GULLSPÅNGSÄLVEN 2015

Transkript

1 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Matilda Norberg, Karlskoga kommun Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Ann-Charlotte Norborg Carlsson Ann-Charlotte Norborg Carlsson Susanne Holmström Ann-Charlotte Norborg Carlsson Tel E-post: Omslagsfoto: Östersjön vid Riddarnäset (station 3091) (Foto: Marcus Andersson, Alcontrol AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR...1 BAKGRUND...13 AVRINNINGSOMRÅDET REFERENSER...20 BILAGA 1. Metodik...25 BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi - tabeller för år 2015 samt tidsserier...59 BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag år BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år BILAGA 5. Statusklassning av vattenkemi för treårsperioden BILAGA 6. Vattenföring, ämnestransport, punktutsläpp och nedfall på sjöytor...95 BILAGA 7. Väderförhållanden år BILAGA 8. Resultat från undersökning av växtplankton BILAGA 9. Resultat från undersökning av kiselalger BILAGA 10. Resultat från undersökning av bottenfauna BILAGA 11. Resultat från övrig miljöövervakning

4

5 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar TEXTKOMMENTAR På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund utförde ALcontrol AB undersökningar av vattenmiljön i Gullspångsälvens avrinningsområde år Årets undersökningar, som omfattade vattenkemi, växtplankton, påväxt (kiselalger) och bottenfauna, följde Kontrollprogram för Gullspångsälvens avrinningsområde, daterat augusti Väderförhållanden Mildare än vanligt, särskilt under vintern Årsmedeltemperaturen för år 2015 vid SMHI:s väderstation i Åtorp var 7,2 C, vilket är 1,7 C högre än normalvärdet för perioden Detta gör år 2015 till ett av de fem varmaste åren i tidsserien med startår I Åtorp var flertalet månader utom maj, juni och juli varmare än vanligt. Vid väderstationen i Daglösen var även oktober ett undantag. I januari, februari och december var det 4-6 C varmare än vanligt. Även i mars och november var det cirka 3 C varmare an normalt % större årsnederbörd än vanligt I Åtorp var årsnederbörden (734 mm) 7 % större än normalvärdet för perioden (685 mm). I Daglösen och Fredriksberg var årsnederbörden % över den normala. Vid väderstationerna i både Åtorp, Daglösen och Fredriksberg var april och oktober särskilt torra månader. Också februari, juni och augusti (i Fredriksberg även november och december) var månader med nederbördsmängder under de normala. Vid alla tre väderstationerna var det regnigast i januari, maj, juli och september. Vattenföring Cirka 20 % högre vattenföring än normalt Årsmedelvattenföringen i Gullspångsälven vid Gullspångs kraftverk var 73 m 3 /s år 2015, vilket är 20 % högre än normalt (medelvärde : 61 m 3 /s). Flödena var högre än vanligt under större delen av året utom i maj, september och november (Figur 1). Även i Timsälven och Svartälven var årsmedelvattenföringen 22 respektive 14 % högre än normalt. I de nedre delarna av både Timsälven, Svartälven och Letälven förekom nolltappning en handfull dagar under året, främst i augusti. Längre uppströms noterades nolltappning i cirka dagar under året. Nolltappning har betydelse för vattenmiljön både direkt, genom att påverka livsmiljön för växter och djur, och indirekt, genom att försämrad vattengenomströmning ökar genomslaget av bland annat utsläpp från punktkällor. Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven vid Gullspångs kraftverk år 2015 (staplar) och månadsmedelvärden för perioden (linje). 1

6 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Transport och arealspecifik förlust Ämnestransporterna av organiskt material var % större än medelvärdet för Ämnestransporterna i Gullspångsälven vid Gullspång (station 1005) uppgick till 1251 ton kväve, 23 ton fosfor och ton organiskt material (analyserat som TOC) år Till följd av att vattenföringen var något högre än vanligt var 2015 års transporter av både näringsämnet fosfor (+8 %) och syreförbrukande organiskt material (+32 %) större än medelvärdet för perioden för Gullspångsälven. Ämnestransporten av kväve med Gullspångsälven var dock något mindre än normalt (-7 %). Också för Svartälven (station 2001) och Timsälven (station 3001) var särskilt TOC-transporten avsevärt större än vanligt (drygt 40 %). I dessa båda älvar var även kvävetransporten drygt 10 % större än normalt. I Timsälven var även fosfortransporten aningen större (+4 %), medan denna var mindre i Svartälven (-18 %). Höga arealspecifika förluster av både kväve och fosfor i Hovaån Arealförlusterna av kväve var år 2015 låga eller måttligt höga med ingen eller obetydlig avvikelse från beräknade jämförvärden vid alla provplatser utom en. Högst var kväveförlusten i Hovaån (station 1101), där den bedömdes som hög med stor avvikelse från jämförvärdet. Hög kväveförlust motsvarar normala förluster från åker i slättbygd. Även fosforförlusterna var oftast låga eller måttligt höga med ingen/obetydlig eller tydlig avvikelse från beräknade jämförvärden. Hög fosforförlust med mycket stor avvikelse från jämförvärdet noterades endast för Hovaån (station 1101). Hög fosforförlust motsvarar normala förluster från åker i öppet bruk. Hovaån påverkas främst av jordbruk och enskilda avlopp. Utsläpp från reningsverken i Hova och Älgarås utgör en mycket liten del av den totala transporten, speciellt för fosfor. Vattenkemi - näringsämnen Högst näringsämneshalter i Hovaån och Skagersholmsån De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga fosformedelhalter och måttligt höga kvävemedelhalter år I Skagersholmsån (station 1201) och Hovaån (station 1101), där särskilt Hovaån är kraftigt påverkad av kringliggande jordbruksmark, var dock medelhalterna av kväve höga respektive mycket höga. I Hovaån var även medelhalten av fosfor mycket hög. I Hovaån noterades de högsta halterna av näringsämnena fosfor och kväve i samband med stark grumlighet, vilket påvisar erosion från jordbruksmark (Figur 2). Figur 2. Värden för fosfor och turbiditet i Hovaån (station 1101) år Genomslag av avloppsvatten från Filipstads reningsverk i norra delen av Daglösen i mars I norra delen av Daglösen (station 3415) noterades tre gånger högre halter av kväve och fosfor i bottenvattnet (12 m) jämfört med ytvattnet (0,5 m) vid provtagning från is i mars. Vid samma provtillfälle klassades även ammoniumkvävehalten som hög (780 µg/l) samtidigt som värdena för konduktivitet och alkalinitet var förhöjda. Sannolikt var detta ett genomslag av avloppsvatten från reningsverket i samband med liten vattenomsättning i sjön. Ammonium är kraftigt syreförbrukande och kan under vissa betingelser omvandlas till ammoniak. Både ammonium och ammoniak är giftigt för fisk. Vid aktuell temperatur och ph-värde var ammoniakhalten sannolikt inte skadlig för fisk. 2

7 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Förhöjd fosforhalt i Lonnens bottenvatten I några sjöar var fosforhalterna förhöjda i bottenvattnet. Förutom norra delen av Daglösen (se stycket ovan) gällde detta främst Lonnen (station 3010), där fosforhalterna var 2,5 gånger högre i bottenvattnet jämfört med ytvattnet i augusti. Vid detta tillfälle rådde svagt syretillstånd (3,6 mg/l), varför periodvis syrebrist i sedimentet kan ha bidragit till haltförhöjningen av fosfor (interngödning, det vill säga. fosforläckage från sedimentet i samband med syrebrist). Hög eller god näringsstatus förutom i Lonnen och Hovaån, där den var måttlig Statusen avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag och Näringsämnen i sjöar för treårsperioden vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) var hög eller god vid samtliga provplatser utom två (Figur 6, sidan 9). I Lonnen (station 3010) och Hovaån (station 1101) klassades dock näringsstatusen som måttlig. I Lonnen påvisade vattenkemin en klass sämre näringsstatus än växtplankton Vid 2015 års undersökning av växtplankton i sjöarna Öjevettern (station 3070) och Lonnen (station 3010) påvisades god sammanvägd näringsstatus i båda sjöarna. För Öjevettern stämde denna bedömning överens med den för vattenkemin, medan den för Lonnen var en klass sämre för vattenkemin (måttlig). Vattenkemin indikerade en klass bättre näringsstatus i Timsälven vid Alkvetterns utlopp och Älgälven nedströms Sävenfors jämfört med kiselalger År 2015 undersöktes 18 kiselalgslokaler i Gullspångsälvens avrinningsområde, varav 14 bedömdes ha hög status avseende indexet IPS. IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organiska förorening. Tre lokaler, Ullvettern (3051), Timsälven vid Alkvetterns utlopp (3021) och Älgälven nedströms Sävenfors (2241), hade något sämre näringsstatus (god). För lokalerna 3021 och 2241 var detta en klass sämre jämfört med den för vattenkemin, vilken bedömdes som hög. (Ullvettern undersöktes inte med avseende på vattenkemi år 2015.) Undersökningen av kiselalger indikerade sämst näringsstatus (måttlig) för Kroppaälven nedströms fiskodling (3701), men vid denna lokal tas inga prover för vattenkemisk analys. Vattenkemin påvisade oftast minst en klass bättre näringsstatus än bottenfaunan Vid 2015 års undersökningar av bottenfauna bedömdes statusen med avseende på näringsämnen som god eller hög för 10 av 18 lokaler vid Medins expertbedömning, medan den för övriga lokaler klassades som måttlig. Liksom för vattenkemin var näringsstatusen bedömd utifrån bottenfaunan måttlig för Lonnen och Hovaån. Vid jämförelse av statusklassningen för vattenkemi och bottenfauna var statusen oftast en, ibland två, klasser bättre för vattenkemin. De största skillnaderna förekom i Storforsälven, upp- (3083) och nedströms (3082) Storforsälven samt Möckeln (1030). Vid dessa lokaler var näringsstatusen hög för vattenkemin och måttlig för bottenfaunan. Att bottenfaunan ofta påvisar sämre näringsstatus jämfört med vattenkemin beror på att bottenfaunaorganismerna uppehåller sig ovanpå eller nedgrävda i sedimentet, där miljöförhållandena kan vara sämre än i vattenmassan ovanför. Vattenkemi - klorofyll Kvalitetsfaktorn klorofyll uppnådde inte god status i åtta av tio sjöar Klorofyll ger ett grovt mått på mängden växtplankton (alger). I Lersjön (station 3510) och Bredreven (station 2530) var klorofyllhalterna låga i augusti Norra (station 3415) och centrala (station 3410) Daglösen, Öjevettern (station 3070) och Möckeln (station 1030) hade måttligt höga halter. Den högsta klorofyllhalten, som klassades som hög, noterades i Lonnen (station 3010). Vid bedömning av kvalitetsfaktorn Klorofyll i sjöar för treårsperioden enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) uppnåddes inte god status i åtta av de tio undersökta sjöarna. Lersjön (station 3510) och Skagern (station 1010) hade dock hög status. 3

8 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Kväve/fosfor-kvoten påvisade mycket liten eller liten risk för blomning av giftiga alger Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) säger något om risken för blomning av blågrönalger, som kan producera gift. I Lersjön (station 3510), centrala Daglösen (station 3410) och Möckeln (station 1030) var denna kvot över 30 i augusti 2015, vilket påvisar kväveöverskott och mycket liten risk för blomning av giftiga alger. I övriga sjöar var kvoten något lägre och påvisade kväve-fosforbalans, vilket innebär en liten risk för giftalgblomning. Vattenkemi - ljusförhållanden Oftast god eller hög status med avseende på siktdjup, men måttlig i Lonnen Siktdjupet ger information om vattnets färg och grumlighet. Vid provtagningen i augusti 2015 var siktdjupet litet (1,4-2,2 m) i samtliga tio undersökta sjöar (Figur 3). Vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) klassades statusen avseende kvalitetsfaktorn Siktdjup i sjöar för treårsperioden som god eller hög i alla undersökta sjöar utom Lonnen, där den bedömdes som måttlig. samtidigt som förutsättningarna för utspädning och självrening genom sedimentation och nedbrytning är små. Emellertid var vattnet starkt färgat även i Hovaån (station 1101) och Skagersholmsån (station 1201), som ligger långt nedströms i avrinningsområdet. Åtminstone i Hovaån är förklaringen stor tillförsel av humusämnen från jordbruksmark. Figur 3. Siktdjup i sjöar i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde i augusti Ljusblå staplar anger sjöar i delområdet Timsälven, mellanblå stapel sjö i delområdet Svartälven och mörkblå stapel sjö i delområdet Letälven-Gullspångsälven. Streckad linje markerar gränsen mellan mycket litet och litet siktdjup enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a). Över heldragen linje är siktdjupet måttligt stort. Östersjön, Ullvettern och Skagern undersöks bara vart tredje år, senast Betydligt eller starkt färgat vatten Färgtalet avspeglar vattnets innehåll av humus och järn. På flertalet stationer var vattnet betydligt eller starkt färgat år 2015 (mätt som absorbans, Figur 7, sidan 10). Höga färgtal noterades i avrinningsområdets övre delar, där tillförseln av brunfärgade humusämnen från skog och myr är stor, Starkt grumligt vatten i Hovaån Grumligheten (turbiditeten) anger vattnets innehåll av partiklar som kan vara av både organiskt (växt- och djurdelar) eller oorganiskt (mineralpartiklar) ursprung. Grumligheten (turbiditeten) mättes i rinnande vatten. Generellt var medelgrumligheten lägst i delavrinningsområdet Svartälven, där vattnet vid flertalet provplatser bedömdes som svagt grumligt. I Lesjöälven nedströms Lesjöfors (station 2544) klassades vattnet emellertid som måttligt grumligt. Även i delområdet Timsälven var vattnet måttligt grumligt förutom i Timsälven vid Lunedet (station 3021) respektive vid utloppet i Möckeln (station 3001), där det var betydligt grumligt. Allra grumligast var det i Hovaån (station 1101) i delområdet Letälven-Gullspångsälven, där vattnet bedömdes som starkt grumligt (medelvärde: 21 FNU), främst beroende på erosion från åkermark (Figur 2, sidan 2). I samma delområde hade flertalet övriga provplatser betydligt grumligt vatten. Det enda undantaget var Gullspångsälven (station 1005), där vattnet bedömdes som måttligt grumligt. 4

9 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Vattenkemi organiskt material och syretillstånd Oftast måttligt höga medelhalter av organiskt material Vid flertalet provplatser var 2014 års medelhalter av organiskt material (analyserat som TOC) måttligt höga till följd av tillförsel av humusämnen från skogs- och myrmark. De högsta halterna uppmättes i Hovaån (station 1101) och Skagersholmsån (station 1201), där medelhalterna var mycket höga (19 mg/l respektive 21 mg/l) på grund av tillskott av humusämnen från jordbruksmark och/eller skogsmark. De lägsta halterna uppmättes vid provplatser nedströms större sjöar, där det organiska materialet kan spädas ut, sedimentera och brytas ned. Således var TOChalterna låga i Storforsälven (station 3083 och 3082, nedströms Östersjön och Mögsjön), Timsälven och Lonnen (station 3021 och 3010, nedströms bl.a. Alkvettern), Möckeln (station 1030) och Gullspångsälven (station 1005, nedströms Skagern). Inte helt tillfredsställande syreförhållanden i sjöarna År 2015 var det måttligt syrerikt tillstånd i bottenvattnet i centrala Daglösen. I Lersjön, Öjevettern, Lonnen och Bredreven rådde svagt syretillstånd. Allra sämst var syretillståndet i norra delen av Daglösen och Möckeln, där det var syrefattigt tillstånd (augusti). De undersökta sjöarna är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av syreförbrukande organiskt material (humusämnen och alger) ofta leder till syrebrist i bottenvattnet. I norra delen av Daglösen bidrar utsläpp från Filipstads reningsvek till syrebristen. Bottenfaunaundersökningar styrkte syrebrist i flera sjöar Undersökningen av bottenfauna styrkte att syreförhållandena var sämst i Daglösens norra del, där de bedömdes som mycket syrefattiga. Vid bedömning utifrån bottenfaunan var syretillståndet något bättre i Möckeln, där det klassades som syrefattigt. Syrefattiga förhållanden påvisades även i centrala Daglösen samt i djuphålorna i Öjevettern, Lonnen och Bredreven. Vattenkemi alkalinitet och ph-värde Generellt god motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten, mätt som medianalkalinitet) god i Gullspångsälvens avrinningsområde år I Hovaån (station 1101) var buffertförmågan till och med mycket god. Vid flertalet stationer i delområdet Svartälven klassades buffertkapaciteten som svag, vilket även gällde Lersjön (station 3510) och Skillerälven (station 3502) i delområdet Timsälven samt Skagersholmsån (station 1201) i delområdet Letälven-Gullspångsälven. Mycket svag buffertkapacitet noterades bara vid station 2625 längst upp i avrinningsområdet Svartälven vid Sågen. I de övre delarna av Gullspångsälvens avrinningsområde sker kalkningsinsatser. Utan dessa hade surhetstillståndet sannolikt varit avsevärt sämre. Surstöt noterades i Skagersholmsån i februari Vid flertalet provplatser var vattnets ph-värde tillfredsställande år I Skagersholmsån (station 1201) noterades dock en surstöt i februari (ph-värde: 6,2, alkalinitet: 0,05 mekv/l). Vid ett eller flera tillfällen under året noterades mycket svag buffertkapacitet (alkalinitet >0,05 mekv/l) även i Svartälven vid Sågen (station 2625), Liälven nedströms Fredriksberg (station 2621) och Älgälven nedströms Sävenfors (station 2241). Kiselalgerna bekräftade måttligt sura förhållanden i Skagersholmsån Vid 2015 års undersökning av kiselager (Figur 8, sidan 11) bekräftades måttligt sura förhållanden i Skagersholmsån (station 1201), men även i Älgälven uppströms Sävenfors (station 2242) och Lungälven vid fiskodling (station 3206). I Lesjön (station 2551) påsades till och med surt tillstånd. Varken undersökningarna av växtplankton eller bottenfauna indikerade försurningsproblem vid någon station. 5

10 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Vattenkemi metaller Måttligt höga medelhalter av bly i Lesjöälven och Kilstabäcken Medelhalterna av metaller i vatten var generellt mycket låga eller låga vid de sju provplatserna i avrinningsområdet år Dock var medelhalterna av bly måttligt höga i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (station 2544) och Kilstabäcken (station 3102). I Hovaån noterades en hög blyhalt i januari och tillfälligt måttligt höga halter av bly, koppar och zink, vilket även gällde koppar i Kilstabäcken. I Kilstabäcken förekom mer eller mindre förhöjda molybdenhalter vid samtliga provtillfällen (bedömningsgrunder saknas för molybden). Blyläckage från Lesjöfors industriområde påverkar bottenfaunan I Lesjöälven tillförs vattnet bly främst genom utlakning från deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (ALcontrol 2002a, 2002b och 2004). Bottenfaunan i Lesjöälven (vid Blockenhus, station 2543) har bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Förhöjda blyhalter har också noterats i abborre från Bredreven, nedströms Lesjöfors (ALcontrol 2005). Bottenfaunan i Lesjöälven påvisade måttlig status avseende föroreningspåverkan med gifteffekt Vid undersökningen av bottenfauna i Lesjöälven vid Blockenhus (station 2543) bedömdes bottenfaunan även vara påverkad av något annat än näringsämnen eller försurning, till exempel metaller (måttlig status, Figur 9, sidan 12). Detta indikerades bland annat av sparsamma och låga individtätheter av sländor. Övriga lokaler som undersöktes med avseende på bottenfauna hade god eller hög status avseende föroreningspåverkan med gifteffekter. Nya och äldre utsläpp från metallindustri gav haltförhöjning av molybden, bly, koppar och zink Förklaringen till de förhöjda molybdenhalterna i Kilstabäcken (station 3102) är sannolikt främst nuvarande verksamhet vid metallindustri. Bharat Forge Kilsta AB redovisade inte några utsläpp av bly eller koppar till Kilstabäcken under perioden , varför källan kan vara "gamla synder" via läckage från förorenad mark och/eller sediment. AB Zinkano redovisade inte heller några utsläpp av bly till Hovaån under perioden , varför källan även där kan vara gamla synder. Zinkano redovisar dock utsläpp av koppar och zink. Växtplankton God ekologisk status med avseende på näringsämnen i både Öjevettern och Lonnen Växtplanktonundersökningarna omfattade år 2015 sjöarna Öjevettern och Lonnen i Timsälvens avrinningsområde. Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) bedömdes båda sjöarna ha god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Det förekom dock ett antal trofiindikerande arter, vilket tyder på viss näringspåverkan, och båda sjöarna klassades som måttligt näringsrika. Mängden cyanobakterier (blågrönalger) var mycket liten i båda sjöarna. Riklig förekomst av den besvärsbildande algen Gonyostomum semen i Lonnen Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen, som vissa tidigare år har dominerat växtplanktonsamhället, fanns i augusti 2015 endast i liten mängd i Öjevettern. I Lonnen bedömdes biomassan av Gonyostomum som mycket stor och dominerade liksom tidigare år växtplanktonsamhället. Algen kan hos känsliga personer orsaka hudirritation vid bad och kan orsaka stora problem i vattenverk, eftersom den med sina slemtrådar kan sätta igen filter. Lonnen bedöms ur den aspekten som en mindre lämplig dricksvattentäkt och algen har sannolikt en negativ påverkan på badvattenkvaliteten i båda sjöarna. 6

11 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Kiselalger Kiselalgsindexet IPS indikerade hög näringsstatus för 14 lokaler, god för tre och måttlig för en Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. År 2015 hamnade följande lokaler i klass 1, hög status: Kroppaälven uppströms fiskodling (3702), Lersjön (3511), Daglösen norra (3416), Daglösen centrala (3412), Lungälven vid fiskodling (3206), Lungälven vid väg 63 (3205), Östersjön (3091), Öjevettern (3073), Lesjön (2551), Bredreven (2533), Älgälven uppströms Sävenfors (2242), Skagersholmsån (1201), Skagern (1013) och Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003). Tre lokaler hamnade i klass 2, god status: Ullvettern (3051), Timsälven vid Alkvetterns utlopp (3021) och Älgälven nedströms Sävenfors (2241). Ullvettern låg relativt nära gränsen mot hög status. I Kroppaälven nedströms fiskodling (3701) visade IPS-indexet klass 3, måttlig status. För lokal 3701 låg indexvärdet visserligen nära gränsen mot klass 2, god status, men eftersom andelen föroreningstoleranta kiselalger (% PT) var relativt stor stärks klassningen måttlig status. Sura förhållanden i Lesjön och måttligt surt i Lungälven, Älgälven och Skagersholmsån Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattnet. År 2015 bedömdes 14 av de 18 lokalerna ha alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) förhållanden, det vill säga ingen surhetspåverkan förelåg (Figur 8, sidan 11). ACIDindexet påvisade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minium under 6,4) i Lungälven vid fiskodlingen (3206), Älgälven uppströms Sävenfors (2242) och Skagersholmsån (1201). Det lägsta indexvärdet noterades i Lesjön (2551), som klassades som sur (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Frekvensen missbildade kiselalgsskal antyder en måttlig påverkan av till exempel bekämpningsmedel eller metaller i Kroppaälven nedströms fiskodlingar i Gammelkroppa och Nykroppa Andelen missbildade kiselalgsskal kan visa påverkan av andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och lättnedbrytbart organiskt material, till exempel bekämpningsmedel eller metaller. På de flesta punkterna i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2015 var andelen missbildade skal mindre än 1 %, vilket innebär ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller någon liknande föroreningstyp. I Älgälven nedströms Sävenfors (2241) och Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003) noterades 1,0-1,7 % missbildningar, vilket tyder på en svag påverkan och i Kroppaälven nedströms fiskodling (3701) 3,2 %, vilket antyder måttlig påverkan. Figur 4. Missbildade kiselalgsskal noterades i bland annat Kroppaälven nedströms fiskodling (lokal 3701) år Ett nomalt format skal av Eunotia ambivalens till vänster och ett onormalt format skal (böjning) till höger Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. 7

12 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Bottenfauna Bottenfaunan påvisade hög näringsstatus för fyra lokaler, god för sex och måttlig för åtta Vid 2015 års bottenfaunaundersökningar klassades statusen med avseende på näringsämnespåverkan (eutrofiering) som hög i Bredreven (2531, mellannivå), Sörelgen (2210, djupområde och 2211, mellannivå) och Gullspångsälven nedströms Gullspång (station 1003) vid expertbedömning. I Daglösen (3410, djupområde och 3411, mellannivå), Lonnen (3011, mellannivå), Lesjöälven nedströms Lesjöfors (2543) samt Svartälven upp- (2045) och nedströms (2041) Hällefors bedömdes näringsstatusen som god. För övriga lokaler i i Storforsälven, upp- (3083) och nedströms (3081) Storfors, Öjevettern (3070, djupområde och 3071, mellannivå), Lonnen (3010, djupområde), Hovaån (1101) och Möckeln (1030, djupområde och 1031, mellannivå) klassades näringsstatusen som måttlig vid expertbedömning. I Bredrevens djupområde, 2530, och Daglösens norra del, 3415, påträffades så få organismer att ingen bedömning kunde göras. På lokalerna nedströms Storfors (3081) och Hällefors (2041) kan det inte uteslutas att reningsverken kan ha medfört en ökad påverkan av syreförbrukande ämnen / övergödning vissa år under 2000-talet. Bottenfaunan i Lesjöälven nedströms Lesjöfors uppvisar skador som sannolikt är orsakade av bly Statusen med avseende på annan påverkan än övergödning och försurning, vilken kan vara till exempel metaller eller bekämpningsmedel, bedömdes som hög för 13 av de 18 bedömda lokalerna (Figur 9, sidan 12). För fyra lokaler, Storforsälven nedströms Storfors (3081), Öjevetterns djuphåla (3070), Lonnens djuphåla (3010) och Svartälven nedströms Hällefors (2041), var statusen avseende annan påverkan något sämre och bedömdes som god. I Svartälven nedströms Hällefors (2041) var bottenfaunan mycket artfattig med låga individtätheter, och liksom tidigare år förekom olja. I Lesjöälven nedströms Lesjöfors (2543) var statusen med avseende på annan påverkan måttlig. Även på denna lokal var bottenfaunan mycket artfattig med låga individtätheter. Sländarter noterades sparsamt och i låga tätheter, vilket indikerar påverkan från någon typ av förorening och/eller hydromorfologi (t.ex. litet vattenflöde). I detta fall är orsaken sannolikt främst blyläckage från förorenad mark och sediment inom Lesjöfors industriområde. Mycket syrefattigt i Daglösens norra del och syrefattigt i fem andra sjöar Vid provplatserna i sjöar gjordes även en expertbedömning av syretillståndet. I Daglösens norra del (3415) klassades förhållandena som mycket syrefattiga. Det kan inte uteslutas att syrebristen kan kopplas till utsläpp från Filipstads reningsverk. Förhållanden som klassades som syrefattiga rådde på en eller båda djupnivåerna i Daglösen (3410 och 3411), Öjevettern (3070), Lonnen (3010), Bredreven (2530) och Möckeln (1030 och 1031). Vid övriga provplatser var det måttligt syrerikt eller syrerikt. Samtliga sju lokaler i rinnande vatten bedömdes ha nära neutrala förhållanden. Figur 5. Larver av dagsländan Baetis rhodani utgjorde hälften av indivantalet i Hovaån (lokal 1101b). 8

13 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Figur 6. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag och Näringsämnen i sjöar (treårsmedelvärde ) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriet

14 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Figur 7. Tillståndsbedömning för färgtal (medelvärden år 2015) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriet

15 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Figur 8. Klassning av status avseende surhetsindexet ACID (år 2015) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) vid provplatser för undersökning av kiselalger i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriet

16 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Textkommentar Figur 9. Klassning av status avseende annan påverkan än näringsämnen, surhet och syre (år 2015) enligt Medins Havs- och Vattenkonsulters expertbedömning vid provplatser för undersökning av bottenfauna i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriet

17 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund utförde ALcontrol AB 2015 års undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Årets undersökningar, som omfattade vattenkemi, växtplankton, påväxt (kiselalger) och bottenfauna, följde Kontrollprogram för Gullspångsälvens avrinningsområde, daterat augusti Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades år 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet år Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Samtliga vattenkemiska och biologiska moment utfördes vid av SWEDAC ackrediterade laboratorier. Följande personer deltog vid 2015 års undersökningar: Marcus Andersson, Robert Friberg och Mona Hammar, ALcontrol Karlstad (provtagning av vatten, växtplankton, påväxt-kiselalger och bottenfauna med Ekmanhämtare), Mikael Christensson, Åsa Garberg och Ingrid Hårding, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB (artbestämning och utvärdering av växtplankton), Iréne Sundberg och Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB (artbestämning och utvärdering av påväxt-kiselalger), Anders Boström, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB (provtagning med sparkmetod och artbestämning av bottenfauna), Jonatan Johansson, Hanna Larsson, Martin Liungman och Carin Nilsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB (utvärdering av bottenfauna), Claes Kjörk, Arvika Teknik AB (uppgifter om dygnsvattenföring i vissa älvar), Staffan Ericsson, Karlskoga Energi och Miljö AB (uppgifter om dygnsvattenföring i vissa älvar), Pelle Grahn, Länsstyrelsen i Örebro län (resultat från övrig miljöövervakning i Örebro län), Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (framställning av GIS-kartor), Ann-Charlotte Norborg Carlsson, ALcontrol Karlstad (projektledning, utvärdering av vattenkemi och rapportskrivning), Susanne Holmström, ALcontrol Linköping (kvalitetsgranskning av rapport). Naturvårdsverket har i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs, men intentionerna kan behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3) att: åskådliggöra större ämnestransporter och bidrag från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet med avseende på belastande utsläpp och andra störningar till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för vattenmiljö, belysa effekter i vattenområdet av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. 13

18 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bakgrund Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och cirka 70 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). År 2010 fattade riksdagen beslut om ett förändrat miljömålssystem med Naturvårdsverket utpekat som samordnare av miljömålsuppföljningen. Förutom de 16 miljökvalitetsmålen utgörs miljömålsstrukturen numera även av generationsmål och etappmål (kommer successivt att ersätta delmålen). De grundläggande värdena och de övergripande miljömålsfrågorna är inbakade i strecksatserna till generationsmålet. De fasta åtgärdsstrategierna är avskaffade. Istället ska den nyinrättade parlamentariska Miljömålsberedningen utarbeta miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden. Även det av regeringen år 2002 inrättade Miljömålsrådet är avskaffat. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2000/60/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Alla vatten i Europa ska senast år 2015 ha uppnått god ekologisk och kemisk status. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska tas fram. Vattenmyndigheterna tog i slutet av år 2009 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av Sveriges fem vattendistrikt. Förvaltningsplanen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm. Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljökvalitetsnormera uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sistnämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll. 14

19 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 11, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på cirka personer (SCB 2008). Ytan omfattar 5044 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (78 %, Figur 10). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns avrinningsområde har en mycket stor andel jordbruksmark (27 %). Svartälvensystemet domineras helt av skogsmark (84 %). Delområde 1. Timsälven Figur 10. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SMHI:s VattenWebb, ). Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 79 %, andelen jordbruksmark knappt 5 %, andelen myrmark knappt 3 % och andelen tätort knappt 2 % (SMHI:s VattenWebb, ). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 2430 km 2 (inklusive Imälven.) Andelen sjö är 11 %, skog 84 %, jordbruksmark knappt 1 %, myrmark drygt 3 % och tätort knappt 1% (SMHI:s VattenWebb, ). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 4510 km 2. Andelen sjö är 11 %, andelen skog 81 %, andelen jordbruksmark knappt 3 %, andelen myrmark drygt 3 % och andelen tätort drygt 1 % (SMHI:s VattenWeb, ). Vid Skagerns utlopp vid Gullspång är avrinningsområdet 5031 km 2, varav 13 % är sjö, 78 % skog, drygt 4 % jordbruksmark, drygt 3 % myrmark och drygt 1 % tätort (SMHI:s VattenWebb, ). 15

20 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Avrinningsområdet Figur 11. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriet

21 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Avrinningsområdet Orientering Området berör fyra olika län: Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven, som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad, där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven, som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven, som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven, som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven/Sävälven, som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven cirka en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. Föroreningsbelastande verksamheter I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metalloch verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 12, sidan

22 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Avrinningsområdet De kommunala reningsverken släpper främst ut näringsämnena kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiskt material och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med bland annat kväve, fosfor och syretärande organiskt material. Belastningen från sågverk består huvudsakligen av syretärande organiskt material och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiskt material och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar bland annat till försurning. Dikningar och körskador ökar också läckaget av organiskt material (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, till exempel genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bland annat via sediment och läckage från deponerade slaggrester. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven, verksamheten ligger för närvarande i malpåse ) samt Bharat Forge Kilsta AB (Kilstabäcken). Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako AB (Svartälven vid Hällefors) och Springwire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde (med Eurenco Bofors AB och Cambrex Karlskoga AB), Moelven Valåsen Wood AB (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och AB Zinkano (Hovaån). 18

23 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ Svartälven 25. #Y 7. $ $ Lersjön FILIPSTAD Lungälven $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y Saxån Svartälven #Y % $ #S $ Älgälven $ 19. Norrelgen #Y 20. HÄLLEFORS #Y Daglösen Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Sörelegen Ullvettern 29 #Y Timsälven Ê % $ % # %a ä Svart lven Alkvettern #Y # 11. KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån 35. $ % 17. $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 12. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällor, se bilaga 6. Lantmäteriet

24 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna hör till rapportens bilagedel.) Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014 och Gullspångsälven 1998, 1999, 2000, 2001, , 2003, 2004, 2005, 2006, , 2008, 2009, 2010, 2011, , 2013 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 2001b. Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 2002a. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 2002b. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB Lesjöälven Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöavdelningen. ALcontrol AB Metaller i abborre från Gullspångsälven Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU, Uppsala. Beltrami, M.E. et al Distribution and ecology of Didymosphenia geminata (Lyngbye) M. Schmitdt (Bacillariophyta) in Trentino watercourses (Nothern Italy). Cryptogamie, Algolog ie, 2008, 29 (2): Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. Ericsson, U Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län Rapport till Länsstyrelsen i Värmlands län. Medins Biologi AB. Eriksson, M. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne Statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Kontrollprogram för Gullspångsälvens avrinningsområde, augusti

25 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Referenser Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C. Svensson J-E. & Sundberg I Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB bedömer och klassificerar växtplankton i sjöar. Medins Biologi AB. ( Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phyto-plankton analysis. Limnologica 13: Kahlert, M Utveckling av en miljögiftsindikator. Kiselalger i rinnande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: KM Lab AB Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 1990 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna Avesta Sheffield. KM Lab AB. 1999a. Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/ Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB. 1999b. Letälven Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad Lithner, G Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport Liungman, M. & Ericsson, U Profundalt Eutrofi-Index (PEI) och EutrofiEffektIndex (EEI) för bedömning av tillstånd och påverkansklassning av mjukbottenfauna i sjöar. Preliminär rapport. Medins Biologi AB. Malmqvist, B. & Hoffsten, P-O Macroinvertebrate taxonomic richness, community structure and nestedness in Swedish streams. Arch. Hydrobiol. 150: Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. 21

26 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Referenser Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 90:4. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp: Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys, Version 3:1, Naturvårdsverket. 2010a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Växtplankton i sjöar. Version 1:3, Naturvårdsverket. 2010b. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1, Naturvårdsverket. 2010c. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral - tidsserier. Version 2:0, Persson, G. & Olsson, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan. Naturvårdsverket Rapport 4147 Rosenberg, D. & Resh, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB Statistik för avrinningsområden Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM SIS Svensk Standard, SS , Vattenundersökningar. Provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. 22

