GULLSPÅNGSÄLVEN 2006 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

Transkript

1 Lunedet (foto: Holger Torstensson) GULLSPÅNGSÄLVEN 26 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 9 AVRINNINGSOMRÅDET REFERENSER BILAGA 1. Metodik BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU BILAGA 5. Vattenföring, transporter och punktutsläpp BILAGA 6. Väderförhållanden BILAGA 7. Resultat från bottenfaunaundersökningar BILAGA 8. Länsstyrelsens undersökningar

3 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 26 års undersökningar omfattade vattenkemi och bottenfauna. Nolltappning främst under juni, juli och september Nolltappning har förekommit i varierande omfattning i Svartälvens utlopp, Svartälven vid Hammarn, Älgälven, Timsälvens utlopp, Timsälven vid Lunedet, Storforsälven samt i Letälven vid Degerfors och Åtorp, främst under juni, juli och september. Nolltappning har betydelse för vattenmiljön både direkt, genom att påverka livsmiljön för växter och djur och indirekt, genom att försämrad vattengenomströmning ökar genomslaget av bl.a. utsläpp från punktkällor. Väderförhållanden Varmare och blötare än normalt Årsmedeltemperaturen för år 26 vid klimatstationen i Åtorp var 6,8 C, vilket är 1,4 C högre än normalvärdet för perioden Endast februari och mars var kallare än normalt. December var mycket mild, hela 6,5 C varmare än normalt. Nederbördsmängden (81 mm) var 18 % högre än normalt. Framför allt maj, augusti och oktober var ovanligt nederbördsrika. Väderförhållanden år 26 i Åtorp, Daglösen och Fredriksberg redovisas i bilaga 6. Vattenföring Vattenföringen något högre än normalt Vattenföringen i Gullspångsälven 26 var 64,8 m 3 /s vilket är något högre än det normala (medelvärde = 59,4 m 3 /s). Flödena var mindre än normalt under vårvintern (månadsmedelvärden , Figur 1) men betydligt över det normala i november och december. Årsmedelvattenföringen var något högre än det normala även i Timsälven och Svartälven (bilaga 5). Transport, arealspecifik förlust Relativt liten fosfortransport Transporterna i Gullspångsälven 26 uppgick till 1262 ton kväve, 17,4 ton fosfor och 159 ton organiska ämnen (TOC). Transporterna av fosfor var något lägre än medelvärdet för perioden medan kvävetransporten var nära medelvärdet och TOC-transporten var något över medelvärdet. Höga arealförluster i Hovaån Arealförlusten av kväve var måttligt hög i Gullspångsälvens avrinningsområde (se bilaga 5). I Hovaån var kväveförlusten hög och detta område var det enda som uppvisade avvikelse från beräknat jämförvärde (tydlig). Vattenföring (m 3 /s) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven i Gullspång 26 och medelvärden för perioden

4 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Sammanfattning Fosforförlusten var mycket låg i Gullspångsälvens avrinningsområde och delavrinningsområdet för Svartälven. I Timsälvens delavrinningsområde var förlusten måttligt hög. Hovaån uppvisade hög arealförlust av fosfor. I Hovaån och Timsälven var också avvikelsen tydlig från beräknade jämförvärden. Hovaån påverkas främst av jordbruk. Utsläpp från reningsverken i Hova och Älgarås utgör en mycket liten del av den totala transporten, speciellt för fosfor. Ingen avvikelse noterades för Svartälven eller Gullspångsälven. Näringsämnen Huvudsakligen låga till måttligt höga halter av kväve och fosfor De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga halter av fosfor och måttligt höga halter av kväve 26. Detta gäller även för den senaste treårsperioden (Figur 3). I Bredreven (253) var dock fosforhalten hög. I Liälven (2621), Letälven vid Åtorp (121) och Gullspångsälven i Gullspång (15) uppmättes höga kvävehalter. Hovaån (111) som påverkas av kringliggande jordbruksmark hade mycket höga halter av kväve och fosfor. Förhöjda ammoniumkvävehalter i Möckeln och Daglösen I norra delen av Daglösen (3415) kunde påverkan från reningsverket i Filipstad ses vid provtagningen i mars. Ammoniumkvävehalten i bottenvattnet var då hög (72 µg/l). I centrala delen av Daglösen (341) var halten låg. I Möckeln (13) var ammoniumkvävehalten tydligt förhöjd i bottenvattnet i mars (mycket hög halt, 26 µg/l). Trots detta var syrehalten inte ovanligt låg. Resultaten tyder på inlagring av utsläppsvatten från reningsverket i Karlskoga. Ammoniumkvävehalter högre än 2 µg/l kan innebära gifteffekter på vanlig fisk (p.g.a. att ammoniak bildas) men då temperaturen är låg och ph-värdet normalt bildas endast små mängder ammoniak. Bottenfauna Näringsrikt i Lonnen och Öjevettern, förbättrade förhållanden i Möckeln? Både Lonnens och Öjevetterns bottenfauna visade på näringsrikt tillstånd (Figur 4). Syretillståndet bedömdes som syrefattigt i Öjevetterns djuphåla och måttligt syrerikt i Lonnen. Inga trender kan utläsas för näringssituation eller syretillgång i dessa sjöar, även om bedömningarna har varierat mellan åren. I Möckeln bedömdes tillståndet som måttligt näringsrikt och måttligt syrerikt. Närings- och syretillstånd har varit oförändrade sedan Indikationer finns på att miljöförhållandena varit bättre 23 och 26 än tidigare år. Daglösen (centrala och norra delen), Sörelgen och Bredreven bedömdes ha näringsfattiga förhållanden. Daglösen och Bredreven har tidigare bedömts som måttligt näringsrika medan bedömningen i Sörelgen inte förändrats. Norra delen av Daglösen och Bredreven bedömdes också ha syrefattiga tillstånd i bottenvattnet. Liksom 1998 noterades en andel (5%) fjädermygglarver med mundelsskador i Bredreven, vilket indikerar förekomst av miljögifter i sedimentet, sannolikt metaller som härrör från Lesjöforsområdet. Att mundelsskador inte återfunnits vid samtliga provtagningstillfällen tyder på låga halter och/eller att föroreningen är fördelad fläckvis i sjön. Bottenfaunan påverkad nedströms Lesjöfors och Hällefors I motsats till de flesta tidigare undersökta år var lokalen nedströms reningsverket i Storfors (381) ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material 26. Bedömningen var dock osäker och på gränsen till att bedömas som betydligt påverkad (Figur 5). En viss tendens till förbättrade förhållanden finns. I Svartälven nedströms Hällefors (241) bedömdes bottenfaunasamhället vara betydligt påverkat av näringsämnen/organiskt material 26. Dessutom påträffades ett antal fjädermyggslarver med skador på mundelarna, 2

5 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Sammanfattning vilket indikerar annan förorening. Oljefilm och oljelukt noterades i samtliga delprov nedströms Hällefors (241). Bortsett från detta har förhållandena förbättrats något vid denna lokal efter en tillfällig störning 23, troligen orsakad av ökade utsläppsmängder från reningsverket i Hällefors vid ombyggnad I Lesjöälven nedströms Lesjöfors var påverkan från näringsämnen/organiskt material betydlig. Bedömningen har varierat mellan betydlig och ingen/obetydlig sedan Även påverkan från annan förorening, sannolikt tungmetaller, bedömdes som betydlig. Påverkan av annan förorening har bedömts som betydlig eller stark sedan 22. Vid övriga undersökta lokaler i rinnande vatten kunde ingen påverkan från näringsämnen/organiskt material noteras. Lokalen i Gullspångsälven, Åråsforsarna (13) bedömdes ha höga naturvärden p.g.a. ett stort antal förekommande taxa, en mycket hög diversitet samt att två ovanliga arter hittades (nattsländan Psychomyia pusilla och skalbaggen Oulimnius troglodytes.). Klorofyll Hög klorofyllhalt i Lonnen I augusti 25 var klorofyllhalten hög i Öjevettern (29 µg/l). 26 var halten mycket låg (1,3 µg/l) och den lägsta uppmätta bland samtliga undersökta sjöar. Halterna var generellt låga eller måttligt höga förutom i Lonnen (hög halt, 23 µg/l). Organiska ämnen Generellt måttligt höga halter av organiska ämnen I Timsälven vid Lunedet (321), Öjevettern (37) och Lonnen (31) var halterna av organiska ämnen, mätt som TOC, låga 26. Halten var också låg i Svartälvens (21) och Gullspångsälvens utlopp (15). I Hovaån var halten hög. Övriga provpunkter uppvisade måttligt höga halter. Syretillstånd Fortsatt förbättrad syresituation i Möckeln, Bredreven och Daglösen 26 var syretillståndet syrefritt/nästan syrefritt i bottenvattnet i norra delen av Daglösen, Öjevettern och Lonnen (Figur 2). I Lersjön, Bredreven och Möckeln var syretillståndet svagt. I centrala delen av Daglösen var syretillståndet måttligt syrerikt. Sjöarna som undersöks årligen är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av organiska ämnen ofta leder till syrebrist i bottenvattnet. I Möckeln, Bredreven och centrala Daglösen har dock syretillståndet förbättrats på senare år. Syre (mg/l) Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 37. Öjevettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln Figur 2. Syreförhållandet i sjöarnas bottenvatten 26 (årslägsta halt). Streckad linje markerar övergången mellan måttligt syrerikt och svagt tillstånd. Under tunn heldragen linje övergår bedömningen till syrefattigt tillstånd. Under den tjocka heldragna linjen klassas tillståndet som syrefritt eller nästan syrefritt. 3

6 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Sammanfattning Ljusförhållanden Måttligt stort siktdjup i de flesta sjöar Siktdjupet mättes i sjöarna vid provtagningen i augusti. Lonnen och Öjevettern hade ett siktdjup under 2,5 meter, vilket klassas som litet. Övriga sjöar hade måttligt stort siktdjup (2,5-5 meter). Vattnets färgtal i de olika provpunkterna varierade i stort sett som TOC-halten. I Timsälvens avrinningsområde från Storforsälven och nedströms, i Svartälvens utlopp samt i Letälven och Gullspångsälvens utlopp, var vattnet i huvudsak måttligt färgat. I Skillerälven, Daglösen och övre delen av Svartälvens avrinningsområde var vattenfärgen betydlig. I Lersjön, Lesjöälven vid Fransagen, Svartälven vid Sågen och i Hovaån var vattnet starkt färgat. Grumligheten (turbiditeten) mättes i rinnande vatten. I Svartälvens avrinningsområde varierade grumligheten mellan måttlig och svag. Grumligheten ökade nedströms i Timsälvens avrinningsområde, från måttligt till betydligt grumligt. I Letälven var vattnet på gränsen mellan måttligt och betydligt grumligt. Hovaån hade starkt grumligt vatten. Grumligheten mäts inte i Gullspångsälvens utlopp. Alkalinitet och ph-värde God motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten) god i Gullspångsälvens avrinningsområde 26. Endast vid Sågen (2625) i Svartälven var den svag. I Hovaån var buffertkapaciteten mycket god. Årslägsta värden för den senaste treårsperioden visade generellt god buffertkapacitet i områdets södra del och svag buffertkapacitet i den norra (Figur 6). I flera provpunkter i Svartälvens och Timsälvens norra delar (provpunkterna 2241, 2541, 2544, 2625, 352, 253) visade ph-värdet på svagt surt vatten. Vid övriga provpunkter hade vattnet ett ph-värde som var nära neutralt. Metaller Mycket låga till låga metallhalter Halterna av metaller i vatten var överlag mycket låga till låga i hela avrinningsområdet 26. Måttligt höga blyhalter uppmättes i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (2544) och i Kilstabäcken (312). I Kilstabäcken uppmättes också måttligt hög kopparhalt. Vid jämförelse med Lesjöns utlopp uppströms Lesjöfors (2541) var avvikelsen för bly, kadmium och zink liten medan avvikelsen för molybden var tydlig nedströms samhället (2544). Övriga metallhalter visade ingen avvikelse men ökade generellt nedströms. Bottenfaunan i Lesjöälven (vid Blockenhus, 2543) har bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Förhöjda blyhalter har också noterats i abborre från Bredreven, nedströms Lesjöfors. Bly tillförs vattnet främst genom utlakning av deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (ALcontrol 22b). Ingen avvikelse noterades i Storforsälven nedströms Storfors (382) jämfört med uppströmsstationen (383) eller i Svartälven nedströms Hällefors (241) jämfört med station Nedströms Degerfors (121) ökade halten molybden jämfört med uppströmsstationen (125, tydlig avvikelse). Även krom, nickel och bly ökade nedströms men ingen avvikelse noterades. ALcontrol AB, Karlstad Anders Sköld (Projektansvarig) Ann-Charlotte Norborg (Kvalitetsansvarig för rapport) 4

7 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Svartälve n Älgälven #S Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letälven #S Skagern #S #S #S #S #S Fosforhalter Låga Måttligt höga Höga Mycket höga Extremt höga Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 3. Tillståndsbedömning utifrån fosforhalter (medelvärden 24-26) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 5

8 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG Lesjön Bred reven LESJÖFORS #S#S Älgälven Svartälve n Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S Östersjön Daglösen Saxån HÄLLEFORS #S Sörelegen Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen #S #S STORFORS Ullvettern Alkvettern #S#S Timsälv e #S#S Möckeln Svar t älve n KARLSKOGA DEGERFORS Vänern Letäl ven GULL- SPÅNG Skagern #S #S #S Näringstillstånd sjöar Näringsfattigt Måttligt näringsrikt Näringsrikt Hovaån Krokebäcke Figur 4. Näringstillstånd i sjöar bedömt utifrån bottenfaunan 26. 6

9 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG #S Lesjön Bred reven LESJÖFORS Älgälven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD Östersjön Daglösen Saxån Svartälve n #S #S HÄLLEFORS Sörelegen L ungälv en Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen #S #S STORFORS Ullvettern Alkvettern Timsälv Svar t älve n e KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letäl ven #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Krokebäcke Skagern Påverkan av näringsämnen/ organisk belastning Rinnande vatten #S #S #S Ingen eller obetydlig Betydlig Stark eller mycket stark Figur 5. Påverkan av näringsämnen/organiskt material på bottenfaunan i rinnande vatten 26. 7

10 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Svartälve n Älgälven #S Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letäl ven #S Skagern Buffertkapacitet #S #S #S #S #S Mycket god God Svag Mycket svag Ingen el. obetydlig Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 6. Tillståndsbedömning utifrån buffertkapacitet (medel av årslägsta värden 24-26) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 8

11 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 26 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Undersökningarna omfattade vattenkemi och bottenfauna. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Följande personer har medverkat vid undersökningarna 26: Anders Boström, Medins Biologi AB Karlstad (artbestämning och utvärdering av bottenfauna) Hans Friberg och Marcus Andersson, ALcontrol Karlstad (provtagning). Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (kartritning) Anders Sköld, ALcontrol Karlstad (utvärdering av vattenkemi, projektansvarig) Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol Karlstad (kvalitetsgranskning av rapport) Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några nya direktiv har ännu ej kommit ut och därför bör intentionerna i Allmänna råd behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3): Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde. Relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund. Belysa utsläppens effekter i vattenområdet. Ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 72 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). Delmålen anger inriktningen av det konkreta miljöarbetet och siktar i regel mot år 21. Regeringens ambitioner med delmålen är bl.a. att de ska vara möjliga att följa upp och att de ska tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och målarbete. Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndighe- 9

12 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bakgrund ter, organisationer eller företag inom en viss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för den fortlöpande uppföljningen av målen på regional nivå. Med data för ett antal mått och indikatorer som underlag görs en utvärdering av varje delmål. Utvärderingen ska visa dels om utvecklingen går i rätt riktning mot delmålet, dels om delmålet kommer att nås inom utsatt tid. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 1

13 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 8, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på ca 72 personer. Ytan omfattar 55 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (66 %, Figur 7). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Övrig areal (15 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. är inhämtat från SCB 23.) Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns vattensystem har en mycket hög andel jordbruksmark. Svartälven-systemet domineras helt av skogsmark. Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 % (SMHI 1996). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 243 km 2. Andelen sjö är 12 %, skog 69 %, jordbruksmark 1 %, tätort 1% och andelen övrig mark (främst myrmark) 17 % (SCB 23). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 451 km2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 % (SMHI 1996). Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 55 km2, varav 13 % är sjö, 66 % skog, 4 % jordbruksmark, 1 % tätort och 15 % övrig mark (främst myrmark, SCB 23). Vatten (13 %) Åker,bete (4 %) Skog (66 %) Tätort (1 %) Övrigt (15 %) Figur 7. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 23). 11

14 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgäl ven Svartälve n Norrelgen Svartälven HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD Lu ngälv en Daglösen Saxån Torrvarpen Sörelegen Timsälven Östersjön Öjevettern STORFORS Ullvettern Alkvettern lven Tim sälv en ä Svart KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven Letälven/Gullspångsälven Skagern Halvarsnoren GULL- SPÅNG Hovaån Krokebäcken Figur 8. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 12

15 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Avrinningsområdet Orientering Området berör fyra olika län Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven ca en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. 13

16 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Avrinningsområdet Föroreningsbelastande verksamheter I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metall- och verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 9. De kommunala reningsverken släpper ut näringsämnena kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiska ämnen och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med kväve, fosfor och syretärande organiska ämnen. Belastningen från sågverk består av syretärande organiska ämnen och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiska ämnen och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiska ämnen (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bl.a. via sediment och läckage från deponerade slaggrester. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven) samt Bharat Forge Kilsta AB (Kilstabäcken). Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako Steel AB (Svartälven vid Hällefors) och Spring Wire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde, Bofors AB och Valåsens sågverk (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och Zinkano (Hovaån). 14

17 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ 25. #Y 7. $ Lu ngälv en $ Lersjön FILIPSTAD $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y 26. Saxån Svartälve n #Y % $ #S $ Älgäl ven $ 19. Norrelgen #Y 2. HÄLLEFORS #Y Sörelegen Daglösen 5. Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Ullvettern 29 #Y Tim sälv en Ê % $ % # %a ä Svart lven Alkvettern #Y # 11. KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån $ % $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 9. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällorna se bilaga 5. 15

18 16

19 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Referenser REFERENSER Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2, 21, 22, 23, 24 och 25. Gullspångsälven 1998, 1999, 2, 21, , 23, 24 och 25. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 21. Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 22a. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 22b. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 24. Lesjöälven Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöavdelningen. ALcontrol AB. 25. Metaller i abborre från Gullspångsälven 24. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Armitage, P. D., Moss, D., Wright, J. F. & Furse, M. T The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-water sites. Water Research 17: Berntell, A., Wenblad, A., Henrikson, L. Nyman, H. & Oskarsson, H Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P- E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. Rapport Engblom, E. & Lingdell, P-E Bottenfaunans användbarhet som phindikator. Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. & Nilsson, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till länsstyrelsen i Kristianstads län. Eriksson, M.O.G., Henrikson, L. & Oscarsson, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län. Länsstyrelsens Naturvårdsenhet 1981:2. 17

20 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Referenser Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2 The 2 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Henrikson, B.I., Henrikson, L., Nyman, H.G. & Oscarsson, H.G ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? Zoologiska inst., Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. Henrikson, L. & Medin, M Biologisk bedömning av försurningspåverkan på Lelångens tillflöden och grundområden Aquaekologerna. Rapport till Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Hörnström, E., Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM KM Lab AB Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 199 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna Avesta Sheffield. KM Lab AB Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/ Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB Letälven Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB. 2. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad Lithner, G Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport Medin, M. 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Angående bottenfauna och de nya bedömningsgrunderna. Kommentarer till bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna. Skrivelse daterad Moog, O. (Ed.) Fauna aquatica Austriaca, Version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 319. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport Naturvårdsverket Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 9:4. 18

21 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Referenser Naturvårdsverket Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna. Utgåva Arbetsmaterial. Naturvårdsverket System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 492. Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport Otto, C. & Svensson, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. ARCH. HYDROBIOL. 99: Persson, G. och Olsson, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan Naturvårdsverket Rapport Raddum, G.G. & Fjellheim, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. VERH. INTERNAT. VEREIN. LIM- NOL. 22: Rosenberg, D. & Resh, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB. 23. Statistik för avrinningsområden 2. Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM 31. SMHI svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 7, SMHI Väder och vatten. En tidning från SMHI. Nr Nr Tikkanen, T. och Willén, T Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Vänerkansliet Näringsbelastning på Vänern 1992 samt förslag till mål och åtgärder (remissupplaga). Åtgärdsgrupp Vänern Rapport 1:1994. Willén, E., Willén, T. och Ahlgren, G Skadliga alger i sjöar och hav. SNV Rapport Utermöhl. H., Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplanktonmethodik 19

22 2

23 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik BILAGA 1 Metodik 21

24 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde har varit gällande sedan 22. Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från skogsbruk, luftnedfall, klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt). Programmet omfattar även provtagning av sediment. Riktade specialundersökningar syftar bl.a. till att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. De kan också användas för detaljerade fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch där problem bedöms föreligga, eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 ggr/år vid vissa viktigare stationer respektive 6 ggr/år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 ggr/år (februari/mars och augusti). Den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) analyseras vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Övriga stationer analyseras av ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på,5 meters djup samt 1 meter ovan botten. Dessutom tas syre- och temperaturprofiler varvid prov tas på varannan meter i djupintervallet ner till 16 meters djup, därefter tas prov på 2 meters djup. I sjöar med maxdjup på 4 meter eller mindre provtas sedan var 5:e meter från 2 meters djup. I sjöar djupare än 4 meter provtas var 1:e meter från 2 meters djup. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram rinnande vatten: temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, grumlighet, TOC, Tot- P, nitrat/nitrit-n, Tot-N. Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (312). B Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Rapporteringsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 382, 383, 312, 31, 2625, 2541, 2544, 241, 21, 111, 125, 121 och 15. C Tilläggspaket rinnande vatten: anjoner och katjoner: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 111 och 15. E Grundprogram sjöar: siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syre/syremättnad, TOC, tot-p, nitrat/nitrit-n, Tot-N och klorofyll (yta augusti). F Tilläggspaket sjöar: ammoniumkväve. Gäller Daglösen (341 /3415) och Möckeln (13). För att analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU ska kunna jämföras utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor samt organiskt material (TOC). I basprogrammet ingår också undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (31) och Möckeln (13). Provtagning sker i augusti vartannat år med början

