året Nämnden Då vi har ansöknings perioder 2 gånger per år kan man skicka in hela året fast det handläggs och betals ut två gånger om året. Men det valiga är att det tar ca 2 månader med handläggning beslut och utbetalning. Redovisningen sker på redovisningsblanketten. Där skall alla utgifter vara dokumenterade, vad som har genomförts och hur många som deltagit. Vi har även som så att föreningskonsulenten, förningsassisten eller äldresamordnaren besöker de föreningar som har fått bidrag under det aktiveter det sökt pengar för. Följande dokument måste skickas in för att ansökan ska vara komplett. ( se nedan) Riktat stöd/bidrag Östra Göteborg Styrt bidrag till frivilligcenralen. Alla som besöker frivilligcentralerna 400 tkr Avtal skrivs på 2 år Nämnden Se ovan Se ovan samt löpande under åren Senaste verksamhetsberättelser Senaste ekonomiska redovisning Styrelse- och ledarsammansättning Senaste årsmötesprotokoll Ansöksblankett korrekt i fylld Föreningsbidrag Prova på aktiviteter Eftermiddagsaktiviteter som kan locka barn och unga att bli föreningsanslutna Aktiviteter som inte är föreningens ordinarie verksamhet Öppet hus Barn och ungdomar samt kvinnoförening och pensionärer 1,587 mkr Löpande OC upp till ett PBB SC upp till två PBB SDD tre PBB Därefter nämnd Föreningen skall inkomma med ansökan minst tre veckor innan aktiviteten startar Via Webben Senast 14 dagar efter genomförd aktivitet Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader Kulturförvaltningen Verksamhetsstöd Stöd till det fria kulturlivet för att Organisationer utan arrangera och producera ett mångsidigt offentlig huvudman kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i inom konst och kultur Göteborg 53 Mkr, tot ansökningsbelopp 24/4-1/6 Kulturnämnden beslutar är 78,4 Mkr Deadline 1/6, beslut i KN okt, utbetalning i jan. Per helår för belopp över kr. För högre belopp utbetalning per halvår eller kvartal. Redovisning av föregående år sker i samband med ansökan om stöd inför nästa år.publiksiffror är nyckeltal = 1,2 miljoner besökare sammantaget. Stöd kan beviljas för ett eller tre år. För treåriga stöd sker redovisning och rapportering varje år men stödet får en indexuppräkning. 78 ansökningar Merparten har offentliga och publika lokaler. Professionell verksamhet Produktionsstöd till film och rörlig bild Ingår i Gbgs stads filmsatsning att stärka produktion av konstnärlig film i Gbg/Västsverige Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur 2 Mkr, tot 15/3 och 15/9. E-tjänsten ansökningsbelopp öppnar sex veckor före är 7 Mkr deadline. Kulturnämnden beslutar Deadline 15/3 - Beslut slutet av Redovisning senast två månader efter att maj - utbetalning i juni. Deadline projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning 15/9 - beslut i slutet av men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ november - utetalning januari utvärdering. Långa projekttider. Professionell verksamhet Stöd till Innovativa aktörer/lindholmen Science Park Ingår i Gbgs stads filmsatsning, syftar till att stärka innovativ utveckling inom film och rörlig bild Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur 2 Mkr, tot 3 ggr/år Ansökan till ansökningsbelopp Lindholmen Science Park är 8,8 Mkr Kulturnämnden beslutar Utbetalning till LSP efter beslut i KN och justerat protokoll. Redovisning till Lindholmen Science Park. Långa projekttider. Professionell verksamhet Kulturstipendier Ett pris och uppmuntran till personer som gjort betydande insatser för stadens kulturliv Yrkesverksamma privatpersoner 0,57 Mkr, tot ansökningsbelopp 1/10-15/11 Kulturnämnden beslutar är 9 Mkr Deadline 1/11. Beslut i mars, stipendieutdelning/ceremoni och utbetalning i maj. Behöver ej redovisas. Professionell verksamhet Arbetsstipendium för författare Ett pris och uppmuntran till personer som gjort betydande insatser som författare eller översättare i Gbg Yrkesverksamma privatpersoner 0,1 Mkr, tot ansökningsbelopp 1/10-15/11 Kulturnämnden beslutar är 2 Mkr Deadline 1/11. Beslut i mars, stipendieutdelning/ceremoni och utbetalning i maj. Behöver ej redovisas. Professionell verksamhet Projektstöd för kommande halvår Stöd till det fria kulturlivet för att Organisationer utan arrangera och producera ett mångsidigt offentlig huvudman kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i inom konst och kultur Göteborg 4,4 Mkr, tot 15/3 och 15/9. E-tjänsten ansökningsbelopp öppnar sex veckor före är 29, 2 Mkr deadline. Utskottet för kulturstöd beslutar Deadline 15/3 - Beslut slutet av Redovisning senast två månader efter att maj - utbetalning i juni. Deadline projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning 15/9 - beslut i slutet av men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ november - utetalning januari utvärdering. Professionellt innehåll Stöd till interkulturella projekt Stöd till det fria kulturlivet för att arrangera och producera ett mångsidigt kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i Organisationer utan Göteborg. Fokus är att stärka den offentlig huvudman interkulturella dialogen och de inom konst och kultur nationella minoriteternas offentliga kulturutbud. 1,8 Mkr, tot 25/1, 26/4, 23/8, 18/10. E- ansökningsbelopp tjänsten öppnar sex veckor 8,6 Mkr före deadline. Utskottet för kulturstöd beslutar Deadline 4 ggr/år - beslut i utskott ca 4-6 veckor senare - utbetalning efter justerat protokoll. Redovisning senast två månader efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Professionellt innehåll 85