27 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Referenser SIS Svensk Standard, SS-EN 15204:2006, Water quality. Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique). Utgåva 1. SIS Svensk Standard, SS-EN ISO 10870:2012, Vattenundersökningar. Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SIS. 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality. Guidance standard for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS. 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality. Guidance standard for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. SMHI Svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 70, SMHI SMHI SNFS 1990:11 MS:29. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorier m.m. Statens naturvårdsverks författningssamling. ISSN Statens Naturvårdsverk bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverks Publikationer 1969:1. Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Vedamanikam, V.J. & Shazili N.A.M Observations of mouthpart deformities in the Chironomus larvae exposed to different concentrations of nine heavy metals, Toxicological & Environmental Chemistry, 91:1, Wiederholm, T. (ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

28 24 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Referenser

29 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik BILAGA 1 Metodik 25

30 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde, daterat augusti 2010, togs i drift från och med år Det tidigare kontrollprogrammet gällde under perioden 2002 till och med Programmet omfattar dels ett fast basprogram och dels ett varierat program med riktade specialundersökningar. Basprogrammet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (till exempel påverkan från skogsbruk, nedfall från luften och klimat), kontrollstationer för större och viktiga punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt/kiselalger). Programmet omfattar även undersökning av sediment. De riktade specialundersökningarna utgörs av tidsbegränsade, målinriktade undersökningar. Syftet med dessa är bland annat att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. Specialundersökningarna kan också användas för detaljerade, fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch, där problem bedöms föreligga, eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 gånger per år i Hovaån (station 1101) och Gullspångsälven (station 1005) respektive 6 gånger per år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 gånger per år (februari/mars och augusti). Prov från den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) analyseras vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Prov från övriga stationer analyseras vid ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på 0,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på 0,5 meters djup samt 1 meter över botten. Dessutom upprättas temperatur- och syreprofiler. Härvidlag tas prov på varannan meter ned till 12 meters djup. Därefter tas prov på var fjärde meter ned till 30 meters djup. I intervallet meter tas prov på var femte meter. I sjöar djupare än 40 meter provtas sedan var tionde meter. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. För en bättre jämförbarhet av analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor och TOC (totalt organiskt kol) sex gånger per år (jämna månader). I basprogrammet ingår även undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (3010) och Öjevettern (3070). Provtagning sker i augusti, i Lonnen vartannat år med början 2011 och i Öjevettern varje år och därefter vartannat år. Undersökningar av bottenfauna sker årligen (oktober) vid lokalerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003), Hovaån vid Nötebron (1101), Svartälven nedströms Hällefors (2041), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (3081). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början år Påväxt-/kiselalgsundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start år 2012 upp- och nedströms fiskodlingarna i Lungälven (3206, 3205), Kroppaälven (3702, 3701) och Älgälven (2242, 2241) samt i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003). I Skagersholmsån (1201) samt ytterligare tio lokaler i sjöar utförs provtagning årligen under perioden År 2015 provtogs samtliga lokaler. Vart tionde år med start 2013 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar samt i Letälven nedströms Degerfors (1024). Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2. 26

31 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. (Färg och absorbans analyserades parallellt under treårsperioden , varefter färg utgick) Program A B C D E F Parametrar Grundprogram rinnande vatten: temperatur, ph, alkalinitet/anc, konduktivitet, färg, absorbans (filtrerat, 420 nm), turbiditet/grumlighet, totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (Tot.-P), nitrit/nitrat-kväve (NO23-N), totalkväve (Tot.-N). Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (3102). Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Rapporteringsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 3082, 3102, 2625, 2544, 2041, 1101, 1021 och Tilläggspaket anjoner och katjoner rinnande vatten: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 1101 och Tilläggspaket statusklassning: Ca, Mg, Cl, absorbans* (filtrerat, 420 nm). Gäller station 3502, 3083, 3021, 3001, 2622, 2242, 2541, 2045, 1201 och *Tillkommer på stationer där denna variabel inte ingår i ordinarie kontroll (gäller 2622, 2242, 2045 och 1201). Grundprogram sjöar: siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, absorbans (filtrerat, 420 nm), syrgashalt/-mättnad, totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (Tot.-P), nitrit/nitrat-kväve (NO23-N), totalkväve (Tot.-N) och klorofyll (yta, augusti). Tilläggspaket sjöar: ammoniumkväve (NH4-N). Gäller Daglösen (3410/3415) och Möckeln (1030). Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram: torrsubstans (TS), glödgningsförlust (GF), totalfosfor (Tot.-P), totalkväve (Tot.-N), As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: Fraktionerade alifater och aromater ( olja ). Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (9405) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (10409) i Ludvika kommun hämtades via SMHI:s hemsida ( ). 27

32 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspångs kraftverk), Letälven (kraftverken i Degerfors och Åtorp), Timsälven (Björkborns kraftverk och Alkvetterns utlopp vid Lunedet) och Svartälven (Brattforsens kraftverk) erhölls från Fortum (Claes Kjörk). För Storforsälven (Storfors kraftverk), Svartälven (Hammarns kraftverk) och Älgälven (Sävenfors kraftverk) användes uppgifter från Karlskoga Miljö AB (Staffan Ericsson). Eftersom Brattforsens kraftverk ligger en bit uppströms Svartälvens utlopp i Möckeln arealkorrigerades värdena vid Brattforsen genom att räknas upp med faktorn 1,066 för att motsvara inflödet i Möckeln (2430 km 2 / 2280 km 2 ). Faktorn 1,066 inkluderar tillflödet Imälven. Uppgifter om delavrinningsområdenas storlek erhölls från SMHI:s så kallade VattenWeb ( Arealkorrigeringar kan dock ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Dygnsvattenföring för Hovaån vid Nötebron, Fransagen nedströms Lesjöfors, Lesjöns utlopp, Svartälven vid Sågen, Skillerälven uppströms Filipstad och Kilstabäcken, hämtades från SMHI:s VattenWebb ( ) som modellberäknade data (S- HYPE). I Svartälven vid Sågen är data från S-HYPE beräknade för en punkt med koordinaterna medan tidigare PULS-data avsåg punkten , vilken sammanfaller med provpunkt 2625 (Svartälven vid Sågen), som är belägen ca 900 m längre nedströms i Svartälven. Enligt SMHI är arealkorrigeringsfaktorn för den nya S-HYPE-punkten 1,058 jämfört med den tidigare PULS-stationen. För att så långt möjligt anpassa S-HYPE-data till PULSdata räknades därför S-HYPE-data upp med denna faktor. I Hovaån är data från S-HYPE beräknade för en punkt med koordinaterna medan tidigare PULS-data avsåg punkten , vilken sammanfaller med provtagningspunkt 1101 (Hovaån vid Nötebron), som är belägen 500 m närmare utloppet i sjön Skagern. Enligt SMHI är arealkorrigeringsfaktorn för den nya S-HYPE-punkten 0,995 jämfört med utloppet i Skagern. Därför räknades S-HYPE-data upp med faktorn 1,005 (1,000/0,995). Transportberäkning Transportberäkningar gjordes för näringsämnena fosfor och kväve, organiskt material (TOC) och metaller för stationer där säkra flödesvärden fanns tillgängliga. Beräkningarna utfördes genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad i t.ex. µg/l) multiplicerades med aktuell dygnsmedelvattenföring (m 3 /s), varvid dygnstransporter erhölls. För datum då ingen provtagning skett (mellan de olika provtagningstillfällena) beräknades dygnsmedelvärden för ämneshalter genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygnstransporterna erhölls årstransporten för respektive ämne. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder erhölls från respektive kommun eller företag via samordnaren för Gullspångsälvens vattenvårdsförbund (Matilda Norberg). Utsläppsmängder för aktuellt år återfinns i bilaga 6. 28

33 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Nedfall på sjöytor Enligt kontrollprogrammet skall det atmosfäriska nedfallet av kväve, fosfor och metaller på sjöytor i Gullspångsälvens avrinningsområde beräknas. Värdena ska avse samma år som gäller för övrig redovisning. Uppgifterna redovisas i bilaga 6. Nedfallet av kväve beräknades som årsmedelhalter av nitratkväve (NO3-N) och ammoniumkväve (NH4-N) i nederbörd vid IVL-stationen Sjöängen (nr 1080) i Töreboda kommun, Västra Götalands län, multiplicerat med volymen nederbörd. Volymen nederbörd beräknades som nederbördsmängden vid SMHI:s väderstation i Åtorp (station 9405) multiplicerad med den totala sjöytan i Gullspångsälvens avrinningsområde. Sjöytan beräknades som avrinningsområdets area (5044 km 2 enligt SMHI:s VattenWebb, ) multiplicerad med sjöprocenten (12,9 % enligt SMHI:s VattenWebb, ), vilket ger 651 km 2. Årsmedelhalter i nederbörd av nitratkväve (NO3-N) och ammoniumkväve (NH4-N) för år 2014 erhölls från IVL (Håkan Blomgren, ). Data för år 2015 fanns inte tillgängliga. Några mätningar av fosfornedfallet görs inte längre vid IVL-stationen Sjöängen. Nedfallet av fosfor beräknades därför utifrån schablonvärdet 4 kg/(km 2, år). Detta värde, som erhölls från mätningar utförda av IVL åren 2005 och 2006, används i belastningsberäkningar (PLC5) av konsortiet SMED ( för beräkning av atmosfärsdeposition på sjöar för hela Sverige. Nedfallet av metaller beräknades inte, eftersom detta bara mäts på några få stationer i landet och ingen av dessa ligger i närheten av det aktuella området. Vattenkemi Provtagning Vattenprover togs med Ruttnerhämtare (Figur 13) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 1990:11 MS:29). Provtagningen utfördes dessutom enligt metoder ackrediterade av SWEDAC. I rinnande vatten togs prover på maximalt 0,5 meters djup antingen 6 gånger per år (jämn månad) eller 12 gånger per år (varje månad). Sjöar provtogs vid ytan (0,5 m) samt en meter över botten. I centrala Daglösen (station 3410), Öjevettern (3070), Lonnen (3010) och Möckeln (1030) fick vårvinterprovtagningen ställas in på grund av dåliga isförhållanden. Sommarprovtagningen utfördes den 5 respektive 6 augusti. Klorofyllprovtagning utfördes bara på 0,5 meters djup vid sommarprovtagningen. I sjöar upprättades dessutom temperatur- och syrgasprofiler. Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur 14. Figur 13. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. 29

34 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år Koordinater är angivna enligt Rikets nät, RT90, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Provdjup (m) Koordinater Timsälvens avrinningsområde 3510 Lersjön 0,5 / / Skillerälven, uppströms Filipstad 0, / Daglösen, norra delen 0,5 / / Daglösen, mitt djupområde 0,5 / / * Östersjön 0,5 / / Storforsälven, uppströms Storfors 0, / Storforsälven, vid kraftverk 0, / Öjevettern 0,5 / / * Ullvettern 0,5 / / Timsälven, vid Lunedet 0, / Kilstabäcken 0, / Lonnen 0,5 / / Timsälven, utlopp i Möckeln 0, / Svartälvens avrinningsområde 2625 Svartälven, Sågen 0, / Liälven, uppströms Fredriksbergs reningsverk 0, / Liälven, nedströms Fredriksberg 0, / Lesjöns utlopp 0, / Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk 0, / Bredreven 0,5 / / Älgälven, uppströms Sävenfors 0, / Älgälven, nedströms Sävenfors 0, / Svartälven, Hällefors uppströms reningsverk 0, / Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors) 0, / Svartälven, inflöde i Möckeln 0, / Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 1101 Hovaån, Nötebron 0, / Skagersholmsån 0, / Möckeln 0,5 / / Letälven, Möckelns utlopp 0, / Letälven, bro i Åtorp 0, / * Skagern, centralt 0,5 / / Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda 0, / * Provtagning vart tredje år med början

35 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Figur 14. Provtagningsplatser för vattenkemi enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 2011). Stationerna 1010, 3050 och 3070 provtas vart tredje år med början För identifiering av punkterna se Tabell 3. Lantmäteriet

36 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Analys Analyserna utfördes huvudsakligen vid ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (station 1005) som analyserades vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Temperatur, siktdjup och syrgashalt bestämdes i fält. Analyser utfördes enligt metoderna i Tabell 4. Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år Om inget annat anges utfördes analysen vid ALcontrols laboratorium i Karlstad Parameter Enhet Metod Absorbans 420 nm filtr. SS-EN ISO 7887:2012, metod C Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027:1999 HACH Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS-EN ISO 10523:2012 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN Totalt organiskt kol, TOC 1) mg/l SS-EN 1484, utgåva 1 Totalfosfor, Tot.-P µg/l SS-EN ISO :2004 Fosfatfosfor, PO4-P µg/l SS-EN ISO :2004 mod. Totalkväve, Tot.-N µg/l TrAAcs, ST8902-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad Ammoniumkväve, NH4-N µg/l TrAAcs Meth.NoJ B Nitrat-+nitritkväve, NO3+NO2-N µg/l TrAAcs, ST8902-NO23/2 Klorofyll 1) µg/l SS mod. Klorid 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Sulfat 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Kalcium 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Magnesium 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Natrium 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Kalium 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Kisel 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Järn 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Mangan 1) mg/l SS-EN ISO :2009 Övriga metaller 1) µg/l SS-EN ISO :2005 1) Analyserat vid ALcontrol i Linköping. Utvärdering Analysresultaten för år 2015 samt tidsserier utvärderades utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes (KM Lab, numera ALcontrol, 2000). Klassgränser samt avvikelser från, och tillägg till, dessa redovisas i avsnittet "Analysparametrarnas innebörd" nedan. Statusklassning av kvalitetsfaktorerna Näringsämnen i vattendrag, Näringsämnen i sjöar, Klorofyll i sjöar och Siktdjup i sjöar gjordes enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19). ALcontrols statusklassning jämfördes med den av Länsstyrelserna fastställda klassningen ( ) och arbetsmaterial från 2015 i VISS (Vatteninformationssystem Sverige, 32

37 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), utfördes en interkalibrering, allt i överensstämmelse med kontrollprogrammet. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna skulle kunna jämföras bättre. Interkalibreringen avsåg ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). I figurer där analysvärden för aktuellt år redovisas, korrigerades resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter anpassades till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen, liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3, redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar korrigerades resultaten utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassades till SLU:s nivå (bilaga 6). Denna justering gjordes för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrarnas innebörd (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser hämtades från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes (KM Lab, numera ALcontrol, 2000). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (0,5 m). För phvärde och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Ramdirektivet för vatten, som har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bl.a. ska ha en god ekologisk status år För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport bedömdes följande kvalitetsfaktorer: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden , gjordes enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter 2013:19. Mätningar av absorbans, kalcium, magnesium och klorid påbörjades år 2011 (undantaget station 1005 i Gullspångsälven vid Gullspång, där SLU analyserar). Eftersom värden således fanns för tre år tillämpades den vanliga (och inte den förenklade) metoden vid statusklassning av Näringsämnen i vattendrag. Vid klassning av Klorofyll och Siktdjup i sjöar hänfördes flertalet sjöar till regionen Norrland, humösa sjöar. Lonnen, Möckeln och Skagern antogs dock tillhöra Södra Sverige, humösa sjöar. Uppgifter om stationernas höjd över havet och sjöarnas medeldjup erhölls från Länsstyrelserna i Värmlands (Karin de Beer) och Västra Götalands län (Ragnar Lagergren), Kartex eller SMHI:s hemsida ( Hovaåns avrinningsområde har >10% jordbruksmark, varför korrigering gjordes för detta. För detta behövdes uppgifter om andel jordbruksmark och referensvärde för totalfosfor, vilka erhölls från Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Ragnar Lagergren). 33

38 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 10 gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, till exempel nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter med mera. Vid värden under cirka 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet, och därmed giftighet, i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph-värde (medianvärde) indelas enligt den effektrelaterade skalan med tillägg till höger. > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, det > 0,20 Mycket god buffertkapacitet vill säga förmågan att motstå försurning. 0,10 0,20 God buffertkapacitet Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt dena effektrelaterade skalan till höger. 0,05 0,10 Svag buffertkapacitet 0,02 0,05 Mycket svag buffertkapacitet < 0,02 Ingen/obetydlig buffertkapacitet 34

39 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt skalan till höger. < 10 Ej eller obetydligt färgat Svagt färgat Måttligt färgat Betydligt färgat > 100 Starkt färgat Absorbans Vattenfärg kan mätas på olika sätt. I detta undersökningsprogram analyseras vattenfärg även som absorbans vid 420 nm våglängd i 5 cm kyvett (abs 420/5) i filtrerat vatten. Absorbans är ett mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humusämnen och järn. I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Variabeln absorbans (420/5) är bland annat viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Mätning av absorbansen föredras framförallt vid låg vattenfärg, eftersom precisionen är högre jämfört med mätningar < 0,02 0,02 0,05 Ej/obetydligt färgat Svagt färgat med färgkomparator (färgtal, se ovan). 0,05 0,12 Måttligt färgat Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på absorbans (420/5 cm) göras enligt: 0,12 0,20 Betydligt färgat > 0,20 Starkt färgat 35

40 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Detta upprepas flera gånger. > Mycket stort siktdjup Stort siktdjup Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt skalan till höger. 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Turbiditet (FNU) Turbiditeten (grumligheten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, till exempel plankton eller mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets grumlighet göras enligt skalan till höger. < 0,5 Ej eller obetydligt grumligt 0,5 1,0 Svagt grumligt 1,0 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7,0 Betydligt grumligt > 7,0 Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för näringsrika sjöar och mg/l för humösa sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 20 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. < Mycket låg halt Låg halt Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt skalan till höger Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten av organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen, som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det så kallade permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för näringsrika sjöar och mg/l för humösa sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 20 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOC-skalan (se ovan). 36

41 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avloppsvatten och lakvatten från deponier. De syretärande ämnena utgörs främst av organiska ämnen och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn. Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur ), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l > 7 Syrerikt kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. 5 7 Måttligt syrerikt Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten till exempel hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt ). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot.-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. 37

42 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom så kallat markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 1,5 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter av ammoniumkväve. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. Gränserna har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför förelagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): < 300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5000 Extremt höga halter < 50 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter > 1500 Mycket höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalkväve i sjöar och vattendrag genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar enligt skalan till höger. < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse 38

43 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot.-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten. < 12,5 12,5 25 Låga halter Måttligt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året och för både sjöar och rinnande vatten Höga halter Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts för både sjöar och vattendrag enligt den indelning som i bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) gäller för fosfor i sjöar. < 1,5 Ingen el. obet. avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, det vill säga årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelning. I föreliggande rapport har endast 2015 års arealförluster bedömts. 39

44 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16,0 Höga kväveförluster Åker i slättbygd > 16,0 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med med djurhållning < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk > 0,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt klassindelningen till höger. Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt den nedre skalan till höger. Som jämförvärde har det högst erhållna värdet använts vid beräkning utifrån den specifika avrinningen respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. < 2,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 20 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse > 60 Extrem avvikelse < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/Pkvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. > 30 Kväveöverskott Kväve-fosforbalans Måttligt kväveunderskott 5 10 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott 40

45 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Vid kväveöverskott (N/P-kvot >30) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot <30). Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (<2 µg/l) till extremt höga (>25 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt klassindelningen till höger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<2,5 µg/l) till extremt höga >40 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt indelningen till höger. I föreliggande rapport har endast 2015 års klorofyllhalter bedömts. 2,0 Mycket låga halter 2,0-5,0 Låga halter 5,0-12,0 Måttligt höga halter 12,0-25,0 Höga halter 25,0-100 Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter < 2,5 Mycket låga halter 2,5 10 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter > 40 Mycket höga halter Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med en densitet >5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt efterföljande skalor. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. 41

46 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Koppar < 0,5 0, > 45 Zink < > 300 Kadmium <,01 0,01 0,1 0,1 0,3 0,3 1,5 > 1,5 Bly < 0,2 0, > 15 Krom < 0,3 0, > 75 Nickel < 0,7 0, > 225 Arsenik < 0,4 0, > 75 Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. KM Lab (numera ALcontrol) har föreslagit att avvikelsen bedöms enligt skalan till höger (tabell 17, Naturvårdsverket 1999b). Skalan har tillämpats för samtliga metaller i vatten. < 2 Ingen avvikelse 2 4 Liten avvikelse 4 10 Tydlig avvikelse Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Växtplankton Allmänt Planktiska (i vattenmassan svävande) alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv genom att de producerar syre och organiskt material samt utgör en viktig födoresurs för mikrober, djurplankton, ciliater, bottenfauna och fisk. Merparten av algerna har fotosyntetiserande förmåga och har därför tidigare räknats till växtriket, vilket också avspeglas i termen växtplankton som tidigare användes synonymt med planktiska alger. Numer är algernas systematiska tillhörighet mycket omdiskuterad och det finns ingen helt accepterad indelning. Utifrån molekylärbiologiska undersökningar grupperas algerna i tre olika phyla : prookaryoter (blågrönalger), protister (bland annat guldalger, kiselalger, dinoflagelllater och rekylalger) och växter (grönalger). Sammansättningen hos de planktiska algerna varierar mellan olika typer av vatten. Viktiga faktorer är näringstillgång, humushalt och det övriga ekosystemets struktur, till exempel vilka fiskarter och vilken mängd fisk som finns i sjön. När ovanstående faktorer förändras ger det snabbt förändringar i växtplanktonsamhällets sammansättning. Algsamhället förändras också under året. I början av växtsäsongen dominerar små snabbväxande arter medan stora långsamväxande arter dominerar under sensommaren. Vissa planktiska alger, främst inom gruppen blågrönalger, kan bilda toxin (gift) och ämnen som ger en otrevlig smak och doft. Massutveckling av sådana alger kan orsaka problem i dricksvattentäkter. Problemen förekommer främst i näringsrika sjöar med höga fosforhalter, men även mindre näringsrika sjöar kan drabbas (Persson & Olsson 1992). De planktiska algerna reagerar snabbt på kemisk-fysikaliska förändringar i den omgivande vattenmiljön, vilket gör dem användbara inom miljöövervakningen. De används främst för att ge information om näringssituationen i sjöar. På senare tid har man även analyserat rester av kiselalger i sjösediment från olika djup för att få en uppfattning om hur sjöns ph-värde har förändrats över tiden. 42

47 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Provtagning Provtagningen av växtplankton utfördes den 5 och 6 augusti 2015 av personal från ALcontrol AB och omfattade två sjöar (Tabell 5, Figur 15). En beskrivning av omständigheterna vid provtillfället och en lägesangivelse med bland annat koordinater finns sammanställd i lokalbeskrivningar i bilaga 8. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010a). I korthet innebär metoden att vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör). Hela vattenpelaren provtogs i sjöspecifika djupintervall (se lokalbeskrivningar i bilaga 8). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje provpunkt togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning, vilket användes som stöd vid artbestämningen. Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Tabell 5. Provtagningsplatser för växtplankton med positionsangivelser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2015 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Timsälvens avrinningsområde 3070 Öjevettern Lonnen Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958) i enlighet med SS-EN (SIS 2006). Sedimenterad volym var 3 ml. Beräkningar av individtäthet och biovolym gjordes enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981) enligt metoden BIN PR163 (Naturvårdsverket 1986c). Artlistor med biomassa och frekvens för respektive art redovisas i bilaga 8. Utvärdering Utvärderingen följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrift, HVMFS 2013:19 (Havs- och vattenmyndigheten 2013). För klassificering av växtplankton har sjöarna i Sverige delats in i fem typer beroende på geografiskt läge och humushalt. Sjöarna i denna undersökning hänfördes till gruppen Södra Sveriges humösa sjöar. Klassificering av sjöns näringsstatus görs genom en sammanvägning av följande parametrar: - totalbiomassa av växtplankton, - andel cyanobakterier (blågrönalger) och - trofiskt planktonindex (TPI). De tre parametrarna redovisas och bedöms även var för sig. Klassningen av eutrofiering (näringsstatus) sker i en femgradig skala: 43

48 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Figur 15. Provtagningsplatser för växtplankton enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 2011). Station 3070 provtas varje år under perioden och därefter vartannat år. Station 3010 provtas vartannat år med början För identifiering av punkterna se Tabell 5. Lantmäteriet

49 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik - hög status, - god status, - måttlig status, - otillfredsställande status och - dålig status. För att bedöma vattnets surhet bestäms artantalet, det vill säga antalet växtplanktonarter i provet. Parametern är dock svårtolkad och skall främst användas vid misstanke om att en sjö är påverkad av försurning. Klassning av surhet sker enligt en fyragradig skala: - nära neutralt, - måttligt surt, - surt och - mycket surt. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och en expertbedömning. Vid Medins expertbedömning tas hänsyn till erfarenhet från det aktuella vattnet/avrinningsområdet samt förekomst av partiklar, bentiska (fastsittande) alger och vissa djurplankton i provet. Dessutom beaktas förekomsten av indikatorer och ytterligare ett antal index, bland annat de som fanns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b) samt Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). I Bedömningsgrunder för växtplankton (Hårding et. al. 2011) kan man läsa om växtplankton i allmänhet samt om de kriterier som används för bedömningen av påverkan. I de fall Medins expertbedömning avviker från statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift kommenteras detta i resultatsammanställningen i bilaga 8. Påväxt-kiselalger Allmänt Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på, eller lever i direkt anslutning till, olika substrat (till exempel stenar och makrofyter) i sjöar och vattendrag. Klassificering och bedömning av vattendrag utifrån kiselalger är relativt nytt för Sverige, men används allmänt i Europa och andra delar av världen. Kiselalger finns i alla vattenmiljöer (även fuktiga jordar med mera) och de beräknas stå för minst 25 % av jordens primärproduktion. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket bra indikatorer på vattenkvaliteten. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal medan andra försvinner. Man får därför en bra bild av förhållandena på en lokal genom att analysera vilka kiselalger som växer där. Kiselalger kan bland annat användas till att bedöma näringsgrad, organisk belastning och surhet. Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av personal från ALcontrol AB den 30 september och 1 oktober 2015 enligt metod SS-EN (SIS 2014a) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009) på 18 lokaler (9 lokaler i vattendrag och 9 i sjöar, Tabell 6 och Figur 16) i Gullspångsälvens avrinningsområde. 45

50 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Proven togs från stenar på samtliga lokaler, utom 3206 Lungälven och 2551 Lesjön, där växter användes. Materialet fixerades med etanol. Lokalbeskrivningar finns i bilaga 8. Tabell 6. Provtagningsplatser för kiselalger med positionsangivelser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år Koordinater är angivna enligt Rikets nät, RT90, 2,5 gon V Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Timsälvens avrinningsområde 3702 Kroppaälven, Gammelkroppa uppströms fiskodling Kroppaälven, Gammelkroppa nedströms fiskodling Lersjön, badplats sydväst om Finnshyttan Daglösen, norra vid Stensta Daglösen, centrala vid Påland Lungälven, vid fiskodling (Brattfors) Lungälven, vid väg Östersjön, vid Riddarnäset Öjevettern, nordväst om Släbråten Ullvettern, norr om Granviken Timsälven, vid Lunedet (Alkvetterns utlopp) Svartälvens avrinningsområde 2551 Lesjön, norr om Lesjöfors Bredreven, vid Stjärnfors Älgälven, uppströms Sävenfors (fiskodling) Älgälven, nedströms Sävenfors (fiskodling) Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 1201 Skagersholmsån Skagern, vid Rönningarna Gullspångsälven, Åråsforsarna Kiselalgsanalys och utvärdering Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Ylva Meissner och Iréne Sundberg, Medins Havs- och vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna % PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 ( och utvärderingen av resultaten gjordes enligt klassgränser i Tabell 7 (Naturvårdsverket 2007). 46

51 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Figur 16. Provtagningsplatser för påväxt-kiselalger enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 2011). År 2015 provtogs samtliga lokaler. För identifiering av punkterna se Tabell 6. Lantmäteriet

52 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): ΣAjSjVj / ΣAjVj, där A är den relativa abundansen i procent, S är föroreningskänsligheten (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och V är indikatorvärdet (1-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, det vill säga är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan 1-20 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av % PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framförallt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. % PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) År 2015 genomfördes en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter av SLU i Uppsala, Jarlman Konsult AB i Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB i Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet. Eftersom detta index endast är en stödparameter har inga omräkningar av äldre data gjorts. Tabell 7. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, d.v.s. IPS-värde/referensvärde) Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 - - Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), som visar vilken phregim vattendraget eller sjön tillhör, beräknas enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1 när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADM group I-III) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): 48

53 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph-värden <5,5, acidofil huvudsakligen förekommande vid ph-värden <7, circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7, alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph-värden >7, alkalibiont endast förekommande vid ph-värden >7. Klassningen gjordes enligt klassgränser i Tabell 8 (Naturvårdsverket 2007). Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph-värden lägre än 7. Vid höga ph-värden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph-värden (Andrén & Jarlman 2008). Tabell 8. Bedömning av surhet med hjälp av kiselalgsindexet ACID. De fem klasserna visar olika stadier av surhet, inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph Surhetsklass Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 Motsvarar ph-minimum Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även andelen missbildade (deformerade) kiselalgsskal. Erfarenheter från tidigare undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011, Kahlert 2012) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, till exempel bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Gränser för olika påverkansgrad finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert 2012 indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. En preliminär indelning av missbildningsfrekvens och påverkansgrad finns i Tabell 9. Tabell 9. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke) och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havsoch Vattenkonsulter AB, Mölnlycke) Preliminär klassning av missbildningsfrekvens Preliminär påverkansgrad <1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1-2 % låg svag 2-4 % måttlig måttlig 4-8 % hög stark > 8 % mycket hög mycket stark 49

54 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Tabell 10. Indelning av olika missbildningstyper samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke). Raf = springa Missbildningskategorier onormal form - svag missbildning onormal form stark missbildning Onormal form: asymmetri böjning inbuktning utbuktning övriga avvikelser i form onormalt mönster svag missbildning onormalt mönster stark missbildning Onormalt mönster: avvikande striering avvikande raf övriga avvikelser i mönster Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga (Figur 17). I detta fall delades missbildningarna in i olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 10. Det finns dock för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Resultaten, och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal, i denna undersökning finns i slutet av bilaga 8. Figur 17. Missbildade kiselalgsskal noterades i bland annat Kroppaälven nedströms fiskodling (lokal 3701) år Ett nomalt format skal av Eunotia ambivalens till vänster och ett onormalt format skal (böjning) till höger Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (<15 räknade arter, diversitet <1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen. 50

55 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Bottenfauna Allmänt Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Provtagning av bottenfauna i rinnande vatten utfördes på sju lokaler under oktober Lokalernas läge framgår av Tabell 11 och karta i Figur 18. En beskrivning av lokalernas bottenförhållanden med mera finns i lokalbeskrivningarna i bilaga 10. På tre av lokalerna (1003 i Gullspångsälven, 1101b i Hovaån och 2543 i Lesjöälven) togs fem semikvantitativa prov på en sträcka av tio meter med den så kallade sparkmetoden enligt den standardiserade metoden SS- EN ISO (SIS 2012). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010b). Metoden innebär i korthet att proverna tas med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hålls mot bottnen under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rörs upp med foten. Denna provtagning utfördes av personal från Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. På fyra av lokalerna (2041 och 2015 i Svartälven samt 3081 och 3083 i Storforsälven) var vattendjupet för stort och/eller bottentypen olämplig för att ovan nämnda metod skulle kunna användas. Proverna togs därför med en Ekmanhämtare med provytan 0,0248 m 2. Denna provtagning utfördes av personal från ALcontrol AB. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av cirka 70 %. Provtagning av bottenfauna i sjöar utfördes vid 13 stationer fördelat på sex sjöar under slutet av oktober Stationernas läge framgår av Tabell 11 och karta i Figur 18. En beskrivning av lokalernas bottenförhållanden med mera finns i lokalbeskrivningarna i bilaga 10. I dessa sjöar görs provtagningen både i den djupaste delen och i en grundare del. Anledningen till detta är att inte dåliga syreförhållanden i bottenvattnet ska försvåra bedömningen av status och påverkan. Provtagningen utfördes enligt den standardiserade metoden SS (SIS 1986) och följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010c). Vid varje station togs fem hugg med en Ekmanhämtare med provytan 0,0248 m 2. Proven sållades på plats genom ett såll med masktätheten 0,5 x 0,5 mm. Denna provtagning utfördes av personal från ALcontrol AB. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av cirka 70 %. Analys Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 70 % sprit. Med hjälp av stereomikroskop och mikroskop bestämdes sedan djuren till art eller högre taxa (grupp). Nivån för artbestämningarna följde minst Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2013:19 (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Dessutom artbestämdes fjädermyggslarver (chironomidae) och fåborstmaskar (clitella, tidigare oligochaeta) i proverna från de fyra lokaler som provtogs med Ekmanhämtare. Fullständiga artlistor redovisas i bilaga

56 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Tabell 11. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år E = Ekmanhuggare, S = sparkmetoden Benämning Lägesbeskrivning djup (m) Koordinater Timsälvens avrinningsområde 3415 Daglösen, norra delen Daglösen, mellannivå Daglösen, djuphåla E Storforsälven, uppströms Storfors E Storforsälven, nedströms Storfors 1, Öjevettern, mellannivå Öjevettern, djuphåla Lonnen, mellannivå Lonnen, djuphåla Svartälvens avrinningsområde 2543 S Lesjöälven, Blockenhus 0, Bredreven, mellannivå Bredreven, djuphåla Sörelgen, mellannivå 12, Sörelgen, djupområde E Svartälven, uppströms Hällefors 1, E Svartälven, nedströms Hällefors Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 1101b S Hovaån, Nötebron 0, Möckeln, mellannivå Möckeln, djuphåla S Gullspångsälven, Åråsforsarna 0,

57 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Figur 18. Provtagningsplatser för bottenfauna enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 2011). Stationerna 3081, 2543, 2041, 1101 och 1003 provtas varje år. Övriga stationer provtas vart tredje år med början För identifiering av punkterna se Tabell 11. Lantmäteriet

58 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Utvärdering, rinnande vatten Statusklassificering Statusklassningen följde Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Index har utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: - nära neutralt, - måttligt surt, - surt och - mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering (övergödning) i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: - hög status, - god status, - måttlig status, - otillfredsställande status och - dålig status. Expertbedömning Utöver statusklassningen enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter gjordes expertbedömningar av surhet, eutrofiering, hydromorfologisk påverkan och annan påverkan. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bland annat de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. Taxaindex har tagits fram vid Medins Biologi AB (numera Medins Havs- och Vattenkonsulter AB) för att bedöma påverkan på bottenfaunan (Ericsson 2010). Taxaindex utnyttjar att vattendragens bredd är en av de viktigaste faktorerna som avgör artrikedomen på en lokal (Malmqvist & Hoffsten 2000). Genom att jämföra det uppmätta artantalet på en lokal med det förväntade referensvärdet utifrån vattendragets bredd vid lokalen, kan man få en indikation på om bottenfaunan är negativt påverkad. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: - mycket höga naturvärden, - höga naturvärden och - naturvärden i övrigt. 54