25 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Undersökningar av bottenfauna sker årligen (i oktober) vid stationerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13), Hovaån vid Nötebron (111), Svartälven nedströms Hällefors (241), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (381). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början 23. Påväxtundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start 23. Provtagning sker i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13) samt upp- och nedströms fiskodlingarna i Älgälven (2242, 2241), Kroppaälven (372, 371) och Lungälven (326, 325). Vart tionde år med start 22 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar och vattendrag. Sediment kunde p.g.a. väderförhållanden (tidig isläggning) ej provtas som planerat under 22. Provtagning genomfördes istället i maj 23. I samband med övriga analyser genomfördes även en specialundersökning av organiska miljögifter i ytsedimentet i de sjöar som är påverkade av kommunala eller industriella utsläpp. Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2. Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parameter A Grundprogram: torrsubstans, glödförlust, Tot-P, Tot-N, As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: TPH (olja), endast i ytsediment. D Specialundersökning 22 (23): EOX (extraherbara klororganiska ämnen) och förutsättningslös GC- MS Screening av flyktiga och extraherbara ämnen (US EPA 827). Endast i ytsediment. Under 24 genomfördes en specialundersökning av tungmetaller i fisk från sjön Bredreven och från Letälven. År 25 genomfördes en specialundersökning av fosfortillförseln i nedre delen av Timsälven. Ingen specialundersökning gjordes 26. Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (945) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (149) i Ludvika kommun har inhämtats från SMHI. Uppgift på medeltemperatur i Åtorp under oktober saknas 26. Värdet 8,2 C som redovisas i bilaga 6 har uppskattats utifrån normalvärdet i Åtorp och skillnaden mellan uppmätt och normal temperatur i Daglösen. Skillnaden i Daglösen (1,9 C) har lagts till normalvärdet 6,3 C i Åtorp. Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspång), Letälven (Degerfors och Åtorp), Timsälven (Björkborn och Lunedet), Svartälven (Brattforsen och Hammarn) och Älgälven (Sävenfors) har inhämtats från Fortum. Dygnsvattenföring i Nordmarksälven (Nordmark) har erhållits från SMHI. Vattenföring i Hovaån (Nötebron) och Svartälven vid Sågen har erhållits från SMHI i form av veckovärden (PULSmodell). 23

26 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Transportberäkning Transportberäkningar har gjorts för fosfor, kväve, TOC (organiska ämnen) och metaller på stationer där säkra flödesvärden funnits tillgängliga. Beräkningar har utförts genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad, t.ex. µg/l) har multiplicerats med aktuell dygnseller veckomedelvattenföring (m 3 /s), varvid dygns- eller veckotransporter erhållits. För datum då provtagning inte skett (mellan de olika provtagningstillfällena) har dygnsmedelvärden för ämneshalter beräknats genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygns- och veckotransporterna har årstransporten för respektive ämne erhållits. Eftersom Brattforsen ligger en bit uppströms Möckeln har värdena för Svartälven räknats upp med faktorn 1,7. På samma sätt har flödet vid Nordmark räknats upp med faktorn 2,63 för att motsvara Skillerälven uppströms Filipstad (där avrinningsområdet är 2,63 ggr större). Arealkorrigeringar kan ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från miljörapporter som erhållits från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för aktuellt år återfinns i Bilaga 5. Vattenkemi Provtagning Vattenprover har tagits med Ruttnerhämtare (Figur 1) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Figur 1. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. I rinnande vatten har provtagning skett på,5 meters djup antingen 6 ggr/år (jämn månad) eller 12 ggr/år (varje månad). Sjöar har provtagits vid ytan (,5 m) samt en meter över botten. Vinterprovtagning har utförts 8:e - 9:e mars. Sommarprovtagningen har utförts 15:e - 16:e augusti. Klorofyllprovtagning omfattar endast ytvatten vid sommarprovtagningen. I sjöar har dessutom provtagningen kompletterats med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur

27 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde 26 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Timsälven 351 Lersjön / Skillerälven, uppströms Filipstad / Daglösen, norra delen / Daglösen, mitt djupområde / Storforsälven, uppströms Storfors / Storforsälven, vid kraftverk / Öjevettern / Timsälven, vid Lunedet / Kilstabäcken / Lonnen / Timsälven, utlopp i Möckeln / Svartälven 2625 Svartälven, Sågen / Liälven, nedströms Fredriksberg / Lesjöns utlopp / Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk / Bredreven / Älgälven, nedströms Sävenfors / Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors) / Svartälven, inflöde i Möckeln / Gullspångsälven och Letälven 111 Hovaån, Nötebron / Möckeln / Letälven, Möckelns utlopp / Letälven, bro i Åtorp / Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda (f.d. PMK) /

28 S vartä lven GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik # 2625 # Liälven FREDRIKSBERG # Lesjön LESJÖFORS 2544 # # ## Bred reven 253 Svartälve n Älgäl ven # 2241 Norrelgen Lersjön 351 # # ## # L ungälv en # # STORFORS 382 Ullvettern 321 Alkvettern Saxån # # # # # # # Tim sälv e n Möckeln # 125 DEGERFORS HÄLLEFORS 241 ä Svart Sörelegen GULL- SPÅNG FILIPSTAD 352 # 3415 Daglösen 341 Östersjön Öjevettern # # # # Torrvarpen Halvarsnoren lven KARLSKOGA 21 Vänern Letälven # 121 # 15 # Skagern 11 Hovaån # 111 Krokebäcken Figur 11. Provtagningsplatser för vattenkemi i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram (fr.o.m. 22). Stationerna 11, 35 och 37 provtas vart tredje år med början 24. För identifiering av punkterna se Tabell 3. 26

29 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analys Analyserna har utförts av ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (15) som analyserats av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Syrehalt, temperatur och siktdjup har bestämts i fält. Under 26 har ALcontrol ändrat rapporteringsgränser för ett flertal metaller. För att kunna motsvara de krav som finns föreskrivna i kontrollprogramet analyseras metallhalter fr.o.m. september av Analytica i Luleå. Under sommaren skickades också prov vid behov till Analytica. Analyser har utförts enligt metoderna i Tabell 4. Utvärdering Analysresultaten samt tidsserier har utvärderats utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har dock gjorts (KM Lab AB 2). Klassgränser samt avvikelser från och tillägg till dessa redovisas i avsnittet "analysparametrarnas innebörd". Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 26. Om inget annat anges har analysen utförts vid ALcontrols laboratorium i Karlstad Parameter Enhet Metod Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Turbiditet FNU Fd. SS Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN TOC 1) mg/l SS-EN 1484 Tot-P µg/l ST93-PO4-P PO4-P µg/l TrAAcs, ST93-PO4 Tot-N µg/l TrAAcs, ST892-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad NH4-N µg/l TrAAcs, J-1-88-B NO3+NO2-N µg/l TrAAcs, ST892-NO23/2 Klorofyll 1) µg/l SS Klorid 1) mg/l SS-EN ISO Sulfat 1) mg/l SS-EN ISO Kalcium 2) mg/l ICP-AES Kalium 2) mg/l ICP-AES Magnesium 2) mg/l ICP-AES Natrium 2) mg/l ICP-AES Aluminium 2) µg/l EPA 2.8 mod Järn 2) µg/l ICP-SFMS Mangan 2) mg/l EPA 2.8 mod Metaller, övriga 2) µg/l ICP-SFMS Kisel 2) mg/l ICP-AES 1) Analyserat av ALcontrol Linköping 2) Analyserat av Analytica i Luleå 27

30 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna ska kunna jämföras. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15). I figurer där analysvärden för aktuellt år redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 5). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrars innebörd (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (KM Lab 2). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (,5 m). För ph och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan ytoch bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 1 gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4, - 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller kraftiga regn under perioder med tjäle. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. 28

31 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på phvärde (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala: >,2 Mycket god buffertkapacitet,1,2 God buffertkapacitet,5,1 Svag buffertkapacitet,2,5 Mycket svag buffertkapacitet <,2 Ingen/obetydlig buffertkap. Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt följande: < 1 Ej eller obetydligt färgat 1 25 Svagt färgat 25 6 Måttligt färgat 6 1 Betydligt färgat > 1 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp siktskivan till man åter kan se den och no- 29

32 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik terar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt följande: > 8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Grumlighet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets grumlighet göras enligt följande: <,5 Ej eller obetydligt grumligt,5 1, Svagt grumligt 1, 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7, Betydligt grumligt > 7, Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande: < 4 Mycket låg halt 4 8 Låg halt 8 12 Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det s.k. permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 1-25 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 2 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOCskalan (se ovan). COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avlopps- och soptippsvatten. De syretärande ämnena utgörs främst av organiska ämnen och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn. 3

33 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiska ämnen (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: > 7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av phvärdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur 31

34 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt följande: < 3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför förelagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): < 5 Mycket låga halter 5 2 Låga halter 2 5 Måttligt höga halter 5 15 Höga halter > 15 Mycket höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalkväve i sjöar och vattendrag genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse > 6, Extrem avvikelse Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: < 12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter 25 5 Höga halter 5 1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga 32

35 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik delar av året och för både sjöar och rinnande vatten. Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts för både sjöar och vattendrag enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) gäller för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obet. avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse > 6, Extrem avvikelse Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16, Höga kväveförluster Åker i slättbygd > 16, Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk >,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark 33

36 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt nedanstående klassindelning: < 2,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 2 Stor avvikelse 2 6 Mycket stor avvikelse > 6 Extrem avvikelse Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Som jämförvärde har det högst erhållna värdet använts vid beräkning utifrån den specifika avrinningen respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. > 3 Kväveöverskott 15 3 Kväve-fosforbalans 1 15 Måttligt kväveunderskott 5 1 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott Vid kväveöverskott (N/P-kvot > 3) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot < 3). Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på klorofyllhalt (treårsmedelvärde för augusti) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala, som motsvarar intervallen i fosforskalan. Skalan har använts för att bedöma tillståndet utifrån endast det aktuella årets augustivärde. Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra,5 % av planktonvolymen. För att få en mellan klorofyll och totalvolym alger enhetlig benämning av klasserna har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter nedan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt följande: 34

37 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik < 2,5 Mycket låga halter 2,5 1 Låga halter 1 2 Måttligt höga halter 2 4 Höga halter 4 1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med densitet > 5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd metaller i vatten Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt efterföljande text. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. Avvikelse metaller i vatten Graden av avvikelse har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. KM Lab (numera ALcontrol) har föreslagit att avvikelsen bedöms enligt följande skala (tabell 17 i Naturvårdsverket 1999b). Skalan har tillämpats för samtliga metaller i vatten och sediment. < 2 ingen avvikelse 2 4 Lite avvikelse 4 1 Tydlig avvikelse 1 25 Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Koppar <,5, > 45 Zink < > 3 Kadmium <,1,1,1,1,3,3 1,5 > 1,5 Bly <,2, > 15 Krom <,3, > 75 Nickel <,7, > 225 Arsenik <,4, > 75 35

38 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Bottenfauna Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Provtagning av bottenfauna i rinnande vatten utfördes på sju lokaler under perioden 3 oktober - 22 november 26. Lokalernas läge framgår av Tabell 5 och karta i Figur 12. En beskrivning av lokalernas bottenförhållanden m.m. finns i bilaga 7. På tre av lokalerna (13 i Gullspångsälven, 111b i Hovaån och 2543 i Lesjöälven) togs fem kvantitativa prov på en sträcka av tio meter enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN Denna provtagning följer anvisningarna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning. Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) vilken hölls mot bottnen under det att ett område framför håven, med en längd av en meter, rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 7 %. Tabell 5. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde 26 Benämning Lägesbeskrivning Frekvens djup (m) Koordinater 341 Daglösen, djuphåla 1/ / Daglösen, mellannivå 1/ / Daglösen, norra delen 1/ / E Storforsälven, uppströms Storfors 1/ / E Storforsälven, nedströms Storfors 1/1, / Öjevettern, djuphåla 1/ / Öjevettern, mellannivå 1/ / Lonnen. djuphåla 1/ / Lonnen, mellannivå 1/ / S Blockenhus 1/ / Bredreven, djuphåla 1/ / Bredreven, mellannivå 1/ / Sörelgen, djupområde 1/ / Sörelgen, mellannivå 1/ / E Svartälven, uppströms Hällefors 1/ / E Svartälven, nedströms Hällefors 1/ / b S Hovaån, Nötebron 1/ / Möckeln, djuphåla 1/ / Möckeln, mellannivå 1/ / S Gullspångsälven, Åråsforsarna 1/ /1426 E=Ekmanhuggare S=Sparkmetoden 36

39 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik På fyra av lokalerna (241 och 245 i Svartälven samt 381 och 383 i Storforsälven) var vattendjupet för stort och/eller bottentypen olämplig för att ovan nämnda metod skulle kunna användas. Proverna togs därför med en Ekmanhämtare med provytan,218 m 2. På de lokaler där proverna togs med sparkmetoden togs dessutom ett kvalitativt prov bestående av ca 3 delprov från olika typer av substrat på och i omedelbar anslutning till provsträckan. Provtagning av bottenfauna i sjöar utfördes under perioden 3 oktober - 1 november 26. Stationernas läge framgår av Tabell 5 och karta i Figur 12. En beskrivning av stationernas bottenförhållanden m.m. presenteras i stationsbeskrivningarna i bilaga 7. I sammanlagt sex sjöar undersöktes minst två provytor om 1x1 meter i vardera sjö enligt den standardiserade metoden SS I fem av sjöarna utfördes provtagning i en provyta i sjöarnas grundare del av djupbottenzonen (profundalen) och i en provyta i själva djuphålan. I en av sjöarna (Daglösen) utfördes provtagning i två provytor i sjöns grundare delar av djupbottenzonen och i en provyta i djuphålan. I respektive provyta togs fem prov. Proven sållades på plats genom ett såll med masktätheten,5 X,5 mm och konserverades sedan i etanol. Analys och utvärdering På laboratoriet plockades djuren ut och artbestämdes under lupp. Analysnivån var minst den som rekommenderas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm 1999). Med utgångspunkt från ett antal kriterier hos bottenfaunan kan man dra slutsatser om miljöpåverkan. I denna undersökning har en bedömning av påverkansgraden med avseende på näringsämnen/organiskt material och av försurning gjorts för lokaler i rinnande vatten. För stationer i sjöar bedömdes näringstillstånd, syreförhållanden och påverkan av näringsämnen. Det har även gjorts en bedömning av eventuell annan påverkan både för lokaler i rinnande vatten och för stationer i sjöar. Utvärdering och bedömning följer i stort Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Wiederholm 1999). Dessutom har gränsvärden grundade från egen databas på Medins Biologi AB använts. Näringstillgången i sjöar har bedömts efter tre klasser: Näringsfattiga eller mycket näringsfattiga förhållanden Måttligt näringsrika förhållanden Näringsrika eller mycket näringsrika förhållanden Syreförhållandena i sjöars bottenvatten har bedömts efter tre klasser: Syrerika eller mycket syrerika förhållanden Måttligt syrerika förhållanden Syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden Påverkan på bottenfaunan i rinnande vatten av näringsämnen/organiskt material och försurning samt i förekommande fall annan påverkan har bedömts i tre klasser: Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan I denna undersökning har fåborstmaskar och fjädermyggor indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare. Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. 37

40 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS # # Bred reven 253 Älgäl ven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD Lu ngälv en # # # 3415 # Saxån Svartälve n # HÄLLEFORS # # 2211 Sörelegen STORFORS 381 Ullvettern Daglösen Östersjön Öjevettern # # # # Torrvarpen Halvarsnoren Alkvettern 31 # Tim sälv e n # # Möckeln ä Svart lven KARLSKOGA DEGERFORS Vänern Letälven # 13 Skagern GULL- SPÅNG Hovaån # 111 Krokebäcken Figur 12. Provtagningsplatser för bottenfauna i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram. Stationerna 13, 111, 241, 2543, 381 provtas årligen, övriga vart tredje år med början 23. För identifiering av punkterna se Tabell 5. 38

41 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Allmänt om biologiska undersökningar Det har blivit vanligt med biologiska undersökningar, bl.a. i samband med effektkontroll av kalkningsverksamheten och i recipientkontrollen. Naturvårdsverket har publicerat bedömningsgrunder som underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Wiederholm 1999). Nedan beskrivs dessa och hur Medins Biologi AB använder de olika indexen. Dessutom redovisas gränsvärden för ytterligare några index som används när resultaten bedöms. Biologiska undersökningar, som t.ex. bottenfaunaprovtagning, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t.ex. mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Bottenfauna Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter i bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adultstadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, t.ex. lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat m.m.) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bl.a. genom att syreinnehållet minskar. Botten består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer t.ex. få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om ett vatten torkar ut t.ex. under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Bottenfaunan har till stor del varit dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Kunskapen är speciellt dålig om vilka arter som är hotade. I och med att kunskapsläget successivt ökat, genom undersökningar av den typ som redovisas här, har det blivit möjligt att göra bedömningar av faunans naturvärden. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bl.a. om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reage- 39

42 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik rar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph sjunker behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan t.ex. vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. Olika arters känslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från Medins eget databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987, 1994), Engblom m.fl. (199), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller bottenfaunan på den yta som undersökts. Det innebär t.ex. att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Kriterier för biologisk bedömning Allmänt En bedömning av olika sorters påverkan på bottenfaunan grundar sig dels på faktiska kunskaper om olika arters föroreningskänslighet och dels på erfarenhet om hur det normalt ser ut på en lokal med ungefär samma naturliga förutsättningar som den undersökta. Erfarenheter hämtade från Medins databas som innehåller undersökningar från drygt 2 olika sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningarna. Bedömning av tillstånd och avvikelse För att underlätta och systematisera bedömningarna har Naturvårdsverket ställt upp gränsvärden för sex typer av index (Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden används för att bedöma och klassa dels tillstånd, och dels avvikelse, från jämförvärden. För bedömningar i rinnande vatten och sjöars litoral kan två av indexen, Shannons diversitetsindex och ASPTindex, karakteriseras som allmänna föroreningsindex men de fungerar huvudsakligen bäst på att mäta graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material. De två andra indexen som används i sjöar och vattendrag är mer specialiserade. Danskt faunaindex mäter och klassar tillståndet när det gäller näringsämnen/organiskt material och Surhetsindex mäter och klassar graden av försurningspåverkan. När det gäller tillståndsklassningen har Medins valt att ändra Naturvårdsverkets klassgränser för Shannon-index i sjöar och vattendrag samt Surhetsindex i sjöar. Motivet är att de föreslagna klassgränserna för Shannons diversitetsindex inte ger någon bra upplösning med den metodik som normalt används i undersökningarna (SS-EN ). Naturvårdsverkets klassgränser togs fram med hjälp av ett databasmaterial (riksinventeringen 1995) vars resultat bygger på en annorlunda metodik. När det gäller Surhetsindex i sjöar har en smärre justering nedåt för klassgränserna gjorts. Motivet för denna ändring är att annars skulle alltför många opåverkade sjöar bedömas som försurningspåverkade. Poängsättningen har också återställts för ett antal taxa till dess ursprungliga form (se Henrikson & Medin 1986). För sjöars profundal mäter de två indexen, BQI och O/C-index, i huvudsak näringstillståndet i sjön. De klassgränser som används i Medins rapporter redovisas i Tabell 6-Tabell 8. Som underlag för avvikelseberäkningarna har Naturvårdsverket föreslagit jämförvärden för de olika indexen. Det sägs också 4

43 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik att man i första hand skall använda objektspecifika jämförvärden. De jämförvärden som har valts att användas för beräkningarna av avvikelsen i Medins undersökningar då objektspecifika jämförvärden saknas framgår av Tabell 9. Klassgränserna för avvikelse redovisas i Tabell 1. Medins har också valt att sätta upp gränsvärden för ytterligare några index som är viktiga att använda vid bedömningarna (Tabell 6-Tabell 8). När det gäller totalantalet påträffade taxa, medelantalet taxa per prov, individtäthet i sjöars litoral och EPTindex har klassgränserna valts vid 1, 25, 75 och 9 procents percentilerna i Medins eget databasmaterial. När det gäller klassgränser för individtäthet i övriga undersökningstyper har dessa valts för att ge en grov uppskattning av den biologiska produktionen. EPT-index beräknas som summan av antalet arter inom grupperna Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (dag-, bäck- och nattsländor). De använda gränserna får inte tolkas så att man sätter likhetstecken mellan bedömningen måttlig och normal. Normalt är t.ex. att hitta låga individtätheter i oligotrofa vatten och höga tätheter i mera näringsrika. Ett annat exempel är att man normalt hittar färre arter i små vattendrag än i stora. Därför kan det bli så att bedömningen av antal taxa blir något missvisande beroende på om vattendraget är stort eller litet. Viktigt att påpeka är också att det artantal, eller antalet arter/taxa, som anges är det minsta antalet arter som med säkerhet finns på lokalen. Detta gäller även vid beräkningen av medelantal taxa per prov och EPT-index. Tabell 6. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i rinnande vatten Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,15 >6,9 7 >1 2 Högt index 3,85-4,15 6,1-6, Måttligt högt index 2,95-3,85 5,3-6, Lågt index 2,35-2,95 4,5-5, Mycket lågt index <2,35 <4,5 <3 <2 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >3 >5 >3 >29 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <2 <18 <1 <7 41

44 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 7. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars litoral Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4, >6,4 >5 >8 2 Högt index 3,8-4, 5,8-6, Måttligt högt index 2,85-3,8 5,2-5, Lågt index 2,45-2,85 4,5-5, Mycket lågt index <2,45 <4,5 <2 <1 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT-index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >1 >35 >18 >17 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <15 <15 <8 <8 Tabell 8. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral Klass Individtäthet Totalantal taxa i Totalantal taxa i (antal/m 2 ) sublitoralzonen profundalzonen 1 Mycket högt index >3 >25 >15 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <5 <1 <2 Klass BQI O/C-index 1 Mycket högt/mycket lågt index >4, <,5 2 Högt/lågt index 3,-4,,5-4,7 3 Måttligt högt index 2,-3, 4,7-8,9 4 Lågt/högt index 1,-2, 8, Mycket lågtmycket högt index <1, >13 Tabell 9. Jämförvärden för beräkning av avvikelse Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets- BQI O/Csitetsindex index index index index Vattendrag 2, Sjöars litoralzon 2, Sjöars profundalzon ,5 Tabell 1. Klassning av avvikelse från jämförvärden i sjöar och vattendrag Klass Benämning Uppmätt värde/jämförvärde 1 Ingen eller liten avvikelse >,9 2 Måttlig avvikelse,8-,9 3 Tydlig avvikelse,6-,8 4 Stor avvikelse,3-,6 5 Mycket stor avvikelse <,3 42

45 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Bedömning av påverkan Det stora antalet index för att beskriva tillstånd och avvikelser innebär att det finns ett behov av en sammanfattande bedömning av resultaten. Medins har därför valt att bedöma bottenfaunan och sammanfatta påverkansgraden i tre klasser: Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan Detta görs vid varje lokal för att bedöma graden av försurningspåverkan, graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material och om det anses nödvändigt för annan påverkan. Annan påverkan är ett begrepp som kan innefatta ett flertal olika miljöproblem, t.ex. utsläpp av giftiga ämnen som tungmetaller, utsläpp av olja eller regleringseffekter. Försurningspåverkan bedöms huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex (Henrikson & Medin 1986, Wiederholm 1999). För att få en så korrekt bedömning av bottenfaunans försurningsstatus som möjligt, utnyttjas ett flertal kriterier i beräkningen av indexet. Fördelen med att bedöma efter flera kriterier är att risken för felbedömningar minskar. Om t.ex. bedömningen enbart grundade sig på känsligaste arten skulle en felbedömning göras om slumpen gjorde att ingen känslig art hittades trots att vattendraget var opåverkat av försurning. Påverkan av näringsämnen/organiskt material När ett vatten utsätts för en belastning av näringsämnen leder detta bl.a. till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur leder till en ökad djurproduktion. Den ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, om den blir för stor, ge allvarliga negativa effekter på bottenfaunan bl.a. på grund av att syrgashalten i vattnet minskar. Naturvårdsverket redovisar två index för bedömning av påverkan av näringsämnen/organisk belastning med hjälp av bottenfaunasamhället (Wiederholm 1999). ASPT-index är ett renvattensindex som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar att det i huvudsak förekommer toleranta grupper, vilket därmed indikerar att vattenkvaliteten är dålig. Ett högt värde visar att det i huvudsak förekommer känsliga grupper, vilket indikerar att vattenkvaliteten är god. Med Danskt faunaindex undersöker man om vattendraget hyser vissa nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Även här indikerar ett lågt värde en dålig vattenkvalitet (höga halter av näringsämnen eller en hög belastning av organiskt material) och ett högt värde en god vattenkvalitet (låga halter av näringsämnen och en liten belastning av organiskt material). Vid den sammanvägda bedömningen av vattenkvaliteten används dessutom bottenfaunans diversitet (Shannons diversitetsindex) och artsammansättning. Annan påverkan är ett samlande begrepp på en mängd störningar som kan ha en negativ effekt på bottenfaunan, såväl i form av utsläpp av olika ämnen som mer fysiska ingrepp i vattendraget exempelvis reglering. Vid bedömningarna används i första hand ovanstående index, men bottenfaunans artsammansättning är också viktig. Bedömning av naturvärden Vid bedömning av naturvärden i vattenmiljöer finns kriterier som Länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjat i sitt Naturvårdsprogram (Berntell m.fl. 1984). Även Naturvårdsverkets Handbok, Naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua, anger liknande kriterier. Några av huvudkriterierna vid dessa bedömningar av vattenmiljöer är: 43