92 Projektstöd Pronto Stöd till det fria kulturlivet för att Organisationer utan arrangera och producera ett mångsidigt offentlig huvudman kulturliv av hög konstnärlig kvalitet i inom konst och kultur Göteborg 1,4 Mkr, tot 1/2, 16/4, 19/8, 1/11, E- ansökningsbleopp tjänsten öppnar en månad 13,6 Mkr före deadline. Förvaltningen beslutar, max kr Deadline 4 ggr/år. Beslut 4-6 veckor efter deadline och utbetalning därefter Redovisning senast två månader efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Professionellt innehåll/verksamhet Ateljéstöd Subvention av hyra av ateljé för att stödja konstnärlig produktion. Yreksverksamma konstnärer - Ateljéföreningar eller enskilda firmor med F- sakttesedel 2,9 Mkr, tot ansökningsbelopp 1/6-31(8 3,2 Mkr Förvaltningen beslutar, max kr/konstnär Deadline 31/8. Beslut i okt/nov, därefter utbetalning. Ateljéstödet redovisas inte i efterhand. Ny prövning vart tredjé år med krav enl riktlinjer. Professionell verksamhet En snabb slant Stöd till unga personers publika kulturprojekt som visas i Göteborg. Inga Privatpersoner krav på professionalitet, ingen år i Gbg konstnärlig bedömning av ansökningar. 0,67 Mkr, tot Löpande hantering. Stängt ansökningsbelopp sommar och under jul/nyår. 1,9 Mkr Förvaltningen beslutar, max kr Löpande hantering. Ansökan minst fyra veckor innan arrangemanget äger rum. Beslut två veckor efter ansökan, därefter utbetalning. Redovisning senast månad efter att projektet är avslutat. Ekonomisk redovisning men inga kvitton. Publiksiffror och kvalitativ utvärdering. Stöd till amatörer Hyressubvention på Stora Teatern Subvention % för organisationer i det fria kulturlivet för att hyra in sig på Stora Teatern med gästspel. Organisationer utan offentlig huvudman inom konst och kultur 0,5 Mkr (medel räcker) Löpande hantering. Ca ansökningar per år. Ingår ej i e- Förvaltningen beslutar tjänsten. Löpande hantering. Beslut inom ett par veckor efter ansökan. Utbetalning i samband med att arrangemanget äger rum. Behöver ej redovisas. Subventionen står i direkt relation till hyresavtalet på Stora Teatern. Professionellt innehåll/verksamhet men kan även vara ideellt/amatörbaserat. Social Resursförvaltning Riktat stöd Till aktiviteter som kompletterar föreningens ordinarie verksamhet. Ungdomar och Ej specificerad del kvinnor, särskilt flickor. av budget Även de med blev det 1,9 mkr funktionsvariationer. Fram till 1 november Sektorchef upp till 20 tkr, direktör upp till 200 tkr, därefter nämnd Ska vara max 3 månader. I praktiken varierar det från omkring två veckor till över ett halvår beroende på främst om ansökan är komplett eller om det finns oklarheter. Vid lovverksamheter utbetalas 50% i förskott, och andra halvan justeras och utbetalas efter redovisning. Övriga riktade stöd utbetalas i förskott. Med kvitton på samtliga utgifter det har beviljats stöd till. Deltagarantal redovisas med deltagarlista samt antingen med inträdesbiljetter eller gruppbilder som stödjer deltagarantal. Vanligtvis kan man inte få stöd för dessa saker: Om föreningen är en ekonomisk förening För att betala löner till anställd personal För att betala fasta lokalkostnader För in- och utvändig renovering eller reparation av lokaler. Arvoden bedöms ingå under "löner" Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer vars verksamhet vänder sig till grupper och individer med behov av stöd och hjälp utifrån sin sociala situation och där verksamheten innebär kvalificerat stöd till dessa målgrupper. Människor i Göteborg som lever i social utsatthet kronor (2016) 1 april till 1 juni Social resursnämnd Utbetalning i november Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: verksamhetsberättelse föregående år, bokslut föregående år, revisionsberättelse föregående år, årsmötesprotokoll innevarande år, konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, verksamhetsplan innevarande år, budget innevarande år, förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och budget nästkommande (sökande) år. Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer som arbetar för att minska förtryck och våld i samhället, öka engagemanget i sociala frågor, Människor i Göteborg påverka möjligheten för olika grupper som lever i social att bli integrerade och accepterade i utsatthet samhället eller verkar för en förbättrad folkhälsa. Ingår i ovanstående siffra 1 april till 1 juni Social resursnämnd Utbetalning i november Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: verksamhetsberättelse föregående år, bokslut föregående år, revisionsberättelse föregående år, årsmötesprotokoll innevarande år, konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, verksamhetsplan innevarande år, budget innevarande år, förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och budget nästkommande (sökande) år. 86

93 Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer vars verksamhet innebär stöd till personer som till följd av varaktiga funktionsnedsättningar möter stora svårigheter i det dagliga livet, samt stöd till anhöriga till dessa personer. Personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga kronor (2016) 1 juli till 1 september Social resursnämnd Utbetalning i december Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: verksamhetsberättelse föregående år, bokslut föregående år, revisionsberättelse föregående år, årsmötesprotokoll innevarande år, konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, verksamhetsplan innevarande år, budget innevarande år, förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och budget nästkommande (sökande) år. Verksamhetsbidrag Stöd till organisationer som genom att producera varor och/eller tjänster, skapar arbete och ger ökad livskvalité till individer och grupper inom det sociala området och funktionshinderområdet. Personer som står långt från ordinarie arbetsmarknad kronor (2016) 1 juli till 1 september Social resursnämnd Utbetalning i december Redovisning av beviljat verksamhetsbidrag görs genom nästa års ansökan då totalt nio dokument krävs in: 1) verksamhetsberättelse föregående år, 2) bokslut föregående år, 3) revisionsberättelse föregående år, 4) årsmötesprotokoll innevarande år, 5) konstituerande styrelsemötesprotokoll innevarande år, 6) verksamhetsplan innevarande år, 7) budget innevarande år, 8) förslag verksamhetsplan nästkommande (sökande) år och 9) budget nästkommande (sökande) år. Utvecklingsmedel Utvecklingsmedlens syfte är att stimulera till etableringen av nya verksamheter och nya Samtliga målgrupper samverkansformer organisationerna i som anges för mellan och med staden. verksamhetsbidraget, Utvecklingsmedel kan även beviljas för såväl nya som gamla oförutsedda händelser i en organisation organisationer som redan får bidrag. Utvecklingsmedel är i första hand ettårigt. Tre % av totalt verksamhetsbidra g = kronor, varav kronor fördelades (2016) Under hela året efter kontakt med handläggare Social resursnämnd 4 prisbasbelopp förvaltningsdirektör 2 prisbasbelopp Verksamhetschef 1 prisbasbelopp Enhetschef En till sex månader Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Utvecklingsmedel Insatser för att det ska bli lättare att starta upp jourer Personer som utsätts för våld i nära relationer oavsett kön och sexuell läggning. 2 miljoner (2016) September Social resursnämnd Utbetalning i december Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Långsiktigt stärka kvinnojourer i Göteborg Skapa mötesplatser för hbtq-personer med särskilt fokus på unga transpersoner Våldsutsatta kvinnor och barn samt kvinnojourernas personal (kompetensutveckling) 2 miljoner (2016) September Social resursnämnd Utbetalning i december hbtq-personer med särskilt fokus på unga 1 miljon (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december transpersoner Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Utvecklingsmedel Utvecklingsmedel Upphandlingsstöd Folkbildning i syfte att motverka våld i nära relationer för att att höja Organisationer som önskar stöd i upphandlingsförfarand e så att deras möjligheter att upphandlas ökar. Studieförbund och folkhögskolor 1,6 miljoner (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december 6 miljoner (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring 87

