RESULTAT I UTBILDNINGSVERKSAMHETEN 2012/2013 NYNÄSHAMNS KOMMUN

Transkript

1 BUN Bilaga 1 Dnr: 2013/7 610 RESULTAT I UTBILDNINGSVERKSAMHETEN 2012/2013 NYNÄSHAMNS KOMMUN

2 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 5 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 6 FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET... 8 NYCKELTAL I FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET... 8 BARN (FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET)... 8 BEFOLKNINGSUTVECKLING... 9 BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA BARN I KOMMUNAL PEDAGOGISK OMSORG KÖPTA OCH SÅLDA PLATSER PERSONAL (FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET) PERSONAL I FÖRSKOLA (KOMMUNAL) PERSONAL I PEDAGOGISK OMSORG (KOMMUNAL) PERSONAL I FRISTÅENDE FÖRSKOLA DISKUSSION NYCKETAL (FÖRSKOLA) RESULTAT (FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET) ARBETET MED PRIORITERADE OMRÅDEN (NÄMNDENS UPPDRAG) 2012/ DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING (VÄRDEGRUNDSARBETET) DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE FÖRSKOLANS PEDAGOGISKA ARBETE UTVECKLINGSOMRÅDEN I FÖRSKOLANS ORGANISATION FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR OCH UPPDRAG FÖRSKOLLÄRARENS ANSVAR OCH UPPDRAG BARNGRUPPERNA OCH MILJÖN SÄRSKILT STÖD SYSTEMATISKT VÄRDEGRUNDSARBETE SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT SATSNINGEN PÅ NATURVETENSKAP OCH TEKNIK UNDERLAG FÖR UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN GRUNDSKOLA NYCKELTAL I GRUNDSKOLA ELEVER (GRUNDSKOLA) ELEVER I KOMMUNENS GRUNDSKOLOR ELEVER I ANNAN KOMMUNAL ELLER FRISTÅENDE GRUNDSKOLA FÖRSÄLJNING AV GRUNDSKOLEPLATS LÄRARE (GRUNDSKOLA)

3 RESULTAT (GRUNDSKOLA) STUDIERESULTAT ÅRSKURS 2 (LÄSTEST: DLS) ÅRSKURS 2 (MATEMATIKTEST: PRIM) ÅRSKURS 3 (NATIONELLA PROV OCH MÅLUPPFYLLELSE) ÅRSKURS 5 (LÄSTEST: DLS) ÅRSKURS 6 (BETYG OCH NATIONELLA PROV) ÅRSKURS 7 (BETYG) ÅRSKURS 8 (MATEMATIKTEST: PRIM) ÅRSKURS 8 (BETYG) ÅRSKURS 9 (BETYG OCH NATIONELLA PROV) LOVSKOLOR GRUNDSKOLANS ENKÄT 2013 (LÄNSGEMENSAMMA FRÅGOR) NÄMNDENS UPPDRAG (GRUNDSKOLA) STUDIERESULTAT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ARBETSKLIMAT OCH ELEVERS NÄRVARO SAMVERKAN MED GYMNASIESKOLAN FRITIDSHEM NYCKELTAL I FRITIDSHEM ELEVER (FRITIDSHEM) PERSONAL (FRITIDSHEM) RESULTAT (FRITIDSHEM) NÄMNDENS UPPDRAG (FRITIDSHEM) DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE UTVECKLING OCH LÄRANDE GYMNASIESKOLA NYCKELTAL I GYMNASIESKOLA ELEVER (GYMNASIESKOLA) ELEVER I ETT NATIONELLT PROGRAM ELEVER I ETT INTRODUKTIONSPROGRAM DET KOMMUNALA INFORMATIONSANSVARET LÄRARE (GYMNASIESKOLA) DISKUSSION NYCKELTAL (GYMNASIESKOLA) RESULTAT (GYMNASIESKOLA) STUDIERESULTAT (NATIONELLA PROGRAM) RESULTAT ÅRSKURS 3 (SLUTBETYG OCH BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLAN) RESULTAT ÅRSKURS 3 (GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG)

4 RESULTAT ÅRSKURS 2 (BETYG) RESULTAT ÅRSKURS 1 (BETYG + NATIONELLA PROV) STUDIERESULTAT (INTRODUKTIONSPROGAMMET) GYMNASIEENKÄTEN 2013 (LÄNSGEMENSAMMA FRÅGOR) NÄMNDENS UPPDRAG (GYMNASIESKOLA) STUDIERESULTAT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ARBETSRO OCH OGILTIG FRÅNVARO SAMVERKAN MED ANDRA SKOLFORMER DISKUSSION RESULTAT (GYMNASIESKOLA) AVSLUTNING

5 INLEDNING Barn- och utbildningsnämndens kärnverksamheter, förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och skola har ett nationellt uppdrag. Det finns formulerat i skollagen med övergripande mål för all utbildningsverksamhet och i förordningar (exempelvis läroplanerna) med specifika mål för respektive verksamhet. Skolinspektionen granskar kvalitet och genomför en regelbunden tillsyn för att se att lagar och regler följs. Statistiska centralbyrån samlar årligen in uppgifter om barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat. Skolverket sammanställer statistiken och den ger underlag för uppföljning och utvärdering på både nationell och lokal nivå. Barn- och utbildningsnämnden fullgör huvudmannens ansvar för att utbildningsväsendet i Nynäshamns kommun når de nationella målen och ska som huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen mot nationella mål i skollag och läroplaner. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska dokumenteras. För att fullgöra detta ansvar har nämnden beslutat att utbildningsväsendets resultat utvärderas och sammanställas i en årlig utbildningsrapport. De nyckeltal och resultat som presenteras i rapporten har beslutats i nämndens mål- och resultatuppföljningsplan. Den bifogas nämndens verksamhetsplan. Syftet med rapporten är att ge en samlad bild av utbildningens kvalitet. Rapporten tas fram av barn- och utbildningsförvaltningen i samarbetet med företrädare för verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och skola. Utbildningsrapporten följer skolornas läsår. Årets rapport har följande disposition. o o o o Nyckeltal i förskola och annan pedagogisk verksamhet Förskolans resultat och arbete med prioriterade områden (nämndens uppdrag) för perioden 2012/2013 Nyckeltal i skolverksamheten Studieresultat i skolverksamheten Nedan följer Resultat i utbildningsverksamheten 2012/