59 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Bedömningen av annan påverkan omfattade framförallt påverkan av toxiska (giftiga) ämnen, t.ex. tungmetaller som genom sin förekomst kan skapa missbildningar hos djuren eller vara direkt dödande. Dessutom utgjorde eventuell förekomst av mundelsskador på chironomider (hos gruppen Chironomini) underlag till bedömningarna (se mer om mundelsskador nedan). I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som används vid expertbedömningen av påverkan samt bedömningen av naturvärden. De fyra lokalerna i Storforsälven och Svartälven som provtogs med Ekmanhämtare behandlades på samma sätt vid utvärderingen som de lokaler i rinnande vatten som provtogs med sparkmetoden. För att få ett bättre artunderlag bestämdes dock fjädermyggor och fåbortsmaskar till art i möjligaste mån. Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa av de erhållna indexvärdena är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Fram till och med år 1993 togs tre delprover per lokal, därefter har fem delprover tagits. Dessutom ökades provytan från och med år 1999 på grund av metodbyte (0,25 m 2 /prov istället för 0,1 m 2 /prov). Ett större antal prover och en större provyta ökar sannolikheten för att påträffa fler arter/taxa. Sådana förändringar måste tas i beaktande då man till exempel jämför värdena för totalantal taxa mellan åren. Utvärdering, sjöar Statusklassificering Enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2013) används indexet BQI (Benthic Quality Index) för att klassa statusen med avseende på eutrofiering (övergödning) i sjöars profundalområden. Klassningen sker i en femgradig skala: - hög, - god, - måttlig, - otillfredsställande och - dålig status. Expertbedömning Vid föreliggande statusklassningar gjordes även en rimlighetsbedömning och en expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden i och kring sjön/sjöområdet in tillsammans med erfarenheter från andra sjöar/sjöområden i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, framförallt O/C-index (Wiederholm ed a, b) och det sammansatta indexet EEI (Eutrofieffekt-index, Liungman & Ericsson 2006). I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i bilaga 8. Förutom statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder utvärderades även sjöarnas näringstillgång och syreförhållanden i bottenvattnet. Vid bedömningen av näringstillgång användes framförallt PTI (Profundalt Trofi-Index, Liungman & Ericsson 2006). Näringstillgång klassades i en femgradig skala: 55

60 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik - mycket näringsfattigt tillstånd, - näringsfattigt tillstånd, - måttligt näringsrikt tillstånd, - näringsrikt tillstånd och - mycket näringsrikt tillstånd. Syreförhållandena i bottenvattnet bedömdes utifrån förekomst av indikatorarter. Syretillståndet klassades efter en femgradig skala: - mycket syrerika förhållanden, - syrerika förhållanden, - måttligt syrerika förhållanden, - syrefattiga förhållanden och - mycket syrefattiga förhållanden. Bedömningen av annan påverkan omfattade framförallt påverkan av toxiska (giftiga) ämnen, t.ex. tungmetaller som genom sin förekomst kan skapa missbildningar hos djuren eller vara direkt dödande. Dessutom utgjorde eventuell förekomst av mundelsskador på chironomider (hos gruppen Chironomini) underlag till bedömningarna (se mer om mundelsskador nedan). I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts vid bedömningarna. Till och med år 1996 togs 15 delprover per station i sjöarna. Därefter har fem prover per station tagits. Ett högre antal prover ökar sannolikheten för att påträffa fler arter/taxa. Sådana förändringar måste tas i beaktande då man till exempel jämför värdena för totalantal taxa mellan åren. Mundelsskador hos fjädermyggslarver Skador på mundelarna på fjädermyggslarver (gruppen Chironomini), som orsakas under djurets tillväxt, yttrar sig som deformationer på t.ex. mentum eller mandibler (Figur 19). Denna typ av subletala effekter är väl dokumenterade från många olika håll i samband med utsläpp av flera olika typer av miljögifter och industriavfall, t.ex. tungmetaller, pesticider och DDT (Rosenberg & Resch 1993, Vedamanikam & Shazili 2009). Ett flertal undersökningar har visat att skadefrekvensen blir större med ökad miljögiftshalt, och det finns dokumenterade skadefrekvenser i påverkade miljöer från några få procent upp till nära åttio procent av populationen. I rena och opåverkade miljöer är den här typen av skador mycket ovanliga och skadefrekvensen nära noll (Wiederholm 1984). Medins har i tidigare studier arbetat fram preliminära klassgränser för missbildningsfrekvensen hos sedimentlevande fjädermyggslarver inom den taxonomiska gruppen Chironomini. Skadefrekvensen har indelats i fem klasser enligt: Naturlig frekvens 0-1 % Låg frekvens 1-5 % Måttlig hög frekvens 5-10 % Hög frekvens % Mycket hög frekvens > 20 % 56

61 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik Figur 19. Mentum (mundel) på fjädermyggor av släktet Chironomus. Den vänstra bilden visar en skadad mundel medan den högra bilden visar en normal mundel. 57

62 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 1. Metodik 58

63 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi - tabeller för år 2015 samt tidsserier 59

64 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Grundprogram och tilläggspaket år 2015 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Inramade resultat är anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond.Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gullspångsälven, ,5-1,1 7,0 0, , bro väg mot S Råda* ,5-7,3 7,0 0, , ,5-13,9 7,1 0, , ,5-18,8 7,2 0, , ,5-10,4 7,0 0, , ,5-0,9 7,1 0, , Min - - 0,9 7,0 0, , Medel - - 8,7 7,1 0, , Max ,8 7,2 0, , Skagern, 1010 Provtas år , yta 0, Min Medel Max Skagern, 1010 Provtas år botten Min Medel Max Letälven, ,5-1,6 6,9 0,14 4,3 2,4 0,179 9, Åtorp ,5-6,1 6,9 0,13 3,9 2,9 0,170 8, ,5-14,6 7,0 0,09 4,1 3,3 0,138 7, ,5-19,4 7,0 0,15 4,1 2,7 0,131 7, ,5-10,0 6,9 0,17 4,2 2,8 0,120 8, ,5-0,5 7,1 0,16 4,4 4,2 0,140 7, Min - - 0,5 6,9 0,09 3,9 2,4 0,120 7, Medel - - 8,7 7,0 0,15 4,2 3,1 0,146 8, Max ,4 7,1 0,17 4,4 4,2 0,179 9, Letälven, ,5-0,8 6,8 0,14 4,2 2,5 0,242 8, Möckelns utlopp ,5-6,8 6,9 0,12 4,1 4,9 0,280 8, ,5-15,8 7,0 0,14 4,2 2,9 0,138 8, ,5-18,4 7,0 0,15 4,1 3,7 0,121 7, ,5-9,1 6,9 0,16 4,2 3,0 0,120 8, ,5-0,9 7,0 0,16 4,3 4,2 0,140 8,0 - - < Min - - 0,8 6,8 0,12 4,1 2,5 0,120 7,3 - - < Medel - - 8,6 7,0 0,15 4,2 3,5 0,174 8, Max ,4 7,0 0,16 4,3 4,9 0,280 8, Möckeln, 1030 mars 2015** 0, yta ,5 1,9 17,4 7,1 0,15 3,9-0,127 8,0 9, Min Medel Max Möckeln, 1030 mars 2015** botten ,5 6,7 0,17 4,4-0,148 8,3 1, Min Medel Max * Värden för interkalibrering med SLU. ** Provtagning ej utförd på grund av dåliga isförhållanden. 60

65 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Gullspångsälven, bro väg mot S Råda* Skagern, yta Skagern, botten Letälven, Åtorp ,8 0,190 0,92 0, ,1 0, Letälven, - - 3,9 0,195 0,92 0, ,2 0, Möckelns utlopp - - 3,9 0,195 0,84 0, ,7 0, ,0 0,200 0,92 0, ,5 0, ,0 0,200 0,94 0, ,7 0, ,1 0,204 0,90 0, ,8 0, ,8 0,190 0,84 0, ,5 0, ,0 0,197 0,91 0, ,0 0, ,1 0,204 0,94 0, ,1 0, Möckeln, yta Möckeln, botten * Värden för interkalibrering med SLU. ** Provtagning ej utförd på grund av dåliga isförhållanden. 61

66 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond.Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hovaån, ,3-1,7 7,0 0,31 13,8 95 0, Nötebron ,5-0,3 7,2 0,38 12,0 11 0, ,5-2,3 7,4 0,58 13,9 9,7 0, ,5-7,7 7,5 0,63 13,6 9,5 0, ,5-8,7 7,0 0,65 14,8 8,6 0, ,3-13,4 7,5 0,75 18,7 8,4 0, ,5-14,7 7,7 1,7 28,2 4,9 0, ,5-18,6 7,5 1,0 17,0 14 0, ,5-12,1 7,1 0,51 12,8 21 0, ,5-10,1 7,5 0,85 16,0 5,5 0, ,5-6,7 7,5 0,78 16,8 43 0, ,5-1,0 7,3 0,43 11,4 20 0, Min - - 0,3 7,0 0,31 11,4 4,9 0, Medel - - 8,1 7,5 0,64 15,8 21 0, Max ,6 7,7 1,7 28,2 95 0, Skagersholmsån ,3-0,7 6,2 0,05 5,5 2,1 0, < ,3-7,2 6,6 0,10 5,2 2,4 0, < ,5-13,6 6,8 0,15 6,4 4,2 0, < ,5-18,9 6,3 0,07 4,4 5,8 0, < ,3-10,1 6,5 0,12 5,3 3,2 0, < ,3-0,3 6,3 0,06 4,8 2,7 0, <5 15 Min - - 0,3 6,2 0,05 4,4 2,1 0, <5 12 Medel - - 8,5 6,4 0,09 5,3 3,4 0, <5 22 Max ,9 6,8 0,15 6,4 5,8 0, <5 36 Svartälven, ,5-0,9 6,9 0,13 3,2 0,51 0,159 8, <5 mynning i Möckeln ,5-6,4 7,0 0,12 3,1 0,54 0,250 8,3 - - < ,5-15,7 6,9 0,10 3,2 0,65 0,138 8,6 - - < < ,5-19,0 6,9 0,13 3,2 1,0 0,138 7, ,5-8,9 6,8 0,13 3,0 0,82 0,130 8, ,5-1,0 6,9 0,17 3,0 0,86 0,140 8, Min - - 0,9 6,8 0,10 3,0 0,51 0,130 7,6 - - < <5 Medel - - 8,7 6,9 0,13 3,1 0,73 0,159 8, Max ,0 0,17 3,2 1,0 0,250 8, Svartälven, ,5-0,6 6,5 0,11 3,0 0,75 0, nedströms Hällefors ,5-5,1 6,4 0,08 2,5 1,1 0,200 9, ,5-15,5 6,7 0,10 2,8 1,0 0,176 8, ,5-19,8 6,8 0,12 2,7 1,0 0,227 9, ,5-8,1 6,6 0,12 2,6 1,2 0, ,5-0,2 6,8 0,11 2,8 1,1 0, Min - - 0,2 6,4 0,08 2,5 0,75 0,176 8, Medel - - 8,2 6,7 0,11 2,7 1,0 0, Max ,8 6,8 0,12 3,0 1,2 0, Svartälven, Hällefors ,5-0,7 6,5 0,10 2,8 0,74 0, uppstr. reningsverk ,5-5,0 6,5 0,07 2,3 0,78 0,200 9, ,5-15,4 6,7 0,08 2,6 0,86 0,174 7,9 - - < ,5-19,9 6,7 0,10 2,5 0,88 0,224 9, ,5-8,3 6,5 0,11 2,5 2,5 0, ,5-0,4 6,8 0,10 2,6 1,1 0, Min - - 0,4 6,5 0,07 2,3 0,74 0,174 7,9 - - < Medel - - 8,3 6,6 0,10 2,6 1,1 0, Max ,9 6,8 0,11 2,8 2,5 0, Älgälven, ,5-0,1 6,5 0,10 2,6 0,74 0, nedströms Sävenfors ,5-4,7 6,3 0,05 2,1 0,75 0, < ,5-15,1 6,6 0,07 2,3 0,99 0,190 8,6 - - < ,5-20,1 6,7 0,10 5,0 0,91 0,225 9, ,5-8,1 6,6 0,10 2,1 1,0 0, ,5-0,2 6,6 0,07 2,3 1,2 0, Min - - 0,1 6,3 0,05 2,1 0,74 0,190 8,6 - - < Medel - - 8,1 6,6 0,09 2,7 0,93 0, Max ,1 6,7 0,10 5,0 1,2 0,

67 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,599 3,4 0,280 8,1 0,352 2,8 0, , ,250 8,4 2,4 0,45 2, Hovaån, ,549 2,6 0,214 9,7 0,422 1,9 0, ,394 8,9 0,185 6,2 1,1 0,06 0, Nötebron ,648 2,7 0, ,478 2,1 0, , ,208 5,8 1,3 0,08 0, ,748 3,1 0, ,435 2,3 0, ,423 7,8 0,162 4,8 1,3 0,08 0, ,698 2,9 0, ,478 2,0 0, ,394 8,4 0,175 4,4 1,3 0,10 0, ,948 3,3 0, ,565 2,6 0, , ,250 4,4 1,5 0,15 0, ,70 5,0 0, ,783 3,6 0, , ,354 6,3 1,4 0,14 0, ,10 3,5 0,288 9,7 0,422 2,9 0, ,366 8,1 0,169 6,0 2,1 0,07 0, ,648 3,1 0,255 8,6 0,374 2,6 0, ,338 8,8 0,183 7,0 1,8 0,05 1, ,898 3,1 0, ,478 2,5 0, ,423 8,8 0,183 5,2 1,8 0,06 0, ,848 3,9 0,321 9,1 0,396 4,0 0, , ,250 7,6 1,7 0,03 1, ,549 2,8 0,230 7,7 0,335 2,1 0, ,338 7,8 0,162 6,8 1,5 0,05 1, ,549 2,6 0,214 7,7 0,335 1,9 0, ,338 7,8 0,162 4,4 1,1 0,03 0, ,827 3,3 0, ,460 2,6 0, , ,211 6,1 1,6 0,11 0, ,70 5,0 0, ,783 4,0 0, , ,354 8,4 2,4 0,45 2, ,2 0,160 1,1 0, ,8 0, Skagersholmsån - - 3,7 0,185 1,1 0, ,4 0, ,6 0,229 1,3 0, ,2 0, ,0 0,200 1,1 0, ,5 0, ,0 0,200 1,2 0, ,4 0, ,4 0,170 1,0 0, ,8 0, ,2 0,160 1,0 0, ,5 0, ,8 0,190 1,1 0, ,5 0, ,6 0,229 1,3 0, ,8 0, Svartälven, mynning i Möckeln Svartälven, nedströms Hällefors ,1 0,155 0,54 0, ,0 0, Svartälven, Hällefors - - 2,7 0,135 0,45 0, ,0 0, uppstr. reningsverk - - 2,7 0,135 0,45 0, ,0 0, ,0 0,150 0,48 0, ,8 0, ,2 0,160 0,57 0, ,2 0, ,2 0,160 0,51 0, ,2 0, ,7 0,135 0,45 0, ,8 0, ,0 0,149 0,50 0, ,0 0, ,2 0,160 0,57 0, ,2 0, Älgälven, nedströms Sävenfors

68 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond.Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Älgälven, ,5-0, , uppströms Sävenfors ,5-4, , ,5-15, , ,5-20, , ,5-8, , ,5-0, , Min - - 0, , Medel - - 8, , Max , , Bredreven, ,5 Is 1,2 6,3 0,07 2,9-0,187 9,0 12, yta ,5 2,2 17,6 6,9 0,10 3,0-0,187 9,8 9,0 97 <10 < Min - - 1,2 6,3 0,07 2,9-0,187 9,0 9,0 86 <10 < Medel - - 9,4 6,6 0,09 3,0-0,187 9,4 10, Max ,6 6,9 0,10 3,0-0,187 9,8 12, Bredreven, ,8 6,3 0,08 3,1-0, ,0 52 < botten ,3 6,3 0,10 3,3-0, , Min - - 2,8 6,3 0,08 3,1-0, ,2 38 < Medel - - 6,6 6,3 0,09 3,2-0, , Max ,3 6,3 0,10 3,3-0, , Lesjöns utlopp ,3-0,5 6,6 0,10 2,9 0,44 0, ,5-4,6 6,4 0,09 2,9 0,83 0,330 9, ,3-15,2 6,7 0,08 2,7 0,86 0,155 8,3 - - <10 < ,5-18,1 6,6 0,14 3,4 1,6 0, < ,3-8,6 6,4 0,09 2,5 1,7 0, ,3-0,2 6,6 0,08 2,6 0,64 0,188 9, Min - - 0,2 6,4 0,08 2,5 0,44 0,155 8,3 - - <10 < Medel - - 7,9 6,6 0,09 2,8 1,0 0, Max ,1 6,7 0,14 3,4 1,7 0, Lesjöälven, Fransagen ,5-0,4 6,5 0,09 3,3 0,71 0, nedstr. Lesjöfors ren.verk ,5-5,1 6,4 0,07 2,9 0,84 0,200 9, ,5-15,5 6,6 0,09 3,1 1,2 0, < ,5-18,3 6,5 0,09 3,0 1,5 0, < ,5-8,6 6,4 0,14 3,4 3,9 0, ,5-0,3 6,4 0,08 2,8 1,0 0, Min - - 0,3 6,4 0,07 2,8 0,71 0,170 9,5 - - <10 < Medel - - 8,0 6,5 0,09 3,1 1,5 0, Max ,3 6,6 0,14 3,4 3,9 0, Liälven, ,2-0,0 6,6 0,08 2,4 0,58 0,215 8, nedströms Fredriksberg ,3-3,9 6,4 0,05 2,0 0,85 0,180 8,5 - - < ,3-14,0 6,8 0,04 2,0 1,2 0,167 8, < ,3-17,8 6,7 0,08 2,2 1,3 0,217 9, ,3-7,9 6,5 0,06 1,7 1,3 0, ,3-0,1 6,6 0,07 2,2 0,80 0,190 9, Min - - 0,0 6,4 0,04 1,7 0,58 0,167 8,5 - - <10 < Medel - - 7,3 6,6 0,07 2,1 1,0 0,198 9, Max ,8 6,8 0,08 2,4 1,3 0, Liälven, uppströms ,3-0, , Fredriksbergs ren.verk ,3-4, , ,3-14, , ,3-17, , ,1-7, , ,3-0, , Min - - 0, , Medel - - 7, , Max , ,

69 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 3,0 0,150 0,47 0, <2,0 <0, Älgälven, - - 2,2 0,110 0,43 0, ,8 0, uppströms Sävenfors - - 2,5 0,125 0,43 0, ,6 0, ,0 0,150 0,47 0, ,6 0, ,9 0,145 0,48 0, ,7 0, ,1 0,155 0,53 0, ,2 0, ,2 0,110 0,43 0, ,6 0, ,8 0,139 0,47 0, ,7 0, ,1 0,155 0,53 0, ,2 0, Bredreven, 29 7, yta Bredreven, botten ,1 0,155 0,56 0, ,7 0, Lesjöns utlopp - - 3,0 0,150 0,53 0, ,0 0, ,7 0,135 0,48 0, ,6 0, ,6 0,180 0,65 0, ,7 0, ,7 0,135 0,52 0, ,4 0, ,6 0,130 0,50 0, ,6 0, ,6 0,130 0,48 0, ,4 0, ,0 0,147 0,54 0, ,7 0, ,6 0,180 0,65 0, ,0 0, Lesjöälven, Fransagen nedstr. Lesjöfors ren.ve Liälven, nedströms Fredriksberg ,7 0,135 0,48 0, <2,0 <0, Liälven, uppströms - - 1,8 0,090 0,33 0, ,5 0, Fredriksbergs ren.verk - - 1,6 0,080 0,30 0, ,3 0, ,9 0,095 0,35 0, ,4 0, ,9 0,095 0,35 0, ,5 0, ,9 0,095 0,34 0, ,6 0, ,6 0,080 0,30 0, ,3 0, ,0 0,098 0,36 0, ,4 0, ,7 0,135 0,48 0, ,6 0,

70 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond.Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Svartälven, ,3-0,4 6,3 0,05 2,1 0,63 0, <5 <5 Sågen ,3-3,4 6,3 0,04 1,7 0,69 0,220 9,3 - - < < ,3-14,1 6,6 0,06 2,0 0,80 0,232 8,8 - - <10 < <5 < ,3-18,1 6,5 0,05 1,9 0,94 0, < < ,2-7,9 6,4 0,06 1,7 1,5 0, < < ,3-0,2 6,4 0,04 2,0 0,75 0, <5 6 Min - - 0,2 6,3 0,04 1,7 0,63 0,220 8,8 - - <10 < <5 <5 Medel - - 7,4 6,4 0,05 1,9 0,89 0, <5 5 Max ,1 6,6 0,06 2,1 1,5 0, <5 7 Timsälven, ,5-1,1 6,7 0,14 4,4 2,7 0, mynning i Möckeln ,5-6,4 6,9 0,14 4,3 3,2 0,180 8, ,5-15,8 7,0 0,11 4,2 5,6 0,122 7, ,5-20,2 7,0 0,17 4,2 7,2 0,140 8, ,5-9,0 6,9 0,16 4,1 4,7 0,093 7, ,5-0,90 7,0 0,17 4,1 5,1 0,130 8, Min - - 0,9 6,7 0,11 4,1 2,7 0,093 7, Medel - - 8,9 7,0 0,15 4,2 4,8 0,144 8, Max ,2 7,0 0,17 4,4 7,2 0, Lonnen, 3010 mars 2015** 0, yta ,5 1,4 17,7 7,1 0,16 4,2-0,113 7,9 9, < Min Medel Max Lonnen, 3010 mars 2015** botten ,9 6,9 0,40 7,1-0, , Min Medel Max Timsälven, ,5-0,8 6,6 0,11 3,8 1,7 0, < Lunedet ,5-6,6 6,8 0,11 3,6 2,6 0,150 8, ,5-15,9 6,9 0,09 3,9 4,4 0,124 7, ,5-20,6 6,9 0,13 3,8 4,6 0,098 7, < ,5-9,1 6,9 0,14 3,7 3,1 0,093 7, ,5-0,8 7,0 0,14 4,0 3,8 0,120 7, Min - - 0,8 6,6 0,09 3,6 1,7 0,093 7,0 - - <10 < Medel - - 9,0 6,9 0,12 3,8 3,4 0,132 8, Max ,6 7,0 0,14 4,0 4,6 0, Ullvettern, 3050 Provtas år , yta 0, Min Medel Max Ullvettern, 3050 Provtas år botten Min Medel Max Öjevettern, 3070 mars 2015** 0, yta ,5 2,2 18,3 6,9 0,13 3,7-0,148 9,8 9, < Min Medel Max Öjevettern, 3070 mars 2015** botten ,1 6,5 0,19 4,5-0,207 9,1 3, Min Medel Max ** Provtagning ej utförd på grund av dåliga isförhållanden. 66

71 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 2,1 0,105 0,36 0,030 1,7 0,074 0,35 0,009 2,2 0,062 <2,0 <0,042 4,0 0,83 0,03 0, Svartälven, - - 2,1 0,105 0,26 0,021 1,4 0,061 0,34 0,009 1,5 0,042 1,2 0,025 2,4 0,64 0,10 0, Sågen - - 2,3 0,115 0,28 0,023 1,3 0,057 0,22 0,006 1,5 0,042 1,1 0,023 1,9 0,64 0,04 0, ,7 0,135 0,35 0,029 1,4 0,061 0,14 0,004 1,5 0,042 <1,0 <0,021 2,2 1,2 0,07 0, ,4 0,120 0,36 0,030 1,3 0,057 0,25 0,006 1,4 0,039 <1,0 <0,021 3,1 1,2 0,04 0, ,4 0,120 0,34 0,028 1,5 0,065 0,19 0,005 1,9 0,054 1,6 0,033 3,1 0,95 0,03 0, ,1 0,105 0,26 0,021 1,3 0,057 0,14 0,004 1,4 0,039 <1,0 <0,021 1,9 0,64 0,03 0, ,3 0,116 0,33 0,027 1,4 0,062 0,25 0,006 1,7 0,047 <1,0 <0,021 2,8 0,91 0,05 0, ,7 0,135 0,36 0,030 1,7 0,074 0,35 0,009 2,2 0,062 1,6 0,033 4,0 1,2 0,10 0, ,8 0,190 1,0 0, ,4 0, Timsälven, - - 3,7 0,185 0,98 0, ,3 0, mynning i Möckeln - - 3,5 0,175 0,92 0, ,2 0, ,0 0,200 1,1 0, ,2 0, ,6 0,180 1,0 0, ,4 0, ,7 0,185 1,0 0, ,4 0, ,5 0,175 0,92 0, ,2 0, ,7 0,185 1,0 0, ,5 0, ,0 0,200 1,1 0, ,4 0, Lonnen, yta Lonnen, botten ,4 0,170 0,890 0, ,8 0, Timsälven, - - 3,5 0,175 0,900 0, ,2 0, Lunedet - - 3,3 0,165 0,84 0, ,1 0, ,5 0,175 0,90 0, ,2 0, ,4 0,170 0,93 0, ,3 0, ,5 0,175 0,93 0, ,4 0, ,3 0,165 0,84 0, ,8 0, ,4 0,171 0,90 0, ,2 0, ,5 0,175 0,93 0, ,4 0, Ullvettern, yta Ullvettern, botten Öjevettern, yta Öjevettern, botten

72 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond.Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Storforsälven, ,5-0,5 6,7 0,13 5,0 0,64 0,142 7, vid kraftverk ,5-6,4 7,0 0,13 4,0 1,6 0,120 7,2 - - < ,5-14,7 6,9 0,09 4,1 2,6 0,105 6, ,5-19,3 6,9 0,16 5,3 2,9 0,109 7, ,5-8,7 6,9 0,16 5,4 1,6 0,092 6, ,5-0,8 6,9 0,16 4,8 2,3 0,120 7, Min - - 0,5 6,7 0,09 4,0 0,64 0,092 6,0 - - < Medel - - 8,4 6,9 0,15 4,8 1,9 0,115 7, Max ,3 7,0 0,16 5,4 2,9 0,142 7, Storforsälven, ,5-0,5 6,8 0,13 3,9 0,56 0,129 7,8 - - < uppströms Storfors ,5-6,4 6,9 0,13 3,6 1,8 0,150 7,2 - - < ,5-14,8 7,0 0,11 3,8 2,2 0,106 7, ,5-19,5 6,9 0,14 3,9 2,7 0,115 7, < ,5-8,8 6,9 0,15 3,6 1,8 0,092 6,9 - - < ,5-0,8 7,0 0,14 3,7 1,5 0,120 7,1 - - < Min - - 0,5 6,8 0,11 3,6 0,56 0,092 6,9 - - <10 < Medel - - 8,5 6,9 0,14 3,8 1,8 0,119 7,4 - - < Max ,5 7,0 0,15 3,9 2,7 0,150 7, Östersjön, 3090 Provtas år , yta 0, Min Medel Max Östersjön, 3090 Provtas år botten Min Medel Max Kilstabäcken, ,5-0, Forsby ,2-6, ,3-15, ,3-20, ,2-8, ,5-0, Min - - 0, Medel - - 8, Max , Daglösen centrala, 3410 mars 2015** 0, yta ,5 2,0 18,1 6,9 0,11 3,3-0, , Min Medel Max Daglösen centrala, 3410 mars 2015** botten ,6 6,5 0,12 3,6-0, , Min Medel Max ** Provtagning ej utförd på grund av dåliga isförhållanden. 68

73 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Storforsälven, vid kraftverk ,5 0,175 0,92 0, ,6 0, Storforsälven, - - 3,6 0,180 0,88 0, ,7 0, uppströms Storfors - - 3,3 0,165 0,81 0, ,5 0, ,5 0,175 0,92 0, ,0 0, ,4 0,170 0,88 0, ,6 0, ,4 0,170 0,84 0, ,8 0, ,3 0,165 0,81 0, ,5 0, ,5 0,172 0,88 0, ,7 0, ,6 0,180 0,92 0, ,0 0, Östersjön, yta Östersjön, botten Kilstabäcken, Forsby Daglösen centrala, yta Daglösen centrala, botten

74 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond.Turb. Abs. TOC Syre Syre NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N Tot.-N PO 4 -P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU 420 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Daglösen norra, ,5 Is 1,1 6,6 0,10 3,2-0, , yta ,5 1,9 18,4 7,0 0,14 3,5-0, , Min - - 1,1 6,6 0,10 3,2-0, , Medel - - 9,8 6,8 0,12 3,4-0, , Max ,4 7,0 0,14 3,5-0, , Daglösen norra, ,4 6,7 0,27 8,0-0, , botten ,1 6,4 0,12 3,7-0, , Min - - 3,4 6,4 0,12 3,7-0, , Medel - - 7,8 6,6 0,20 5,9-0, , Max ,1 6,7 0,27 8,0-0, , Skillerälven, ,5-0,4 6,5 0,09 2,8 0,78 0, uppströms Filipstad ,5-5,9 6,4 0,07 2,6 1,3 0, < ,5-14,1 6,8 0,07 2,7 1,5 0,213 9,0 - - < ,5-20,1 6,7 0,10 2,7 1,4 0, ,5-8,9 6,5 0,10 2,5 1,3 0, ,5-0,2 6,8 0,10 3,0 1,6 0, Min - - 0,2 6,4 0,07 2,5 0,78 0,213 9,0 - - < Medel - - 8,3 6,6 0,10 2,7 1,3 0, Max ,1 6,8 0,10 3,0 1,6 0, Lersjön, ,5-0,6 6,3 0,06 2,4-0, , yta ,5 2,1 18,2 6,7 0,09 2,5-0, , Min - - 0,6 6,3 0,06 2,4-0, , Medel - - 9,4 6,5 0,08 2,5-0, Max ,2 6,7 0,09 2,5-0, Lersjön, ,6 6,4 0,07 2,7-0, , botten ,5 6,3 0,09 2,6-0, , Min - - 2,6 6,3 0,07 2,6-0, , Medel - - 7,6 6,4 0,08 2,7-0, , Max ,5 6,4 0,09 2,7-0,

75 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Daglösen norra, yta Daglösen norra, botten ,0 0,150 0,66 0, ,2 0, Skillerälven, - - 2,8 0,140 0,61 0, ,6 0, uppströms Filipstad - - 2,6 0,130 0,55 0, ,2 0, ,1 0,155 0,65 0, ,1 0, ,0 0,150 0,67 0, ,1 0, ,3 0,165 0,70 0, ,9 0, ,6 0,130 0,55 0, ,1 0, ,0 0,148 0,64 0, ,4 0, ,3 0,165 0,70 0, ,9 0, Lersjön, 36 3, yta Lersjön, botten

76 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Metallprogram år 2015 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor), klass 4 (orange rutor) och klass 3 (gula rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Inramade resultat är anmärkningsvärda resultat i övrigt. Stationsnamn Stnnr Provdatum As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Mo Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Letälven, ,30 0,34 <0,010 0,072 0,69 0,26 0,42 3,6 0, Åtorp ,27 0,38 0,013 0,082 0,68 0,36 0,48 3,9 0, ,30 0,36 0,011 0,075 0,74 0,34 0,55 2,3 0, ,32 0,30 <0,010 0,062 0,83 0,41 0,55 3,0 0, ,34 0,43 <0,010 0,068 0,87 0,58 0,64 3,0 0, ,28 0,41 <0,010 0,084 0,72 0,48 0,55 2,6 0, Min 0,27 0,30 <0,010 0,062 0,68 0,26 0,42 2,3 0,32 - Medel 0,30 0,37 <0,010 0,074 0,76 0,41 0,53 3,1 0,40 - Max 0,34 0,43 0,013 0,084 0,87 0,58 0,64 3,9 0,48 - Hovaån, ,74 3,3 0,057 1,5 3,4 2,7 1,9 21 0, Nötebron ,40 0,64 0,018 0,39 1,6 0,93 0,97 7,1 0, ,34 0,50 0,013 0,36 1,3 0,71 1,0 6,0 0, ,38 0,59 0,013 0,28 1,3 0,72 0,89 5,0 0, ,44 0,58 0,014 0,37 1,4 0,77 1,6 8,5 0, ,51 0,66 0,016 0,59 1,8 0,94 1,1 7,4 0, ,46 0,52 0,010 0,33 1,1 0,49 1,3 3,6 0, ,58 0,97 0,010 0,28 1,7 0,82 0,90 4,7 0, ,63 1,1 0,023 0,37 2,2 1,3 1,4 6,9 0, ,44 0,49 <0,010 0,36 1,1 0,58 0,87 3,6 0, ,54 1,2 0,026 0,52 2,8 1,6 1,5 10 0, ,44 1,1 0,018 0,32 1,8 1,1 0,98 6,1 0, Min 0,34 0,49 <0,010 0,28 1,1 0,49 0,87 3,6 0,14 - Medel 0,49 0,97 0,019 0,47 1,8 1,1 1,2 7,5 0,40 - Max 0,74 3,3 0,057 1,5 3,4 2,7 1,9 21 0,78 - Svartälven, ,26 0,37 0,012 0,087 0,43 0,16 0,24 4,8 0, Hammaren ,22 0,33 0,015 0,099 0,29 0,23 0,44 4,5 0, ,30 0,32 0,012 0,068 0,47 0,32 0,22 4,0 0, ,36 0,37 0,012 0,077 0,52 0,24 0,25 4,1 0, ,30 0,45 0,012 0,090 0,56 0,26 0,39 4,0 0, ,30 0,48 0,015 0,084 0,47 0,54 0,24 4,2 0, Min 0,22 0,32 0,012 0,068 0,29 0,16 0,22 4,0 0,11 - Medel 0,29 0,39 0,013 0,084 0,46 0,29 0,30 4,3 0,13 - Max 0,36 0,48 0,015 0,099 0,56 0,54 0,44 4,8 0,18-72

77 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum As Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Mo Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Lesjöälven, ,25 0,70 0,012 0,14 0,49 0,15 0,28 6,6 0, Fransagen ,23 1,8 0,021 0,14 0,72 0,25 0,32 8,6 0, ,18 1,4 0,010 0,10 0,83 0,19 0,44 8,0 0, ,34 2,3 0,013 0,22 0,97 0,24 0,51 7,8 0, ,30 2,1 0,013 0,25 1,4 0,26 0,50 6,4 0, ,24 1,0 0,016 0,16 0,59 0,28 0,30 6,6 0, Min 0,18 0,70 0,010 0,10 0,49 0,15 0,28 6,4 0,066 - Medel 0,26 1,6 0,014 0,17 0,83 0,23 0,39 7,3 0,10 - Max 0,34 2,3 0,021 0,25 1,4 0,28 0,51 8,6 0,14 - Svartälven, ,20 0,72 0,012 0,13 0,65 0,17 0,25 7,1 0, Sågen ,18 0,33 0,029 0,22 0,20 0,19 4,5 5,0 0, ,17 0,27 0,012 0,11 0,20 0,18 0,20 2,3 0, ,25 0,37 0,012 0,17 0,23 0,16 <0,20 3,6 0, ,24 0,34 0,014 0,13 0,23 0,26 0,23 2,9 0, ,19 0,42 0,015 0,12 0,21 0,35 <0,20 3,8 0, Min 0,17 0,27 0,012 0,11 0,20 0,16 <0,20 2,3 0,039 - Medel 0,21 0,41 0,016 0,15 0,29 0,22 0,90 4,1 0,070 - Max 0,25 0,72 0,029 0,22 0,65 0,35 4,5 7,1 0,11 - Storforsälven ,27 0,34 <0,010 0,051 0,60 0,13 0,37 2,9 0, ,27 0,39 0,014 0,066 0,76 0,25 0,48 4,9 0, ,22 0,36 <0,010 0,055 0,73 0,26 0,35 3,3 0, ,35 0,62 <0,010 0,080 0,96 0,34 0,42 3,2 0, ,34 0,26 <0,010 0,040 0,79 0,17 0,31 1,5 0, ,36 0,52 0,011 0,071 0,84 0,66 0,60 3,5 0, Min 0,22 0,26 <0,010 0,040 0,60 0,13 0,31 1,5 0,48 - Medel 0,30 0,42 <0,010 0,061 0,78 0,30 0,42 3,2 0,58 - Max 0,36 0,62 0,014 0,080 0,96 0,66 0,60 4,9 0,74 - Kilstabäcken, ,48 1,0 0,028 0,66 2,0 0,87 2,0 13 6, Forsby ,59 1,2 0,029 0,64 2,1 1,1 2,8 7, ,85 2,3 0,034 0,92 3,8 1,8 3, ,81 1,4 0,024 0,42 2,9 1,1 2,5 9,0 6, ,63 1,1 0,018 0,40 2,4 0,87 2,0 6,4 2, ,57 1,7 0,033 0,54 2,7 1,3 1,9 13 2, Min 0,48 1,0 0,018 0,40 2,0 0,87 1,9 6,4 2,3 - Medel 0,66 1,5 0,028 0,60 2,7 1,2 2,5 11 6,6 - Max 0,85 2,3 0,034 0,92 3,8 1,8 3,