94 Utvecklingsmedel IoFF Kvinnors egenmakt & delaktighet för alla kvinnor oavsett ålder, etnicitet, könsidentitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet, funktionalitet och socioekonomisk situation. 5 miljoner (2017) September Social resursnämnd Utbetalning i december Redovisning av beviljat utvecklingsmedel görs på särskild redovisningsblankett med bifogat utdrag ur bokföring. Aktivitetsbidrag Möjliggöra föreningsaktiviteter Bidragsgodkända föreningar = Barn/unga (7-25 år) och pensionärer (65+) ca 28 mkr 2 per år. 1 juli-25 aug för perioden 1 jan-31 juni. 1 jan- 25 feb för perioden 1 juli-31 dec. Generellt bidrag, alla ärenden tas på delegationsnivå av handläggare. Mellan ett par dagar och 3 månader beroende på behov av kontroll, när de ansöker, hur ITsystemet funkar osv. Digitala närvarokort importeras och sammanställs till en ansökan. Redovisar alltså aktivitetet för aktivitet vilka personer som deltagit. 5 mkr är öronmärkta för socioekonomiskt differentiering. Finns en uppsjö av regler till detta bidrag som finns beskrivna i regelverket. Lokalbidrag Möjliggöra att föreningar kan hyra egen lokal Bidragsgodkända föreningar ca 27 mkr 1 jan-1 mars, söks för föregående år. Generellt bidrag, alla ärenden tas på delegationsnivå av handläggare. Max150 tkr per ungdomsförening och 100 tkr för pensionärsförening Mellan ett par dagar och 3 månader beroende på behov av kontroll, när de ansöker, hur ITsystemet funkar osv. Redovisning av kostnadsunderlag och medlemssiffror skriftligt i samband med ansökan. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Utvecklingsbidrag Till föreningars verksamhetsutveckling Alla föreningar. Projekten ska ha särskilda målgrupper 2 mkr Löpande, ska sökas innan projektet genomförs. Handläggare kan ta beslut under tre basbelopp. Över tre basbelopp ska ärende upp i nämnd. Beror på om det är över eller under delegationsnivå (beslut i nämnd) och vilken omfattning projektet har. Kan handla allt från 1 månad till 6 månader. Redovisning hur projektet/satsningen gick, vad resultatet blev och kostnadsunderlag. Även kvitton ska bifogas. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Investeringsbidrag Stödja nybyggnation/renovering av föreningars egna anläggningar Ideella organisationer, framför allt föreningar/förbund 6 mkr Löpande, ska sökas innan projektet genomförs. Handläggare kan ta beslut under tre basbelopp. Över tre basbelopp ska ärende upp i nämnd. Beror på om det är över eller under delegationsnivå (beslut i Skriftlig redovisning av genomfört projekt. nämnd) och vilken omfattning Kostnadsunderlag. ärenden har. Kan handla allt från 1 månad till 6 månader. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Utbildningsbidrag För att föreningarna ska kunna utbilda ledare Bidragsgodkända föreningar 400 tkr Löpande Generellt bidrag, alla ärenden tas på delegationsnivå av handläggare. Ansökan ska skickas in omgående efter genomförd utbildning, dock senast 4 Kursprogram och kvitton på kostnader ska månader efter kursens bifogas vi ansökan. genomförande tillsammans med dokumentation från kursen. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Mentorsbidrag För nya ledare i föreningar ska kunna ha mentorer Bidragsgodkända föreningar 1,4 mkr Löpande Handläggare kan ta beslut under tre basbelopp. Över tre basbelopp ska ärende upp i nämnd. Dock är 4-5 månader. Bidraget betalas ut efter genomfört mentorsprogram och grundar sig på antal godkända mentorsprogram. Skriftlig uppföljning av mentorsprogram innan utbetalning görs (bidraget grundar sig på antal godkända mentorsprogram). Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Särskilt driftsbidrag Drift till föreningsdrivna anläggningar Ideella organisationer, framför allt föreningar/förbund Ca 12 mkr Maj-sista aug Alla ärenden går upp i nämnd. Besult tas i november/december. Bidraget betalas ut i två omgångar året efter, ena halvan i januari och andra i september. Skriftligt uppföljning av resultat och budget varje år i och med att de ansöker igen. Årsmöteshandlingar bifogas till ansökan. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Startbidrag Komma igång med sin nya förening Bidragsgodkända föreningar 200 tkr Löpande Tas av handläggare. Max 5000 kr. Cirka 1-2 månader, beroende på om de är komplette eller ej. Varje förening som blir bidragsgodkänd måste göra en föreningsredovisning och skicka in sina årsmöteshandlingar varje år för att fortsatt vara bidagsgodkänd. Görs inte detta och föreningen inte söker bidrag på två år tappar de sin satus som bidragsgodkänd förening Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes 88

95 Särskilt verksamhetsbidrag Till verksamheter som på ett särskilt betydelsefullt sätt bidrar till föreningslivet i Göteborg, Enligt iofn:s mål. Ideella organisationer, framför allt föreningar/förbund Ca 11 mkr Maj-sista aug Alla ärenden går upp i nämnd. Besult tas i november/december. Bidraget betalas ut i två omgångar året efter, ena halvan i januari och andra i september. Skriftligt uppföljning av mål och budget varje år i och med att de ansöker igen. Årsmöteshandlingar bifogas till ansökan. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes Subventionerade hyror Möjliggöra aktivitetet i kommunala anläggningar Bidragsgodkända föreningar oklart Löpande Inget som söks eller redovisas eftersom det ingår i att vara en bidragsgodänd förening. Inget som söks eller redovisas eftersom det ingår i att vara en bidragsgodänd förening. Varje förening som som är bidragsgodkänd och har den låga taxan måste göra en föreningsredovisning och skicka in sina årsmöteshandlingar varje år för att fortsatt vara bidagsgodkänd. Görs inte detta och föreningen inte söker bidrag på två år tappar de sin satus som bidragsgodkänd förening och den låga taxan. Kan dock finnas undantag pga om de tillhör ett förbund. Se fullständiga bidragsregler här: ef04-4f6e-bd87-3ac8fc46cb3a/regler+f%c3%b6r+f%c3%b6renin gsbidrag+2017_ny.pdf?mod=ajperes 89