6 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Barn- och utbildningsförvaltningen strävar efter att kontinuerligt utveckla innehåll och metod i kvalitetsarbetet. Målsättningen är ett kvalitetsledningssystem som mer än väl svarar upp mot de krav som finns i skollagstiftningen. Ett stöd i detta arbete är Skolverkets Allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Dessa har strukturerats i fem avsnitt. De två inledande är av mer övergripande karaktär om rutiner och organisation för styrning, ledning och dokumentation. Därpå följer tre avsnitt som beskriver arbetsgången för en resultatstyrd effektivisering från uppföljning och analys via identifiering av nya utvecklingsbehov till planering och genomförande av utbildningen. De allmänna råden betonar att kvalitetsarbete ska bedrivas systematiskt och kontinuerligt. Med det menas att arbetet ska vara strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Utgångspunkten ska alltid vara att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Skolverket betonar också att det är viktigt att varje huvudman och varje förskole- och skolenhet hittar sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. I Nynäshamns kommun dokumenteras underlagen för att styra kvalitetsarbetet i barn- och utbildningsnämndens mål- och resultatuppföljningsplan. Den innehåller de nyckeltal som ska följas upp och som beskriver förutsättningarna för att bedriva verksamheten i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar. Den innehåller även de studieresultat som ska sammanställas årligen för att redovisa måluppfyllelse och resultatutveckling över tid. Dessa delar följer i huvudsak Skolverkets rapportering i officiella databasar. Nämndens mål- och resultatuppföljningsplan har även ett avsnitt, som med utgångspunkt i verksamheternas måluppfyllelse samlar identifierade utvecklingsområden. Varje område beskrivs med hänvisning till målen i gällande skollagstiftning och de aktiviteter som förvaltningen bedömer ska hjälpa till att nå detta. Mål- och resultatuppföljningsplanen blir på detta sätt ett viktigt dokument för både styrning och ledning av kvalitetsarbetet. Skollagstiftningen är omfattande. För att kunna stödja kvalitetsutvecklingen inom utbildningens alla områden, beslutar huvudmannen regelbundet om att följa upp särskilt utvalda områden eller prioriterade insatser. Även dessa dokumenteras i mål- och resultatuppföljningsplanen. Huvudmannen ansvarar för att följa upp måluppfyllelse och likvärdighet inom alla skolformer och verksamheter. Uppföljning är en kontinuerlig process. Den ger information om verksamheternas förutsättningar, genomförande och resultat. Dokumentationen samlar kunskap och ger underlag för analyser av måluppfyllelsen. I Nynäshamns kommun tar barn- och utbildningsförvaltningen ett stort ansvar för sammanställning och redovisning av statistik och resultat. Det gäller alla nyckeltal och resultat som ska följas upp enligt nämndens mål- och resultatuppföljningsplan. Dessa sammanställningar stödjer förskolechefer och rektorer i det lokala uppföljningsarbetet och ger goda förutsättningar för analyser av måluppfyllelsen i relation till de nationella målen och i jämförelse med andra enheter. Uppföljning och analys ska identifiera områden som behöver utvecklas mot högre måluppfyllelse. Det sker på såväl enhets- som huvudmannanivå. Skolverkets allmänna råd lyfter fram behovet av att huvudmannen har en återkommande dialog med förskolechefer och rektorer om deras lokala behov 6

7 för att nå de nationella målen. Dessa samtal är också en förutsättning för att huvudmannen ska kunna fatta beslut om inom vilka områden övergripande utvecklingsinsatser är nödvändiga. Det är viktigt att beslut av övergripande karaktär balanseras mot lokala enheters behov för att göra förskolechefer och rektorer fullt ut delaktiga i arbetet. Barn- och utbildningsförvaltningen har sedan årsskiftet en ny ledningsgrupp på plats. Ett viktigt uppdrag för den nya ledningsgruppen är att utveckla samverkansformerna med förvaltningens enhetschefer. Målsättningen är att stödja enheternas lokala kvalitetsarbete och i förlängningen ge nämnd och förvaltning bättre underlag till beslut för styrning och ledning. Nynäshamns kommun benämner dessa samtal resultatdialoger. Deras kvalitet är beroende av flera faktorer. Det gäller inte minst verksamheternas förutsättningar att arbeta systematiskt med kvalitetsutveckling. Det åligger huvudmannen att säkra former och nödvändig kompetens för det arbetet. Identifierade utvecklingsområden blir ett ingångsvärde för planeringen av den kommande perioden. Aktiviteterna kopplas till de nationella målen för utbildningen och Skolverket betonar att planeringen ska stödja ett långsiktigt och uthålligt utvecklingsarbete. Beslut om gemensamma prioriteringar måste få genomslag i hela organisationen. Övergripande planering dokumenteras i nämndens mål- och resultatuppföljningsplan. Förskolechef och rektor beslutar om hur den lokala planeringen ska dokumenteras. 7

8 FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Nynäshamns kommun erbjuder förskola och pedagogisk omsorg. Från och med den första juli 2011 är förskolan en egen skolform inom utbildningsväsendet och har samma övergripande mål som andra skolformer. Utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den pedagogiska omsorgen ska stimulera barns utveckling och lärande och utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Förskolans läroplan är vägledande. NYCKELTAL I FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET De nyckeltal som följs upp i denna redovisning är beslutade av barn- och utbildningsnämnden och finns sammanställda i mål- och resultatuppföljningsplanen för läsåret 2012/2013. BARN (FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET) Nynäshamns kommun hade 17 förskolor den aktuella perioden. Kommunen bedrev även pedagogisk omsorg i Sorunda och Stora Vika. NYNÄSHAMN: Ankarets förskola Backlura förskola Fjärdens förskola Humlans förskola Kullsta förskola Midgårds förskola Måsens förskola Sandskogens förskola Vaktbergets förskola STORA VIKA: Vika förskola ÖSMO: Breddals förskola Hallängens förskola Skogsnibble förskola Vansta förskola SEGERSÄNG: Segersängs förskola SORUNDA: Fagerviks förskola Sunnerby förskola Samma period hade Nynäshamns kommun sex fristående förskolor. o o o o o o I Ur och Skur Lysmasken (Nynäshamn) Spring i benen (Nynäshamn) Videbacken (Nynäshamn) Montessoriförskolan Lilla Parveln (Ösmo) Mamma Mu (Sorunda) Solrosen (Sorunda) Den fristående förskolans lägeskommun beviljar verksamheten rätt till bidrag och genomför regelbunden tillsyn för att garantera att verksamheten bedrivs i enlighet med skollagstiftningen. Denna tillsyn sker utanför ramen för denna rapport. 8