78 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Råvattenkontroll Skagern (Skagersviks vattenverk) år 2015 Inramade resultat överskrider gränsvärden (tjänligt med anmärkning eller otjänligt) för dricksvatten för allmän förbrukning enligt SLV FS 2001:30. Provdatum Provdj. Temp. ph Alk. Kond. Färg Turb. COD Mn NO 2 -N NO 3 -N Provnr m C mekv/l ms/m mg Pt/l FNU mg/l µg/l µg/l ,1 7,0 0,15 4,6 50 1,5 8, ,6 6,9 0,15 4,9 50 1,7 9, ,0 6,7 0,14 5,1 5 1,0 8, ,0 6,3 0,05 5,5 20 3,8 8,5 < Min - 3,1 6,3 0,05 4,6 5 1,0 8,4 < Medel - 8,2 6,8 0,15 5,0 31 2,0 8, Max - 13,0 7,0 0,15 5,5 50 3,8 9, Provdatum Provdj. Ca Ca Mg Mg Hårdh. Fe Mn Al Cu Provnr m mg/l mekv/l mg/l mekv/l dh µg/l µg/l µg/l µg/l ,1 0,204 0,99 0,081 0, < < ,7 0,234 1,0 0,082 0, < < ,0 0,200 0,96 0,079 0, < < ,4 0,219 0,98 0,081 0, < < Min - 4,0 0,200 0,96 0,079 0, < <20 - Medel - 4,3 0,214 0,98 0,081 0, < <20 - Max - 4,7 0,234 1,0 0,082 0, < <20 - Provdatum Provdj. Temp. Odl.b. mikroorg. 22 C, 3 d. Långs.väx. bakt. 7 d. Kolif. bakt. 35 C E. coli m C cfu/ml cfu/ml cfu/100 ml cfu/100 ml , ,6 <10 20 <1 < , < , Min - 3,1 <10 20 <1 <1 Medel - 8, Max - 13, Provdatum Provdj. Pres. Clost.perfr. Intest. enterokocker Provnr m cfu/100 ml cfu/100 ml < < <1 < >100 < Min - <1 <1 - Medel - 27 <1 - Max - 4 <1-74

79 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Temperatur- och syreprofiler, vårvinter 2015 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Skagern 1010 mars ,5 Provtas vart 3:e år, 2 nästa gång Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Möckeln 1030 mars ,5 Provtagning 2 omöjlig att 4 utföra p.g.a. 6 dålig is Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Bredreven ,5 1,2 12, ,3 11, ,6 11, ,9 11, ,1 10, ,2 10, ,4 7, ,8 7, ,8 7, ,8 7, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 75

80 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Lonnen 3010 mars ,5 Provtagning 2 omöjlig att 4 utföra p.g.a. 6 dålig is Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Ullvettern 3050 mars ,5 Provtas vart 3:e år, 2 nästa gång Syre (mg/l) Temp ( C) 15 Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Öjevettern 3070 mars ,5 Provtagning 2 omöjlig att 4 utföra p.g.a. 6 dålig is Syre (mg/l) Temp ( C) 20 Djup (m) Temp Syre 76

81 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Östersjön 3090 mars ,5 Provtas vart 3:e år, 2 nästa gång Syre (mg/l) Temp ( C) 20 Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Daglösen centr mars ,5 Provtagning 2 omöjlig att 4 utföra p.g.a. 6 dålig is Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Daglösen norra ,5 1,1 13, ,2 12, ,4 12, ,7 11, ,0 7, ,3 6, ,4 6, Syre (mg/l) Temp ( C) 15 Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Lersjön ,5 0,6 13, ,0 12, ,2 12, ,7 12, ,0 12, ,1 11, ,4 11, ,4 11, ,6 11, Syre (mg/l) Temp ( C) 20 Djup (m) Temp Syre 77

82 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Temperatur- och syreprofiler, sensommar 2015 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Skagern 1010 augusti ,5 Provtas vart 3:e år, 2 nästa gång Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Möckeln ,5 17,4 9, ,4 8, ,2 8, ,1 8, ,1 8, ,0 8, ,0 8, ,8 8, ,0 7, ,0 4, ,5 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Djup (m) Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Bredreven ,5 17,6 9, ,3 8, ,8 8, ,0 6, ,2 5, ,4 5, ,7 5, ,4 4, ,3 4, ,3 4, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 78

83 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Lonnen ,5 17,7 9, ,7 9, ,8 7, ,7 4, ,9 3, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Ullvettern 3050 augusti ,5 Provtas vart 3:e år, 2 nästa gång Syre (mg/l) Temp ( C) 15 Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Öjevettern ,5 18,3 9, ,3 9, ,0 8, ,3 7, ,3 7, ,7 6, ,9 5, ,4 4, ,1 3, Temp Syre 79

84 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Östersjön 3090 augusti ,5 Provtas vart 3:e år, 2 nästa gång Syre (mg/l) Temp ( C) 20 Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Daglösen centr ,5 18,1 9, ,4 8, ,0 8, ,3 7, ,4 5, ,1 5, ,4 6, ,1 6, ,9 6, ,8 5, ,6 5, Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Djup (m) Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Daglösen norra ,5 18,4 8, ,1 8, ,1 8, ,0 8, ,4 6, ,9 3, ,1 2, Syre (mg/l) Temp ( C) 15 Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Lersjön ,5 18,2 8, ,5 8, ,4 8, ,2 8, ,1 5, ,9 4, ,6 4, ,6 4, ,5 4, Syre (mg/l) Temp ( C) 20 Djup (m) Temp Syre 80

85 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Tidsserier (Medelvärden med min- och maxvärden) Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) 81

86 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Fortsättning Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) Svartälven, mynning i Möckeln 82

87 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Fortsättning Svartälven, mynning i Möckeln Timsälven, mynning i Möckeln 83

88 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Fortsättning Timsälven, mynning i Möckeln 84

89 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 3. Resultat Ref.vattendrag BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag år

90 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 3. Resultat Ref.vattendrag Gullspångsälven, Gullspång För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Samtliga analyser utförda på Institutionen för vatten och miljö vid SLU. Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l ,6 9,6 6,90 4,93 0,204 0,083 0,152 0,0200 0,164 0,079 0,124 0, ,3 11,4 6,73 4,77 0,207 0,085 0,153 0,0204 0,162 0,081 0,124 0, ,6 11,1 6,99 4,80 0,209 0,085 0,151 0,0195 0,159 0,076 0,122 0, ,3 12,1 6,90 4,76 0,209 0,081 0,148 0,0195 0,158 0,076 0,123 0, ,1 11,1 7,05 4,78 0,201 0,084 0,152 0,0203 0,166 0,077 0,124 0, ,9 11,4 7,08 4,70 0,201 0,080 0,145 0,0190 0,157 0,074 0,122 0, ,7 9,0 7,09 4,85 0,204 0,082 0,148 0,0197 0,172 0,076 0,122 0, ,8 10,8 7,02 4,62 0,196 0,078 0,143 0,0181 0,160 0,075 0,119 0, ,7 9,7 6,93 4,62 0,192 0,080 0,145 0,0193 0,166 0,074 0,119 0, ,4 10,3 6,96 4,71 0,201 0,081 0,148 0,0191 0,161 0,075 0,119 0, ,8 10,2 6,96 4,68 0,197 0,079 0,143 0,0189 0,160 0,075 0,120 0, ,9 10,6 6,87 4,72 0,199 0,081 0,148 0,0194 0,160 0,074 0,121 0,11 Min 0,6 9,0 6,73 4,62 0,192 0,078 0,143 0,0181 0,157 0,074 0,119 0,10 Medel 8,5 10,6 6,96 4,75 0,202 0,082 0,148 0,0194 0,161 0,076 0,122 0,11 Max 18,8 12,1 7,09 4,93 0,209 0,085 0,153 0,0204 0,172 0,081 0,124 0,12 Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N PO4-P Tot.-P Abs. filtr. KMnO 4 Si TOC Turb. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 mg/l mg/l mg/l FNU < <3 10,0 0,124 33,2 2,1 8,7 1, <3 9,8 0,126 36,8 2,2 8,4 1, < <3 9,1 0,118 39,8 2,2 7,8 1, < <3 11,5 0,121 38,0 2,2 8,8 1, <4 15,4 0,121 37,8 1,8 9,8 2, <4 9,1 0,116 35,8 1,9 8,4 1, <4 14,7 0,109 35,0 1,6 8,2 2, <4 11,4 0,112 34,3 1,9 8,2 1, <4 9,4 0,112 35,2 1,8 8,4 2, <4 8,0 0,108 33,3 1,9 8,0 1, <4 7,4 0,105 33,0 2,0 8,0 1, <4 8,8 0,116 35,3 2,0 8,4 0,98 Min < <3 7,4 0,105 33,0 1,6 7,8 0,98 Medel <4 10,4 0,116 35,6 2,0 8,4 1,6 Max <4 15,4 0,126 39,8 2,2 9,8 2,9 Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,6 0,75 2,3 99 0,008 0,17 0,30 0,52 0,05 0,27 0, ,9 0,77 2,4 120 <0,006 0,10 0,26 0,51 0,04 0,27 0, ,9 0,68 1,6 94 <0,006 0,18 0,28 0,47 0,03 0,26 0, ,5 0,68 2, ,007 0,16 0,30 0,51 0,04 0,23 0, ,84 4, ,008 0,44 0,40 4,0 0,08 0,28 0, ,0 0,65 1,9 98 <0,006 0,15 0,26 0,44 0,03 0,25 0, ,90 3,3 93 0,010 0,27 0,33 0,62 0,05 0,24 0, ,5 0,78 2,6 86 0,009 0,20 0,41 0,59 0,04 0,24 0, ,7 0,70 1, ,007 0,23 0,33 0,56 0,04 0,26 0, ,8 0,65 1,6 77 <0,006 0,12 0,25 0,48 0,03 0,24 0, ,3 0,67 2,6 80 <0,006 0,23 0,29 0,50 0,03 0,24 0, ,5 0,71 2,2 82 0,014 0,18 0,34 0,57 0,03 0,22 0,19 Min 150 4,8 0,65 1,6 77 <0,006 0,10 0,25 0,44 0,03 0,22 0,18 Medel 198 7,0 0,73 2,5 99 0,007 0,20 0,31 0,81 0,04 0,25 0,23 Max ,90 4, ,014 0,44 0,41 4,00 0,08 0,28 0,35 86

91 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år

92 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), utfördes en interkalibrering. Detta för att öka jämförbarheten mellan analysresultaten från de olika laboratorierna. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). Korrigeringar utifrån interkalibreringen I figurer där analysvärden för år 2015 redovisas korrigerades resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter anpassades till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen, liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3, redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. Vid transportberäkningar korrigerades resultaten utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassades till SLU:s nivå (bilaga 6). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen med transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol Mellan SLU:s och ALcontrols ph-värden skiljde det i genomsnitt 1 % med lägre värden vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat räknades därför upp genom division med 0,99 för att anpassas till ALcontrols nivå. Alkaliniteten var i medeltal 3 % lägre i prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat räknades därför upp genom division med 0,97 för att anpassas till ALcontrols nivå. Halterna av organiskt material, mätt som TOC, var i genomsnitt 13 % högre i de prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat räknades alltså ned genom att divideras med 1,13 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid beräkning av transporten av organiskt material räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,13. Fosforhalten (Tot.-P) var i medeltal 4 % högre vid SLU:s analyser. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,04 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid transportberäkningar räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,04. Kvävehalten (Tot.-N) var i medeltal 4 % högre vid SLU:s analyser. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,04 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid transportberäkningar räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,04. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel analysresultat, eftersom både SLU och ALcontrol uppfyller kriterierna för ackreditering. 88

93 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen nedan. Plats Laboratorium Provdatum ph Alk. TOC Tot.-N Tot.-P mekv/l mg/l µg/l µg/l 1005 ALcontrol ,0 0,17 7, Gullspångsälven, ,0 0,15 7, Gullspång ,1 0,17 7, ,2 0,18 7, ,0 0,17 7, ,1 0,16 7, Min 7,0 0,15 7, Medel 7,1 0,17 7, Max 7,2 0,18 7, SLU ( )* (6,7) (0,16) (8,4) (584) (10) Gullspångsälven, ,9 0,16 8, Gullspång ,1 0,16 8, ,0 0,16 8, ,0 0,16 8, ,9 0,16 8, Min 6,9 0,16 8, Medel 7,0 0,16 8, Max 7,1 0,16 8, Avvikelse mellan SLU % och ALcontrol i % % % % % % Medelavvikelse % ph Alk. TOC Tot.-N Tot.-P Omräkningsfaktor 0,99 0,97 1,13 1,04 1,04 Avvikande provtagningsdatum, därför ej medräknat i medelavvikelsen. 89

94 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering 90

95 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi BILAGA 5 Statusklassning av vattenkemi för treårsperioden

96 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi Stationer i rinnande vatten Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status Vattendrag Statusklassning Näringsämnen Länsstyrelsen ALcontrol Förbättring (fastst ) (arb.mtrl 2015) ( ) Korr. för >10 % Försämring jordbruksmark Oförändrat 3502 Skillerälven, uppströms Filipstad Hög Hög Hög Nej 3083 Storforsälven, uppströms Storfors God 1) Hög 1) Hög Nej 3082 Storforsälven, vid kraftverk God 1) Hög 1) Hög Nej 3021 Timsälven, vid Lunedet God God Hög Nej 3001 Timsälven, utlopp i Möckeln Måttlig Måttlig God Nej 2625 Svartälven, Sågen - Hög Hög Nej 2622 Liälven, uppstr. Fredriksbergs ren.verk God 2) Hög 2) Liälven, nedströms Fredriksberg God 2) Hög 2) Hög Nej 2541 Lesjöns utlopp God 3) Hög 3) Hög Nej 2544 Fransagen, nedstr. Lesjöfors ren.verk God 3) Hög 3) Hög Nej 2242 Älgälven, uppströms Sävenfors Hög 6) Hög 6) Älgälven, nedströms Sävenfors Hög 6) Hög 6) Hög Nej 2045 Svartälven, Hällefors uppstr. ren.verk Hög 4) Hög 4) Svartälven, nedströms Hällefors Hög 4) Hög 4) Hög Nej 2001 Svartälven, inflöde i Möckeln Hög Hög Hög Nej 1025 Letälven, Möckelns utlopp God 5) God 5) Hög Nej 1021 Letälven, bro i Åtorp God 5) God 5) Hög Nej 1201 Skagersholmsån Otillfredsställande God Hög Nej 1101 Hovaån, Nötebron Måttlig Måttlig Måttlig Ja 1005 Gullspångsälven, bro väg mot S.Råda Hög Hög Hög Nej 1) Avser Storforsälven mellan Mögsjön och Öjevettern. 2) Avser Liälven mellan Säfssjön och Lisjön. 3) Avser Lesjöforsälven mellan Näsrämmen och Bredreven. 4) Avser Svartälven mellan Hällefors och Torrvarpen. 5) Avser Letälven mellan Möckeln och Skagern. 6) Avser Sikforsån från Sävsjön till Sävenforsagen. 92

97 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi Stationer i sjöar Statusklassning Näringsämnen Förbättring Sjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen ALcontrol Försämring (fastställd ) (arbetsmaterial 2015) ( ) Oförändrat 3510 Lersjön Hög Hög Hög 3415 Daglösen norr Hög** Hög** Hög 3410 Daglösen mitt Hög Hög Hög 3090 Östersjön* Hög Hög Hög 3070 Öjevettern God God God 3050 Ullvettern* God Måttlig God 3010 Lonnen Måttlig God Måttlig 2530 Bredreven God Hög Hög 1030 Möckeln God God Hög 1010 Skagern* Hög Hög Hög Statusklassning Klorofyll Förbättring Sjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen ALcontrol Försämring (fastställd ) (arbetsmaterial 2015) ( ) Oförändrat 3510 Lersjön God Uppnår ej god Hög 3415 Daglösen norr Uppnår ej god** Uppnår ej god** Uppnår ej god 3410 Daglösen mitt Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god 3090 Östersjön* Hög God Uppnår ej god 3070 Öjevettern Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god 3050 Ullvettern* Hög Uppnår ej god Uppnår ej god 3010 Lonnen - Uppnår ej god Uppnår ej god 2530 Bredreven God God Uppnår ej god 1030 Möckeln - God Uppnår ej god 1010 Skagern* Hög Hög Hög Statusklassning Siktdjup Förbättring Sjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen ALcontrol Försämring (fastställd ) (arbetsmaterial 2015) ( ) Oförändrat 3510 Lersjön Hög God God 3415 Daglösen norr Hög** God God 3410 Daglösen mitt Hög God God 3090 Östersjön* Hög God God 3070 Öjevettern God God God 3050 Ullvettern* God God God 3010 Lonnen - Måttlig Måttlig 2530 Bredreven Hög Hög Hög 1030 Möckeln - God Hög 1010 Skagern* Hög Hög Hög * Resultat från 2007, 2010 och ** Avser hela Daglösen. 93

98 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi 94

99 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. BILAGA 6 Vattenföring, ämnestransport, punktutsläpp och nedfall på sjöytor 95

100 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Vattenföring år 2015 m 3 /s (3001)** 3102 Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven Timsälven Kilstabäcken uppstr. Filipstad uppstr. Storfors* Storfors kraftverk Alkvettern/Lunedet Björkborns kraftverk januari 6,57 8,09 8,09 34,2 36,5 0,651 februari 5,68 10,4 10,4 34,8 38,8 0,637 mars 12,9 10,1 10,1 44,7 46,4 0,488 april 7,60 6,46 6,46 33,0 32,8 0,137 maj 8,33 7,68 7,68 26,0 27,2 0,495 juni 7,26 6,92 6,92 25,9 27,3 0,220 juli 4,71 3,31 3,31 15,2 18,7 0,152 augusti 2,66 4,29 4,29 13,4 15,9 0,145 september 6,19 6,01 6,01 15,8 19,0 0,447 oktober 2,33 4,42 4,42 13,7 16,1 0,0556 november 5,40 6,85 6,85 14,0 19,5 0,334 december 8,11 8,09 8,09 25,5 36,4 0,462 Min 2,33 3,31 3,31 13,4 15,9 0,0556 Medel 6,48 6,88 6,88 24,7 27,9 0,352 Max 12,9 10,4 10,4 44,7 46,4 0,651 m 3 /s (2001) 2001 Svartälven Lesjöns Fransagen Älgälven Svartälven Svartälven Svartälven Sågen utlopp nedstr. Lesjöfors Sävenfors krv Hammarns krv Brattforsens krv inflöde i Möckeln*** januari 0,933 1,40 1,83 7,57 28,3 37,8 40,3 februari 0,861 1,36 1,76 6,58 22,5 42,9 45,8 mars 2,63 1,95 3,11 4,56 35,7 55,4 59,1 april 4,62 2,16 2,81 4,94 29,7 39,9 42,5 maj 2,93 1,75 2,43 5,27 22,1 32,7 34,9 juni 2,46 1,87 2,40 3,60 22,6 36,1 38,5 juli 2,39 1,19 1,62 5,37 21,3 31,3 33,34 augusti 0,657 0,745 0,906 2,53 11,6 18,8 20,1 september 1,88 0,891 1,37 3,10 21,1 26,5 28,2 oktober 0,496 0,659 0,764 5,66 12,8 25,6 27,3 november 0,997 1,31 1,69 5,12 17,0 29,9 31,8 december 1,78 1,50 2,13 5,48 24,6 43,3 46,1 Min 0,496 0,659 0,764 2,53 11,6 18,8 20,1 Medel 1,89 1,40 1,90 4,98 22,4 35,0 37,3 Max 4,62 2,16 3,11 7,57 35,7 55,4 59,1 m 3 /s Hovaån Letälven Letälven Gullspångsälven Nötebron Degerfors kraftverk Åtorps kraftverk Gullspångs kraftverk januari 2,18 73,9 85,9 88,0 februari 2,17 81,2 99,6 112 mars 1,20 99, april 0,704 73,4 84,4 107 maj 1,54 60,7 70,1 37,4 juni 0,874 60,5 71,2 88,4 juli 0,355 49,6 56,1 41,9 augusti 0,284 35,7 40,5 69,0 september 1,91 46,8 55,3 27,7 oktober 0,357 41,2 46,8 68,2 november 0,679 50,6 59,1 41,6 december 1,43 81,0 93,8 78,4 Min 0,284 35,7 40,5 27,7 Medel 1,14 62,8 73,5 72,6 Max 2,18 99, * Flödet i Storforsälven uppströms Storfors antogs vara detsamma som nedströms vid kraftverket. ** Flödet i Timsälven vid utloppet i Möckeln (station 3001) antogs vara detsamma som vid Björkborn. *** Flödet i Svartälven vid inflödet i Möckeln beräknades som flödet vid Brattforsen arealkorrigerat med faktorn 1,066, vilken inkuderar tillflödet Imälven. 96

101 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Timsälven vid Björkborns kraftverk Svartälven vid Brattforsens kraftverk Gullspångsälven vid Gullspångs kraftverk

102 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Ämnestransporter år 2015 Punkt Flöde Interkalibrering Fosfor Kväve Org.mtrl (TOC) m 3 /s ton/år ton/år ton/år Huvudfåran Gullspångsälven, Gullspång 72,3 SLU:s värden 23, Letälven, Åtorp 73,4 Omräknat till SLU:s nivå 35, ALcontrols värden 34, Letälven, Möckelns utlopp 62,8 Omräknat till SLU:s nivå 35, ALcontrols värden 33, Hovaån, Nötebron 1,13 Omräknat till SLU:s nivå 2,82 82,3 803 ALcontrols värden 2,71 79,1 711 Svartälven Svartälven, inflöde i Möckeln 37,3 Omräknat till SLU:s nivå 6, ALcontrols värden 5, Svartälven, Hammarn 22,4 Omräknat till SLU:s nivå 5, ALcontrols värden 5, Älgälven, Sävenfors 4,98 Omräknat till SLU:s nivå 1,42 46, ALcontrols värden 1,37 44, Fransagen, nedströms Lesjöfors 1,90 Omräknat till SLU:s nivå 0,700 20,8 792 ALcontrols värden 0,673 20, Lesjöns utlopp 1,40 Omräknat till SLU:s nivå 0,358 14,5 515 ALcontrols värden 0,344 13, Svartälven, Sågen 1,89 Omräknat till SLU:s nivå 0,316 15,1 698 ALcontrols värden 0,304 14,5 618 Timsälven Timsälven, utlopp i Möckeln 27,8 Omräknat till SLU:s nivå 17, ALcontrols värden 17, Timsälven (inkl. Björkborns ind.omr.) Omräknat till SLU:s nivå 19, ALcontrols värden 18, Timsälven, Lunedet 24,6 Omräknat till SLU:s nivå 12, ALcontrols värden 12, Storforsälven, Storfors 6,86 Omräknat till SLU:s nivå 2,25 74, ALcontrols värden 2,16 71, Storforsälven, uppströms Storfors 6,86 Omräknat till SLU:s nivå 2,14 69, ALcontrols värden 2,06 67, Skillerälven uppströms Filipstad 6,48 Omräknat till SLU:s nivå 2,01 67, ALcontrols värden 1,93 65, Punkt Bly Kadmium Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Huvudfåran Gullspångsälven, Gullspång , , Letälven, Åtorp , Hovaån, Nötebron 37,9 0,753 66,8 41,0 12,7 43, ,9 Svartälven Svartälven, Hammarn 269 9, , , Fransagen, nedstr. Lesjöfors 90,5 0,883 46,7 13,5 6,01 22, , Svartälven, Sågen 22,7 1,09 15,6 12,2 3,82 98, ,57 Timsälven Storforsälven, Storfors 86,7 1, , , , Kilstabäcken 15,2 0,318 27,7 12,7 73,0 26, ,74 98

103 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Timsälven vid Björkborn Pilar indikerar interkalibrerad halt från och med år

104 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Svartälven vid inflöde i Möckeln Pilar indikerar interkalibrerad halt från och med år

105 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Gullspångsälven vid Gullspång Pilar markerar transportvärden från SLU:s hemsida , därefter ALcontrols egen beräkning. 101

106 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Arealspecifika förluster av kväve år 2015 Kväve Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) Gullspångsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång Letälven, 2,6 3 Måttligt hög förlust 2,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Åtorp Letälven, 2,2 3 Måttligt hög förlust 1,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse Möckelns utlopp Hovaån, 7,7 4 Hög förlust 7,4 3 Stor avvikelse Nötebron Svartälven, 1,6 2 Låg förlust 1,5 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln Svartälven, 2,1 3 Måttligt hög förlust 1,7 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven, 1,5 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Fransagen, 1,7 2 Låg förlust 1,5 1 Ingen/obetydlig avvikelse nedströms Lesjöfors Lesjöns 1,7 2 Låg förlust 1,5 1 Ingen/obetydlig avvikelse utlopp Svartälven, 1,6 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen Timsälven, 2,3 3 Måttligt hög förlust 2,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln* Timsälven, 2,1 3 Måttligt hög förlust 1,8 1 Ingen/obetydlig avvikelse Lunedet Storforsälven, 2,4 3 Måttligt hög förlust 1,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors Storforsälven, 2,3 3 Måttligt hög förlust 1,8 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors Skillerälven, 1,6 3 Måttligt hög förlust 1,4 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad * Exklusive utsläpp från Björkborns industriområde. 102

107 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Arealspecifika förluster av fosfor år 2015 Fosfor Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) Gullspångsälven, 0,05 2 Låg förlust 1,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång Letälven, 0,08 3 Måttligt hög förlust 1,7 2 Tydlig avvikelse Åtorp Letälven, 0,08 3 Måttligt hög förlust 1,8 2 Tydlig avvikelse Möckelns utlopp Hovaån, 0,26 4 Hög förlust 7,3 4 Mycket stor avvikelse Nötebron Svartälven, 0,02 1 Mycket låg förlust 0,54 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln Svartälven, 0,05 2 Låg förlust 0,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven, 0,05 2 Låg förlust 1,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Fransagen, 0,06 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse nedströms Lesjöfors Lesjöns 0,04 2 Låg förlust 0,87 1 Ingen/obetydlig avvikelse utlopp Svartälven, 0,03 1 Mycket låg förlust 0,58 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen Timsälven, 0,10 3 Måttligt hög förlust 2,2 2 Tydlig avvikelse mynningen i Möckeln* Timsälven, 0,09 3 Måttligt hög förlust 1,8 2 Tydlig avvikelse Lunedet Storforsälven, 0,07 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors Storforsälven, 0,07 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors Skillerälven, 0,05 2 Låg förlust 1,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad * Exklusive utsläpp från Björkborns industriområde. 103

108 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Utsläpp från kommunala reningsverk och industrier m.m. år 2015 Kod Utsläppskälla Recipient År Flöde COD Cr BOD 7 TOC NH 4 -N Syretär. Tot.-N Tot.-P Susp. m 3 ton ton ton ton ton ton ton ton Timsälven 2 Nordmarks reningsverk 4) Nordmarksälven Filipstads reningsverk 4) Daglösen, norra delen 4 Persbergs reningsverk 4) Yngen Fortum Generation AB, Kroppaälven Gammalkroppa fiskodling 4) 36 Fortum Generation AB, Kroppaälven Nykroppa fiskodling 4) 5 Nykroppa reningsverk 4) Östersjön Fortum Generation AB, Lungälven Brattfors fiskodling (verksamheten upphörde år 2007) 7 Brattfors reningsverk 4) Lungälven Miljöbolaget i Svealand AB 4) Storforsälven Storfors reningsverk Storforsälven ,6 2, ,9 4,3 0, Bharat Forge Kilsta AB 4) Kilstabäcken Gelleråsens gård 4) Trösälven? Reningsverk, Björkborns ind.omr. Möckeln ,6-31 Cambrex Karlskoga AB 32 Eurenco Bofors AB Svartälven 1 Fredriksbergs reningsverk 4) Liälven Spring Wire Sw eden AB 4) Lesjöforsälven Lesjöfors reningsverk 4) Lesjöforsälven Ovako AB 4) Svartälven Fjällbo reningsverk (Hällefors) Svartälven , , Icopal AB 2,4) Torrvarpen Grythyttans reningsverk Torrvarpen ,1 1, ,1 2,2 0,035 4,1 19 Sävenfors Produkter AB Älgälven Sävenfors 4) 20 Sävenfors Prod. AB 4) Sör-Älgen Sävenfors Prod. AB (Älvestorp) Halvarsnoren vilande sedan 2010 Letälven-Gullspångsälven 11 Aggeruds reningsverk, Möckeln ,9 - Karlskoga 33 Moelven Valåsen Wood AB 4) Möckeln Outokumpu Stainless AB 4) Letälven Degerfors reningsverk Letälven ,0-8, ,35 7,1 13 Åtorps reningsverk Letälven ,4 0, ,25 0,60 0,010 0,32 14 Finnerödja reningsverk Skagersholmsån ,0 0, ,25 1,4 0, Älgarås reningsverk 4) Krokabäcken AB Zinkano Hovaån Hova reningsverk 4) Hovaån Gullspångs reningsverk 4) Gullspångsälven ) Exklusive bräddning. 2) Utsläpp av skifferkross. 3) Oljeindex. 4) Inga utsläppsmängder erhölls från verksamhetsutövaren. 104

109 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Tot.extr. AOX Al Fe Mn Mg Hg Cd Pb Cu Zn Cr tot Ni Mo Co As År Utsläppskälla alif. ton kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Timsälven Nordmarks reningsverk 4) Filipstads reningsverk 4) Persbergs reningsverk 4) Fortum Generation AB, Gammalkroppa fiskodling 4) Fortum Generation AB, Nykroppa fiskodling 4) Nykroppa reningsverk 4) Fortum Generation AB, Brattfors fiskodling (verksamheten upphörde år 2007) Brattfors reningsverk 4) Miljöbolaget i Svealand AB 4) Storfors reningsverk 4) Bharat Forge Kilsta AB 4) Gelleråsens gård 4) <0,002 0,038 1, , , Reningsverk, Björkborns ind.omr. Cambrex Karlskoga AB Eurenco Bofors AB Svartälven Fredriksbergs reningsverk 4) Spring Wire Sw eden AB 4) Lesjöfors reningsverk 4) Ovako AB 4) ,070 0,070 0,34 7,7 31 0,68 2, Fjällbo reningsverk (Hällefors) Icopal AB 2,4) Grythyttans reningsverk Sävenfors Produkter AB Sävenfors 4) Sävenfors Prod. AB 4) Sävenfors Prod. AB (Älvestorp) vilande sedan 2010 Letälven-Gullspångsälven , Aggeruds reningsverk, Karlskoga Moelven Valåsen Wood AB 4) Outokumpu Stainless AB 4) Degerfors reningsverk Åtorps reningsverk Finnerödja reningsverk Älgarås reningsverk 4) - - 0, ,3 20 4,3 3, AB Zinkano Hova reningsverk 4) Gullspångs reningsverk 4) 1) Exklusive bräddning. 2) Utsläpp av skifferkross. 3) Oljeindex. 4) Inga utsläppsmängder erhölls från verksamhetsutövaren. 105

110 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Nedfall av kväve och fosfor För kväve avser uppgifterna år 2014 och för fosfor ett schablonvärde (åren ). Uppgifter för år 2015 fanns inte att tillgå. Station Nederbörd Årsmedelhalt i nederbörd Sjöyta Årsdeposition, sjöar Gullspångsälven mm NO3-N NH4-N km 2 NO3-N NH4-N NO3-N+NH4-N mg/l mg/l kg kg kg Sjöängen 558 0,37 0, Åtorp 743 (0,37) (0,83) Sjöyta Årsdeposition fosfor km 2 Schablon Sjöar Gullspångsälven kg/(km 3,år) kg

111 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 7. Väderförhållanden BILAGA 7 Väderförhållanden år

112 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 7. Väderförhållanden Månadsmedeltemp. ( C) Månadsnederbörd (mm) Åtorp jan 0,0-4, feb 0,0-4, mars 2,6-0, april 5,9 3, maj 8,7 10, juni 13,0 14, juli 15,6 15, aug 15,8 14, sept 11,5 10, okt 6,3 6, nov 4,0 1, dec 2,4-2, Medel 7,2 5, Summa Daglösen (normalvärden från 9443 Filipstad) jan -1,0-5, feb -1,0-5, mars 1,8-1, april 5,5 3, maj 8,0 10, juni 12,6 15, juli 15,3 16, aug 15,1 15, sept 11,2 10, okt 5,9 6, nov 2,9 0, dec 1,1-4, Medel 6,5 5, Summa Fredriksberg jan -2,8-7, feb -1,9-6, mars* 0,3-2, april 4,6 2, maj 7,2 8, juni 12,0 13, juli 14,5 14, aug 14,9 13, sept 10,5 8, okt 4,6 4, nov 1,5-1, dec -0,3-5, Medel 5,4 3, Summa * 2015 års värden är uppskattade utifrån skillnaden i normalvärden mellan Daglösen och Fredriksberg. 108

113 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 7. Väderförhållanden 9405 Åtorp 9439 Daglösen Fredriksberg 109

114 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 7. Väderförhållanden *2015 års värden är uppskattade utifrån skillnaden i normalvärden mellan Daglösen och Fredriksberg. 110

115 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 8. Resultat Växtplankton BILAGA 8 Resultat från undersökning av växtplankton år 2015 (Mikael Christensson, Åsa Garberg och Ingrid Hårding, Medins Biologi AB) 111

116 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Övergripande resultat God näringsstatus i både Öjevettern och Lonnen Undersökningarna av växtplankton omfattade sjöarna Öjevettern och Lonnen. Vid bedömning i enlighet med Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013) bedömdes båda sjöarna ha god ekologisk status med avseende på näringsämnen (Figur 20). Det förekom dock ett antal trofiindikerande arter, vilket tyder på viss näringspåverkan. Mängden cyanobakterier (blågrönalger) har varit mycket liten i båda sjöarna både vid 2015 års undersökningar och vid tidigare undersökningar. Även vid Medins expertbedömning fick båda sjöarna god status med avseende på näringspåverkan. Mycket stor biomassa av Gonyostomum i Lonnen Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen fanns rikligt i båda sjöarna, men särskilt i Lonnen. Algen kan hos känsliga personer orsaka hudirritation vid bad och kan orsaka stora problem för vattenverk, eftersom den med sina slemtrådar kan sätta igen filter. Lonnen bedöms ur den aspekten som en mindre lämplig dricksvattentäkt och algen har sannolikt även en negativ påverkan på badvattenkvaliteten i båda sjöarna. Vid 2015 års provtagning var biomassan av Gonyostomum mycket stor i Lonnen och liten i Öjevettern. Den ibland stora variationen i biomassa mellan åren (Figur 20) beror till stor del på den varierande mängden av Gonyostomum. Figur 20. Totalbiomassa av växtplankton åren i Lonnen och i Öjevettern. Linjen anger gränsen mellan god och måttlig status med avseende på biomassa (Havs- och vattenmyndigheten 2013). 112

117 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Förklaring till resultatsammanställning per lokal och artlistor Havs och Vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 2013:19. Metoden för att klassificera näringsstatus beskrivs i HVMFS 2013:19. För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna: 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan och 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet används enligt bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av: 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal finns för ca 35 oligotrofi- och ca 60 eutrofiindikerande växtplanktonarter, vilka definieras i HVMFS 2013:19. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i HVMFS 2013:19. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala ). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (de mest näringsfattiga sjöarna) och 100 (de mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar Medins hänsyn till Naturvårdsverkets kriterier (1999), andra kriterier som kan vara relevanta (t.ex. Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal för växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem för indikatorarter med ursprung hos planktonekologer vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O E I = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer = taxa som är indifferenta, d.v.s. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5, där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd - För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler - För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa - Anges i enheten mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). 113

