RESULTAT I UTBILDNINGSVERKSAMHETEN 2011/2012 NYNÄSHAMNS KOMMUN

Transkript

1 BUN Bilaga 1 Dnr: 2012/ RESULTAT I UTBILDNINGSVERKSAMHETEN 2011/2012 NYNÄSHAMNS KOMMUN

2 INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 5 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 8 NYCKELTAL I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 8 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 8 BEFOLKNINGSUTVECKLING... 9 BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA BARN I PEDAGOGISK OMSORG KÖPTA OCH SÅLDA PLATSER PERSONAL I FÖRSKOLEVERKSAMHET PERSONAL I FÖRSKOLA (KOMMUNAL) PERSONAL I PEDAGOGISK OMSORG (KOMMUNAL) PERSONAL I FRISTÅENDE FÖRSKOLA DISKUSSION (NYCKETAL I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN) RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS UPPDRAG DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING TRADITIONELLA KÖNSMÖNSTER BARNS OCH FÖRÄLDRARS INFLYTANDE FÖRSKOLANS PEDAGOGISKA UPPDRAG FYSISKA AKTIVITETR DISKUSSION (RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN) GRUNDSKOLAN NYCKELTAL I GRUNDSKOLAN ELEVER ELEVER I KOMMUNENS GRUNDSKOLOR ELEVER I ANNAN KOMMUNAL ELLER FRISTÅENDE GRUNDSKOLA FÖRSÄLJNING AV GRUNDSKOLEPLATS LÄRARE OCH PERSONAL DISKUSSION (NYCKELTAL I GRUNDSKOLAN) RESULTAT I GRUNDSKOLAN STUDIERESULTAT ÅRSKURS 2 (LÄSTEST: DLS) ÅRSKURS 2 (MATEMATIKTEST: PRIM) ÅRSKURS 3 (NATIONELLA PROV OCH MÅLUPPFYLLELSE) ÅRSKURS 5 (LÄSTEST: DLS)

3 ÅRSKURS 6 (NATIONELLA PROV OCH MÅLUPPFYLLELSE) ÅRSKURS 8 (MATEMATIKTEST: PRIM) ÅRSKURS 8 (BETYG) ÅRSKURS 9 (BETYG OCH NATIONELLA PROV) SOMMARSKOLAN ENKÄTEN 2012 (LÄNSGEMENSAMMA FRÅGOR) UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS UPPDRAG DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ARBETSKLIMAT OCH ELEVERNAS NÄRVARO SAMVERKAN MED GYMNASIESKOLAN DISKUSSION (RESULTAT I GRUNDSKOLAN) FRITIDSHEMMET NYCKELTAL I FRITIDSHEMMEN BARN I FRITIDSHEM PERSONAL I FRITIDSHEM RESULTAT I FRITIDSHEMMEN UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS UPPDRAG DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE UTVECKLING OCH LÄRANDE GYMNASIESKOLAN NYCKELTAL I GYMNASIESKOLAN ELEVER I GYMNASIESKOLAN ELEVER I ETT NATIONELLT PROGRAM ELEVER I ETT INTRODUKTIONSPROGRAM UNGDOMAR I KOMMUNENS UPPFÖLJNINGSANSVAR LÄRARE I GYMNASIESKOLAN DISKUSSION (NYCKELTAL I GYMNASIESKOLAN) RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM STUDIERESULTAT (NATIONELLA PROGRAM) RESULTAT ÅRSKURS 3 (SLUTBETYG OCH BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLAN) RESULTAT ÅRSKURS 3 (GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG) RESULTAT ÅRSKURS 3 (BETYG ALLMÄNT) RESULTAT ÅRSKURS 2 (BETYG) RESULTAT ÅRSKURS 1 (BETYG + NATIONELLA PROV) STUDIERESULTAT (INTRODUKTIONSPROGAMMET) ENKÄTEN 2012 (LÄNSGEMENSAMMA FRÅGOR) UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS UPPDRAG DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

4 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE ARBETSRO OCH OGILTIG FRÅNVARO SAMVERKAN MED DEN OBLIGATORISKA SKOLAN KRING UNGDOMARS GYMNASIEVAL DISKUSSION (RESULTAT I GYMNASIESKOLAN) AVSLUTNING

5 INLEDNING Barn- och utbildningsnämndens kärnverksamheter, förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och skola har ett nationellt uppdrag. Det finns formulerat i skollagen med övergripande mål för all utbildningsverksamhet och i förordningar (exempelvis läroplanerna) med specifika mål för respektive verksamhet. Skolinspektionen granskar kvalitet och genomför en regelbunden tillsyn för att se att lagar och regler följs. Statistiska centralbyrån samlar årligen in uppgifter om barn, elever, personal, kostnader och utbildningsresultat. Skolverket sammanställer statistiken och den ger underlag för uppföljning och utvärdering på både nationell och lokal nivå. Barn- och utbildningsnämnden är ytterst ansvarig för att skolväsendet i Nynäshamns kommun når de nationella målen och ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen mot nationella mål i skollag och läroplaner. Nämndens beskriver även varje år några områden som särskilt ska uppmärksammas och följas upp. De utgår från utbildningsväsendets nationella uppdrag och har valts med utgångspunkt i tidigare resultat och utvärderingar. Dessa områden formuleras som nämndens uppdrag till barn- och utbildningsförvaltningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. För att fullgöra detta ansvar har nämnden beslutat att verksamheternas resultat ska följas upp och sammanställas i en årlig utbildningsrapport. De nyckeltal, resultat och uppdrag som presenteras i rapporten bestäms i nämndens mål- och resultatuppföljningsplan. Den bifogas nämndens verksamhetsplan. Utbildningsrapporten följer skolornas läsår. Rapporten tas fram av barn- och utbildningsförvaltningen i samarbetet med företrädare för verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och skola. Arbetet med rapporten följer en ny modell med resultatdialoger mellan central förvaltning och verksamheterna. Med utgångspunkt i nämndens mål- och resultatuppföljningsplan rapporterar verksamheterna resultat till central förvaltning. Dessa sammanställs och lämnas tillbaka till verksamheterna för bearbetning och analys. De bildar sedan underlag för en övergripande bearbetning och analys som sammanställs i utbildningsrapporten. Kvalitetsledningssystemet infördes under läsåret 2010/2011 och beräknades vara helt implementerat under läsåret 2011/2012. Barn- och utbildningsförvaltningen har inte fullt ut nått denna målsättning. 5

6 Arbetet med Utbildningsrapport 2012 har påverkats av flera faktorer. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om en genomgripande förändring i förvaltningens ledningsorganisation. För att höja kvaliteten och bättre möta verksamheternas behov har ledningsgruppens ansvarsområden förändrats och förskola och skola separeras för att bilda egna organisatoriska enheter. Var och en av dessa enheter kommer att ledas av en avdelningschef. Detta medför bland annat att förskolans specifika frågor får ett större fokus i förvaltningsledningens strategiska bevakning. För skolans del är avsikten att hitta stöd i organisationen för ett mer nära samarbete mellan grundskolan och gymnasiet. Ett viktigt uppdrag för den nya ledningsgruppen blir att utveckla samverkansformerna med förvaltningens enhetschefer. Det omfattar bland annat en kontinuerlig dialog om verksamheternas förutsättningar, behov och resultat. Samtalen blir ett stöd i verksamheternas interna kvalitetsarbete och ger i slutändan nämnd och förvaltning underlag för beslut om ledning och styrning. Resultatdialogerna är uppbyggda enligt gängse former för kvalitetsutveckling. Skolverket beskriver vägen till framgång som en ständig process där ett nuläge ger underlag för nya mål. Nya mål ger nya aktiviteter som ger nya resultat. Analyserna av dessa ger underlag för ett nytt nuläge. Resultatdialogernas kvalitet är beroende av flera faktorer. Det gäller i första hand verksamheternas förutsättningar att arbeta systematiskt med nämndens uppdrag. Här avses både organisation och kompetens och i detta har förvaltningsledningen ett stort ansvar. Men det gäller även en samsyn kring betydelsen av att hitta strukturer för gemensamma samtal om utbildningens kvalitet och att 6

7 dessa skapar förutsättningar för en hel organisation att samlas i gemensamma ansträngningar och arbeta mot samma mål. En långvarig vakans i förvaltningsledningen har gjort att detta arbete till viss del har fått stå tillbaka. Nedan följer Utbildningsrapport

8 FÖRSKOLEVERKSAMHET Förskoleverksamheten i Nynäshamns kommun omfattar förskola och pedagogisk omsorg. Från och med den första juli 2011 är förskolan en egen skolform inom utbildningsväsendet och har samma övergripande mål som andra skolformer. Utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den pedagogiska omsorgen ska stimulera barns utveckling och lärande och utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Förskolans läroplan är vägledande. NYCKELTAL I FÖRSKOLEVERKSAMHET De nyckeltal som följs upp i denna redovisning är beslutade av barn- och utbildningsnämnden och finns sammanställda i mål- och resultatuppföljningsplanen för läsåret 2011/2012. BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET Nynäshamns kommun hade 17 förskolor den aktuella perioden. Kommunen bedrev även pedagogisk omsorg i Sorunda och Stora Vika. NYNÄSHAMN: Ankarets förskola Backlura förskola Fjärdens förskola Humlans förskola Kullsta förskola Midgårds förskola Måsens förskola Sandskogens förskola Vaktbergets förskola STORA VIKA: Vika förskola ÖSMO: Breddals förskola Hallängens förskola Skogsnibble förskola Vansta förskola SEGERSÄNG: Segersängs förskola SORUNDA: Fagerviks förskola Sunnerby förskola Samma period hade Nynäshamns kommun sex fristående förskolor. o o o o o o I Ur och Skur Lysmasken (Nynäshamn) Spring i benen (Nynäshamn) Videbacken (Nynäshamn) Montessoriförskolan Lilla Parveln (Ösmo) Mamma Mu (Sorunda) Solrosen (Sorunda) Den fristående förskolans lägeskommun beviljar verksamheten rätt till bidrag och genomför regelbunden tillsyn för att garantera att verksamheten bedrivs i enlighet med skollagstiftningen. 8

