Konsekvensutredning med anledning av förslag till ny föreskrift om producentorganisationer inom fiskeri- och vattenbruksnäringen

Transkript

1 KONSEKVENS- Dnr /14 UTREDNING Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ny föreskrift om producentorganisationer inom fiskeri- och vattenbruksnäringen A Allmänt Yrkesfiskare och vattenbrukare kan välja att samarbeta och utbyta kunskap på flera olika sätt. Producentorganisationer är ett sådant sätt. Producentorganisationer får bildas på initiativ av fiskeri- och vattenbruksproducenter. För att bli en erkänd producentorganisation måste organisationen uppfylla ett antal krav. De måste bland annat vara demokratiskt styrda, vara tillräckligt ekonomiskt aktiva och ha kapacitet att verka för att målen för producentorganisationer nås. Det finns både obligatoriska och frivilliga mål. De här bestämmelserna finns i artiklarna 6-8, 14 och 17 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskerioch vattenbruksprodukter. Producentorganisationer ska lämna in produktions- och saluföringsplaner till Jordbruksverket för godkännande. När planen godkänts ska producentorganisationen omedelbart genomföra den. Planerna ska bland annat innehålla de åtgärder som krävs för att producentorganisationerna ska kunna uppfylla sina mål. Att produktions- och saluföringsplanerna genomförs kontrolleras i samband med att producentorganisationen lämnar in sin årsrapport. De här bestämmelserna finns i artikel 28 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013. Producentorganisationerna har en nyckelroll när det gäller att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken och för den gemensamma marknadsordningen. 1 Producentorganisationer har också tidigare funnits men i samband med reformen 2 och med hänvisning till ovan nämnda nyckelroll utökas nu deras ansvar och de får en större roll vad gäller förvaltning, övervakning och kontroll. Det innebär bland annat att producentorganisationerna ska kontrollera att medlemmarna följer det som gäller för organisationen. En logisk följd av det större ansvaret är att det kommer att ställas högre krav på vad en produktions- och saluföringsplan ska innehålla samt kraven för erkännande av producentorganisationer. Det finns en rekommendation från EU om utformandet av produktions- och saluföringsplanerna (2014/117/EU) och den rekommendationen används som utgångspunkt för den delen av föreskriften som gäller planerna. 1 Punkt (7) i skälen till rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/ Genom reformen fastställdes nya ramar för den gemensamma marknadsordningen och hela den gemensamma fiskeripolitiken från och med (15)

2 Förslaget till föreskriften innehåller regler för erkännande av producentorganisationer och utformande av produktions- och saluföringsplaner samt årsrapporter. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Nedan följer motiveringar till de föreslagna bestämmelserna. Den kursiva texten är utdrag ur föreskriften. Definitioner 1 I den här föreskriften menas med Utfallsindikator: Statistiskt mått som visar hur resultaten ska uppnås eller har uppnåtts. Resultatindikator: Statistiskt mått som visar vilka resultat som ska uppnås eller har uppnåtts. Utfallsindikator och resultatindikator är inte självklara uttryck som alla förstår och eftersom de återkommer i föreskriften tycker vi att de bör definieras. Erkännandekriterium ekonomisk förening 3 För att bli erkänd som en producentorganisation ska organisationen som söker om erkännande uppfylla följande krav: 1. organisationen ska vara registrerad som en ekonomisk förening hos Bolagsverket och Enligt 1 kap. 1 i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar har en ekonomisk förening till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar. En ekonomisk förening ska enligt samma lag registreras, antalet medlemmar ska vara minst 3 stycken och föreningen ska anta stadgar. 3 Den ekonomiska föreningens ändamål passar väldigt bra för producentorganisationer eftersom producentorganisationer bildas genom samarbete och för att främja sina medlemmars intressen. Vi tycker att den ekonomiska föreningen är den mest lämpliga juridiska formen för producentorganisationer också eftersom reglerna för en ekonomisk förening är i linje med kraven för producentorganisationers interna funktionssätt. 4. En ekonomisk förening har bland annat ett demokratiskt funktionssätt som gör det möjligt för medlemmarna att granska organisationen och dess beslut. Erkännandekriterium fiskelicens och vattenbrukstillstånd 3 För att bli erkänd som en producentorganisation ska organisationen som söker om erkännande uppfylla följande krav: 1. organisationen ska vara registrerad som en ekonomisk förening hos Bolagsverket och 2. medlemmarnas försäljning av fiskeri- och vattenbruksprodukter ska sammanlagt uppgå till minst en miljon kronor och 3. organisationens medlemmar ska ha fiskelicens eller personlig fiskelicens om organisationen vill bli erkänd som fiskeriproducentorganisation eller 3 Se 1 kap. 2 lag (1987:667) om ekonomiska föreningar för registreringskravet och 2 kap. 1 samma lag för antal medlemmar och kravet på stadgar. 4 Artikel 17 i rådets förordning (EU) nr 1379/ (15)