96 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 0704/17 Handläggare Cornelia Lönnroth Telefon: E-post: Översyn av stadens modell för föreningsbidrag Förslag till beslut I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige 1. Göteborgs Stads reviderade riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället i enlighet med bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, antas. 2. Idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Översynen av stadens modell för föreningsbidrag, i enlighet med kommunstyrelsens beslut , förklaras slutfört. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram förslag till stadengemensamma riktlinjer för föreningsbidrag till civilsamhället. Stadsledningskontoret har också sett över övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för hantering av föreningsbidrag. Riktlinjerna kommer att skapa en grund för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer skapa likvärdig och rättssäker hantering av stöd till föreningslivet. Stadsledningskontoret ser ett behov av att centralisera vissa delar av handläggningen och beslut från stadsdelarna till idrotts- och föreningsnämnden. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag skulle behövas för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag och föreslår därför att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå: Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden. Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag. att säkerställa samverkan med föreningsliv i det fortsatta arbetet. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 1 (11) 90

97 Ekonomiska konsekvenser Nya riktlinjer ska leda till likvärdig och rättssäker hantering av föreningsbidrag i stadens samtliga nämnder och bolag som har föreningsbidrag i sin verksamhet. Likvärdig hantering ger förutsättningar för en mer rättvis fördelning av bidrag, att fler få del av bidragen och att bidragen bättre når önskad effekt. Implementering av riktlinjerna bedöms kunna ske inom ordinarie ram för respektive verksamhet. Stadsledningskontoret föreslår att idrott-och föreningsnämnden får ett utökat samordningsansvar för stadens hantering av föreningsbidrag och att de planerar för samordningen inom ordinarie organisation. Eventuella behov av ökade resurser hanteras i ordinarie budgetberedning. Barnperspektivet Föreningslivet erbjuder många barn och unga en meningsfull fritid varje dag. Meningsfull fritid bedöms förebygga ohälsa och skapar möjlighet till ökad livskvalitet. En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänlig bidrar till att fler barn och unga får möjlighet att delta i föreningslivet. Jämställdhets- och mångfaldsperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag och får möjlighet till meningsfull fritid. Kriterierna har utformats med hänsyn till perspektiven och att alla ska få tillgång till stadens resurser på lika villkor. Miljöperspektivet En föreningsbidragsmodell som utformas inkluderande och hanteras i en e-tjänst som är transparent och användarvänligt bidrar till att fler får del av föreningsbidrag även inom miljöområdet. Omvärldsperspektivet Liknande översyner genomförs i Stockholm och Malmö. De deltar också i den nationella upphandling av e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning som leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Bilagor 1. Kommunstyrelsens protokollsutdrag Lista över stadens föreningsbidrag 3. Gällande riktlinjer för kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer 4. Förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 2 (11) 91

98 Ärendet Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag och som ett led i detta har stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till nya riktlinjer för föreningsbidrag. Stadsledningskontoret har också sett över övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för hantering av föreningsbidrag. Beskrivning av ärendet Ett uppdrag i budget 2016 var att föreningsbidragen ska ses över och regelverk ska samordnas efter stadens värdegrund och utformas enhetligt. En inriktning i budgeten är att föreningsbidragsgivare ska minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnd. Etapp ett, kartläggning och analys, har genomförts och presenterades i en delrapport med förslag till fortsatt arbete. Kartläggning En kartläggning och analys av föreningsbidragsmodellen är genomförd i enlighet med uppdrag i budget Stadsledningskontoret har tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från social resursförvaltning, idrotts- och föreningsförvaltningen, kulturförvaltningen, konsument- och medborgarservice, SDF Angered, SDF Västra Göteborg och SDF Norra Hisingen kartlagt och analyserat stadens modell för föreningsbidrag. Tjugo föreningar har intervjuats och dialogmöten har genomförts. Intervjuer och dialog med föreningar 20 intervjuer har genomförts i syfte att samla in synpunkter från föreningslivet avseende stadens modell för föreningsbidrag. Urval av föreningar har skett genom kontakt med stadens HBTQ-råd, samråd för nationella minoriteter och IDÈKOM. En spridning, både geografiskt och sett till verksamhetsområde har varit utgångspunkten för urval. Samma föreningar bjöds in till dialog om förslaget och fortsatt arbete och utöver dessa deltog ytterligare några föreningar. Flertalet föreningar upplever att det är stort fokus på att söka bidrag för specifika projekt. Det beskrivs som problematiskt eftersom det tar tid från verksamhet som då måste nedprioriteras på grund av resurs- och tidsbrist. Flertalet föreningar efterfrågar mer och bättre kontroll och granskning från förvaltningarna. De vill vara säkra på att föreningar faktiskt gör det de säger att de gör. Det upplevs i nuläget som att det finns föreningar som exempelvis inte lever upp till de krav som staden ställer avseende jämlikhet och demokratiska värderingar. Ökad kontakt med föreningarna och bokade/obokade besök lyfts i flera fall fram som lösningar. Ett annat förslag som kommit fram är att införa regelbundna dialogmöten mellan stadens representanter och föreningar. Flera föreningar anser också att staden ska ställa krav på att föreningar måste delta i utbildningar om redovisning och stadens värdegrund. Vissa föreningar upplever att det är svårt att klassificera sig. Det kan exempelvis vara fallet då en förening har aktiviteter av såväl kulturell som social karaktär. Liknande problematik kan uppstå om en förening riktar sig mot flera olika åldersgrupper. Det upplevs som svårt att veta vilka delar av verksamheten/vilka projekt som det går att söka bidrag för. Ibland slussas föreningar runt mellan förvaltningar eftersom det är oklart vilken förvaltning som föreningen skall söka bidrag hos. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 3 (11) 92