9 BEFOLKNINGSUTVECKLING Målgruppen för förskolan är barn mellan 1 5 år. Kommunens befolkningsprognos redovisar att antalet barn kommer att öka under perioden. År 2021 beräknas kommunen ha cirka 2000 barn i åldern 1 5 år. ANTAL BARN I MÅLGRUPPEN 1-5 år BEFOLKNINGSPROGNOS (Utfall) 2009 (Utfall) 2010 (Utfall) 2011 (Utfall) 2012 (Prognos) 2013 (Prognos) 2014 (Prognos) 2015 (Prognos) 2016 (Prognos) Den 30 september 2012 var målgruppen 1 5 år 1489 individer. Det innebär att det saknas cirka 30 barn för ett utfall i nivå med befolkningsprognosen. Barn- och utbildningsförvaltningen bedömer att det finns ett stort mått av osäkerhet i befolkningsprognosen. ANTAL NYFÖDDA I NYNÄSHAMNS KOMMUN SCB BEFOLKNINGSSTATISTIK (Utfall) 2009 (Utfall) 2010 (Utfall) 2011 (Utfall) 2012 (Prognos) 2013 (Prognos) 2014 (Prognos) 2015 (Prognos) 2016 (Prognos) Antalet nyfödda barn minskade 2011 och det föddes 29 barn färre än prognostiserat. Den 30 september 2012 hade Nynäshamns kommun 196 barn födda under året. Det motsvarar knappt 22 barn per månad. Vid motsvarande utveckling för resten av året innebär det omkring 260 födda barn 2012, vilket är något färre än prognostiserat. Det innebär att trenden håller i sig och att antalet nyfödda fortsätter att minska. 9

10 BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA Antalet barn i kommunens egna förskolor har ökat något de senaste åren. Ökningen fortsätter BARN I KOMMUNENS EGNA FÖRSKOLOR KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL (Prognos) Värdena för år 2007 och 2008 avser antalet barn omräknat till heltidsplatser. Det verkliga antalet var 1081 inskrivna barn för 2007 och 1094 inskrivna barn för Från och med år 2009 räknas alla inskrivna barn som heltidsbarn. Detta förklarar till en viss del ökningen av antalet platser mellan 2008 och Antalet barn ökar mest i Ösmo. BARN I FÖRSKOLAN PER FÖRSKOLEOMRÅDE KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL Nynäshamn Ösmo Sorunda (Prognos) Andelen småbarn (1 3 år) har ökat marginellt de senaste två åren. Värdet avviker inte nämnvärt i relation till genomsnittet för riket eller Stockholms län. ANDELEN BARN I KOMMUNAL FÖRSKOLA 1-3 ÅR KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL 54,7% 55,3% 55,5% 55,5% 56,6% 54,0% 53,5% 56,7% 55,5% 54,4% 52,9% 61,4% Nynäshamns kommun Nynäshamn Ösmo Sorunda (prognos) 10

11 Antalet inskrivna barn i förskolan varierar över året. Förskolan organiserade i genomsnitt 60,1 avdelningar För att möta variationerna i barnantal skiftade antalet avdelningar mellan 59,3 och 60,3. ANTAL BARN I KOMMUNALA FÖRSKOLAN 2011 (PER MÅNAD) KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober NovemberDecember Antalet inskrivna barn per förskoleavdelning har ökat något de senaste åren. Trenden ser ut att hålla i sig och även 2012 prognostiseras en marginell ökning. Tabellen nedan redovisar ett genomsnittligt värde över årets tolv månader från bokslutsnyckeltalen (prognos) Antal inskrivna barn 1 5 år per förskoleavdelning 18,3 18,7 18,9 19,0 Skolverket redovisar inte ett genomsnittligt värde för året utan har ett bestämt mätdatum. Det medför att Skolverkets värde är något lägre än genomsnittsvärdet för hela året. Flera av Södertörnskommunerna har fler barn per avdelning 2011 än den genomsnittliga kommunen i riket. ANTAL BARN PER AVDELNING I KOMMUNALA FÖRSKOLOR SKOLVERKETS DATABAS ,3 19,3 18,2 18,8 16,6 16,6 17,3 17,0 Nynäshamn Botkyrka Haninge Huddinge Salem Södertälje Tyresö Rikets samtliga kommuner Antalsuppgifterna till SCB rapporteras den 15 oktober varje år. Antalet barn i förskolan är som lägst denna period. I bokslutsnyckeltalen för 2011 uppges det genomsnittliga antalet barn per avdelning i kommunens förskolor till 18,9 beräknat på årets tolv månader. Det är rimligt att anta att förhållandet är det samma i rikets samtliga kommuner. ANDELEN AVDELNINGAR PER ANTAL BARN SKOLVERKETS DATABAS % 37% 28% 18% 37% 28% 22% 14% 0% 3% < 16 barn barn barn barn > 25 barn Nynäshamns kommun Rikets samtliga kommuner 11

12 Kommunens servicegrad är hög. Den mäts som antalet barn i förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg) i förhållande till det totala antalet barn i förskoleåldern och uppgick 2011 till 87 %. Det är något fler än för den genomsnittliga kommunen i riket. Kommunens servicegrad har ökat med omkring 14 % under 2000-talet. Den största ökningen finns inom förskolan. ANDEL BARN 1-5 ÅR I FÖRSKOLEVERKSAMHET 2011 (FÖRSKOLA + PED OMSORG) SKOLVERKETS DATABAS % 82% 86% 84% 91% 86% Nynäshamn Botkyrka Haninge Huddinge Tyresö Rikets samtliga kommuner En övervägande del av barnen i Nynäshamns kommuns förskoleverksamhet finns inom den kommunala förskolan. Andelen barn i fristående förskolor minskade något i jämförelse med föregående år. 88% 93% ANDEL INSKRIVNA BARN I KOMMUNAL REGI SKOLVERKETS DATABAS % 74% 62% 81% Nynäshamn Botkyrka Haninge Huddinge Tyresö Rikets samtliga kommuner Skollagen föreskriver att kommunen ska erbjuda barnet förskola inom fyra månader från den dag som behovet är anmält. Nynäshamns kommun klarar för perioden denna reglering med gott resultat. BARN I PEDAGOGISK OMSORG Antalet barn i pedagogisk omsorg (familjedaghem) har minskat sedan 2007 i Nynäshamns kommun. Antalet motsvarade cirka tre procentenheter av barn i förskoleverksamhet Det är samma värde som för den genomsnittliga kommunen i riket. ANTAL BARN I PEDAGOGISK OMSORG SKOLVERKETS DATABAS PER DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR Prognosen för 2012 innebär en minskning med två barn. 12

13 KÖPTA OCH SÅLDA PLATSER Nynäshamns kommun köper förskoleplatser i andra anordnares verksamheter. Det gäller både kommunala platser i andra kommuner och platser hos fristående anordnare i såväl Nynäshamns kommun som i andra kommuner. En övervägande del av platserna är fördelade mellan kommunens sex fristående förskolor. Antalet köpta platser i förskolan beräknas minska något I maj 2012 köptes 191 platser vilket är några färre än motsvarande månad BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET (ANTAL BARN PÅ KÖPTA PLATSER) KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL (årsgenomsnitt) Fristående fsk i Nynäshamns kommun Fristående eller kommunal fsk i annan kommun Summa Nynäshamns kommun sålde i genomsnitt 5,5 platser i den kommunala förskolan till andra kommuner Det värdet ser ut att öka något PERSONAL I FÖRSKOLEVERKSAMHET PERSONAL I FÖRSKOLA (KOMMUNAL) Nynäshamns förskolor har omkring 190 årsarbetare i barngrupp. Av dessa är 15 stycken resurstjänster för barn i behov av särskilt stöd. Personaltätheten i den kommunala förskolan i Nynäshamns kommun är något lägre än för den genomsnittliga kommunen i Sverige men klarar jämförelser med övriga Södertörnskommuner väl. Personaltätheten har minskat något (+0,4 barn/årsarbetare) sedan ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE (KOMMUNAL REGI) SKOLVERKETS DATABAS ,8 5,7 6,3 5,4 6,0 5,6 6,0 5,3 Nynäshamn Botkyrka Haninge Huddinge Salem Södertälje Tyresö Rikets samtliga kommuner Antalet barn per årsarbetare varierar något mellan kommunens tre förskoleområden ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE I FÖRSKOLAN (KOMMUNAL REGI) 5,8 6,1 KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL (GENOMSNITTLIGT VÄRDE RESPEKTIVE ÅR) 6,1 6,3 6,2 5,7 5,6 5,6 5,7 Nynäshamn Ösmo Sorunda (prognos) 13

14 Prognosen för 2012 visar att personaltätheten ökar något. Nynäshamns kommun har, i förhållande till flera andra Södertörnskommuner, en relativ hög andel årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen. Däremot är det en bit kvar till det jämförande värdet för rikets samtliga kommuner. Andelen har varierat mellan % under åren % ANDEL ÅRSARBETARE (KOMMUNAL REGI) MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEUTBILDNING SKOLVERKETS DATABAS % 32% 33% 45% 38% 47% 56% Nynäshamn Botkyrka Haninge Huddinge Salem Södertälje Tyresö Rikets samtliga kommuner Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mellan kommunens tre förskoleområden. Alla förskoleavdelningar har minst en förskollärare. 51,0% 50,9% ANDEL ÅRSARBETARE MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEUTBILDNING KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL (GENOMSNITTLIGT VÄRDE RESPEKTIVE ÅR) 55,1% 40,1% 38,0% 38,2% 51,8% 50,3% 49,9% Nynäshamn Ösmo Sorunda (prognos) PERSONAL I PEDAGOGISK OMSORG (KOMMUNAL) Antalet årsarbetare inom den pedagogiska omsorgen (familjedaghem) var den 15 oktober 2011 nio stycken. Det är en ökning med en anställd i jämförelse med året innan. Personaltätheten inom den pedagogiska omsorgen var något högre än inom den kommunala förskolan. Den 15 oktober 2011 var det 4,7 inskrivna per årsarbetare. Det är något färre än det genomsnittliga värdet för riket. Barn- och utbildningsförvaltningen vill poängtera svårigheten med att jämföra personaltätheten inom den pedagogiska omsorgen med den i förskolan eftersom verksamheterna har så olika förutsättningar. Åtta av nio eller 89 % av personalen inom kommunens pedagogiska omsorg hade vid mätdatum 2011 pedagogisk högskoleutbildning, barnskötarutbildning eller annan utbildning för arbete med barn. Det är bättre än riksgenomsnittet på 72 %. 14