3 4. organisationens medlemmar ska ha tillstånd för vattenbruk om de vill bli erkända som vattenbruksproducentorganisationer. Enligt artikel 14 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013 får grupper erkännas som producentorganisation om de bildats på initiativ av fiskeri- och vattenbruksproducenter. De som i Sverige är fiskeriproducenter är de med fiskelicens eller personlig fiskelicens och de som är vattenbruksproducenter är dom med tillstånd för vattenbruk. Begreppen fiskelicens och personlig fiskelicens är nya. Fiskelagens (1993:787) bestämmelser om yrkesfiskelicenser och fartygstillstånd upphävdes den 1 oktober Bestämmelserna ersattes av en bestämmelse som upplyser om EU-rättens krav på fiskelicens för yrkesmässigt fiske med fiskefartyg i havet och en bestämmelse om personlig fiskelicens för den som vill fiska utan begränsningar i redskapsanvändningen och inte har fiskelicens. En fiskelicens för yrkesmässigt fiske med fiskefartyg i havet får beviljas såväl en fysisk som en juridisk person. En personlig fiskelicens får beviljas en fysisk person. En förutsättning för att någon ska kunna beviljas fiskelicens eller personlig fiskelicens är att fisket ska bedrivas i näringsverksamhet. Det står i 30 i fiskelagen (1993:787). Erkännandekriterium tillräcklig ekonomisk aktivitet och etablering 3 För att bli erkänd som en producentorganisation ska organisationen som söker om erkännande uppfylla följande krav: 1. organisationen ska vara registrerad som en ekonomisk förening hos Bolagsverket och 2. medlemmarnas försäljning av fiskeri- och vattenbruksprodukter ska sammanlagt uppgå till minst en miljon kronor och 3. organisationens medlemmar ska ha fiskelicens eller personlig fiskelicens om organisationen vill bli erkänd som fiskeriproducentorganisation eller 4. organisationens medlemmar ska ha tillstånd för vattenbruk om de vill bli erkända som vattenbruksproducentorganisationer. Enligt artikel 14 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013 ska producentorganisationer vara tillräckligt ekonomiskt aktiva och etablerade i berörd medlemsstat. De ska enligt samma artikel vara tillräckligt ekonomiskt aktiva med särskilt avseende på antal medlemmar eller mängd avsättningsbar produktion. Vi bedömer att kravet på tillräcklig ekonomisk aktivitet och etablering tydligt är uppfyllt genom kraven på registrerad ekonomisk förening, försäljning på minst en miljon kronor samt att medlemmarna ska ha licens eller tillstånd. Kraven vad gäller ekonomisk aktivitet och etablering är på en sådan nivå att de inte utesluter små fiskeri- och vattenbruksföretag. Småföretag ska också kunna samarbeta i form av producentorganisation. Det står i artikel 6 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013 att hänsyn ska tas till den specifika situation som gäller för småskaliga producenter. Att hänsyn generellt ska tas till småskaliga producenter nämns också i skälen till den förordningen. Kapacitet att verka för målen 4 Producentorganisationen ska redogöra för vilka mål de tänkt att verka för samt för hur de tänker göra det vid ansökan om erkännande. Målen står i artikel 7 i rådets förordning (EU) nr 1379/ (15)