99 Det är stora skillnader mellan stadsdelarna vad gäller delegationsansvar och storleken på de bidrag som kan betalas ut. Detta innebär att det kan vara svårt att samordna aktiviteter över flera stadsdelar. Likvärdiga begrepp och likvärdig hantering efterfrågas. Vissa föreningar upplever att de kriterier som ska uppfyllas för att kunna söka bidrag är otydliga. Man har svårt att beskriva sin verksamhet och sina aktiviteter utifrån de frågor som ställs. Detta försvårar ansökningsprocessen men även uppföljningen eftersom man är osäker på vad staden efterfrågar och vad som kommer att utvärderas. De efterfrågar en ökad tydlighet kring orsakerna till avslag och sänkningar av bidrag och vill veta varför ett visst beslut fattades. Detta är delvis kopplat till önskemål om kriterier eftersom de i den mån det går vill kunna veta vad i ansökan som ledde till ett visst beslut. I vissa fall vänder sig föreningar direkt till politiker istället för tjänstemän eftersom de upplever att det är enklare och går snabbare. I vissa fall uppfattas det som problematiskt att den som informerar och ger råd också är den som handlägger och bereder förslag till beslut om bidraget. Föreningarna efterfrågar mer dialog kring de utbildningar som staden tillhandahåller i föreningskunskap och bokföring. I nuläget täcker de inte upp deras behov i tillräckligt hög utsträckning. Information och ansökningsmaterial efterfrågas på fler språk än de som finns i nuläget. Det finns också en önskan om att materialet görs mer lättförståeligt och tydligt även på svenska. Det handlar om att undvika ett alltför byråkratiskt språk och formuleringar som kan tolkas på flera olika sätt. Alternativ till de digitala ansökningarna efterfrågas. I föreningar med äldre medlemmar är datorvanan ofta mycket liten. Detta innebär stora svårigheter för föreningen att tillgodogöra sig information och skicka in ansökningar digitalt. Här lyfts möjligheten att skicka in ansökningar via post och att få komma på rådgivning fram som lösningar. Möjligheten att delta på nätverksträffar, konferenser och informationsträffar för föreningar ses som positivt. Det efterfrågas att dessa anordnas även utanför vanliga arbetstider vilket skulle öka de föreningsaktivas möjlighet att delta på dem. I intervjuerna framkommer omfattande kritik mot stadens hemsida och de elektroniska verktyg som används för att söka föreningsbidrag. Det upplevs svårt att hitta vad som finns att söka och vem de ska vända sig till. Ibland upplevs gränsen mellan staden och det ideella som otydlig. Om stadens och föreningens ansvarsområden överlappar varandra kan detta upplevas som problematiskt. Exempel på detta kan vara att en förening förväntas tillhandahålla vissa tjänster som anses ligga inom föreningens ansvarsområde eller att de förutsätts delta i forumgrupper som egentligen är frivilliga. Föreningar upplever att de hamnar i en beroendeställning. I enstaka fall har det upplevts att vissa handläggare försökt styra projekt i en viss riktning, genom att ställa krav, i syfte att göra nytta för förvaltningen. Det finns en oro hos föreningar som även har en politisk/opinionsbildande funktion att de skall stöta sig med förvaltning eller politiker. Dels genomförs service åt staden och en ordinarie verksamhet, dels fylls en röstbärande funktion vilket i vissa fall kan innebära att föreningen riktar kritik mot förvaltningen eller mot politiker. Vissa föreningar företräder särskilt utsatta grupper och besitter viktig kompetens att nå grupper och individer som staden i vanliga fall inte har möjlighet att nå. För dessa utsatta grupper kan medlemsantalet vara en dålig indikator på hur många som föreningarna egentligen når eftersom dessa personer av olika skäl ogärna blir medlemmar/registrerar Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 4 (11) 93

100 sig hos föreningen trots att de deltar i aktiviteter. Detta försvårar för dessa föreningar att få bidrag i den omfattning som skulle vara rimligt. Långa handläggningstider beskrivs som en stor utmaning för flera föreningar. Detta innebär ett hinder för planering av projekt och aktiviteter. Engagemanget från volontärer/aktiva kan också hinna dö ut innan aktiviteten eller projektet hinner startas upp. Synpunkter som rör föreningsbidragsmodellen från föreningslivet stämmer också för gruppen barn och unga. Det är om möjligt ännu svårare för dem att hitta information om stadens stödformer om de inte har tillgång till fritidsledare eller handledning i andra verksamheter. Fler plattformar där unga kan få stöd till det de själva vill göra, att hitta lösningar som inte alltid handlar om pengar, lån av lokaler, kontakter, utrustning skulle underlätta. Trenden är att allt fler väljer att inte organisera sig i traditionell föreningsform utan formar nätverk av mer tillfällig art. Det finns för få snabba strukturer och vägar in i staden för unga som vill göra någonting. Det saknas tid och resurser att ge barn och ungas nya föreningar/initiativ det stöd de behöver vilket ställer höga krav på de unga som söker. Det finns både språk och strukturbarriärer i systemen som försvårar och en kunskapsbrist i förvaltningarna om detta. Nya reviderade riktlinjer för föreningsbidrag Föreningsbidrag hanteras av flera av Göteborgs Stads förvaltningar samt bolag. Med anledning av att de nuvarande riktlinjerna för bidragshantering upplevs som otydliga och svåra att tillämpa har stadsledningskontoret under 2017 efter uppdrag från kommunstyrelsen lett arbetet med att ta fram nya riktlinjer för föreningsbidrag tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Även andra städers riktlinjer för föreningsbidrag har studerats. Enligt Göteborgs Stads riktlinje för styrande dokument ( , 20) ska en riktlinje reglera handlandet i den befintliga verksamheten så att den bedrivs effektivt, rättssäkert och med kvalitet och säkrar en likvärdig och icke-diskriminerande verksamhet. Riktlinjerna har även reviderats för att kunna vara ett stöd när den nya nationella e-tjänsten för ansökan, ärendehantering och lokalbokning införs. De nya reviderade riktlinjerna är tydligare och mer utförliga. Grundläggande kriterier har också omarbetats och skärpts på några punkter för att bättre stämma överens med stadens värdegrund. I tidigare riktlinjer var ett av grundläggande kriterierna att föreningen inte får ha en uppmuntrande attityd och delta i verksamhet som kan skapa en positiv attityd till diskriminering. I de nya riktlinjerna ska föreningen verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Ett nytt grundkrav är också att föreningar ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. Dessa kriterier underlättar möjlighet att utvärdera och följa upp hur föreningen bedriver sin verksamhet. Förslaget till Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället beskriver hela kedjan från ansökan, handläggning och beslut till redovisning och uppföljning. I Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 5 (11) 94