9 BEFOLKNINGSUTVECKLING Målgruppen för förskolan är barn mellan 1 5 år. Kommunens befolkningsprognos redovisar två olika scenarier för befolkningsutvecklingen den närmaste tioårsperioden. Om inflyttningen till Nynäshamns kommun följer kommunens ambitioner på ett ökat bostadsbyggande kommer antalet barn i åldern 1 5 år öka med drygt 30 % inom planperioden. År 2022 beräknas kommunen ha cirka 2000 barn i åldern 1 5 år. ANTAL BARN I MÅLGRUPPEN 1-5 år UTFALL SAMT BEFOLKNINGSPROGNOS (utfall) 2010 (utfall) 2011 (utfall) 2012 (utfall) 2013 (prognos) 2014 (prognos) 2015 (prognos) 2016 (prognos) 2017 (prognos) Inklusive nyproduktion Befintlig bebyggelse Den 31 augusti 2013 var målgruppen 1 5 år 1492 individer. Det ligger något över prognosen för befintlig befolkning men i underkant för prognosen som inkluderar planerad nyproduktion. ANTAL NYFÖDDA I NYNÄSHAMNS KOMMUN UTFALL (SCB) SAMT BEFOLKNINGSPROGNOS (utfall) 2010 (utfall) 2011 (utfall) 2012 (utfall) 2013 (prognos) 2014 (prognos) 2015 (prognos) 2016 (prognos) 2017 (prognos) Inklusive nyproduktion Befintlig bebyggelse Antalet nyfödda barn fortsatte att minska 2012 och det föddes några färre barn än prognostiserat. Den 31 augusti 2013 hade Nynäshamns kommun 184 barn födda under året. Det motsvarar cirka 23 barn per månad. Vid motsvarande utveckling för resten av året innebär det omkring 276 födda barn 2013, vilket är några färre än prognostiserat. Men, det kan innebära att trenden sakta vänder och att antalet nyfödda börja öka. 9

10 BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA Antalet barn i kommunens egna förskolor har ökat något de senaste åren. I kommunens budgetuppföljning (T1) prognostiseras en marginell ökning även BARN I KOMMUNENS EGNA FÖRSKOLOR (GENOMSNITT RESPEKTIVE ÅR) KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL (prognos) Värdena för år 2007 och 2008 avser antalet barn omräknat till heltidsplatser. Det verkliga antalet var 1081 inskrivna barn för 2007 och 1094 inskrivna barn för Från och med år 2009 räknas alla inskrivna barn som heltidsbarn. Detta förklarar till en viss del ökningen av antalet platser mellan 2008 och Antalet barn har ökat mest i Ösmo under den redovisade perioden men nu sker där ett trendbrott och kurvan för antalet barn i förskolan i Ösmo väntas vända ned något under BARN I FÖRSKOLAN PER FÖRSKOLEOMRÅDE KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL Nynäshamn Ösmo Sorunda (prognos) Andelen små barn (1 3 år) minskade marginellt Värdet avviker inte nämnvärt i relation till genomsnittet för riket eller Stockholms län. ANDELEN BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA 1-3 ÅR KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL 55% 55% 56% 57% 61% 54% 54% 56% 55% 53% 53% 52% Kommunen Nynäshamn Ösmo Sorunda (prognos) 10

11 Antalet inskrivna barn i förskolan varierar över året. ANTAL BARN I KOMMUNALA FÖRSKOLAN (PER MÅNAD RESP ÅR) KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL Antalet inskrivna barn per förskoleavdelning minskade något 2012 i jämförelse med föregående år enligt SBC:s mätning den 15 oktober ANTAL BARN PER AVDELNING I KOMMUNALA FÖRSKOLOR SKOLVERKETS DATABAS ,6 17,0 18,3 17,0 17,7 17, Nynäshamns kommun Riket När SCB gör sitt statistikuttag i oktober är antalet inskrivna barn i förskolan relativt lågt. Antalet barn når ett maximalt värde i maj. Den 15 maj 2013 hade förskolan 1218 placerade barn fördelade på 63 avdelningar. Det ger 19,3 barn per avdelning. Detta innebär att det genomsnittliga värdet på årsbasis blir något högre än det värde Skolverket redovisar. Det är rimligt att anta att detta faktum gäller för alla huvudmän. Diagrammet nedan visar att flera av Södertörnskommunerna har ett något högre antal barn per avdelning än genomsnittet för riket. 19,7 ANTAL BARN PER AVDELNING I KOMMUNALA FÖRSKOLOR SKOLVERKETS DATABAS ,8 17,7 17,0 17,7 15,3 19,1 17,3 17,0 Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket 11

12 Skolverkets statistik visar att andelen småbarnsavdelningar ökade i Nynäshamns kommun För första gången redovisade en avdelning att antalet barn översteg 25 stycken. ANDELEN AVDELNINGAR PER ANTAL BARN SKOLVERKETS DATABAS % 29% 37% 28% 37% 22% 22% 17% 27% 22% 25% 15% 0% 2% 3% < 16 barn barn barn barn > 25 barn Nynäshamn (2011) Nynäshamn (2012) Riket (2012) Kommunens servicegrad är hög. Den mäts som antalet barn i förskola och pedagogisk omsorg i förhållande till det totala antalet barn i förskoleåldern och uppgick 2012 till 87 %. Det motsvarar värdet för den genomsnittliga kommunen i riket. Kommunens servicegrad har ökat markant under 2000-talet. År 2000 var 70 % av kommunens barn (1 5 år) inskrivna i förskola eller familjedaghem. ANDEL BARN 1-5 ÅR I FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG SKOLVERKETS DATABAS % 85% 85% 91% 87% 85% 85% 86% 87% Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket En övervägande del (88 %) av barnen i Nynäshamns kommun finns inom den kommunala förskolan. Andelen barn i fristående förskolor är relativt stabilt över åren. ANDEL INSKRIVNA BARN I KOMMUNAL REGI SKOLVERKETS DATABAS % 84% 74% 96% 88% 61% 89% 61% 80% Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Skollagen föreskriver att kommunen ska erbjuda barnet plats i förskola inom fyra månader från den dag som behovet är anmält. Nynäshamns kommun klarar denna reglering med gott resultat. 12

13 BARN I KOMMUNAL PEDAGOGISK OMSORG Antalet barn i pedagogisk omsorg (familjedaghem) har minskat sedan 2007 i Nynäshamns kommun. Antalet motsvarade cirka två procentenheter av befolkningen (1 5 år) Det är en minskning jämfört med föregående år. Värdet är något lägre än för genomsnittliga kommunen i riket (3 %). ANTAL BARN I PEDAGOGISK OMSORG SKOLVERKETS DATABAS PER DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR Prognosen för 2013 redovisar ingen förändring. KÖPTA OCH SÅLDA PLATSER Nynäshamns kommun köper förskoleplatser i andra huvudmäns verksamheter. Det gäller både kommunala platser i andra kommuner och platser hos fristående anordnare i såväl Nynäshamns kommun som i andra kommuner. En övervägande del av platserna är fördelade mellan kommunens sex fristående förskolor. Antalet köpta platser minskade 2012 men förväntas öka något under Det beror i huvudsak på etableringen av en fristående pedagogisk omsorg. Verksamheten startade den första januari 2013 och i april rymde verksamheten 12 barn. BARN I FÖRSKOLA (ANTAL BARN PÅ KÖPTA PLATSER) KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL (årsgenomsnitt) Fristående fsk i Nynäshamns kommun Fristående eller kommunal fsk i annan kommun Totalt Nynäshamns kommun sålde i genomsnitt 6 platser i den kommunala förskolan till andra kommuner Det värdet ser ut att bestå PERSONAL (FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET) PERSONAL I FÖRSKOLA (KOMMUNAL) 2012 hade Nynäshamns förskolor knappt 200 årsarbetare i barngrupp. Av dessa var 15 stycken resurstjänster för barn i behov av särskilt stöd. Den 15 oktober 2012 var personaltätheten i den kommunala förskolan i Nynäshamns kommun 5,8 barn per årsarbetare. Det är något lägre än för den genomsnittliga kommunen i Sverige och även något lägre än för flera av kommunerna på Södertörn. Prognosen för 2013 visar en oförändrad personaltäthet. 13

14 ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE (KOMMUNAL REGI) SKOLVERKETS DATABAS ,6 6,0 5,5 5,8 5,8 6,0 5,4 5,3 5,4 Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Antalet barn per årsarbetare varierar något mellan kommunens tre förskoleområden. Diagrammet nedan visar ett genomsnittligt värde per år. 6,1 6,1 ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE I FÖRSKOLAN (KOMMUNAL REGI) KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL (PROGNOS T1 2013) 5,8 6,2 5,6 5,6 5,7 5,7 6,0 Nynäshamn Ösmo Sorunda (prognos) Nynäshamns kommun har, i förhållande till flera andra Södertörnskommuner, en relativ hög andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen. Andelen varierade mellan % under åren Det är lägre än det jämförande värdet för rikets samtliga kommuner. ANDEL ÅRSARBETARE (KOMMUNAL REGI) MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEUTBILDNING SKOLVERKETS DATABAS % 29% 32% 58% 45% 52% 42% 42% 56% Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mellan kommunens tre förskoleområden. Alla förskoleavdelningar har minst en förskollärare. 14

15 ANDEL ÅRSARBETARE MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEUTBILDNING KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL (PROGNOS T1 2013) 51% 55% 51% 38% 38% 41% 50% 50% 52% Nynäshamn Ösmo Sorunda (prognos) PERSONAL I PEDAGOGISK OMSORG (KOMMUNAL) 2012 hade den pedagogiska omsorgen (familjedaghemmen) åtta årsarbetare. Det är en minskning med en anställd i jämförelse med året innan. Personaltätheten var 4,6 inskrivna barn per årsarbetare. Det är något bättre än det genomsnittliga värdet för riket. Barn- och utbildningsförvaltningen vill poängtera svårigheten med att jämföra personaltätheten inom den pedagogiska omsorgen med den i förskolan eftersom verksamheterna har så olika förutsättningar. Sex av åtta eller 75 % av personalen inom kommunens pedagogiska omsorg hade vid mätdatum 2012 en pedagogisk högskoleutbildning, barnskötarutbildning eller annan utbildning för arbete med barn. Det är något bättre än riksgenomsnittet på 74 %. PERSONAL I FRISTÅENDE FÖRSKOLA De fristående förskolorna i Nynäshamns kommun hade 30 årsarbetare den 15 oktober Det är en minskning med två heltidstjänster i jämförelse med föregående år. Personaltätheten i kommunens fristående förskolor minskade något både 2011 och 2012 men är högre än i de kommunala förskolorna. Samma förhållande gäller för relationen mellan rikets fristående och kommunala förskolor, men skillnaden är något mindre. ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE (ENSKILD REGI) SKOLVERKETS DATABAS DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR 4,7 4,9 5,1 5,2 5,2 5,2 Fristående förskola i Nynäshamns kommun Riket Andelen av personalen i kommunens fristående förskolor med pedagogisk högskoleutbildning har ökat de senaste åren och är nu högre än genomsnittsvärdet för riket. Andelen närmar sig värdet för den kommunala förskolan i Nynäshamns kommun. 15

16 ANDEL ÅRSARBETARE MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEUTBILDNING SKOLVERKETS DATABAS DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR 30% 38% 43% 44% 43% 42% Fristående förskola i Nynäshamns kommun Riket DISKUSSION NYCKETAL (FÖRSKOLA) I detta avsnitt belyser barn- och utbildningsförvaltningen några av de utmaningar som är aktuella för förskolan i Nynäshamns kommun. Syftet är att skapa ett underlag för en diskussion om verksamheternas förutsättningar att nå de nationella målen. En angelägen fråga i det offentliga samtalet om förskolans kvalitet, är barngruppernas storlek. I förra årets rapport redovisades flera faktorer som har påverka förskolans förutsättningar. Allt fler föräldrar väljer att placera sina barn i förskolan och generellt för riket gäller att servicegraden ökar. Det betyder att en allt större andel av gruppen barn 1 5 år går i förskola eller pedagogisk omsorg. År 2003 infördes allmän förskola för fyra- och femåringar och från och med 2010 omfattar denna reform även alla treåringar. Alla barn ska erbjudas minst 525 timmar kostnadsfri förskola från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Regler i föräldraförsäkringen gör att många föräldrar kan skjuta fram barnens start i förskolan till en bit in i det andra levnadsåret. Med hänsyn tagna till bortfallet för denna grupp närmar sig förskolan en punkt där alla barn går i förskolan. Det gäller i hög grad även för Nynäshamns kommun. I den nya skollagen har förskolan blivit en egen skolform i utbildningsväsendet. Tillsammans med det förstärkta pedagogiska uppdraget i den reviderade läroplanen framkommer lagstiftarens ambitioner att öka betydelsen av förskolans verksamhet med stor tydlighet. Forskning pekar också på dess betydelse för hur barn lyckas i skolan. I en studie 1 från Nya Zeeland visar två forskare att barn som vistats mer än tre år i förskola presterade genomsnittligt bättre i skolan än andra barn. Det är här några av de faktorer som fortsättningsvis kommer att påverka verksamheten och kommunernas stora utmaning blir att möta reformerna med bibehållen kvalitet. Officiell statistik för riket redovisar att barngruppernas storlek 2 ökar något och att personaltätheten minskar i motsvarande grad. I mitten av 2000-talet infördes ett statligt bidrag för att höja kvaliteten i förskolan. Det gav kommunerna möjlighet att öka bemanningen och 2006 hade Nynäshamns kommun en personaltäthet på 4,9 barn per årsarbetare. Sex år senare (2012) redovisar kommunen en lägre personaltäthet, motsvarande yttrligare nästan ett helt barn per årsarbetare. Finansiella nyckeltal dominerar ofta vid bedömningen av förskolans kvalitet, vilket medför att pedagogiskt innehåll och personalens skicklighet inte blir lika framträdande. Det gäller även för diskussionerna i Nynäshamns kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen lyfte frågan i Utbildningsrapport 2011 och betonade att förskolans organisation ger stort utrymme för flexibla gruppstorlekar. Med en 1 Skolverket 2010 (Perspektiv på barndom och barns lärande) 2 Skolverkets statistik 16

17 medveten planering styrs gruppens storlek och sammansättning av det pedagogiska innehållet samt barnens ålder och behov. Särskild hänsyn ska tas till de yngsta barnen i förskolan som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter. De har svårt att samspela med vuxna i för stora grupper vilket är negativt för barnens identitets- och språkutveckling. Detta stöds av Skolverket 3 som menar att det inte finns belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är den optimala i alla sammanhang. Det är kommunen som utifrån lokala förhållanden avgör vad som är lämpligast. Utgångspunkten ska vara respektive verksamhets förutsättningar och gruppen ska ha en lämplig sammansättning och storlek. I den interna dialogen mellan förvaltningsledningen och ansvariga enhetschefer är förskolornas förutsättningar att bedriva verksamhet i enlighet med skollagstiftningen en mycket central fråga. Ekonomi och organisatoriska nyckeltal är del i en kontinuerlig uppföljning till stöd för dessa samtal. Innevarande år (2013) har kommunen 17 förskolor. I maj månad redovisades 1218 placerade barn. De var fördelade på 63 avdelningar. Motsvarande mätning den 15 oktober 2013 redovisade 1092 barn fördelade på 61 avdelningar. ANTAL BARN PER AVDELNING GENOMSNITTSVÄRDE FÖR KOMMUNENS FÖRSKOLOR 17,7 19,3 17,9 15 oktober maj oktober 2013 Det innebär att antalet barn per avdelning ökar med nästan ett och ett halvt barn, när förskolorna har som flest placeringar. Statistiken ovan bildar underlag för förskolornas rapportering till SCB. Det är variationer mellan förskolorna. Antal barn per avdelning i diagrammet nedan speglar inte enbart en förskolas beläggning. I vissa delar redovisar det även personalorganisationen, vilket försvårar jämförelser. ANTAL BARN PER AVDELNING GENOMSNITTSVÄRDE FÖR KOMMUNENS 17 FÖRSKOLOR ,3 19,7 19,7 17,5 13,7 16,3 20,8 20,0 19,4 19,0 17,0 19,0 17,8 17,8 19,0 18,7 12,5 F1 F2 F3 F4 F5 F6 F7 F8 F9 F10 F11 F12 F13 F14 F15 F16 F17 Några förskolor har valt en organisation där barnen fördelas på fler avdelningar men med bibehållen personalstyrka. Antalet placerade barn avgör hur stor bemanning en förskola behöver. Därefter avgör förskolan i samråd med avdelningschefen hur förskolan ska organiseras. Här avses exempelvis hur många avdelningar verksamheten ska organiseras i. Förändringar i denna organisation påverkar inte personaltätheten räknad som antal barn per årsarbetare. Det är ytterligare ett nyckeltal som beskriver verksamhetens organisatoriska förutsättningar. Den genomsnittliga förskolan i kommunen 3 Skolverket, Kvalitet i förskolan 17

18 hade vid oktobermätningen ,8 barn per heltidspersonal. Det motsvarar värdet för 2012 som redovisas i nyckeltalsavsnittet ovan. Kommunen genomför regelbundna närvaromätningar i förskolan. På våren redovisar ett urval av förskolor (50 %) barnens närvaro. Från och med hösten 2013 sker en mer omfattande mätning som täcker alla förskolor. I samband med denna registreras även personalens närvaro. I aprilmätningen deltog åtta av kommunens sjutton förskolor. Antalet placerade barn varierade mellan 506 och 515 stycken. Närvaron registrerades under tre veckor, från den 8/4 till och med den 26/ I genomsnitt var 400 barn närvarande. Det motsvarade 78 % av alla placerade barn. Fredagen den 26/4 var närvaron som lägst. Då var 360 av totalt 515 barn närvarande i förskolan. NÄRVAROSTATISTIK ANDEL NÄRVARANDE BARN I URVALET 78% 82% 81% 80% 71% 80% 82% 82% 78% 74% 77% 79% 78% 79% 70% 78% I aprilmätningen var barnen i högre grad frånvarande på grund av anmäld ledighet än på grund av sjukdom. Andelen sjukfrånvaro var högre hos de små barnen. FRÅNVAROSTATISTIK ANDEL AV FRÅNVARO PER RESPEKTIVE KATEGORI 3,7% 3,6% 3,8% 3,6% 3,2% 7,7% 1,3% 2,9% 59,3% 58,8% 59,8% 66,9% 70,5% 51,9% 54,7% 50,6% 37,0% 37,6% 36,4% 29,5% 26,3% 40,4% 44,1% 46,6% ALLA ALLA (FLICKOR) ALLA (POJKAR) FÖDDA 2007 FÖDDA 2008 FÖDDA 2009 FÖDDA 2010 FÖDDA 2011 Sjukdom: Ledighet: Övrig: Andelen närvarande barn varierade mellan 73 % och 83 % för de deltagande förskolorna. Diagrammet nedan redovisar även variationer inom respektive förskola. 18

19 100% NÄRVAROSTATISTIK ANDEL NÄRVARANDE BARN PER DELTAGANDE FÖRSKOLA OCH DESS AVDELNINGAR 80% 60% 40% 20% 0% FSK A FSK B FSK C FSK D FSK E FSK F FSK G FSK H TOTAL AVD 1 AVD 2 AVD 3 AVD 4 AVD 5 Diagrammet nedan redovisar skillnaden mellan ett genomsnittligt antal närvarande barn per avdelning i relation till antalet placerade barn per avdelning. Skillnaden är som störst 5,5 barn. Den 12 och den 26 april 2013 var det genomsnittliga antalet närvarande barn per avdelning färre än 13. NÄRVAROSTATISTIK ANTAL PLACERADE BARN/AVD - ANTAL NÄRVARANDE BARN/AVD 18,1 18,3 18,3 18,3 18,3 18,3 18,3 18,3 18,3 18,3 18,4 18,4 18,4 18,4 18,4 14,1 15,0 14,8 14,5 12,9 14,7 15,0 15,0 14,3 13,6 14,2 14,4 14,4 14,5 12,9 8/4 9/4 10/4 11/4 12/4 15/4 16/4 17/4 18/4 19/4 22/4 23/4 24/4 25/4 26/4 Placerade barn /avd Närvarande barn/ avd Nynäshamns kommun deltar från och med 2012 i SKL: s 4 samarbete kring kvalitetsfrågor, Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Förskolans kvalitet beskrivs med flera mått. Ett av måtten redovisar planerad personaltäthet i relation till faktisk personaltäthet. Under två veckor i oktober redovisar förskolorna antal närvarande barn och antal närvarande personal. Mätningen skedde från den 7 18/10 och omfattade alla kommunala förskolor. Data finns registrerad för 1079 barn och 188,2 personal. Det statistiska underlaget motsvarar 99 % av alla placerade barn och all personal. Barnen var frånvarande i samma utsträckning som i mätningen i april. Dock skiljer inte denna undersökning ut de olika kategorierna av frånvaro. Endast antalet frånvarande barn har räknats. Frånvaron varierade under perioden med som minst 197 frånvarande barn och som mest 347 barn. Även denna undersökning redovisar lägst närvaro på fredagar. 4 Sveriges kommuner och landsting 19

20 NÄRVAROSTATISTIK (KKiK) ANDEL NÄRVARANDE BARN 80% 81% 79% 80% 73% 82% 81% 80% 80% 68% 79% 7/10 8/10 9/10 10/10 11/10 14/10 15/10 16/10 17/10 18/10 TOTALT Antal placerade barn relateras till förskolornas bemanning och ger ett mått på den planerade personaltätheten. Resultatet skiljer sig marginellt från rapporteringen till SCB per den 15 oktober, trots redovisat bortfall. PLANERAD PERSONALTÄTHET (KKiK) ANTAL INSKRIVNA BARN PER HELTIDSPERSONAL 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 5,7 5,8 5,8 5,8 5,7 7/10 8/10 9/10 10/10 11/10 14/10 15/10 16/10 17/10 18/10 TOTALT Kommunens kvalitet i korthet redovisar genomsnittliga värden för antal närvarande barn dividerat med antal närvarande personal. I undersökningen räknas alla barn som ett barn oavsett vistelsetid. Däremot är personalen omräknad till antal heltidstjänster. Personal räknas enbart som frånvarande om vikarie inte har rekvirerats. Det innebär att undersökningen inte svarar på i vilken utsträckning ordinarie personal är sjuka. 848 barn och 173 personal var i genomsnitt närvarande under mätperiodens två veckor. FAKTISK PERSONALTÄTHET (KKiK) ANTAL NÄRVARANDE BARN PER ANTAL NÄRVARANDE HELTIDSPERSONAL 5,0 5,1 5,0 4,9 4,6 5,1 5,0 5,0 5,0 4,3 4,9 7/10 8/10 9/10 10/10 11/10 14/10 15/10 16/10 17/10 18/10 TOTALT Den faktiska personaltätheten är något högre än den planerade. Det finns dock anledning att fördjupa diskussionen kring detta nyckeltal. I redovisningen utgår beräkningarna från att personalen tillbringar all tid i barngrupp. Så är inte fallet. En arbetsvecka för förskolepersonalen rymmer både planerade och icke planerade arbetsuppgifter utanför barngrupperna. Det gäller planering, reflektion och utvecklingsarbete men också administration av mer akut karaktär som exempelvis incidentrapportering eller spontankontakter med föräldrar, vilka inte går att planera i förväg. Detta ger icke mätbara effekter på personaltätheten. 20

21 I samtal med förskolorna förekommer viss kritik mot undersökningen. Kritiken gäller i huvudsak att mätningarna inte fördjupar personalens frånvaro. Resultatet speglar inte i vilken utsträckning ordinarie personal är frånvarande. De framhåller att det är viktigt att nämna i detta sammanhang att korttidsfrånvaro kan ha stor påverkan på kvaliteten i verksamheten. Förvaltningen diskuterar att vid nästa mättillfälle fördjupa personalredovisningen för att ge en bättre helhetsbild av förskolans planerade och faktiska personaltäthet. Vid aprilmätningen lämnades också synpunkter på undersökningens resultat. Då framfördes att personalen var sjuk i samma omfattning som barnen. Oktobermätningen visar att förskolorna klarar av att hålla en hög bemanning även när personalen är sjuk. Förvaltningsledningen har i uppdrag att se över resursfördelningen till förskolan. Arbetet har inletts och diskussioner pågår inom förskolans ledningsgrupp. Det framkommer klart i samtalen att när väl principerna för eventuella förändringar är fastslagna kommer förvaltningen att behöva stöd från kommunens ekonomiavdelning för att möta de praktiska utmaningar dessa medför. Målsättningen är att presentera en modell som inte bara följs upp och granskas i förhållande till de insatser och resultat som verksamheterna åstadkommer utan som även värderar verksamheternas lokala behov och förutsättningar. I dag har nämndens interna resursfördelning (ersättningen till respektive förskola) sin huvudsakliga bas i antalet barn i verksamheten. Inga andra nyckeltal används som underlag i resursfördelningssystemet. I föregående års rapport listades några av förutsättningarna för uppdraget i form av en fördjupning av förskolans nyckeltal. Dessa delades in i två huvudgrupper. Organisatoriska nyckeltal o Antal barn (basersättning), vistelsetid, åldersfördelning o Små/stora enheter (förskoleområde, förskola) o Ledning och personal (organisatorisk basresurs) Strukturella nyckeltal (SALSA) o Andelen pojkar o Föräldrarnas utbildningsbakgrund o Utländsk bakgrund Avslutningsvis finns det anledning att åter knyta an till förra årets diskussion om kvalitet i förskolan. Avsnittet sammanfattades med att dessa samtal inte får begränsas till att enbart handla om nyckeltal. Finns det politiska ambitioner att göra satsningar i förskolan så är det viktigt att dessa får en tydlig koppling till förskolans utmaningar. Dessa spänner över ett mycket brett fält och där nyckeltalen ovan bara är ett av många områden som påverkar förskolornas förutsättningar att nå de nationella målen. En stor utmaningen är att utveckla den pedagogiska verksamheten och möta innehållet i den reviderade läroplanen. Här blandas frågor om personalförsörjning och organisation med frågor kring personalutbildning, förhållningssätt, barns lärande, pedagogiskt innehåll, pedagogiska anpassning av lokaler och mycket annat. I tider med små möjligheter att göra ekonomiska satsningar är det mycket viktigt att resurserna används där de ger bäst resultat. Det är förvaltningens ambition och avsikten med att fortsätta en fördjupad diskussion om förskolan i Nynäshamns kommun. 21

22 RESULTAT (FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET) Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Läroplan för förskolan Lpfö 98 Målen i läroplanen anger inriktningen på förskolans arbete och den förväntade kvalitetsutvecklingen. Förskolan ska ha kunskap om varje barns utveckling och lärande men det är kvaliteten på den pedagogiska verksamheten som ska utvärderas inte barnen. Förskolans läroplan skiljer sig från de övriga skolformernas läroplaner genom att den saknar mål som anger vad barnen ska kunna eller prestera vid olika tidpunkter. Skolverket definierar verksamhetens kvalitet utifrån hur väl en den svarar mot nationella mål samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman strukturella förutsättningar, det pedagogiska arbetet och resultatet. ARBETET MED PRIORITERADE OMRÅDEN (NÄMNDENS UPPDRAG) 2012/2013 För att stödja kvalitetsutvecklingen i förskolan har barn- och utbildningsnämnden prioriterat följande områden i årets återrapportering. De har valts med utgångspunkt i tidigare kvalitetsarbete. o o o Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Arbetet för att skapa och utveckla möjligheter för barn och vårdnadshavare att ha inflytande över verksamheten Arbetet för att stödja barnens utveckling i språk, matematik, naturvetenskap och teknik Återrapporteringen bygger på de resultatdialoger som förvaltningen har genomfört med kommunens förskolechefer. Materialet har därefter sammanställts av förskolans avdelningschef. Dispositionen följer de perspektiv som har legat till grund för samtalen. I samband med de inledande texterna för respektive område redovisas även resultaten från förskoleenkäten. Den genomfördes i mars 2013 och hanterades helt digitalt för första gången. Det påverkade svarsfrekvensen negativt. Antalet respondenter var 557 stycken, vilket ska jämföras med 739 stycken Flera respondenter reagerade på att enkäten saknade svarsalternativet vet inte och att det inte gick att lämna ett påstående obesvarat. Förvaltningen kommer att beakta dessa synpunkter i planeringen för förskolans enkät Enkäten hade fyra svarsalternativ från stämmer helt (4) till stämmer inte alls (1). Medelvärdet per fråga kan variera mellan maximalt fyra poäng och minimalt ett poäng. Ibland grupperas svaren och summan av stämmer helt och stämmer ganska bra motsvarar ett positivt svar. Lika många positiva som negativa svar ger ett medelvärde på 2,5 poäng. DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING (VÄRDEGRUNDSARBETET) Förskolornas arbete med att överföra samhällets värdegrund till barnen är tydligt reglerat i lag. Diskrimineringslagen föreskriver att förskolorna ska arbeta med att främja likabehandling och motverka diskriminering och i skollagen framkommer förskolornas skyldighet att motverka 22

23 kränkande behandling. Arbetet ska dokumenteras i en plan. Planen för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling ger struktur åt och synliggör värdegrundsarbetet. Förskolans föräldrar ger övervägande positiva svar på enkätens påståenden inom området. Det genomsnittliga resultatet för respektive påstående är dock något lägre än vid mätningen FÖRSKOLENKÄTEN VÄRDEGRUND 3,79 3,68 3,76 3,59 3,48 3,29 3,40 Mitt barn känner sig trygg i förskolan Jag tycker att förskolan lär mitt barn att alla människor har lika värde. Jag tycker att personalen i mitt barns förskola arbetar medvetet med att motverka traditionella könsmönster. Jag tycker att förskolans verksamhet uppmärksammar att vi lever i ett mångkulturellt samhälle Förskolan erbjuder barnen en trygg miljö som är fri från diskriminering och kränkningar En ökad medvetenhet om diskriminering och kränkande behandling har bidragit till att personalen i förskolan bättre ser vad som händer i verksamheten. Observationer av vardagliga rutiner och den lokala miljön ger underlag för reflektioner, som bidrar till att utveckla personalens förhållnings- och arbetssätt. Personalen arbetar med olika material kring barns kamratskap och vad som främjar goda relationer. De reflekterar över och fördjupar sig i sitt eget beteende för att kunna vara goda förebilder och skapa lärande situationer för barnen. I resultatdialogerna framkommer att barnperspektivet behöver framhållas och att utvecklingen av relationsskapandet ska bygga på ny forskning. Även diskrimineringsgrunderna behöver lyftas fram och en dialog kring dessa ska ge underlag för gemensamma ställningstaganden. Förskolorna erbjuder en trygg miljö för barnen. En god struktur och systematik i värdegrundsarbetet ska bidra till att ytterligare säkerställa detta. Miljöer planeras och utformas utifrån ett trygghetsperspektiv så att personalen kan ha god uppsikt över barnen. Personalen i förskolan arbetar aktivt för att motverka traditionella könsmönster Förskolornas arbete har vidgat perspektivet kring könsmönster. I samtal och diskussioner, där barnen har en uppfattning om könstillhörighet i form av flicka och pojke, bidrar personalen till ett perspektiv som belyser båda könen. Förskolan ska stå för en mångfald också när det gäller könsmönster. Begreppet familj ska synliggöras mer i verksamheten. Olika familjebildningar ska upplevas som självklara av barnen. Genusarbetet ska utökas till en normkritisk granskning av de strukturer som finns inbyggda i förskolans verksamhet. Miljöerna ska tydligare utformas så att alla barn kan inspireras. Förskolorna ser över miljöerna och materialens könsneutralitet. Det finns en ökad medvetenhet kring detta vid anskaffning av nytt material och litteratur. En risk är att materialen bedöms alltför könsinriktat och därför tas bort ur verksamheten. 23

24 Verksamheten i förskolan speglar samhällets kulturella mångfald Det är stor variation mellan förskolorna i antalet barn som har förankring i en annan kultur än i den svenska. De förskolor som har barn från flera kulturer har utarbetat strategier för hur de ska synliggöra och stödja detta i verksamheten. Verksamheterna uppmärksammar specifikt kulturella inslag som t e x länder, flaggor, språket och musiken. En del förskolor har även återkommande familjefika där barnen presenterar sitt ursprung med hjälp av bilder och konkret material. Kulturfester har hållits i några förskolor. Flerspråkligheten är en tillgång för både individen och för samhället. Arbetet med modersmålsstöd bidrar till en del med synliggöra och spegla samhällets kulturella mångfald. Förskolornas arbete med att spegla samhällets kulturella mångfald måste tydligare kopplas till förskolans uppdrag och inte bara begränsas till aktiviteter i de förskolor som har barn med förankring i en annan kultur. Förskolan har en författningsenlig likabehandlingsplan Alla förskolor använder sig av Plan för förskolan. Det är ett webbaserat verktyg från Diskrimineringsombudsmannen för att dokumentera värdegrundsarbetet. Verktyget är processinriktat och kräver dialog om begrepp och benämningar. Förskolorna har genomfört ett omfattande arbete med att färdigställa sina planer. Arbetet har bidragit till att personalens kunskap om diskriminering och kränkningar har ökat. Det finns dock en svårighet i hur planens innehåll ska formuleras. Mål och aktiviteter är i de flesta likabehandlingsplaner allmänt hållna, vilket gör att de också blir svåra att utvärdera. Det har även bidragit till att de är svåra att kommunicera ut till vårdnadshavare. Det framgår av årets enkätundersökning. Omkring var femte respondent känner inte till planen. Vårdnadshavare ska utöver allmänt skrivet innehåll veta vilket främjande arbete som utförs i hela förskolan samt vilket förebyggande arbete som utförs i sitt/sina barns grupp. Slutsats Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att behovet av att i högre grad systematisera värdegrundsarbetet kvarstår för perioden Barn och föräldrar ska i högre involveras i arbetet med planens olika delar. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Att utveckla barnens möjligheter till delaktighet och inflytande, är en viktig del i förskolans demokratiuppdrag. Olika former av samarbete och beslutsfattande ska vara naturliga inslag i barnens vardag. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten. Förskoleenkäten 2013 innehåller många nya påståenden att ta ställning till inom området. En anpassning av enkätinnehållet genomfördes för att ge bättre underlag för att återrapportera resultat och genomförande av nämndens prioriterade områden. Detta betyder att det saknas jämförande data i flera fall. Föräldrarna (respondenterna i årets enkät) instämmer i hög grad även till påståenden inom detta område. Det gäller särskild kommunikationen kring det egna barnet. Möjligheten att påverka i verksamhetsfrågor, både avseende innehåll och utvärdering, bedöms något lägre. 24

25 FÖRSKOLENKÄTEN INFLYTANDE 3,60 3,51 3,40 3,76 Jag har en kontinuerlig kommunikation med förskolan om mitt barn. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Jag har minst ett utvecklingssamtal om året om mitt barns utveckling och lärande. 3,47 3,60 FÖRSKOLENKÄTEN INFLYTANDE 3,17 3,01 3,11 Jag får fortlöpande information från personalen om förskolans verksamhet. Jag känner mig välkommen att ställa frågor och framföra synpunkter på förskolans verksamhet. Jag är nöjd med mina möjligheter att vara med och påverka förskolans verksamhet Jag får möjlighet att vara delaktig i utvärseringen av förskolans verksamhet. Även ur barnens perspektiv gör respondenterna en viss skillnad. De instämmer i något lägre grad i påståenden som rör barnens möjligheter att påverka förskolans verksamhet och miljöer. 3,44 3,71 3,38 3,53 FÖRSKOLENKÄTEN INFLYTANDE 3,12 3,19 Mitt barns tankar och idéer tas till vara. Mitt barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter i förskolan. Mitt barn får vara med och påverka förskolans verksamhet Mitt barn får vara med och påverka och ta ansvar för förskolans olika miljöer. Förskolan har väl utarbetade rutiner för att skapa tillitsfulla relationer till barn och föräldrar Introduktionen i förskolan är den period som är ett av de viktigaste tillfällena ur ett relations- och tillitsskapande perspektiv. Här lägger förskolorna en stor kraft för att barn och vårdnadshavare ska känna sig trygga med förskolan. Ett flertal förskolor har en introduktion där vårdnadshavarna är aktiva i verksamheten. Information och kommunikation är centrala delar här. Små barn ska knyta an 25

26 till nya vuxna, vilket förutsätter kunskap om relationsbyggande. Personalens dagliga kontakter med vårdnadshavare gör att en kontinuerlig dialog kan föras kring det som sker. Förskolans personal har ökat sin medvetenhet om sitt eget ansvar i introduktionens kvalitet. De vill fördjupa sin kunskap om anknytning och relationer. Genom fördjupad kunskap utifrån teorier och forskning, ska förskolornas personal utveckla nuvarande rutiner och därmed höja kvaliteten i relationerna till barn och vårdnadshavare. Förskolan har anpassade forum för inflytande som tar hänsyn till föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka förskolans verksamhet Introduktionsperioden i förskolan ger utrymme för en dialog kring förskolans verksamhet. Flera förskolor använder ett informationsbrev inför introduktionen. Förskolorna har ett till två föräldramöten och utvecklingssamtal per år. En del förskolor har ett informationsmöte i juni för de föräldrar vars barn ska börja i förskolan under hösten. Föräldraråd finns av varierande slag. Veckorespektive månadsbrev används i flera verksamheter. Några förskolor har uppföljning med föräldrar efter aktiviteter. Kontakter via e-post förekommer. Förskolan har en daglig kontakt med vårdnadshavare där aktuella och individuella kortare samtal förs. Utöver ovanstående aktiviteter ska förskolan i högre grad erbjuda forum för samråd omkring frågor som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna. Förskolan har flera olika forum där barnen ges möjlighet att påverka förskolans verksamhet Förskolorna håller samling i mindre sammanhang där alla barn lättare kan komma till tals. En del förskolor har reflektion med barnen kring specifika frågeställningar eller områden. Måltiden är ett forum där barnens tankar kommer fram. Genom observation och dokumentation kan personalen se och lyssna till små barns tankar. Barnen i förskolan har, vid flera tillfällen under dagen, möjlighet till egna val. Personalen lyssnar mer aktivt på barnen. Genom att inta ett barnperspektiv blir personalen mer nyfiken på vad barnet/barnen har för tankar eller visar intresse för. I reflektionen lär sig personalen mer om barnens många olika uttryck att visa sin uppfattning. Några förskolor har kommit längre än andra i arbetet med att utveckla barnens inflytande. Barn ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Genom att samla ihop goda exempel och strategier och delge varandra dessa, kan förskolorna systematiskt arbeta med barns inflytande och säkerställa att det uppfyller kraven i skollagstiftningen. Verksamheten har ett stort fokus på att utveckla barnens förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer Förskolornas arbete kring demokrati innebär att barn blir bemötta med respekt, får komma till tals, blir lyssnade till samt på olika sätt få komma fram till en lösning i frågor som rör dem. Demokratiuppdraget har utvecklats genom utbildning i pedagogisk dokumentation. Personalen har ökat sin kunskap om demokrati i förskolan. Genom att se, lyssna och reflektera med barn och kollegor sker en utveckling som ger alla utrymme på förskolans arena. Vi fortsätter att fördjupa demokratiprocesserna genom att arbeta med observation, dokumentation och reflektion. Slutsats Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att inflytandefrågor har en central plats även i 26