46 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Påverkan Betydelse för forskning Biologisk mångformighet Raritet Biologisk produktion Naturvärdena i vattendragens evertebratsamhällen och vilka arter som är sällsynta eller hotade har till stor del varit okända i Sverige. I och med att bottenfaunan undersökts i allt fler sammanhang, oftast i vattenvårdsförbundens recipientkontroll eller i uppföljningskontrollen av kalkningsverksamheten, har kunskaper om bottenfaunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I ett försök att med hjälp av olika kriterier bedöma bottenfaunans naturvärde används här två av ovanstående huvudkriterier, biologisk mångformighet och raritet. Som mått på det första huvudkriteriet, biologisk mångformighet, används totalantalet arter/taxa och diversitetsindex (Shannonindex, Wiederholm 1999). I det här fallet bedöms artrika och diversa ekosystem ha högre naturvärden än de som har få arter eller en låg diversitet. Begreppet raritet har använts så att hotade eller sällsynta arter bedöms ha höga naturvärden. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa, jämte hotstatus, hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 25). Hotkategoridefinitionerna i rödlistan innebär i korthet att kategori RE är arter som försvunnit, kategori CR kut hotade, kategori EN starkt hotade, kategori VU sårbara och kategori NT missgynnade och slutligen DD arter som inte tillhör ovanstående kategorier, men som på grund av kunskapsbrist ändå kräver artvis utformade hänsyn. Medins tar även hänsyn till arter som är ovanliga. Med beteckningen ovanlig menas t.ex. att arten är lokalt eller regionalt ovanlig eller att arten förekommer i färre än 5 % av de lokaler Medins undersökt i Götaland och Svealand. Viktigt att notera är att raritetsbegreppet i det senare fallet endast tillämpas på arter som har sin huvudsakliga förekomst i den undersökta naturtypen. Arter som tas upp på rödlistan får inga ytterligare poäng för raritet. En bedömning av bottenfaunans mångformighet och raritet är nästan alltid något relativt, d.v.s. den grundar sig på en jämförelse med ett eller flera objekt. Erfarenheter från tidigare undersökta sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningen. För att överskådligt systematisera ovanstående information har ett poängsystem skapats för bedömning av bottenfaunan i vattendrag och sjöars litoralzon (Tabell 11 och Tabell 12). Vid konstruktionen av modellen har störst vikt lagts vid förekomst av hotade eller ovanliga arter. Viktigt är här att påpeka att sällsynta arter ofta också är fåtaliga i ett vatten, vilket gör dem svåra att hitta. Detta innebär att man riskerar att underskatta naturvärdena vid den här typen av bedömningar. Bottenfaunans naturvärde bedöms efter tre klasser enligt ovanstående modell. Vid den slutgiltiga bedömningen tillämpas flytande poänggränser enligt: >16 poäng mycket höga naturvärden 6-16 poäng höga naturvärden - 6 poäng naturvärden i övrigt 44

47 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 11. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i vattendrag Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., 46-5 ger 3 p. och >5 ger 1 p. C Shannon index >3,85-4,15 ger 1 p. och >4,15 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Tabell 12. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i sjöars litoralzon Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., ger 3 p. och >35 ger 1 p. C Shannon index >3,8-4, ger 1 p. och >4, ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. 45

48 46

49 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi år 26, tidsserier, översiktsfigurer 47

50 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Rinnande vatten, basparametrar 26 Anmärkningsvärda värden är inramade. För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. För övriga parametrar avses medelvärde. Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 15 * , ,1,17-6, Gullspångs , ,8,15-7, älven , ,5,34-7, Bro, väg mot , ,3,25-8, Södra Råda , - - 7,1,17-7, , ,9,15-6, Min, ,8,15-6, Medel 1, ,1,17-7, Max 24, ,5,34-8, ,7 45 1,4 7,,15 5,4 7, Letälven ,4 5 1,1 6,9,17 5,8 7, Åtorp ,7 45,9 7,,17 5,8 7, ,3 6 3,5 6,6,15 6,1 8, ,3 55 2, 7,,16 5,8 8, ,8 55 2, 7,1,17 5,5 9, ,6 45 2,4 7,2,18 5,9 7, , 45,9 7,2,22 6,7 8, ,7 45 1,6 7,2,19 6,6 7, ,7 5 2,3 6,9,19 6,3 7, ,5 6 6,8 6,9,17 5,7 8, ,7 7 6,1 6,8,13 4,9 8, Min,4 45,9 6,6,13 4,9 7, Medel 9,7 52 2,6 7,,17 5,9 8, Max 22, 7 6,8 7,2,22 6,7 9, ,8 45,95 6,3,9 4,8 7, Letälven ,6 45 1, 6,9,16 5,5 7, Möckelns ,6 55 2, 6,7,14 5,1 8, (65) - - utlopp ,7 6 2,7 6,6,15 6,2 8, ,3 55 2,1 6,9,16 5,4 8, ,1 5 1,5 7,1,16 5,3 9, ,7 4 1,7 7,2,18 5,7 8, ,7 45,8 7,1,18 5,9 7, ,9 45 1,5 7,3,2 6,4 8, , 5 2, 6,9,2 6,3 7, ,6 6 5,6 6,9,17 5,7 9, , 7 5,2 6,8,13 4,7 8, Min,6 4,8 6,3,9 4,7 7, Medel 9,8 52 2,3 6,9,16 5,6 8, Max 22,7 7 5,6 7,3,2 6,4 9,

51 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,3 13 9,4 7,5,58 17, Hovaån ,3 9 6,4 7,5,96 23, Nötebron , ,7 1,1 23, , ,8,18 1, ,1 14 6, 7,6,61 15, ,6 9 2,8 7,8 1,4 26, ,2 8 4,8 7,9 1,6 29,9 9, ,6 45,6 7,8 1,2 21,9 6, ,9 15 7,5 7,9 1,3 26, , ,6,98 24, , ,,29 12, , ,,28 11, Min,2 45,6 6,8,18 1,1 6, Medel 8, ,8 7,6,97 2, Max 21, , 7,9 1,6 29, ,5 45,4 6,9,13 4,1 6, Svartälven ,3 45,3 6,9,15 4,3 7, Mynning i ,2 35,5 6,7,13 4,1 7, Möckeln ,6 65 2,3 6,6,12 4,5 8, ,3 45,7 6,9,13 3,9 7, ,4 5 2, 7,2,18 4,6 8, ,3 4 2,3 7,1,19 4,6 7, ,6 4,7 7,1,19 4,6 6, ,8 3,6 7,2,19 4,8 7, ,6 4,7 6,9,16 4,2 6, ,2 55,9 6,9,14 4, 7, , 65,7 6,8,12 3,9 8, Min,3 3,3 6,6,12 3,9 6, Medel 9,7 46 1, 6,9,15 4,3 7, Max 21,6 65 2,3 7,2,19 4,8 8, ,3 9,8 6,8,17 4, Svartälven ,9 8 1,1 6,5,16 5,2 9, Hammaren ,7 7 1,2 6,9,16 4,5 8, ,4 7 1,2 7,,3 6, ,1 9 1,2 6,8,15 3, ,1 13,9 6,6,8 3, Min,3 7,8 6,5,8 3,4 8, Medel 9,3 88 1, 6,8,16 4, Max 2,4 13 1,2 7,,3 6, ,5 9,7 6,7,13 3, Älgälven ,7 9,7 6,4,11 3, nedströms ,8 8 1,5 7,,12 3,1 1 < Sävenfors ,7 7,6 6,9,15 4, 9, , 15 1,7 6,6,12 3, ,3 13 1,1 6,6,8 2, Min,5 7,6 6,4,8 2,8 9,1 < Medel 9,7 12 1, 6,7,12 3, Max 21,7 15 1,7 7,,15 4,

52 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l , 55,4 6,8,17 4, Lesjöns ,7 1,7 6,4,11 5, utlopp ,4 55 1, 6,8,16 5,1 8, ,7 5,9 7,,17 4,8 8, ,7 13 1,2 6,3,8 4, , 7,6 6,7,12 3, <5 - - Min,7 5,4 6,3,8 3,9 8, <5 - - Medel 8,9 77,8 6,8,14 4, Max 2,7 13 1,2 7,,17 5, ,7 55,7 6,7,16 5,7 9, Lesjöälven ,6 1 1,2 6,4,11 6, Fransagen ,3 7 1,6 6,9,14 4,8 1 < , 65,7 7,2,26 9, 8, , ,3 6,2,1 6, , 11,8 6,6,11 4, Min,6 55,7 6,2,1 4,1 8,3 < Medel 9,1 14 1,2 6,7,13 6, Max 21, 225 2,3 7,2,26 9, ,1 7,6 7,1,18 3, Liälven ,7 9,9 6,9,22 5, nedströms ,9 7 1,5 7,5,36 7,9 9, Fredriksberg ,3 9 1,1 7,4,35 7,1 8, , 11 1,2 6,7,11 3, ,8 13 1,5 6,4,6 2, Min,1 7,6 6,4,6 2,5 8, Medel 8,3 93 1,1 7,,2 5, Max 21,3 13 1,5 7,5,36 7, ,4 8,6 6,3 (,7) 2,6 9, <1 Svartälven ,2 9,6 6,5,8 3, <5 26 <1 Sågen ,2 8,8 6,5,8 3,2 9, < ,2 1,7 6,3,6 2, <5 34 < , 9,7 6,8,8 2, < ,5 9,9 6,8,1 2, < ,7 5 1, 6,8,8 2,7 12 < < ,4 9 1, 7,,15 3,5 8, <1 < ,8 15 1,2 6,6,8 3, <1 < ,7 2 1,2 6,5,8 3, < ,3 2 1,1 6,5,7 2, < ,2 14,8 6,4,6 2, <5 12 <1 Min,2 5,6 6,3,6 2,6 8,9 < <5 <1 <1 Medel 7,9 113,9 6,5,8 2, <1 Max 21,7 2 1,2 7,,15 3, <1 5

53 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,2 45 3, 6,9,16 6,1 7, Timsälven ,9 4 1,8 6,9,18 6,2 7, Mynning i ,4 55 1,5 6,7,15 5,8 7, Möckeln , ,7,17 6,8 9, , 45 3,2 7,1,16 5,5 7, ,3 45 3,6 7,1,17 5,5 8, ,8 4 5,2 7,2,24 6,8 7, ,9 4 1,3 7,3,35 7,9 7, ,7 55 4,1 7,4,36 9, ,8 55 7,5 7,,21 6,1 8, ,5 55 6,3 6,9,15 5,4 8, ,5 7 6, 6,8,12 5, 9, Min,9 4 1,3 6,7,12 5, 7, Medel 9,8 51 4,5 7,,17 6,4 8, Max 21,9 7 11, 7,4,36 9, ,5 45 1,5 6,8,15 5,8 7, Timsälven ,3 45 1,3 6,5,14 5,7 7, Lunedet , 5 2,3 7,1,15 5,1 9, , 35,9 7,1,16 5,2 6, ,8 4 3,5 6,9,15 5,1 7, , 9 5,5 6,8,11 4,9 9, Min 1,3 35,9 6,5,11 4,9 6, Medel 9,9 51 2,5 6,9,15 5,3 7, Max 22, 9 5,5 7,1,16 5,8 9, ,2 4,5 7,,18 5,5 6, Storforsälven ,9 55 1,2 6,7,15 6,9 8, ,8 5 2, 7,1,15 5, 9, ,6 4,7 7,,19 6,1 7, ,4 4 1,3 6,9,18 5,3 7,7 < ,6 6 1,1 6,9,13 5,3 9, Min 1,2 4,5 6,7,13 5, 6,9 < Medel 9,9 48 1,1 7,,17 5,7 8, Max 21,6 6 2, 7,1,19 6,9 9, ,1 5,5 6,9,17 6,1 7, Storforsälven ,9 55 3, 6,6,15 5,5 7, Storfors ,7 45 2, 7,1,15 4, ,6 45 1,3 7,,17 5,1 7, ,5 45 1,5 6,9,18 5,3 7, ,8 65 1, 6,9,13 4,8 8, Min 1,1 45,5 6,6,13 4,8 7, Medel 9,9 51 1,5 6,9,16 5,3 8, Max 21,6 65 3, 7,1,18 6, ,8 9,7 6,8,17 4, Skillerälven ,6 9 1,2 6,5,15 5, uppströms ,5 8 1,5 7,,15 3, Filipstad ,3 65 1, 7,,19 5,9 9, ,7 7 1,1 6,8,14 3, , 9 1,6 6,6,9 4, Min,8 65,7 6,5,9 3,9 9, Medel 9,8 81 1,2 6,8,15 4, Max 21,3 9 1,6 7,,19 5,

54 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Jonsammansättning (mg/l) Plats Provnr Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl Si Al Fe Mn mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,5 13 2,3, ,4,7 1,2,6 Hovaån ,9 17 2,6, ,6,2 1,3,3 Nötebron ,1 17 2,8 1, ,8,2 1,3, ,2 2,5 8,2 2,1, ,9,7 1,1, ,2 12 2,1, ,3,3 1,2, ,9 16 3,6 1, ,7,1,9, ,2 17 4,5 1, ,4,1 1,, ,6 13 3, 1, ,1,3 (32), ,6 16 3,8 1, ,4,4 1,1, ,3 2 4,3, ,9 1,2 1,6, ,7 1 2,3, ,2 1,15 1,51, ,4 9 1,7, ,,66 1,38,9 Min 9,2 2,4 8,2 1,7, ,1,3,9,3 Medel 21 3,7 14 2,9, ,,48 1,24,8 Max 34 5,2 2 4,5 1, ,9 1,2 1,6, ,7,5 2,2,3 (,7) 2 2 3,6,2,86,3 Svartälven ,9,5 2,3,3, ,,2,82,2 Sågen ,2,5 2,4,4, ,1,1,98, ,5,4 2,2,3, ,8,2,91, ,3,4 1,9,3, ,3,2,57, ,3,4 2,,4, ,4,2,99, ,8,4 1,7,4,8 <2 2 1,7,2 1,, ,,6 2,2,3,15 <2 3 1,6,1 1,4, ,9,4 2, <,4, ,6,3 1,3, ,,5 1,8 <,4, ,1,3 1,3, ,1,5 1,8 <,4, ,2,31 1,15, ,1,4 1,5 <,4, ,2,28,78,4 Min 2,5,4 1,5,3, ,4,1,57,2 Medel 3,2,5 2,,3, ,9,22 1,1,4 Max 4,1,6 2,4,4, ,1,31 1,4,1 52

55 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Jonsammansättning (mekv/l) Plats Provnr Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,8,29,57,59,58,25,51 Hovaån ,5,32,74,67,96,35,56 Nötebron ,2,34,74,72 1,1,33, ,46,21,36,54,18,15, ,8,26,52,54,61,17, ,5,4,7,92 1,4,33, ,7,43,74,115 1,6,2, ,25,3,57,77 1,2,25, ,43,38,7,97 1,3,44, ,15,35,87,11,98,52, ,55,22,41,59,29,27, ,55,2,39,44,28,19,37 Min,46,2,36,44,18,15,31 Medel 1,4,31,61,75,97,29,5 Max 1,7,43,87,115 1,6,52, ,14,4,1,8 (,7),4,6 Svartälven ,15,4,1,7,8,4,6 Sågen ,16,4,1,9,8,4, ,13,3,1,7,6,4, ,17,3,8,9,8,4, ,17,3,9,1,1,2, ,14,3,7,1,8 <,4, ,2,5,1,9,15 <,4, ,15,3,9 <,1,8,5, ,2,4,8 <,1,8,4, ,21,4,8 <,1,7,5, ,16,3,7 <,1,6,5,8 Min,13,3,7,7,6,2,6 Medel,16,4,9,7,8,4,7 Max,21,5,1,1,15,5,9 53

56 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Metaller Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,2 (,11) 1,1,17,15,2 4 <,5 Letälven ,2 <,1,9,98 1,7,6 1,3 Åtorp ,4,1,9 1,1 1,5,8 5, ,2 <,1,7,36,41,2 5, ,2 <,1,9,4,8,7 2, ,2 <,1,8,91 1,5,6 5, <,1,9,8 2,2 (31),7 2, ,3 <,1 1, 1,6 3,8 2,6 2, ,1 <,1,8,37 1,4,9 1, ,2 <,1,8,36 1,1,8 2, ,5 <,1 1,,45,42,8 3, ,4 <,1,9,39,48,7 4,8 Min <,1 <,1,7,17,15,2 1 <,5 Medel,2,2,9,77 1,2,8 3,6 Max,5,9 1,1 2,2 3,8 2,6 5, ,1 (,11),9,7 <,2 <,1 4 <,5 Letälven ,1,1,8,79,27,4 1,2 Möckelns ,2 <,1,9,48,19,4 4,2 utlopp ,2 <,1,4,49,5,3 5, ,2 <,1 1,4,47,78,8 3, <,1 <,1,6,54,47,2 2, <,1,11,8 1,7 (4),5 2, ,2 <,1,9 1,4,32 2,6 2, ,1 <,1 1,5,16,28,8 8, ,2,1,8,18,33,5 2, ,4 <,1,9,28,29,7 2, ,5 <,1,9,44,24,1 4,11 Min <,1 <,1,4,7 <,2 <,1 1 <,5 Medel,2,2,9,58,29,6 3,5 Max,5,11 1,5 1,7,78 2,6 8, ,6 (,11) 1,7 5,,82,8 8,12 Hovaån ,3,2 1,8 7,2 3,7 1, 4,15 Nötebron ,5,2 2, 3,4 2,4 2, 12, ,9,2 1,7,92,11,3 1, ,5 <,1 1,4,82,47,9 2, ,6 <,1 1,5,73 1,7 2,5 9, ,6,1 1,7 1,9 2,6 2,4 8, ,1 <,1 1,2 1,1 2,1 1, 3, ,5,1 2,3 1, 4, 1,5 5, ,9,1 3, 3,9 12 3,1 12, ,8,2,4 2,5,66 2,2 9, ,7,2 1,3,9,37,9 6,29 Min,1 <,1,4,73,11,3 2,12 Medel,6,2 1,7 3,2 2,6 1,6 7,26 Max,9,2 3, 1, 12 3,1 12,44 54

57 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,2 (,11),7 <,1 <,2 <,1 4,4 Svartälven ,2,3,5,12,11,2 3,5 Mynning i ,1 <,1,4 <,1 <,2,2 3,2 Möckeln ,2 <,1,4,9,11 <,1 4, ,2 <,1,6,29,13,2 4, ,2 <,1,6,29,16 <,1 2, <,1,27,6 1,7 (96),2 <5, ,5 <,1 2,2 1,1,41 1,3 1, ,1 <,1,5,12,1,2 2, ,2,1,5,15,1,3 3, ,3 <,1,5,17,6,2 3, ,2,1,6,15,9,3 3,4 Min <,1 <,1,4 <,1 <,2 <,1 1,1 Medel,2,4,7,35,12,3 3,4 Max,5,27 2,2 1,7,41 1,3 4, ,3,1,5,35,19,2 5,7 Svartälven ,5,2,2,38,49 <,1 7,1 Hammaren ,5,1,6,52,24,2 8, ,2,1,7,96,22 2,1 6, ,4,1,5,18,12,2 4, ,5,2,5,22,9,3 6,9 Min,3,1,2,18,9 <,1 4,7 Medel,6,1,5,44,23,5 6,12 Max 1,2,2,7,96,49 2,1 8, ,1,1,4,7,18,2 1,3 Lesjöns ,4 <,1 <,5,37 <,2 <,1 5,16 utlopp ,5,1,5,55,17 <,1 4, ,4 <,1,6 1,1,1 1,7 2, ,6,2,6,16,6,3 6, ,2 <,1,5,13 <,5,2 3,6 Min,1 <,1 <,5,13 <,2 <,1 1,3 Medel,4 <,1,4,5,9,4 4,1 Max,6,2,6 1,1,18 1,7 6, ,5,1,8,74,63,3 4,5 Lesjöälven ,3,1,2,39 <,2 <,1 1,16 Fransagen ,2 <,1 1,,4 1,,3 9, ,3 <,1 1,4 1,1,42 1,8 3, ,6,2,8,28,13,5 11, ,4,1 1,,17,9,3 8,1 Min,5 <,1,2,17 <,2 <,1 3,5 Medel 1,4,1,9,51,38,5 8,15 Max 2,3,2 1,4 1,1 1, 1,8 11,42 55

58 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,3 (,11),2,57 <,2 <,1 4 <,5 Svartälven ,2,1,3,38,11,1 2,6 Sågen ,2 <,1,2,16 <,2,1 2, ,2,1 <,5,29 <,2 <,1 3, ,3,1,7,37,42,2 3, ,6 <,1 1,,67,13 1,7 7, ,5 <,5 4,7,41,44,4 6, ,4 <,1,5,7,16 <,1 2, ,4,2,4,22,8,2 5, ,5,2,3,25,8,3 5, ,5,2,3,23 <,5,3 5, ,4,2,3,22 <,5,3 5,15 Min,2 <,1 <,5,16 <,2 <,1 2 <,5 Medel,4,2,7,37,13,3 4,11 Max,6,2 4,7,7,44 1,7 7, ,3 (,11) 1, <,1,3,5 3,1 Timsälven ,3,1 2,1 1,5,72 1,2 4,9 Mynning i ,3 <,1,8,55,34,9 4,5 Möckeln ,4,2 1,,74,42,6 7, ,4,1,9,91,46,9 6, ,4 <,1,9,47,41,6 2, ,3 <,1 1,4,7 1,4,9 2, ,6 <,1 1,2 1,4,83 2,1 2, ,4 <,1 1,4,3,97 1,1 2, ,7 <,1 1,4,54,82 1,4 3, ,7 <,1 1,1,45,61 1,4 2, ,5,1 1,,51,41,9 3,13 Min,3 <,1,8 <,1,3,5 2,5 Medel,4,2 1,2,67,62 1, 3,12 Max,7,2 2,1 1,5 1,4 2,1 7, ,1,1,7,73,5,2 1,2 Storforsälven ,3 <,1,4,34 1,5,3 4, ,2 <,1,6,53,3,1 2, ,6 <,1 2,4 1,1 4,6,3 1, ,2 <,1,7,1,5,3 3, ,4 <,1,9,2,58,5 4,6 Min,1 <,1,4,1,3,1 1,2 Medel,3 <,1,9,5 1,3,3 4,5 Max,6,1 2,4 1,1 4,6,5 1, ,1,1 1,1 9,1 3,1 5,9 1,6 Storforsälven ,3 <,1,2,23,23 <,1 3,7 Storfors ,2 <,1,7,27,43,2 6, ,4 <,1,7,95,55 1,2 1, ,2 <,1,9,1,43,5 3, ,3 <,1,8,17,39,4 3,5 Min,1 <,1,2,1,23 <,1 1,2 Medel,3 <,1,8 1,8,86 1,4 3,5 Max,4,1 1,1 9,1 3,1 5,9 6,7 56

