Konsekvensutredning Myndigheten för tillgängliga mediers föreskrifter om taltidningar och mottagarutrustning

Transkript

1 Myndigheten för tillgängliga medier Diarienummer A2013/119 Konsekvensutredning Myndigheten för tillgängliga mediers föreskrifter om taltidningar och mottagarutrustning Konsekvensutredningen utgår från Regelrådets mall. A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Ds 2012:12 En ny taltidningsverksamhet är nu behandlad och en ny förordning för taltidningsverksamheten, Förordning (2013:9) om taltidningar och mottagarutrustning, träder i kraft 1 mars Den nya förordningen behöver förtydligas och fördjupas. Föreskrifter för detta har därför utarbetats. Dessa beskriver hantering av det framtida taltidningsstödet samt vilka uppgifter tidningsföretagen behöver lämna för att produktion och distribution ska kunna fungera. Förordning (2013:9) om taltidningar och mottagarutrustning kommer att gälla parallellt med nuvarande taltidningsförordning (1988:582) tills alla taltidningar övergått till den nya tekniken och i och med det omfattas av den nya förordningen. På samma sätt som den nya och gamla taltidningsförordningen kommer att finnas parallellt under en viss tid, bör föreskrifterna till respektive förordning finnas parallellt så länge bägge förordningar gäller. De nya föreskrifterna föreslås börja gälla den 1 juni Bakgrunden är att Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har tillsammans med Taltidningsnämnden (TTN) och Post- och telestyrelsen(pts) ett treårigt uppdrag från regeringen att utreda och utveckla verksamheten med taltidningar i Sverige. Målet är att avveckla befintlig taltidningsverksamhet med inlästa taltidningar och distribution via radio och post/bud. Detta innebär att nya lösningar för produktion av taltidningar etableras. Lösningarna bygger på automatisk och manuell konvertering av tidningsdata till s.k. DAISY-XMLformat och talsyntesbaserad produktion av konsumtionsformat. Även distributionssätten förändras från radioutsändning eller med CD/kassett till internetbaserad distribution vilket ger användaren möjlighet att välja att läsa sin taltidning on-line eller off-line på valfri teknisk plattform. I dagsläget ansvarar tidningsföretagen för produktion och distribution av de inlästa taltidningarna. Detta görs antingen av tidningen själv eller via upphandlade producenter. Tidningarnas kostnader för taltidningsutgivningen ersätts genom ett schablonstöd. 1 (5)

2 Den nya lösningen innebär att ny modell för verksamheten införs. Modellen bygger på offentlig upphandling av produktions-, distributions- och användarstödstjänster. Ansvaret och kostnaderna för produktion och distribution lyfts i och med detta från tidningsföretagen. Detta innebär mindre risktagande för tidningsföretag som avser att ge ut en taltidning, eftersom kostnaderna täcks. I den nya taltidningsförordningen regleras inte heller abonnemangspriset och tidningarna får behålla sina abonnemangsintäkter. Under hösten 2013 kommer de första tidningarna att gå över till det nya systemet. Teknikskiftet kommer att ske successivt under ett år och de sista inlästa taltidningarna kommer att ha gått över till den nya tekniken under hösten Det finns också ett tjugotal taltidningar som redan idag produceras med talsyntes och distribueras via internet, s.k. RATS-tidningar. Dessa planeras att anpassas till den nya tekniken när uppdraget med de inlästa tidningarna är genomfört. Det nuvarande schablonstödet kommer att upphöra då taltidningen konverteras till den nya tekniken. Enligt den nya förordningen för taltidningsverksamheten ska stödet främst baseras på tidningarnas utgivningsfrekvens, abonnentantal och kostnader för marknadsföring. Stödet får inte överstiga tidningens kostnader för taltidningen. Ersättningsmodellen är uppbyggd för att stimulera till att taltidningarna ökar sin abonnentstock och att fler tidningar ska starta taltidningar. Tidningarnas ersättning kommer att likna RATS-tidningarnas, vilka inte har schablonersättning utan en nettokostnadsersättning. Den nya ersättningen är dock mer förmånlig i och med det att tidningarna får behålla sina prenumerantintäkter. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Syftet med föreskrifterna är att närmare reglera hur ansökningsförfarande och redovisning av erhållet stöd ska ske. Föreskrifterna tar också upp uppgifter som behövs för abonnenthantering och produktion av taltidningar. Om inte förordningen kompletteras med förtydligande föreskrifter, får tidningsföretagen svårare att förstå processen med att ansöka om och redovisa erhållet taltidningsstöd. Förutsebarheten i hanteringen minskar och därför kan misstankar om godtycke uppstå. Företagens åtagande i samband med produktion och abonnenthantering måste också vara klart för att detta ska kunna fungera. Föreskrifterna får därför inte anses betungande utan har till syfte att klargöra för tidningarna hur de ska agera. Myndigheten har strävat efter att endast meddela föreskrifter som tillför något och som är nödvändiga. Det som inte ansetts nödvändigt att reglera i föreskrifter lämnas istället som information på myndighetens hemsida och i riktad information till de tidningar som idag har taltidningsstöd. 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringens Föreskrifterna berör de tidningsföretag som kan ansöka om statligt stöd för taltidningar enligt Förordning om taltidningar och mottagarutrustning (2013:9). 2 (5)