4 Att producentorganisationen vid ansökan om erkännande redogör för vilka mål de tänkt verka för och hur de tänker göra det är nödvändigt för att kunna bedöma ansökan om erkännande. Det är nödvändigt främst för att kunna avgöra om producentorganisationen har kapacitet att verka för målen, vilket är ett krav för erkännande enligt artikel 14 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013. Produktions- och saluföringsplaner - allmänt Enligt artikel 28 i rådets förordning (EU) 1379/2013 ska producentorganisationer lämna in en produktions- och saluföringsplan till behörig nationell myndighet. I artikeln står också vad en sådan plan ska omfatta. Det finns en genomförandeförordning, (EU) nr 1418/2013 om produktions- och saluföringsplaner, som innehåller regler om inlämningsdatum och struktur för planerna. Det finns en genomförandeförordning (EU) nr 1419/2013 som innehåller regler bland annat om tidsfrister vid erkännande av producent- och branschorganisation. Enligt genomförandeförordning (EU) nr 1418/2013 ska produktions- och saluföringsplaner vara indelade i fem avsnitt: Allmänna uppgifter om producentorganisationer Produktionsprogram och saluföringsstrategi Åtgärder för att nå de mål som fastställa i artikel 7 i förordning (EU) nr 1379/2013 Åtgärder för att anpassa utbudet av vissa arter Påföljder och kontrollåtgärder Förslaget till ny föreskrift utgår från kommissionens rekommendation (2014/117/EU) om upprättande och genomförande av produktions- och saluföringsplaner. Rekommendationen är inte bindande men kommer att vara vägledande vid en eventuell revision. Därför är det lämpligt att använda den som utgångspunkt. Produktionsprogram 5 Den preliminära leveransplanen ska innehålla priser, produktion och efterfrågan per säsong. 6 I den preliminära leveransplanen för fiskeri- och vattenbruks producentorganisationer ska det dokumenteras på vilket sätt följande faktorer beaktats: 1. planering av produktionsverksamhet och 2. eventuell samordning av verksamheten med andra producenter. Fiskeriproducentorganisationer ska utöver kraven i första stycket också dokumentera på vilket sätt de beaktat förvaltningen av fiskerättigheter och tillträde för medlemmarna i en producentorganisation samt hur producentorganisationens medlemmar fullgör och hanterar skyldigheten att landa alla fångster. Vattenbruksproducentorganisationer ska utöver kraven i första stycket också dokumentera på vilket sätt de beaktat utvecklingen av hållbar vattenbrukspraxis. Enligt bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 1418/2013 ska produktionsprogrammet omfatta en preliminär leveransplan. Det är rimligt att en sådan tar hänsyn till säsongsutveckling, vilket ger viktig information om verksamheten. Övriga uppgifter är också rimliga att ha med för att förtydliga vad en preliminär leveransplan innebär. Landningsskyldigheten är ny och det är mycket viktigt att frågan hanteras av fiskeriproducentorganisationen. Hållbart vattenbruk är ett obligatoriskt mål för vattenbruksproducentorganisationer och det är mycket viktigt att de tar hänsyn till 4 (15)

5 utvecklingen av hållbar vattenbrukspraxis i produktionsprogrammet och den preliminära leveransplanen. Saluföringsstrategi 7 Saluföringsstrategin ska innehålla eventuella nya avsättningsmöjligheter för producentorganisationens produkter och andra kommersiella möjligheter. I saluföringsstrategin ska det också anges om producentorganisationen fört en dialog om samordning med andra aktörer i försörjningskedjan. Enligt artikel 28 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013 ska produktions- och saluföringsplanen omfatta en saluföringsstrategi genom vilken kvantitet, kvalitet och presentation av utbudet anpassas till marknadens krav. Det är motiverat att ställa de ytterligare krav som finns i föreskriften eftersom syftet med strategin är att möta marknadens behov. Enligt rekommendation 2014/117/EU bör strategin identifiera marknadens behov. Vi tycker att det är framgår av formuleringen i artikel 28 att en sådan identifiering behöver göras. Det går inte att anpassa utbudet till marknadens krav utan att först identifiera behoven. Därför föreskriver vi inte om det. Minst en åtgärd per mål 8 Producentorganisationen ska vidta minst en åtgärd per mål. Exempel på åtgärder finns i artikel 8 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013 och i kommissionens rekommendation nr 2014/117/EU. Producentorganisationen måste vidta åtgärder för att uppnå målen för producentorganisationer varav vissa är obligatoriska och andra valbara. Det är möjligt att en åtgärd kan omfatta flera mål men vi tycker att det är rimligt och ändamålsenligt att producentorganisationer ska vidta i alla fall minst en åtgärd per mål. Ekonomisk plan för varje åtgärd 9 Producentorganisationen ska upprätta en ekonomisk plan för varje åtgärd som finns med i produktions- och saluföringsplanen. Den ekonomiska planen ska innehålla uppgifter om utgifter och förväntade ekonomiska resurser. Den ekonomiska planen ska innehålla en tidtabell för de planerade åtgärderna. När det gäller fleråriga planer ska uppgifterna om kostnader, utgifter och de förväntade ekonomiska resurserna vara uppdelade per år. Enligt rekommendationen 2014/117/2013 bör ekonomiska planer finnas för varje åtgärd i produktions- och saluföringsplanerna Syftet är enligt skälen till samma rekommendation att underlätta producentorganisationernas och de behöriga nationella myndigheternas uppskattning av de ekonomiska behoven. Vi tycker att det är ett bra skäl för att också föreskriva eftersom Jordbruksverket vid bedömning av om planen ska godkännas behöver veta att åtgärden är genomförbar. Dessutom är kravet inte speciellt betungande eftersom den ekonomiska föreningen och dess medlemmar ändå har uppsatta budgetar för sina verksamheter. 10 I den ekonomiska planen för varje åtgärd ska producentorganisationen ange utfalls- och resultatindikatorer. Producentorganisationen ska ange minst två utfallsindikatorer och minst en resultatindikator för varje åtgärd. Indikatorerna som används ska ha en direkt koppling till åtgärden. 5 (15)