59 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,3,15 7,7 6, 15 7,2 7 6,6 Kilstabäcken ,9,3 2,1 1,5 3,2 1,5 13,41 Forsby ,2 <,5 1,9 1,1 19 2,7 6, ,8 <,1 2,8 1,5 7,6 2,8 6, ,3,2 3,4 1,2 4,8 2,7 1, ,9,2 2,3,88 4,7 2,5 1,46 Min,8 <,1 1,9,88 3,2 1,5 6,15 Medel 2,2,4 3,4 2,3 9,1 3,2 19 1,44 Max 8,3,15 7,7 6, 19 7,2 7 6,6 57

60 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Översikt rinnande vatten 26 Medelhalter av fosfor för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 26. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Fosfor (µg/l) 25 Fosfor (µg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln 111. Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Fosfor (µg/l) Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 58

61 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medelhalter av kväve för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 26. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Tunn heldragen linje markerar övergången från måttligt höga till höga halter. Över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Kväve (µg/l) 6 Kväve (µg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln 111. Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Kväve (µg/l) Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 59

62 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medelhalter av organiskt material (TOC) för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 26. Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över heldragen linje är halterna måttligt höga. Över den tjocka heldragna linjen är halterna höga. TOC (mg/l) 12 TOC (mg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln 111. Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven TOC (mg/l) Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 6

63 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medianvärden av buffertkapacitet (alkalinitet) för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 26. Streckad linje markerar övergången mellan mycket svag och svag buffertkapacitet. Tunn heldragen linje markerar övergången från svag till god buffertkapacitet. Över den tjocka heldragna linjen är buffertkapaciteten mycket god. Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l),97,25,2,15,1,, Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln, 111. Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5, Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 61

64 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Sjöar, basparametrar 26 Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Djup Temp Färg ph Alk Kond Syre Syrem. TOC NH4-N NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P m C mg/l mekv/l ms/m mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,5,2 45 6,8,14 4,3 12, 83 7,9 < Möckeln ,5 19,9 45 7,2,19 6,3 8,1 91 8, ,6 45 7,1,63 15,8 4,9 37 7, ,1 55 6,7,16 5,5 3,8 35 7, ,5,3 7 6,6,14 5,8 11, 77 9, Bredreven ,5 19,8 55 6,9,11 5, 8,3 97 8,5 - < ,2 9 6,4,13 5,7 4, ,9 11 6,6,1 4,8 4,2 37 8, ,7 45 6,6,13 5,6 11, 77 8, Lonnen ,5 19,9 4 7,3,23 6, 8,3 91 7,5 - < , 9 6,9,69 18,5 2, , ,9,51 8,3 < < ,5,3 5 6,9,17 6, 11,4 81 7, Öjevettern ,5 2,2 45 7,1,15 5,9 7,6 85 8, ,1 15 6,6,25 6,7,6 3,9 9, ,1 2 6,9,25 6, <1-9, ,5,8 8 6,8,16 5,7 11, Daglösen, ,5 19,9 55 7,,14 5,1 8,6 98 8, centrala ,6 6 6,9,14 5,3 7,6 54 9, ,2 7 6,7,15 5,2 5,2 45 8, ,5,4 9 6,8,17 4,8 11, Daglösen, ,5 2,4 6 7,,15 5,2 8,2 94 8, norra , 7 6,9,23 8,3,6 4, ,7 8 6,7,14 5,2 3,8 35 8, ,5,3 1 6,8,18 4,4 13, Lersjön ,5 2,1 7 6,9,12 3,6 8,5 96 9,6 - < ,6 9 6,5,18 4,9 5, ,9 9 6,6,1 3,5 3, Plats Provnr Datum COD Färg Turbiditet Konduktivitet Järn Mangan ph Al mg/l mg/l FNU ms/m mg/l mg/l mg/l Skagern ,77 -,7 <,2 7,2 1,2 (råvattenkontroll) ,85 -,1 <,2 7,,35 Djup: 4 m 62

65 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Temperatur- och syreprofiler Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % Vinterprovtagning ,5,2 12, 83 MÖCKELN ,3 11, ,6 11, ,4 1, ,9 1, ,2 1, ,4 9, ,5 8, ,7 7, ,3 6, ,6 4, ,5,3 11, 77 BREDREVEN , 9, ,8 9, ,4 9, ,6 9, ,9 8, ,9 8, , 7, ,1 6, ,2 4, ,5,7 11, 77 LONNEN ,3 1, ,5 5, ,6 3, , 2, ,5,3 11,4 81 ÖJEVETTERN ,9 11, ,9 8, ,6 7, ,8 6, ,1 5, ,3 4, ,5 3, ,1,6 3,9 63

66 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % 341. DAGLÖSEN, ,5,8 11,9 85 CENTRALA ,5 11, , 11, ,2 1, ,5 1, ,7 1, ,8 9, ,9 8, ,9 8, ,9 8, ,6 7, DAGLÖSEN, ,5,4 11,3 78 NORRA , 1, ,1 8, ,4 2, ,5 2, ,8 1, ,,6 4, ,5,3 13,2 92 LERSJÖN , 12, ,6 12, ,3 11, ,5 1, ,7 9, ,9 8, ,3 6, ,6 5,1 4 Sommarprovtagning ,5 19,9 8,1 91 MÖCKELN ,9 7, ,8 7, ,8 7, ,8 7, ,5 4, ,2 4, ,7 4, ,8 3, ,9 3, ,1 3,

67 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % ,5 19,8 8,3 97 BREDREVEN ,8 8, ,8 8, , 2, ,2 3, ,2 4, , 4, ,9 4, ,8 4, ,9 4, ,5 19,9 8,3 91 LONNEN ,8 7, ,7 7, ,8 1, , ,5 2,2 7,6 85 ÖJEVETTERN ,1 7, ,1 7, , 7, , , DAGLÖSEN, ,5 19,9 8,6 98 CENTRALA ,8 8, ,9 8, ,8 8, ,6 5, ,7 5, ,8 5, ,7 5, ,7 5, ,1 5, ,2 5, DAGLÖSEN, ,5 2,4 8,2 94 NORRA ,4 8, ,1 7, ,3 3, ,4 3, ,9 3, ,7 3,

68 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % ,5 2,1 8,5 96 LERSJÖN , 8, , 8, , 4, ,9 3, ,7 3, , 3, ,9 3, ,9 3, Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 25 Djup (m) Temp Syre 13. Möckeln Möckeln Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 2 Djup (m) Temp Syre 253. Bredreven Bredreven

69 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Syre (mg/l) Syre (mg/l) Temp ( C) 2 Temp Djup (m) Temp Syre 1 Djup (m) Temp Syre 31. Lonnen Lonnen Syre (mg/l) Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 2 Djup (m) Temp Syre 37. Öjevettern Öjevettern Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 341. Daglösen centrala Djup (m) 341. Daglösen centrala Temp Syre 67

70 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Syre (mg/l) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp ( C) Djup (m) Daglösen norra Temp Syre 15 Djup (m) Daglösen norra Temp Syre 5 Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 2 Djup (m) Temp Syre 351. Lersjön Lersjön Siktdjup och klorofyll 26 Plats Provnr Datum Siktdjup Klorofyll a (,5 meters djup) m µg/l 13 Möckeln ,2 9,2 253 Bredreven ,6 5,7 31 Lonnen , Öjevettern ,7 1,3 341 Daglösen, centrala , Daglösen, norra ,7 9,6 351 Lersjön ,5 9,3 68

71 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Översikt sjöar 26 Provtagning sker 2 ggr/år. Fosfor (µg/l) Lersjön, yta Daglösen norr, yta 341. Daglösen centr, yta 37. Öjevettern, yta 31. Lonnen, yta 253. Bredreven, yta 13. Möckeln, yta Medelhalter av fosfor i sjöar 26. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Kväve (µg/l) Lersjön, yta Daglösen norr, yta 341. Daglösen centr, yta 37. Öjevettern, yta 31. Lonnen, yta 253. Bredreven, yta 13. Möckeln, yta Medelhalter av kväve i sjöar 26. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. TOC (mg/l) Lersjön, yta Daglösen norr, yta 341. Daglösen centr, yta 37. Öjevettern, yta 31. Lonnen, yta 253. Bredreven, yta 13. Möckeln, yta Medelhalter av organiskt material (TOC) i sjöar 26. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5, 351. Lersjön, yta Daglösen norr, yta 341. Daglösen centr, yta 37. Öjevettern, yta 31. Lonnen, yta 253. Bredreven, yta 13. Möckeln, yta Medianvärden av buffertkapacitet (alkalinitet) i sjöar 26. Streckad linje markerar övergången mellan svag och god buffertkapacitet. Över heldragen linje är buffertkapaciteten mycket god. 69

72 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Syre (mg/l) Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 37. Öjevettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln Lägsta syrehalter i sjöarnas bottenvatten 26. Streckad linje markerar övergången mellan måttligt syrerikt och svagt syretillstånd. Under tunn heldragen linje råder syrefattigt tillstånd. Under den tjocka heldragna linjen klassas tillståndet som syrefritt eller nästan syrefritt. Siktdjup (m) Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 37. Öjevettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln Siktdjup i sjöar vid sommarprovtagningen 26 (15-16 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan måttligt och litet siktdjup. Under den heldragna linjen klassas siktdjupet som mycket litet. Klorofyll (µg/l) Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 37. Öjevettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln Klorofyllhalter i sjöar vid sommarprovtagningen 26 (15-16 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över tunn heldragen linje är halterna måttligt höga. Över tjock heldragen linje är halterna höga. Kväve/Fosfor-kvot Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 37. Öjevettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln Kväve/fosfor-kvot i sjöar vid sommarprovtagningen 26 (15-16 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan kväveöverskott och kväve-fosforbalans. Under tunn heldragen linje råder måttligt kväveunderskott. Tjock heldragen linje markerar gränsen mellan måttligt och stort kväveunderskott. 7

73 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Tidsserier 15. Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) 8 ph Alkalinitet (mekv/l),3,25,2,15,1,5, Konduktivitet (ms/m)

74 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 15. Gullspångsälven, Gullspång (forts.) (data från SLU) TOC (mg/l) : TOC (COD Mn ) beräknat ur permanganattal Fosfor (µg/l) Summan av nitrat-, nitrit- och Kjeldahl-kväve (µg/l)

75 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 15. Gullspångsälven, Gullspång (forts.) (data från SLU) Totalkväve (µg/l)

76 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 21. Svartälven, mynning i Möckeln ph Alkalinitet (mekv/l),25,2,15,1,5, Konduktivitet (ms/m)

77 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 21. Svartälven, mynning i Möckeln (forts.) TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

78 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 31. Timsälven, mynning i Möckeln ph Alkalinitet (mekv/l),7,6,5,4,3,2,1, Konduktivitet (ms/m)

79 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 31. Timsälven, mynning i Möckeln (forts.) TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

80 78

81 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 3 Referensvattendrag BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag år 26 79

82 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 3 Referensvattendrag För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Plats Datum Temp. ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Gullspångs ,2 6,95 5,44,244,89,163,21,172,15,15,12 älven, 6-2-7,4 7, 5,45,24,87,163,21,163,14,13,11 Gullspång ,8 6,91 5,51,243,87,166,21,171,112,14, ,5 7,4 5,46,24,93,168,23,157,118,15, , 7,16 5,44,235,86,16,21,18,14,14, ,4 7,18 5,58,244,85,168,22,186,13,15, ,7 7,6 5,6,248,89,168,23,187,12,14, ,5 7,12 5,63,25,86,177,25,194,13,15, ,1 7,18 5,53,242,85,155,21,179,12,15, , 7,14 5,75,259,91,168,23,181,113,15, ,9 6,89 5,72,251,88,161,23,181,15,15, ,5 6,99 5,6,251,88,159,22,155,12,14,12 Min,4 6,89 5,44,235,85,155,21,155,12,13,11 Medel 1,2 7,5 5,56,246,88,165,22,18,16,14,12 Max 24,5 7,18 5,75,259,93,177,25,194,118,15,13 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kjeld.-N Tot.-N PO4-P Tot.-P Abs. (of) Abs. (f) KMnO 4 Si TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l mg/l Gullspångs ,87,7 27,6 1,28 8,1 älven, ,89,78 3,7 1,2 7,7 Gullspång ,89,8 3,3 1,3 7, ,137,12 3,7 1,73 6, ,142,98 3,8 2,21 7, ,126,1 31,7 1,67 7, ,136,88 34, 1,39 7, ,122,75 45,,58 6, ,111,84 28, 1,34 7, ,128,81 25,5 1,2 7, ,127,1 35,1,95 7, ,128,97 3,8 1,68 7,4 Min ,87,7 25,5,58 6,8 Medel ,119,88 31,7 1,34 7,4 Max ,142,12 45, 2,21 8,1 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gullspångs ,8,79 2,1 84,8,13,55,6,25,27,12 älven, ,9,78 2,3 83,6,11,49,62,32,28,15 Gullspång ,1,76 2,2 69,5,8,57,7,2,28, ,3,82 2,9 18,8,19,58,67,67,26, ,8,82 2,5 125,1,26,51,68,55,26, ,4,94 3,1 91,1,35,53,67,49,27, ,78 2,1 92,9,23,64,71,56,3, ,5 4,6 72,9,31,53,93,41,32, ,3,75 1,7 64,6,15,65,64,27,26, ,2,83 2,9 94,7,21,6,65,45,29, ,1,81 2, 92,6,11,74,61,32,26, ,6,85 3,3 11,9,17,57,6,35,28,26 Min 15 3,1,75 1,7 64,5,8,49,6,2,26,12 Medel 153 7,5,87 2,6 96,8,19,58,67,4,28,25 Max ,5 4,6 18,1,35,74,93,67,32,35 8

83 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år 26 81

84 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna ska kunna jämföras. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiska ämnen (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15). Korrigeringar interkalibreringen utifrån I figurer där analysvärden för år 26 redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 5). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol Mellan SLU:s och ALcontrols ph-värden skilde det som mest 4 %. I genomsnitt var skillnaden % och således har ingen korrigering gjorts. Alkaliniteten var i medeltal 1 % lägre i de prover som analyserats vid SLU. Följdaktligen räknades SLU:s analysvärden upp genom att divideras med,9. Halterna av organiskt material mätt som TOC var i genomsnitt 1 % högre i de prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat har alltså räknats ner genom att divideras med 1,1 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid beräkning av transporten av organiskt material har ALcontrols värden i stället räknats upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,1. Fosforhalten (Tot-P) var i medeltal 18 % högre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,18 för att anpassas till ALcontrols nivå. I transportberäkningar har ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå. Kvävehalten (Tot-N) var i medeltal 2 % högre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,2 för att anpassas till ALcontrols nivå. I transportberäkningar har ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel analysresultat eftersom både SLU och ALcontrol uppfyller kriterierna för ackreditering. Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen på nästa sida. 82

85 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Plats Lab. Datum ph Alk. TOC Tot-N Tot-P mekv/l mg/l µg/l µg/l 15 ALcontrol ,1,17 6, Gullspångsälven, ALcontrol ,8,15 7, Gullspång ALcontrol ,5,34 7, ALcontrol ,3,25 8, ALcontrol ,1,17 7, ALcontrol ,9,15 6, Min 6,8,15 6, Medel 7,1,17 7, Max 7,5,34 8, SLU ,,163 7, Gullspångsälven, SLU ,4,157 6, Gullspång SLU ,18,186 7, SLU ,12,194 6, SLU ,14,181 7, SLU ,99,155 7, Min 7,,155 6, Medel 7,1,172 7, Max 7,2,194 7, Avvikelse mellan SLU % och ALcontrol i %: % % % % Medelavvikelse % ph Alk TOC N P Omräkningsfaktor 1,,9 1,1 1,2 1,18 83

86 84

87 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp BILAGA 5 Vattenföring, transporter och punktutsläpp år 26 85

88 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Vattenföring 26 Flöde (m 3 /s) 1 Timsälven 26 Flöde (m 3 /s) 25 Gullspångsälven jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Flöde (m 3 /s) Svartälven Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Timsälven Svartälven Gullspångsälven 22 2,2 28,1 56, ,3 21, ,3 29,5 64, ,2 21,9 45, ,1 32,9 64,8 Normal* 22,1 3,8 59,4 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec * Tidsperiod för vilken normalvärdet motsvarar: Timsälven , Svartälven och Gullspångsälven

89 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Transporter 26 Punkt Flöde Interkalibrering Fosfor Kväve Org. ämnen m 3 /s ton/år ton/år (TOC), ton/år Huvudfåran 15. Gullspångsälven, Södra Råda 65, SLU:s värden 17, Letälven, Åtorp 6,8 Omräknat till SLU:s nivå 4, Alcontrols värden 34, Letälven, Möckelns utlopp 59, Omräknat till SLU:s nivå 34, Alcontrols värden 29, Hovaån, Nötebron 1,3 Omräknat till SLU:s nivå 3, Alcontrols värden 2, Svartälven 21. Svartälven, mynning i Möckeln 35,3 Omräknat till SLU:s nivå 9, Alcontrols värden 7, Svartälven, Hammarn 2,2 Omräknat till SLU:s nivå 6, Alcontrols värden 5, Älgälven, Sävenfors 4,3 Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 1, Svartälven, Sågen 1,6 Omräknat till SLU:s nivå, Alcontrols värden, Timsälven 31. Timsälven, mynning i Möckeln 23,1 Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 17, Timsälven (inkl. Björkborns ind.omr.) Omräknat till SLU:s nivå 22, Alcontrols värden 19, Timsälven, Lunedet 2,7 Omräknat till SLU:s nivå 12, Alcontrols värden 1, Storforsälven, Storfors 6,3 Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 1, Storforsälven, uppstr. Storfors 6,3 Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 1, Skillerälven uppströms Filipstad 7, Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 2, Punkt Bly Kadmium Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Huvudfåran 15. Gullspångsälven, Gullspång , Letälven, Åtorp , Letälven, Möckelns utlopp , Hovaån, Nötebron 28, Svartälven 21. Svartälven, mynning i Möckeln 243 1, Svartälven, Hammarn 313 9, Svartälven, Sågen 19, Timsälven 31. Timsälven, mynning i Möckeln 354 6, Storforsälven, Storfors 55 1, Storforsälven, uppstr. Storfors 52 1,

90 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Arealspecifika förluster av kväve Kväve Tillstånd Klass Avvikelse från Klass (kg/ha,år) jämförvärde 15. Gullspångsälven, Gullspång 2,2 3. Måttl. hög förlust 2,1 1. Ingen/obetydlig avvikelse 121. Letälven, Åtorp 2,1 3. Måttl. hög förlust 2, 1. Ingen/obetydlig avvikelse 125. Letälven, Möckelns utlopp 2, 2. Låg förlust 1,9 1. Ingen/obetydlig avvikelse 111. Hovaån, Nötebron 5,8 4. Hög förlust 4,8 2. Tydlig avvikelse 21. Svartälven, mynningen i Möckeln 1,4 2. Låg förlust 1,3 1. Ingen/obetydlig avvikelse 241. Svartälven, Hammarn 1,6 2. Låg förlust 1,5 1. Ingen/obetydlig avvikelse Älgälven, Sävenfors 1,5 2. Låg förlust 1,4 1. Ingen/obetydlig avvikelse Svartälven, Sågen 1,3 2. Låg förlust 1,1 1. Ingen/obetydlig avvikelse 31. Timsälven, mynningen i Möckeln 1,9 2. Låg förlust 1,8 1. Ingen/obetydlig avvikelse 321. Timsälven, Lunedet 1,7 2. Låg förlust 1,6 1. Ingen/obetydlig avvikelse 382. Storforsälven, Storfors 2,7 3. Måttl. hög förlust 2,2 1. Ingen/obetydlig avvikelse 383. Storforsälven, upp. Storfors 2,4 3. Måttl. hög förlust 2, 1. Ingen/obetydlig avvikelse 352. Skillerälven, upp. Filipstad 1,9 2. Låg förlust 1,7 1. Ingen/obetydlig avvikelse 88

91 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Arealspecifika förluster av fosfor Fosfor Tillstånd Klass Avvikelse från Klass (kg/ha,år) jämförvärde 15. Gullspångsälven, södra Råda,3 1. Mycket låg förlust,9 1. Ingen/obetydlig avvikelse 121. Letälven, Åtorp,6 2. Låg förlust 1,7 2. Tydlig avvikelse 125. Letälven, Möckelns utlopp,6 2. Låg förlust 1,6 1. Ingen/obetydlig avvikelse 111. Hovaån, Nötebron,23 4. Hög förlust 3,3 3. Stor avvikelse 21. Svartälven, mynningen i Möckeln,3 1. Mycket låg förlust,8 1. Ingen/obetydlig avvikelse 241. Svartälven, Hammarn,4 1. Mycket låg förlust 1,1 1. Ingen/obetydlig avvikelse Älgälven, Sävenfors,5 2. Låg förlust 1,2 1. Ingen/obetydlig avvikelse Svartälven, Sågen,3 1. Mycket låg förlust,5 1. Ingen/obetydlig avvikelse 31. Timsälven, mynningen i Möckeln,9 3. Måttl. hög förlust 2,5 2. Tydlig avvikelse 321. Timsälven, Lunedet,8 2. Låg förlust 1,9 2. Tydlig avvikelse 382. Storforsälven, Storfors,7 2. Låg förlust 1,4 1. Ingen/obetydlig avvikelse 383. Storforsälven, upp. Storfors,7 2. Låg förlust 1,2 1. Ingen/obetydlig avvikelse 352. Skillerälven, upp. Filipstad,5 2. Låg förlust 1,3 1. Ingen/obetydlig avvikelse 89

92 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Rapporterade utsläpp från kommunala avloppsreningsverk år 26 Dalarnas län 1. Fredriksbergs ARV Recipient: Liälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton Ton ton ton 1,24 1,2,43 3,65 2,55 Värmlands län 2. Nordmarks ARV Recipient: Nordmarksälven Flöde BOD7 COD Ptot m3 ton Ton ton,42,962,9 3. Filipstads ARV Recipient: Daglösen (norra delen) Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton Ton ton ton ton 12,7 51, Persbergs ARV Recipient: Yngen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton Ton ton ton ton,951 4,78,38 1,36 1,13 5. Nykroppa ARV Recipient: Östersjön Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton 3,76 17,4,195 3,32 2,12 6. Storfors ARV Recipient: Storforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Al Susp. m3 ton ton ton ton ton ton 5,3 18,6,2 8,3,511 5,1 7. Brattfors ARV Recipient: Lungälven Flöde BOD7 COD Ptot m3 ton tons ton,255 1,36,26 8. Lesjöfors ARV Recipient: Lesjöforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton 3,61 2,3,11 5 4,22 9

93 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Örebro län 9. Fjällbo ARV Hällefors Recipient: Svartälven Flöde m3 BOD7 COD Tot-P, ton Tot-N, ton Susp. ton NH4-N ton ton ton 11,3 62,29 7,4 1,1 4,4 1. Grythyttans ARV Recipient: Torrvarpen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3/d ton ton ton ton 2,3 8,5,78 2,8 Susp. ton 4, Karlskoga ARV Recipient: Möckeln Flöde BOD7 COD-Cr Tot-P Tot-N NH4-N Susp Cd Cr Cu Ni Pb m3 ton ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg 39, , ,39 23, ,4 6,72 Zn Hg kg kg 314, Degerfors ARV Recipient: Letälven Flöde m3 BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. ton Ton ton ton ton ton ,5 66,4,37 27, 18,9 11,8 13. Åtorp ARV Recipient: Letälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. m3 ton Ton ton ton ton 4182, ,175875,977,532131, Finnerödja AVR Recipient: Skagersholmsån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton,18 1,75,2 2,2 15. Loka Brunn ARV Recipient: Södra Loken Flöde m3/d BOD7 Ptot ton ton - - Västra Götalands län 16. Älgarås ARV Recipient: Krokebäcken Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton Hova ARV Recipient: Hovaån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton Gullspångs ARV Recipient: Gullspångsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton

94 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Redovisade punktutsläpp från industrier m.m. år 26 Värmlands län 22. Spring Wire Sweden AB, Lesjöfors Recipient: Lesjöälven Flöde Fosfor Pb Zn m3 kg kg kg 5,1, Gammalkroppa fiskodling Recipient: Kroppaälven Fosfor Kväve ton ton,231 1, Miljöbolaget i Svealand AB Recipient: Storforsälven Flöde Ba Cr, tot Cr 6+ Fe Ni Pb Sn V Zn Cu m3 Kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg ,1 <,8-8,4 9,6,1,4,4 22,1,5 25. Brattfors fiskodling Recipient: Lungälven Fosfor Kväve ton Ton,159 1,172 Örebro län 19. Sävenforsprodukter AB Recipient: Älgälven Fosfor Kväve ton ton Sävenforsprodukter AB Recipient: Sörelgen Fosfor Kväve ton ton Sävenforsprodukter AB Recipient: Halvarsnoren, Älvestorp Fosfor Kväve ton ton Ovako Steel AB Recipient: Svartälven COD TOC Cu Fe Ni Cr Olja Susp BOD7 Zn Pb Cd ton ton kg kg kg kg kg ton ton kg kg kg Icopal AB Recipient: Torrvarpen Utsläpp av skifferkross 28. Bharat Forge Kilsta AB Recipient: Kilstabäcken Flöde Susp.äm Cr, tot Ni Ext alif. Op. alif. m3 ton kg kg ämn kg ,114 3,7 7, ,7 92

95 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp 31. Björkborns industriområde Anläggningsnummer Recipient: Möckeln Flöde Fosfor BOD7 AOX NH4-N Tot-N Cr Cu Ni Zn TOC Olja m3 ton ton ton ton ton kg kg kg kg ton kg ,9 12, , Saab Bofors Support AB Anläggningsnummer Opol., Silver* Silver och bly* alif. kg g - g - TNT, RDX och HMX* g - Recipient: Möckeln * Till reningsverk Anläggningsnummer (inkl. Karlskoga Ytbehandling) Flöde Opol., Cyanid Cyanid Cr Cr 6+ Zn m3 alif kg kg fri, kg kg kg kg - Susp kg 33. Moelven Valåsen AB Recipient: Möckeln Timmerbassäng och timmerbevattning Flöde COD-Mn Fenol TOC Fosfor Kväve Susp. Extr.Alif. Aromater Opol.Alif. Oljeindex BOD7 m3 ton kg ton ton ton ton ton ton ton ton ton Outokumpu Stainless AB Neutraliseringen Flöde Cr-tot Cr 6+ Ni Fe Kväve m3 kg kg kg kg ton ,61 3,57 5,2 28,25 5,8 Recipient: Letälven Jorddammen Flöde Cr-tot Ni Fe Susp. m3 kg kg kg kg Västra Götalands län 35. AB Zinkano Recipient: Hovaån Flöde Krom, tot Zink Nickel Aluminiu Oljeindex Krom 6+ m3 kg kg kg kg kg kg

96 94

97 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden BILAGA 6 Väderförhållanden år 26 95

98 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden Månadsmedeltemp. ( C) Månadsnederbörd (mm) Åtorp jan -3,9-4, feb -4,9-4, mars -5,5 -, april 4,1 3, maj 1,5 1, juni 15,5 14, juli 19,1 15, aug 17, 14, sept 13,8 1, okt* 8,2 6, nov 3,8 1, dec 3,9-2, * Uppgift på medeltemperatur i Åtorp under oktober saknas. Värdet 8,2 C har uppskattats utifrån normalvärdet i Åtorp och skillnaden mellan uppmätt och normal temperatur i Daglösen. Skillnaden i Daglösen (1,9 C) har lagts till normalvärdet 6,3 C i Åtorp. Medel 6,8 5, Summa Daglösen (normalvärden från 9443 Filipstad) jan -5-5, feb -6-5, mars -6,1-1, april 3,4 3, maj 1 1, juni 15,2 15, juli 18,6 16, aug 16,9 15, sept 13,3 1, okt 7,9 6, nov 3, dec 2,2-4, Medel 6,1 5, Summa Fredriksberg jan -5, feb -6,8-6, mars -7,8-2, april 2,4 2, maj 9,1 8, juni 15 13, juli 18,3 14, aug 16,3 13, sept 12,4 8, okt 6,4 4, nov 1,2-1, dec 1, -5, Medel 5,2 3, Summa

99 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden 945 Åtorp Medeltemperatur ( C) * Uppskattad temperatur i oktober Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt* nov dec 26 Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 26 Medel Daglösen Medeltemperatur ( C) Nederbörd jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Medel vid 9443 Filipstad Medel vid 9443 Filipstad 149 Fredriksberg Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 4-1 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Medel Medel

100 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden Temperatur ( C) Daglösen Åtorp* Fredriksberg * Uppskattad temperatur i oktober för Åtorp jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec -1 Nederbörd (mm) 25 Daglösen Åtorp Fredriksberg jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 98

101 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna BILAGA 7 Bottenfauna år 26 99

102 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna RESULTAT Artlistor och lokalbeskrivningar finns i denna bilaga efter resultattexten. Med taxon (taxa-pluralform) menas art eller högre taxonomisk enhet (släkte eller familj). Indexvärden för respektive lokal i rinnande vatten eller station i sjöar presenteras i Tabell 13 till Tabell 32. Observera att i denna undersökning har fåborstmaskar och fjädermyggor indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler som provtogs med Ekmanhämtare (241 och 245 i Svartälven samt 381 och 383 i Storforsälven). Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Sammanställning över resultat, index och bedömningar från årets undersökning av bottenfauna presenteras sist i denna bilaga. Där finns även en sammanställning över resultat och bedömningar för undersökningsperioden som helhet ( ). Delområde 1. Timsälven Daglösen, stationerna: 341 (23,5 m; djuphåla), 3411 (13, m; mellannivå) och 3415 (12,5 m; mellannivå) På stationen i djuphålan dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och frisimmande (ej sedimentbundna) arter, dock fanns ett visst inslag av måttligt syrekrävande och sedimentlevande djur. En likartad sammansättning fanns på stationen på mellannivån i den mellersta delen av sjön. På denna nivå var dock inte de frisimmande arterna lika talrika som de var i djuphålan. Bottenfaunasamhället på stationen i den norra delen dominerades helt av arter som är frisimmande och tåliga mot låga syrgashalter men i relativt låga numerärer. Detta indikerade att förhållandena i bottenvattnet var syrefattiga och att förhållandena djupare ner i sedimentet var ogästvänliga på denna station. Tabell 13. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 341 (23,5 m) i den mellersta delen av Daglösen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 6 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 3,4 Individtäthet (ind./m 2 ): 3174 mycket högt Shannon-index:,44 mycket lågt BQI: 2, lågt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 3,8 lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Tabell 14. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 3411 (13, m) i den mellersta delen av Daglösen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 8 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,6 Individtäthet (ind./m 2 ): 771 måttligt högt Shannon-index: 2,46 högt BQI: 2,7 måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index:,8 lågt Avvikelsen är: ingen eller liten 1

103 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Tabell 15. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 3415 (12,5 m) i den norra delen av Daglösen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 4 lågt Medelantal taxa/prov: 1,6 Individtäthet (ind./m 2 ): 33 måttligt högt Shannon-index:,71 lågt BQI:, mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor O/C-index: 8, måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Bottenfaunans sammansättning på de tre stationerna indikerade näringsfattiga förhållanden i sjön och att ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan förelåg. Bedömningsunderlaget från stationen i den norra delen var dock litet varför den gjorda bedömningen av näringstillståndet i sjön som helhet bör ses som lite osäker vad gäller denna del av sjön. BEDÖMNING näringsfattigt eller mycket näringsfattigt tillstånd syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden i bottenvattnet på stationen i den norra delen av sjön och måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationerna i den mellersta delen (djuphåla och mellannivå) ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationerna Bedömningen 26 med avseende på näringstillstånd var inte likvärdig med någon av tidigare års bedömningar då sjön har bedömts som måttligt näringsrik. Att den 26 klassades som näringsfattig kan delvis bero på att näringstillgången minskat något i sjön men också på att ett nytt och mer tillförlitligt bedömningssystem enligt Liungman & Ericsson (26) börjat användas. Syreförhållandena bedömdes 26 för första gången som måttligt syrerika i sjöns djupare del. Tidigare har de bedömts som syrefattiga eller mycket syrefattiga. Däremot verkar syreförhållandena ha försämrats i den norra delen av sjön, i alla fall jämfört med 23. Möjligen skulle det kunna indikera att denna del av sjön är något mer näringsrik. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och/eller individtäthet var något högre 26 på de båda stationerna i den mellersta delen av sjön än värdena de flesta tidigare år (Figur 13 och Figur 14). Detta skulle kunna tolkas som en effekt av en liten näringsämnesökning i en näringsfattig miljö, men detta motsägs av att syreförhållandena i sjöns djuphåla förbättrats gentemot tidigare år. Däremot var värdena 26 på stationen i den norra delen av sjön i paritet med värdena 1997 vilket skulle kunna indikera likartade miljöförhållanden dessa år (Figur 15). Medelantal taxa/prov Individer/m Jämförelse med tidigare år Figur 13. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 341 (23,5 m) i den mellersta delen av Daglösen

104 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 14. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 3411 (13, m) i den mellersta delen av Daglösen Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 15. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 3415 (12,5 m) i den norra delen av Daglösen Storforsälven, uppströms Storfors Tvåvingar (96 %) var individmässigt den talrikaste djurgruppen på lokalen. De flesta tvåvingarna utgjordes av tofsmyggan Chaoborus flavicans och av fjädermyggor av släktet Procladius. Bottenmaterialet på lokalen bestod av brun gyttjelera. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Provtagningen utfördes därför istället med Ekmanhämtare. Tabell 16. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Storforsälven, uppströms Storfors (383) 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 9 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 4,6 mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 144 måttligt högt Shannon-index: 1,61 mycket lågt Avvikelsen är: stor ASPT-index: 1,5 mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor Danskt faunaindex: 1 mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor Surhetsindex: mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor EPT-index: mycket lågt Naturvärdesindex: Lokalens bottenfaunasamhälle var mycket artfattigt men förhållandevis individrikt och utgjordes individmässigt nästan uteslutande av arter/grupper som är näringsgynnade och tål dåliga syreförhållanden. Värdena för Danskt faunaindex, ASPT- och EPT-index klassades som mycket låga. Detta sammantaget och med hänsyn taget till olämpligt bottensubstrat, som innebar att proverna togs med Ekmanhämtare, medförde att bottenfaunan bedömdes som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material, dock som ett gränsfall till starkt eller mycket starkt påverkad. 12

105 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Värdet för Surhetsindex klassades som mycket lågt, men detta värde bedöms som missvisande och orsakat av andra typer av påverkan i kombination med olämpligt bottensubstrat. Med stöd av att den strax nedströms belägna lokalen inte visade på någon försurningspåverkan bedömdes därför försurningspåverkan som ingen eller obetydlig. På lokalen påträffades inga ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett mycket lågt antal förekommande taxa och en mycket låg diversitet medförde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING betydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material (osäker bedömning; gränsfall till stark påverkan) ingen eller obetydlig försurningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med 1997 och 23 Av Figur 16 framgår att värdena för medelantal taxa var högre medan värdena för individtätheten var lägre vid den första undersökningen 1997 än vid de två efterföljande undersökningarna 23 och 26. Detta skulle sammantaget kunna indikera försämrade miljöförhållanden vid de två senaste undersökningarna. Lokalen är belägen på gränsen mellan Mögsjön och Storforsälvens flöde genom Storfors. En liten förskjutning av provytans läge kan i sådana områden leda till stora skillnader i bottenförhållanden. Provdjupet och strömningsförhållandena gör att lokalen blir en kombination av sjö- och strömlokal, vilket kan försvåra både provtagning och analys. Detta skulle också kunna vara en bidragande orsak till skillnader i bottenfaunasamhällena mellan åren. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 16. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Storforsälven, uppströms Storfors (383) Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) Fåborstmaskar (68 %) och tvåvingar (3 %) var individmässigt de talrikaste djurgrupperna på lokalen. De flesta maskarna tillhörde familjen Tubificidae. Den vanligaste tvåvingen var fjädermyggor av släktet Cladopelma (lateralis-typ). Bottenmaterialet på lokalen bestod huvudsakligen av fint organiskt material. I bottenmaterialet fanns inslag av sand och grovt organiskt material. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Provtagningen utfördes därför istället med Ekmanhämtare. På lokalen påträffades ett föroreningskänsligt/syrekrävande fjädermyggstaxon samt ett flertal måttligt föroreningskänsliga taxa. Danskt faunaindex klassades som lågt, medan värdena för ASPT- och EPT-index klassades som mycket låga. Detta sammantaget och med hänsyn taget till olämpligt bottensubstrat, som innebar att proverna togs med Ekmanhämtare, medförde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetyd- 13

106 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna ligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Bottenfaunan på lokalen var dock ett gränsfall till att bedömas som betydligt påverkad av sådana ämnen. Tabell 17. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Storforsälven, nedströms Storfors (381) 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 35 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 15,8 måttligt högt Individtäthet (ind/m 2 ): 7844 mycket högt Shannon-index: 2,85 lågt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 4,4 mycket lågt Avvikelsen är: tydlig Danskt faunaindex: 4 lågt Avvikelsen är: tydlig Surhetsindex: 6 måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten EPT-index: 5 mycket lågt Naturvärdesindex: Förekomst av de försurningskänsliga grupperna iglar, snäckor och musslor bidrog till att försurningspåverkan bedömdes som ingen eller obetydlig. Värdet för Surhetsindex klassades som måttligt högt. I proverna från lokalen noterades inga ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett måttligt högt antal förekommande taxa och en låg diversitet medförde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material (osäker bedömning; gränsfall till betydlig påverkan) ingen eller obetydlig försurningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med Av Figur 17 framgår att värdena för individtäthet och medelantal taxa visar ökande trender för undersökningsperioden som helhet. Detta indikerar förbättrade miljöförhållanden. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 17. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Storforsälven, nedströms Storfors (381) Öjevettern, stationerna: 37 (17, m; djuphåla) och 371 (9, m; mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och frisimmande (ej sedimentbundna) arter. En likartad sammansättning fanns på stationen på mellannivån. På denna nivå var dock inte de frisimmande arterna lika talrika 14

107 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna som de var i djuphålan, dessutom fanns där ett visst inslag av måttligt syrekrävande och sedimentlevande djur. Detta visade att förhållandena i bottenvattnet var syrefattiga i djuphålan, medan de var måttligt syrerika i det grundare bottenområdet. Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade näringsrika förhållanden i sjön och stark näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan och betydlig näringsämnespåverkan på stationen i det grundare bottenområdet. Tabell 18. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 37 (17, m) i Öjevettern 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 3 lågt Medelantal taxa/prov: 2, Individtäthet (ind./m 2 ): 898 mycket högt Shannon-index:,65 mycket lågt BQI: 1, mycket lågt Avvikelsen är: stor O/C-index: 4,3 lågt Avvikelsen är: ingen eller liten BEDÖMNING näringsrikt eller mycket näringsrikt tillstånd syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i mellannivån stark eller mycket stark näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan och betydlig näringsämnespåverkan på stationen i mellannivån Tabell 19. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 371 (9, m) i Öjevettern 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 6 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,2 Individtäthet (ind./m 2 ): 133 måttligt högt Shannon-index: 1,77 måttligt högt BQI:, mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor O/C-index: 3,5 lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Jämförelse med tidigare år Bedömningen med avseende på näringstillstånd ändrades från och med 1996 till näringsrikt från att tidigare ha bedömts som måttligt näringsrikt. År 23 bedömdes tillståndet dock igen som måttligt näringsrikt. Det är troligt att sjön under hela undersökningsperioden har haft en näringssituation i gränszonen mellan dessa två tillståndsklasser. Syreförhållandena har under hela undersökningsperioden bedömts som måttligt syrerika på stationen i det grundare bottenområdet. Under perioden har förhållandena i djuphålan bedömts som måttligt syrerika 2 och 23. Övriga år under denna tidsperiod har de bedömts som syrefattiga eller mycket syrefattiga. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender vare sig på stationen i djuphålan eller på stationen i mellannivån (Figur 18 och Figur 19). Detta skulle kunna indikera att miljöförhål- 15

108 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna landena varit relativt likartade på respektive station under undersökningsperioderna. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 18, Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 37 (17, m) i Öjevettern Medelantal taxa/prov Individer/m men det fanns även ett inslag av måttligt syrekrävande och sedimentlevande djur. Bottenfaunans sammansättning på stationen på mellannivån bestod av ett högre antal taxa och en högre andel individer av måttligt syrekrävande djur än sammansättningen i djuphålan. Av dessa taxa var inte något taxon speciellt antalsmässigt dominerande. Tabell 2. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 31 (8,5 m) i Lonnen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,4 Individtäthet (ind./m 2 ): 7899 mycket högt Shannon-index:,84 lågt BQI: 1, mycket lågt Avvikelsen är: stor O/C-index:, mycket lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Figur 19. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 371 (9, m) i Öjevettern Lonnen, stationerna: 31 (8,5 m; djuphåla) och 311 (2,5 m; mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och frisimmande (ej sedimentbundna) arter, Tabell 21. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 311 (2,5 m) i Lonnen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 21 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 12,6 Individtäthet (ind./m 2 ): 2358 högt Shannon-index: 3,61 mycket högt BQI: 1,8 lågt Avvikelsen är: måttlige O/C-index: 27,6 mycket högt Avvikelsen är: stor Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade näringsrika förhållanden i sjön och stark näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan men ingen 16

109 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationen i det grundare bottenområdet. Medelantal taxa/prov Individer/m BEDÖMNING näringsrikt eller mycket näringsrikt tillstånd måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och på stationen i mellannivån stark eller mycket stark näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan men ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationen i mellannivån Jämförelse med 1997 och 23 Bedömningen 26 med avseende på näringstillstånd var likvärdig med bedömningen År 23 bedömdes tillståndet som måttligt näringsrikt. Det är troligt att sjön har en näringssituation i gränszonen mellan dessa två tillståndsklasser. Syreförhållandena i bottenvattnet har vid de tre undersökningstillfällena mellan åren 1997 och 26 bedömts som måttligt syrerika på båda stationerna med undantag av stationen i djuphålan som vid undersökningen 1997 bedömdes ha syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och individtäthet var högre 26 än värdena vid tidigare undersökningstillfällen, framför allt på stationen i den grundare delen av sjön (Figur 2 och Figur 21). Detta skulle kunna indikera att miljöförhållandena förbättrats under senare år, men dock inte av någon betydande omfattning. Figur 2, Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 31 (8,5 m) i Lonnen Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 21. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 311 (2,5 m) i Lonnen Delområde 2. Svartälven Lesjöälven, Blockenhus På lokalen var fåborstmaskar (81 %) och dagsländor (1 %) individmässigt de talri- 17

110 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna kaste djurgrupperna. Huvuddelen av dagsländorna tillhörde släktet Leptophlebia. Bottenmaterialet utgjordes av grus och fint organiskt material med inslag av sand, fin och grov sten, fina block samt grovt organiskt material. Vattenhastigheten var låg vid provtagningstillfället. Beroende på bottnens stora innehåll av organiskt material bedömdes bottenförhållandena som mindre lämpliga för sparkprovtagning. Tabell 22. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 13 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 5,2 mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 177 mycket lågt Shannon-index: 1,17 mycket lågt Avvikelsen är: stor ASPT-index: 4,4 mycket lågt Avvikelsen är: tydlig Danskt faunaindex: 4 lågt Avvikelsen är: tydlig Surhetsindex: 4 lågt Avvikelsen är: tydlig EPT-index: 5 mycket lågt Naturvärdesindex: Lokalens bottenfaunasamhälle var mycket art- och individfattigt och utgjordes individmässigt till stor del av näringsgynnade arter/grupper. På lokalen förekom dock några måttligt föroreningskänsliga/syrekrävande sländtaxa. Vattenkemiska undersökningar som utfördes under 23 och 24 visade på tidvis förhöjda halter av främst bly uppströms lokalen (ALcontrol 24). Det är sannolikt dessa tungmetaller som delvis orsakar skadorna på lokalens bottenfaunasamhälle. Mot bakgrund av lokalens olämpliga bottensubstrat bedömdes graden av påverkan som betydlig både vad gäller näringsämnen/organiskt material och annan föroreningspåverkan. Värdet för Surhetsindex klassades som lågt, men värdet bedöms vara missvisande och orsakat av andra typer av påverkan i kombination med olämpligt bottensubstrat. Detta, samt viss förekomst av några försurningskänsliga arter/grupper, medförde att försurningspåverkan bedömdes som ingen eller obetydlig. Några ovanliga eller rödlistade arter noterades inte. Detta tillsammans med ett mycket lågt antal förekommande taxa och en mycket låg diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING betydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material ingen eller obetydlig försurningspåverkan betydlig föroreningspåverkan (förmodligen metallpåverkan) naturvärden i övrigt Jämförelse med Bottenfaunan har undersökts varje år sedan 1989 och faunan har med olika påverkansgrader bedömts vara föroreningspåverkad fram till och med Under åren skedde en förbättring med t.ex. ett ökat artantal och en minskad andel föroreningståliga (näringsämneståliga) arter. Detta gjorde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. De två följande åren tycktes en försämring åter ha skett, vilket motiverade en förändrad bedömning 2 och 21. Vid undersökningen 22 kunde ingen påverkan av näringsäm- 18