101 riktlinjerna redovisas även de krav som ställs på de sökande föreningarna för att kunna erhålla bidrag, vilket medför en tydlighet både för de sökande och för bidragsgivande nämnder/styrelser. För att en förening ska kunna få bidrag gäller följande grundläggande kriterier: Föreningen ska vara uppbyggd och fungera enligt demokratiska principer samt ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen ska verka för lika rättigheter och möjligheter till delaktighet och deltagande oberoende av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning och ålder. Föreningen ska ta avstånd från diskriminering, kränkningar och våld. Föreningen får inte ha en uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till alkohol, tobak eller andra droger. Föreningen ska ha lokal anknytning och bidraget ska komma göteborgarna till gagn. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska ha allmänintresse och vara öppen för alla om inte sakliga och godtagbara skäl finns för undantag. Den verksamhet som föreningen söker bidrag för ska inte vara partipolitisk eller religiös. Föreningen ska ha av medlemmar godkända stadgar, en ansvarig styrelse och revisor. Riktlinjerna kommer att gälla tillsvidare för alla nämnder och styrelser inom Göteborgs Stad vid fördelning av bidrag till föreningar. Riktlinjerna visar hur uppgifter ska utföras men lämnar visst utrymme för verksamheterna att själva utforma detaljerna i arbetet. Vid behov kan bidragsgivande nämnder/styrelser upprätta lokala anvisningar för tillämpning av riktlinjerna. Se bilaga 3 för gällande riktlinjer samt bilaga 4 för förslag till nya riktlinjer för Göteborgs Stads föreningsbidrag till civilsamhället. Processkartläggning Hand i hand med arbetet med riktlinjerna har även en stadengemensam processkartläggning genomförts där rutiner för ansökan, handläggning, beslut, uppföljning m.m. för föreningsbidrag beskrivits grafiskt. Uppdraget kom 2016 från Process- och digitaliseringsforum för Kultur och Fritid inom Välfärdens processer. Beslut om processerna fattas inom samma forum efter att riktlinjerna för föreningsbidrag antagits av kommunfullmäktige. Stadsledningskontoret har lett arbetet med processkartläggningen som utförts tillsammans med representanter från idrotts- och föreningsförvaltningen, social resursförvaltning, kulturförvaltningen samt stadsdelsförvaltningar. Både chefer och medarbetare på förvaltningar som har föreningsbidrag i sin verksamhet har under arbetets gång varit delaktiga i processen. Inom processkartläggningen har även en riskanalys samt informationskartläggning och - klassning gjorts. Syftet med både riktlinjerna och de beskrivna processerna är att säkerställa att bidragshanteringen bedrivs effektivt, rättssäkert och kännetecknas av transparens, likabehandling samt god styrning och kontroll. De ska även säkra en likvärdig och ickediskriminerande verksamhet. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 6 (11) 95

102 Övriga processer som sammantaget skapar en ny modell för föreningsbidrag Ny e-tjänst för föreningsbidrag och lokalbokning Den e-tjänst som används i staden idag; Bida bookmaker har blivit föråldrad och lever inte upp till dagens krav på användarvänlighet och transparens. Göteborg tog tillsammans med några andra större kommuner initiativet att starta en upphandling av en ny e-tjänst. Fler kommuner anmälde sitt intresse och Sveriges kommuner och landsting har nu tagit över upphandling av ett nationellt system cirka 200 kommuner är med i processen. E-tjänsten ska bli en kommungemensam tjänst och kommer att omfatta bidragsansökan och lokalbokning. Göteborgs stad är en av pilotkommunerna och kommer att testa e-tjänsten under 2019 och planeras vara i drift Den nya e-tjänsten ska var transparent och användarvänligt och leda till enkel, effektiv och öppen service till medborgarna och även underlätta för handläggare. Förmedlingstjänst Idrotts- och föreningsnämnden påbörjade under 2017 arbetet med att inrätta en förmedlingstjänst av lokaler till föreningslivet. Uppdraget kommer från kommunfullmäktige (Dnr 1221/13). Förmedlingstjänsten ska ha överblick av det totala lokalbeståndet till föreningar och andra typer av grupperingar och utgöra en enhet som föreningar kan och ska vända sig till i frågor om föreningslokaler. Enheten ska ha som huvuduppgift att förmedla lokaler till föreningar utifrån föreningens behov och, genom överblick över samtliga lokaler i staden som föreningar kan hyra eller boka, bättre kunna bistå med att förmedla bäst lämpade lokal. Sammantaget ger detta förutsättningar för ökad lokaleffektivitet av föreningslokaler och därmed ökad möjlighet för fler att få hyra lokaler. Grunder och prioritering vid lokalförhyrning blir också mer transparent vilket underlättar för att säkerställa likabehandling. Föreningspool Idrotts- och föreningsförvaltningen genomförde en utredning under 2017 som resulterade i att genomföra ett pilotprojekt med en föreningspool som ska vara tillgänglig för alla typer av föreningar. Uppdraget kommer från idrotts- och föreningsnämnden. Utifrån insamlade synpunkter från föreningslivet och handläggare i staden har bedömningen gjorts att staden inte ger något stöd till föreningslivet vad gäller administrativt arbete. Stödbehovet är störst när det gäller att söka och redovisa bidrag, grundläggande ekonomi samt grundläggande föreningskunskap. Verksamheten ska inte utföra uppgifterna åt föreningarna utan stödja dem i deras arbete. Pilotprojektet ska genomföras varefter en utvärdering ska göras. Målgruppen är föreningar i socioekonomiskt svaga områden och Angered och Östra Göteborg blir pilotprojektets upptagningsområde. Förvaltningens bedömning är att en föreningspool ska leda till att föreningarna ges större möjlighet att fokusera på kärnverksamheten. När förutsättningar och intresse från föreningslivet finns, ska av föreningar samfinansierade tjänster där föreningspoolen fungerar som arbetsgivare prövas. Hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter. I samband med bolagsöversynen beslutade kommunfullmäktige att ge lokalklustret tio olika uppdrag. Higab AB fick bland annat i uppdrag att belysa hur Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 7 (11) 96

103 Higab AB på ett långsiktigt hållbart sätt skulle kunna arbeta med hyressättning för samtliga sina fastigheter. Efter beslut i kommunstyrelsen (Dnr 1281/16) fick Higab AB uppdraget att tillsammans med Stadsledningskontoret ta fram en ny hyresmodell för föreningar och kulturverksamheter som hyr lokaler av fastighetsägare inom lokalklustret. Modellen ska bidra till: - Att öka lokalutbudet till föreningslivet - Att öka lokaleffektiviteten bland annat genom mera samutnyttjande av lokaler - rimliga hyreskostnader för ändamålsenliga lokaler till föreningslivet och kulturliv Förslag till ny hyresmodell planeras till kommunstyrelsen våren Normkritiskt material om värdegrundsarbete Göteborgs föreningsliv ska vara öppet och tillgängligt för alla. Idrotts- och föreningsförvaltningen har startat igång arbetet med det gemensamma uppdraget utifrån Göteborgs Stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor att ta fram ett stadengemensamt normkritiskt material om värdegrundsarbete för föreningar samt förslag på kompetensutvecklingsinsatser för att stötta föreningslivet i detta arbete. Föreningar som erhåller stadens stöd ska kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling inom antidiskriminering och normkritik. Bidragsgivande fackförvaltningar samt stadsdelsförvaltningar är inbjudna att delta i arbetet. Förväntad kortsiktig effekt är ökad upplevelse av inkludering och därmed större möjlighet för hbtq-personer att delta i idrotts- och föreningsliv. Förväntad långsiktig effekt är att hbtq-personer kan erhålla de hälsofrämjande vinster som ett föreningsliv innebär i form av ökad fysisk och mental hälsa, en känsla av sammanhang och delaktighet i samhället. Fortsatt arbete och implementering Organisation Processkartläggning och framtagande av nya riktlinjer har tagits fram i nära samarbete mellan stadsledningskontoret och stadens förvaltningar som fördelar föreningsbidrag. Processen har också inneburit ett kontinuerligt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan berörda handläggare och chefer som visar på att en formaliserad samverkan behövs i staden. Det finns regiongrupper som träffas regelbundet men former, representation och uppdrag behöver ses över. I det ursprungliga uppdraget i budget 2016 stod att antal föreningsbidragsgivare skulle minska och begränsas till i huvudsak kulturnämnden, idrotts-och föreningsnämnden och social resursnämnden. Under processen har för-och nackdelar av centralisering av föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en centralisering av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. En centralisering skulle också underlätta implementering av ny e-tjänst och skapa förutsättningar för staden övergripande verksamhetsutveckling. En centralisering får inte innebära att den lokala kunskapen om föreningslivet och närheten till föreningsverksamheterna går förlorad utan måste upprätthållas och utvecklas. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 8 (11) 97