15 PERSONAL I FRISTÅENDE FÖRSKOLA De fristående förskolorna i Nynäshamns kommun hade 32 årsarbetare den 15 oktober Det är en minskning med en personal i jämförelse med föregående år. Personaltätheten i kommunens fristående förskolor minskade något 2011 men är högre än i de kommunala förskolorna. Samma förhållande gäller för relationen mellan rikets fristående och kommunala förskolor, men skillnaden är mindre. ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE (ENSKILD REGI) SKOLVERKETS DATABAS DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR 4,7 4,7 4,9 5,3 5,2 5,2 Nynäshamn Rikets samtliga kommuner Personalen i kommunens fristående förskolor har i lägre omfattning än personalen i de kommunala förskolorna en pedagogisk högskoleutbildning. ANDEL ÅRSARBETARE MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEUTBILDNING SKOLVERKETS DATABAS DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR 36% 30% 38% 44% 44% 43% Nynäshamn Rikets samtliga kommuner DISKUSSION (NYCKETAL I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN) I detta avsnitt belyser barn- och utbildningsförvaltningen några av de utmaningar som är aktuella för förskoleverksamheten i Nynäshamns kommun. Syftet är att skapa ett underlag för en diskussion om verksamheternas förutsättningar att nå de nationella målen. Flera av frågorna i föregående års utbildningsrapport är fortfarande i allra högsta grad aktuella. Det gäller framförallt de som rör förskolans organisation och finansiering. Allt fler föräldrar väljer att placera sina barn i förskolan och generellt för riket gäller att servicegraden ökar. Det betyder att en allt större andel av gruppen barn 1 5 år går i förskola eller pedagogisk omsorg. År 2003 infördes allmän förskola för fyra- och femåringar och från och med 2010 omfattar 15

16 denna reform även alla treåringar. Alla barn ska erbjudas minst 525 timmar kostnadsfri förskola från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. ANDELEN BARN I RIKET (1-5 ÅR) I FÖRSKOLEVERKSAMHET (FÖRSKOLA + PED OMSORG) SKOLVERKETS DATABAS PER DEN 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR 76% 77% 80% 82% 83% 83% 85% 85% 85% 86% 86% 86% Regler i föräldraförsäkringen gör att många föräldrar kan skjuta fram barnens start i förskolan till en bit in i det andra levnadsåret. Med hänsyn tagna till bortfallet för denna grupp närmar sig förskolan en punkt där alla barn går i förskolan. Redovisningen ovan gäller i hög grad även för Nynäshamns kommun. I den nya skollagen har förskolan blivit en egen skolform i utbildningsväsendet. Tillsammans med det förstärkta pedagogiska uppdraget i den reviderade läroplanen framkommer lagstiftarens ambitioner att öka betydelsen av förskolans verksamhet med stor tydlighet. Forskning pekar också på dess betydelse för hur barn lyckas i skolan. I en studie 1 från Nya Zeeland visar två forskare att barn som vistats mer än 3år i förskola presterade genomsnittligt bättre i skolan än andra barn. Det är här några av de faktorer som fortsättningsvis kommer att påverka förskoleverksamheten och kommunernas stora utmaning blir att möta reformerna med bibehållen kvalitet. Det pågår ett samtal i Nynäshamns kommun om finansieringen av förskolan. Den förs i flera sammanhang. Barn- och utbildningsförvaltningen har initierat en dialog med ansvariga chefer i verksamheten om förskolans nyckeltal och hur dessa påverkar förutsättningarna att klara uppdraget. Samtal förs också på det politiska planet i såväl facknämnd som i fullmäktige. Officiell statistik för riket redovisar att barngruppernas storlek 2 ökar något och att personaltätheten minskar i motsvarande grad. I mitten av 2000-talet infördes ett statligt bidrag för att höja kvaliteten i förskolan. Det gav kommunerna möjlighet att öka bemanningen och 2006 hade Nynäshamns kommun en personaltäthet på 4,9 barn per årsarbetare. Fem år senare (2011) redovisar kommunen en minskning med motsvarande ett helt barn per årsarbetare. Finansiella nyckeltal dominerar ofta vid bedömningen av förskolans kvalitet, vilket medför att pedagogiskt innehåll och personalens skicklighet inte blir lika framträdande. Det gäller även för diskussionerna i Nynäshamns kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen lyfte frågan i Utbildningsrapport 2011 och betonade att förskolans organisation ger stort utrymme för flexibla gruppstorlekar. Med en medveten planering styrs gruppens storlek och sammansättning av det pedagogiska innehållet samt barnens ålder och behov. Särskild hänsyn ska tas till de yngsta barnen i förskolan som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter. De har svårt att samspela med vuxna i för stora grupper vilket är negativt för barnens identitets- och språkutveckling. Detta stöds av Skolverket 3 som menar att det inte finns 1 Skolverket 2010 (Perspektiv på barndom och barns lärande) 2 Skolverkets statistik 3 Skolverket, Kvalitet i förskolan 16

17 belägg för att det skulle finnas någon gruppstorlek eller personaltäthet som är den optimala i alla sammanhang. Det är kommunen som utifrån lokala förhållanden avgör vad som är lämpligast. Utgångspunkten ska vara respektive verksamhets förutsättningar och gruppen ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Detta föranleder barn- och utbildningsförvaltningen att initiera en fördjupad diskussion om förskoleverksamheten i Nynäshamns kommun. En sådan diskussion måste balansera hårda och mjuka data (nyckeltal och resultat) med upplevd kvalitet. Denna rapport är en väg att öka kunskaperna om förskolans uppdrag och förskolans förutsättningar att bedriva omsorg och pedagogisk verksamhet med hög kvalitet och i enlighet med gällande skollagstiftning. Kommunens befolkningsunderlag ligger till grund för finansieringen av dess verksamheter. För förskolans del innebär det att antalet individer i målgruppen 1 5 år styr resurstilldelningen. Ersättningsnivåerna bestäms med utgångspunkt i det statliga uppdraget och räknas årligen upp för att möta pris- och löneökningar. Någon särskild hänsyn till förändrade servicenivåer finns inte inbyggt i systemet. Dessa har historiskt hanterats inom ramen för nämndens internbudget. Nämndens interna resursfördelning (ersättningen till respektive förskola) har sin huvudsakliga bas i antalet barn i verksamheten. Inga andra nyckeltal används. Detta är en del i Skolinspektionens bedömning 4 att kommunen inte kontinuerligt utvärderar barngruppernas storlek och sammansättfattning. Skolverket skriver i en rapport 5 att det som kan krävas av varje kommun är att det finns en medveten modell för resursfördelningen, som värderar lokala förutsättningar och behov och som följs upp och granskas i förhållande till de insatser och resultat som verksamheten åstadkommer. Den politiska ledningen och förvaltningsledningen i Nynäshamns kommun har inlett diskussioner om en mer aktiv resursfördelning. Hur kan resursfördelningssystemet i Nynäshamns kommun utvecklas för att i större utsträckning ta hänsyn till att förskolor, fritidshem och grundskolor har olika förutsättningar och därmed behov. Den gemensamma bedömningen är att det även för detta ändamål finns anledning att fördjupa kunskapen om förskolans nyckeltal. Nyckeltal som allmänt förekommer i diskussionerna om olika modeller för resursfördelning kan delas in i två huvudkategorier. Tabellen nedan redovisar några ur varje grupp. Organisatoriska nyckeltal o Antal barn (basersättning), vistelsetid, åldersfördelning o Små/stora enheter (förskoleområde, förskola) o Ledning och personal (organisatorisk basresurs) Strukturella nyckeltal (SALSA) o Andelen pojkar o Föräldrarnas utbildningsbakgrund o Utländsk bakgrund Särskilda diskussioner förs kring ersättningen för barn i behov av särskilt stöd. Här finns två huvudlinjer i Sveriges kommuner. Den mest renodlade linjen innebär att inga särskilda medel fördelas till förskolorna för dessa barn utan att basersättningen är beräknad med hänsyn till hela förskolans uppdrag. Ett vanligt argument för denna modell är att den tydliggör ansvarsförhållandena 4 Skolinspektionens regelbundna tillsyn Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov, Skolverket

18 mellan central förvaltning och förskolechefen och betonar den senares ansvar för alla barn i verksamheten. De kommuner som använder denna modell har i de allra flesta fall en fallskärm för de barn som förskolorna rimligen inte klarar själva inom ramen för basersättningen. Motsatt linje är att förskolorna redovisar sina bedömningar av vilka barn som är i behov av särskilt stöd och presenterar dessa för central förvaltning som därefter fattar beslut om hur resurserna för barn i behov av särskilt stöd ska fördelas. Nedan följer en fördjupning av några av de nyckeltal som redovisas i punktlistan ovan och som inte behandlats i redovisningen av förskolans nyckeltal ovan. De belyses i reda tal och värderas som underlag för en diskussion om förskolans resurser. Inom sjukvården beräknas ersättningen till vårdenheterna efter vårdtyngd. Vårdtyngden speglar de samlade behoven hos de invånare som är kopplade till vårdenheten. På samma sätt kan förskolans nyckeltal i några avseenden användas för att jämföra förutsättningar och lokala behov mellan förskolor. I förskolans uppdrag ingår att erbjuda öppethållande mellan halv sju på morgonen och halv sju på kvällen. Det ger maximalt 60 timmar förskoleverksamhet i veckan. Vistelsetiden mäter barnens genomsnittliga tid i förskolan per vecka. Endast två av de sammanlagt närmare 1100 barnen i förskolan hade vid mättillfället ett schema på 60 timmar. Vistelsetiden varierar stort mellan kommunens förskolor. GENOMSNITTLIG VISTELSETID (TIMMAR PER VECKA) EXTENS: :25 42,1 38,4 40,4 38,2 38,7 37,2 40,0 38,6 36,6 36,1 36,9 35,0 34,2 34,6 36,9 37,8 34,8 37,8 Omkring 54 % av barnen har en vistelsetid som överstiger 37 timmar per vecka. Det innebär att den genomsnittliga vistelsetiden per barn överstiger tjänstgöringen i barngrupp för en genomsnittlig heltidspedagog. Tretton barn är schemalagda 15 timmar eller färre. NYNÄSHAMNS FÖRSKOLOR GENOMSNITTLIG VISTELSETID EXTENS: :25 13% 41% 35% 11% Färre än 30 h h h 50 h eller mer Den genomsnittliga vistelsetiden multiplicerat med antalet barn ger antalet producerade barnomsorgstimmar per vecka. Vid en rak resursfördelning, enligt kommunens modell, minskar 18

19 ersättningen per producerad barnomsorgstimme linjärt med ökad vistelsetid. VARIATIONER I ERSÄTTNING PER PRODUCERAD BARNOMSORGSTIMME EXTENS: :25 34 kr 37 kr 35 kr 37 kr 36 kr 38 kr 35 kr 37 kr 39 kr 39 kr 38 kr 40 kr 41 kr 41 kr 38 kr 37 kr 41 kr 37 kr Två förskoleavdelningar med lika många barn per avdelning kan med utgångspunkt i detta resonemang erhålla olika ersättning för att bedriva sin verksamhet. Detta är ett exempel på att barngruppernas storlek inte ger en hel bild av förskolornas lokala förutsättningar och behov. Begreppet barnomsorgstimme kan vara en del i ett förändrat resursfördelningssystem. Det tar större hänsyn till den tid barnen är i förskolan. Nynäshamns kommun har en genomsnittlig ersättning på 37 kronor per producerad barnomsorgstimme. I tabellen ovan redovisas skillnader på plus/minus tre - fyra kronor, vilka skulle regleras i systemet. Storleken på regleringen påverkas av hur stor del av resurserna som fördelas efter denna nyckel. Nyckeltalet genomsnittlig vistelsetid går att fördjupa ytterligare något. Stora skillnader i barnens vistelsetider påverkar avdelningens öppethållande och därmed personalplaneringen. Enstaka barn i början eller slutet av dagen blir kostsamma om inte förskoleavdelningarna samverkar kring dessa tider. Det sker redan idag i mycket hög utsträckning i kommunens förskolor. Andelen barn med långa dagar varierar mellan förskolorna. ANDEL BARN MED LÄNGRE VISTELSETID ÄN 50 TIMMAR/VECKA EXTENS: :25 19% 10% 24% 16% 11% 4% 15% 12% 4% 7% 9% 11% 4% 2% 16% 7% 0% 11% I Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan framkommer behoven av särskild hänsyn till de små barnens behov vid planering och dimensionering av verksamheten. Barnens åldersfördelning redovisas i underlagen till kommunens bokslut men har aldrig särskilt uppmärksammats och lyfts fram i själva redovisningen. Vid beräkningen av kommunbidraget utgår skilda ersättningar för målgruppen 1 2 år och 3 5 år. I nämndens interna resursfördelning tas ingen hänsyn till barnens ålder. Även andelen små barn varierar mellan förskolorna. 19

20 ANDELEN SMÅ BARN PER FÖRSKOLA (FÖDDA ) EXTENS: :25 35% 21% 37% 23% 36% 27% 45% 38% 29% 29% 34% 44% 42% 28% 27% 37% 33% 33% Det har nämnts tidigare i detta avsnitt att Nynäshamns kommun enbart fördelar resurserna till förskolan efter antalet barn i verksamheten. Avstämningen sker månadsvis och verksamhetssystemet betalar automatiskt ut ersättningarna. Uppgifterna om antalet barn är förhållandevis säker data, vilket är viktiga förutsättningar för systemets funktion. Med statistik från barnomsorgskön är det också möjligt att ha god framförhållning i budgetarbetet. Andra nyckeltal skapar större osäkerhet kring datakvaliteten. Den genomsnittliga vistelsetiden beräknas med utgångspunkt i barnens schema, vilka registreras av föräldrarna i kommunens system för självservice. Det kan innebära en större osäkerhet och eventuellt äventyra kvaliteten i resursfördelningssystemet. Ett förändrat resursfördelningssystem får inte skapa oro eller osäkerhet i budgetarbetet. Det finns kommuner som har modeller som tar hänsyn till flera av ovan redovisade nyckeltal i sin resursfördelning. I exempelvis Kiruna kommun är ersättningen indelad i fyra kategorier som både tar hänsyn till barnens ålder och deras vistelsetid. Högst ersättning erhålls för de barn som är 1 2 år och har en vistelsetid som överstiger 15 timmar i veckan. Ersättningarna varierar mellan 0,12 och 0,28 gånger en genomsnittlig personallön. Arbetet med att utveckla kommunens resursfördelningssystem har pågått under Ambitionen har varit att ha ett första förslag färdigt under hösten för att eventuellt kunna inleda budgetåret 2013 med en delvis förändrad modell. Så kommer det inte att bli. Det kommer nu att bli den tillträdande avdelningschefens uppdrag att färdigställa ett förslag som nämnden kan ta ställning till under Uppdraget omfattar även att beskriva nyckeltal som inte har sin bas i barngruppens fysiska sammansättning utan som mer speglar dess sociala sammansättning och utvärdera om även dessa faktorer kan bidra till att utveckla resursfördelningen. Hur ska en given mängd resurser fördelas för att nå bästa resultat? I Skolverkets rapport om kommunernas resursfördelning redovisas komplicerade förhållanden mellan resurser och resultat. De menar vidare att det finns ganska lite forskning om den svenska förskolan som kopplar samman strukturella faktorer med pedagogiska resultat. Viss forskning stödjer att en mer kompensatorisk resursfördelning gynnar en ökad likvärdighet, vilket betyder att sambanden mellan ekonomiska resurser och resultat är mest framträdande för barn med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund. Samtidigt konstaterar Skolverket att resursanvändningen, hur resurser omvandlas till verksamhet, är det som har allra störst betydelse. Det kan sammanfattas med att mer resurser till en förskola inte med automatik innebär att kvaliteten ökar. I skolvärlden används SALSA, Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser. Avsikten är att ge en mer nyanserad bild av skolornas betygsresultat. Det är en statistisk modell som relaterar faktiska betygsresultat till några bakgrundsfaktorer. Det gäller andelen pojkar, andelen elever med utländsk 20

21 bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund. Alla dessa faktorer påverkar elevernas resultat i någon mån. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrarnas utbildningsbakgrund. Även i förskolan har dessa faktorer betydelse för resultaten. Omkring 53 % av barnen i förskolan är pojkar. Det är stora variationer i andelen pojkar mellan kommunens förskolor. ANDELEN POJKAR I FÖRSKOLAN EXTENS: :25 59% 51% 61% 47% 58% 57% 65% 56% 58% 43% 48% 56% 42% 53% 53% 52% 35% FSK 1 FSK 2 FSK 3 FSK 4 FSK 5 FSK 6 FSK 7 FSK 8 FSK 9 FSK 10 FSK 11 FSK 12 FSK 13 FSK 14 FSK 15 FSK 16 FSK 17 I Nynäshamns kommun såväl som i riket har pojkarna i skolan sämre resultat än flickorna. Det gäller generellt med undantag för något ämne. Tester visar att pojkarna redan i tidiga skolår har en något sämre läsutveckling än flickor. Dessa skillnader består upp genom skolåren. Kan resursfördelningssystemet kompensera för andelen pojkar för att stimulera förskolan att identifiera och uppmärksamma några faktorer som skulle kunna vända utvecklingen? I mars beställde barn- och utbildningsförvaltningen ett statistikuttag från SCB, Statistiska centralbyrån. Det gällde bland annat bakgrundsfaktorerna i SALSA och avsikten var att öka kunskapen om förhållandena i kommunens olika delar. Förvaltningen planerar att göra detta uttag årligen. 43 barn i förskolan (av totalt 1149) var födda utomlands. Av dessa hade 24 stycken invandrat de senaste två åren. ANDELEN BARN FÖDDA UTOMLANDS SCB: ,8% 12,7% 10,5% 1,5% 2,7% 3,4% 3,4% 0,0% 3,8% 0,0% 1,3% 0,0% 6,3% 1,7% 0,0% 2,6% 0,0% 3,7% 129 barn var födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Några av kommunens förskolor har en relativt hög andel barn med utländsk bakgrund samtidigt som andra förskolor inte har några alls. 21

22 0,0% ANDELEN BARN MED UTLÄNDSK BAKGRUND (BARN FÖDDA I SVERIGE MED BÅDA FÖRÄLDRARNA UTLANDSFÖDDA) SCB: ,5% 6,8% 5,2% 8,5% 5,3% 0,0% 3,5% 16,7% 3,3% 45,6% 29,5% 12,7% 6,7% 1,7% 9,2% 0,0% 11,2% Nynäshamns kommun har inte något ersättningssystem för att stimulera arbetet med modersmålsstöd i förskolan. I nämndens mål- och resultatuppföljningsplan för läsåret 2011/2012 tillkom ett uppdrag för att utveckla detta arbete. Avsikten var att utöka samarbetet mellan förskolorna och sprida goda exempel. På grund av situationen i förvaltningsledningen under våren har inte detta arbete kunnat följas eller stimuleras. Det visar sig också i förskolechefernas resultatrapporter att detta fortfarande är ett utvecklingsområde. De efterlyser gemensamma kommunala strategier och i detta ligger att väga in behoven av modersmålsstöd i resursfördelningssystemet. Föräldrarnas utbildning är en betydelsefull faktor vid bedömningen av socioekonomisk bakgrund. Deras inställning till utbildning och engagemang i barnens lärande påverkar resultaten. Tabellen nedan redovisar utbildningsbakgrunden för föräldrarna i Nynäshamns förskolor. Här har den förälder med högst utbildning räknats. FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSBAKGRUND SCB: ,7% 5,6% 48,4% 44,3% Ingen uppgift Grundskola Gymnasieskola Högskola Något färre än hälften av barnen har minst en förälder som har studerat vid universitet eller högskola. Föräldrarnas sammanvägda utbildningsbakgrund är ett medelvärde av de biologiska föräldrarnas utbildningsnivå. Högskoleutbildning bedöms med tre poäng, gymnasial utbildning med två och förgymnasial utbildning bedöms med ett poäng. Den sammanvägda utbildningsbakgrunden för barnens föräldrar varierar mer inom än mellan kommundelarna. 2,45 2,16 1,98 2,16 2,20 2,20 FÖRÄLDRARNAS SAMMANVÄGDA UTBILDNINGSNIVÅ SCB: ,50 2,14 2,29 2,13 1,89 1,93 2,01 1,98 2,14 2,18 2,34 2,13 22