118 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Resultatsammanställning per lokal Lonnen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 6,24 0,73 2,04 3, , ,05 1,00 0,14 Dålig Hög Otillfredsställande God ** Nära neutralt Mycket stor biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning God Nära neutralt * Status avser årets värden ** Totalbiomassan är tagen ur sammanvägningen pga mängden Gonyostomum. Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa Arternas fördelning på indikatortal mg/l % antal % Rekylalger Pansarflagellater Guldalger Cyanobakterier Cyanobakterier 2% 0,05 0, ,2 Oligotrofiindikatorer Eutrofiindikatorer 1% 1% 1% -3, -2, -1 1, 2, 3 Rekylalger 0,15 2,3 Kiselalger Övriga 4 6,1 3% (-3 är starkast) (3 är starkast) Pansarflagellater 2% 0,09 1,4 3 4,5 Grönalger Guldalger 0,05 0,9 1% 9 13,6 10 Kiselalger 0,16 2, ,7 8 Ögonalger 0,01 0,2 2 3,0 6 Grönalger 0,09 1, ,7 4 Konjugater 0,01 0,1 2 3,0 2 Gonyostomum 5,54 88,7 1 1,5 0 Övriga 0,10 1,6 7 10, Summa Gonyostomum 6, % Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G - G - G - G - G Biomassa (mg/l) Expertbedömning: - - G - G - G - G Antal taxa 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier TPI H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Kommentar Sjön bedömdes ha god ekologisk status med avseende på näringsämnen enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013). Expertbedömningen gav också god status trots att sjöns TPI var högt, vilket tyder på en viss näringspåverkan. Mängden cyanobakterier var mycket liten och det förekom tre potentiellt toxiska släkten. Växtplanktonsamhället dominerades även 2015 av algen Gonyostomum semen. Biomassan av Gonyostomum semen bedömdes som mycket stor och kan med stor sannolikhet ha varit besvärande. Sammanfattningsvis indikerade planktonsamhället måttligt näringsrika och humösa förhållanden. Biomassan har vissa år varit mycket stor beroende på stor förekomst av Gonyostomum. Algen dygnsvandrar i vattenmassan och dess biomassa kan skilja mycket beroende på när provtagningen sker. De mängder som har noterats av algen under årens lopp har varit så stora att det sannolikt kan leda till problem såväl vid infiltrationen av dricksvatten som för badande i sjön. Att mängden cyanobakterier i sjön är mycket liten är bra ur ett dricksvattenperspektiv. 114

119 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Öjevettern Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 2013:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 1,63 4,40 0,99 3, , ,18 1,00 0,20 Måttlig Hög God God Nära neutralt Liten biomassa Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning God Nära neutralt Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l Övriga % antal % Cyanobakterier 4% 0,07 Cyanobakterier 4,4 9 13,6 4% Rekylalger Rekylalger 0,25 15,1 15% 6 9,1 Pansarflagellater 0,03 1,9 5 7,6 Gonyostomum Pansarflagellater 12 Guldalger 25% 0,09 5,4 18,2 Kiselalger 0,68 41,9 11 2% 16,7 Ögonalger 0,01 0,5 2 3,0 Grönalger Grönalger 2% 0,03 1, ,7 Guldalger Konjugater 0,01 0,4 25% 3,0 Gonyostomum Ögonalger 0,41 25,1 1 1,5 Övriga 1% 0,06 3,5 5 Kiselalger 7,6 Summa 1, % Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 2007/HVMFS 2013): G G G - G Biomassa (mg/l) Expertbedömning: G G G - G * Status avser årets värden Kommentar Enligt bedömningsgrunderna (HVMFS 2013) fick sjön god ekologisk status och i expertbedömningen gjordes samma bedömning. Gonyostomum semen påträffades i en liten mängd var dock biomassan av arten större. Biomassan av Gonyostomum kan variera mycket mellan provtagningstillfällen beroende på att arten rör sig upp och ner i vattenmassan under dygnet. Mängden cyanobakterier var mycket liten. Sammanfattningsvis bedöms sjön som mycket humusrik och måttligt näringsrik. Undersökningarna från 2011, 2012 och 2013 gav också god status och visade på nära neutrala förhållanden. Artsammansättningen var också liknande. Den stora biomassa år 2012 berodde på att Gonyostomum semen förekom i stor mängd i det årets prov. Antal taxa Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) Övriga H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier 115

120 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Artlistor Lonnen Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-7 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Mikael Christensson/Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,001 Aphanothece sp. - NÄGELI ,003 Snowella atomus - KOMAREK & HINDÁK I ,0003 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,001 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,005 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN ex BORNET et FLAHAULT 3 I ,001 Dolichospermum cf. circinale - (RAB. ex BORN. FLAH.) WACKLIN et al. 2 E ,024 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 6 0,001 Dolichospermum sp. böjd (annan) - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 3 0,0001 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I ,006 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E ,004 Romeria sp. - KOCZWARA E ,0002 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,011 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,058 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,005 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,071 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 1 0,3 0,021 Ceratium rhomvoides - HICKEL E 2 1 0,019 Gymnodinium sp. (20-40 µm) - STEIN I 1 6 0,048 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 6 0,0005 Dinobryon bavaricum - IMHOF O ,018 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 1 6 0,0001 Dinobryon divergens - IMHOF I ,004 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 6 0,0002 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I 1 6 0,005 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) ,017 Synura sp. - EHRENBERG I ,005 Uroglena sp. - EHRENBERG I 1 6 0,003 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 9 0,004 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O ,012 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 1 3 0,033 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 1 1 0,0003 Aulacoseira cf. tenella - (NYGAARD) SIMONSEN ,010 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I ,013 Aulacoseira sp. - THWAITES I ,022 Coscinodiscophyceae (10-20 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I ,027 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 6 0,001 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O ,016 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I ,012 Bacillariophyceae (10-30 µm) - HAECKEL I 1 3 0,001 Bacillariophyceae (30-50 µm) - HAECKEL I ,

121 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Fortsättning Lonnen Lonnen Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-7 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Mikael Christensson/Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus tortus - (LEMMERMANN) SKVORTZOV 3 E 1 0,3 0,006 Trachelomonas sp. (10-15 µm) - EHRENBERG 3 E ,009 CHLOROPHYTA (grönalger) Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 1 6 0,0005 Desmodesmus sp. - (CHODAT) AN, FRIEDL & HEGEWALD E ,001 Franceia sp. - LEMMERMANN ,001 Koliella sp. - HINDÁK 1 6 0,0001 Lagerheimia genevensis - CHODAT 2 E ,001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,002 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I ,001 Mucidosphaerium pulchellum - (WOOD) C.BOCK, PRÖSCH. & KRIENITZ 1 I ,004 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 2 0,041 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O ,013 Pseudopediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 2 1 0,017 Scenedesmus sp. - MEYEN E ,0002 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 1 6 0,013 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I ,001 Cosmarium sp. - RALFS O 1 3 0,006 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,537 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,003 Elakatothrix sp. - WILLE I ,0001 Gyromitus cordiformis - SKUJA ,027 Monomastix sp. - SCHERFFEL 1 6 0,0002 Ophiocytium capitatum - WOLLE O 1 6 0,010 Övriga, oidentifierad flagellat (<10 µm) ,051 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) ,009 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 117

122 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Öjevettern Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-8 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Mikael Christensson/Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,001 Aphanothece sp. - NÄGELI ,001 Merismopedia cf. tenuissima - LEMMERMANN -2 I ,0003 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) KOMÁREK in KONDRATEVA 3 E ,004 Snowella atomus - KOMAREK & HINDÁK I ,002 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,023 Nostocales Dolichospermum smithii - (KOMÁREK) WACKLIN et al. 2 E ,025 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I ,015 Oscillatoriales Romeria sp. - KOCZWARA E ,0001 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,061 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,122 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I 1 6 0,022 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,002 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I ,020 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I ,018 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium helveticum - PENARD I 1 0,2 0,004 Gymnodinium sp. (10-20 µm) - STEIN I ,008 Gymnodinium sp. (40-60 µm) - STEIN I 1 0,2 0,004 Peridinium cf. willei - HUITFELD-KAAS I 1 0,2 0,008 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 6 0,005 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O ,002 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I ,011 Dinobryon bavaricum - IMHOF O ,017 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I ,001 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 6 0,0003 Dinobryon divergens - IMHOF I ,005 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O ,002 Mallomonas sp. (10-20 µm) - PERTY I 1 6 0,004 Mallomonas sp. (20-30 µm) - PERTY I ,014 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) ,011 Synura sp. - EHRENBERG I ,005 Uroglena sp. - EHRENBERG I ,017 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I ,007 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 4 0,027 Aulacoseira tenella - (NYGAARD) SIMONSEN ,055 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I ,013 Aulacoseira sp. - THWAITES I ,546 Coscinodiscophyceae (<10 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I ,009 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I ,003 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O ,006 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 9 0,008 Eunotia zasuminensis - (CABEJSZEKOWNA) KÖRNER O 2 2 0,001 Bacillariophyceae ( µm) - HAECKEL I 1 6 0,

123 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Fortsättning Öjevettern Öjevettern Kvantitativ växtplanktonanalys Lokalkoordinater: / (RT90) RAPPORT Nivå: 0-8 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN15204: NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Mikael Christensson/Ingrid Hårding Frekv. Längd*10³ Antal*10³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1 0,3 0,002 Phacus cf. curvicauda - SVIRENKO 3 E 2 1 0,005 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra judayi - (G. M. SMITH) FOTT I 1 6 0,001 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I ,001 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I ,003 Crucigeniella sp. - LEMMERMANN ,001 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I ,015 Koliella sp. - HINDÁK ,0003 Lemmermannia komarekii - (HINDÁK) BOCK & KRIENITZ in BOCK et al. E ,001 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O ,003 Monoraphidium griffithii - (BERKELEY) KOMARKÓVA-LEG ,0003 Oocystis sp. - BRAUN I ,003 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O ,0004 Scenedesmus sp. - MEYEN E ,001 Chlorophyta obestämda kolonibildande ovala ,001 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acerosum - (SCHRANK) EHRENBERG ex RALFS E 2 6 0,001 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 1 6 0,006 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,409 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,003 Elakatothrix sp. - WILLE I 1 6 0,0001 Gyromitus cordiformis - SKUJA ,016 Övriga, oidentifierad flagellat (<10 µm) ,005 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,032 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 119

124 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Lokalbeskrivningar Lonnen Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Lonnen Kommun: Karlskoga Lokalnummer: 3010 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Mona Hammar, Robert Friberg Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 09:00 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 9 Ytvattentemperatur ( C): 18 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 1 Märkning av lokal: - Vattenkemi (j/n): ja Väderlek: vindstilla, mulet 15 grader Kvalitativ metod: SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-7 Kvantitativ metod: SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: rör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Öjevettern Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjönamn: Öjevettern Kommun: Storfors Lokalnummer: 3070 Stationens EU-id: SE Lokalnamn: - Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Provtagare: Mona Hammar, Robert Friberg Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 16:00 Syfte: Recipientkontroll, RK Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 16 Ytvattentemperatur ( C): 18 Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge (m): -- Trofinivå: mesotrof Siktdjup m vattenkik. (m): 2 Märkning av lokal: - Vattenkemi (j/n): ja Väderlek: Sol, 22 grader och vindhastighet 3 m/s Kvalitativ metod: SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): 15 Konserveringsmetod : Sur Lugol Maskstorlek (µm): 25 Djupinterval (m): 0-8 Kvantitativ metod: SS-EN15204: NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: rör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : Sur Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 120

125 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger BILAGA 9 Resultat från undersökning av kiselalger år 2015 (Iréne Sundberg och Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB) 121

126 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Övergripande resultat En kort rapport för varje provtagningslokal med samtliga resultat från perioden , artlistor med antalet räknade skal av olika kiselalgsarter och index för år 2015, fullständiga lokalbeskrivningar avseende år 2015 samt tabell med andelen och typerna av missbildade kiselalgsskal år 2015 redovisas sist i denna bilaga. IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Timsälven Lokalerna 3702 Kroppaälven uppströms fiskodling, 3511 Lersjön, 3416 Daglösen norra, 3412 Daglösen centrala, 3206 Lungälven vid fiskodlingen, 3205 Lungälven vid väg 63, 3091 Östersjön och 3073 Öjevettern bedömdes tillhöra klass 1, hög status år 2015 (Tabell 12). Alla, utom 3205, hade höga IPS-index ( 19). I lokal 3205 Lungälven vid väg 63 var mängden näringskrävande kiselalger (TDI) svagt förhöjd. Lokalerna 3051 Ullvettern och 3021 Timsälven (Alkvetterns utlopp) hamnade i klass 2, god status (Tabell 12). Ullvettern låg relativt nära gränsen mot hög status, men i Timsälven (Alkvetterns utlopp) var mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (% PT) svagt förhöjda, vilket stämmer med klassningen god status. Lokal 3701 Kroppaälven nedströms fiskodling hamnade i klass 3, måttlig status (Tabell 12). Här var både mängden näringskrävande arter (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (% PT) relativt stor, vilket stämmer med klassningen måttlig status. En tydlig försämring av vattenkvaliteten kunde ses mellan de två lokalerna i Kroppaälven, upprespektive nedströms fiskodling. IPS-indexet sjönk kraftigt (från 19,5 till 14,3), mängden näringskrävande kiselalger (TDI) ökade från 17,8 till 67,6 och andelen föroreningstoleranta former (% PT) ökade från 0,9 % till 16,0 % (Tabell 12). Ingen tydlig skillnad i kiselalgsindexen kunde ses mellan de båda lokalerna i Lungälven, men IPS-indexet var något lägre (sämre) och mängden näringskrävande arter (TDI) var högre i 3205 Lungälven vid väg 63, som ligger nedströms fiskodlingen (enligt uppgift från Marco Blixt, Fortum, bedrivs dock ingen verksamhet sedan år 2012). Svartälven Lokalerna 2551 Lesjön, 2533 Bredreven och 2242 Älgälven uppströms Sävenfors bedömdes tillhöra klass 1, hög status år 2015 (Tabell 12). Av dessa var dock 2551 Lesjön sur och 2242 Älgälven uppströms Sävenfors måttligt sur (jämför ACID och surhetsklassning nedan). IPS-indexet i 2241 Älgälven nedströms Sävenfors visade klass 2, god status (Tabell 12). Mängden näringskrävande arter (TDI) var relativt stor och andelen föroreningstoleranta former (% PT) var svagt förhöjd, vilket stämmer med klassningen god status. En försämring av vattenkvaliteten skedde i Älgälven mellan lokalen uppströms Sävenfors och den nedströms från hög till god status (IPS sjönk från 19,6 till 15,8). Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) ökade tydligt från 11,2 till 65,7, liksom andelen föroreningstoleranta former (% PT ökade från 0,7 % till 8,4 %). I Sävenfors bedrivs fiskodling. Gullspångsälven Kiselalgsindexen i lokalerna 1201 Skagersholmsån, 1013 Skagern och 1003 Gullspångsälven Åråsforsarna motsvarade klass 1, hög status (Tabell 12). 122

127 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Tabell 12. Antal räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna TDI och %PT, statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) samt andelen missbildade kiselalgsskal vid provplatser i Timsälvens, Svartälvens och Gullspångsälvens avrinningsområden år Nr Timsälven Vattendrag/sjö Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status 3702 Kroppaälven uppstr. fiskodling 37 3,27 19,5 1 17,8 1 0, Hög 0, Kroppaälven nedstr. fiskodling 55 3,87 14,3 3 67, ,0 3 3 Måttlig 3, Lersjön 41 3,50 19,5 1 18,4 1 0, Hög 0, Daglösen norra 36 2,80 19,3 1 23,4 1 0, Hög 0, Daglösen centrala 28 2,09 19,6 1 22,7 1 0, Hög 0, Lungälven vid fiskodlingen 47 4,25 19,1 1 14,1 1 1, Hög 0, Lungälven vid väg ,90 18,7 1 39,5 1 1, Hög 0, Östersjön 39 2,11 19,6 1 24,8 1 0, Hög 0, Öjevettern 38 2,69 19,0 1 28,2 1 0, Hög 0, Ullvettern 65 4,66 17,0 2 35,4 1 2, God 0, Timsälven (Alkvetterns utl.) 89 5,49 16,3 2 47, , God 0,5 Svartälven 2551 Lesjön 63 4,64 18,9 1 17,0 1 0, Hög 0, Bredreven 23 0,89 19,8 1 24,7 1 0, Hög 0, Älgälven uppstr. Sävenfors 67 4,15 19,6 1 11,2 1 0, Hög 0, Älgälven nedstr. Sävenfors 55 3,19 15,8 2 65, , God 1,0 Gullspångsälven 1201 Skagersholmsån 46 4,09 19,4 1 19,0 1 1, Hög 0, Skagern 30 1,78 19,4 1 26,3 1 0, Hög 0, Gullspångsälven Åråsforsarna 48 2,70 18,5 1 28,4 1 1, Hög 1,7 Missbildade skal (%) ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med phvärden lägre än 7. Vid höga ph-värden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre värden (Andrén & Jarlman 2008). Timsälven Alla lokalerna i Timsälvens avrinningsområde, utom 3206 Lungälven vid fiskodlingen, hade år 2015 antingen alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) 3702 Kroppaälven uppströms fiskodling, 3412 Daglösen centrala, 3091 Östersjön och 3073 Öjevettern eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 3701 Kroppaälven nedströms fiskodling, 3511 Lersjön, 3416 Daglösen norra, 3205 Lungälven vid väg 63, 3051 Ullvettern och 3021 Timsälven (Alkvetterns utlopp). På dessa lokaler förelåg ingen surhetspåverkan (Tabell 13). Lokal 3206 Lungälven vid fiskodlingen hamnade i måttligt sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph på 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum lägre än 6,4 (Tabell 13). 123

128 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Svartälven Lokal 2551 Lesjön hamnade år 2015 i sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit lägre än 5,6 (Tabell 13). Lokal 2242 Älgälven uppströms Sävenfors klassades som måttligt sur, d.v.s. årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4. I lokalerna 2533 Bredreven och 2241 Älgälven nedströms Sävenfors visade ACID alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3, Tabell 13). I Bredreven dominerades kiselalgssamhället till 90 % av Achnanthidium minutissimum (group II) som är vanlig i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, men inte i sura. En dylik massutveckling av denna artgrupp kan tyda på någon form av störning på lokalen (t.ex. stora fluktuationer i vattennivå med uttorkning alternativt mekanisk renspolning av substraten), eftersom artgruppen är snabb att kolonisera nya rena substrat. Det är möjligt att den strandnära miljön har störts vid det vägarbete som utförts intill provpunkten (se resultatsida längre fram i denna bilaga). På grund av denna störning är resultatet för surhet inte helt tillförlitligt, eftersom Achnanthidium minutissimum ingår i uträkningen av ACID. Tabell 13. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) för provplatser i Timsälvens, Svartälvens och Gullspångsälvens avrinningsområden år I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID 2015 Nr Vattendrag/sjö Timsälven ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 3702 Kroppaälven uppstr. fiskodling 34,1 0, ,52 1 Alkaliskt 3701 Kroppaälven nedstr. fiskodling 31,8 2, ,32 2 Nära neutralt 3511 Lersjön 36,0 3, ,00 2 Nära neutralt 3416 Daglösen norra 55,1 1, ,12 2 Nära neutralt 3412 Daglösen centrala 67,1 0, ,86 1 Alkaliskt 3206 Lungälven vid fiskodlingen 24,4 12, ,36 3 Måttligt surt 3205 Lungälven vid väg 63 32,2 6, ,41 2 Nära neutralt 3091 Östersjön 72,2 0, ,05 1 Alkaliskt 3073 Öjevettern 60,3 0, ,98 1 Alkaliskt 3051 Ullvettern 28,3 2, ,97 2 Nära neutralt 3021 Timsälven (Alkvetterns utl.) 11,9 1, ,77 2 Nära neutralt Svartälven 2551 Lesjön 0,5 27, ,28 4 Surt 2533 Bredreven 89,9 0, (8,56) (1) (Alkaliskt) 2242 Älgälven uppstr. Sävenfors 17,4 5, ,27 3 Måttligt surt 2241 Älgälven nedstr. Sävenfors 55,8 0, ,68 1 Alkaliskt Gullspångsälven 1201 Skagersholmsån 24,4 29, ,06 3 Måttligt surt 1013 Skagern 75,6 0, ,34 1 Alkaliskt 1003 Gullspångsälven Åråsforsarna 61,6 0, ,14 1 Alkaliskt 124

129 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Gullspångsälven Lokal 1201 Skagersholmsån bedömdes ha måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum lägre än 6,4), medan lokalerna 1013 Skagern och 1003 Gullspångsälven Åråsforsarna hade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3 (Tabell 13). Jämförelse med tidigare undersökningar Samtliga lokaler har undersökts tre eller fyra gånger tidigare, se Resultat per lokal, längre fram i denna bilaga. Timsälven Lokal 3702 Kroppaälven uppströms fiskodling hade vid samtliga tillfällen hög status, med höga IPS-index och låga värden för TDI och % PT. Lokal 3701 Kroppaälven nedströms fiskodling bedömdes år 2003 ha god status (i den sämre delen av klassintervallet), men övriga år hamnade lokalen i måttlig status med relativt stor eller stor andel föroreningstoleranta kiselalger (% PT). IPS-indexet, som visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, minskade (d.v.s. försämrades) tydligt mellan lokalerna vid alla fem provtagningstillfällena (Figur 21), vilket troligen beror på utsläpp från Gammelkroppa fiskodling. Surhetsindexet ACID har visat antingen nära neutrala eller alkaliska förhållanden på båda lokalerena alla år (Figur 21), d.v.s. ingen surhetspåverkan föreligger. Figur 21. Kiselalgsindexen IPS och ACID i Kroppaälven upp- (3702) respektive nedströms (3701) fiskodling ) i Timsälvens avrinningsområde åren 2003, 2006, 2009, 2012 och 2015 (samt 2014 för 3701). 125

130 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger I Lungälven har båda lokalerna hamnat i klass 1, hög status, vid samma undersökningstillfälle. Dock var IPS-indexen åren 2003, 2006 och 2009 något lägre i 3205 Lungälven vid väg 63 (mer eller mindre nära gränsen mot god status) än i 3206 Lungälven vid fiskodling, som hade höga IPS-index (Figur 22). År 2012 och 2015 var indexvärdena mer lika för de båda lokalerna, men mängden näringskrävande arter (TDI) var mer än dubbelt så stor i nedströmslokalen (3205) jämfört med uppströmslokalen (3206) år Mellan de två lokalerna har Brattfors fiskodling legat, där emellertid ingen verksamheten bedrivits sedan 2012 (uppgift från Marco Blixt, Fortum). Surhetsindexet ACID har varje år varit lägre i lokal 3206 Lungälven vid fiskodling jämfört med 3205 Lungälven vid väg 63 (Figur 22). Figur 22. Kiselalgsindexen IPS och ACID i Lungälven vid fiskodling (3206) respektive vid väg 63 (3205) i Timsälvens avrinningsområde åren 2003, 2006, 2009, 2012 och Av övriga lokaler i Timsälvens avrinningsområde har alla utom 3051 Ullvettern och 3021 Timsälven (Alkvetterns utlopp) hamnat i klass 1, hög status alla år (Figur 23). Lokal 3051 Ullvettern klassades till god status åren 2011, 2013 och 2015, men hög status Treårsmedelvärdet motsvarar hög status, men det ligger mycket nära gränsen mot god status. I lokal 3021 Timsälven (Alkvetterns utlopp) visade IPS-indexet klass 2, god status, hela perioden. Surhetsindexet ACID har legat i antingen alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) alla år på dessa lokaler. 126

131 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Figur 23. Kiselalgsindexen IPS och ACID för övriga lokaler i Timsälvens avrinningsområde åren 2011, 2012, 2013 och 2015 (ingen provtagning 2014). Svartälven Lokal 2242 Älgälven uppströms Sävenfors hade genomgående höga IPS-värden (hög status), medan 2241 Älgälven nedströms Sävenfors hamnade i god status åren 2006, 2009, 2012 och 2015 (Figur 24). År 2003 låg indexvärdet i hög status i lokal 2241, men mycket nära gränsen mot god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och framför allt andelen föroreningstoleranta former (% PT) var vid samtliga tillfällen tydligt högre på nedströmsstationen än uppströms. Mellan dessa två provtagningspunkter finns fiskodlingen Sävenfors produkter. Figur 24. Kiselalgsindexen IPS och ACID i Älgälven upp- (2242) respektive nedströms (2241) Sävenfors (2241) i Svartälvens avrinningsområde åren 2003, 2006, 2009, 2012 och

132 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Surhetsindexet ACID har genomgående varit lägre i lokal 2242 Älgälven uppströms Sävenfors än i 2241 nedströms (Figur 24) De tre senaste åren har lokal 2242 hamnat i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), medan lokal 2241 legat i nära neutrala eller alkaliska förhållanden. De två övriga lokalerna i Svartälvens avrinningsområde, 2551 Lesjön och 2533 Bredreven, har legat stabilt i klass 1, hög status, alla år (Figur 25). Figur 25. Kiselalgsindexen IPS och ACID i Lesjön (2551) och Bredreven (2533) i Svartälvens avrinningsområde åren 2011, 2012, 2013 och 2015 (ingen provtagning 2014). Vad gäller surhet hamnade lokal 2551 Lesjön inom klassningen måttligt surt (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) år 2011, men i surt (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6) åren 2012, 2013 och I lokal 2533 Bredreven har ACIDindexet ökat dramatiskt från sura förhållanden år 2011, måttligt sura förhållanden åren 2012 och 2013 till alkaliska förhållanden år Diversiteten var dock mycket låg år 2015 beroende på att Achnanthidium minutissimum (group II) dominerade helt (90 %), vilket kan indikera en störning i kiselalgssamhället. Artgruppen är vanlig i näringsfattiga och måttligt näringsrika, ej sura vatten, men kan massutvecklas, t.ex. efter perioder med stora variationer i vattenflödet, eftersom den är en primärkolonisatör. Enligt uppgift från provtagaren Marcus Andersson, ALcontrol, hade vid provtillfället vägen intill samt slänten ner gjorts om med nytt grus och sten och det mesta av växligheten i vattnet var borta (tidigare togs prov på växter, men på sten år 2015). Det är möjligt att den strandnära miljön har störts vid dessa ingrepp. En annan orsak kan vara vattenreglering. På grund av denna störning är resultatet för surhet inte helt tillförlitligt, eftersom Achnanthidium minutissimum ingår i uträkningen av ACID. 128

133 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Gullspångsälven Lokalerna 1201 Skagersholmsån och 1013 Skagern har visat hög status hela perioden I Skagersholmsån har IPS-indexet ökat från nära gränsen mot god status till väl inom gränsen för hög status (Figur 26). Lokal 1003 Gullspångsälven Åråsforsarna hamnade i god status år 2003, men har sedan dess visat hög status. Treårsmedelvärdet (2009/2012/2015) ligger dock i den nedre delen av klassintervallet för hög status. Vad gäller surhet har alla tre lokalerna visat ungefär samma resultat alla år, måttligt surt i Skagersholmsån och nära neutralt/alkaliskt i Skagern och Gullspångsälven Åråsforsarna (Figur 26). Figur 26. Kiselalgsindexen IPS och ACID vid provplatser i delområdet Gullspångsälven åren respektive (ingen provtagning 2014 i Skagern och Åråsforsarna). Missbildade kiselalgsskal I de flesta lokalerna inom 2015 års samordnade recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde var andelen missbildade kiselalgsskal mindre än 1 % (Tabell 12), vilket motsvarar ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Små andelar missbildade kiselalgsskal (1,0-1,7 %) noterades i lokalerna 2241 Älgälven nedströms Sävenfors och 1003 Gullspångsälven Åråsforsarna, vilket kan tyda på en svag påverkan. I lokal 3701 Kroppaälven nedströms fiskodling var andelen något högre (3,2 %), vilket bör innebära en måttlig påverkan (se även tabell längre fram i denna bilaga). I lokal 3701 Kroppaälven nedströms fiskodling var andelen missbildningar anmärkningsvärt stor (9,8 % = mycket stark påverkan) år 2012, men lägre åren 2014 och 2015 (2,8 respektive 3,2 % = måttlig påverkan). Små andelar missbildade kiselalgsskal (1,0-1,6 %) noterades år 2011 i lokalerna 3511 Lersjön och 3412 Daglösen centrala samt år 2012 i lokalerna 3091 Östersjön, 2551 Lesjön, 1201 Skagerholmsån och 1003 Gullspångsälven Åråsforsarna, vilket antyder en svag påverkan. 129

134 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Arter och diversitet Vanligen används varken antal räknade arter eller diversitet för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda värdena mycket låga kan det bero på någon form av störning. År 2015 var det endast lokal 2533 Bredreven som hade en mycket låg diversitet (Tabell 12). Detta berodde på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men inte sura vatten, utgjorde 90 % av kiselalgssamhället. Denna artgrupp kan vara en s.k. primärkolonisatör och gynnas om det förekommit vattenståndsfluktuationer på lokalen (torrläggning av stenar vid lågt vattenstånd alternativt omlagring vid högt vattenstånd). Även på lokalerna 1013 Skagern och 3091 Östersjön dominerade denna artgrupp, men inte lika mycket, och diversiteten var låg (Tabell 12). Antalet räknade arter var mycket högt (> 80 st.) på lokal 3021 Timsälven (Alkvetterns utlopp) och högt (> 60 st.) på lokalerna 3205 Lungälven vid väg 63, 3051 Ullvettern, 2551 Lesjön och 2242 Älgälven uppströms Sävenfors (Tabell 12). Arter som huvudsakligen förekommer i mer eller mindre näringsfattiga vatten var vanligast förekommande i denna undersökning, framför allt Achnanthidium minutissimum (group II), Brachysira neoexilis, Stauroforma exiguiformis och Tabellaria flocculosa, men även Encyonema neogracile, Encyonopsis subminuta, Fragilaria gracilis, Gomphonema varioreduncum, Navicula heimansioides, Psammothidium abundans och Rossithidium anastasiae. Kiselalgssläktet Eunotia finns framför allt i näringsfattiga och sura vatten. År 2015 noterades de största andelarna på lokalerna 1201 Skagersholmsån (29 %) och 2551 Lesjön (28 %), som hade de lägsta surhetsindexen i undersökningen. Näringskrävande arter var vanligast på lokal 3701 Kroppaälven nedströms fiskodling. Dominerande arter var Achnanthidium minutissimum (group III), Cocconeis placentula och Eolimna minima. Den sistnämnda är dessutom en föroreningstolerant art. 130

135 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Förklaring till resultat per lokal Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning av provtagningsplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 2007:4) enligt: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 2007:4) enligt: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 131

136 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Resultat per lokal Kroppaälven, Gammelkroppa uppströms fiskodling Län: 17 Värmland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Filipstad Vattennivå: högt Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marcus Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 12,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: ca 20 m in i kanalen, innan nervält träd Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 428 IPS: 19,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 37 TDI: 17,8 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,27 % PT: 0,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 7,52 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning IPS-indexet var högt i Kroppaälven uppströms fiskodling och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Artkomplexet Achnanthidium minutissimum group II, som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, utgjorde 34 % av kiselalgssamhället. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 09/12/15 19,5 1 19,3 1 0, ,59 1 Hög status Alkaliskt mycket nära nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS- indexet var högt alla fem undersökningsåren och motsvarade klass 1, hög status. Värdena för stödparametrarna TDI (mängden näringskrävande arter) och %PT (andelen föroreningstoleranta former) var genomgående låga, vilket stämmer med klassningen hög status. Surhetsindexet ACID motsvarade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) åren 2003, 2006 och 2009, men alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) år 2012 och Medelvärdet för de tre senaste provtagningarna hamnar i alkaliskt, men mycket nära gränsen mot nära neutralt. Andelen missbildade kiselalgsskal beräknades första gånger år 2012 och visade då mindre än 1 % missbildade skal, vilket innebär ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

137 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Kroppaälven, Gammelkroppa, nedströms fiskodling Län: 17 Värmland Beskuggning: >50 % Kommun: Filipstad Vattennivå: högt Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: Alcontrol AB Analysmetodik: SS-EN Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 12,1 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: nedströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 412 IPS: 14,3 (klass 3) Antal räknade taxa: 55 TDI: 67,6 (klass 2-3) Diversitet: 3,87 % PT: 16,0 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,73 (klass 3) ACID: 7,32 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS mycket nära god status nära alkaliskt Kommentar årets undersökning Kroppaälven nedströms fiskodling hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger mycket nära gränsen mot klass 2, god status, men andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var relativt stor, vilket stärker klassningen måttlig status. De näringskrävande artgrupperna Achnanthidium minutissimum group III (breda former) och Cocconeis placentula var vanligast förekommande, följd av Eolimna minima, som är föroreningstolerant. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet hamnade nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3). Andelen deformerade kiselalgsskal var 3,2 %, vilket tyder på en måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 12/14/15 13,6 3 60, ,7 4 7,96 1 Måttlig status Alkaliskt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar År 2003 hamnade lokalen i klass 2, god status, men indexvärdet låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Åren 2006 och 2015 blev klassningen måttlig status, men indexvärdena låg nära/mycket nära gränsen mot god status. Relativt höga andelar föroreningstoleranta kiselalger (%PT) bekräftade dock klassningarna. Framför allt 2009 men även 2012 och 2014 var IPS-värdet lägre och andelen föroreningstoleranta former (%PT) större än tidigare år, och lokalen tillhörde klass 3, måttlig status. Surhetsindexet ACID har visat alkaliska förhållanden alla åren, utom 2015 då indexvärdet hamnade i nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet (2012/14/15) ligger i alkaliskt. Andelen missbildade kiselalgsskal har bara beräknats 2012, 2014 och 2015, men 2009 noterades förekomst av missbildade skal på artprotokollet. År 2012 var andelen missbildade skal anmräkningsvärt stor (9,8 %), vilket tyder på en mycket stark belastning av någon annan förorening än näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande och 2015 var andelen lägre (2,8 % respektive 3,2 %), vilket tyder på en måttlig påverkan. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

138 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lersjön, badplats sydväst om Finnhyttan Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Filipstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marcus Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 10,8 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: höger om T-bryggan, kanten av stranden Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 405 IPS: 19,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 41 TDI: 18,4 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,50 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 6,00 (klass 2) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT Lersjön hade ett högt IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 19,5 19,0 19, ,6 23,8 24,6 18, ,2 1,1 0,7 0, Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 12/13/15 19,3 1 22,3 1 0,7 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,96 2 Nära neutralt ,49 6,87 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 12/13/15 6,45 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet motsvarade alla fyra åren hög status. År 2011 var andelen föroreningstoleranta former (%PT) något högre än övriga år, men skillnaderna var inte anmärkningsvärda. Surhetsindexet ACID visade samtliga år nära neutrala förhållanden (medel-ph 6,5-7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal var något högre år 2011 (1,4 % ), vilket kan tyda på en svag påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller något liknande. Åren 2012, 2013 och 2015 var andelen mindre än 1 %. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