104 Centralisering behöver vara genomförd innan ny e-tjänst ska implementeras. Implementering och fortsatt arbete När beslut om nya riktlinjer tagits kan berörda förvaltningar utforma lokala anvisningar. Stadsledningskontoret föreslår att idrott- och föreningsnämnden samordnar arbetet. Berörda förvaltningar behöver också se över alla sina bidrag och anpassa kriterier, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. I samband med detta bör en stadengemensam kategorisering och namnsättning genomföras för att underlätta för föreningar att hitta rätt bidrag att söka. Stadengemensam kategorisering och namnsättning skulle också underlätta i samverkan mellan bidragsgivande förvaltningar och ge bättre förutsättningar för att ta fram informationsmaterial om vad som finns att söka. Stadsledningskontoret förslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden som också tar fram en tidplan för implementering. Se bilaga 3 för lista över stadens föreningsbidrag. Bidrag som inte omfattas av nya riktlinjer Det finns idag flera versioner av snabb slant. Det handlar om bidrag som kan sökas för tillfälliga evenemang, mindre belopp med mindre krav på uppföljning. Dessa kan även sökas av organisationer och grupper som är inte är organiserade i föreningsform. Denna form av bidrag behöver finnas även i fortsättningen men stadengemensamma kriterier, hantering och namnsättning skulle underlätta för dem som ska söka. Stadsledningskontoret förslår att detta arbete leds och samordnas av idrotts- och föreningsnämnden. Fortsatt samverkan med föreningsliv I Överenskommelsen mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer har samverkan mellan stad och civilsamhälle formaliserats. I intervjuer och dialogmöten med föreningar har frågan om kontroll och tillit varit ständigt återkommande. Det är därför viktigt att föreningar är representerade framför allt i frågan om utformning av uppföljning och hur kommunikation ska ske om hur bidragsystem fungera och vad som finns att söka. Stadsledningskontoret föreslår att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att formalisera fortsatt samverkan. Stadsledningskontorets synpunkter Just nu pågår flera processer som sammantaget kommer skapa en modell för likvärdig, rättssäker och transparent hantering av stöd till föreningslivet. Nya stadengemensamma riktlinjer samt processkartläggning av de olika stegen skapar grunden för likvärdig hantering av ansökan, beslut och uppföljning. Förmedlingstjänst och Hyresmodell för föreningslokaler kommer ge föreningslivet bättre förutsättningar att få tillgång till ändamålsenliga lokaler till rimliga hyror. Föreningspool och normkritiskt material om värdegrundsarbete kommer stötta föreningar att leva upp till uppställda kriterier. En stadengemensam, användarvänlig och transparent e-tjänst kommer underlätta handläggning och uppföljning och ge en samlad bild av vilka föreningar som söker och får bidrag, hyr stadens lokaler och bedriver verksamhet i linje med stadens riktlinjer. Modellen kommer också begränsa risken att grupper som inte lever upp till stadens värdegrund, t.ex. grupper som sympatiserar med våldsbejakande extremism, får del av stadens stöd. Målet är att processerna sammantaget också ska underlätta handläggning och frigöra tid för handläggarna att lägga mer tid på kontakt och dialog med föreningarna Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 9 (11) 98

105 vilket både föreningarna själva och stadsledningskontoret bedömer är grunden för att utveckla föreningarnas förutsättningar och inte minst få insyn i föreningarnas verksamhet. Det är dock viktigt att framhålla att inget system kommer att kunna garantera att det inte finns organisationer som missbrukar det förtroende som samhället har gett dem i form av ekonomiskt stöd. Stadsledningskontoret ser att en större samordning av stadens föreningsbidrag skulle behövas för att uppnå önskad effekt med ny modell för föreningsbidrag. Idrotts- och föreningsnämnden har som ett av sina grunduppdrag att Nämnden ska stödja stadens föreningsliv (Reglemente för Göteborgs idrotts- och föreningsnämnd 2:2), därför föreslår stadsledningskontoret att idrotts- och föreningsnämnden får i uppdrag att samordna stadens arbete med föreningsbidrag. I uppdraget ska det ingå: Att samordna implementering av nya riktlinjer och anpassning av stadens alla bidrag, handläggning, beslut, redovisning och uppföljning till nya riktlinjer. Att samordna stadengemensam kategorisering och namnsättning av alla bidrag i staden. Att utveckla samverkan och kontakt mellan stadens handläggare och övriga ansvariga för föreningsbidrag. att säkerställa samverkan med föreningsliv i det fortsatta arbetet. Att samordna arbetet med implementering av nya stadensgemensamma riktlinjer och övriga processer är ett omfattande och komplext arbete som ska genomföras av idrottoch föreningsnämnden med stöd av stadsledningskontoret. Under processen har för-och nackdelar när det gäller centralisering av föreningsbidrag som hanteras i stadsdelsnämnderna vägts mot varandra. Slutsatsen är att en centralisering av handläggning, beslut och uppföljning bäst skulle säkerställa effektiv och likvärdig hantering av föreningsbidrag. En centralisering skulle också underlätta implementering av ny e-tjänst och skapa förutsättningar för stadenövergripande verksamhetsutveckling. En centralisering får emellertid inte innebära att den lokala kunskapen om föreningslivet och närheten till föreningsverksamheterna går förlorad utan måste upprätthållas och utvecklas. Om den pågående utredningen av stadsdelarnas framtida organisation leder fram till beslut om förändringar i den nuvarande organisationen påverkas förutsättningarna för när och hur en centralisering av bidragshandläggningen bör ske eller utformas. Centralisering behöver vara genomförd innan ny e-tjänst ska implementeras. Under kartläggningsfas och i workshops har de nationella minoriteterna lyft frågan om att de vill ha specialdestinerat stöd med hänvisning till den särställning de har i Sverige. De anser att fördelningsmodellen för föreningsbidrag i nuläget inte speglar särställningen utan de konkurrerar om bidrag med föreningar som är verksamma på helt andra områden eller som har andra syften. De beskriver det som att de får kämpa för något som de har rätt till. De efterfrågar ett verksamhetsbidrag/generellt bidrag likt det som Västra Götalandsregionen (VGR) betalar ut. De nya riktlinjerna har inte tagit ställning till några specifika bidrag. Cornelia Lönnroth Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 10 (11) 99