111 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna nen/organiskt material påvisas på grund av de föroreningsskador bottenfaunan då uppvisade. Förändringen bedömdes då snarare bero på de kraftiga föroreningsskador bottenfaunan uppvisade än på en förändrad näringsämnespåverkan varvid bedömningen återgick till den bedömning som gjordes från 1996 till Läget tycktes ha förbättrats något 23 då bottenfaunan bedömdes som betydligt påverkad av annat än försurning eller näringsämnen/organiskt material. År 24 bedömdes sådan annan typ av påverkan som stark eller mycket stark, medan den därefter återigen har bedömts som betydlig. Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 22). Individtätheten har sedan år 2 legat på en låg eller mycket låg nivå. Antalet förekommande taxa har dock inte minskat i motsvarande kraftiga omfattning under samma tidsperiod. Sådana förändringar av bottenfaunans sammansättning är typiska för påverkanstyper med gifteffekter, såsom påverkan av tungmetaller. Medelantal taxa/prov Individer/m kraftigt vid undersökningen 21. År 23 var dock EPT-index åter på motsvarande nivå som åren strax innan minskningen skedde. Värdena för detta index 24 och 25 var i paritet med värdet 23, men högre än värdena 21 och 22. Ett mycket lågt värde för EPT-index 26 (där bäcksländor saknades helt för första gången) bidrog till bedömningarna betydlig påverkan både vad gäller näringsämnen/organiskt material och annan typ av föroreningspåverkan. EPT-index Nattsländor Bäcksländor Dagsländor Figur 23. Summan av antalet arter av dag-, bäck och nattsländor (EPT-index) i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) Bredreven, stationerna: 253 (2, m; djuphåla) och 2531 (1, m; mellannivå) Figur 22. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) På stationen i djuphålan i sjön utgjordes bottenfaunan huvudsakligen av mindre syrekrävande och/eller frisimmande (ej sedimentbundna) arter. På denna nivå fanns dock ett mycket litet inslag av ett måttligt syrekrävande taxon. Bottenfaunans sammansättning på stationen på mellannivån bestod av en betydligt högre andel individer av måttligt syrekrävande djur än sammansättningen i djuphålan. Av Figur 23 framgår att EPT-index (det sammanlagda antalet sländtaxa) minskade 19

112 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Tabell 23. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 253 (2, m) i Bredreven 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 3 lågt Medelantal taxa/prov: 2,2 Individtäthet (ind./m 2 ): 826 måttligt högt Shannon-index:,99 lågt BQI: 3, måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 4,8 måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Tabell 24. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 2531 (1, m) i Bredreven 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 8 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 5,8 Individtäthet (ind./m 2 ): 771 måttligt högt Shannon-index: 2,61 högt BQI: 2,7 måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 1,6 lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade näringsfattiga förhållanden i sjön och ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på båda stationerna. Ett antal larver av fjädermyggor på stationen i mellanivån hade skador på mundelarna (5 %). Detta indikerade föroreningspåverkan, förmodligen av metaller. Sådana skador är vanligen en effekt av metallbelastning (Wiederholm 1984). På stationen i djuphålan var dock individunderlaget alldeles för litet (endast en individ) för en kontroll av mundelsskador och bedömning om eventuell föroreningspåverkan även på denna nivå. BEDÖMNING näringsfattigt eller mycket näringsfattigt tillstånd syrefattiga eller mycket syrefattiga förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i mellannivån betydlig föroreningspåverkan på stationen i mellannivån (förmodligen metallpåverkan) ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationerna Jämförelse med tidigare år Bedömningen 26 med avseende på näringstillstånd var inte likvärdig med någon av tidigare års bedömningar då sjön har bedömts som måttligt näringsrik. Att den 26 klassades som näringsfattig kan delvis bero på att näringstillgången minskat något i sjön men också på att ett nytt och mer tillförlitligt bedömningssystem enligt Liungman & Ericsson (26) börjat användas. Syreförhållandena har på stationen i det djupare bottenområdet under hela undersökningsperioden bedömts som syrefattiga eller mycket syrefattiga med undantag av 1997 och 1998 då de bedömdes som måttligt syrerika. På stationen i den grundare delen av sjön har förhållandena bedömts som måttligt syrerika vid samtliga undersökningstillfällen mellan åren 1997 och 26. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. 11

113 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Även 1998 noterades fjädermyggslarver med mundelsskador. Förekomst av missbildningar vid minst två undersökningstillfällen indikerar förekomst av miljögifter i sedimentet. Frånvaro av missbildningar vid flera av undersökningstillfällena då detta kontrollerats kan dock tyda på att miljögifterna är fläckvis fördelade och/eller förekommer i låga halter. Av Figur 24 och Figur 25 framgår att värdena för medelantal taxa och individtäthet minskade kraftigt på båda stationerna strax före sekelskiftet. Vid de två senaste undersökningstillfällena var värdena i paritet med värdena före minskningen. Det är troligt att den ringa närvaron av djur kring sekelskiftet orsakades av kraftigt ansträngda syreförhållanden som hade en ganska stor djuputbredning. Medelantal taxa/prov Individer/m Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 25. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 2531 (1, m) i Bredreven Sörelgen, stationerna: 221 (42,5 m; djuphåla) och 2211 (12,5 m; mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön utgjordes bottenfaunan endast av fåborstmaskar i mycket låg numerär tillhörande en familj där miljökraven är okända. Bottenfaunan på stationen på mellannivån innehöll taxa som är känsliga mot låga syrgashalter och oftast påträffas i vattenmiljöer med låg näringstillgång Figur 24, Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 253 (2, m) i Bredreven Tabell 25. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 221 (42,5 m) i Sörelgen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 1 mycket lågt Medelantal taxa/prov:,4 Individtäthet (ind./m 2 ): 18 mycket lågt Shannon-index:, mycket lågt BQI:, mycket lågt Avvikelsen är: mycket stor O/C-index: 2,4 lågt Avvikelsen är: ingen eller liten 111

114 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Tabell 26. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 2211 (12,5 m) i Sörelgen 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 8 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 3,2 Individtäthet (ind./m 2 ): 257 måttligt högt Shannon-index: 2,33 högt BQI: 3,1 högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 2,7 lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Bottenfaunans sammansättning på stationen i den grundare delen indikerade näringsfattiga förhållanden i sjön och ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på denna station. BEDÖMNING näringsfattigt eller mycket näringsfattigt tillstånd ingen bedömning av syreförhållandena i bottenvattnet på stationen i djuphålan men syrerika eller mycket syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i mellannivån ingen bedömning av näringsämnespåverkan på stationen i djuphålan men ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationen i mellannivån Jämförelse med tidigare år dock osäker. Nya rön angående den förstnämnda fåborstmasken har dock visat att det förmodligen rör sig om flera arter som kan påträffas i allt från näringsfattiga till näringsrika vattenmiljöer. Arten har visat sig t.o.m. kunna dominera i näringsfattiga miljöer. Detta gör det därför vanskligt att basera bedömningar på denna typ av fåborstmask. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender vare sig på stationen i djuphålan eller på stationen i mellannivån (Figur 26 och Figur 27). Detta skulle kunna indikera likartade miljöförhållanden på respektive station under respektive undersökningsperiod. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 26, Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 221 (42,5 m) i Sörelgen Bottenfaunan har innehållit arter med kända krav på låg näringstillgång och goda syreförhållanden vid samtliga undersökningar utom 1997 och 26, då det i djuphålan endast förekom fåborstmaskar av arten Tubifex tubifex respektive av familjen Enchytraeidae. År 1997 bedömdes förhållandena som syrefattiga, men bedömningen ansågs 112

115 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 27. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 2211 (12,5 m) i Sörelgen Svartälven, uppströms Hällefors Bottenfaunasamhället på lokalen bestod individmässigt till stor del av tvåvingar (8 %) och fåborstmaskar (12 %). Den vanligaste tvåvingen var fjädermyggor av släktet Procladius. Den talrikaste fåborstmasken var av släktet Limnodrilus. Bottensubstratet bestod av mörkbrun gyttja. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Detta medförde att provtagningen istället gjordes med Ekmanhämtare. På lokalen påträffades inte några föroreningskänsliga/syrekrävande taxa. Andelen individer av några måttligt föroreningskänsliga taxa var dock relativt hög, vilket indikerade relativt goda syreförhållanden och förhållandevis låg föroreningsgrad. Danskt faunaindex klassades som lågt, medan värdena för ASPT- och EPT-index klassades som mycket låga. Detta sammanvägt och med hänsyn taget till olämpligt bottensubstrat, som innebar att proverna togs med Ekmanhämtare, medförde att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Bottenfaunan var dock ett gränsfall till att bedömas som betydligt påverkad av sådana ämnen. Värdet för Surhetsindex klassades som lågt, men mot bakgrund av viss påverkan av näringsämnen/organiskt material, olämpligt bottensubstrat samt viss förekomst av försurningskänsliga arter/grupper bedömdes försurningspåverkan som ingen eller obetydlig. På lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett mycket lågt antal förekommande taxa och en låg diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. Tabell 27. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Svartälven, uppströms Hällefors (245) 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 14 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 6,6 mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 1 måttligt högt Shannon-index: 2,62 lågt Avvikelsen är: måttlig ASPT-index: 4, mycket lågt Avvikelsen är: tydlig Danskt faunaindex: 4 lågt Avvikelsen är: tydlig Surhetsindex: 3 lågt Avvikelsen är: stor EPT-index: 1 mycket lågt Naturvärdesindex: 113

116 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material (osäker bedömning; gränsfall till betydlig påverkan) ingen eller obetydlig försurningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med 1997 och 23 Värdena för medelantal taxa och individtäthet var lägre 26 jämfört med värdena 1997 och 23 (Figur 28). Detta skulle kunna indikera något försämrade miljöförhållanden. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 28. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Svartälven, uppströms Hällefors (245) Svartälven, nedströms Hällefors Bottenfaunasamhället på lokalen bestod individmässigt till stor del av tvåvingar (65 %) och fåborstmaskar (32 %). Den vanligaste tvåvingen var fjädermyggor av släktet Procladius. Stor del av fåborstmaskarna var av släktet Limnodrilus. Bottensubstratet bestod av fint och grovt organiskt material. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Detta medförde att provtagningen istället gjordes med Ekmanhämtare. Tabell 28. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Svartälven, nedströms Hällefors (241) 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 24 lågt Medelantal taxa/prov: 1,8 lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 373 mycket högt Shannon-index: 3,1 måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 4,1 mycket lågt Avvikelsen är: tydlig Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Avvikelsen är: stor Surhetsindex: 2 mycket lågt Avvikelsen är: stor EPT-index: 2 mycket lågt Naturvärdesindex: På lokalen påträffades inte några föroreningskänsliga/syrekrävande taxa, dock noterades några måttligt föroreningskänsliga taxa. Ett antal fjädermyggsindivider hade skador på mundelarna (14 %). Detta indikerade föroreningspåverkan, förmodligen av oljeprodukter och/eller metaller (oljelukt och oljefilm förekom i alla delprover från lokalen). Värdena för Danskt faunaindex, ASPT- och EPT-index var mycket låga. Detta sammanvägt samt med hänsyn taget till olämpligt bottensubstrat, som innebar att proverna togs med Ekmanhämtare, gjorde att bottenfaunan bedömdes som 114

117 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Värdet för Surhetsindex klassades som mycket lågt, men mot bakgrund av påverkan av näringsämnen/organiskt material och annan förorening, olämpligt bottensubstrat samt förekomst av några försurningskänsliga djurgrupper bedömdes försurningspåverkan som ingen eller obetydlig. På lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett lågt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING betydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material ingen eller obetydlig försurningspåverkan betydlig föroreningspåverkan (förmodligen av oljeprodukter och/eller metaller) naturvärden i övrigt Jämförelse med Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 29). Några undersökningar av bottenfauna utfördes dock inte på lokalen mellan åren 1998 till 21. Hällefors kommuns reningsverk byggdes om under 22 och 23, vilket orsakade ökade utsläppsmängder under denna period (muntlig uppgift från kommunen). Detta kan mycket väl vara förklaringen till den observerade störningen på bottenfaunan sistnämnda år. De något högre värdena för medelantal taxa under åren 24-26, jämfört med värdet 23, kan vara ett tecken på att belastningen från reningsverket har minskat något i omfattning. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 29. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Svartälven, nedströms Hällefors (241) Delområde 3. Gullspångsälven och Letälven 111b. Hovaån, Nötebro På lokalen var tvåvingar (45 %), dagsländor (22 %) och skalbaggar (1 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Övervägande delen av tvåvingarna tillhörde familjen Chironomidae (fjädermyggor). Baetis rhodani var den talrikaste (och förmodligen den enda) dagsländearten. Den vanligaste skalbaggen var Elmis aenea. Bottensubstratet bestod till stor del av fin och grov sten samt fina block. I bottensubstratet fanns inslag av grus, grova block samt fint och grovt organiskt material. Vid provtagningstillfället var vattenhastigheten hög. Bottenförhållandena på lokalen bedömdes som lämpliga för provtagning med sparkmetoden. 115

118 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Tabell 29. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Hovaån vid Nötebro (111b) 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 26 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 16,2 måttligt högt Individtäthet (ind/m 2 ): 879 måttligt högt Shannon-index: 3,26 måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 5,1 lågt Avvikelsen är: måttlig Danskt faunaindex: 6 högt Avvikelsen är: ingen eller liten Surhetsindex: 7 högt Avvikelsen är: ingen eller liten EPT-index: 9 lågt Naturvärdesindex: På lokalen var andelen individer av fjädermyggor relativt hög, vilket indikerade god tillgång på näring (organiskt material). Förekomst av två föroreningskänsliga sländtaxa, den föroreningskänsliga gruppen bäckbaggar samt en i övrigt förhållandevis låg andel individer av föroreningståliga arter/grupper indikerade en låg föroreningsgrad och goda syreförhållanden. Danskt faunaindex klassades som högt, medan värdena för ASPT- och EPT-index var låga. Sammantaget innebar detta att påverkan av näringsämnen/organiskt material bedömdes som ingen eller obetydlig. På lokalen påträffades inte några försurningskänsliga sländtaxa. Däremot noterades de försurningskänsliga grupperna bäckbaggar, snäckor och musslor. Dessa förekomster samt ett högt antal individer av dagsländor av släktet Baetis i förhållande till antalet bäcksländor bidrog till ett högt Surhetsindex. Försurningspåverkan bedömdes därför som ingen eller obetydlig. I proverna noterades inga ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med måttligt högt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material ingen eller obetydlig påverkan av försurning naturvärden i övrigt Jämförelse med Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 3). Några undersökningar av bottenfauna utfördes dock inte på lokalen mellan åren 1998 till 21. Värdena för medelantal taxa har i stort sett varit likvärdiga före som efter detta uppehåll, vilket kan indikera att några större förändringar av miljöförhållandena förmodligen inte skett. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 3. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Hovaån vid Nötebro (111b)

119 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Möckeln, stationerna: 13 (24, m; djuphåla) och 131 (1,5 m; mellannivå) På stationen i djuphålan i sjön dominerades bottenfaunan av mindre syrekrävande och/eller frisimmande (ej sedimentbundna) arter, men det fanns även ett visst inslag av måttligt syrekrävande sedimentlevande djur. Bottenfaunans sammansättning på stationen på mellannivån dominerades individmässigt av måttligt syrekrävande taxa. Tabell 3. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 13 (24, m) i Möckeln 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,8 Individtäthet (ind./m 2 ): 8294 mycket högt Shannon-index: 1,46 lågt BQI: 2,3 måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 4, lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Tabell 31. Klassning av tillståndsindex och avvikelse på station 131 (1,5 m) i Möckeln 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 14 högt Medelantal taxa/prov: 8,6 Individtäthet (ind./m 2 ): 2165 högt Shannon-index: 2,83 högt BQI: 3, måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten O/C-index: 1,4 lågt Avvikelsen är: ingen eller liten Bottenfaunans sammansättning på de två stationerna indikerade måttligt näringsrika förhållanden i sjön och ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på båda stationerna. BEDÖMNING måttligt näringsrikt tillstånd måttligt syrerika förhållanden i bottenvattnet på stationen i djuphålan och på stationen i mellannivån ingen eller obetydlig näringsämnespåverkan på stationerna Jämförelse med tidigare år Bedömningarna av näringstillgång och syreförhållanden har varit oförändrade sedan År 1996 bedömdes sjön som näringsfattig. Innan dess bedömdes den som måttligt näringsrik. Mellan åren 1992 och 1996 bedömdes förhållandena i bottenvattnet som syrerika på stationen i mellannivån, medan förhållandena dessförinnan bedömdes som måttligt syrerika på denna nivå. Någon uttalad bedömning av näringsämnespåverkan har inte gjorts vid tidigare års undersökningar. Värdena för medelantal taxa och individtäthet var i stort sett lika höga 26 som värdena 23 och generellt högre än vid tidigare undersökningstillfällen, framför allt på stationen i den grundare delen av sjön (Figur 31 och Figur 32). Detta skulle kunna indikera förbättrade miljöförhållanden under senare år, dock inte av en sådan omfattning att bedömningarna ändrats gentemot bedömningarna under den senare delen av undersökningsperioden. 117

120 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 31, Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 13 (24, m) i Möckeln Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 32. Medelantal taxa/prov och individtäthet på station 131 (1,5 m) i Möckeln Gullspångsälven, Åråsforsarna På lokalen var nattsländor (44 %), snäckor (14 %) och gråsuggor (11 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Den vanligaste nattsländan var Lepidostoma hirtum, medan den mest frekventa snäckan var Bithynia tentaculata. Bottenmaterialet på lokalen bestod huvudsakligen av grus, fin och grov sten samt fina block. I bottenmaterialet fanns inslag av sand, grova block och fint organiskt material. Vattenhastigheten var måttligt hög vid provtagningstillfället. På lokalen förekom en mindre mängd av fin död ved. Lokalen bedömdes ha lämpliga bottenförhållanden för sparkprovtagning. Tabell 32. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Gullspångsälven, Åråsforsarna (13) 26 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 46 högt Medelantal taxa/prov: 32, mycket högt Individtäthet (ind/m 2 ): 1494 måttligt högt Shannon-index: 4,41 mycket högt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 5,4 måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Surhetsindex: 11 mycket högt Avvikelsen är: ingen eller liten EPT-index: 2 måttligt högt Naturvärdesindex: 12 Lokalens bottenfaunasamhälle var artrikt och relativt individrikt. Den sammanlagda andelen individer av föroreningståliga och mindre syrekrävande arter/grupper var förhållandevis hög, dock påträffades två föroreningskänsliga/syrekrävande sländtaxa (varav den ena rikligt). Detta tillsammans indikerade god tillgång på näring men även goda syreförhållanden och en hög biologisk produktion. Värdena för Danskt faunaindex, ASPT- och EPT-index klassades som måttligt höga. Sammantaget medförde detta att bottenfaunan bedömdes som ej el- 118

121 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna ler obetydligt påverkad näringsämnen/organiskt material. På lokalen påträffades ett flertal försurningskänsliga arter/grupper som bidrog till ett mycket högt värde för Surhetsindex varför försurningspåverkan bedömdes som ingen eller obetydlig. I proverna från lokalen noterades två ovanliga arter: nattsländan Psychomyia pusilla och skalbaggen Oulimnius troglodytes. Detta tillsammans med ett högt antal förekommande taxa och en mycket hög diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha höga naturvärden. till viss del förklaras med att det fram till och med 1993 endast togs tre prov/lokal medan provinsatsen därefter ökade till fem prov/lokal. Dessutom har provytan ökat från och med 1999 på grund av metodikbyte (,25 m 2 /prov istället för,1 m 2 /prov). Av figuren framgår också att individtätheten har varierat. Höga tätheter har ofta haft samband med riklig förekomst av fjädermyggslarver. Medelantal taxa/prov Individer/m BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av näringsämnen/organiskt material ingen eller obetydlig påverkan av försurning höga naturvärden Jämförelse med Av Figur 33 framgår att värdena för medelantal taxa visar en ökande trend för undersökningsperioden som helhet. Detta kan Figur 33. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Gullspångsälven, Åråsforsarna (13)

122 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till artlista (rinnande vatten) Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (hugg med Ekmanhämtare,218 m 2 ; sparkprov,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Försurningskänslighet (Fk): - taxa vars toleransgräns är okänd 1 - taxa som har visats klara ett ph-värde lägre än 4,5 2 - ph 4,5-4,9 3 - ph 5, - 5,4 4 - ph > 5,5 Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predator 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): - taxa för vilka kunskap saknas för bedömning 1 - taxa som kan påträffas i vatten med mycket hög belastning 2 - taxa som kan påträffas i vatten med hög belastning 3 - taxa som kan påträffas i vatten med måttligt hög belastning 4 - taxa som kan påträffas i vatten med låg belastning 5 - taxa som kan påträffas i vatten helt utan belastning M = medelvärde % = procentandel * = taxa som endast påträffades i det kvalitativa provet **= antalet individer i provet har uppskattats 12

123 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4,1 Polycelis sp ,,3 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,6 1,5 Turbellaria ,8,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 5,1 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) E ,4,9 Glossiphonidae (annan) ,6,4 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) H 1 1 1,6,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) , 11, HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,8,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 1,7 Baetis sp ,6,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) , 3,2 Caenis rivulorum - Eaton, ,6,2 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 2,6 PLECOPTERA, bäcksländor PNemoura sp. 5 Nemoura 1,2,1 PTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) T 1 1,4,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 ** , 12, Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,2,3 Athripsodes sp ,6 4,2 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) , 1,9 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) * Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2,9 Hydroptila sp ,4 4,7 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ** ,6 15,4 Leptoceridae 2,4,1 Limnephilidae ,2,9 Mystacides sp ,2,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,,5 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,6 2,6 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2,1 Potamophylax sp ,6,4 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) ,2,1 Rhyacophila sp ,4,1 COLEOPTERA, skalbaggar Hydraena sp. (riparia/brittenii) * 4 3 Hydraena Orectochilus villosus - (Müller, 1776) O 1 1,4,1 Oulimnius troglodytes - (Gyllenhal, 1827) O ,4 3,3 Oulimnius tuberculatus - (Müller, 186) O , 2,7 Oulimnius sp O ,4 2,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1 1,6,2 Chironomidae ,6,7 Limoniidae 1,2,1 Muscidae ,6,4 Simuliidae 1 1 2,6,2 Tipulidae 5 1,2,1 121

124 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2,1 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,8 3,4 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,2 6,5 Gyraulus sp ,2,9 Radix sp. (balthica/labiata) ,6 2,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P , 2,1 Sphaerium sp Sphaeriu ,6 2, SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 46 Diversitetsindex 4,41 Surhetsindex 11 Medelantal taxa/prov 32, ASPT-index 5,4 EPT-index 2 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex 12 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 122

125 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 111b. Hovaån, Nötebron Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 2,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 4,6 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 18, Baetis sp ,2 4,2 PLECOPTERA, bäcksländor PAmphinemura sp. 4 4 Amphinemura 1,2,1 PBrachyptera sp. 4 3 B 1,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6,7 Limnephilidae 5 3 1,8,4 Plectrocnemia conspersa - (Curtis, 1834) * Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 1,3 Potamophylax sp ,6,3 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,4,2 Rhyacophila sp ,2 5,1 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea - (Müller, 186) E , 6,8 Hydraena gracilis - Germar, H 1 1 1,6,3 Hydraena sp. (riparia/brittenii) 4 3 H 1,2,1 Limnebius sp. 4 3 Limnebius 1,2,1 Limnius volckmari - Fairmaire, L ,8 2,6 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ** , 32,3 Empididae ,4 1,1 Muscidae ,6 2,1 Pediciidae 3 1 2,6,3 Psychodidae 1 1,4,2 Simuliidae , 9,6 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,4,2 Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,8,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 P ,6 6,6 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 26 Diversitetsindex 3,26 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 16,2 ASPT-index 5,1 EPT-index 9 Antal ind./kvm. 879 Danskt faunaindex 6 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 123

126 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 241. Svartälven, nedströms Hällefors Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda 1,2,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 196) ,2 1,8 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2,3 Limnodrilus sp ,8 22,1 Tubificidae (med hårborst annan) , 7,5 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) Erpobdella 1,2,3 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) Helobde 1,2,3 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Leptophlebiidae 2 3 1,2,3 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2,3 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,4,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4,6 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 3 1 C 1 1,4,6 Chironomus sp. (anthracinus-typ) 2 2 Chironomus 1,2,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) 2 1 Chironom ,4 2,1 Clinotanypus nervosus - (Meigen, 1818) 3 3 C , 1,5 Cryptochironomus sp. 3 Cryptochironom 4 1 1, 1,5 Dicrotendipes sp. 4 Dicrotendipes 1,2,3 Endochironomus sp. 1 Endochironomus 2,4,6 Pentaneurini ,4 5,1 Polypedilum sp. 2 P ,4 9,6 Procladius sp. 3 P ,4 34,9 Psectrocladius sp. (sordidellus gr.) 3 Psectroc 2,4,6 Tanypus sp. 3 2 T ,2 7,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium 2,4,6 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Totalantal taxa 24 Diversitetsindex 3,1 Surhetsindex 2 Medelantal taxa/prov 1,8 ASPT-index 4,1 EPT-index 2 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 124

127 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 245. Svartälven, uppströms Hällefors Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda 1,2,9 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 196) , 4,6 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2,9 Limnodrilus sp , 4,6 Naididae 2 1,2,9 Tubificidae (utan hårborst) 2 1,2,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Ephemera vulgata - Linné, ,6 2,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 4,8 3,7 Microtendipes sp. (pedellus gr.) 2 3 M ,2 1,1 Pagastiella orophila - (Edwards, 1929) 2 Pagastie 1,2,9 Pentaneurini 3 1 1,4 1,8 Polypedilum sp. 2 Polyped ,4 6,4 Procladius sp. 3 P ,6 53,2 Psectrocladius sp. (sordidellus gr.) 3 Psectroc 1,2,9 Tanytarsus sp. 2 3 Tanytarsus 3,6 2,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium 1 4 1, 4,6 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 14 Diversitetsindex 2,62 Surhetsindex 3 Medelantal taxa/prov 6,6 ASPT-index 4, EPT-index 1 Antal ind./kvm. 1 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 125

128 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ** , 81,4 HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) Helobde 1,2,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 1,4 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,8 1,8 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2 7,2 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2,5 Limnephilidae 5 1 2,6 1,4 COLEOPTERA, skalbaggar Ilybius sp. * 3 Ilybius DIPTERA, tvåvingar Chironomidae , 4,5 Chironomus sp. 2 Chironom 1,2,5 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp ,2,5 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. * 1 1 Pisidium SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 13 Diversitetsindex 1,17 Surhetsindex 4 Medelantal taxa/prov 5,2 ASPT-index 4,4 EPT-index 5 Antal ind./kvm. 177 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 126

129 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 381. Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,4,2 Limnodrilus sp ,4 1,2 Lumbriculus variegatus - (Müller, 1774) ,4,2 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) 1,2,1 Spirosperma ferox - Eisen, ,2 6, Stylaria lacustris - (Linné, 1767) ,6,9 Tubifex ignotus - (Stolc, 1886) ,8 1,6 Tubificidae (med hårborst annan) ,2 1,3 Tubificidae (utan hårborst) ,6 47,1 Vejdovskyella comata - (Vejdovsky, 1883) 2 3 1,2,1 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) Erpobdella 1 1,4,2 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) Helobdella 1,2,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2,1 Ephemera vulgata - Linné, ,2,1 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2,1 Limnephilidae 5 1 1,4,2 Limnephilus sp. (fuscicornis-typ) 5 1,2,1 COLEOPTERA, skalbaggar Dytiscidae 3 1,2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 2,1 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 C ,4 16, Cryptochironomus sp. 3 Cryptochironom 1 1,4,2 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) 2 3 Demicry 1 1,4,2 Dicrotendipes sp. 4 D 1,2,1 Endochironomus sp. 1 Endochironomus 1 4 1,,6 Paracladopelma sp. 2 4 Paraclad 1,2,1 Pentaneurini ,2 1,3 Phaenopsectra sp. 2 P ,8 1,1 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) 2 2 Polyped , 2,3 Polypedilum sp. 2 Polypedilum 1,2,1 Procladius sp. 3 Procladi ,4 3,7 Prodiamesa olivacea - (Meigen, 1818) 2 2 Prodiam 1 6 1,4,8 Psectrocladius sp. (sordidellus gr.) 3 Psectroc ,2,7 Stictochironomus sp. 2 3 S 1,2,1 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp ,6,4 Radix sp. (balthica/labiata) ,2,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 Pisidium 2 2,8,5 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Totalantal taxa 35 Diversitetsindex 2,85 Surhetsindex 6 Medelantal taxa/prov 15,8 ASPT-index 4,4 EPT-index 5 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127

130 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 383. Storforsälven, uppströms Storfors Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 197) 2 1,2,6 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2,6 Tubificidae (med hårborst) 2 1 1,4 1,3 Tubificidae (utan hårborst) 2 1,2,6 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,6 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 3 1 C ,8 63,1 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 C ,8 12,1 Polypedilum sp. 2 Polypedilum 1,2,6 Procladius sp. 3 P ,2 19,7 Tanytarsus sp. 2 3 Tanytarsus 1,2,6 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 9 Diversitetsindex 1,61 Surhetsindex Medelantal taxa/prov 4,6 ASPT-index 1,5 EPT-index Antal ind./kvm Danskt faunaindex 1 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 128

131 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till artlista (sjöar) Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,218 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för låg syrehalt, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Syrekänslighet (Sy): - taxa vars toleransgräns är okänd 1 - taxa som är mycket tåliga mot låga syrehalter 2 - taxa som är måttligt känsliga mot låga syrehalter 3 - taxa som är mycket känsliga mot låga syrehalter Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predator 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): - taxa för vilka kunskap saknas för bedömning 1 - taxa som kan påträffas i en mycket näringsrik miljö 2 - taxa som kan påträffas i en näringsrik miljö 3 - taxa som kan påträffas i en måttligt näringsrik miljö 4 - taxa som kan påträffas i en näringsfattig miljö 5 - taxa som kan påträffas i en mycket näringsfattig miljö M = medelvärde % = procentandel 129

132 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Möckeln, djuphåla Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2,7 Limnodrilus sp ,4 13,5 Tubificidae (med hårborst) , 1, DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ** , 74,1 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,,6 Procladius sp ,6,3 Tanytarsus sp ,4,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2,7 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Totalantal taxa 7 BQI 2,3 PEI 2,6 Medelantal taxa/prov 4,8 O/C-index 4, KEG 1 Antal ind./kvm Diversitetsindex 1,23 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 13

133 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 131. Möckeln, mellannivå Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,6 3,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus limnobius - Bretscher, ,8 1,7 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) ,2,4 Spirosperma ferox - Eisen, ,2,4 Tubificidae (med hårborst) ,2 4,7 Tubificidae (utan hårborst) 2 1,2,4 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1 1,4,8 TRICHOPTERA, nattsländor Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) ,2,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 2 2,8 1,7 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,4 26,3 Pagastiella orophila - (Edwards, 1929) ,8 1,7 Polypedilum sp , 1,6 Procladius sp ,8 1,2 Stempellina sp ,2,4 Tanytarsus sp , 31,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,4 5,1 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 14 BQI 3, PEI 3,8 Medelantal taxa/prov 8,6 O/C-index 1,4 KEG 2 Antal ind./kvm Diversitetsindex 2,83 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Sörelgen, NV Killingsviken (djupområde) Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Enchytraeidae 2 1 1,4 1, SUMMA (antal individer): 1 1,4 1 SUMMA (antal taxa): 1 1,4 Totalantal taxa 1 BQI, PEI 3,75 Medelantal taxa/prov,4 O/C-index 2,4 KEG Antal ind./kvm. 18 Diversitetsindex, Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 131

134 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Sörelgen, mellannivå Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda 2,4 7,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) ,4 25, DIPTERA, tvåvingar Heterotrissocladius marcidus - (Walker, 1856) ,2 3,6 Pentaneurini 2 3 1,2 3,6 Procladius sp ,6 1,7 Stempellinella sp ,2 3,6 Tanytarsus sp ,4 42,9 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 3,6 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 8 BQI 3,1 PEI 3,8 Medelantal taxa/prov 3,2 O/C-index 2,7 KEG 3 Antal ind./kvm. 257 Diversitetsindex 2,33 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Bredreven, djuphåla Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) ,8 32,2 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) , 66,7 Sergentia sp ,2 1,1 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 3 BQI 3, PEI 3,6 Medelantal taxa/prov 2,2 O/C-index 4,8 KEG 1 Antal ind./kvm. 826 Diversitetsindex,99 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 132

135 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Bredreven, mellannivå Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Enchytraeidae 2 1,2 1,2 Tubificidae (med hårborst) ,8 22,6 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) , 11,9 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,6 15,5 Procladius sp , 11,9 Sergentia sp ,8 28,6 Tanytarsus sp ,6 3,6 Zalutschia zalutschicola - Lipina, ,8 4,8 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Totalantal taxa 8 BQI 2,7 PEI 3,2 Medelantal taxa/prov 5,8 O/C-index 3,1 KEG 3 Antal ind./kvm. 771 Diversitetsindex 2,61 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 31. Lonnen, djuphåla Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1 2,6,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,,6 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ** , 84,2 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,8 9,8 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 2 1,2,1 Dicrotendipes sp ,2,1 Procladius sp ,4 4,9 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 7 BQI 1, PEI 2 Medelantal taxa/prov 4,4 O/C-index, KEG Antal ind./kvm Diversitetsindex,84 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 133

136 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 311. Lonnen, mellannivå Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,2 2,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 197) ,6 7, Aulodrilus limnobius - Bretscher, ,8 1,6 Aulodrilus piqueti - Kowalewski, ,4,8 Ilyodrilus templetoni - Southern, ,2,4 Limnodrilus sp ,6 1,2 Naididae (annan) ,6 1,2 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) 2 2,4,8 Slavina appendiculata - (Udekem, 1855) ,2,4 Tubificidae (med hårborst) ,6 24,5 Tubificidae (utan hårborst) ,6 7, Vejdovskyella comata - (Vejdovsky, 1883) , 1,9 TRICHOPTERA, nattsländor Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,2,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 7,4 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,4,8 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,6 1,2 Cladopelma sp. (lateralis gr.) , 5,8 Cryptochironomus sp , 1,9 Einfeldia sp ,4 1,5 Polypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,2,4 Polypedilum sp ,2,4 Procladius sp ,2 14, Tanypus sp ,8 7,4 Tanytarsus sp ,4,8 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 21 BQI 1,8 PEI 1,6 Medelantal taxa/prov 12,6 O/C-index 27,6 KEG 2 Antal ind./kvm Diversitetsindex 3,61 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 134

137 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 37. Öjevettern, djuphåla Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2,1 Limnodrilus sp ,4,7 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ** , 98,9 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,6,3 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 3 BQI 1, PEI 2 Medelantal taxa/prov 2, O/C-index 4,3 KEG Antal ind./kvm Diversitetsindex,1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Öjevettern, mellannivå Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus sp ,4 1,4 Tubificidae (utan hårborst) ,6 2,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1 2,6 2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 3,6 2,1 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,6 4,8 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,2 7,7 Procladius sp ,4 43,7 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 6 BQI, PEI 3 Medelantal taxa/prov 4,2 O/C-index 3,5 KEG Antal ind./kvm Diversitetsindex 1,77 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 135

138 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 341. Daglösen, djuphåla Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 197) 2 2 1,2,3 Tubificidae (med hårborst) ,6 2,3 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ** , 93,9 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,2,3 Procladius sp ,4,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 2,6 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 6 BQI 2, PEI 3,6 Medelantal taxa/prov 3,4 O/C-index 3,8 KEG Antal ind./kvm Diversitetsindex,44 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Daglösen, mellannivå Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 197) ,4 2,4 Tubificidae (med hårborst) 2 2,4 2,4 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2 1,2 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) , 35,7 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,8 1,7 Chironomus sp , 6, Procladius sp , 17,9 Sergentia sp ,8 22,6 Tanytarsus sp ,2 1,2 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 8 BQI 2,7 PEI 4 Medelantal taxa/prov 4,6 O/C-index,8 KEG 1 Antal ind./kvm. 771 Diversitetsindex 2,46 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 136

139 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Daglösen, Norra delen Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda 2,4 6,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) 2 1,2 3, DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) ,8 87,9 Procladius sp ,2 3, SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 4 BQI, PEI 3,25 Medelantal taxa/prov 1,6 O/C-index 8, KEG Antal ind./kvm. 33 Diversitetsindex,71 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 137

140 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till lokalbeskrivning Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala -3 där: Klass = saknas Klass 1 = mindre än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass 2 = 5-5% av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 1 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:5 ) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO. Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK) från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1:5. Används GPS (med noggrannhet av 1 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan. Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t. ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t. ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m 2 ). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). 138

141 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t ex järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet Stilla ( m/s), i sjöar 1 Lugnt (under,2 m/s) 2 Strömt (,2-,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över,7 m/s), ofta stråkande vatten. Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat. Vattentemperatur: Temperaturen ( o C) i ytvattnet (,2-,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) 2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna -3; där = saknas, 1 = mindre än 5% av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), 2 = 5-5% av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än 5% av yttäckningen (riklig förekomst). 139

142 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <,2 (mjäla och lera) Sand,2-2 (finmo-grovsand) Grus 2-2 (fingrus-grovgrus) Fin sten 2-1 Grov sten 1-2 Fina block 2-4 Grova block 4-2 Häll > 2 Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovan allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: Övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider) (undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider) (t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Definition Fint organiskt material, t ex lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 1 cm i diameter samt kortare än 5 cm. Grov död ved Trädstammar och grenar grövre än 1 cm i diameter och längre än 5 cm. Närmiljö -3 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 3 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder och oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 5 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens nedre avgränsning. För mindre vattendrag (<3 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön-/marktypen (Dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (Dom. 2, Dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. 14

143 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Marktyp Barrskog Lövskog Blandskog Kalhygge Myr/våtmark Åker Äng Hed Kalfjäll Häll/Blockmark Artificiell Annat Kommentar Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 25% av områdets areal Minst 25% av området utgörs av kalavverkad yta Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Odlad åkermark Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 3% Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Blockmark ovan trädgränsen Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annan mark än ovan beskriven. Strandzon -5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 5 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan -3, där anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5%, 2 = 5-5%, och 3 = mer än 5%. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B osv. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3 där 1 = måttlig påverkan, 2 = stark påverkan, 3 = mycket stark påverkan. 141

144 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Gullspångsälven Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 13 Kommun: Gullspång Lokalnamn: Åråsforsarna Top. Karta: 9E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,8 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: hög Vattentemperatur: 7,2 C Lokalens medeldjup:,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs mellan de stora stenarna innanför "vassöarna". Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: 5-5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: saknas Fina block: 5-5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 142

145 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 111b. Hovaån, Nötebron Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Hovaån Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 111b Kommun: Gullspång Lokalnamn: Nötebron Top. Karta: 9E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Robert Andersson Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,8 m Lokalens bredd: 9 m Vattenhastighet: fors (>,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 9 m Grumlighet: - Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 5,2 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs 4 m uppströms bro. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: 5-5% Fina block: 5-5% Påväxtalger: saknas Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 143

146 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 241. Svartälven, nedströms Hällefors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Svartälven Län: 18 Örebro Lokalnummer: 241 Kommun: Hällefors Lokalnamn: nedströms Hällefors Top. Karta: 11 E NO Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 15 m Lokalens maxdjup: 2,5 m Lokalens bredd: 8 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 5,6 C Lokalens medeldjup: 2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: >5% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk gran Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: - saknas C: - - Övrigt 144

147 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 245. Svartälven, uppströms Hällefors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Svartälven Län: 18 Örebro Lokalnummer: 245 Kommun: Hällefors Lokalnamn: uppströms Hällefors Top. Karta: 11 E NO Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 5,6 C Lokalens medeldjup: 2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Övervattensv: saknas Fin detritus: - Sand: - Flytbladsv: saknas Grov detritus: - Grus: - Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fin sten: - Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: - Mossor: saknas Fina block: - Påväxtalger: saknas Grova block: - Häll: - Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av mörkbrun gyttja. 145

148 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Lesjöälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 2543 Kommun: 82 Filipstad Lokalnamn: Blockenhus Top. Karta: 12E SV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Ternsell Provyta (m 2 ):,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: Recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 3,1 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd Björk - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Dålig lokal. I fåran nedströms bron var det för djupt. I lugnflytet var bottnen mjuk och vattendjupet för stort. Proverna togs därför längs kanterna. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. 146

149 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 381. Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Storforsälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 381 Kommun: Storfors Lokalnamn: Agarna (nedströms Storfors) Top. Karta: 11E SV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Lokalens maxdjup:,8 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,9 C Lokalens medeldjup:,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: rosettväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: >5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: <5 % Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: Reningsverk stark C: - - Övrigt 5-15 m uppströms sista alen på vänster sida, 2-4 m ut från stranden. 147

150 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 383. Storforsälven, uppströms Storfors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Storforsälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 383 Kommun: Storfors Lokalnamn: uppströms Storfors Top. Karta: 11 E SV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 8,9 C Lokalens medeldjup: 5,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Övervattensv: saknas Fin detritus: - Sand: - Flytbladsv: saknas Grov detritus: - Grus: - Långskottsv: saknas Fin död ved: - Fin sten: - Rosettväxter: saknas Grov död ved: - Grov sten: - Mossor: saknas Fina block: - Påväxtalger: saknas Grova block: - Häll: - Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av brun gyttjelera. 148

151 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Möckeln, djuphåla Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Möckeln Län: 18 Örebro Lokalnummer: 13 Kommun: Karlskoga Lokalnamn: djuphåla Top. Karta: 1 E NO Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 24 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 1,9 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: - saknas C: Möckeln, mellannivå Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Möckeln Län: 18 Örebro Lokalnummer: 131 Kommun: Karlskoga Lokalnamn: mellannivå Top. Karta: 1 E NO Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / 1427 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 1,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 1,9 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: grå-ljusbrun Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: - saknas C:

152 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 221. Sörelgen, NV Killingsviken (djupområde) Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Sörelgen Län: 18 Örebro Lokalnummer: 221 Kommun: Hällefors Lokalnamn: NV Killingsviken (djupområde) Top. Karta: 11 E SO Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 42,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,1 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 5 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: Sörelgen, mellannivå Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Sörelgen Län: 18 Örebro Lokalnummer: 2211 Kommun: Hällefors Lokalnamn: mellannivå Top. Karta: 11 E NO Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 12,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,1 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 5 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C:

153 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 253. Bredreven, djuphåla Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Bredreven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 253 Kommun: Filipstad Lokalnamn: djuphåla Top. Karta: 11 E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,1 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 3,1 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: svart Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: Bredreven, mellannivå Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Bredreven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 2531 Kommun: Filipstad Lokalnamn: mellannivå Top. Karta: 11 E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 1 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 6,1 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 3,1 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: svart Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C:

154 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 31. Lonnen, djuphåla Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Lonnen Län: 18 Örebro Lokalnummer: 31 Kommun: Karlskoga Lokalnamn: djuphåla Top. Karta: 1 E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,1 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: Lonnen, mellannivå Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Lonnen Län: 18 Örebro Lokalnummer: 311 Kommun: Karlskoga Lokalnamn: mellannivå Top. Karta: 1 E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 2,1 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C:

155 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 37. Öjevettern, djuphåla Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Öjevettern Län: 17 Värmland Lokalnummer: 37 Kommun: Storfors Lokalnamn: djuphåla Top. Karta: 1 E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / 1418 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 17 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 1,9 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: - saknas C: Öjevettern, mellannivå Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Öjevettern Län: 17 Värmland Lokalnummer: 371 Kommun: Storfors Lokalnamn: mellannivå Top. Karta: 1 E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 9 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,4 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C:

156 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 341. Daglösen, djuphåla Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Daglösen Län: 17 Värmland Lokalnummer: 341 Kommun: Filipstad Lokalnamn: djuphåla Top. Karta: 11 E SV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / 1497 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 23,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,1 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 3 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkbrun-svart Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: - saknas C: Daglösen, mellannivå Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Daglösen Län: 17 Värmland Lokalnummer: 3411 Kommun: Filipstad Lokalnamn: mellannivå Top. Karta: 11 E SV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 13 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,1 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: - m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: brungrå Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp stark B: - saknas C:

157 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Daglösen, Norra delen Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Daglösen Län: 17 Värmland Lokalnummer: 3415 Kommun: Filipstad Lokalnamn: Norra delen Top. Karta: 11 E SV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Ternsell/M. Christensson Provyta (m 2 ):,218 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 12,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,8 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: 5 m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: svart Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Oljelukt! 155

158 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT OCH INDEX 26 Antal taxa och individtäthet Rinnande vatten Vattendrag Lokal Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 46 (högt) 32, (mycket högt) 1494 (måttligt högt) Hovaån 111b. Nötebron 26 (måttligt högt) 16,2 (måttligt högt) 879 (måttligt högt) Svartälven 241. nedströms Hällefors 24 (lågt) 1,8 (lågt) 373 (mycket högt) Svartälven 245. uppströms Hällefors 14 (mycket lågt) 6,6 (mycket lågt) 1 (måttligt högt) Lesjöälven Blockenhus 13 (mycket lågt) 5,2 (mycket lågt) 177 (mycket lågt) Storforsälven 381. Agarna (ned Storfors) 35 (måttligt högt) 15,8 (måttligt högt) 7844 (mycket högt) Storforsälven 383. uppströms Storfors 9 (mycket lågt) 4,6 (mycket lågt) 144 (måttligt högt) Sjöar Sjö Station Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet Möckeln 13. djuphåla 7 (måttligt högt) 4, (mycket hög) Möckeln 131. mellannivå 14 (högt) 8, (hög) Sörelgen 221. NV Killingsviken (djupområde) 1 (mycket lågt),4 18 (mycket låg) Sörelgen mellannivå 8 (måttligt högt) 3,2 257 (måttligt hög) Bredreven 253. djuphåla 3 (lågt) 2,2 826 (måttligt hög) Bredreven mellannivå 8 (måttligt högt) 5,8 771 (måttligt hög) Lonnen 31. djuphåla 7 (måttligt högt) 4, (mycket hög) Lonnen 311. mellannivå 21 (måttligt högt) 12, (hög) Öjevettern 37. djuphåla 3 (lågt) 2, 898 (mycket hög) Öjevettern 371. mellannivå 6 (måttligt högt) 4,2 133 (måttligt hög) Daglösen 341. djuphåla 6 (måttligt högt) 3, (mycket hög) Daglösen mellannivå 8 (måttligt högt) 4,6 771 (måttligt hög) Daglösen Norra delen 4 (lågt) 1,6 33 (måttligt hög) 156