6 Exempel på indikatorer finns i bilagan till den här föreskriften. Enligt rekommendationen 2014/117/EU bör lämpliga indikatorer användas för att underlätta producentorganisationernas övervakning av produktions- och saluföringsplanerna. Användandet av indikatorer anges också underlätta myndigheternas bedömning av hur planernas åtgärder bidrar till målen. Vi vill föreskriva om krav på utfalls- och resultatindikatorer för att lättare kunna utvärdera och kontrollera producentorganisationerna. Det är mycket viktigt att Jordbruksverket har effektiva verktyg för utvärdering och kontroll eftersom det är vi som är ansvariga för att kontrollera att producentorganisationerna följer reglerna om produktions- och saluföringsplaner och årsrapporter. Om producentorganisationerna inte följer reglerna kan erkännandet återkallas. 5 Indikatorerna listas i en bilaga för överskådlighetens skull. För att de ska uppfylla sitt syfte ska de indikatorer som används ha en direkt koppling till åtgärden. Åtgärder för att anpassa utbudet av arter som är svåra att sälja Enligt bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 1418/2013 ska ett avsnitt i produktions- och saluföringsplanen omfatta omfatta en redogörelse för lämpliga åtgärder som producentorganisationen avser att tillämpa för att anpassa utbudet av de arter som ofta är svåra att saluföra under året. Enligt rekommendationen 2014/117/EU ska avsnittet identifiera dessa arter och/eller ta fram strategier för produktion och saluföring. Vi tycker inte att den här skrivelsen tillför något och därför föreskriver vi inte om det. Sanktioner och kontrollåtgärder Det står i artikel 28 i rådets förordning (EU) nr 1370/2013 att produktions- och saluföringsplaner ska innehålla sanktioner som ska tillämpas på medlemmar som inte följer de beslut som fattats för genomförandet av den berörda planen. Enligt bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 1418/2013 ska produktions- och saluföringsplanen innehålla en beskrivning av påföljderna för de olika typer av överträdelser som kan förekomma vid genomförandet av produktions- och saluföringsplaner. Det finns detaljreglerat hur detta kan ske i rekommendationen 2014/117/EU men vi tycker att de två ovan nämnda reglerna är tillräckligt tydliga och därför föreskriver vi inte något om det här. Rekommendationen kommer att användas som exempel på hur en beskrivning av påföljderna kan se ut. Årsrapporter 11 Utfalls- och resultatindikatorerna som använts i produktions- och saluföringsplanen ska finnas med i producentorganisationens årsrapport. Årsrapporten ska lämnas in till Jordbruksverket sex veckor efter det att produktionsoch saluföringsplanen löpt ut. Om produktions- och saluföringsplanen avser flera år ska en årsrapport för varje år lämnas in sex veckor efter respektive års utgång Det är logiskt att samma indikatorer används. Indikatorerna kommer underlätta utvärderingen och kontrollen av produktions- och saluföringsplanerna. 5 Artikel 28 i rådet förordning (EU) nr 1379/ (15)

7 Sex veckor bedöms vara en tillräcklig tid för att få ihop en årsrapport. Det är viktigt att sätta tidsgränsen i nära anslutning till att planen gått ut för att informationen och underlaget ska vara relevant, det vill säga inte så mycket nytt är påbörjat än. Undantag till föreskriften 12 Om det finns särskilda skäl kan undantag medges från bestämmelserna i den här föreskriften. En myndighet får inte i ett enskilt fall besluta om undantag från det som den själv har meddelat föreskrifter om, såvida inte myndigheten har gett sig en sådan rätt genom en särskild regel i föreskrifterna. Det är viktigt att det finns en sådan regel om undantag i föreskriften eftersom det kan uppstå situationer som inte går att förutspå då det är motiverat att ge bevilja undantag. Myndigheten bedömer i det enskilda fallet om särskilda skäl för undantag finns. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Erkännandekriterier Producentorganisationer har genom den nya marknadsordningen fått en ny roll med ett större ansvar för förvaltning, övervakning och kontroll. Till exempel kan producentorganisationer om regeringen tillåter få sköta överlåtelser av fiskerättigheter. 6 För att producentorganisationerna på ett bra sätt ska kunna hantera sin nya roll i fiskeförvaltningen är det nödvändigt med tydliga och bindande regler, också på detaljnivå. Det är viktigt att samma spelregler gäller för alla producentorganisationer och att hanteringen blir enhetlig. Bestämmelserna i EU-förordningarna lämnar visst utrymme för tolkning, t.ex. ska en producentorganisation vara en juridisk person men det anges inte vilken sorts juridisk person. Det är mycket viktigt att vi på ett tydligt sätt i föreskriften anger vad vi läser in i kraven enligt EU-förordningarna på området. Det är viktigt för att hanteringen ska bli transparant och förutsägbar, något som både gynnar våra kunder och oss själva som myndighet. Om vi inte föreskriver om erkännandekriterier riskerar vi att bedömningarna vid erkännande blir godtyckliga. Regelverket blir därmed inte transparant och förutsägbart för våra kunder. Det blir inte samma spelregler för alla producentorganisationer. 3 om erkännandekriterier Enligt förslaget till föreskrift ska organisationen vara registrerad som en ekonomisk förening hos Bolagsverket. Alternativa lösningar skulle vara att tillåta andra sorters juridiska personer. Det vore inte ändamålsenligt och risken skulle bli större för att producentorganisationen inte kan leva upp till kraven på dess interna funktionssätt. Vi har diskuterat att möjligheten att låta ideella föreningar erkännas som producentorganisationer och kommit fram till att det inte vore lämpligt då en ideell förening saknar lagreglering av innehåll och verksamhet. Inte heller får en ideell förening bedriva ekonomisk verksamhet i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Det skulle bli problematiskt om vi skulle godkänna denna föreningsform som producentorganisation. Dels skulle vi vara tvungna att ha stora krav på föreningens egna 6 Artikel 8 2a i rådet förordning (EU) nr 1379/ (15)