3 Under 2012 hade 99 tidningar taltidningsstöd enligt nuvarande förordning. Dessa kommer att omfattas av den nya förordningen vartefter de gått över till talsyntes och internetteknik och förhoppningen är att även andra dagstidningar ska starta taltidningsutgivning. 4. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Föreskrifterna i sig medför inga ökade kostnader för tidningsföretagen. Ansökning och redovisning av erhållet stöd kommer att göras på liknande sätt som RATS-tidningarna gör idag. Utifrån erfarenheter från dessa tidningar, beräknas tidsåtgången för att sammanställa uppgifter och göra ansökan till ca 5 timmar. Arbetet med redovisning uppges ta lika lång tid. Arbetet uppges behöva utföras av en kvalificerad person på tidningsföretagets ekonomiavdelning eller annan plats inom organisationen. Timkostnaden för denne uppskattas till 400 kronor. Det finns ingen anledning att anta att tidsåtgång eller kompetenskrav kommer att ändras för ansökning och redovisning enligt de nya föreskrifterna. I taltidningsstödet ingår ersättning för tidningsföretagens kostnader för att lämna uppgifter för abonnenthantering och produktion av taltidningen samt för revisorsintyg i samband med redovisning av utbetalat stöd. 5. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen De föreslagna föreskrifterna rör statligt stöd och den EU-lagstiftning som här kan vara av intresse är artiklarna i EUF-fördraget. Myndigheten för tillgängliga medel har bemyndigats att meddela föreskrifter rörande verkställigheten av förordningen (2013:9) om taltidningar och mottagarutrustning. Då det är fråga om verkställighetsföreskrifter får de således inte gå utöver vad anges i nämnda förordning. I promemorian En ny taltidningsverksamhet, DS 2012:12, påtalas att stödet av taltidningar får formen av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse, dvs. en allmännyttig tjänst. Beslut om ersättning fattas av taltidningsnämnden inom Myndigheten för tillgängliga medel och det är också nämnden som ska besluta om de villkor som ska gälla för stödet. Ersättningen ska också endast täcka tidningsföretagets faktiska kostnader för att utge taltidningen. Denna tjänst bedöms därför vara undantagen från skyldigheten att anmäla statsstöd enligt EU:s regler. Regeringen fattade beslut om förordningen (2013:9) om taltidningar den 17 januari 2013 och den träder i kraft den 1 mars Myndigheten för tillgängliga medel gör inte någon annan bedömning än den som framgår av promemorian. Med hänsyn till att de nu föreslagna föreskrifterna rör verkställighet av förordningen kan inte heller föreskrifterna anses gå utöver bestämmelserna om statstöd i artiklarna i fördraget. Föreskrifterna får därför anses vara förenliga med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 3 (5)

4 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De föreslagna föreskrifterna är en följd av den nya taltidningsförordning som införs 1 mars MTM kommer att informera respektive berört tidningsföretag om förändringarna i taltidningsförordningen och informerar också på myndighetens webbplats. MTM ska besluta om verkställighetsföreskrifter i april 2013 och de beräknas träda i kraft den 15 maj B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 7. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Under 2012 hade cirka 66 tidningsföretag taltidningsstöd för sammanlagt 99 tidningar. Företagens storlek är mycket varierande; stöd ges till storstadstidningar som utkommer med sju nummer per vecka men även till tidningar som utkommer med ett nummer per vecka. Vissa tidningar ingår i stora medieföretag medan andra drivs som ensamtidning. 8. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Se punkt Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Arbetet med att lämna uppgifter för abonnenthantering och produktion av taltidningen ersätts i den nya stödmodellen. 10. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Eftersom det endast är fråga om verkställighetsföreskrifter påverkar föreskrifterna inte konkurrensförhållandena i sig. 11. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Föreskrifterna bedöms inte påverka tidningsföretagen i andra avseenden. 12. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Föreskrifterna bedöms inte orsaka extra kostnader för tidningsföretagen som inte täcks av taltidningsstödet. Det finns inte heller något stöd i förordningen att särbehandla små tidningsföretag genom att till exempel inte ställa samma krav på ansökning och redovisning. 4 (5)

5 C Samråd 13. Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd I arbetet med att ta fram föreskrifterna har det funnits en referensgrupp med representanter för tidningsföretagen Tidningsbolaget Promedia i Mellansverige AB, Nya Wermlands-Tidningens AB och Norrköpings Tidningars Media AB. D Kontaktperson Handläggare Eva Pramlid, 5 (5)