159 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Tillstånd och avvikelser Rinnande vatten Vatten- Lokal Diversitetsindex ASPT-index drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 4,41 (1) 1,5 (1) 5,4 (3),91 (1) Hovaån 111b. Nötebron 3,26 (3) 1,1 (1) 5,1 (4),86 (2) Svartälven 241. nedströms Hällefors 3,1 (3) 1,2 (1) 4,1 (5),69 (3) Svartälven 245. uppströms Hällefors 2,62 (4),89 (2) 4, (5),67 (3) Lesjöälven Blockenhus 1,17 (5),4 (4) 4,4 (5),73 (3) Storforsälven 381. Agarna (ned Storfors) 2,85 (4),97 (1) 4,4 (5),73 (3) Storforsälven 383. uppströms Storfors 1,61 (5),55 (4) 1,5 (5),25 (5) Vatten- Lokal Danskt faunaindex Surhetsindex drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 5 (3) 1, (1) 11 (1) 1,83 (1) Hovaån 111b. Nötebron 6 (2) 1,2 (1) 7 (2) 1,17 (1) Svartälven 241. nedströms Hällefors 3 (5),6 (4) 2 (5),33 (4) Svartälven 245. uppströms Hällefors 4 (4),8 (3) 3 (4),5 (4) Lesjöälven Blockenhus 4 (4),8 (3) 4 (4),67 (3) Storforsälven 381. Agarna (ned Storfors) 4 (4),8 (3) 6 (3) 1, (1) Storforsälven 383. uppströms Storfors 1 (5),2 (5) (5), (5) Förklaring: Tillståndsklass: 1 = mycket högt index, 2 = högt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index och 5 = mycket lågt index Avvikelseklass: 1 = Ingen eller liten avvikelse, 2 = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse och 5 = mycket stor avvikelse Sjöar Sjö Station BQI-index O/C-index Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Möckeln 13. djuphåla 2,3 (3) 1,14 (1) 4, (2) 2,11 (1) Möckeln 131. mellannivå 3, (3) 1,5 (1) 1,4 (2) 6,1 (1) Sörelgen 221. NV Killingsviken (djupområde), (5), (5) 2,4 (2) 3,61 (1) Sörelgen mellannivå 3,1 (2) 1,54 (1) 2,7 (2) 3,19 (1) Bredreven 253. djuphåla 3, (3) 1,5 (1) 4,8 (3) 1,76 (1) Bredreven mellannivå 2,7 (3) 1,34 (1) 3,1 (2) 2,72 (1) Lonnen 31. djuphåla 1, (5),5 (4), (1) - (1) Lonnen 311. mellannivå 1,8 (4),9 (2) 27,6 (5),31 (4) Öjevettern 37. djuphåla 1, (5),5 (4) 4,3 (2) 1,99 (1) Öjevettern 371. mellannivå, (5), (5) 3,5 (2) 2,45 (1) Daglösen 341. djuphåla 2, (4) 1, (1) 3,8 (2) 2,22 (1) Daglösen mellannivå 2,7 (3) 1,34 (1),8 (2) 1,5 (1) Daglösen Norra delen, (5), (5) 8, (3) 1,6 (1) Förklaring: Tillståndsklass (O/C): 1 = mycket lågt index, 2 = lågt, 3 = måttligt lågt index, 4 =högt index och 5 = mycket högt index Tillståndsklass (BQI): 1 = mycket högt index, 2 = högt, 3 = måttligt högt index, 4 = lågt index och 5 = mycket lågt index Avvikelseklass: 1 = Ingen eller liten avvikelse, 2 = måttlig avvikelse, 3 = tydlig avvikelse, 4 = stor avvikelse och 5 = mycket stor avvikelse 157

160 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Bedömning av påverkan Rinnande vatten Vattendrag Lokal Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org. material Gullspångsälven 13. Åråsforsarna ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Hovaån 111b. Nötebron ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Svartälven 241. nedströms Hällefors ingen eller obetydlig betydlig Svartälven 245. uppströms Hällefors ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Lesjöälven Blockenhus ingen eller obetydlig betydlig Storforsälven 381. Agarna (ned Storfors) ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Storforsälven 383. uppströms Storfors ingen eller obetydlig betydlig Vattendrag Lokal Bedömning av påverkan Gullspångsälven 13. Åråsforsarna Annan påverkan ingen eller obetydlig Hovaån 111b. Nötebron ingen eller obetydlig Svartälven 241. nedströms Hällefors betydlig Svartälven 245. uppströms Hällefors ingen eller obetydlig Lesjöälven Blockenhus betydlig Storforsälven 381. Agarna (ned Storfors) ingen eller obetydlig Storforsälven 383. uppströms Storfors ingen eller obetydlig Bedömning av tillstånd och påverkan Sjöar Sjö Station Bedömning av tillstånd Näringstillgång Syreförhållanden Möckeln 13. djuphåla Måttligt näringsrikt Måttligt syrerika Möckeln 131. mellannivå Måttligt näringsrikt Måttligt syrerika Sörelgen 221. NV Killingsviken (djupområde) ingen bedömning Ingen bedömning Sörelgen mellannivå Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerika eller mycket syrerika Bredreven 253. djuphåla Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrefattiga eller mycket syrefattiga Bredreven mellannivå Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Måttligt syrerika Lonnen 31. djuphåla Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerika Lonnen 311. mellannivå Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerika Öjevettern 37. djuphåla Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattiga eller mycket syrefattiga Öjevettern 371. mellannivå Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerika Daglösen 341. djuphåla Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Måttligt syrerika Daglösen mellannivå Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Måttligt syrerika Daglösen Norra delen Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrefattiga eller mycket syrefattiga Sjö Möckeln Möckeln Sörelgen Sörelgen Bredreven Bredreven Lonnen Lonnen Öjevettern Öjevettern Daglösen Daglösen Daglösen Station 13. djuphåla 131. mellannivå 221. NV Killingsviken (djupområde) mellannivå 253. djuphåla mellannivå 31. djuphåla 311. mellannivå 37. djuphåla 371. mellannivå 341. djuphåla mellannivå Norra delen Bedömning av påverkan Näringsämnen Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen bedömning Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark Betydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 158

161 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Antal taxa och individtäthet Rinnande vatten Vattendrag Lokal Totalantal taxa Gullspångsälven 13. Åråsforsarna Hovaån 111b. Nötebron Svartälven 241. ned Hällefors Svartälven 245. upp Hällefors Lesjöälven Blockenhus Storforsälven 381. ned Storfors Storforsälven 383. upp Storfors Vattendrag Lokal Medelantal taxa/prov Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 2,7 15, 15,7 19,3 25, 19, 23,8 21,8 22,2 19,4 34,2 31,2 23,6 23,2 24,6 24, 34, 32 Hovaån 111b. Nötebron 2, 17, 14,7 17, 18,7 17,4 2,8 21,2 2,8 17,2 17,4 15, 17,6 16,2 Svartälven 241. ned Hällefors 16,7 12,3 7, 19, 13, 14,4 23,4 18,6 11, 11,6 5,6 9,4 15, 1,8 Svartälven 245. upp Hällefors 1,8 14,6 6,6 Lesjöälven Blockenhus 8, 5,7 8, 11, 7,3 4,4 7,8 1, 14, 13, 12,2 9, 8,8 4,8 1,2 7, 11,4 5,2 Storforsälven 381. ned Storfors 13, 8,3 8,7 1, 16,3 8,2 11, 14,8 11,8 12,2 15,2 14,8 1,4 17,8 6, 15,2 18,8 15,8 Storforsälven 383. upp Storfors 7,6 2,8 4,6 Vattendrag Lokal Täthet (individer / m 2 ) Gullspångsälven 13. Åråsforsarna Hovaån 111b. Nötebron Svartälven 241. ned Hällefors Svartälven 245. upp Hällefors Lesjöälven Blockenhus Storforsälven 381. ned Storfors Storforsälven 383. upp Storfors Sjöar Sjö Station Totalantal taxa Möckeln 13. djuphåla Möckeln 131. mellannivå Sörelgen 221. djupområde Sörelgen mellannivå Bredreven 253. djuphåla Bredreven mellannivå Lonnen 31. djuphåla Lonnen 311. mellannivå Öjevettern 37. djuphåla Öjevettern 371. mellannivå Daglösen 341. djuphåla Daglösen mellannivå Daglösen Norra delen Sjö Station Medelantal taxa/prov Möckeln 13. djuphåla 7,2 4,8 4,8 5,4 3,8 5,6 4,8 Möckeln 131. mellannivå 4,9 3,8 3,8 5,7 4,4 4,5 3,9 7,1 5,8 4,6 4,4 5,8 5,2 9,4 8,6 Sörelgen 221. djupområde,6 1,2,4 Sörelgen mellannivå 1,7 2,2 2,5 2,4 2,5 2,1 4,5 5,4 3,2 2,6 3,2 Bredreven 253. djuphåla 2,9 2,9 1,5 1,7 2,7 2,2 2,1 1,4 1,4 2,,4,4, 1,2 2,2 Bredreven mellannivå 4,8 7,4 6,8 4,4 2,2 7,4 5,8 Lonnen 31. djuphåla 3,4 3,6 4,4 Lonnen 311. mellannivå 5,2 8, 12,6 Öjevettern 37. djuphåla 3,8 5, 2,8 4,6 2,4 4,2 2, Öjevettern 371. mellannivå 4,7 3,7 1,8 3,6 2,9 3,3 2,8 4,8 4,2 4,4 5,4 4,4 4,4 4,8 4,2 Daglösen 341. djuphåla 1,9 2,3 2,8 2,7 2,3 2, 3,3 2,3 1,4 2,4 1,4 1,4 1,6 1,4 3,4 Daglösen mellannivå 4,4 5,8 3,4 3,4 3,6 4,6 4,6 Daglösen Norra delen 1,2 2,2 1,6 159

162 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Sjö Station Individtäthet (individer / m 2 ) Möckeln 13. djuphåla Möckeln 131. mellannivå Sörelgen 221. djupområde Sörelgen mellannivå Bredreven 253. djuphåla Bredreven mellannivå Lonnen 31. djuphåla Lonnen 311. mellannivå Öjevettern 37. djuphåla Öjevettern 371. mellannivå Daglösen 341. djuphåla Daglösen mellannivå Daglösen Norra delen Bedömningar av påverkan Vattendrag Lokal Bedömning av näringsämnespåverkan Gullspångsälven 13. Åråsforsarna A A A A A A A A A A A A A A A A A A Hovaån 111b. Nötebron B A B B A B B A A A A A A A Svartälven 241. ned Hällefors B B B B B B B A A A - B B B Svartälven 245. upp Hällefors A A A? Lesjöälven Blockenhus se text i rapporten A A A A B B A A A A B Storforsälven 381. ned Storfors B B B B B C B B B B B B B B B B B A? Storforsälven 383. upp Storfors A B B? Påverkan av näringsämnen/organiskt material: A = Ingen eller obetydlig, B = Betydlig, C = Stark eller mycket stark - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras.? Markerar att bedömningen är ett gränsfall till annan bedömningsklass. Bedömningar av tillstånd och påverkan Sjöar Sjö Station Bedömning av näringssituation Möckeln 13. djuphåla B B B B B B B Möckeln 131. mellannivå B B B B B B B A B B B B B B B Sörelgen 221. djupområde A* A - Sörelgen mellannivå A A A A A A A A A A A Bredreven 253. djuphåla B B B B B B B B B B B B B B A Bredreven mellannivå B B B B B B A Lonnen 31. djuphåla C B C Lonnen 311. mellannivå C B C Öjevettern 37. djuphåla C C C C C B C Öjevettern 371. mellannivå B B B B B B B C C C C C C B C Daglösen 341. djuphåla B B B B B B B B B B B B B B A Daglösen mellannivå B B B B B B A Daglösen Norra delen B* B A Förhållanden: A = Näringsfattiga eller mycket näringsfattiga, B = Måttligt näringsrika, C = Näringsrika eller mycket näringsrika - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras. 16

163 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Sjö Station Bedömning av syresituation Möckeln 13. djuphåla B B B B B B B Möckeln 131. mellannivå B B B A A A A A B B B B B B B Sörelgen 221. djupområde C* A - Sörelgen mellannivå A A A A A A A A A A A Bredreven 253. djuphåla C C C C C C C C B B C C C C C Bredreven mellannivå B B B B B B B Lonnen 31. djuphåla C B B Lonnen 311. mellannivå B B B Öjevettern 37. djuphåla C C C B C B C Öjevettern 371. mellannivå B B B B B B B B B B B B B B B Daglösen 341. djuphåla C C C C C C C C C C C C C C B Daglösen mellannivå B B B B B B B Daglösen Norra delen C B C Förhållanden: A = Syrerika eller mycket syrerika, B = Måttligt syrerika, C = Syrefattiga eller mycket syrefattiga - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras. * Markerar att bedömningen varit osäker, främst beroende på att antalet indikatorer varit få eller saknats helt. 161

164 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar BILAGA 8 Länsstyrelsens undersökningar år

165 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Kalkningens effektkontroll, Länsstyrelsen i Örebro län Station Datum ph Alk. Kond. Färg Y_koord X_koord mekv/l ms/m mg Pt/l Angsjön utlo ,3,6 3, Angsjön utlo ,2,7 4, Bergtjärn562 utlo ,8,4 2, Bergtjärn562 utlo ,2,12 3, Bredsjön425 utlo ,1,1 2, Bredsjön425 utlo ,4,1 3, Fisklösen utlo ,9,2 2, Fisklösen utlo ,4,4 2, Fisklösen199 utlo ,3,13 3, Fågelsjön utlo ,8,2 2, Fågelsjön utlo ,2,5 3, Gilsåssjön utlo ,2,7 2, Gilsåssjön utlo ,3,8 3, Grecken norr ,4,6 3, Gåssjön utlo ,9,4 3, Gåssjön utlo ,8,3 3, Hecklan utlo ,,7 3, Hecklan utlo ,2,12 3, Holmsjön283 utlo ,5,8 2, Holmsjön283 utlo ,7,8 2, Holmsjön427 utlo ,1,2 2, Holmsjön427 utlo ,4,9 3, Holmsjön586 utlo ,3,1 3, Holmsjön81 utlo ,5,1 2, Holmsjön81 utlo ,,6 3, Håkanbolbäcken utlo ,2,7 5, Håkanbolbäcken utlo ,2,9 5, Håkanbolbäcken utlo ,9,6 5, Håkanbolbäcken utlo ,4,18 7, Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,9,4 5, Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,1, 5, Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,5,1 5, Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,1,6 6, Hänglandstjärn ,,1 2, Hänglandstjärn ,3,1 2, Immen utlo ,6,1 3, Immen utlo ,7,9 3, Kroktjärn564 utlo ,9,1 2, Kroktjärn564 utlo ,2,7 3, Kvarnbäcken ,1, 1, Kvarnbäcken ,4,7 2, Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,9,6 2, Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,3,7 2, L Högsjön utlo ,3,5 3, L Högsjön utlo ,5,1 3, L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,3, 2,

166 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Kond. Färg Y_koord X_koord mekv/l ms/m mg Pt/l L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,2,7 3, L Sandsjön utlo ,8,1 2, L Sandsjön utlo ,1,12 4, L Tomsjön utlo ,8, 2, L Tomsjön utlo ,4,8 3, Lersjön utlo ,4,6 2, Lersjön utlo ,8,12 3, Likalampi573 utlo ,8, 1, Likalampi573 utlo ,2,8 3, Lobergs-Abborrtjärn norr ,5,7 3, Lobergs-Abborrtjärn norr ,5,7 3, Lobergstjärn utlo ,7,1 3, Lobergstjärn utlo ,8,14 3, Lundsfjärden utlo ,9,2 2, Lundsfjärden utlo ,4,7 3, Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,6, 2, Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,3,6 3, Malen utlo ,1,2 1, Malen utlo ,3,2 3, Marstrandsbäcken ,2,1 2, Mellansjön387 utlo ,6, 1, Mellansjön387 utlo ,2,8 3, Mettjärn utlo ,1,1 2, Mettjärn utlo ,1,26 5, Mången53 utlo ,7,4 2, Mången53 utlo ,2,7 2, Mörttjärn171 utlo ,3,5 2, Mörttjärn171 utlo ,4,6 2, N Svensken utlo ,9,5 3, N Svensken utlo ,2,12 4, Nedre Sävsjön utlo ,1,2 2, Nedre Sävsjön utlo ,3,7 3, Noren utlo ,,4 3, Noren utlo ,4,6 3, Norrgryten utlo ,9,6 3, Norrgryten utlo ,3,6 3, Norr-Ämten utlo ,7,2 2, Norr-Ämten utlo ,,8 3, Nätsjön utlo ,8,3 2, Nätsjön utlo ,3,11 3, Rågrecken utlo ,7, 2, Rågrecken utlo ,4,6 2, Rösimmen utlo ,2,8 2, Rösimmen utlo ,8,12 3, S Porrtjärnen utlo ,4,7 3, S Porrtjärnen utlo ,2,9 4, S Svensken utlo ,,5 2, S Svensken utlo ,3,12 3,

167 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Kond. Färg Y_koord X_koord mekv/l ms/m mg Pt/l Sarvtjärnen utlo ,8,3 2, Sarvtjärnen utlo ,3,5 3, Skomakarsjön utlo ,9,1 3, Skomakarsjön utlo ,2,1 3, Skärjen31 utlo ,1,, Skärjen31 utlo ,,7 3, Smalesjön utlo ,7,24 4, Smalesjön utlo ,4,61 8, St Flosjön utlo ,3,6 2, St Flosjön utlo ,5,7 2, St Glattjärnen utlo ,6,11 3, St Glattjärnen utlo ,,11 2, St Hällsjön utlo ,,1 2, St Hällsjön utlo ,9,1 3, St Sandsjön utlo ,8,2 2, St Sandsjön utlo ,2,15 4, St Tomsjön utlo ,4,11 3, St Ämten utlo ,6, 8, St Ämten utlo ,5,6 3, Stensjön391 utlo ,2,3 2, Stensjön521 utlo ,,2 2, Stensjön521 utlo ,3,9 2, Sundsjön417 utlo ,7,2 2, Sundsjön417 utlo ,4,1 3, Svarttjärn65 utlo ,3, 3, Svarttjärn65 utlo ,4,1 3, Sävsjön33 utlo ,6,8 7, Sävsjön33 utlo ,6,15 8, Sävsjön58 utlo ,1,5 3, Sävsjön58 utlo ,1,4 3, Sör-Ämten utlo ,9,4 3, Sör-Ämten utlo ,3,6 3, Trehörningen4 utlo ,9,4 3, Trehörningen4 utlo ,4,9 3, Trehörningen53 utlo ,1,1 2, Trehörningen53 utlo ,3,8 3, Tvärådammen utlo ,9,3 2, Tvärådammen utlo ,4,1 3, V Björntjärn utlo ,1,18 4, Vartjärn utlo ,3,9 3, Vasselsjön utlo ,,1 3, Vasselsjön utlo ,4,1 1, Våtsjön utlo ,3,1 5, Våtsjön utlo ,7,11 4, Åbydammen utlo ,5,1 3, Åbydammen utlo ,9,7 4, Älgsimmen utlo ,2,1 2, Älgsimmen utlo ,6,8 3,

168 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Kond. Färg Y_koord X_koord mekv/l ms/m mg Pt/l Älgtjärnen6 utlo ,1,2 2, Älgtjärnen6 utlo ,, 2, Ö Björntjärn utlo ,,4 3, Ö Djupedalstjärn utlo ,8,11 3, Ö Djupedalstjärn utlo ,2,18 4, Öfallstjärn ,9,13 3, Öfallstjärn ,7,8 3, Östersjön388 utlo ,7, 7, Östersjön388 utlo ,2,7 2, Övartjärn utlo ,2,4 2, Övartjärn utlo ,6,16 3, Övartjärnsbäcken ,2,4 2, Övartjärnsbäcken ,2,4 2, Övartjärnsbäcken ,8,1 2, Övartjärnsbäcken ,7,11 3,

169 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Referenssjön Limmingsjön i Örebro Län (ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet) X6684 Y Datum Djup Siktdjup Temp. ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk. m m C ms/m25 mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,5 -,1 6,83 3,26,164,59,9,11, ,5-2,4 6,32 2, , ,5 3,6 11,4 6,87 2,89,15,52,84,11, ,5 3,8 19,7 6,92 2,97,153,52,8,11, ,5 4,1 11,2 6,78 3,1,151,53,79,1, ,3 6,38 2, ,91 Datum Djup SO4_IC Cl Fluorid NH4-N NO 23 -N Tot-N PO4-P Tot-P Abs._OF m mekv/l mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/ ,5,68,66, , , , ,5,61,55, , ,5,6,62, , ,5,61,63, , ,76 Datum Djup Abs._F Si TOC Fe Mn Cu Zn Al Cd m 42/5 mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,5,79 1,15 6,8 66 9, ,5, ,5,78 1,19 6, ,1 9,1 75, ,5,49,41 7, ,5,49,18 6, ,83 3,6 3, , Datum Djup Pb Cr Ni Co As V Kfyll m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m , , , ,5 1,6,31,2,32,31,16 3, , , ,5,32,19,2,15,32,9 3,

170 GULLSPÅNGSÄLVEN 26 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Referensvattendraget Trösälven i Örebro län (ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet) X:65967 Y:1427 År Månad Dag Djup Temp. ph Kond_25 Ca Mg Na K m C ms/m25 mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,1,8 6,85 5,98,298,135,148, ,2,4 6,87 6,18,311,14,14, ,2 1,3 7,3 6,38,322,142,145, ,2 2,6 7,5 5,19,25,113,141, ,1 12,1 7,27 5,41,26,119,128, ,2 21,2 7,45 5,73,29,124,131, ,1 18,6 7,2 6,64,347,145,139, ,1 19, 6,97 6,52,354,14,144, ,1 15,9 7,36 5,99,33,125,129, ,2 1,9 7,16 5,9,297,126,134, ,1 3,5 6,8 5,53,267,117,13, ,2 4,3 6,87 5,43,277,12,126,14 År Månad Dag Alk./Acid. SO4_IC Cl Fluorid NH4-N NO2+NO3-N Tot-N_ps mekv/l mekv/l mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l ,31,69,15, ,334,73,161, ,342,73,144, ,234,62,149, ,275,63,126, ,35,59,132, ,43,59,132, ,42,6,15, ,329,63,143, ,38,61,144, ,262,62,139, ,252,64,128, År Månad Dag PO4-P Tot-P Abs._OF Abs._F Si TOC µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l ,119,16 2,64 7, ,92,8,96 6, ,9,77 1,27 6, ,121,19 2,33 6, ,14,82 1,61 7, ,77,64 3,4 5, ,67,46 2, 5, ,55,36 1,17 4, ,65,51 1,65 5, ,62,46 1,5 5, ,118,13 2,31 7, ,152,142 2,55 8,1 169

171 ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 35 medarbetare och ca 22 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med 4 laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i England, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Sundsvall Söderhamn Västerås Uppsala Karlstad Stockholm Örebro Södertälje Uddevalla Linköping Jönköping Växjö Halmstad Malmö ALcontrol AB Box KARLSTAD Besöksadress: Bromsgatan 4A Hemsida: