Beslut för förskola och pedagogiks omsorg

Transkript

1 Beslut Lidköpings kommun Beslut för förskola och pedagogiks omsorg i Lidköpings kommun Skolinspektionen, Box 2320, Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: , Fax:

2 Beslut 2(8) Tillsyn av förskola och pedagogisk omsorg i Lidköpings kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Lidköpings kommun under vårterminen Förskola och pedagogisk omsorg besöktes av Skolinspektionen den 27 och 28 mars Fakta om förskolan i Lidköpings kommun I Lidköpings kommun ansvarar Barn- och skolnämnden för förskola och pedagogisk omsorg för barn i förskoleåldern. Enligt uppgift från kommunen har de kommunala förskolorna 1712 barn fördelade på 29 förskolor. Vid en av kommunens förskolor erbjuds barnomsorg under kvällar, helger och nätter för föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid. I pedagogisk omsorg finns 150 barn fördelade på 28 dagbarnvårdare. I kommunen finns två fristående förskolor som tillsammans har 54 barn. Denna rapport omfattar den kommunala förskoleverksamheten dvs. kommunal förskola och pedagogisk omsorg. Kommunen har en öppen förskola och en familjecentral. Vid familjecentralen samarbetar förskolan, barnavårdscentralen, barnmorskemottagningen och socialtjänsten. Ansvaret för den öppna förskolan ligger på barn- och skolnämnden. Utifrån Skolverkets offentliga statistik för år 2012 framgår att 68 procent av personalen i förskolorna har pedagogisk högskoleutbildning jämfört med 53 procent i riket. Av kommunens barn i åldern 1-5 år är 82 procent inskrivna i kommunala förskolor jämfört med 84 procent i riket. Förskolorna har år 2012 barngrupper som i genomsnitt består av 17,7 barn där genomsnittet i riket är 16,9 barn. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är 4,9 jämfört med 5,4 i riket. I Skolverkets offentliga statistik för Lidköpings kommun redovisas en mmskning av antalet inskrivna barn per årsarbetare, år 2010 var antalet 5,5, år 2011 var antalet 5,2 och år 2012 var antalet 4,9 barn per årsarbetare. Skolverkets offentliga statistik för år 2012 visar också att 8 procent av kommunens barn i åldern 1-5 år är inskrivna i pedagogisk omsorg jämfört med 3 procent i riket. Samma år är antalet inskrivna barn per personal inom pedagogisk omsorg 5,8 i Lidköpings kommun jämfört med 5,0 barn per personal i riket.

3 Beslut 3(8) Helhetsbedömning Vid tillsynen har inte annat framkommit än att verksamheten vid kommunens förskolor och pedagogisk omsorg är utformad i enlighet med de nationella målen. Skolinspektionen bedömer att barnen överlag erbjuds en god pedagogisk verksamhet som är stimulerande, trygg och lärorik och ger barnen möjlighet till en allsidig utveckling. Förskolans lärandeuppdrag har systematiskt utvecklats under de senaste åren vid kommunens förskolor. Den medvetna satsningen på förskolans uppdrag att lägga grunden för ett livslångt lärande har lett fram till den höga kvalitet som finns på förskolorna idag. Målen i förskolans läroplan anger mriktningen på förskolans arbete och därmed också på den önskade kvalitetsutvecklingen. Skolinspektionen bedömer att kommunen måste utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att förskolors olika behov och förutsättningar synliggörs utifrån de nationella målen. Det systematiska kvalitetsarbetet på såväl enhets- som huvudmannanivå måste utvecklas så att resultaten analyseras för att mer effektivt kunna upptäcka vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen och så att resultaten av analysen kan utgöra grund för fortsatt planering av förskoleverteamheten i kommunen. Kommunens dokumentation är en föratsättning för att kunna kartlägga verksamheterna och rikta resurser till de områden där de bäst behövs. Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan betonar exempelvis att en viktig del i förskolans kvalitetsarbete är att göra analyser av barngruppernas storlek och sammansättning för att synliggöra fömtsättningar och eventuella hinder för att förverkliga det pedagogiska uppdraget i verksamheten. Dessutom bör faktorer som lokalernas storlek och utformning, barn i behov av särskilt stöd, samt barns vistelsetid, ålder och socioekonomiska bakgrund beaktas. Enligt Skolinspektionen måste verksamheternas likabehandlingsplaner tillika planer mot kränkande behandling kompletteras med beskrivningar av konkreta åtgärder som ska genomföras och som utgår från de behov som framkommer vid de kartläggningar som genomförs vid varje särskild verksamhet. Skolinspektionen bedömer dock att förskolor och pedagogisk omsorg bedriver ett aktivt dagligt arbete med att förebygga och förhindra kränkande behandling för att skapa en trygg miljö. Förskollärare beskriver vid intervju och i de skriftliga intervjusvar som personalen lämnat att några förskolor är ålderstigna och inte anpassade till alla barn som finns i förskolans lokaler. Enligt personalen kan dessa omständigheter försvåra elevernas trygghet eftersom det försvårar personalens möjlighet till uppsikt över samtliga barn. Föräldrar uppger vid intervju att det kan kännas otryggt vid några förskolor där lokalerna är små i förhållande till barngruppens

4 Beslut 4(8) storlek. Förskoleehefer uppger vid intervju att de anser att det finns förskolelokaler som har de brister som föräldrar och personal beskriver och har förståelse för personalens och föräldrarnas oro. Skolinspektionen förutsätter att Lidköpings kornmun även fortsättningsvis följer upp att barngruppernas storlek anpassas med hänsyn till lokalernas beskaffenhet. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på några områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra förskolans och den pedagogiska omsorgens måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Lidköpings kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 29 augusti 2014 redovisas för Skolinspektionen. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Lidköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Förskolecheferna ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på föreskoleenhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. I den verksamhetsredogörelse som kommunen lämnat inför tillsynen av förskolornas verksamhet anges att varje enhet årligen skriver en resultatuppföljning och en verksamhetsplan som sammanställs av förvaltningens utvecklingsteam.

5 BesllUf 5(8) Verksamhetsåret beskrivs i form av ett årshjul. Enligt intervjuade pedagoger följs arbetet med barnen upp och analyseras varje vecka. Pedagogerna använder sig av reflektionsprotokoll med givna frågeställningar. Tre gånger under verksamhetsåret görs avstämningar för att se om arbetet ger förväntade resultat. Ur det mönster som framträder i resultatuppföljningen skriver varje förskoleenhet fram nya mål för kommande år. Dessa mål beskriver förskolechefen i verksamhetsplanen. Förskoleenheternas verksamhetsplaner ska utformas med utgångspunkt från av fullmäktige fastställda mål och förskolans utvecklingsbehov, enligt förskolecheferna. Skolinspektionen har tagit del av förskolornas dokumentation och konstaterar att även om verksamhetsplaner och resultatuppföljningar beskriver såväl mål som resultat beskriver analyserna främst ett görande i ett relativt allmänt perspektiv exempelvis "alla pedagoger känner att Ipaden har blivit ett stort hjälpmedel när det gäller att få fatt i barnens lärprocess" eller "pedagogerna arbetar mer medvetet med språket, deras arbetssätt har bidragit till att barnen upplever lärandet som lustfyllt". Huvudmannen följer sedan upp förskoleenheternas resultatredovisning och verksamhetsplan med dialogmöten och verksamhetsbesök. Även kommunens resultatuppföljriing, som tar sin grund i förskoleenheternas resultatuppföljningar, innehåller i huvudsak ett görande och saknar analyser som kopplas till de nya åtgärder som föreskrivs. I kommunens resultatuppföljning för år 2013 beskrivs exempelvis resultat i förskolan i formuleringar som "Barnen leker, lyssnar och samspelar bättre", "Barnen uttrycker nyfikenhet och vilja att lära nytt" eller "Bevis på utveckling är bland annat att barnen vill visa sina föräldrar vad de lärt sig och att de tycker att det är lustfyllt att göra saker". Detta förhållande bekräftas även vid intervju med tjänstemän vid den centrala förvaltningen. Utredningen visar att Lidköpings kommun vid tiden för tillsynen visserligen genomför uppföljning av förskolans verksamhet på förskoleenhets- och huvudmannanivå men att analys av redovisat arbete måste utvecklas för att skapa en förståelse av varför angivna åtgärder prioriteras. Skolinspektionen bedömer att utvärderande analys som leder till konkreta förslag till utveckling saknas i det dokumenterade kvalitetsarbetet. Kommunen måste utveckla kvalitetsarbetet så att förskolors olika behov och förutsättningar synliggörs utifrån de nationella målen. Detta för att styra insatser för förbättring dit de bäst behövs. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning 4 kap. 3-6 skollagen

6 B s!uf 6(8) Anmärkningar Skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Lidköpings kornmun en anmärkning. Skolinspektionen förutsätter att Lidköpings kommun vidtar åtgärder för att rätta till bristen och någon redogörelse behöver inte lämnas till Skolinspektionen. Trygghet och en god miljö Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet Trygghet och en god miljö. Det finnas inte vid varje förskoleenhet en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling och innehåller inte en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandlmg av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vid intervjuer beskriver såväl föräldrar som förskolans personal och förskolecheferna hur förskolorna kontinuerligt arbetar för att barnen ska vara trygga. Detta sker bland annat genom att barnen får lära sig ta hänsyn till varandra och genom gruppstärkande lekar. Enligt kommunens resultatuppföljning för 2013 känner sig barnen sedda och stärkta som individer. Barnen leker, lyssnar och samspelar bättre än tidigare. Skolinspektionen har tagit del av exempel på likabehandlingsplaner tillika planer mot kränkande behandling för såväl förskolor som pedagogisk omsorg. Planerna uppfyller författningarnas krav avseende definitioner av begrepp och allmän beskrivning av övergripande åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Förskolorna och pedagogisk omsorg genomför i olika omfattning kartläggningar av situationen i verksamheten. Det saknas dock i några planer beskrivning av vilka konkreta åtgärder utifrån kartläggningen som behövs och vilka åtgärder respektive förskola ska arbeta med det närmaste året. Enligt förskolecheferna förekommer det att åtgärder som planeras utifrån den kartläggning som genomförts dokumenteras i en handlingsplan och att uppföljning av vidtagna åtgärder redovisas i enheternas resultatuppföljningar och därför saknas i likabehandlingsplanen tillika planen mot kränkande behandling.

7 B sl r JÉ 7(8) Utredningen visar att förskolornas och den pedagogiska omsorgens planer mot kränkande behandling ibland saknar en redogörelse för vilka konkreta åtgärder som planerats utifrån kartläggningen och vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det närmaste året. Det förekommer också att planerna saknar en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Eftersom förskolorna och den pedagogiska omsorgen bedriver ett aktivt dagligt arbete med att förebygga och förhindra kränkande behandling bedömer Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och tilldelar huvudmannen en anmärloring. Författning 6 kap. 8 I ärendets slutliga handläggning har jurist Julie Svane deltagit. På Skolinspektionens vägnar Magnus Haglund Beslutsfattare Ulla-Britt Norin Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

8 Bilaga "\ 8(8) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kornmun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömnmgspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella gransknmgstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedöirrriingspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.