106 Bilaga 1 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1434/15 Översyn av stadens modell för föreningsbidrag - delrapport och fortsatt inriktning Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 8 februari Yttrande från L, M och KD den 28 februari Yttrande från SD den 1 mars Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag: Stadsledningskontoret får i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en gemensam modell för föreningsbidrag med nya kriterier i enlighet med vad som framgår av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Protokollsanteckningar Representanterna från L, M och KD antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars Lars Hansson (SD) antecknar som yttrande en skrivelse från den 1 mars Expedieras Stadsledningskontoret Vid protokollet Lina Isaksson Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård Göteborgs Stad [Stadsledningskontoret], tjänsteutlåtande 11 (11) 100

107 Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer (H 1993:244, P , 10, H 2006:122, P ) A. För kommunens nämnder/styrelser gäller följande riktlinjer för kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer inklusive s k främmande inrättningar, vilka nedan ges den samlade benämningen "föreningar". Dessa föreskrifter gäller om inte avvikande föreskrifter gäller för viss typ av förening eller verksamhet. Kommunens bolag rekommenderas att följa dessa föreskrifter. 1. Kommunens stöd till ideella föreningar och liknande organisationer utgår i form av kontanta bidrag eller annat stöd. Bidrag kan lämnas i generella eller selektiva former. Generella bidrag ges om ansökande förening uppfyller vissa på förhand beslutade krav. Selektivt stöd kan lämnas efter prövning och beslut i varje enskilt fall av kommunal nämnd. 2. Kommunens stöd skall inriktas på verksamheter med starka sociala inslag och på insatser riktade till barn-/ungdoms-, handikapp-, invandrar- och pensionärsföreningar. 3. Varje nämnd avgör, inom ramen för sitt ansvarsområde och dessa föreskrifter, stödets omfattning och fördelning bland aktuella föreningar. 4. Bidragsgivande nämnd skall informera bidragssökande förening om att följande gemensamma grundkrav gäller för att stöd ska kunna lämnas: Föreningen skall vara uppbyggd och fungera enligt allmänt vedertagna demokratiska principer samt öppet ta ställning för demokratin som samhällssystem. Föreningen skall ha av medlemmarna godkända stadgar, styrelse och revisor/er för granskning av styrelsens förvaltning, såvida inte särskilda skäl för undantag finns. Av föreningens stadgar skall framgå att varje kommunmedlem har rätt att bli medlem i föreningen och delta i verksamheten, såvida det inte finns sakliga och för kommunen godtagbara skäl att hindra denna rätt. Föreningen får inte ha uppmuntrande attityd eller bedriva verksamhet som kan skapa positiva attityder till missbruk av tobak, alkohol eller andra droger eller diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller liknande förhållanden samt sexuell läggning. Föreningen skall medverka till de kontrollåtgärder som bidragsgivande nämnd finner erforderliga. 5. Bidragsgivande nämnd skall före utbetalning av större föreningsbidrag säkerställa möjligheter att återfå utbetalade medel om den avsedda verksamheten upphör eller förändras i strid med ovan nämnda grundkrav. 101

108 6. Bidragsgivande nämnd skall utöva erforderlig kontroll vad gäller föreningarnas verksamhet och deras fullföljande av de gemensamma grundkraven. Det kan ske t ex genom infordrande av handlingar såsom verksamhets-, ekonomisk- eller revisionsberättelse eller annan lämplig redovisning. Även under löpande verksamhetsår skall erforderlig kontroll utövas, exempelvis genom besök. Vid kontrollens utövande skall bidragsgivande nämnd iaktta de krav på personlig integritet som betingas av verksamhetens art. B. Som följd av kommunfullmäktiges beslut enligt mom A ovan upphör giltigheten av kommunfullmäktiges beslut , 15, (GKH 1977:269) om "Riktlinjer för behandling av anslagsframställningar från s k främmande inrättningar" samt kommunstyrelsens uttalande i cirkulärskrivelse , nr 73, angående "kommunal representation i styrelsen för s k främmande inrättningar". Kommentar till ändring: H 2006:122, P

109 Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 103

110 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare, brukare och kunder. För att förverkliga utgångspunkterna behövs förutsättningar av olika slag. Stadens politiker har möjlighet att genom styrande dokument beskriva hur de vill realisera den politiska viljan. Inom Göteborgs Stad gäller de styrande dokument som antas av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Därutöver fastställer nämnder och bolagsstyrelser egna styrande dokument för sin egen verksamhet. Kommunfullmäktiges budget är det övergripande och överordnade styrande dokumentet för Göteborgs Stads nämnder och bolagsstyrelser. Om Göteborgs Stads styrande dokument Göteborgs Stads styrande dokument är våra förutsättningar för att vi ska göra rätt saker på rätt sätt. De anger vad nämnder/styrelser och förvaltningar/bolag ska göra, vem som ska göra det och hur det ska göras. Styrande dokument är samlingsbegreppet för dessa dokument. Stadens grundläggande principer såsom demokratisk grundsyn, principer om mänskliga rättigheter och icke-diskriminering omsätts i praktisk verksamhet genom att de integreras i stadens ordinarie beslutsprocesser. Beredning av och beslut om styrande dokument har en stor betydelse för förverkligandet av dessa principer i stadens verksamheter. De styrande dokumenten ska göra det tydligt både för organisationen och för invånare, brukare, kunder, leverantörer, samarbetspartners och andra intressenter vad som förväntas av förvaltningar och bolag. De styrande dokumenten ligger till grund för att utkräva ansvar när vi inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Göteborgs Stads riktlinje för föreningsbidrag till civilsamhället 1 (9) 104