23 I SCB:s statistik finns även uppgifter om andelen barn som bor i familj med försörjningsstöd (6,9 %) och andelen barn som bor med ensamstående förälder (4,5 %). Skolverket redovisar att cirka 20 % av landets kommuner har en del av resursfördelningen till förskolan som bestäms utifrån socioekonomiska faktorer. I de flesta av dessa kommuner utgör denna fördelningsnyckel en mycket liten del av den totala resursfördelningen. I SALSA används bakgrundsfaktorerna i en regressionsmodell för att visa hur faktorerna samverkar. Det resulterar i modellvärden som relateras till de faktiska resultaten. Skillnaden mellan dessa utgör respektive kommuns eller skolas resultat. Ett positivt värde innebär att det faktiska resultatet är bättre än det modellberäknade. Förskolan redovisar inte resultat på samma sätt som skolan och behöver därför hitta andra modeller som beskriver hur de socioekonomiska faktorerna påverkar förskolornas förutsättningar och resultat. Det är en del i arbetet med ett nytt resursfördelningssystem. Nynäshamns kommun följer regelbundet upp barnantal och personaltäthet i verksamheterna. Dessa uppgifter redovisas i flera sammanhang internt och varje år den 15 oktober rapporteras uppgifterna till SCB. De ligger till grund för Skolverkets statistik. I samband med den månatliga körningen av resursfördelningssystemet kontrolleras barnantalet noga. Däremot sker ingen uppföljning av den faktiska närvaron. Förskolorna har ett närvarosystem som bygger på dagjournaler. Där antecknas att barnen kommer till förskolan och att de går hem. Här anges inga tider. Flera förskolor anger vem som hämtar barnen. Uppgifterna tjänar flera syften. De utgör bland annat underlag för föräldrarnas intyg till Försäkringskassan vid vård av barn. Närvarolistorna blir även en säkerhetsfunktion och fungerar som närvarolistor vid olyckor. Barn- och utbildningsförvaltningen samlar inte in dessa uppgifter men det utgör en del i dialogen mellan förskolechef och respektive förskola. Kritiken mot stora barngrupper i förskolan utgår många gångar från officiell statistik. Barn- och utbildningsförvaltningen menar att en systematisk redovisning av barnens faktiska närvaro skulle kunna fördjupa diskussionen. I samband med att denna rapport färdigställdes begärde förvaltningen in uppgifter om närvaron från ett urval av kommunens förskolor. Materialet bygger på uppgifter från 15 avdelningar (25 % av kommunens totala antal avdelningar) med sammanlagt 274 barn. Alla kommundelar är representerade i urvalet. Perioden avser tre hela veckor i februari 2012 från den 6:e till den 24:e. Perioden sammanfaller inte med något skollov i Nynäshamns kommun. Alla uppgifter har hämtats från de dagjournaler avdelningarna för. Uppgifterna har i de allra flesta fall varit fullt läsbara och vid de enstaka tveksamheterna som förekommit har barnen alltid bedömts som närvarande. Frånvaron har registrerats i två kategorier, sjuk eller ledig. Sammanställningen går att fördjupa. Det har inte varit möjligt att med verksamhetsstödets hjälp gå tillbaka och se ålderfördelningen på de femton avdelningarna den aktuella perioden. En förskola har lämnat listor som även innehåller barnens ålder. Här bedöms att materialet är för litet för att avgöra hur barnens ålder har påverkat resultatet. De flesta av dessa avdelningar hade barn födda mellan För en annan förskola går det att avgöra på antalet barn i grupperna att det gäller en avdelning med stora barn och en med små. Inte heller här visar uppgifterna att det är någon skillnad i närvaro mellan åldersgrupperna. Om närvarosammanställningarna görs i realtid är det mycket lättare att koppla närvaro till barnens åldrar. 23

24 Frånvaron är hög i de undersökta förskolorna. Ingen avdelning kommer upp i en genomsnittlig närvaro på 90 % för perioden. Barnen är i högre grad lediga än sjuka. ANDELEN NÄRVARANDE, SJUKA OCH LEDIGA BARN GENOMSNITTSVÄRDEN FÖR PERIODEN 6-24 FEBRUARI 2012 (15 avdelningar och 274 barn) Närvarande Sjuka Lediga 15% 11% 74% Den genomsnittliga närvaron motsvarar 201,5 av de totalt 274 barnen. Fredagar har generellt lägre närvaro än övriga dagar. Den 10 februari var endast 60,9 % (167 stycken) av barnen närvarande NÄRVARANDE BARN PERIODEN 6-24 FEBRUARI 2012 BYGGER PÅ INSAMLAD DATA FRÅN 15 AVDELNINGAR VID FEM FÖRSKOLOR ,7 201, Det är stora variationer mellan avdelningarna. ANDELEN NÄRVARANDE BARN GENOMSNITTSVÄRDEN FÖR PERIODEN 6-24 FEBRUARI % 73% 64% 67% 77% 69% 66% 67% 73% 75% 69% 77% 79% 89% 80% AVD 1 AVD 2 AVD 3 AVD 4 AVD 5 AVD 6 AVD 7 AVD 8 AVD 9 AVD 10 AVD 11 AVD 12 AVD 13 AVD 14 AVD 15 Tabellen nedan ger en uppfattning om förskolornas belastning under perioden. För att förtydliga diagrammet så avser det översta värdet antalet frånvarande barn och det nedersta värdet ger det faktiska antalet barn per avdelning för perioden. 24

25 ANTAL NÄR- OCHFRÅNVARANDE BARN GENOMSNITTSVÄRDEN FÖR PERIODEN 6-24 FEBRUARI ,5 6,1 4,9 6,0 4,3 5,0 5,2 3,3 6,6 3,8 5,7 4,7 4,2 2,4 3,5 14,5 12,9 14,1 12,0 14,7 11,0 10,1 6,7 17,4 11,5 12,3 15,3 15,8 19,6 14,5 AVD 1 AVD 2 AVD 3 AVD 4 AVD 5 AVD 6 AVD 7 AVD 8 AVD 9 AVD 10 AVD 11 AVD 12 AVD 13 AVD 14 AVD 15 NÄRVARO FRÅNVARO Resultatet ovan ska endast ses som en ögonblicksbild. Det är möjligt att det kommer att lämnas kritik mot såväl urval som själva genomförandet. Men, så här såg det ut i urvalets förskolor den valda perioden. En sen komplettering av material från tre avdelningar visar ingen skillnad i resultatet 6. En slutsats som går att dra är att en systematisk uppföljning av barnantal och personaltäthet vinner ökad kunskap om den kompletteras med en uppföljning av den faktiska närvaron. Därmed kan även diskussionerna om barngruppernas storlek fördjupas. Tidigare i denna rapport har det redovisats att det i flera sammanhang höjs röster för att minska barngruppernas 7 storlek i förskolan. Det är en viktig diskussion och det visar inte minst forskningen om resursernas betydelse för resultatet. Skolverket 8 lyfter fram att gruppstorlek har större betydelse för kvaliteten än personaltäthet och ur kvalitetssynpunkt är alltså mindre grupper att föredra framför större grupper med motsvarande personaltäthet. Men för att sammanfatta ovanstående redovisning så är det komplexa samband i förskolans vardag, som inte alldeles enkelt går att beskriva i ett nyckeltal för barngruppernas storlek. Det som ter sig allra svårast är när diskussionen begränsas till att gälla hur många barn varje grupp ska rymma varierade antalet förskolebarn i kommunen med drygt 100 stycken över årets tolv månader. Det är i genomsnitt 1,7 barn per avdelning. Beskriver det förväntade värdet för nyckeltalet en period när förskolan är som mest belastad eller är det ett genomsnittsvärde över året? Gäller det för alla typer av organisationer, såväl små- som storbarnsavdelningar? Det finns många perspektiv att ta ställning till innan det går att definiera ett nyckeltal med ett exakt värde för antalet barn i en barngrupp. Att minska antalet barn per avdelning med ett eller ett par barn får ekonomiska konsekvenser. Varje minskning med ett barn ger ett ungefärligt behov av 60 nya förskoleplatser. Det motsvarar en mindre förskola eller drygt tre avdelningar. Detta medför nya kostnader och organisatoriska konsekvenser för förskoleverksamheten i Nynäshamns kommun. Resursfördelningssystemet ersätter förskolorna per barn i verksamheten. Minskar barngrupperna betyder det en intäktsminskning för varje förskola. Med utgångspunkt i ordinarie budgetuppföljningar är det inte rimligt att tro att färre barn per avdelning ger motsvarande effektiviseringar på personalsidan. Därför behöver förskolorna ligga kvar på samma intäktsnivå för att balansera sina 6 49 barn i tre avdelningar hade en genomsnittlig närvaro på 72,9 % över perioden. 7 Barngruppernas storlek bedöms likvärdigt med antalet barn per avdelning. 8 Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov, Skolverket

26 budgetar. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med ett uppdrag för att belysa de ekonomiska konsekvenserna av att minska barngrupperna i förskolan. Beläggningen i en förskola speglar ett områdes behov av platser. Flertalet av barnen i Segersängs förskola har den som sin närmaste förskola. I skollagen föreskrivs att barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. Nynäshamns kommun har ambitionen att i största möjliga mån ta hänsyn till föräldrarnas önskemål. Det kan få till följd att det uppstår en konfliktsituation mellan en begränsning av antalet barn på avdelningen och föräldrarnas önskemål om en plats nära hemmet. Det kan även vara så att ett eller ett par extra barn i förskolans organisation kan innebära att grupperna i den pedagogiska verksamheten (vilket inte är lika med antalet barn per avdelning) kan minskas tack vare den extra ersättningen. Tre extra barn motsvarar en halv förskollärartjänst. I dessa sammanhang kommer dock andra faktorer in som ligger till grund för avvägningarna, exempelvis lokalernas beskaffenhet. Detta sista resonemang leder in till diskussionen om vad som är kvalitet i förskolan. De samtalen får inte begränsas till att handla om nyckeltal. Finns det politiska ambitioner att göra satsningar i förskolan så är det viktigt att dessa får en tydlig koppling till förskolans utmaningar. Dessa spänner över ett mycket brett fält och där nyckeltalen ovan bara är ett av många områden som påverkar förskolornas förutsättningar att nå de nationella målen. En stor utmaningen är att utveckla den pedagogiska verksamheten och möta innehållet i den reviderade läroplanen. Här blandas frågor om personalförsörjning och organisation med frågor kring personalutbildning, förhållningssätt, barns lärande, pedagogiskt innehåll, pedagogiska anpassning av lokaler och mycket annat. I tider med små möjligheter att göra ekonomiska satsningar är det mycket viktigt att resurserna används där de ger bäst resultat. Det är förvaltningens ambition och avsikten med att initiera en fördjupad diskussion om förskoleverksamheten i Nynäshamns kommun. Här avses ett nytt resursfördelningssystem som ser över förskolans organisation, värderar lokala förutsättningar/behov och med rutiner för granskning som relaterar tilldelade resurser till de insatser och resultat som verksamheterna åstadkommer. Detta blir en del i uppdraget för den nya avdelningschefen för förskola. RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Läroplan för förskolan Lpfö 98 Målen i läroplanen anger inriktningen på förskolans arbete och den förväntade kvalitetsutvecklingen. Förskolan ska ha kunskap om varje barns utveckling och lärande men det är kvaliteten på den pedagogiska verksamheten som ska utvärderas inte barnen. Förskolans läroplan skiljer sig från de övriga skolformernas läroplaner genom att den saknar mål som anger vad barnen ska kunna eller prestera vid olika tidpunkter. 26

27 Skolverket definierar verksamhetens kvalitet utifrån hur väl en den svarar mot nationella mål samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman strukturella förutsättningar, det pedagogiska arbetet och resultatet. Sammanställningen av förskoleverksamhetens resultat kommer att redovisas i begränsad form detta år. Det finns flera skäl till detta. Till årets utvärdering finns inga nya enkätresultat att tillgå. Enkäten till förskoleverksamhetens föräldrar genomförs vartannat år och nästa gång enkäten besvaras är Längre ned i denna rapport förs en diskussion om brukarenkäternas betydelse i förbättringsarbetet och hur dessa kan förändras för att bättre tjäna sitt syfte. Resultatdialogerna mellan förvaltningsledningen och verksamhetsansvariga har inte genomförts i önskvärd omfattning. Mycket av det arbetet som beskrivs i föregående rapport är sådant som har fortsatt även detta läsår. Det gäller i hög grad arbetet inom språksatsningen och de två stora kompetensutvecklingsinsatserna Språkutvecklande arbetssätt i förskolan samt pedagogisk dokumentation. UPPFÖLJNING AV NÄMNDENS UPPDRAG Barn- och utbildningsnämnden ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen mot nationella mål i skollag och läroplaner. Nämndens mål- och resultatuppföljningsplan är ett stöd i detta arbete. Där beskrivs några områden som är särskilt angelägna att följa upp. De har valts med utgångspunkt i tidigare kvalitetsarbete och utgår från några identifierade utvecklingsområden. Dessa områden benämns nämndens uppdrag. De utgör en del i det systematiska kvalitetsarbete som ska bedrivas på enhetsnivå. Nämnden är tydlig med att måloch resultatuppföljningsplanen inte begränsar omfattningen av förskolans nationella uppdrag. Läsåret 2010/2011 var det första året som förvaltningen genomförde uppföljningen av verksamheternas resultat i enlighet med den nya skollagen. Det skedde i en modell med resultatdialoger. I slutdiskussionen i förra årets rapport Resultat i förskoleverksamheten 2010/2011 var förvaltningen självkritisk mot implementeringen och föreslog förändringar för att öka kvaliteten i arbetet. Ett syfte var att få hela organisationen delaktig i förbättringsarbetet. En annan ambition var att tydligare definiera innehållet i nämndens uppdrag. Det har skett genom målformuleringar i ett verktyg för självskattning. Till stöd för bedömningen av måluppfyllelsen har förvaltningen adderat indikatorer från Skolverkets BRUK 9 till materialet. Redovisade resultat gäller kommunal verksamhet. Barn- och utbildningsnämnden är tillsynsmyndighet för de fristående förskolorna och redovisar tillsynen i särskilda protokoll för respektive verksamhet. Sammanställningen nedan syftar till att sprida resultat från utvärderingar till politiker, förvaltningens alla nivåer och föräldrar så att erfarenheter och förslag till förbättringar bildar underlag i diskussionerna om förskoleverksamhetens kvalitet. Varje område avslutas med de perspektiv som ska ge innehåll åt kommande läsårs resultatdialoger. Varje förskola ska tillsammans med förskolechefen och med stöd av avdelningschef hitta indikatorer och kriterier i sin egen verksamhet som ger stöd i diskussionerna om måluppfyllelse. 9 Skolverkets verktyg för självskattning Bedömning Reflektion Utveckling Kvalitet 27

28 DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nämndens uppdrag: Nämnden följer upp förskolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling. I förra årets rapport Resultat i förskoleverksamheten 2010/2011 föreslog förvaltningen nämnden att detta uppdrag skulle kvarstå för läsåret 2011/2012. Detta grundades på en analys av redovisade resultat Förskolornas arbete med att överföra samhällets värdegrund till barnen är tydligt reglerat i lag. Diskrimineringslagen föreskriver att förskolorna ska arbeta med att främja likabehandling och motverka diskriminering och i skollagen framkommer förskolornas skyldighet att motverka kränkande behandling. Arbetet ska dokumenteras i en plan. Planen för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling ger struktur åt och synliggör värdegrundsarbetet. Till stöd för bedömningen har förskolorna haft en intern dialog kring följande påståenden. o o Vår förskola har en författningsenlig plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling (2,41) Vår förskola bedriver ett framgångsrikt arbete för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling (2,88) Självskattningen bygger på fyra steg från stämmer helt till stämmer inte alls. Bedömningen redovisas inom parentes ovan. (Max: 4 Min: 1) Resultat/Analys: Förskolans vardagsarbete ska ge en fördjupad förståelse för solidaritet, allas lika värde och jämställdhet. Planen för att motverka diskriminering och kränkande behandling ska ge struktur åt och synliggöra värdegrundsarbetet. Den ska upprättas årligen och vara ett levande dokument som innehåller främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Barnen och deras föräldrar ska vara delaktiga i arbetet med planen. Det gäller både kartläggning av förskolans behov och utvärdering av beslutade insatser. Detta ger förutsättningar för ett systematiskt och aktivt värdegrundsarbete och ska förhindra att någon i verksamheten blir utsatt och illa behandlad. Hösten 2011 genomförde förvaltningen en utbildningsinsats till stöd för arbetet med förskolornas planer. Det byggde på diskrimineringsombudsmannens webbverktyg Plan för skolan. Insatsen följdes upp senare under hösten med ett seminarium i diskrimineringsombudsmannens regi. Några förskolor har genomfört ett omfattande arbete under året för att färdigställa sina planer. Planen är uppbyggd så att den ger stöd för ett systematiskt arbete. Alla insatser som dokumenteras ska beskrivas med mål och innehåll och hur de ska följas upp. Insatserna ska vara främjande, förebyggande eller åtgärdande. Dessa ska bygga på en regelbunden kartläggning av verksamheten. Förskolorna vittnar om att det är ett omfattande arbete och att det kommer att ta tid att implementera arbetet med planerna så att de blir en del av vardagsarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet. Flera förskolor har ännu inte färdigställt sina planer efter förvaltningens riktlinjer och flera skäl anges för detta. Bland annat framför personalen från några förskolor att tiden för reflektion och utvecklande arbete inte alltid motsvarar uppdragets omfattning. Det är även en kunskapsfråga och i och med att all personal på något sätt ska vara delaktiga i arbetet så blir det en omfattande uppgift. Några förskolor 28

29 har svarat negativt i självvärderingen trots att deras planer har varit klara. Anledningen har varit att planen börjar gälla först innevarande läsår. Det har dragit ned resultatet i självvärderingen. Nämndens huvudfråga rör i vilken utsträckning förskolorna erbjuder en miljö som är trygg och fri från diskriminering och kränkningar. Genomgående bedöms förskoleverksamheten som en mycket trygg plats för barnen och trivseln är hög. Det framkommer med stor tydlighet i nämndens brukarenkäter. Detta framkommer även i respektive förskolas rapportering, som innehåller en rad insatser som de lyfter fram i det trygghetsskapande arbetet. Men, det brister fortfarande i systematiken. Insatserna beskrivs i väldigt liten grad i termer av mål och resultat. Väldigt få förskolor redovisar om antalet kränkningar ökar eller minskar och det går inte att utläsa om det sker någon förflyttning eller att arbetet utvecklas. Det framkommer inte heller hur eller i vilken utsträckning förskolorna skiljer på begreppen diskriminering och kränkande behandling. Det värdegrundsarbete som återrapporteras rör huvudsak relationer mellan barn i barngrupp. Här ger en författningsenlig likabehandlingsplan möjligheter till utveckling. Målsättning är att planen ska förenkla och förtydliga återrapporteringen inom området. Förvaltningens åtgärder: I uppdraget till avdelningschefen för förskola ligger att fördjupa dialogen med verksamhetscheferna. Det gäller i högsta grad värdegrundsarbetet. Lagstiftningen är tydlig vad det gäller arbetets omfattning och förvaltningen bedömer det angeläget att vidga dialogen om arbetets innehåll. Det gäller att förtydliga begreppen diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering är att missgynna någon och det bygger i grunden på ett maktförhållande. Därför kan barn inte diskriminera barn i lagens mening. Skolverket 10 skriver att det är huvudmannen och personalen i verksamheten som kan göra sig skyldig till diskriminering. Arbetet att främja likabehandling bygger på personalens kunskaper i diskrimineringsgrunderna och på ett förhållningssätt som är öppet för olikheter. Det handlar om att vara normkritisk och förstå vad det innebär att tillhöra normen och vad det kan betyda för hur man förstår och agerar i vissa situationer. Alla barn har rätt att få sin identitet speglad i verksamheten. Här bedömer förvaltningen att det finns ett behov av kompetensutveckling. Verksamheternas planer för att motverka diskriminering och kränkande behandling kommer att följas upp vid årsskiftet 2012/2013. Med anledning av att barn- och utbildningsnämnden uppdrag inte fullt ut har gett önskvärt resultat föreslår förvaltningen att det kvarstår i mål- och resultatuppföljningsplanen och särskilt följs upp efter läsåret 2012/2013. Nämnden följer upp förskolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Följande perspektiv ska ge innehåll åt resultatdialogerna mellan förvaltning och verksamhet. o Förskolan erbjuder en trygg miljö som är fri från diskriminering och kränkningar. o Förskolan arbetar för att motverka traditionella könsmönster. o Förskolans verksamhet ska spegla samhällets kulturella mångfald. o Förskolan arbetar systematiskt med frågor inom området och dokumenterar detta i enlighet med författningen. 10 Allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket

30 TRADITIONELLA KÖNSMÖNSTER Nämndens uppdrag: Nämnden följer upp förskolornas arbete för att motverka traditionella könsmönster. I förra årets rapport Resultat i förskoleverksamheten 2010/2011 föreslog förvaltningen nämnden att detta uppdrag skulle kvarstå för läsåret 2011/2012. Detta grundades på en analys av redovisade resultat Jämställdhet ingår i skolväsendets värdegrund och ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Vuxnas sätt att bemöta barn, krav och förväntningar ska inte begränsas av stereotypa könsroller. Till stöd för bedömningen har förskolorna haft en intern dialog kring följande påståenden. o Vår förskola ger flickor och pojkar lika möjligheter till utbildning och individuell utveckling (3,35) o I vår förskola har flickor och pojkar har samma inflytande över verksamheten (3,41) Självskattningen bygger på fyra steg från stämmer helt till stämmer inte alls. Bedömningen redovisas inom parentes ovan. (Max: 4 Min: 1) Resultat/Analys: Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Läroplan för förskolan LPFÖ 98 I Skolinspektionens beslut efter den regelbundna tillsynen 2010 uppmärksammades att arbetet i förskolan inte var medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Detta är ett av skälen till att nämnden särskilt uppmärksammar frågan. Personalen i förskolan menar i hög grad att förskolornas jämställdhetsarbete har god måluppfyllelse. I självskattningen ger flera förskolor sin verksamhet högsta betyg. Det gäller för de båda ställningstagande de har gjort i återrapporteringen. Även i förra årets brukarenkät ger föräldrarna höga omdömen för området. Jämställdhet är en del av förskolans värdegrundsuppdrag. I arbetet ingår att reflektera över hur de som arbetar i förskolan ser på pojkar och flickor och de föreställningar som finns omkring det som är kvinnligt och manligt och vilka konsekvenser dessa får. Några förskolor redovisar att de inte särskiljer kön eller att de möter barn som individer och inte som pojkar och flickor. Det går inte att utläsa av materialet om detta förhållningssätt ger positiva effekter i jämställdhetsarbetet. Andra förskolor lyfter fram hur alla barn leker med varandra och hur de använder allt material oavsett kön. I granskningsrapport 2012:7, om förskolans förstärkta pedagogiska uppdrag, menar Skolinspektion att individperspektivet på barn och på arbete för demokrati ställer krav på hög medvetenhet. Det tydliga individperspektivet i synen på pojkar och flickor kan riskera att bli till könsblindhet. 30

31 Rapporteringen från Nynäshamns förskolor innehåller få exempel på hur verksamheten uppmärksammar och drar lärdom av flickors och pojkars lekar, hur de använder olika material eller på flickors och pojkars språkanvändning och bemötande? I Skolverkets antologi Olika på lika villkor finns det flera intressanta artiklar om arbetet med jämställdhet i förskolan. Pirjo Birgerstams bidrag är en artikel om kvinnlig och manlig kompetens hos jämställda individer. I inledningen till artikeln lyfter hon upp att det på enkönade arbetsplatser i regel noteras ett svagt intresse för köns- och jämställdhetsfrågor och menar att anledningen kan vara att det är svårt att förstå problematiken då majoritetskönets sätt att definiera, organisera och bedriva verksamheten har blivit det naturliga. Alternativen blir inte uppenbara. I förra årets Utbildningsrapport avsåg förvaltningsledningen att nästföljande läsår initiera en diskussion med förskolecheferna om behoven av kompetensutveckling. Det har inte genomförts. Det framkommer i årets återrapportering att personalen söker mer kunskap i genusarbetet. Förskolornas rapportering särskiljer inte frågorna om lika möjligheter till utbildning från frågorna om inflytande. Förvaltningens åtgärder: Med anledning av att barn- och utbildningsnämnden uppdrag rymmer ett komplext område med många frågor som fortfarande är angelägna att diskutera föreslår förvaltningen att uppdraget kvarstår i måloch resultatuppföljningsplanen och särskilt följs upp efter läsåret 2012/2013. Nämnden följer upp förskolornas arbete för att motverka traditionella könsmönster. Följande perspektiv ska ge innehåll åt resultatdialogerna mellan förvaltning och verksamhet. o o o o Förskolan erbjuder en trygg miljö som är fri från diskriminering och kränkningar. Förskolan arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Förskolans verksamhet ska spegla samhällets kulturella mångfald. Förskolan arbetar systematiskt med frågor inom området och dokumenterar detta i enlighet med författningen. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att föreslå nämnden att inte särskilja frågan i mål- och resultatuppföljningsplan 2012/2013 och följa upp frågor om jämställdhet tillsammans med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Kön är en av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. (Se perspektiven för resultatdialogerna i avsnittet ovan.) BARNS OCH FÖRÄLDRARS INFLYTANDE Nämndens uppdrag: Nämnden följer upp förskolornas arbete för att skapa och utveckla möjligheter för barn och vårdnadshavare att ha inflytande över verksamhetens utformning. I förra årets rapport Resultat i förskoleverksamheten 2010/2011 föreslog förvaltningen nämnden att detta uppdrag skulle kvarstå för läsåret 2011/2012. Detta grundades på en analys av redovisade resultat Att utveckla barnens möjligheter till delaktighet och inflytande, är en viktig del i förskolans demokratiuppdrag. Olika former av samarbete och beslutsfattande ska vara naturliga inslag i barnens 31

32 vardag. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten. Till stöd för bedömningen har förskolorna haft en intern dialog kring följande påståenden. o Vår förskola har utvecklat möjligheterna för föräldrarna att ha inflytande i förskolan (3,06) o Vår förskola har utvecklat möjligheterna för barnen att ha inflytande i förskolan (3,06) Självskattningen bygger på fyra steg från stämmer helt till stämmer inte alls. Bedömningen redovisas inom parentes ovan. (Max: 4 Min: 1) Resultat/Analys: Förskolorna redovisar ett brett spektra av forum för inflytande både för barn och för föräldrar. De konstaterar att det är lättare att få föräldrar att engagera sig i omsorgsfrågor än i det pedagogiska arbetet. Det är en utmaning. Pedagogisk dokumentation lyfts fram som ett nyckelbegrepp för inflytande. Det ger kunskap om förskolans lärprocesser och underlag för diskussioner på alla nivåer om verksamhetens innehåll. Ett annat begrepp som förekommer är föräldraaktiv invänjning där föräldrarna får en god inblick i hur verksamheten fungerar. Det lägger en god grund för delaktighet inflytande. I Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan betonas att det är viktigt att personalen tar hänsyn till föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka förskolans verksamhet genom att se till att det finns fler möjliga former/forum för inflytande. En stor utmaning är att hitta former för att engagera föräldrar med annat modersmål än svenska i förskolans verksamhet. Flera förskolor redovisar hur barnen ges allt fler möjligheter att påverka sin vardag i förskolan. Implementeringen av den nya läroplanen hade ett tydligt fokus på inflytandefrågor. Alla diskussioner utgick ifrån hur det går att få barnen mer delaktiga. Alla förskolornas redovisar hur barnen på ett eller annat sätt görs delaktiga i planeringen. Många förskolor har ett stationssystem som ger barnen möjlighet att välja aktiviteter. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på. Få förskolor redovisar arbetet med att överföra samhällets demokratiska principer. Förvaltningens åtgärder: Även inom detta område ser förvaltningen att det finns många intressanta frågor att arbeta vidare med som kan utveckla arbetet med inflytandefrågor ytterligare. I en kunskapsöversikt 11 behandlar Skolverket pedagogisk verksamhet i förskolan. Ett avsnitt behandlar pedagogers föreställningar om barnet som person. Barnsyn beskrivs i följande tre teman. Barn är medmänniskor Vuxna vet bättre Barn är irrationella Utgå från barnens erfarenheter Ge barn kontroll Barns rätt att välja utifrån vuxnas struktur Barns bästa ur vuxnas perspektiv Begränsa barn 11 Möten för lärande, Skolverket 2003 (Reviderad och kompletterad 2011) 32

33 Dessa teman konkretiseras med flera exempel och ger mycket goda underlag för såväl diskussion som självvärdering, inte minst i frågor om barns inflytande. Boken rör sig mellan ytterligheter. Här beskrivs pedagoger som riktar sig till barnet som en medmänniska som det gäller att förstå och ta hänsyn till. Men här beskrivs även pedagoger med en barnsyn som kan beskrivas som bristinriktad och som tar fasta på det som vuxna upplever att barn saknar. Någonstans mellan dessa två hamnar de som agerar i enlighet med att vuxna vet bättre. Men ju mer strategiska de vuxna blir desto mer objektifierade blir barnen. De vuxna blir mer angelägna att nå målen med aktiviteten än att skapa ett intersubjektivt 12 möte med barnen. Förvaltningen har inlett ett samarbete med forskaren Kerstin Bygdeson Larsson. Hennes forskningsresultat 13 kan hjälpa pedagogerna att lättare uppfatta och hantera barns svårigheter i förskolan. Hon visar i praktiska exempel hur man kan skapa bättre förutsättningar för barnen att leka och samspela med varandra genom att ge personalen redskap att förstå vad som faktiskt sker i samspelet mellan barnen. Hon kallar metoden för Pedagogisk processreflektion. Forskningen visar att en avgörande faktor för verksamhetens kvalitet är samspelet mellan vuxna och barn och dess återverkan på samspelet mellan barnen. Hon har vid tre tillfällen träffat kommunens förskolechefer, i grupp och i enskild handledning. Hösten 2012 fortsätter samarbetet med fler handledningstillfällen för förskolecheferna och med en utbildning av förvaltningens psykologer i Pedagogisk processreflektion. Förvaltningen föreslår att uppdraget kvarstår i mål- och resultatuppföljningsplanen och särskilt följs upp efter läsåret 2012/2013. Nämnden följer upp förskolornas arbete för att skapa och utveckla möjligheter för barn och vårdnadshavare att ha inflytande över verksamhetens utformning. Följande perspektiv ska ge innehåll åt resultatdialogerna mellan förvaltning och verksamhet. o Förskolan har former för att skapa tillitsfulla relationer mellan förskolan och familjerna o Förskolan anpassar forum för inflytande till föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka förskolans verksamhet o Förskolan tar till vara barnens synpunkter och åsikter och ger dem på så sätt förutsättningar att kontrollera sin vardag samt påverka förskolans miljö och verksamhet o Förskolan utvecklar barnens förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer FÖRSKOLANS PEDAGOGISKA UPPDRAG Nämndens uppdrag: Nämnden följer upp förskolornas arbete med att systematiskt förbättra metoderna för att stödja barnens utveckling i språk, matematik, naturvetenskap och teknik. I förra årets rapport Resultat i förskoleverksamheten 2010/2011 föreslog förvaltningen nämnden att detta uppdrag skulle kvarstå och kompletteras med en särskild skrivning om naturvetenskap och teknik. 12 Intersubjektivt möte alla deltagare kan få inflytande över skeendet 13 Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt, Kerstin Bygdeson Larsson

34 Förskolans läroplan har reviderats. Den har förtydligats och kompletterats för att förskolan bättre ska ta till vara barnens naturliga lust att lära, att ge barnen möjligheter till utveckling och lärande. Regeringens intention är att det ska ske en ambitionshöjning i verksamheten. De områden som i första hand är förtydligade finns i målområdet utveckling och lärande och handlar om språk, kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. För att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag har även läroplanens riktlinjer för personalen förtydligats och kompletterats. Förskolläraren får ett särskilt ansvar för undervisningen i förskolan. Nämnden följer upp förskolornas och den pedagogiska omsorgens samverkan för att utveckla modersmålsstödet till barn med annat modersmål än svenska. Många barn i Nynäshamn växer upp i flerspråkiga miljöer. Förskolans ska främja två- eller flerspråkighet och ge barnen möjlighet att utveckla både sitt modermål och det svenska språket. Att arbeta med modermålet i förskolan gynnar barnets totala språk-, kunskaps- och identitetsutveckling. Till stöd för bedömningen har förskolorna haft en intern dialog kring följande påståenden o Vår förskola arbetar systematiskt med att utveckla den pedagogiska verksamheten. (2,88) o Vår förskola stärker och stimulerar barnens språk och språkutveckling i vardagliga situationer (3,35) o Vår förskola samverkar med övriga förskolor för att utveckla modersmålsstödet till barn med annat modersmål än svenska (1,23) o I vår förskola får barn med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (2,17) o Vår förskola erbjuder barnen rika möjligheter att utveckla förståelse och intresse för matematik, naturvetenskap och teknik (2,82) Självskattningen bygger på fyra steg från stämmer helt till stämmer inte alls. Bedömningen redovisas inom parentes ovan. (Max: 4 Min: 1) Resultat/Analys: Resultaten i förskolornas självskattning varierar stort mellan områdena ,88 Förskolan arbetar systematiskt med att utveckla den pedagogiska verksamheten UTVECKLING OCH LÄRANDE RESULTAT AV FÖRSKOLEPERSONALENS SJÄLVSKATTNING (Max/Min: 4/1) 3,35 Förskolan stimulerar barnens språk och språkutveckling 1,23 Förskolan samverkan med andra förskolor kring modersmål 2,17 Barnen med annat modersmål får utveckla båda detta och det svenska språket 2,82 Förskolan ger barnen rika tillfällen att arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik 34

35 Arbetet med barnens språkutveckling har särskilt utvecklats. Våren 2010 genomförde förvaltningen, inom ramen för språksatsningen, en kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt. Utbildningen vände sig till all personal i barngrupp. Veli Tuomela, doktor i tvåspråkighet, besökta alla förskoleavdelningar vid fem tillfällen. Pedagogernas arbete med barnen observerades och det låg till grund utbildningen. Den blev på detta sätt mycket konkret och varje enskild pedagogs utveckling följdes och dokumenterades. Hösten 2011 genomfördes en kompletterandeinsats och Veli Tuomela genomförde ett uppföljande besök på varje förskoleavdelning. Resultatet av utbildningen lever i högsta grad kvar. Personalen rapporterar hur de överför sin kunskap till nya kollegor och vikarier. Denna kompetensutveckling är ett mycket gott exempel på vad det innebär för verksamhetens utveckling när alla får samma bas att stå på. Personalen rapporterar att förskolans språkutvecklande arbetssätt hjälper barn med annat modersmål att utveckla det svenska språket. Däremot har förskolorna inte kommit lika långt i arbetet med modersmålsstöd. Förskolecheferna efterlyser kommunala strategier som stöd i arbetet. Förvaltningen har vid flera tillfällen prioriterat denna insats men den är ännu inte genomförd. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik har inte utvecklats i samma takt som det språkutvecklande arbetssättet. I rapporteringen framkommer att denna utveckling i mycket hög grad är knuten till den personal som genomgått förskolelyftet. Personalen efterfrågar mer ämneskunskaper i dessa ämnen. Motsvarande resultat redovisar Skolinspektionen i sin granskningsrapport om implementeringen av den reviderade läroplanen. De konstaterar även att utbildningsinsatser som riktar sig till ett fåtal individer inte alltid ger önskad utveckling i förskolans arbete. Det är svårt för en enskild medarbetare att förmedla kunskapsinnehåll och förståelse kring nya insikter, trots att de kommer tillbaka fulla av entusiasm. Förskolorna redovisar i väldigt liten utsträckning arbetet med att systematiskt utveckla den pedagogiska verksamheten. Förvaltningens åtgärder: Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att stimulera förskolorna att utveckla den pedagogiska verksamheten. Språksatsningen fortsätter, men nu med en tydligare inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Nynäshamns naturskola har ett nära samarbete med kommunens förskolor. Även här riktar sig insatserna till all personal och hösten 2012 inleds med en inspirationsföreläsning om naturvetenskap och teknik i förskolan. Den följs upp med en workshop på hemmaplan för att utgå från vad den egna miljön kan bidra med i arbetet. Aktuellt för läsåret 2012/2013 är även arbetet med ett nytt läromedel om matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. Några förskolor bildar referensgrupp och kommer att var med och utveckla materialet. Arbetet med nätverksgrupper fortsätter. Även dessa är i Naturskolans regi. Förvaltningen kommer att fortsätta stimulera förskollärare att studera i Förskolelyftet II. Förvaltningen har bedömt att rapporten från Skolinspektionens granskning av implementeringen av den reviderade läroplanen och det förstärkta pedagogiska uppdraget ger ett bra underlag i diskussionerna om att utveckla förskolans verksamhet. Resultatet sammanställs i fyra punkter. o o Ökat fokus på lärandeuppdraget behövs Personalens förhållningssätt, kunskap och medvetenhet i förhållande till uppdraget behöver utvecklas på många förskolor 35

36 o o Kvalitetsarbetet behöver genomsyra arbetet i verksamhetens alla delar så det blir en naturlig del av det dagliga arbetet Förskolans ledarskap behöver lyftas och tydliggöras Punkterna ovan beskriver väl förskoleverksamhetens utmaningar och gäller i varierande grad även för förskolorna i Nynäshamns kommun. Förvaltningen föreslår att uppdraget kvarstår i mål- och resultatuppföljningsplanen och särskilt följs upp efter läsåret 2012/2013. Nämnden följer upp förskolornas arbete med att systematiskt förbättra metoderna för att stödja barnens utveckling i språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Följande perspektiv ska ge innehåll åt resultatdialogerna mellan förvaltning och verksamhet. o o o o Förskolan utvecklar barnens lust att leka och lära Förskolan stärker och stimulerar barns språkutveckling (inklusive barn med annat modersmål än svenska) Förskolan erbjuder barnen rika möjligheter att utveckla intresse för matematik, naturvetenskap och teknik Förskolan har metoder för att dokumentera och följa upp det pedagogiska arbetet och använder resultatet i sitt utvecklingsarbete. FYSISKA AKTIVITETR Nämndens uppdrag: Barn- och utbildningsnämnden följer upp att förskolorna stimulerar barnen till fysiska aktiviteter. Fullmäktige i Nynäshamns kommun har beslutat att folkhälsosatsningen fortsätter med särskilt fokus på barn och unga. Folkhälsoarbetet har genomsyrat kommunens verksamheter under flera år och kommunstyrelsen har avsatt medel i en fond för att förbättra medborgarnas hälsa. Barn- och utbildningsnämnden uppmärksammar detta på många sätt, bland annat genom uppdraget ovan. Till stöd för bedömningen har förskolorna haft en intern dialog kring följande påståenden. o Vår förskola tillgodoser barnens behov av fysisk aktivitet (3,71) Självskattningen bygger på fyra steg från stämmer helt till stämmer inte alls. Bedömningen redovisas inom parentes ovan. (Max: 4 Min: 1) Resultat/Analys: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Läroplan för förskolan LPFÖ 98 Förskolorna rapporterar en mycket hög måluppfyllelse inom området. Många förskolor prioriterar uteverksamhet. Redovisningarna innehåller exempel på både spontana och organiserade rörelselekar. Flera förskolor skapar medvetet miljöer, inne och ute, som ska stimulera till rörelse. Förvaltningens åtgärder: I tidigare mål- och resultatuppföljningsplaner har uppdraget inom området hälsa och livsstil begränsats till att stimulera barnen till fysiska aktiviteter. Den höga måluppfyllelsen inom området 36

37 möjliggör en vidare tolkning av förskolans del i kommunens folkhälsoarbete och att skapa målformuleringar i ett vidare livsstilsperspektiv. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att dessa mål i fortsättningen blir en del i kommunens ordinarie budgetuppföljning och redovisas under fullmäktiges mål nummer sju; Nynäshamnsborna har en bra hälsa. DISKUSSION (RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN) Avsnittet nedan kommer att ägnas åt några punkter som kommer att bidra till att utveckla uppföljningen av förskolans verksamhet. Det är andra året som förvaltningen använder resultatdialoger som underlag för återrapporteringen till nämnden. Resultatdialogernas avsikt är att följa upp nämndens uppdrag och de syftar till att ge underlag för att utveckla verksamheten. De ska både vara ett stöd i förskolans interna kvalitetsarbete och ge nämnd och förvaltning underlag för beslut om ledning och styrning. I inledningen till denna rapport lyfter förvaltningen fram några av de faktorer som påverkar resultatdialogernas kvalitet. Bland annat betonas förvaltningsledningens ansvar för att ge förskolorna förutsättningar att arbeta systematiskt med nämndens uppdrag. Förvaltningsledningen vill fortsätta att utveckla uppföljningen och hitta former för att i större utsträckning anpassa arbetet med nämndens uppdrag till respektive förskolas förutsättningar. Målsättningen är att förskolecheferna och personalen ska känna större delaktighet genom hela processen. Nämnd och förvaltning formulerar uppdragen och anger några perspektiv (mål) för dessa som beskriver uppdragets innehåll. I nästa nivå arbetar förskolechef och respektive förskolas personalgrupp fram vad som kännetecknar (indikatorer och kriterier) en verksamhet som uppfyller det som nämnden menar att uppdraget innehåller och hur detta kan beskrivas. Avsikten är att resultatdialogerna ska genomföras återkommande under året och sammantaget ska detta förenkla mätbarhet och återrapportering. En kritik som har framkommit i diskussionerna kring förra årets Utbildningsrapporter var att analyserna av resultaten inte riktigt i alla avseenden kom åt verksamheternas kärna. Det gäller i viss mån även årets återrapportering. Förskolorna har deltagit i en omfattande reformering av skolsystemet och deras rapportering visar att utvecklingsarbete pågår men bristande förutsättningar för ett systematiskt kvalitetsarbete försvårar redovisningen av resultat och i den mån det finns ett resultat saknas ofta verksamheternas analyser. Målsättningen med en egen avdelningschef för förskolan är att förbättra förvaltningsledningens strategiska kompetens i förskolefrågor och överbrygga denna distans. 37