139 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Daglösen norra, vid Stensta Län: 17 Värmland Beskuggning: saknas Kommun: Filipstad Vattennivå: högt Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marcus Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: höger om bryggan Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 408 IPS: 19,3 (klass 1) Antal räknade taxa: 36 TDI: 23,4 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,80 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 7,12 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i norra Daglösen motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Kiselalgssamhället dominerades (55 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 1 27,9 1 1,8 1-2 Hög status ,4 1 26,0 1 0,5 1-2 Hög status ,7 19, ,0 23, ,7 0, Hög status Hög status Treårsmedelvärden 12/13/15 19,5 1 24,8 1 0,6 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,31 7,69 8,16 7, Nära neutralt Alkaliskt Alkaliskt Nära neutralt Treårsmedelvärde 12/13/15 7,66 1 Alkaliskt nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status alla fyra åren. Achnanthidium minutissimum (group II) var vanligt förekommande varje år, men artgruppen utgjorde en större del av kiselalgssamhället 2013 (86 %). Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 2011 och 2015 (årsmedel-ph 6,5-7,3) samt alkaliska förhållanden 2012 och 2013 (årsmedel-ph över 7,3). Treårsmedelvärdet visar alkaliska förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutralt. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % alla fyra åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

140 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Daglösen centrala, vid Påland Län: 17 Värmland Beskuggning: saknas Kommun: Filipstad Vattennivå: högt Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marcus Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: Sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: vänster om bryggorna Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 450 IPS: 19,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 28 TDI: 22,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,09 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 7,86 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I centrala Daglösen var IPS-indexet mycket högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades. Kiselalgssamhället dominerades (67 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 1 27,2 1 0,7 1-2 Hög status ,8 19,6 19, ,3 24,9 22, ,0 1,5 0, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 12/13/15 19,7 1 23,9 1 0,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,75 7,69 8,03 7, Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 12/13/15 7,86 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Kiselalgssamhället visade hög status och alkaliska förhållanden i centrala Daglösen hela perioden samt Artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) har hela tiden dominerat i kiselalgssamhället. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % alla år utom 2011 då den var något högre år 2011 (1,3 % ), vilket kan ha tytt på en svag påverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller något liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

141 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lungälven, vid fiskodlingen Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Filipstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: Alcontrol AB Analysmetodik: SS-EN Vattenhastighet: stilla Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 12,1 C Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: vänster om brygga Resultat index och klassning Antal räknade skal: 418 IPS: 19,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 47 TDI: 14,1 (klass 1) Diversitet: 4,25 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 5,36 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS-indexet i Lungälven vid (uppströms) fiskodling motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Andelen missbildade kiselalgskal var 0 %. HÖG STATUS Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 09/12/15 18,7 1 21,8 1 1, ,31 3 Hög status Måttligt surt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexvärdet har visat klass 1, hög status varje år, men sjönk något mellan åren 2003 och Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) har varit liten och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) liten eller mycket liten hela tiden. ACID-indexet visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 2003 och 2006, men var lägre 2009, 2012 och 2015, då det motsvarade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Andelen missbildade skal har beräknats 2012 och 2015 och var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande) båda åren. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

142 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lungälven, vid väg 63 Län: 17 Värmland Beskuggning: >50 % Kommun: Filipstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: Alcontrol AB Analysmetodik: SS-EN Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 11,6 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: strax intill bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 413 IPS: 18,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 61 TDI: 39,5 (klass 1) Diversitet: 3,90 % PT: 1,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,95 (klass 1) ACID: 6,41 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS Lungälven vid väg 63 hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var något förhöjd, medan andelen föroreningstolerants former (%PT) var mycket liten. Antalet räknade arter var högt. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 09/12/15 18,4 1 36,7 1 1, ,52 2 Hög status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet var åren 2012 och 2015 något högre än 2003, 2006 och 2009, men lokalen har vid alla tillfällena hamnat i klass 1, hög status de första tre åren dock i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden (årsmedel-ph över 7,3) 2003 och 2006, men indexvärdet låg relativt nära resp. nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Åren 2009, 2012 och 2015 motsvarade indexvärdet nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph mellan 6,5-7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal beräknades även 2012, men var liksom 2015 mindre än 1 %. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

143 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Östersjön, vid Riddarnäset Län: 17 Värmland Beskuggning: saknas Kommun: Storfors Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marcus Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,9 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: vänster om bryggan Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 417 IPS: 19,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 39 TDI: 24,8 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,11 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 8,05 (klass 1) Kommentar årets undersökning Östersjön vid Riddarnäset hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta former (%PT) noterades. Diversiteten var relativt låg beroende på att 72 % av kiselalgssamhället utgjordes av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. ALKALISKT Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 1 24,8 1 0,7 1-2 Hög status ,4 19,2 19, ,1 25,7 24, ,5 0,2 0, Treårsmedelvärden 12/13/15 19,4 1 25,5 1 0,2 1-2 Hög status Hög status Hög status Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,27 2 Nära neutralt , , , Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 12/13/15 8,08 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har undersökts 2011, 2012, 2013 och 2015 och visat hög status hela tiden. Både 2012, 2013 och 2015 dominerade Achnanthidium minutissimum (group II; ca %). År 2011 var de mer eller mindre surhetstoleranta arterna Tabellaria flocculosa och Brachysira neoexilis något mer framträdande i kiselalgssamhället än de senare åren. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3) år 2011, men alkaliska förhållanden 2012, 2013 och Andelen missbildade kiselalgsskal var 0 % år 2011 och 2015, men 1,2 % år 2012 (ev. svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande) var andelen missbildade skal mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

144 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Öjevettern, nordväst om Släbråten Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Storfors Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: Alcontrol AB Analysmetodik: SS-EN Vattenhastighet: stilla Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 11,7 C Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: vänster om brygga Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 453 IPS: 19,0 (klass 1) Antal räknade taxa: 38 TDI: 28,2 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 2,69 % PT: 0,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 7,98 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Öjevettern motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Kiselalgssamhället dominerades (60 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 1 26,3 1 0, ,9 1 28,4 1 2, ,1 1 30,0 1 0,2 1-2 Hög status Hög status Hög status ,0 1 28,2 1 0,9 1-2 Hög status Treårsmedelvärden 12/13/15 19,0 1 28,9 1 1,2 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,78 1 Alkaliskt ,45 2 Nära neutralt ,19 1 Alkaliskt ,98 1 Alkaliskt Treårsmedelvärde 12/13/15 7,87 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Öjevettern är tidigare undersökt år 2011, 2012 och 2013 och bedömdes ha hög status vid samtliga tillfällen. Surhetsmässigt hamnade lokalen i alkaliska förhållanden 2011, 2013 och 2015 samt i nära neutrala förhållanden 2012 (dock nära gränsen mot alkaliskt). Treårsmedelvärdet motsvarar alkaliska förhållanden (årsmedel-ph över 7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % vid de tidigare tre undersökningarna, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

145 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Ullvettern, norr om Granviken Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Karlskoga Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: Alcontrol AB Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 11,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: strand vänster om brygga Resultat index och klassning Antal räknade skal: 428 IPS: 17,0 (klass 2) Antal räknade taxa: 65 TDI: 35,4 (klass 1) Diversitet: 4,66 % PT: 2,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,87 (klass 2) ACID: 6,97 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) GOD STATUS Kommentar årets undersökning Ullvettern norr om Granviken hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot hög status, men vissa näringskrävande arter (TDI) förekommer vilket stämmer med klassningen god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var liten. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 2 37,4 1 6,3 1-2 God status ,5 1 28,4 1 1,6 1-2 Hög status ,8 17, ,4 35, ,9 Treårsmedelvärden 17,5 36,4 1 2,4 1-2 God status 2,6 1-2 God status 12/13/ Hög status mycket nära god status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,33 2 Nära neutralt , , , Alkaliskt Alkaliskt Nära neutralt Treårsmedelvärde 12/13/15 7,55 1 Alkaliskt mycket nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Ullvettern hamnade åren 2011, 2013 och 2015 i god status, men i hög status Den största skillnaden i samhället var att artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) var vanligare 2012 (66 %) än de andra åren (28, 30 resp. 28 %). Treårsmedelvärdet (2012/13/15) motsvarar hög status, men det ligger precis på gränsen till god status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3) 2011 och 2015 respektive alkaliska förhållanden (årsmedel-ph över 7,3) 2012 och Treårsmedelvärdet hamnar i alkaliska förhållanden, men det ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % åren och 2015 (ingen/obetydlig påverkan) och 0 % Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

146 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Timsälven, vid Lunedet (Alkvetterns utlopp) Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Karlskoga Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: Alcontrol AB Analysmetodik: SS-EN Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 11,7 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 50 m nedströms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 421 IPS: 16,3 (klass 2) Antal räknade taxa: 89 TDI: 47,0 (klass 2-3) Diversitet: 5,49 % PT: 7,8 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,83 (klass 2) ACID: 6,77 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) GOD STATUS Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Alkvetterns utlopp motsvarade klass 2, god status. Både mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjda, vilket stämmer med klassningen god status. Antalet räknade arter var mycket högt, liksom diversiteten. Cirka 30 % av kiselalgssamhället utgjordes av s.k. centriska arter (Aulacoseira, Cyclostephanos, Cyclotella, Discostella), vilka huvudsakligen finns i planktonsamhället i sjöar, men de kan även vara vanliga i påväxtsamhället i vattendrag nära sjöutlopp. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.) Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 2 37,4 1 5,6 1-2 God status ,4 2 37,3 1 6,8 1-2 God status mycket nära hög status ,1 2 47, ,7 1-2 God status ,3 2 47, ,8 1-2 God status Treårsmedelvärden 12/13/15 16,6 2 44, ,8 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,92 2 Nära neutralt , , , Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 12/13/15 6,89 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen hamnade alla fyra åren i klass 2, god status, men indexvärdet låg mycket nära klass 1, hög status, år Klassningarna stämmer med att både mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) samtliga år varit svagt förhöjda. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (medel-ph 6,5-7,3) hela perioden. Andelen missbildade kiselalgsskal har beräknats alla år och var mindre än 1 % vid alla provtagningstillfällena. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

147 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lesjön, norr om Lesjöfors Län: 17 Värmland Beskuggning: saknas Kommun: Filipstad Vattennivå: högt Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marcus Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,6 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: strandkant Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 18,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 63 TDI: 17,0 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,64 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,97 (klass 1) ACID: 3,28 (klass 4) SURT Kommentar årets undersökning Lesjön norr om Lesjöfors hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit lägre än 5,6. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 1 23,3 1 3, ,8 1 20,0 1 1, ,1 1 33,0 1 0,0 1-2 Hög status Hög status Hög status ,9 1 17,0 1 0,2 1-2 Hög status Treårsmedelvärden 12/13/15 18,6 1 23,4 1 0,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) , , , ,28 4 Surt Treårsmedelvärde 12/13/15 3,58 4 Surt Måttligt surt Surt Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lesjön hade hög status alla fyra åren, men var mer eller mindre surhetspåverkad. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden 2011 (medel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) men sura förhållanden 2012, 2013 och 2015 (medel-ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Det surhetståliga släktet Eunotia utgjorde ca 10 % av samhället 2011, 27 % år 2012, 18 % 2013 samt 28 % Artkomplexet Achnanthidium minutissimum, som framför allt förekommer under mer neutrala förhållanden, utgjorde 22 % av samhället 2011, men 0 % år 2012, 0,4 % 2013 och 0,5 % Andelen missbildade skal var 0 % år 2011, men 1,2 % (ev. svag påverkan) Mindre än 1 % påträffades år 2013 och 2015, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

148 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Bredreven, vid Stärnfors Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Filipstad Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Marcus Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,7 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: strandkant 15 m innan dammen Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 425 IPS: 19,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 23 TDI: 24,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 0,89 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,01 (klass 1) ACID: 8,57 (klass 1) (ALKALISKT) Kommentar årets undersökning Bredreven vid Stärnfors hade ett mycket högt IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta arter (%PT) noterades. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Diversiteten var mycket låg, vilket kan indikera en störning i kiselalgssamhället. Achnanthidium minutissimum (group II), som dominerade helt (90 %), är vanlig i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, förutom i sura. Den är dessutom en primärkolonisatör och kan t.ex. massutvecklas efter perioder med stora variationer i vattenflödet, bl.a. nedströms dammanläggningar, som medfört uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Vid provtillfället hade vägen intill samt slänten ner gjorts om med nytt grus och sten och det mesta av växligheten som fanns i vattnet tidigare var borta. Det är möljligt att det är vägarbetet som stört de strandnära bottenförhållanden. På grund av denna störning är resultatet av surhet inte helt tillförlitligt, eftersom Achnanthidium minutissimum ingår i uträkningen av ACID. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 19,3 19,5 19, ,4 18,7 18,5 24, ,0 1,4 0,0 0, Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 12/13/15 19,5 1 20,6 1 0,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,40 4,77 4,89 8, Surt Måttligt surt Måttligt surt (Alkaliskt) Tvåårsmedelvärde 12/13 4,83 3 Måttligt surt (bortsett från 2015) Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har visat hög status alla fyra åren. Surhetsindexet ACID hamnade år 2011 i sura förhållanden (medel-ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6), men var högre 2012 och 2013 och visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). År 2015 var ACID-indexet högt och indikerade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3), beroende på att artgruppen Achnanthidium minutissimum dominerade helt i kiselalgssamhället (90 %). Den förekommer inte i sura vatten. Att andelen av Achnanthidium minutissimum var så stor kan bero på någon form av störning på lokalen (se ovan). Om man bortser från resultatet 2015 visar tvåårsmedelvärdet (2012/13) måttligt sura förhållanden. Andelen av det surhetståliga släktet Eunotia var 56 % år 2011, endast 15 respektive 20 % år 2012 och 2013 och 0 % år Andelen missbildade kiselalgsskal var samtliga år mindre än 1 %. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

149 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Älgälven, uppström Sävenfors Län: 17 Värmland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Hällefors Vattennivå: högt Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: Alcontrol AB Analysmetodik: SS-EN Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 12,1 C Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: andra sidan gångbro direkt till höger Resultat index och klassning Antal räknade skal: 459 IPS: 19,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 67 TDI: 11,2 (klass 1) Diversitet: 4,15 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1,00 (klass 1) ACID: 5,27 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Kommentar årets undersökning Älgälven uppströms Sävenfors hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Antalet räknade arter var högt och diversiteten var relativt hög. Brachysira neoexilis, som framför allt finns i näringsfattiga och mer eller mindre sura vatten, var den vanligast förekommande arten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. HÖG STATUS Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 09/12/15 19,5 1 12,2 1 0, ,36 3 Hög status Måttligt surt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Älgälven uppströms Sävenfors tillhörde vid samtliga provtagningstillfällen klass 1, hög status. Surhetsmässigt hamnade lokalen i nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3) åren 2003 och 2006, men värdena ligger mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. De tre senaste åren (2009, 2012 och 2015) motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden (årsmedel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men värdet ligger relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Andelen missbildade kiselalgsskal beräknades första gången år 2012 och var då mindre än 1 %, vilket betyder ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

150 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Älgälven, nedströms Sävenfors Län: 17 Värmland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Hällefors Vattennivå: högt Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: Alcontrol AB Analysmetodik: SS-EN Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 10,6 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: rakt nedanför stigen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 419 IPS: 15,8 (klass 2) Antal räknade taxa: 55 TDI: 65,7 (klass 2-3) Diversitet: 3,19 % PT: 8,4 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,81 (klass 2) ACID: 7,68 (klass 1) ALKALISKT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) GOD STATUS nära nära neutralt Kommentar årets undersökning PS-indexet i Älgälven nedströms Sävenfors motsvarade klass 2, god status. Både mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var förhöjda, vilket stämmer med klassningen god status. Kiselalgssamhället innehöll både arter som är typiska för näringsfattiga vatten och föroreningstoleranta former (t.ex. Eolimna minima), vilket tyder på att ett näringsfattigt vatten utsätts för påverkan i närheten av provtagningslokalen. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Värdet ligger dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,0 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 09/12/15 15,9 2 54, ,7 3 6,97 2 God status Nära neutralt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar År 2003 hamnade IPS-indexet i klass 1, hög status, men det låg mycket nära gränsen mot klass 2, god status. De övriga fyra åren tillhörde lokalen klass 2, god status och både mängderna näringskrävande (TDI) och andelarna föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var något eller svagt förhöjda. Surhetsindexet ACID har visat nära neutrala förhållanden alla år, utom 2015 då det hamnade i alkaliska förhållanden (dock nära gränsen mot nära neutralt). Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % 2012 (ingen/obetydlig påverkan), men 1,0 % 2015 som kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

151 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Skagersholmsån Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Laxå Vattennivå: medel Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: Alcontrol AB Analysmetodik: SS-EN Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 11,8 C Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: 20 m uppströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 422 IPS: 19,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 46 TDI: 19,0 (klass 1) Diversitet: 4,09 % PT: 1,4 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 5,06 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS Skagerholmsån hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Det surhetståliga släktet Eunotia utgjorde 29 % av kiselalgssamhället. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass ,2 1 20,1 1 1, ,97 3 Hög status Måttligt surt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet har visat hög status och måttligt sura förhållanden hela perioden Andelen deformerade skal var 0 % år 2011, 1,6 % år 2012, 0,7 % år 2013 och 2014 samt 0,5 % Mindre än 1 % motsvarar ingen/obetydlig påverkan, medan 1,6 % kan betyda en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

152 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Skagern, vid Rönningarna Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: Gullspång Vattennivå: högt Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Organisation: Alcontrol AB Analysmetodik: SS-EN Vattenhastighet: stilla Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 12,6 C Prov taget från: sten Artanalys: Ylva Meissner Antal borstade stenar: Provplats: höger om hamn Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 402 IPS: 19,4 (klass 1) Antal räknade taxa: 30 TDI: 26,3 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 1,78 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,99 (klass 1) ACID: 8,34 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Skagern vid Rönningarna hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Diversiteten var låg, vilket berodde på att samhället dominerades (75 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 1 27,0 1 2, ,1 1 26,0 1 1, ,9 1 33,1 1 0, ,4 1 26,3 Treårsmedelvärden 12/13/15 18,8 1 28, ,1 Hög status Hög status Hög status 0,7 1-2 Hög status 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,82 1 Alkaliskt ,29 1 Alkaliskt ,00 1 Alkaliskt ,34 1 Alkaliskt Treårsmedelvärde 12/13/15 8,21 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexresultaten i Skagern var i stort sett desamma 2011, 2012 och 2015, medan IPS-indexet var något lägre Lokalen hamnade dock i hög status och alkaliska förhållande alla fyra åren. Andelen missbildade skal var 2011 och 2015 mindre än 1 % och 0 % år 2012 och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

153 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Gullspångsälven, Åråsforsarna Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: 5-50 % Kommun: Gullspång Vattennivå: högt Koordinater: / (RT90) Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Marcus Andersson Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 12 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: Provplats: rakt ut i höjd med lyktstolpe, vid stenblock Resultat index och klassning Antal räknade skal: 422 IPS: 18,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 48 TDI: 28,4 (klass 1) Diversitet: 2,70 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,94 (klass 1) ACID: 8,14 (klass 1) ALKALISKT Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS Kommentar årets undersökning Gullspångsälven vid Åråsforsarna hade ett IPS-index som motsvarar hög status, Vissa näringskrävande kiselalger (TDI) förekom, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Värt att nämna är att arten Didymosphenia geminata observerades (dock endast ett skal räknat). Didymosphenia är en förhållandevis stor kiselalg som växer på kraftiga geléstjälkar. Den anses främst vara en kallvattenform i näringsfattiga vatten med måttlig till hög ledningsförmåga. Under gynnsamma betingelser kan den massutvecklas och bildar då tjocka beige-ljusbruna mattor på substrat i vattnet. Kiselalgen är konkurrenskraftig och anses därför vara en invasionsart. Kraftiga blomningar kan påverka bottenfaunasamhället och orsaka gälirritation hos fisk (Beltrami et al. 2008). Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara minst 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,7 %, vilken kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar Treårsmedelvärden År IPS Klass TDI Klass %PT Klass ACID Klass Statusklass Surhetsklass 09/12/15 18,2 1 31,3 1 2, ,45 1 Hög status Alkaliskt IPS (1-20) Hög God Måttlig Otillf. Dålig ACID Alkaliskt Nära neutr. Måttligt surt Surt Mycket surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar År 2003 hamnade IPS-indexet i Gullspångsälven vid Åråsforsarna i klass 2, god status, men indexvärdet låg relativt nära klassgränsen mot hög status. Vid undersökningarna 2006, 2009, 2012 och 2015 var IPS-indexen något högre och låg i den nedre delen av klass 1, hög status. Värdena för stödparametern TDI (andelen näringskrävande former) har varit svagt förhöjda alla år och %PT (andelen föroreningstoleranta former) var svagt förhöjd 2003, 2006 och Surhetsindexet ACID motsvarade år 2003 nära neutrala förhållanden, men indexvärdet låg tämligen nära klassgränsen mot alkaliska förhållanden. Åren 2006, 2009, 2012 och 2015 var indexvärdena högre och visade alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph minst 7,3). Andelen missbildade skal beräknades även 2012 och var då 1,6 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

154 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning. S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder att arten är föroreningstolerant och 5 betyder att arten är föroreningskänslig. V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator. ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan). Antal skal = antal räknade skal av varje art. Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför), men inte med säkerhet tillhör den angivna arten. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph-värde < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värden < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värden omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värden > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph-värden > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum. Deformerade (%) = andelen deformerade, d.v.s. missbildade, skal. Medelbredd ADMI (µm) = medelbredd av individer ur artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI). Artgruppen är indelad i tre olika grupper med olika medelbredd, som alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (ADM1: <2,2 µm, ADMI: 2,2-2,8 µm, ADM3: >2,8 µm). ADM1 brukar förekomma i näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM3 finns i näringsrika och förorenade vatten, medan ADMI förekommer i övriga vatten. 150

155 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Artlistor Kroppaälven, Gammelkroppa uppströms fiskodling Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,1 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Brachysira vitrea (Grunow) Ross BVIT 5, ,6 Cyclotella costei Druart & Straub CCOS 5, ,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,5 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,7 Cymbella excisiformis Krammer var. excisiformis CEXF 5, ,9 Cymbella lange-bertalotii Krammer CLBE 5, ,2 Cymbella sp. CYMS 4, ,2 Delicata delicatula (Kützing) Krammer var. delicatula DDEL 5, ,4 Denticula kuetzingii Grunow var. kuetzingii DKUE 4, ,5 Denticula tenuis Kützing DTEN 5, ,1 Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer ECES 5, ,5 Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer var. geitleri Krammer ECGE 5, ,1 Encyonopsis krammeri Reichardt ECKR 5, ,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,0 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,7 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,2 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 5, ,5 Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5, ,8 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Kobayasiella micropunctata (Germain) Lange-Bertalot KOMI 5, ,5 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,6 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,5 Navicula subalpina Reichardt NSBN 4, ,7 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, ,2 Nitzschia inconspicua Grunow NINC 2, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, ,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,2 Tryblionella angustata W. Smith TANG 3, ,5 SUMMA (antal skal): 428 SUMMA (antal taxa): 37 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 37 TDI (0-100): 17,8 ADMI (%): 34,1 Acidofil ( ): 173 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,27 % PT: 0,9 EUNO (%): 0,5 Circumneutral ( ): 565 Odefinierad ( ): 9 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,5 ACID: 7,52 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 245 Deformerade (%): 0,0 2,58 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 151

156 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Kroppaälven, Gammelkroppa, nedströms fiskodling Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,5 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,0 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Adlafia langebertalotii Monnier & Ector ALBL 4, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,7 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,7 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,9 Cyclotella schumannii (Grunow) Håkansson CSCM 3, ,7 Cyclotella sp. CYLS 3, ,6 Encyonema gaeumannii (Meister) Krammer EGAE 5, ,5 Encyonema minutum (Hilse) Mann ENMI 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,3 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,2 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,2 Eunotia dorofeyukae Lange-Bertalot & Kulikovskiy EDOR 5, ,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,7 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,7 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,7 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,5 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,7 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,5 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NVDI 5, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,9 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,0 Nitzschia rectiformis Hustedt NRFO 3, ,5 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,7 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Sellaphora seminulum (Grunow) Mann SSEM 1, ,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,5 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,7 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 Tetracyclus glans (Ehrenberg) Mills TGLA 5, ,2 SUMMA (antal skal): 412 SUMMA (antal taxa): 55 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 55 TDI (0-100): 67,6 ADMI (%): 31,8 Acidofil ( ): 51 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,87 % PT: 16,0 EUNO (%): 2,7 Circumneutral ( ): 515 Odefinierad ( ): 63 ADMI (µm): IPS (1-20): 14,3 ACID: 7,32 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 371 Deformerade (%): 3,2 2,86 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 152

157 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lersjön, badplats sydväst om Finnhyttan Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,0 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,0 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,3 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,5 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,5 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Encyonema pergracile Krammer EPRG 5, ,5 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, ,0 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,2 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5, ,2 Eunotia elegans Østrup EELE 5, ,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia zasuminensis (Cabejszekowna) Körner EZAS 0, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, ,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,5 Hippodonta subcostulata (Hustedt) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HISU 4, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,5 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,7 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,7 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,9 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,7 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,8 Tryblionella angustata W. Smith TANG 3, ,2 SUMMA (antal skal): 405 SUMMA (antal taxa): 41 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 41 TDI (0-100): 18,4 ADMI (%): 36,0 Acidofil ( ): 477 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,50 % PT: 0,2 EUNO (%): 3,7 Circumneutral ( ): 477 Odefinierad ( ): 27 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,5 ACID: 6,00 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 15 Deformerade (%): 0,2 2,68 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 153

158 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Daglösen norra, vid Stensta Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,7 Aulacoseira valida (Grunow) Krammer AUVA 4, ,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,5 Cymbella cymbiformis Agardh CCYM 4, ,5 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,7 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 Eunotia biconstricta (Grunow) Lange-Bertalot EBCS 4, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 Eunotia zasuminensis (Cabejszekowna) Körner EZAS 0, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,6 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, ,5 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,5 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,5 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,7 Nupela fennica (Hustedt) Lange-Bertalot NUFE 5, ,2 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,7 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,5 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,1 SUMMA (antal skal): 408 SUMMA (antal taxa): 36 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 36 TDI (0-100): 23,4 ADMI (%): 55,1 Acidofil ( ): 194 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,80 % PT: 0,7 EUNO (%): 1,7 Circumneutral ( ): 752 Odefinierad ( ): 17 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,3 ACID: 7,12 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 37 Deformerade (%): 0,0 2,62 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 154

159 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Daglösen centrala, vid Påland Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,1 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,3 Cymbella sp. CYMS 4, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,9 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazières ssp. rumpens (Kützing) Lange-Bertalot FCRP 4, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,4 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, ,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,1 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,4 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,3 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,4 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,2 Nupela fennica (Hustedt) Lange-Bertalot NUFE 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,4 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,3 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,4 SUMMA (antal skal): 450 SUMMA (antal taxa): 28 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 28 TDI (0-100): 22,7 ADMI (%): 67,1 Acidofil ( ): 171 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,09 % PT: 0,0 EUNO (%): 0,4 Circumneutral ( ): 804 Odefinierad ( ): 13 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,6 ACID: 7,86 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 11 Deformerade (%): 0,0 2,47 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 155

160 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lungälven, vid fiskodlingen Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,4 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,2 Aulacoseira alpigena (Grunow) Krammer AUAL 4, ,7 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,6 Aulacoseira valida (Grunow) Krammer AUVA 4, ,5 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,8 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,0 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,4 Encyonema pergracile Krammer EPRG 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,2 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,2 Eunotia eurycephala (Grunow) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEUR 5, ,5 Eunotia genuflexa Nörpel-Schempp EGEN 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,6 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,1 Eunotia juettnerae Lange-Bertalot EJUE 5, ,2 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, ,5 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, ,5 Eunotia trinacria Krasske ETNC 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,8 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, ,2 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,7 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,7 Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5, ,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,2 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 5, ,7 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,7 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,4 Navicula sp. NASP 3, ,5 Naviculadicta elorantana Lange-Bertalot NELO 0, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,9 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,0 Nitzschia paleaeformis Hustedt NIPF 3, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Nupela sp. NUPS 5, ,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,6 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,5 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,3 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,5 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 418 SUMMA (antal taxa): 47 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 47 TDI (0-100): 14,1 ADMI (%): 24,4 Acidofil ( ): 423 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,25 % PT: 1,2 EUNO (%): 12,2 Circumneutral ( ): 498 Odefinierad ( ): 60 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,1 ACID: 5,36 Acidobiont ( ): 17 Alkalifil ( ): 2 Deformerade (%): 0,0 2,53 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 156

161 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lungälven, vid väg Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,0 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,0 Aulacoseira alpigena (Grunow) Krammer AUAL 4, ,7 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Aulacoseira valida (Grunow) Krammer AUVA 4, ,0 Aulacoseira sp. AULS 3, ,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 5, ,2 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,0 Eunotia arculus (Grunow) Lange-Bertalot & Nörpel EARL 4, ,2 Eunotia biconstricta (Grunow) Lange-Bertalot EBCS 4, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,0 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,5 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5, ,2 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,7 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,0 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,7 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,2 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,5 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,5 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,5 Halamphora dusenii (Brun) Levkov HDUS 0, ,2 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,7 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,4 Navicula sp. NASP 3, ,2 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 4, ,5 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,0 Nupela sp. NUPS 5, ,0 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 Planothidium peragalloi (Brun & Héribaud) Round & Bukhtiyarova PTPE 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,7 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,5 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,9 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,5 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,5 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,8 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 SUMMA (antal skal): 413 SUMMA (antal taxa): 61 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 61 TDI (0-100): 39,5 ADMI (%): 32,2 Acidofil ( ): 150 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,90 % PT: 1,0 EUNO (%): 6,8 Circumneutral ( ): 714 Odefinierad ( ): 44 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,7 ACID: 6,41 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 92 Deformerade (%): 0,2 2,52 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 157

162 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Östersjön, vid Riddarnäset Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,6 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,2 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,2 Cymbella cymbiformis Agardh CCYM 4, ,2 Cymbella excisiformis Krammer var. excisiformis CEXF 5, ,7 Cymbella tumida (Brébisson) Van Heurck CTUM 3, ,5 Denticula tenuis Kützing DTEN 5, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,9 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,6 Eunotia arculus (Grunow) Lange-Bertalot & Nörpel EARL 4, ,2 Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus EARC 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,5 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,2 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,7 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,5 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,2 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,5 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,9 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère Sippe angustissima (Grunow) Lange-Bertalot UUAN 4, ,2 SUMMA (antal skal): 417 SUMMA (antal taxa): 39 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 39 TDI (0-100): 24,8 ADMI (%): 72,2 Acidofil ( ): 115 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,11 % PT: 0,0 EUNO (%): 0,5 Circumneutral ( ): 847 Odefinierad ( ): 7 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,6 ACID: 8,05 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 29 Deformerade (%): 0,0 2,43 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 158

163 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Öjevettern, nordväst om Släbråten Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,3 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,3 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,3 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,8 Aulacoseira sp. AULS 3, ,4 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,0 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,4 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,1 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,4 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,3 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,4 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,3 Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot FCDI 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,4 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,4 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,3 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,2 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 4, ,4 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,4 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,4 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,3 Staurosira oldenburgiana (Hustedt) Lange-Bertalot SODB 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,4 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,9 Tryblionella angustata W. Smith TANG 3, ,7 SUMMA (antal skal): 453 SUMMA (antal taxa): 38 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 38 TDI (0-100): 28,2 ADMI (%): 60,3 Acidofil ( ): 121 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,69 % PT: 0,9 EUNO (%): 0,4 Circumneutral ( ): 764 Odefinierad ( ): 33 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,0 ACID: 7,98 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 82 Deformerade (%): 0,0 2,71 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 159

164 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Ullvettern, norr om Granviken Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,7 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,6 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,9 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen var. angustissima (O. Müller) Simonsen AUGA 2, ,1 Aulacoseira granulata var. granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,5 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,7 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,9 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 5, ,2 Cavinula jaernefeltii (Hustedt) Mann & Stickle CJAR 5, ,2 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,1 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,8 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,8 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,9 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Epithemia adnata (Kützing) Brébisson EADN 4, ,5 Eunotia bidens Ehrenberg EUBI 5, ,2 Eunotia dorofeyukae Lange-Bertalot & Kulikovskiy EDOR 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,4 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,9 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, ,2 Fragilaria neoproducta Lange-Bertalot FNOP 5, ,5 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,5 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,5 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,7 Fragilaria sp. FRAS 4, ,1 Geissleria similis (Krasske) Lange-Bertalot & Metzeltin GSML 4, ,2 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,2 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,6 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,9 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,5 Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4, ,2 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,2 Navicula pseudolanceolata Lange-Bertalot NPSL 5, ,5 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,9 Navicula sp. NASP 3, ,4 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 4, ,9 Naviculadicta vitabunda (Hustedt) Lange-Bertalot NDVI 5, ,2 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,5 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,5 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,6 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Nupela sp. NUPS 5, ,2 Planothidium peragalloi (Brun & Héribaud) Round & Bukhtiyarova PTPE 5, ,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,7 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,7 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,9 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,7 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,7 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Stephanodiscus medius Håkansson SMED 2, ,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,9 SUMMA (antal skal): 428 SUMMA (antal taxa): 65 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 65 TDI (0-100): 35,4 ADMI (%): 28,3 Acidofil ( ): 107 Alkalibiont ( ): 28 Medelbredd Diversitet: 4,66 % PT: 2,6 EUNO (%): 2,1 Circumneutral ( ): 551 Odefinierad ( ): 145 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,0 ACID: 6,97 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 168 Deformerade (%): 0,7 2,52 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 160

165 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Timsälven, vid Lunedet (Alkvetterns utlopp) Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,0 Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,9 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Amphora inariensis Krammer AINA 5, ,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,4 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,9 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen var. angustissima (O. Müller) Simonsen AUGA 2, ,5 Aulacoseira granulata var. granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,8 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,3 Aulacoseira sp. AULS 3, ,9 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, ,5 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 5, ,7 Craticula sp. CRTS 2, ,2 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,9 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,1 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,0 Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, ,4 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,3 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5, ,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia pectinalis var. pectinalis (Kützing) Rabenhorst EPEC 4, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 Fragilaria crotonensis Kitton FCRO 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,5 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,5 Fragilaria sp. FRAS 4, ,7 Frustulia amphipleuroides (Grunow) Cleve-Euler FAPP 5, ,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Frustulia marginata Amossé FMGN 4, ,2 Frustulia quadrisinuata Lange-Bertalot FQDS 5, ,2 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Geissleria similis (Krasske) Lange-Bertalot & Metzeltin GSML 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,2 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,5 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,0 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,0 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,4 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,1 Navicula sp. NASP 3, ,2 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 4, ,9 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,5 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 4, ,7 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,5 Nitzschia nana Grunow NNAN 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,0 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,5 Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3, ,5 Nitzschia subacicularis Hustedt NSUA 3, ,4 Nitzschia sublinearis Hustedt NSBL 5, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,7 161 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory

166 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Fortsättning Timsälven vid Lunedet (Alkvetterns utlopp) Timsälven, vid Lunedet (Alkvetterns utlopp) Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,2 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,2 Nupela sp. NUPS 5, ,5 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0, ,2 Placoneis symmetrica (Hustedt) Lange-Bertalot PSYM 5, ,5 Planothidium oestrupii (Cleve-Euler) Round & Bukhtiyarova PTOE 4, ,2 Planothidium peragalloi (Brun & Héribaud) Round & Bukhtiyarova PTPE 5, ,2 Planothidium rostratum (Oestrup) Lange-Bertalot PRST 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,0 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,5 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,8 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5, ,5 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 SUMMA (antal skal): 421 SUMMA (antal taxa): 89 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 89 TDI (0-100): 47,0 ADMI (%): 11,9 Acidofil ( ): 109 Alkalibiont ( ): 19 Medelbredd Diversitet: 5,49 % PT: 7,8 EUNO (%): 1,4 Circumneutral ( ): 463 Odefinierad ( ): 121 ADMI (µm): IPS (1-20): 16,3 ACID: 6,77 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 287 Deformerade (%): 0,5 2,61 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 162

167 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lesjön, norr om Lesjöfors Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,5 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,9 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,9 Aulacoseira sp. AULS 3, ,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,1 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,5 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 5, ,2 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,5 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,2 Encyonema hebridicum Grunow ex Cleve EHEB 5, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,1 Eunotia bertrandii Lange-Bertalot & Tagliaventi EBER 5, ,4 Eunotia biconstricta (Grunow) Lange-Bertalot EBCS 4, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,4 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,2 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, ,2 Eunotia hexaglyphis Ehrenberg EHEX 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,6 Eunotia meisteri Hustedt s.lat EMEI 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,7 Eunotia mucophila (Lange-Bertalot, Nörpel Schempp & Alles) Lange-Bertalot EMUC 5, ,4 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, ,6 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,7 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, ,0 Eunotia trinacria Krasske ETNC 5, ,2 Eunotia ursamaioris Lange-Bertalot & Nörpel-Schempp EURS 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, ,2 Fragilaria virescens Ralfs FVIR 5, ,1 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,7 Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5, ,5 Gomphonema acutiusculum (O. Müller) Cleve-Euler GACT 3, ,2 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,2 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 5, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Neidium sp. NESP 4, ,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia paleaeformis Hustedt NIPF 3, ,5 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,4 Pinnularia biceps Gregory var. biceps PBIC 5, ,2 Pinnularia brauniana (Grunow) Mills PBRN 5, ,5 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,9 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,9 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,8 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,9 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,9 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,6 Stauroneis anceps Ehrenberg s.lat. STANsl 5, ,2 Stauroneis heinii Lange-Bertalot & Krammer SHEI 0, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,8 SUMMA (antal skal): 422 SUMMA (antal taxa): 63 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 63 TDI (0-100): 17,0 ADMI (%): 0,5 Acidofil ( ): 479 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,64 % PT: 0,2 EUNO (%): 27,7 Circumneutral ( ): 287 Odefinierad ( ): 31 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,9 ACID: 3,28 Acidobiont ( ): 21 Alkalifil ( ): 182 Deformerade (%): 0,2 2,45 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 163

168 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Bredreven, vid Stärnfors Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,9 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,4 Encyonema pergracile Krammer EPRG 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,6 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,5 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Gomphonema auritum A. Braun ex. Kützing GAUR 5, ,7 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,5 Gomphonema hebridense Gregory GHEB 5, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,5 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 Tryblionella angustata W. Smith TANG 3, ,2 SUMMA (antal skal): 425 SUMMA (antal taxa): 23 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 23 TDI (0-100): 24,7 ADMI (%): 89,9 Acidofil ( ): 24 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 0,89 % PT: 0,0 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 960 Odefinierad ( ): 14 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,8 ACID: 8,57 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 2 Deformerade (%): 0,5 2,43 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 164

169 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Älgälven, uppström Sävenfors Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,4 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,9 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,4 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,7 Brachysira intermedia (Oestrup) Lange-Bertalot BINT 5, ,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,7 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,4 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, ,2 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,1 Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot CHSH 5, ,4 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,7 Encyonema pergracile Krammer EPRG 5, ,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer ECES 5, ,4 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, ,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,3 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,4 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,2 Eunotia arculus (Grunow) Lange-Bertalot & Nörpel EARL 4, ,2 Eunotia arcus Ehrenberg var. arcus EARC 5, ,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,9 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5, ,4 Eunotia elegans Østrup EELE 5, ,2 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, ,4 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,9 Eunotia mucophila (Lange-Bertalot, Nörpel Schempp & Alles) Lange-Bertalot EMUC 5, ,2 Eunotia naegelii Migula ENAE 5, ,2 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,2 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,4 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,4 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,7 Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5, ,5 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,3 Kobayasiella micropunctata (Germain) Lange-Bertalot KOMI 5, ,7 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,7 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,4 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,5 Navicula leptostriata Jørgensen NLST 5, ,4 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,4 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,4 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, ,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 4, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,1 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 Pinnularia biceps Gregory var. biceps PBIC 5, ,2 Pinnularia stomatophora (Grunow) Cleve var. stomatophora PSTO 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,4 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,4 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,4 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,4 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,0 Stauroneis anceps Ehrenberg s.lat. STANsl 5, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,4 Stenopterobia curvula (W. Smith) Krammer STCU 5, ,2 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,4 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,6 SUMMA (antal skal): 459 SUMMA (antal taxa): 67 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 67 TDI (0-100): 11,2 ADMI (%): 17,4 Acidofil ( ): 590 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,15 % PT: 0,7 EUNO (%): 5,2 Circumneutral ( ): 307 Odefinierad ( ): 24 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,6 ACID: 5,27 Acidobiont ( ): 39 Alkalifil ( ): 39 Deformerade (%): 0,0 2,70 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 165

170 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Älgälven, nedströms Sävenfors Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, ,4 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,1 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, ,2 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,4 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Cavinula intractata (Hustedt) Lange-Bertalot CITT 5, ,2 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,2 Cyclotella sp. CYLS 3, ,7 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,7 Encyonema pankowii Lange-Bertalot & Krammer EPKW 5, ,2 Encyonema sp. ENSP 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,8 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,2 Eunotia meisteri Hustedt s.lat EMEI 5, ,2 Eunotia metamonodon Lange-Bertalot EMMO 5, ,2 Eunotia neofallax Nörpel ENFA 5, ,2 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,4 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,7 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,7 Naviculadicta elorantana Lange-Bertalot NELO 0, ,2 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,7 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,4 Nitzschia pura Hustedt NIPR 4, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,2 Nupela sp. NUPS 5, ,2 Planothidium rostratum (Oestrup) Lange-Bertalot PRST 4, ,7 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,2 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,2 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,5 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,7 Stauroneis gracilis Ehrenberg SGRC 5, ,2 Staurosira berolinensis (Lemmermann) Lange-Bertalot STSB 3, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 419 SUMMA (antal taxa): 55 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 55 TDI (0-100): 65,7 ADMI (%): 55,8 Acidofil ( ): 126 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,19 % PT: 8,4 EUNO (%): 0,7 Circumneutral ( ): 678 Odefinierad ( ): 55 ADMI (µm): IPS (1-20): 15,8 ACID: 7,68 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 136 Deformerade (%): 1,0 2,82 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 166

171 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Skagersholmsån Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,5 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,7 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,4 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Aulacoseira alpigena (Grunow) Krammer AUAL 4, ,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,7 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,9 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5, ,5 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,9 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia meisteri Hustedt s.lat EMEI 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,3 Eunotia muscicola Krasske var. muscicola EMUS 5, ,5 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,5 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, ,0 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,4 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,6 Fragilaria sp. FRAS 4, ,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,5 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,5 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,7 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,5 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,1 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,4 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 Hippodonta subcostulata (Hustedt) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HISU 4, ,9 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,9 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,2 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5, ,2 Pinnularia silvatica Petersen PSIL 5, ,5 Pinnularia subcapitata Gregory var. elongata Krammer PSEL 5, ,5 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,0 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,9 Stenopterobia delicatissima (Lewis) Brebisson ex Van Heurck STDE 5, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 SUMMA (antal skal): 422 SUMMA (antal taxa): 46 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 46 TDI (0-100): 19,0 ADMI (%): 24,4 Acidofil ( ): 408 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,09 % PT: 1,4 EUNO (%): 29,1 Circumneutral ( ): 545 Odefinierad ( ): 26 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,4 ACID: 5,06 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 14 Deformerade (%): 0,5 2,49 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 167

172 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Skagern, vid Rönningarna Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,6 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,0 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,5 Encyonema gaeumannii (Meister) Krammer EGAE 5, ,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria capucina Desmazières ssp. rumpens (Kützing) Lange-Bertalot FCRP 4, ,2 Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot FCDI 4, ,0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, ,2 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,5 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,5 Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5, ,5 Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 4, ,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4, ,7 Halamphora oligotraphenta (Lange-Bertalot) Levkov HOLI 5, ,2 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,0 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère Sippe angustissima (Grunow) Lange-Bertalot UUAN 4, ,0 SUMMA (antal skal): 402 SUMMA (antal taxa): 30 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 30 TDI (0-100): 26,3 ADMI (%): 75,6 Acidofil ( ): 32 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 1,78 % PT: 0,7 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 866 Odefinierad ( ): 22 ADMI (µm): IPS (1-20): 19,4 ACID: 8,34 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 77 Deformerade (%): 0,2 2,30 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 168

173 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Gullspångsälven, Åråsforsarna Lokalkoordinater: / (RT90) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes sp. ACHS 4, ,7 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,6 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,8 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,2 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3, ,2 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,5 Cyclotella sp. CYLS 3, ,2 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, ,2 Didymosphenia geminata (Lyngbye) W. Schmidt DGEM 5, ,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,9 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,2 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,7 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,8 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,2 Gomphonema olivaceoides Hustedt GOLD 4, ,2 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2, ,5 Gomphonema sp. GOMS 3, ,9 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 Karayevia laterostrata (Hustedt) Bukhtiyarova KALA 4, ,5 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,2 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 4, ,5 Navicula submuralis Hustedt NSMU 2, ,9 Navicula sp. NASP 3, ,2 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 4, ,2 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,7 Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,2 Nitzschia pseudofonticola Hustedt NPSF 2, ,2 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,2 Planothidium oestrupii (Cleve-Euler) Round & Bukhtiyarova PTOE 4, ,5 Planothidium rostratum (Oestrup) Lange-Bertalot PRST 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,7 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, ,5 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,2 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3, ,2 SUMMA (antal skal): 422 SUMMA (antal taxa): 48 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 48 TDI (0-100): 28,4 ADMI (%): 61,6 Acidofil ( ): 40 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 2,70 % PT: 1,2 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 839 Odefinierad ( ): 55 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,5 ACID: 8,14 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 64 Deformerade (%): 1,7 2,68 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 169

174 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lokalbeskrivningar Kroppaälven, Gammelkroppa uppströms fiskodling RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Filipstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: högt Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 12,1 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: ca 20 m in i kanalen, innan nervält träd Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: mossor Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: 5-50% Fin sten (2-10 cm): <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: 5-50% Grov sten (10-20 cm): >50% Mossor: <5 % Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lövskog Björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 170

175 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Kroppaälven, Gammelkroppa, nedströms fiskodling RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Filipstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 3 m Vattennivå: högt Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 12,1 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: nedströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): 5-50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: annat Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lövträd - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 171

176 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lersjön, badplats sydväst om Finnhyttan RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Filipstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): sjö m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 10,8 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: höger om T-bryggan, kanten av stranden Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): <5% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): saknas Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 172

177 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Daglösen norra, vid Stensta RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Filipstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: högt Vattendragsbredd (våt yta): sjö m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 11,9 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - höger om bryggan Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 173

178 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Daglösen centrala, vid Påland RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Filipstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: högt Vattendragsbredd (våt yta): sjö m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 11,9 C Lokalens maxdjup: - m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): >50% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs/lera - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - vänster om bryggorna Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 174

179 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lungälven, vid fiskodlingen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Filipstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): sjö m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 12,1 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: vänster om brygga Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: > 50% Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): >50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): saknas Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): saknas Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: övrigt sand - Dominerande 2: träd lövträd - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 175

180 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lungälven, vid väg 63 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Filipstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 11,6 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: strax intill bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): >50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: övrigt väg - Dominerande 3: Beskuggning: >50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 176

181 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Östersjön, vid Riddarnäset RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Storfors Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): sjö m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 11,9 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: Vänster om bryggan Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: träd lövträd - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Provet taget på samma ställe som tidigare dock har jag uppdaterat de gamla felaktiga koordinaterna. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 177

182 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Öjevettern, nordväst om Släbråten RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Storfors Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): sjö m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 11,7 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: vänster om brygga Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): 5-50% Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): 5-50% Häll: 5-50% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: blandskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 178

183 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Ullvettern, norr om Granviken RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Karlskoga Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): sjö m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 11,6 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: strand vänster om brygga Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: häll Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grova block Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): 5-50% Häll: >50% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: hällmark Dominerande 2: annat Dominerande 3: blandskog Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Kedja över vägen ca 200 m innan punkten. Hänger lågt, ej låst. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 179

184 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Timsälven, vid Lunedet (Alkvetterns utlopp) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Karlskoga Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 50 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 11,7 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: 50m nedströms bro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): saknas Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): saknas Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: annat Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: träd Al - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 180

185 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lesjön, norr om Lesjöfors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Filipstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 15 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: högt Vattendragsbredd (våt yta): 200 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 11,6 C Lokalens maxdjup: 0,5 m Märkning av lokal: strandkant Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter Finsediment: saknas Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): <5% Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): >50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): <5% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): saknas Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: annat Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: övrigt väg - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt brukar tas från sten men hittade inga denna gång Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 181

186 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Bredreven, vid Stärnfors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Filipstad Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 100 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 11,7 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: strandkant 15 m innan dammen Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: <5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): <5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): <5% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): saknas Påväxtalger: saknas Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 2: övrigt grusväg - Dominerande 3: träd lövträd Björk Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering måttlig B: - - C: - - Övrigt Gjort om, nytt grus på vägen samt slänt ner, mesta växligheten borta. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 182

187 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Älgälven, uppström Sävenfors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Hällefors Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: högt Vattendragsbredd (våt yta): 20 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 12,1 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: andra sidan gångbro direkt till höger Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lövträd - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 183

188 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Älgälven, nedströms Sävenfors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 17 Värmland Stations EU-id: SE Kommun: Hällefors Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: högt Vattendragsbredd (våt yta): 25 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 10,6 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: rakt nedanför stigen Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten (2-10 cm): <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): <5% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: annat Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lövträd - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering måttlig B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 184

189 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Skagersholmsån RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 14 Västra Götaland Stations EU-id: SE Kommun: Laxå Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 11,8 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: 20 m uppströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: <5 % Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: 5-50% Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: åker Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lövträd - Dominerande 2: annan vegetation Hage - Dominerande 3: annan vegetation Gärde - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 185

190 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Skagern, vid Rönningarna RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 14 Västra Götaland Stations EU-id: SE Kommun: Gullspång Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: högt Vattendragsbredd (våt yta): sjö m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 12,6 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: höger om hamn Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand (<0,2 cm): >50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grus (0,2-2 cm): 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): <5% Mossor: saknas Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: 5-50% Grova block (> 2 m): saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: annat Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: annat Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lövträd - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass gräs - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 186

191 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Gullspångsälven, Åråsforsarna RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Län: 14 Västra Götaland Stations EU-id: SE Kommun: Gullspång Lokalkoordinater: / (RT90) Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Marcus Andersson Kemiprov (j/n): nej Organisation: Alcontrol AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: högt Vattendragsbredd (våt yta): 50 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 12 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: rakt ut i höjd med lyktstolpe, vid stenblock Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: mossor Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Sand (<0,2 cm): <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus (0,2-2 cm): 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten (2-10 cm): >50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten (10-20 cm): 5-50% Mossor: <5 % Fina block (20-40 cm): <5% Påväxtalger: <5 % Grova block (> 2 m): <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lövträd - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt - Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 187

192 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Missbildade kiselalgsskal 2015 Vattendrag, lokal Missbildade skal (%) Preliminär påverkansgrad Kroppaälven, uppströms fiskodling 0,0 ingen/obetydlig Art Antal skal Missbildningskategori Kroppaälven, nedströms fiskodling 3,2 måttlig Achnanthidium minutissimum 9 onormal form svag Eolimna minima 1 onormal form svag Eunotia ambivalens 1 onormal form stark Fragilaria gracilis 1 onormal form svag Karayevia laterostrata 1 onormal form svag Lersjön, SV Finnshyttan 0,2 ingen/obetydlig Tabellaria flocculosa 1 onormal form svag Daglösen norra, vid Stensta 0,0 ingen/obetydlig Daglösen centrala, vid Påland 0,0 ingen/obetydlig Lungälven, vid fiskodlingen 0,0 ingen/obetydlig Lungälven, vid väg 63 0,2 ingen/obetydlig Achnanthidium minutissimum 1 onormal form svag Östersjön, vid Riddarnäset 0,0 ingen/obetydlig Öjevettern, nv om Släbråten 0,0 ingen/obetydlig Ullvettern, norr om Granviken 0,7 ingen/obetydlig Achnanthidium minutissimum 2 onormal form svag Fragilaria gracilis 1 onormal form stark Alkvettern, vid Lunedet 0,5 ingen/obetydlig Achnanthidium minutissimum 2 onormal form svag Lesjön, norr om Lesjöfors 0,2 Staurosira venter 1 onormalt mönster svag Bredreven, vid Stärnfors 0,5 Achnanthidium minutissimum 2 onormal form svag Älgälven, uppström Sävenfors 0,0 ingen/obetydlig Älgälven, nedströms Sävenfors 1,0 svag Achnanthidium minutissimum 2 onormal form svag Achnanthidium subatomoides 1 onormal form svag Fragilaria capucina s.lat. 1 onormal form svag Skagersholmsån 0,5 ingen /obetydlig Achnanthidium minutissimum 1 onormal form svag Fragilaria gracilis 1 onormal form stark Skagern, vid Rönningarna 0,2 ingen /obetydlig Fragilaria gracilis 1 onormal form svag Gullspångsälven, Åråsforsarna 1,7 svag Achnanthidium minutissimum 1 onormal form stark Fragilaria gracilis 5 onormal form svag Fragilaria sp. 1 onormalt mönster stark 188

193 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna BILAGA 10 Resultat från undersökning av bottenfauna (Anders Boström, Jonatan Johansson, Hanna Larsson, Martin Liungman och Carin Nilsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB) 189

194 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Övergripande resultat Undersökningen av bottenfauna omfattade år 2015 sju lokaler i fem olika vattendrag och tretton lokaler i sex olika sjöar. Sammanfattningsvis visade årets resultat för provplatser i rinnande vatten på likartade förhållanden som föregående undersökningsperiod. Problemområden är olika typer av föroreningspåverkan samt näringsämnespåverkan. På vissa lokaler bedömdes även bottenfaunan vara hydromorfologiskt påverkad (t.ex. vattenkraft). Försurning bedömdes inte vara ett problem på någon av lokalerna (Tabell 15). I Gullspångsälven, Årsåforsarna (1003) bedömdes bottenfaunan vara helt opåverkad av såväl näringsämnen, försurning, hydromorfologi som föroreningar. Senare i denna bilaga finns statusklassningar enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter samt expertbedömningar och kommentarer för varje lokal. Bottenfaunan på sjöarnas djupbotten indikerade låga syrehalter vid flera av de undersökta stationerna. Brist på syre vid botten kan ha en negativ påverkan på resultatet för BQI-index (Tabell 14). Flera av de sedimentbundna indikatorarter som används vid statusklassningen är nämligen även känsliga för låga syrehalter. Vid två stationer, Bredreven (2530) och Daglösen (3415), var underlaget så litet att det inte gick att utföra en rättvis bedömning av statusen med avseende på eutrofiering (övergödning). Övriga stationer bedömdes ha allt mellan dålig och hög näringsstatus. Andelen fjädermyggor inom gruppen chironomini med mundelsskador var liten vid årets undersökning i sjöarna. I Lonnen (3010) och Öjevettern (3070) påträffades två individer vardera, vilket resulterade i att statusen med avseende på annan påverkan sänktes från hög (år 2012) till god år Övriga lokaler bedömdes ha fortsatt hög status avseende sådan påverkan. I flera fall avvek expertbedömningen från statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Detta eftersom det vid expertbedömningen även tagits hänsyn till fler index, artsammansättning, indikatorarter, kunskap om förhållanden på/kring lokalen samt erfarenhet från andra vattendrag i regionen. I tabellerna nedan redovisas statusklassningar enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndigheten 2013). Tabell 14. Värden för BQI och klassificering av status med avseende på eutrofiering (näringsämnen) enligt HVMFS 2013:19 (Havs- och Vattenmyndigheten 2013) för lokaler i sjöar i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2015 Nr Sjö Station BQI Ekologisk kvalitetskvot Status 1030 Möckeln djuphåla 1,75 0,58 Måttlig 1031 Möckeln mellannivå 1,00 0,33 Otillfredsställande 2210 Sörelgen djuphåla 0,00 0,00 Dålig 2211 Sörelgen mellannivå 3,00 1,00 Hög 2530 Bredreven djuphåla 0,00 0,00 Dålig 2531 Bredreven mellannivå 1,00 0,33 Otillfredsställande 3010 Lonnen djuphåla 1,00 0,33 Otillfredsställande 3011 Lonnen mellannivå 1,67 0,56 Måttlig 3070 Öjevettern djuphåla 1,00 0,33 Otillfredsställande 3071 Öjevettern mellannivå 1,00 0,33 Otillfredsställande 3410 Daglösen djuphåla 2,00 0,67 Måttlig 3411 Daglösen mellannivå 2,00 0,67 Måttlig 3415 Daglösen mellannivå i norra delen 0,00 0,00 Dålig 190

195 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Tabell 15. Värden för MISA och ekologisk kvot samt klassificering av status med avseende på surhet enligt HVMFS 2013:19 (Havs- och Vattenmyndigheten 2013) för lokaler i rinnande vatten i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2015 Nr Vattendrag MISA MISA-EK Status 1003 Gullspångsälven 73 1,53 Nära neutralt 1101b Hovaån 46 0,97 Nära neutralt 2041 Svartälven 33 0,70 Nära neutralt 2045 Svartälven 39 0,83 Nära neutralt 2543 Lesjöälven 38 0,80 Nära neutralt 3081 Storforsälven 44 0,93 Nära neutralt 3083 Storforsälven 33 0,70 Nära neutralt Tabell 16. Värden för ASPT- och DJ-index samt ekologisk kvot och klassificering av status med avseende på allmän ekologisk kvalitet och eutrofiering (näringsämnen) enligt HVMFS 2013:19 (Havs- och Vattenmyndighetens 2013) för lokaler i rinnande vatten i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2015 (us = uppströms och ns = nedströms) Nr Vattendrag ASPT ASPT- EK Status DJindex DJ-EK Status 1003 Gullspångsälven 5,4 1,01 Hög 13 1,60 Hög 1101b Hovaån 5,4 1,00 Hög 11 1,20 Hög 2041 Svartälven ns 3,3 0,50 Måttlig 9 0,44 Måttlig 2045 Svartälven us 4,6 0,70 God 8 0,33 Otillfredsställande 2543 Lesjöälven 5,2 0,79 God 9 0,44 Måttlig 3081 Storforsälven ns 5,4 0,82 God 8 0,33 Otillfredsställande 3083 Storforsälven us 4,0 0,61 Måttlig 8 0,33 Otillfredsställande Timsälven I delområdet Timsälven ingår lokaler/stationer i Storforsälven, Daglösen, Öjevettern och Lonnen. I Storforsälven klassades statusen som otillfredsställande med avseende på näringsämnen både upp- och nedströms Storfors (Tabell 16) vid bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Vad gäller ekologisk kvalitet klassades statusen som god nedströms, men måttlig uppströms. Expertbedömningen avvek något från dessa klassningar. Båda lokalerna expertbedömdes som måttligt påverkade av näringsämnen och nedströmslokalen bedömdes även något påverkad av andra föroreningar (god status). En källa till den under vissa år kraftiga påverkansgraden av syreförbrukande ämnen på lokalens bottenfauna skulle kunna vara Storfors reningsverk. Ingen av de båda lokalerna statusklassades (Tabell 15) eller expertbedömdes som påverkad av försurning. I Daglösen djuphålan (3410) och mellannivån (3411) klassades statusen enligt BQI som måttlig (Tabell 14) och som dålig vid den norra mellanstationen (3415). Medins expertbedömning avvek från klassningen enligt Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (2013). Statusen för de två första stationerna bedömdes som god, vilket delvis motiverades av höga värden på EEI-index och lågt O/C-index. Vid djuphålan i den norra delen av Daglösen (3415) var underlaget av bottenfaunaorganismer för litet för en bedömning. Den bottenfaunan som påträffades indikerade dock låga syrehalter i bottenvattnet. Det går inte att utesluta att detta kan bero på utsläpp från Filipstads reningsverk och tätort. Då inga missbildningar kunde hittas på några av de undersökta fjädermyggorna bedömdes statusen med avseende på annan påverkan (miljögifter) som fortsatt hög. 191

196 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Stationerna i Öjevettern bedömdes ha otillfredsställande näringsstatus (Tabell 14). Lågt O/Cindex vid båda stationerna samt måttligt högt EEI-index vid mellannivån (3071) motiverade emellertid expertbedömningen måttlig status. I djuphålan (3070) förekommer sannolikt perioder med syrebrist, vilket begränsar bottenfaunans artantal. Någon föroreningspåverkan av miljögifter i bottensedimentet kunde inte beläggas för mellanstationen. Dock förekom två fjädermyggor med mundelsskador vid djuphålan, vilket medförde en sänkning från hög till god status med avseende på annan påverkan (miljögifter). I Lonnen nordväst om Karlskoga klassificerades statusen med avseende på eutrofiering (näringsämnespåverkan) som otillfredsställande på lokalen i sjöns djupare del (3010), medan statusen i den grundare delen (3011) klassificerades som måttlig (Tabell 14). Sannolikt tillförs sjön näring från de omgivande jordbruksmarkerna via de tillrinnande bäckarna. Lågt O/C-index i sjöns djuphåla samt flera näringsämneskänsliga indikatorarter vid mellannivån motiverade emellertid expertbedömningarna måttlig respektive god status. Förekomsten av två fjädermyggor från Lonnens djuphåla med mundelsskador motiverade bedömningen god status med avseende på annan påverkan (miljögifter). Sammanvägt med resultaten från tidigare undersökningar åren 2006, 2009 och 2012 kan dock avvikelsen år 2015 avseende denna variabel ses som låg. Mellanstationen bedömdes ha fortsatt hög status avseende påverkan av miljögifter i sedimentet. Svartälven I delområdet Svartälven ingår lokaler/stationer i Lesjöälven, Svartälven, Bredreven och Sörelgen. Statusen för lokalen i Lesjöälven klassificerades som måttlig med avseende på eutrofiering (näringsämnespåverkan) och god med avseende på ekologisk kvalitet vid bedömning enligt Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter (Tabell 16). Vid expertbedömningen höjdes emellertid statusen vad gäller näringsämnen till god. Vid expertbedömningen bedömdes bottenfaunan även vara påverkad av annan förorening som t.ex. metaller (måttlig status). Detta indikerades bland annat av individtätheter av sländor. Varken vid statusklassningen eller vid expertbedömningen bedömdes försurningspåverkan föreligga på lokalen. I Svartälven klassificerades uppströmslokalen som otillfredsställande och nedströmslokalen som måttlig vad gäller näringsstatus (Tabell 16). Vid expertbedömningen bedömdes dock båda lokaler i lika grad vara något påverkade av näringsämnen (god status). Bottenfaunan har sedan Hällefors reningsverk byggdes om under åren 2002 och 2003 visat en varierande grad av näringspåverkan, dock i något mindre grad under senare år. Vid expertbedömningen bedömdes viss påverkan av miljögifter i sedimentet föreligga vid nedströmspunkten (god status), men inte vid uppströmspunkten (hög status). Ingen av lokalerna bedömdes som försurningspåverkad, varken vid statusklassningen (Tabell 15) eller expertbedömningen. Vid stationerna i Bredreven klassades statusen med avseende på näringsgrad (Tabell 14) som dålig vid djuphålan (2530) och otillfredsställande vid mellannivån (2531). Expertbedömningen gav en annan status än klassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Förekomsten av en eutrofieringskänslig fjädermygga vid mellanstationen bidrog till bedömningen hög status. Vid djuphålan påträffades inga arter alls. Sannolikt beror frånvaron av djur på perioder med låga syrehalter i bottenvattnet. Med stöd av resultaten från mellannivån bedöms dock näringsstatusen vara oförändrad jämfört med tidigare undersökningar och fick därför hög status enligt expertbedömningen. Då inga individer med mundelsskador påträffades bedömdes statusen avseende föroreningspåverkan med gifteffekter som hög för båda stationerna. 192

197 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna I Sörelgen sydost om Hällefors klassificerades näringsstatusen (Tabell 14) som hög på mellannivån (2211) och som dålig i djuphålan (2210). Anledningen till den låga klassningen i djuphålan var att inga indikatorarter som ingår i BQI-index förekom. Dock påträffades en näringsämneskänslig fåborstmask i proverna, vilket motiverade hög status vid expertbedömningen. Någon föroreningspåverkan av miljögifter i bottensedimentet bedömdes inte föreligga vid någon av de båda stationerna i Sörelgen. Let- och Gullspångsälven I delområdet Let- och Gullspångsälven ingår lokaler/stationer i Hovaån, Gullspångsälven och Möckeln. Både på lokalen i Hovaån och i Gullspånsälven klassades förhållandena som nära neutrala (Tabell 15) samt med hög status med avseende på både ekologisk kvalitet och näringsämnen (Tabell 16). I Gullspångsälven följde expertbedömningen klassningarna enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. I Hovaån bedömdes dock viss näringspåverkan föreligga vid expertbedömningen (måttlig status). Näringsämneskänsliga arter noterades sparsamt och gruppen märlkräftor, vilka gynnas av organiskt material i vattnet, noterades rikligt. I Möckeln klassificerades näringsstatusen (Tabell 14) som måttlig i sjöns djupare del (1030) och som otillfredsställande vid mellanstationen (1031). Ett måttligt lågt O/C-index bidrog emellertid till att statusen vid expertbedömningen klassades som måttlig även på mellannivån. Möckeln tillförs näring från bland annat omgivande jordbruksmarker. Det går inte att utesluta att tillskott av näringsämnen även härrör från Karlskoga reningsverk och de andra närliggande industrier. Skadefrekvensen av missbildade mundelar på fjädermyggslarver indikerade ingen påverkan av miljögifter i sedimentet vid någon av stationerna. 193

198 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Förklaring till resultat per lokal rinnande vatten Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad lägesbeskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: nära neutralt/hög status, måttligt surt/god status, surt/måttlig status, mycket surt/otillfredsställande status eller extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status. MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. mycket högt, 2. högt, 3. måttligt högt, 4. lågt eller 5. mycket lågt. Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa i vattendrag. Regleringsindex: Samansatt index för bedömning av regleringspåverkan i sjöar. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: nära neutralt/hög status, måttligt surt/god status, surt/måttlig status, mycket surt/otillfredsställande status eller extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status. Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden eller naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 194

199 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Resultat per lokal rinnande vatten Gullspångsälven, Åråsforsarna Datum: Stationens EU-CD: SE Koordinat: / Strax innanför och nedströms den stora vassön, norra stranden. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 73 5,4 13 1,53 1,01 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 44 högt Höga naturvärden 7 Taxaindex (%): 102 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) 3 poäng EPT-index: 22 måttligt högt Serratella ignita 3 poäng Diversitetsindex: 3,76 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan Hög status Antal taxa/ept-index DJ-/ASPT-index 60 Taxa EPT ASPT DJ Kommentar Bottenfaunan var art- och individrik och det noterades ett flertal såväl försurningskänsliga som renvattenkrävande arter. Ingen försurnings- eller näringsämnespåverkan kundes ses utifrån bottenfaunasamhället. Värdena för totalantal taxa visar en ökande trend för undersökningsperioden som helhet. Detta kan till viss del förklaras med att det fram till och med 1993 endast togs tre delprover medan provinsatsen därefter ökade till fem delprover. Dessutom har provytan ökat från och med 1999 på grund av metodbyte (0,25 m²/prov istället för 0,1 m²/prov). Övriga indexvärden (ASPT-, EPT- och DJ-index) har visat stabila och relativt höga värden sedan sekelskiftet och i synnerhet under senare år. Detta indikerar således goda och stabila miljöförhållandena varit likartade under hela undersökningsperioden. 195

200 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna 1101b. Hovaån, Nötebron Datum: Stationens EU-CD: SE Koordinat: / Proverna togs m uppströms bron. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 46 5,4 11 0,97 1,00 1,20 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 75 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 12 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,55 lågt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning Antal taxa/ept-index DJ-/ASPT-index Taxa EPT ASPT DJ År Påverkan/Status map eutrofiering Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan 08 God status Måttlig status Kommentar Bottenfaunan var måttligt artrik och påträffades i måttligt höga individtätheter. Notering av försurningskänsliga arter motiverade bedömningen nära neutrala förhållanden. Mycket sparsam förekomst av eutrofieringskänsliga/syrekrävande arter eller grupper indikerade näringsämnespåverkan, vilket medförde expertbedömningen måttliga förhållanden med avseende på eutrofiering. Expertbedömningen avviker därmed från klassificeringen enligt ASPT- och DJ-index enligt Havs- och vattenmyndighetens förekrifter. Sedan undersökningen påbörjades har såväl index, antal arter och påverkansbedömningar varierat. Årets förhållanden var likartat de senaste åren. Inga undersökningar av bottenfauna utfördes mellan åren

201 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Svartälven, nedströms Hällefors Datum: Stationens EU-CD: SE Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: 33 0,70 Nära neutralt ASPT-index: 3,3 0,50 Måttlig DJ-index: 9 0,44 Måttlig Expertbedömning Surhetsklass Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God God God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 12 mycket lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 27 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 234 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 1 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,06 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 mycket lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 4 lågt Antal taxa 0 poäng Expertbedömning av påverkan/status År Eutrofiering Annan påverkan Betydlig Antal taxa/ept-index DJ-/ASPT-index Ingen eller obetydlig 60 Taxa EPT ASPT DJ Ingen eller obetydlig 03 Ingen bedömning Stark eller mycket stark Betydlig Ingen eller obetydlig Betydlig Betydlig Betydlig Måttlig status God status God status God status God status God status God status Kommentar Vid årets undersökning var bottenfaunan mycket artfattig och hade låga individtätheter. På grund av svåra provtagningsförhållanden (sten och kvistar) på orginalprovplatsen togs i år proverna vid bron. Proverna på den nya stationen innehöll dock olja, vilket kan förklara försämringen både vad gäller index och artsammanstättning. Dock fanns även olja vid orginalpunkten tidigare år, men möjligen inte i samma omfattning. Expertbedömningarna kvarstår således sedan förra året. Huruvida någon förändring skett återstår att se vid kommande provtagningar. Vad gäller mundelsskador fanns endast en individ i proverna för analysen. På den undersökta individen noterades inga skador. Sedan undersökningarna inleddes 1989 har såväl artantal, index och bedömningar varierat mycket. Hällefors kommuns reningsverk byggdes om under 2002 och 2003, vilket orsakade ökade utsläppsmängder under denna period (muntlig uppgift från kommunen). Detta kan förklara den observerade störningen på bottenfaunan Värdena för indikerar dock en viss förbättring av miljöförhållandena. 197

202 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Svartälven, uppströms Hällefors Datum: Stationens EU-CD: SE Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 39 4,6 8 0,83 0,70 0,33 Nära neutralt God Otillfredsställande Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 20 lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 46 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 718 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 2 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,69 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 3 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa/ept-index DJ-/ASPT-index Expertbedömning av påverkan/status 60 Taxa EPT ASPT DJ 15 År Eutrofiering Annan påverkan 97 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 03 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 09 Hög status Hög status Måttlig status God status 15 God status Hög status Kommentar Bottenfaunan var artfattig och påträffades i måttliga tätheter. Resultatet skiljer sig något mot förra året. Detta kan troligen bero på att ej samma djup har provtagits. Notering av få näringsämneskänsliga arter motiverade bedömningen att en viss påverkan från eutrofiering föreligger. Vid undersökningen 2015 noterades inga mundelskador. Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt från undersökningarna av mundelsskador sedan 2006 och bottenfaunans sammansättning, samt med hänsyn taget till den använda provtagningsmetoden och provtagningsdjupet, bedömdes statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimentet ("annan påverkan") som hög. Sedan undersökningarna startade har såväl index som antal arter varierat utan någon tydlig trend. 198