8 stadgar som skulle behöva innehålla en stor del av reglerna i lagen om ekonomiska föreningar. Dels skulle det kunna bli problem vid hantering av stora stödbelopp för att bedriva verksamheten. Det skulle kännas mycket tryggare för alla med ett krav på att producentorganisationer ska vara en ekonomisk förening. Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönt har också det här kravet. Enligt förslaget till föreskrift ska medlemmarnas försäljning av fiskeri- och vattenbruksprodukter sammanlagt uppgå till minst en miljon kronor. Det här kravet hänger ihop med kravet på att producentorganisationer ska var tillräckligt ekonomiskt aktiva. Siffran ses också som försäkran för att producentorganisationen har den ekonomiska kapacitet som krävs för att bl.a. upprätta och genomföra produktions- och saluföringsplanerna. Siffran kan inte sättas för högt eftersom också småskaliga producenter ska ha möjlighet att samverka som producentorganisation. Risken med att inte sätta en gräns för försäljning är att organisationerna i flera fall i praktiken inte är tillräckligt ekonomiskt aktiva. Det skulle bli svårare för myndigheten att bedöma ansökan om erkännanden och risken för att tvingas dra tillbaka erkännanden skulle bli större. Enligt förslaget till föreskrift ska organisationens medlemmar ha fiskelicens, personlig fiskelicens eller tillstånd för vattenbruk. Producentorganisationer bildas på initiativ av fiskeri- och vattenbruksproducenter. Risken med att inte föreskriva är otydlighet kring vad fiskeri- och vattenbruksproducenter innebär i Sverige. Hobby-fiskare skulle kunna ingå och det är inte linje med syftet för producentorganisationer. 4 om kapacitet att verka för målen Att producentorganisationen vid ansökan om erkännande redogör för vilka mål de tänkt verka för och hur de tänker göra det är nödvändigt för att kunna bedöma ansökan om erkännande. En alternativ lösning skulle kunna vara att kräva en preliminär produktionsoch saluföringsplanen vilken skulle ge ännu mer informationen. Ett sådant krav skulle innebära att en sådan plan krävs flera månader innan den måste lämnas in enligt EUregelverket och det vore för betungande. Det andra alternativet vore att inte förskriva alls utan att bara förlita sig på artikel 14 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013. Det skulle resultera i mer svårbedömda ansökningar om erkännanden. Produktions- och saluföringsplaner Förslaget till föreskrift utgår från kommissionens rekommendation (2014/117/EU) om upprättande och genomförande av produktions- och saluföringsplaner. Rekommendationen är inte bindande men kommer vid en eventuell revision att vara vägledande. Vi tycker därför att det är lämpligt att använda den som utgångspunkt. Effekten om vi inte föreskriver om delar av rekommendationen är en högre risk för revisionskritik och en otydlighet för producentorganisationer och för handläggare på Jordbruksverket om hur planerna ska utformas. Planerna kommer vara en viktig del för handläggande myndighet när det gäller kontroller av hur väl producentorganisationer uppfyller målen. Mer strikta mallar om innehåll i planerna kan förändra de sökandes beteende och underlätta kontrollerna för den handläggande myndigheten. 8 (15)

9 5-6 om produktionsprogram Enligt bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 1418/2013 ska produktionsprogrammet omfatta en preliminär leveransplan. I förslaget tydliggör vi vad en sådan innehåller. Kraven är motiverade med hänsyn till syftet med producentorganisationer och med målen de ska uppnå. Risken med att inte föreskriva är sämre styrning mot målen för producentorganisationer samt otydlighet gällande vad en produktions- och saluföringsplan ska innehålla. 7 om saluföringsstrategi Syftet med strategin är att möta marknadens behov. Mot den bakgrunden finns det inte någon bra alternativ reglering. Alternativet skulle vara att inte föreskriva alls om det här. Effekten av det skulle bli sämre saluföringsstrategier om åtgärder och ekonomiska planer Producentorganisationen måste logiskt sett vidta åtgärder för att uppnå målen för producentorganisationer. Enligt förslaget till föreskrift ska de vidta minst en åtgärd per mål. Effekten av att inte föreskriva om det här skulle kunna bli sämre uppfyllelse av målen. Att föreskriva om fler åtgärder skulle kunna bli för betungande för producentorganisationerna. Enligt förslaget till föreskrift ska producentorganisationen bland annat upprätta en ekonomisk plan för varje åtgärd som finns med i produktions- och saluföringsplanen. Alternativet att inte sätta upp ett krav på ekonomiska planer med tidtabeller för de planerade åtgärderna skulle göra det svårt att utvärdera produktions- och saluföringsplanerna. Informationen behövs både för Jordbruksverket och för producent organisationerna själva. Enligt förslaget till föreskrift ska utfalls- och resultatindikatorer användas. Effekten av att inte föreskriva om det här vore sämre möjligheter för Jordbruksverket att bedöma hur åtgärderna listade i produktions- och saluföringsplanerna bidrar till målen. Producentorganisationer behöver också informationen för att kunna utvärdera sitt genomförande. 11 om årsrapporter Enligt förslaget till föreskrift ska utfalls- och resultatindikatorerna som använts i produktions- och saluföringsplanen finnas med i producentorganisationens årsrapport. Tidsgränser för inlämnande finns också med i bestämmelsen. Att inte föreskriva om det här skulle försvåra utvärdering och kontroll. 12 om undantag till föreskriften Alternativet är att inte ha med en möjlighet till undantag. Då finns risken att reglerna i föreskriften i ovanliga fall skulle få orimliga konsekvenser. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som berörs är de erkända producentorganisationer som finns idag samt deras medlemmar som är fiskeri- och vattenbruksproducenter. Det finns fem stycken erkända producentorganisationer: Hallandsfiskarnas producentorganisation Producentorganisationen Gävlefisk Swedish Pelagic Federation Producers Organisation 9 (15)

10 Torskfiskarnas producentorganisation Svensk Skaldjursodling producentorganisation Den myndighet som berörs är Jordbruksverket som handlägger ansökningar om erkännande av producentorganisationer samt godkännande av produktions- och saluföringsplaner samt årsrapporter. De som kan komma att beröras är fiskeri- och vattenbruksproducenter som i framtiden vill ingå i producentorganisationer, och därmed kommer att omfattas av både reglerna om erkännande och produktions- och saluföringsplaner samt årsrapporter. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Bemyndigande för föreskriften finns i 3 kap. 3 1 p och 2 p förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Jordbruksverket får enligt nämnd regel meddela föreskrifter om bland annat erkännande av producentorganisationer och godkännande av producentorganisationers produktionsoch saluföringsplaner. Kopplingen mellan en årsrapport och en produktions- och saluföringsplan är så stark att vi bedömer att bemyndigandet också omfattar den delen. 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Erkännandekriterier Den största konsekvens som föreskriften har är att andra juridiska former än den ekonomiska föreningen inte kan bli erkända som producentorganisationer. De producentorganisationer som är erkända idag är samtliga ekonomiska föreningar, så föreskriften får ingen konsekvens för dem avseende den här aspekten. Jordbruksverket har diskuterat att möjligheten att låta ideella föreningar erkännas som producentorganisationer och kommit fram till att det inte vore lämpligt då en ideell förening saknar lagreglering av innehåll och verksamhet. Inte heller får en ideell förening bedriva ekonomisk verksamhet i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intresse. Det skulle bli problematiskt om vi skulle godkänna denna föreningsform som producentorganisation. Dels skulle vi vara tvungna att ha stora krav på föreningens egna stadgar som skulle behöva innehålla en stor del av reglerna i lagen om ekonomiska föreningar. Dels skulle det kunna bli problem vid hantering av stora stödbelopp för att bedriva verksamheten. Det skulle kännas mycket tryggare för alla med ett krav på att producentorganisationer ska vara en ekonomisk förening. Producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönt har också det här kravet. Produktions- och saluföringsplaner Föreskriftens krav på innehållet i produktions- och saluföringsplanerna är högre än de krav som tidigare ställts. Det här kommer att innebära mer arbete med att utforma planerna för producentorganisationerna, men är också något som de kan söka stöd för från Havs- och fiskeriprogrammet Det anges i skälen till rådets förordning (EU) nr 1379/2013 att det är nödvändigt att utöka producentorganisationernas ansvar på grund av den viktiga roll de har. I samband med det uttalandet anges att det är nödvändigt att tillhandhålla ekonomiskt stöd för 10 (15)

11 producentorganisationer så att de kan spela en mer betydelsefull roll i den dagliga förvaltningen av fisket. 7 Producentorganisationer har möjlighet till ekonomiskt stöd genom att söka stöd från Havs- och fiskeriprogrammet Det finns stöd i det programmet som endast producentorganisationer kan söka. Det finns stöd både för bildandet av producentorganisationer och för utformandet av planerna. 6. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer med skyldigheterna. 7. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De produktions- och saluföringsplaner som är godkända idag gäller till 31 mars Senast åtta veckor innan det datumet ska nya produktions- och saluföringsplaner lämnas in. Det innebär att föreskriften måste träda i kraft senast 1 februari Detta eftersom vi vill kunna tillämpa de nya reglerna i föreskriften på de nya planerna. Kraven som ställs på produktions- och saluföringsplaner enligt förslaget till föreskriften är högre än vad som gällt tidigare. Rådets förordning (EU) nr 1379/2013 ska visserligen tillämpas från och med 1 januari 2014 men rekommendationen 2014/117/EU om produktions- och saluföringsplaner publicerades inte förrän 3 mars Under hösten 2014 kommer producentorganisationerna informeras om att högre krav kommer att ställas på de planer som ska lämnas in En informationsdag är planerad till 13 november Konsekvenser för landsbygden B Företag Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. (x ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen En producentorganisation inom fiskeri- och vattenbruksnäringen är en ekonomisk förening och dess medlemmar är företag som är fiskeri- och vattenbruksproducenter. Det finns 5 stycken erkända producentorganisationer idag och det är dom samt indirekt deras medlemmar som berörs av regleringen. 7 Punkt (7) i skälen till rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/ (15)

12 De erkända producentorganisationerna är Hallandsfiskarnas producentorganisation (40 medlemmar), Producentorganisationen Gävlefisk (52 medlemmar), Swedish Pelagic Federation Producers Organisation (24 medlemmar), Torskfiskarnas producentorganisation (18 medlemmar) och Svensk Skaldjursodling producentorganisation (7 medlemmar). Storleken på företagen i producentorganisationerna varierar. 2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Det finns fem erkända producentorganisationer och därmed också fem godkända produktions- och saluföringsplaner. En ansökan om erkännande lämnar organisationen in en gång. Produktions-och saluföringsplaner samt årsrapporter lämnas in varje år. Producentorganisationerna är ekonomiska föreningar som bildats för att utgöra producentorganisationer. Medlemsföretagen är totalt 141 stycken fördelat på de fem nämnda producentorganisationerna. Nyligen drogs ett erkännande tillbaka och den producentorganisationen hade 637 medlemsföretag. Det kan alltså handla om ett stort antal företag som står bakom. Den administrativa kostnaden bärs i praktiken av 141 företag. Producentorganisationernas nya större roll och den högre administrativa kostnaden som detta medför har tagits hänsyn till i Havs- och fiskeriprogrammet. Producentorganisationer har möjlighet till ekonomiskt stöd genom att söka stöd från Havs- och fiskeriprogrammet Det finns stöd i det programmet som endast producentorganisationer kan söka. Det finns stöd både för själva bildandet av producentorganisationerna och för utformandet av planerna. Det har också tidigare varit så att producentorganisationer behövt ansöka om erkännande samt ta fram planer för sin verksamhet, så kallade operativa program. De operativa programmen skulle också godkännas och de är jämförbara med produktionsoch saluföringsplanerna. Det har funnits en föreskrift och den ska nu upphävas men den innehåller endast en paragraf och kan inte jämföras med den nya föreskriften. Föreskriften är ett nytryck och därför utgår vi från att den administrativa bördan i dagsläget är 0 kr. Det finns inte heller några gamla uppgifter i databasen Malin att jämföra med. Bördan för producentorganisationer att ansöka om erkännande och lämna in planer finns dock redan i och med EU-regelverket, både före och efter reformen. EUregelverket är efter reformen mer detaljerat och innehåller högre krav. Till exempel framgår det vilka avsnitt som ska finnas med i en produktions- och saluföringsplan. Det vi gör i föreskriften är att tydliggöra i detalj vad de olika avsnitten innebär. Att ansöka om erkännande av producentorganisation I databasen Malin finns det inte någon uppgift om tidsåtgången för ansökan om erkännande för producentorganisationer inom fiskerinäringen. Däremot finns det uppgifter som rör producentorgansationer inom sektorn för frukt och grönt. Vi bedömer 8 Se bl.a. artikel 15 och artikel 28 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter 12 (15)

13 att tidsåtgången för en sådan ansökan är jämförbar och därför använder vi den uppgiften vid beräknandet av den administrativa kostnaden. Producentorganisationer ansöker om erkännande endast en gång. Vi bedömer att två stycken organisationer kommer att söka om erkännande per år. Följande formel ska användas vid beräknandet: Population x frekvens x (minuter x timlön/60 + extern kostnad) = administrativ kostnad. Formeln för aktuell kostnad blir 2 x 1 x (180 x 750 / 60). Den administrativa kostnaden är kronor. Producentorganisationer har oftast konsulter som ordnar med ansökan och därför har konsultens timkostnad använts i beräkningen. Konsultens timkostnad är 750 kr per timme. Det är en konsultkostnad som används generellt vid beräkningar av administrativa kostnader. Att lämna in och få produktions- och saluföringsplan godkänd I databasen Malin finns det inte någon uppgift om tidsåtgången för inlämnande och godkännande av produktions- och saluföringsplan. Däremot finns det uppgifter som rör producentorgansationer inom sektorn för frukt och grönt. Dessa producentorganisationer lämnar inte in produktions- och saluföringsplaner men de ska sammanställa verksamhetsprogram. Verksamhetsprogrammen innehåller de åtgärder som organisationen avser att genomföra och liknar på det sättet produktions- och saluföringsplanerna. Vi bedömer att tidsåtgången för inrapportering av ett verksamhetsprogram är jämförbar med inlämnande av produktions- och saluföringsplan. Därför använder vi tidsuppgiften som finns i databasen Malin avseende verksamhetsprogram vid beräknandet av den administrativa kostnaden för inlämnande av produktions- och saluföringsplaner. Följande formel ska användas vid beräknandet: Population x frekvens x (minuter x timlön/60 + extern kostnad) = administrativ kostnad. Formeln för aktuell kostnad blir 5 x 1 x (970 x 750 / 60). Den administrativa kostnaden är kronor. Producentorganisationer har oftast konsulter som ordnar med ansökan och därför har konsultens timkostnad använts i beräkningen. Konsultens timkostnad är 750 kr per timme. Det är en konsultkostnad som används generellt vid beräkningar av administrativa kostnader. Att lämna in och få årsrapport godkänd Producentorganisationen ska utarbeta en årsrapport om sin verksamhet enligt produktions- och saluföringsplanen och översända den till de behöriga nationella myndigheterna för godkännande. 9 Eftersom årsrapporten innehållsmässigt följer produktions- och saluföringsplanerna är det rimligt att anta att tidsåtgången är densamma. Kostnaden blir därför också densamma, det vill säga kronor. 3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Inga andra kostnader tillkommer för företagen utöver vad som redan nämnts tidigare. 9 Regeln finns i artikel 28 punkt 5 i rådets förordning (EU) nr 1379/ (15)

14 4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen De större producentorganisationerna kan fördela de ökade kostnaderna på fler medlemmar, vilket leder till att de får lägre kostnader per medlem jämfört med producentorganisationer med lägre antal medlemmar. 5. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Under en övergångsperiod kan den nya föreskriften kräva mer insatser av producentorganisationerna. Det handlar om att få till bra rutiner för arbetet med produktions- och saluföringsplanerna och förståelse för de innehållsmässiga kraven. 6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid utformande av kriterier för erkännande. Kraven bör vara på så pass låg nivå att reglerna inte utesluter små fiskeoch vattenbruksföretag. De ska också kunna samarbeta i form av producentorganisation. Det står i artikel 6 i rådets förordning (EU) nr 1379/2013 att hänsyn ska tas till den specifika situation som gäller för småskaliga producenter. Att hänsyn generellt ska tas till småskaliga producenter nämns också i skälen till den förordningen. C Kommuner och landsting Markera med x (x ) Regleringen bedöms inte innebära förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter respektive förändringar av grunderna för kommunerna eller landstingens organisationer eller verksamhetsformer. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. ( ) Regleringen bedöms innebära förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter respektive förändringar av grunderna för kommunerna eller landstingens organisationer eller verksamhetsformer. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. 4. Beskrivning av hur kommuners kostnader och intäkter påverkas av förändringarna 5. Beskrivning av hur landstingens kostnader och intäkter påverkas av förändringarna D Samråd Samråd med Havs- och vattenmyndigheten genomfördes den 20 oktober till 31 oktober E Övrigt 14 (15)

15 Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall för konsekvensutredning, med tillägg för de förändringar som trädde i kraft den 1 augusti 2014 (SFS 2014:571). F Kontaktperson Malin Grahn, Stödkommunikationsenheten, tfn malin.grahn@jordbruksverket.se 15 (15)