203 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus Datum: Stationens EU-CD: SE Koordinat: / Proverna togs ca m nedströms bron, 0-5 m nedströms skogsbilväg ned till ån på åns västra sida. Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 38 5,2 9 0,80 0,79 0,44 Nära neutralt God Måttlig Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Måttlig Måttlig Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 15 mycket lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 40 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 457 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 9 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 1,80 mycket lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 3 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 4 lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa/ept-index DJ-/ASPT-index Expertbedömning av påverkan/status År Eutrofiering Annan påverkan Taxa EPT ASPT DJ Obetydlig -Betydlig - 03 Ingen eller obetydlig Betydlig Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark 05 Ingen eller obetydlig Betydlig Betydlig Betydlig 07 Ingen eller obetydlig Betydlig God status Måttlig status Kommentar Bottenfaunan var mycket artfattig med låga individtätheter. Bottenfaunans sammansättning är lik den senaste undersökningen även om både index och antal arter har minskat något. Avsaknad av näringsämneskänsliga arter medförde att statusen med avseende på eutrofiering sänktes från hög till god. Sländarterna noterades sparsamt och i låga tätheter. Detta indikerar att påverkan från någon typ av förorening (t.ex. metaller) och hydromorfologi påverkat bottenfaunan negativt. För flera index har som helhet setts en ökande trend sedan undersökningarna inleddes. Ökningarna i början av perioden kan förmodligen till viss del förklaras med de metodändringar som skedde 1994 och 1999 (se lokal 1003 Gullspångsälven) men under den senare delen av perioden på förbättringar av miljöförhållandena. 199

204 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Storforsälven, nedströms Storfors Datum: Stationens EU-CD: SE Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 44 5,4 8 0,93 0,82 0,33 Nära neutralt God Otillfredsställande Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig God God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 26 måttligt högt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 58 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 4 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,49 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 4 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa 0 poäng Expertbedömning av påverkan/status År Eutrofiering Annan påverkan Antal taxa/ept-index DJ-/ASPT-index Betydlig-Stark Betydlig Betydlig Taxa EPT ASPT DJ Betydlig Ingen eller obetydlig 06 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Betydlig 08 Måttlig status God-Hög status God status God status 10 Otillfredställande status Måttlig status God status God status Måttlig status God status Kommentar Bottenfaunan påträffades i ett måttligt artantal med höga individtätheter. Resultatet är likartat föregående undersökning trots att provplatsen flyttades något på grund av lågt vatten och mycket växtlighet. Få eutrofieringskänsliga arter samt index indikerade näringsämnespåverkan. Värdena för totalantal taxa och ASPT-, EPT- och DJ-index visar något ökande trender under perioden som helhet. Värdena för åren 2003, 2010, avviker dock från dessa trender för en eller flera av dessa parametrar. Detta skulle kunna indikera försämrade miljöförhållanden vid dessa undersökningstillfällen beroende på en ökad påverkan av syreförbrukande ämnen (eutrofiering), möjligen i kombination med viss förekomst av miljögifter i bottensedimentet. En källa till den, under vissa år, kraftiga påverkansgraden av syreförbrukande ämnen på lokalens bottenfauna skulle kunna vara Storfors reningsverk. Vid undersökningen 2015 noterades 2 av 101 undersökta fjädermyggsindivider inom gruppen Chironomini med skador på mundelarna. Detta är en låg skadefrekvens. Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt från undersökningarna av mundelsskador sedan 2006 och bottenfaunans sammansättning, samt med hänsyn taget till den använda provtagningsmetoden och det stora provtagningsdjupet, bedömdes statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimentet ("annan påverkan") som god. 200

205 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Storforsälven, uppströms Storfors Datum: Stationens EU-CD: SE Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 33 4,0 8 0,70 0,61 0,33 Nära neutralt Måttlig Otillfredsställande Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 19 lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 45 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 411 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 1 mycket lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,73 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 mycket lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 4 lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning av påverkan/status Antal taxa/ept-index DJ-/ASPT-index År Eutrofiering Annan påverkan 60 Taxa EPT ASPT DJ 97 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Betydlig God status Ingen bedömning Hög status Betydlig-Stark Måttlig status Ingen eller obetydlig Hög status Måttlig status Hög status Kommentar Bottenfaunan var artfattig och noterades i låga individtäther. Index, antal arter och individtätheter har varierat sedan undersökningen inleddes. Detta indikerar olikartade miljöförhållanden mellan åren, förmodligen beroende på varierande eutrofieringsgrad. Den något högre graden av eutrofieringspåverkan 2012 på denna lokal än på lokalen nedströms Storfors (3081) kan bero på större provtagningsdjup och sämre syresättning/genomströmning av och i bottenvattnet. Vid undersökningen 2015 undersöktes 6 fjädermyggsindivider inom gruppen Chironomini med syfte att kontrollera eventuella skador på mundelarna. Inte någon av dessa hade några skador. Inte heller vid undersökningarna 2006 och 2009 kunde några skador dokumenteras. Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt från undersökningarna av mundelsskador sedan 2006 och bottenfaunans sammansättning, samt med hänsyn taget till den använda provtagningsmetoden och provtagningsdjupet, bedömdes statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimentet ("annan påverkan") som hög. 201

206 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Förklaring till resultat per lokal sjöars djup- och mellanbotten Stationsuppgifter Stationsnummer, sjönamn och stationsnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt stationens djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 (Naturvårdsverket 2007) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Klassningar av ekologisk status enligt följande: hög, god, måttlig, otillfredställande eller dålig. BQI: Benthic Quality Index ett kvalitetsindex baserat på förekomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Expertbedömning av tillstånd och status Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd m.a.p. närings- och syrehalt samt status m.a.p.eutrofiering och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. näring respektive syre bedöms enligt en femgradig skala: mycket näringsfattiga/mycket syrerika förhållanden, näringsfattiga/syrerika förhållanden, måttligt näringsrika/måttligt syrerika förhållanden, näringsrika/syrefattiga förhållanden eller mycket näringsrika/mycket syrefattiga förhållanden. Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan bedöms enligt följande: hög, god, måttlig, otillfredställande eller dålig. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999), Liungman och Ericsson (2006) samt Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. mycket högt, 2. högt, 3. måttligt högt, 4. lågt eller 5. mycket lågt. Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): Totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. PTI (Profundalt Trofi-Index): Ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden. EEI (EutrofiEffekt-Index): Använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd som hjälp till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 202

207 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Förklaring till resultat per lokal sjöars djup- och mellanbotten Möckeln, djuphåla Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,8 0,58 Måttlig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Måttligt näringsrikt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 6 måttligt högt O/C-index: 4,0 lågt Medelantal taxa/prov: 3,6 PTI: 2,8 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 661 måttligt hög EEI: 2,8 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 02 Ingen provtagning 03 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 06 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 09 God status Måttligt syrerikt 12 God status Måttligt syrerikt 15 Måttlig status Syrefattigt 0, Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Den sammanvägda expertbedömningen måttlig status, motiverades av bottenfaunans dominans av arter tåliga mot låga syrenivåer och eutrofiering. Bedömningen gränsade dock till god status då O/C-index var lågt. Statusen med avseende på annan påverkan, med fokus på miljögifter i sedimenten, bedömdes som hög. 203

208 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Möckeln, mellannivå Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / , Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,0 0,33 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Måttligt näringsrikt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 6 måttligt högt O/C-index: 5,0 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,4 PTI: 2,0 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 2,0 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 02 Ingen provtagning Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 09 God status Syrerikt 12 God status Måttligt syrerikt 15 Måttlig status Syrefattigt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Bottenfaunan dominerades av arter tåliga mot låga syrehalter och höga nivåer av näringsämnen. Dock var O/Cindex måttligt högt vilket bidrog till expertbedömningen, måttlig status med avseende på eutrofiering. Perioder med lägre syrenivåer kan påverka BQI negativt då de indikatorarter som ingår i indexet också är syrekrävande. Inga fjädermyggor inom gruppen Chironomini påträffades med mundelskador vilket motiverade bedömningen, hög status med avseende på annan påverkan. 204

209 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Sörelgen, djupområde Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / , Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 0,0 0,00 Dålig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 1 mycket lågt O/C-index: 2,1 lågt Medelantal taxa/prov: 0,2 PTI: 3,8 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 8 mycket låg EEI: 4,8 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 97 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 00 Ingen provtagning 03 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 06 Ingen bedömning Ingen bedömning 09 Hög status Syrerikt 12 Ingen bedömning Ingen bedömning 15 Hög status Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Förekomsten av en syrekrävande och näringsämneskänslig fåborstmask motiverade expertbedömningen hög status med avseende på eutrofiering. Vid särskilt näringsfattiga förhållanden är individtätheten i bottenfaunan så gles att djuren riskerar att missas vid provtagningen. Detta bedöms vara en trolig förklaring till de år då inga djur påträffats i proverna. 205

210 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Sörelgen, mellannivå Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / , ,5 Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 3,0 1,00 Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 6 måttligt högt O/C-index: 2,7 lågt Medelantal taxa/prov: 2,2 PTI: 3,6 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 105 låg EEI: 4,6 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 00 Ingen provtagning 03 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 06 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrerikt eller mycket syrerikt 09 Hög status Syrerikt 12 Hög status Syrerikt 15 Hög status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Lågt O/C- index och förekomsten av två eutrofieringskänsliga taxa bidrog till expertbedömningen hög status, med avseende på eutrofiering. Likt föregående undersökning påträffades inga fjädermyggor inom gruppen chironomini med mundelskador. Statusen med avseende på annan påverkan bedömdes därför som hög. 206

211 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Bredreven, djuphåla Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / , Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 0,0 0,00 Dålig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd - - Näringsfattigt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: - - O/C-index: - - Medelantal taxa/prov: - PTI: - - Individtäthet (antal/m 2 ): - - EEI: Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Måttligt näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 02 Ingen provtagning 03 Måttligt näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 06 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 09 Hög status Måttligt syrerikt 12 Hög status Måttligt syrerikt 15 Ingen bedömning Syrefattigt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Avsaknaden av djur i proverna bedöms bero på perioder med syrebrist i bottenvattnet. Utifrån befintligt resultat går det inte att utföra några bedömningar av stationens ekologiska status. Med stöd av resultaten vid mellanstationen (2531) kan man dock dra slutsatsen att näringstillståndet i djuphålan sannolikt är näringsfattig. Bottenfaunan begränsas antagligen av syretillgången snarare än av eutrofiering. 207

212 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Bredreven, mellannivå Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,0 0,33 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 4 lågt O/C-index: 0,0 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 1,0 PTI: 2,4 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 48 mycket låg EEI: 4,4 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 02 Ingen provtagning 03 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 06 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Måttligt syrerikt 09 Hög status Måttligt syrerikt 12 Hög status Måttligt syrerikt 15 Hög status Måttligt syrerikt 0, Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Förekomsten av en mycket eutrofieringskänslig fjädermygga i kombination med lågt O/C-index bidrog till expertbedömningen, hög status med avseende på eutrofiering. Då antalet individer av fjädermyggor lämpliga för undersökning av mundelskador var liten bedöms årets resultat, hög status med avseende på annan påverkan som något osäker. Bedömningen avvek dock inte från föregående års klassning (2012). 208

213 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lonnen, djuphåla Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / , Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,0 0,33 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig God Måttligt näringsrikt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 6 måttligt högt O/C-index: 0,1 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 3,8 PTI: 1,8 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 1,8 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 97 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 00 status Ingen bedömning 03 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 06 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 09 God status Måttligt syrerikt 12 Måttlig status Måttligt syrerikt 15 Måttlig status Syrefattigt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Expertbedömningen med avseende på eutrofiering avvek från klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Detta beror på att expertbedömningen har baserats på fler parametrar, såsom ett mycket lågt värde för O/C-index, än enbart de taxa av fjädermyggslarver som ingår i BQI och som ensamt används vid klassificeringen av eutrofieringsstatus enligt bedömningsgrunderna. Sannolikt begränsas antalet arter i djuphålan av perioder med låga syrenivåer i bottenvattnet. Vid undersökningen påträffades två individer av släktet chironomini med mundelskador. Av det stora antal fjädermyggor som undersökts bedöms dock missbildningsfrekvensen vara låg. Statusen bedömdes därför som god med avseende på annan påverkan. 209

214 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lonnen, mellannivå Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / , Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,7 0,56 Måttlig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Hög Måttligt näringsrikt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 19 måttligt högt O/C-index: 14,4 mycket högt Medelantal taxa/prov: 8,2 PTI: 1,6 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): 677 måttligt hög EEI: 3,6 högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 97 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 00 Ingen bedömning Ingen bedömning 03 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 06 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 09 God status Syrerikt 12 God status Måttligt syrerikt 15 God status Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Expertbedömningen med avseende på eutrofiering avvek från klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Detta beror på att expertbedömningen har baserats på fler parametrar än enbart de taxa av fjädermyggslarver som ingår i BQI och som ensamt används vid klassificeringen av eutrofieringsstatus enligt bedömningsgrunderna. Förekomsten av flera måttligt eutroffieringskänsliga indikatorarter, vilka inte ingår i BQI, medförde höga värden på EEI-index. Noterbart är att bedömningen dock gränsade till måttlig status. Inga individer med mundelsskador inom fjädermyggsläktet chironomini påträffades och statusen med avseende på annan påverkan bedömdes som fortsatt hög. 210

215 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Öjevettern, djuphåla Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / , Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,0 0,33 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig God Måttligt näringsrikt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 4 lågt O/C-index: 2,3 lågt Medelantal taxa/prov: 3,4 PTI: 2,0 lågt Individtäthet (antal/m 2 ): mycket hög EEI: 2,0 lågt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 00 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 01 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 02 Ingen provtagning 03 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 06 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 09 Måttlig status Syrefattigt 12 God status Måttligt syrerikt 15 Måttlig status Syrefattigt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Bottenfaunan dominerades av arter som är tåliga mot låga syrenivåer och höga näringsämneshalter. Dock var O/Cindex lågt vilket bidrog till expertbedömningen måttlig status med avseende på eutrofiering. Sannolikt begränsas bottenfaunan av perioder med låga syrenivåer i bottenvattnet. Med utgångspunkt från undersökningarna av mundelskador sedan 2006, bedöms stationens status med avseende på annan påverkan vara god. Bedömningen är en sänkning från föregående undersökning (2012) vilket baseras på förekomsten av två fjädermyggor från gruppen chironomini med mundelskador. 211

216 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Öjevettern, mellannivå Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 1,0 0,33 Otillfredsställande Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt O/C-index: 1,4 lågt Medelantal taxa/prov: 3,4 PTI: 2,8 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 919 måttligt hög EEI: 2,8 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 02 Ingen provtagnng 0 03 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 06 Näringsrikt eller mycket näringsrikt Måttligt syrerikt 09 Måttlig status Måttligt syrerikt 12 God status Måttligt syrerikt 15 Måttlig status Måttligt syrerikt 0, Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Expertbedömningen med avseende på eutrofiering avvek från klassningen enligt bedömningsgrunderna. Detta beror på att expertbedömningen har baserats på fler parametrar än enbart de taxa av fjädermyggslarver som ingår i BQI och som ensamt används vid klassificeringen av eutrofieringsstatus enligt Naturvårdsverkets kriterier. I detta fall var till exempel O/C index lågt. Vid undersökningen 2015 noterades inte några fjädermyggsindivider inom gruppen Chironomini med skador på mundelarna. Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt från undersökningarna av mundelsskador sedan 2006 klassades statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimentet som hög. 212

217 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Daglösen, djuphåla Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / , Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 2,0 0,67 Måttlig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Hög Näringsfattigt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 2 mycket lågt O/C-index: 0,0 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 1,2 PTI: 3,6 högt Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt hög EEI: 3,6 högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 00 Måttligt näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 02 Ingen provtagning 0 03 Måttligt näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 06 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Måttligt syrerikt 09 Hög status Måttligt syrerikt 12 Hög status Måttligt syrerikt 15 God status Syrefattigt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Bottenfaunan dominerades av arter tåliga mot låga syrenivåer och höga halter av näringsämnen. Dock var O/Cindex lågt vilket bidrog till den sammanvägda bedömningen god status. Sannolikt begränsas bottenfaunan av perioder av låga syrehalter i bottenvattnet. Inga fjädermyggor inom gruppen chironomini med mundelskador påträffades vilket motiverade bedömningen, hög status med avseende på annan påverkan. 213

218 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Daglösen, mellannivå Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 2,0 0,67 Måttlig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Hög Näringsfattigt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 3 lågt O/C-index: 3,3 lågt Medelantal taxa/prov: 1,4 PTI: 3,2 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 685 måttligt hög EEI: 3,2 högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 98 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 02 Ingen provtagning 03 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 06 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Måttligt syrerikt 09 Hög status Måttligt syrerikt 12 Hög status Måttligt syrerikt 15 God status Syrefattigt 0, Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Bottenfaunan dominerades av arter tåliga mot låga syrehalter och höga näringsämnesnivåer. Dock var O/C-index lågt vilket bidrog till bedömningen god status med avseende på eutrofiering. Vid årets undersökning noterades inte några fjädermyggsindivider inom gruppen Chironomini med skador på mundelarna (dock var individunderlaget litet för kontroll av detta). Vid en samlad expertbedömning med utgångspunkt från undersökningarna av mundelsskador sedan 2006 klassades statusen med avseende på påverkan av miljögifter i sedimenten som hög. 214

219 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Daglösen, norra delen Datum: Stationens EU-CD: SE Provtagningsuppgifter Metodik: SS Provyta (m 2 ): Antal prov: 5 Provdjup (m): Koordinat: / , Statusklassning enligt HVMFS 2013:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 0,0 0,00 Dålig Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd - - Näringsfattigt Mycket syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 1 mycket lågt O/C-index: - - Medelantal taxa/prov: 0,6 PTI: 2,5 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 97 låg EEI: 2,5 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 97 Måttligt näringsrikt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 00 status 0 03 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 06 Näringsfattigt eller mycket näringsfattigt Syrefattigt eller mycket syrefattigt 09 God status Syrefattigt 12 God status Måttligt syrerikt 15 Ingen bedömning Mycket syrefattigt Totalantal taxa Antal ind./kvm BQI O/C-index Kommentar Det befintliga underlaget var för litet för att kunna göra en korrekt bedömning av bottenfaunans ekologiska tillstånd. Sannolikt beror avsaknaden av sedimentlevande arter vid stationen på perioder av syrebrist i bottenvattnet. Det går inte att utesluta ett samband mellan syrebristen i bottenvattnet och stationens närhet till Filipstads reningsverk. 215

220 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Förklaring till artlistor rinnande vatten och sjöars strandzon Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph-värden < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph-värden 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk) (Gärdenfors 2010): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 216

221 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Artlistor rinnande vatten och sjöars strandzon Gullspångsälven, Åråsforsarna x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,4 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,0 0,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 2,1 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,8 0,2 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,4 0,1 Glossiphoniidae ,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 1,4 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,6 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 8,2 Baetis sp ,4 2,4 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Ov 1 0,2 0,0 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 2,1 Caenis rivulorum - Eaton, ,8 1,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 2,0 Serratella ignita - (Poda, 1761) Ov 1 0,2 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 1,0 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,6 19,6 Athripsodes sp ,4 0,5 Ceraclea sp. * Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,6 3,1 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,4 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4 0,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,8 3,4 Hydroptila sp ,6 1,5 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,0 21,3 Limnephilidae ,2 0,5 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,0 0,5 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2 0,0 Oxyethira sp ,2 0,0 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 0,5 Potamophylax sp ,8 0,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,2 0,3 Rhyacophila sp ,6 0,8 COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,0 OOulimnius sp. Ad ,4 0,1 OOulimnius sp. Lv ,4 0,1 OOulimnius troglodytes Lv. - (Gyllenhal, 1827) ,2 3,0 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,3 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,1 Chironomidae ,8 6,4 Empididae * Simuliidae ,2 1,4 Tipulidae * GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,6 0,1 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,0 0,2 Gyraulus sp ,4 0,1 Physa fontinalis - (Linné, 1758) * Radix sp ,6 0,4 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 13,8 SSphaerium sp ,4 0,8 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 217

222 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna 1101b. Hovaån, Nötebron x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 0,5 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,6 14,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 50,8 Baetis sp ,6 6,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a 0,8 0,2 NNemoura sp a 0,6 0,2 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) ecoptera 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8 0,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,0 1,5 Hydroptila sp ,2 0,1 Limnephilidae ,8 0,2 Polycentropodidae ,4 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,0 0,6 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,4 0,4 Rhyacophila sp ,4 3,7 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,8 1,1 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,0 1,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,1 Chironomidae ,2 10,4 Empididae ,4 0,1 Muscidae ,2 0,1 Pediciidae ,8 0,2 Psychodidae ,2 0,1 Simuliidae ,8 4,7 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,8 1,4 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 218

223 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Svartälven, nedströms Hällefors x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO (modifierad) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 1906) ,4 6,9 Enchytraeidae ,2 3,4 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 3,4 Limnodrilus sp ,6 27,6 Lumbriculus variegatus - (Müller, 1774) ,2 3,4 Naididae ,2 3,4 TRICHOPTERA, nattsländor Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,6 27,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 3,4 CChaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 3,4 CCladopelma sp. (lateralis gr.) ,2 3,4 Pentaneurini ,4 6,9 PProcladius sp ,2 3,4 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 3,4 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 219

224 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Svartälven, uppströms Hällefors x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO (mod) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,6 9,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 1906) ,6 3,4 Limnodrilus sp ,4 13,5 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) ,4 2,2 Spirosperma ferox - Eisen, ,8 4,5 Tubificidae (med hårborst annan) ,2 1,1 Tubificidae (utan hårborst) ,8 15,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Ephemera vulgata - Linné, ,6 3,4 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus insolutus - McLachlan, ,4 2,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 5,6 CCladopelma sp. (lateralis gr.) ,4 2,2 DDemicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, ,2 1,1 GGlyptotendipes sp ,2 1,1 HHeterotanytarsus sp ,2 1,1 PPagastiella orophila - (Edwards, 1929) ,4 2,2 PPolypedilum sp ,2 1,1 PProcladius sp ,8 21,3 PPseudochironomus prasinatus - (Staeger, 1839) ,6 3,4 TTanytarsus sp ,6 3,4 ZZalutschia sp. (tatrica gr.) ,2 1,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 1,1 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 220

225 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 55,2 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4 0,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4 0,4 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,4 0,4 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2 1,1 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2 1,9 Leptophlebia sp ,2 1,1 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, ecoptera 0,8 0,7 NNemoura sp a 1,4 1,2 TRICHOPTERA, nattsländor Limnephilus sp. (rhombicus-typ) ,2 0,2 Limnephilidae ,6 2,3 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2 0,2 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,2 COLEOPTERA, skalbaggar PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,2 0,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,0 32,4 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 0,4 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 221

226 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Storforsälven, nedströms Storfors x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,4 0,9 Limnodrilus sp ,2 7,6 Spirosperma ferox - Eisen, ,2 0,5 Tubificidae (med hårborst) ,2 0,5 Tubificidae (utan hårborst) ,0 2,4 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,6 1,4 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,2 0,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 0,5 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus flavidus - McLachlan, ,2 0,5 Molanna sp. (angustata-typ) ,2 0,5 Oecetis ochracea - (Curtis, 1825) ,2 0,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 3,3 CChironomus sp ,2 0,5 CChironomus sp. (plumosus-typ) ,6 1,4 CCladopelma sp. (lateralis gr.) ,2 12,3 CCladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,2 0,5 CCryptochironomus sp ,2 2,8 DDemicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, ,8 1,9 HHarnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) ,6 1,4 MMicrotendipes sp. (pedellus gr.) ,2 0,5 PParalauterborniella nigrohalteralis - (Malloch, 1915) ,4 0,9 Pentaneurini ,6 1,4 PPhaenopsectra sp ,2 0,5 PPolypedilum sp ,4 0,9 PPolypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,2 33,6 PProcladius sp ,8 13,7 PPsectrocladius sp. (sordidellus gr.) ,6 1,4 SStictochironomus sp ,4 5,7 TTanytarsus sp ,4 0,9 GASTROPODA, snäckor Radix sp ,2 0,5 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 222

227 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Storforsälven, uppströms Storfors x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN ISO RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,4 3,9 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus limnobius - Bretscher, ,2 2,0 Limnodrilus sp ,4 3,9 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) ,2 2,0 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,2 2,0 TRICHOPTERA, nattsländor Molanna sp. (angustata-typ) ,2 2,0 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 9,8 CChaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,8 17,6 CCladotanytarsus sp. (mancus gr.) ,2 11,8 CCryptochironomus sp ,2 2,0 DDemicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, ,2 2,0 DDicrotendipes sp ,2 2,0 HHeterotanytarsus sp ,2 2,0 PPagastiella orophila - (Edwards, 1929) ,4 13,7 PPhaenopsectra sp ,2 2,0 PPolypedilum sp ,4 3,9 PProcladius sp ,2 11,8 TTanytarsus sp ,4 3,9 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 2,0 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 223

228 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Förklaring till artlistor sjöars djup- och mellanbotten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0248 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa som är måttligt känsligt 3 taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 224

229 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Artlistor sjöars djup- och mellanbotten Möckeln, djuphåla x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 1,2 Limnodrilus sp ,0 18,3 Tubificidae (med hårborst) ,6 3,7 Tubificidae (utan hårborst) ,2 1,2 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,4 69,5 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,6 3,7 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 1,2 Procladius sp ,2 1,2 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Möckeln, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,2 0,5 Limnodrilus sp ,6 3,7 Tubificidae (med hårborst) ,4 7,9 Tubificidae (utan hårborst) ,6 1,4 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,8 78,2 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 2,8 Polypedilum sp ,2 0,5 Procladius sp ,2 5,1 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 225

230 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Sörelgen, djupområde x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Stylodrilus heringianus - Claparède, ,2 100,0 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Sörelgen, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) ,6 23,1 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,4 15,4 Procladius sp ,2 7,7 Sergentia sp ,4 15,4 Stictochironomus sp ,8 30,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 7,7 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 226

231 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Bredreven, djuphåla x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk SUMMA (antal individer): ,0 0 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Bredreven, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,4 33,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,4 33,3 Zalutschia sp. (tatrica gr.) ,2 16,7 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 16,7 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 227

232 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lonnen, djuphåla x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) ,2 0,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 4,2 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 42,3 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 47,0 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,2 0,5 Procladius sp ,4 5,6 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Lonnen, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,4 2,4 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,4 2,4 Limnodrilus sp ,0 11,9 Spirosperma ferox - Eisen, ,2 1,2 Tubificidae (med hårborst annan) ,4 2,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 27,4 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 1,2 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,4 2,4 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,4 14,3 Cryptochironomus sp ,0 6,0 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) ,2 1,2 Dicrotendipes sp ,4 2,4 Harnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) ,4 8,3 Polypedilum sp ,4 2,4 Potthastia longimanus - Kieffer, ,4 2,4 Procladius sp ,0 6,0 Psectrocladius sp. (sordidellus gr.) ,2 1,2 Pseudochironomus prasinatus - (Staeger, 1839) ,4 2,4 Tanypus sp ,2 1,2 Tanytarsus sp ,2 1,2 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 228

233 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Öjevettern, djuphåla x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,6 0,6 Limnodrilus sp ,2 3,3 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,6 89,6 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,8 6,0 Procladius sp ,4 0,4 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Öjevettern, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Ilyodrilus templetoni - Southern, ,2 0,9 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae ,2 0,9 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 54,4 Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,4 28,1 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,2 0,9 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,6 7,0 Procladius sp ,8 7,9 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 229

234 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Daglösen, djuphåla x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,2 98,6 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,4 1,4 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Daglösen, mellannivå x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Tubificidae (med hårborst) ,2 1,2 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,6 97,6 Chironomus sp. (anthracinus-typ) ,2 1,2 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat Daglösen, norra delen x: y: Det. Anders Boström, Medins Havs och Vattenkonsulter AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk M % DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 1830) ,4 100,0 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 230

235 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Förklaring till lokalbeskrivningar Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala 0-3, där: Klass 0 = saknas Klass 1 = mindre än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass 2 = 5-50% av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 50% av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Annars lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 100 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:50 000) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO. Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK) från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1: Används GPS (med noggrannhet av 10 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan. Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t.ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t.ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m 2 ). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). 231

236 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t.ex. järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter, t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet 0 Stilla (0 m/s), i sjöar 1 Lugnt (under 0,2 m/s) 2 Strömt (0,2-0,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över 0,7 m/s), ofta stråkande vatten. Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. 0 = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). 0 = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat. Vattentemperatur: Temperaturen ( o C) i ytvattnet (0,2-0,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). 0 = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) 2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna 0-3, där 0 = saknas, 1 = mindre än 5 % av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), 2 = 5-50 % av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än 50 % av yttäckningen (riklig förekomst). 232

237 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <0,2 (mjäla och lera) Sand 0,2-2 (finmo-grovsand) Grus 2-20 (fingrus-grovgrus) Fin sten Grov sten Fina block Grova block Häll > 2000 Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovanstående allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider, undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider, t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Grov död ved Definition Fint organiskt material, t.ex. lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1 mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 10 cm i diameter samt kortare än 50 cm. Trädstammar och grenar grövre än 10 cm i diameter och längre än 50 cm. Närmiljö 0-30 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 30 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder. Oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 50 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens nedre avgränsning. För mindre vattendrag (<30 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön-/marktypen (dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (dom. 2, dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. 233

238 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Marktyp Barrskog Lövskog Blandskog Kalhygge Myr/våtmark Åker Äng Hed Kalfjäll Häll/Blockmark Artificiell Annat Kommentar Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 25% av områdets areal Minst 25% av området utgörs av kalavverkad yta Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Odlad åkermark Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 30% Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Blockmark ovan trädgränsen Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annan mark än ovan beskriven. Strandzon 0-5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 50 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan 0-3, där 0 anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5 %, 2 = 5-50 %, och 3 = mer än 50 %. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B o.s.v. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3, där 1 = måttlig påverkan, 2 = stark påverkan, 3 = mycket stark påverkan. 234

239 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lokalbeskrivningar rinnande vatten Gullspångsälven Åråsforsarna Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: SRK, Gullspångsälven Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Gullspång Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Anders Boström Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 60 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 60 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 9,7 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Strax innanför och nedströms den stora vassön, norra stranden. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al salix Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 235

240 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna 1101b. Hovaån Nötebron Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: SRK, Gullspångsälven Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Gullspång Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Anders Boström Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 8 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 7,7 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs m uppströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar lönn al Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 236

241 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Svartälven nedströms Hällefors Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: Gullspångsälven Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Hällefors Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO (mod) Provtagare: Marcus Andersson, Mona Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - Lokalens maxdjup: - Lokalens bredd: - Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 75 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 6,8 C Lokalens medeldjup: 8 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: Oljeutsläpp måttlig B: - saknas C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Bottensubstratet var svart till färgen och bestod av dy, gyttja, lera och sand. Oljefilm när man sållar samt oljelukt. På grund av svåra provtagningsförhållanden (sten och kvistar) på orginalprovplatsen togs i år proverna vid bron. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 237

242 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Svartälven uppströms Hällefors Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: Gullspångsälven Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Hällefors Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO (mod) Provtagare: Marcus Andersson, Mona Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 75 m Vattenfärg: klart Vattennivå: - Vattentemperatur: 6,9 C Lokalens medeldjup: 1,4 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av gyttja och lera, brunt till färgen med svarta inslag. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 238

243 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lesjöälven Blockenhus Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: SRK, Gullspångsälven Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO Provtagare: Anders Boström Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Havs och Vattenkonsulter AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: stilla (0 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 10 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 10 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 9,6 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca m nedströms bron, 0-5 m nedströms skogsbilväg ned till ån på åns västra sida. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: Vattenreglering måttlig C: - saknas RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Lokalen är vid strömmande vatten belägen i ett bakvatten. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 239

244 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Storforsälven nedströms Storfors Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: Gullspångsälven Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Storfors Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO (mod) Provtagare: Marcus Andersson, Mona Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: 1,5 m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 100 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 7,7 C Lokalens medeldjup: 1 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: Avloppsvatten måttlig B: - saknas C: - - RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Övrigt Bottensubstratet bestod av svartbrun gyttja och dy. Gick ej ta vid ordinarie koordinater pga mycket låg vattennivå samt mycket växtlighet. Dålig provplats, togs istället i fartled. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 240

245 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Storforsälven uppströms Storfors Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Program: Gullspångsälven Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Storfors Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN ISO (mod) Provtagare: Marcus Andersson, Mona Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 40 m Vattenfärg: klart Vattennivå: - Vattentemperatur: 7,7 C Lokalens medeldjup: 7 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av gråbrun gyttjelera. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 241

246 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lokalbeskrivningar sjöars djup- och mellanbotten Möckeln djuphåla Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Karlskoga Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 21 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,5 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun -svart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 242

247 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Möckeln mellannivå Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Karlskoga Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 16 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,5 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun- svart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 243

248 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Sörelgen djupområde Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Hällefors Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 47 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9 C Vattenfärg: klart Siktdjup: - m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 244

249 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Sörelgen mellannivå Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Hällefors Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 12,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9 C Vattenfärg: klart Siktdjup: - m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 245

250 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Bredreven djuphåla Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 18 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: - m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkbrun-svart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 246

251 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Bredreven mellannivå Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: - m Trofinivå: oligotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: mörkbrun-svart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 247

252 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lonnen djuphåla Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Karlskoga Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 8 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun-svart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 248

253 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Lonnen mellannivå Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Karlskoga Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 2 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,7 C Vattenfärg: färgat Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 249

254 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Öjevettern djuphåla Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Storfors Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 17 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8 C Vattenfärg: klart Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun-svart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 250

255 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Öjevettern mellannivå Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Storfors Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 7 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 7,8 C Vattenfärg: klart Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun-svart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 251

256 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Daglösen djuphåla Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 24 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,3 C Vattenfärg: klart Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 252

257 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Daglösen mellannivå Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 15 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 9,1 C Vattenfärg: klart Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 253

258 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 10. Resultat Bottenfauna Daglösen norra delen Stationens EU-CD: SE Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Sjö-ID: Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson, M. Hammar Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 13 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,6 C Vattenfärg: klart Siktdjup: - m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: brunsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 254

259 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 11. Övrig miljöövervakning BILAGA 11 Resultat från övrig miljöövervakning år

260 GULLSPÅNGSÄLVEN 2015 Bilaga 11. Övrig miljöövervakning Miljödata MVM SLU håller på att utveckla en webbtjänst för mark-, vatten- och miljödata som finns inom två av SLU:s datavärdskap: Sjöar och vattendrag samt Jordbruksmark. Webbtjänsten är utformad så att det ska vara enkelt att hitta data oavsett var och i vilken undersökning de är utförda. Den aktuella versionen (1.12) har fortfarande ett begränsat datainnehåll, men successivt kommer databasen att fyllas på med mer data och fler datatyper, men innan samtliga data överförts så hänvisar SLU till sina gamla webbtjänster för att få fullständiga data. Även funktionaliteten kommer att utvecklas vidare och inom kort räknar SLU med att kunna erbjuda såväl indexberäkningar som statusklassningar. I dagsläget går det att ladda ner resultat med avseende på indexberäkningar för växtplankton, påväxtalger (bentiska kiselalger), makrofyter samt indexen BQI och ASPT för bottenfauna. Etersom datainnehållet för påväxtalger och makrofyter ännu är begränsat så finns det för äldre data även färdiga excelfiler med indexberäkningar. Adressen är: Länsstyrelsen i Örebro län I nedanstående förteckning finns länkar till övrig miljöövervakning i Örebro län. När det gäller Kalkeffektuppföljningen så finns det ingen öppen länk ännu till databasen som SLU ansvarar för. Regional miljöövervakning (RMÖ), Örebro län, Ytvattenförekomster nås via: Regional miljöövervakning (RMÖ), Örebro län, Okalkade sjöar och vattendrag nås via: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Vattendrag trendstationer (Trösälven) nås via: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Sjöar trendstationer (Limmingsjön) nås via: Miljögifter i Biota (bl.a. Kvicksilver i fisk) nås via: Sjösedimentkemi nås via: 256

261

262 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: