GULLSPÅNGSÄLVEN 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GULLSPÅNGSÄLVEN 2013"

Transkript

1 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Matilda Norberg, Karlskoga kommun Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Ann-Charlotte Norborg Carlsson Ann-Charlotte Norborg Carlsson Sven Thunéll Ann-Charlotte Norborg Carlsson Tel E-post: Omslagsfoto: Letälven vid Möckelns utlopp (station 125) (Foto: ALcontrol AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND...13 AVRINNINGSOMRÅDET...15 REFERENSER...2 BILAGA 1. Metodik...25 BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi - tabeller för år 213 samt tidsserier...63 BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag år BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år BILAGA 5. Statusklassning av vattenkemi (medel )...95 BILAGA 6. Vattenföring, ämnestransport, punktutsläpp och nedfall på sjöytor...99 BILAGA 7. Väderförhållanden år BILAGA 8. Resultat från undersökning av växtplankton BILAGA 9. Resultat från undersökning av kiselalger BILAGA 1. Resultat från undersökning av bottenfauna BILAGA 11. Resultat från undersökning av sedimentkemi BILAGA 12. Resultat från övrig miljöövervakning...247

4

5 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar TEXTKOMMENTAR På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund utförde ALcontrol AB undersökningar av vattenmiljön i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213. Årets undersökningar, som omfattade vattenkemi, växtplankton, påväxt (kiselalger), bottenfauna och sediment, följde Kontrollprogram för Gullspångsälvens avrinningsområde, daterat augusti 21. Väderförhållanden Ovanligt milt i december och särskilt kallt i mars Årsmedeltemperaturen för år 213 vid SMHI:s väderstation i Åtorp var 6,2 C, vilket är,8 C högre än normalvärdet för perioden Vid väderstationerna i både Åtorp, Daglösen och Fredriksberg var maj, juli, november och i synnerhet december särskilt varma månader. I december var det 5-6 C varmare än vanligt. Vid alla tre väderstationerna var det främst mars som var kallare (3-4 C) än normalt. Den lägsta årsnederbörden i Åtorp sedan år 1996 I Åtorp var årsnederbörden (59 mm) lägre än normalvärdet för perioden (685 mm) och den lägsta sedan år I Daglösen och Fredriksberg var årsnederbörden bara något under den normala. Vid väderstationerna i både Åtorp, Daglösen och Fredriksberg var januari, mars, september och november särskilt torra månader. I Daglösen och Fredriksberg var även februari en nederbördsfattig månad, vilket även gällde maj i Fredriksberg samt juli i Åtorp och Daglösen. Särskilt nederbördsrika månader var juni (dock inte i Åtorp) och december. Väderförhållanden år 213 i Åtorp, Daglösen och Fredriksberg redovisas i bilaga 7. Vattenföring Avsevärt lägre vattenföring än normalt Årsmedelvattenföringen i Gullspångsälven vid Gullspångs kraftverk var 45 m 3 /s år 213, vilket är avsevärt lägre än normalt (medelvärde : 6 m 3 /s). Förutom i januari och februari samt juli till och med september var flödena lägre än vanligt under hela året (Figur 1). Även i Timsälven (74 %) och Svartälven (66 %) var årsmedelvattenföringen avsevärt lägre än normalt (bilaga 6). Nolltappning förekom både i Timsälven, Svartälven och Letälven. Nolltappning var vanligast under perioden juni till och med oktober. Nolltappning har betydelse för vattenmiljön både direkt, genom att påverka livsmiljön för växter och djur, och indirekt, genom att försämrad vattengenomströmning ökar genomslaget av bland annat utsläpp från punktkällor. Vattenföring (m 3 /s) jan feb mars april maj juni Gullspångsälven juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven vid Gullspångs kraftverk år 213 (staplar) och månadsmedelvärden för perioden (linje). 1

6 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar Transport och arealspecifik förlust Transporterna av näringsämnen var 3-4 % mindre än vanligt i Gullspångsälven och Svartälven Ämnestransporterna i Gullspångsälven vid Gullspång (station 15) uppgick till 789 ton kväve, 15 ton fosfor och 123 ton organiskt material (mätt som TOC) år 213. Till följd av att vattenföringen var avsevärt lägre än vanligt var transporterna av näringsämnena fosfor och kväve mindre än normalt (-31 respektive -41 %) för Gullspångsälven. Däremot var transporten av organiskt material i Gullspångsälven bara något lägre än medelvärdet för perioden (-13 %). Även för Svartälven (station 21) var transporterna av fosfor (-38 %) och kväve (-3 %) avsevärt mindre än medelvärdet för perioden , medan TOC-transporten bara var -15 % mindre. För Timsälven (station 31) var däremot ämnestransporten av fosfor något större än vanligt (+9 %), medan transporterna av kväve (-12 %) och organiskt material (-13 %) var något mindre. Ämnestransporter redovisas i bilaga 6. Jordbrukspåverkan gav höga arealspecifika förluster av både kväve och fosfor i Hovaån Arealförlusterna av kväve var år 213 låga vid alla provplatser utom två. Lägst var kväveförlusten i Älgälven vid Sävenfors (station 2241), där den klassades som mycket låg. Högst var kväveförlusten i Hovaån (station 111), där den var hög. Station 111 var dessutom den enda provplats som uppvisade avvikelse från beräknat jämförvärde (tydlig). Hög kväveförlust motsvarar normala förluster från åker i slättbygd. Fosforförlusterna var oftast mycket låga eller låga. Högre fosforförluster noterades vid stationerna i Timsälven (station 31, måttligt hög) och Hovaån (station 111, hög). Måttligt hög fosforförlust motsvarar normala förluster från bland annat mindre erosionsbenägen åkermark, medan hög fosforförlust motsvarar förluster från åker i öppet bruk. I Timsälven bedömdes avvikelsen från beräknat jämförvärde som stor, medan den var mycket stor i Hovaån. Hovaån påverkas främst av jordbruk och enskilda avlopp. Utsläpp från reningsverken i Hova och Älgarås utgör en mycket liten del av den totala transporten, speciellt för fosfor. Arealförluster redovisas i bilaga 6. Vattenkemi - näringsämnen Högst näringsämneshalter i främst Hovaån, men även Skagersholmsån och Timsälvens utlopp De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga fosformedelhalter och måttligt höga kvävemedelhalter år 213. Skagersholmsån (station 121) och Hovaån (station 111), där särskilt Hovaån är kraftigt påverkad av kringliggande jordbruksmark, hade dock höga respektive mycket höga medelhalter av fosfor och kväve. Även i Timsälven vid utloppet i Möckeln (station 31) var fosforhalten hög. Vid dessa stationer noterades de högsta halterna av näringsämnen i samband med stark grumlighet, vilket påvisar erosionspåverkan. Tydligt genomslag från Filipstads reningsverk i norra delen av Daglösen i mars I norra delen av Daglösen syntes tydligt genomslag av avloppsvatten från reningsverket i Filipstad i bottenvattnet vid provtagningen i mars. Ammoniumkvävehalten i bottenvattnet klassades då som hög (12 µg/l) samtidigt som värdena för alkalinitet och konduktivitet var förhöjda. Ammonium är kraftigt syreförbrukande och kan under vissa betingelser omvandlas till ammoniak som är giftigt för fisk. Vid aktuell temperatur och ph-värde var troligen denna risk liten. Visst genomslag från reningsverket i Karlskoga i mars Också i Möckelns bottenvatten (station 13) var halten av ammoniumkväve relativt hög i mars (Figur 2), då den klassades som måttligt hög. I kombination med aningen förhöjda värden för konduktivitet och alkalinitet indikerar detta genomslag av avloppsvatten från reningsverket (Aggerud). Genomslag från reningsverket syns sporadiskt och oftast vid låg vattenföring i tillflödena Timsälven och Svartälven. 2

7 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar Amm., yta Kond., yta vårvinter 5 Ammoniumkväve (µg/l) Amm., botten Kond., botten sensommar Konduktivitet (ms/m) Figur 2. Värden för ammoniumkväve och konduktivitet i sjön Möckeln (station 13) vid provtagning på,5 (yta) och 23 meters (en meter över botten) djup den 13 mars och den 2 september 213. Förhöjda fosforhalter i Bredrevens och Ullvetterns bottenvatten påvisar interngödning I några sjöar var fosforhalterna förhöjda i bottenvattnet. Främst gällde detta Bredreven (station 253) och Ullvettern (station 35), där fosforhalterna var drygt tre respektive fem gånger högre i bottenvattnet jämfört med ytvattnet i mars respektive början av september. Orsaken till detta var troligen interngödning (fosforläckage från sedimentet i samband med syrebrist). Hög eller god näringsstatus förutom i Hovaån, där den var måttlig Statusen avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag och Näringsämnen i sjöar ( ) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) bedömdes som hög eller god vid samtliga provplatser utom en (Figur 4, sidan 9). I Hovaån (station 111) klassades dock näringsstatusen som måttlig. Växtplanktonundersökningarna påvisade god näringsstatus i både Öjevettern och Lonnen Vid 213 års undersökningar av växtplankton i sjöarna Öjevettern och Lonnen bedömdes båda sjöarna ha god ekologisk status med avseende på näringsämnen, både enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och vid expertbedömning. Undersökningarna av kiselalger gav bedömningen hög eller god status vid samtliga elva lokaler Vid undersökningarna av kiselalger bedömdes nio av de elva lokalerna ha hög status medan två (Ullvettern och Alkvettern) hade god status avseende indexet IPS, vilket visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar (Figur 5, sidan 1). Bottenfaunan påvisade måttlig näringsstatus i Storforsälven nedströms Storfors och Hovaån Vid expertbedömningarna av bottenfauna bedömdes statusen med avseende på näringsämnen som måttlig på lokalerna i Storforsälven nedströms Storfors (station 381) och Hovaån nedströms Hova (station 111) år 213. I Lesjöälven nedströms Lesjöfors (station 2543) och Svartälven nedströms Hällefors (station 241) klassades näringsstatusen som god, medan den var hög i Gullspångsälven nedströms Gullspång (station 13). Vattenkemi - klorofyll Kvalitetsfaktorn klorofyll uppnådde inte god status i sju av tio sjöar Klorofyll ger ett grovt mått på mängden växtplankton (alger). I sex av de tio undersökta sjöarna var klorofyllhalterna låga i början av september 213. Öjevettern (station 37), Ullvettern (station 35) och Möckeln (station 13) hade måttligt höga klorofyllhalter. Den högsta klorofyllhalten, som klassades som hög, noterades i Lonnen (station 31). Kvalitetsfaktorn Klorofyll i sjöar ( ) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) uppnådde inte god status i sju av de tio undersökta sjöarna (Figur 6, sidan 11). Bredreven (station 253) hade dock god status, medan Lersjön (station 351) och Skagern (station 11) hade hög status. 3

8 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar Kväve/fosfor-kvoten påvisade mycket liten eller liten risk för blomning av giftiga alger Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) säger något om risken för blomning av blågrönalger, som kan producera gift. I alla undersökta sjöar utom Östersjön (station 39), Ullvettern (station 35) och Lonnen (station 31) var denna kvot över 3 i början av september 213, vilket påvisar kväveöverskott och mycket liten risk för blomning av giftiga alger. I de tre nämnda sjöarna var kvoten något lägre och påvisade kväve-fosforbalans, vilket innebär en liten risk för giftalgblomning. Vattenkemi - ljusförhållanden Hög eller god status med avseende på siktdjup förutom i Lonnen, där den var måttlig Siktdjupet ger information om vattnets färg och grumlighet. Siktdjupet mättes i sjöarna vid provtagningen i början av september 213. Samtliga sjöar hade litet eller strax över gränsen till måttligt stort siktdjup (1,9-3,1 m). Statusen avseende kvalitetsfaktorn Siktdjup i sjöar ( ) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) bedömdes som hög eller god i samtliga undersökta sjöar utom Lonnen, där siktdjupsstatusen var måttlig på grund av algblomning (hög klorofyllhalt). Mest färgat vattnen i Hovaån och Skagersholmsån Färgtalet avspeglar vattnets innehåll av humus och järn. I avrinningsområdets övre delar, där tillförseln av brunfärgade humusämnen från skog och myr är stor, samtidigt som förutsättningarna för utspädning och självrening genom sedimentation och nedbrytning är små, var vattnet oftast starkt färgat år 213 (mätt som absorbans). De allra högsta färgtalen noterades emellertid i Hovaån (station 111) och Skagersholmsån (station 121), som ligger långt nedströms i avrinningsområdet. Åtminstone i Hovaån är förklaringen stor tillförsel av humusämnen från jordbruksmark. Skagersholmsåns avrinningsområde domineras emellertid av skogsmark. Generellt måttligt grumligt vatten Grumligheten (turbiditeten) anger vattnets innehåll av partiklar som kan vara av både organiskt (växt- och djurdelar) eller oorganiskt (mineralpartiklar) ursprung. Grumligheten (turbiditeten) mättes i rinnande vatten. Generellt var medelgrumligheten lägst i delavrinningsområdet Svartälven, där vattnet vid samtliga provplatser bedömdes som måttligt grumligt. Även i delområdet Timsälven var vattnet måttligt grumligt förutom i Timsälven vid Lunedet (station 321), där det var betydligt grumligt, respektive vid utloppet i Möckeln (station 31), där det var starkt grumligt (13 FNU). Allra grumligast var det i Hovaån (station 111) i delområdet Letälven- Gullspångsälven, där vattnet var starkt grumligt (16 FNU), främst beroende på erosion från åkermark. Stationerna i Letälven vid Åtorp (121) och Skagersholmsån (121) hade betydligt grumligt vatten. Vattenkemi organiskt material och syretillstånd Oftast måttligt höga medelhalter av organiskt material Vid flertalet provplatser var 213 års medelhalter av organiskt material (mätt som TOC) måttligt höga till följd av tillförsel av humusämnen från skogs- och myrmark. I Storforsälven nedströms Storfors (station 382) klassades TOC-halten som låg, på gränsen till måttlig. De högsta halterna uppmättes i Hovaån (station 111) och Skagersholmsån (station 121), där medelhalterna var mycket höga (16 respektive 18 mg/l) på grund av tillförsel av humusämnen från jordbruksmark och/eller skogsmark (gäller Skagersholmsån). 4

9 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar Dåliga syreförhållanden i flertalet sjöar År 213 rådde syrerikt tillstånd i bottenvattnet endast i Lonnen och Skagern (Figur 7, sidan 12). I övriga sjöar rådde svagt syretillstånd (centrala Daglösen, Bredreven och Möckeln) respektive syrefattigt (Lersjön, norra Daglösen och Östersjön) eller syrefritt/nästan syrefritt (Öjevettern och Ullvettern) tillstånd. De undersökta sjöarna är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av syreförbrukande organiskt material (humusämnen och alger) ofta leder till syrebrist i bottenvattnet. Resultaten från år 213 bröt den tendens mot förbättrat syretillstånd som synts under senare år. Vattenkemi alkalinitet och ph-värde Generellt god motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten, mätt som medianalkalinitet) god i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213. Vid station 111 i Hovaån var buffertförmågan till och med mycket god. Endast i Svartälven vid Sågen (station 2625) beömdes buffertförmågan som svag. I de övre delarna av Gullspångsälvens avrinningsområde sker kalkningsinsatser. Utan dessa hade surhetstillståndet sannolikt varit avsevärt sämre. Surstötar noterades i Svartälven vid Sågen och Skagersholmsån Vid flertalet provplatser var vattnets ph-värde tillfredsställande år 213. I Svartälven vid Sågen (station 2625) noterades dock en surstöt i april (ph-värde: 6,2, alkalinitet:,2 mekv/l). Även i Skagersholmsån (station 121) var det en surstöt i april (ph-värde: 6,1, alkalinitet:,4 mekv/l). Kiselalgsundersökningarna påvisade måttligt sura förhållanden vid två lokaler och sura vid en Vid 213 års undersökningar av kiselalger påvisades alkaliska eller nära neutrala förhållanden vid åtta av de elva undersökta lokalerna. Stationerna i Bredreven (2533) och Skagersholmsån (121) bedömdes ha måttligt sura förhållanden, medan Lesjön (station 2551) hade sura förhållanden. Vid 213 års bottenfaunaundersökningar klassades surhetsstatusen som nära neutral vid samtliga fem lokaler i rinnande vatten. Vattenkemi metaller Måttligt höga medelhalter av bly i Lesjöälven nedströms Lesjöfors, Kilstabäcken och Hovaån Medelhalterna av metaller i vatten var generellt mycket låga eller låga i hela avrinningsområdet år 213. Dock var medelhalterna av bly måttligt höga (Figur 3, nästa sida) i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (station 2544), Kilstabäcken (station 312) och Hovaån (station 111). I Kilstabäcken noterades även måttligt höga kopparhalter i april, juni och augusti. Vid samtliga provtillfällen var molybdenhalterna förhöjda (bedömningsgrunder saknas för molybden). Även i Storforsälven nedströms Storfors (station 382), Letälven nedströms Degerfors (station 121) och Hovaån (station 111) noterades tillfälligt förhöjda molybdenhalter. Blyläckage från Lesjöfors industriområde påverkar bottenfaunan I Lesjöälven tillförs vattnet bly främst genom utlakning från deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (ALcontrol 22a, 22b och 24). Bottenfaunan i Lesjöälven (vid Blockenhus, station 2543) har bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Förhöjda blyhalter har också noterats i abborre från Bredreven, nedströms Lesjöfors (ALcontrol 25). 5

10 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar Bly (µg/l) 2,5 2, 1,5 1,,5, 312. Kilstabäcken 382. Storforsälven, n.str. S-fors Svartälven, Sågen Lesjöälven, n.str. Lesjöfors 241. Svartälven, n.str. Hällefors 121. Letälven, Åtorp 111. Hovaån Figur 3. Medelhalter av bly vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213. Gröna staplar är stationer i delområdet Timsälven, blå staplar stationer i delområdet Svartälven och orange staplar stationer i delområdet Letälven-Gullspångsälven. Streckad linje anger gränsen mellan mycket låga och låga blyhalter. Över heldragen linje är halterna höga. Nya och äldre metallindustriutsläpp gav haltförhöjning av molybden, bly och koppar Förklaringen till de förhöjda molybdenhalterna i Kilstabäcken (station 312), Storforsälven (station 382), Letälven (station 121) och Hovaån (station 111) är sannolikt främst nuvarande verksamhet vid metallindustri. Bharat Forge Kilsta AB redovisar inte några utsläpp av bly eller koppar till Kilstabäcken under perioden , varför källan kan vara "gamla synder" via läckage från förorenad mark och/eller sediment. AB Zinkano redovisar inte heller några utsläpp av bly till Hovaån under perioden , varför källan även där kan vara gamla synder. Inga anmärkningsvärda mängder av missbildade kiselalgsskal noterades Vid kiselalgsundersökningarna beräknades även andelen missbildade kiselalgsskal, som kan visa påverkan av andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och lättnedbrytbart organiskt material, till exempel bekämpningsmedel eller metaller. På alla provplatser var andelen missbildade skal mindre än 1 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan. Bottenfaunan påvisade måttlig föroreningspåverkan nedströms Lesjöfors Vid bottenfaunaundersökningarna utgjorde bland annat eventuell förekomst av mundelsskador bland chironomider (fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini) underlag för bedömningar med avseende på föroreningspåverkan med gifteffekter. I Lesjöälven nedströms Lesjöfors bedömdes statusen med avseende på annan påverkan som måttlig. På denna lokal var individtätheten låg, men inte antalet arter/taxa, vilket är typiskt för påverkanstyper med gifteffekt. I detta fall är orsaken sannolikt främst blyläckage från förorenad mark och sediment inom Lesjöfors industriområde. Växtplankton God ekologisk status med avseende på näringsämnen i både Öjevettern och Lonnen Växtplanktonundersökningarna omfattade år 213 sjöarna Öjevettern och Lonnen i Timsälvens avrinningsområde. Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HaV 213) bedömdes båda sjöarna ha god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Det förekom dock ett antal trofiindikerande arter, vilket tyder på viss näringspåverkan. Mängden cyanobakterier (blågrönalger) har dock varit mycket liten i båda sjöarna vid tidigare års undersökningar. Av denna orsak fick båda sjöarna god status med avseende på näringspåverkan även vid expertbedömningen. Riklig förekomst av den besvärsbildande algen Gonyostomum semen i båda sjöarna Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen fanns rikligt i båda sjöarna. Algen kan hos känsliga personer orsaka hudirritation vid bad och kan orsaka stora problem i vattenverk, eftersom den med sina slemtrådar kan sätta igen filter. Lonnen bedöms ur den aspekten som en mindre lämplig dricksvattentäkt och algen har sannolikt en negativ påverkan på badvat- 6

11 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar tenkvaliteten i båda sjöarna. Vid 213 års provtagning var biomassan av Gonyostomum liten i Öjevettern och måttligt stor i Lonnen. Den ibland stora variationen i biomassa mellan åren beror till stor del på den varierande mängden av Gonyostomum. Kiselalger Kiselalgsindexet IPS indikerade hög näringsstatus för nio lokaler och god status för två Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbara organiska föroreningar. År 213 tillhörde följande provtagningslokaler klass 1, hög status (Figur 5, sidan 1): 3511 Lersjön, 3416 Daglösen norra, 3412 Daglösen centrala, 391 Östersjön, 373 Öjevettern, 2551 Lesjön, 2533 Bredreven, 121 Skagersholmsån och 113 Skagern. Två lokaler hamnade i klass 2, god status: 351 Ullvettern och 321 Alkvettern. ACID påvisade måttligt sura förhållanden i Bredreven och Skagersholmsån och sura i Lesjön Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattnet. Åtta av de elva lokalerna bedömdes år 213 ha alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) förhållanden, det vill säga ingen surhetspåverkan förelåg. ACID-indexet för lokalerna 2533 Bredreven och 121 Skagersholmsån visade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Det lägsta indexvärdet noterades för 2551 Lesjön, som klassades som sur (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). På alla provplatser var andelen missbildade skal mindre än 1 %, vilket innebär ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande föroreningstyp. Bottenfauna Måttlig näringsstatus i Storforsälven nedströms Storfors och Hovaån nedströms Hova Vid 213 års bottenfaunaundersökningar klassades statusen med avseende på näringsämnespåverkan (eutrofiering) som hög i Gullspångsälven nedströms Gullspång (station 13) samt god i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (station 2543) och Svartälven nedströms Hällefors (station 241) vid expertbedömning. I Storforsälven nedströms Storfors (station 381) och Hovaån nedströms Hova (station 111) bedömdes dock näringsstatusen som måttlig. Vid lokalerna nedströms Storfors och Hällefors kan det inte uteslutas att reningsverken kan ha medfört en ökad påverkan av syreförbrukande ämnen / övergödning vissa år under 2-talet. Vid lokalen i Hovaån har förekomsten av den eutrofieringskänsliga / syrekrävande gruppen bäcksländor varit mycket sparsam under senare år. Vid samtliga fem lokaler klassades surhetsstatusen som nära neutral år 213. Bottenfaunan i Lesjöälven nedströms Lesjöfors uppvisar skador som sannolikt är orsakade av bly Statusen med avseende på annan påverkan än övergödning och försurning, vilken kan vara till exempel metaller eller bekämpningsmedel, bedömdes som hög vid lokalerna i Hovaån och Gullspångsälven. I Storforsälven nedströms Storfors (station 381) och Svartälven nedströms Hällefors (station 241) klassades denna status som god. Vid provplatsen i Storforsälven noterades år 213 en fjädermyggsindivid av 88 undersökta inom gruppen Chronomini med mundelsskador, men denna skadefrekvens klassas som låg. Vid lokalen i Svartälven noterades oljefilm och oljelukt vid provtagningen. I Lesjöälven nedströms Lesjöfors bedömdes statusen med avseende på annan påverkan som måttlig. På denna lokal är individtätheten låg, men inte antalet arter / taxa, vilket är typiskt för påverkanstyper med gifteffekt. I detta fall är orsaken sannolikt främst blyläckage från förorenad mark och sediment inom Lesjöfors industriområde. Fem ovanliga bottenfaunaarter i Gullspångsälven vid Åråsforsarna I Gullspångsälven vid Åråsforsarna (station 13) påträffades fem ovanliga arter år 213: dagsländan Baetis sp. av fuscatus/scambus-gruppen, nattsländorna Oecetis notata och Psychomyia pusilla, skalbaggen Stenelmis canaliculata samt snäckan Myxas glutinosa. 7

12 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar Sediment År 213 togs sedimentprover på skiktet -1 cm vid 2 provplatser i Gullspångsälvens avrinningsområde. Fyra stationer Daglösen norra (3415), Daglösen djupområde (341), Ullvettern (35) och Alkvettern (33) i delområdet Timsälven kunde inte provtas på grund av dåliga isförhållanden. Dessa stationer kommer att provtas år 214. Måttligt hög fosforhalt i centrala Skagern och mycket hög fosforhalt i Bredreven Halterna av näringsämnena fosfor och kväve var oftast mycket låga eller låga. I centrala Skagern (station 11) uppmättes emellertid en måttligt hög fosforhalt år 213. I Bredreven (station 253) klassades 213 års fosforhalt som mycket hög. Även vid 1992 och 23 års undersökningar klassades fosforhalterna som höga i Bredrevens ytsediment, medan de var måttligt höga i den nedströms belägna Mögreven (stationerna 254 och 2541). Mycket höga metallhalter i Långban och Bredreven De allra högsta metallhalterna år 213 förekom i sjöarna Långban (station 232) och Bredreven (station 253). I Långban var halterna av arsenik och bly mycket höga. I Bredreven var blyhalten mycket hög och halterna av koppar och zink höga. I Långban var metallhalterna i ytsedimentet avsevärt lägre vid 23 års undersökning, men på cm djup var halterna av arsenik och bly mycket höga och halterna av kadmium och zink höga. Detta indikerar att sedimentet blivit omrört genom till exempel bioturbation (omrörning genom aktivitet av bottenlevande djur, som till exempel maskar) eller propellerrörelser. Även i Bredreven var halterna av bly, koppar och zink lägre vid 23 och 1992 års undersökning. I Långban har de förhöjda metallhalterna i sedimentet sitt ursprung i tidigare gruvdrift och metallhantering i området. I Bredreven förklaras de höga metallhalterna av tidigare utsläpp och läckage från förorenad mark och sediment i Lesjöfors industriområde. Även relaterat till halten organiskt material var 213 års arsenikhalter högst i Långban och blyhalterna högst i Bredreven och Långban. Höga metallhalter beror på markläckage samt tidigare gruvdrift och utsläpp från metallindustri Metalläckage från Lesjöfors industriområde förklarar även 213 års höga halter av bly vid de nedströms belägna stationerna i norra (254) och centrala (2541) Mögreven. I norra Mögreven var även halterna av koppar och zink höga. Tidigare gruvdrift och metallhantering förklarar troligen en hög arsenikhalt i Torrvarpen. Höga halter av krom i östra (station 37) och västra (station 372) Öjevettern och vid den sistnämnda stationen även nickel, beror sannolikt på tidigare utsläpp från metallindustrin i Storfors. I Svartälven nedströms Hällefors (station 241) noterades hög kromhalt som troligen främst kan kopplas till tidigare verksamhet vid järnverket. Höga halter av krom och nickel vid provplatserna i både Letälven nedströms Degerfors (124), norra (111) och centrala (11) Skagern beror främst på tidigare utsläpp från Degerfors järnverk. Mycket stor avvikelse för arsenik och bly i Långban samt krom och nickel i Letälven Avvikelsen, det vill säga metallhalten i ytsediment vid 213 års undersökning dividerad med halten i ett djupare, opåverkat sedimentskikt vid en tidigare undersökning på samma, eller i något fall närbelägen, provplats bedömdes som mycket stor (3-24 gånger) för arsenik och bly i Långban (station 232) samt krom och nickel i Letälven nedströms Degerfors (station 124). Halterna av alifatiska kolväten >C16-C35 var högst i Bredreven Vid analys av fraktionerade alifater och aromater ( olja ) förekom bara mätbara halter av alifatiska kolväten med kolatomer. Inom detta intervall finns bland annat naturliga humusämnen, varför det inte är säkert att halterna har sitt ursprung i en oljeprodukt. Jämfört med Naturvårdsverkets riktvärden (29) överskred samtliga halter av >C16-C35 värdet för känslig markanvändning (1 mg/kg TS), men var lägre än värdet för mindre känslig markanvändning (1 mg/kg TS). I Bredreven (station 253) var dock halten (91 mg/kg TS) nära gränsen för mindre känslig markanvändning. 8

13 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar Figur 4. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Näringsämnen i vattendrag och Näringsämnen i sjöar ( ) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_141. 9

14 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar Figur 5. Klassning av status avseende påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening på kiselalger (IPS-index år 213) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_141. 1

15 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar Figur 6. Klassning av status avseende kvalitetsfaktorn Klorofyll i sjöar ( ) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_

16 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Textkommentar Figur 7. Tillståndsbedömning för syre (årslägsta halter år 213) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provplatser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_

17 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 213 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Årets undersökningar, som omfattade vattenkemi, växtplankton, påväxt (kiselalger), bottenfauna och sediment, följde Kontrollprogram för Gullspångsälvens avrinningsområde, daterat augusti 21. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades år 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet år Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Samtliga vatten- och sedimentkemiska samt biologiska moment utfördes vid av SWEDAC ackrediterade laboratorier. Följande personer deltog vid 213 års undersökningar: Marcus Andersson, Hans Friberg, Robert Friberg och Mona Hammar, ALcontrol Karlstad (provtagning av vatten, växtplankton, påväxt-kiselalger, bottenfauna (Ekman) och sediment), Ingrid Hårding och Åsa Garberg, Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av växtplankton), Amelie Jarlman och Iréne Sundberg, Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av påväxt-kiselalger), Anders Boström, Medins Biologi AB (provtagning (sparkmetod), artbestämning och utvärdering av bottenfauna), Mikael Skote, Fortum (uppgifter om dygnsvattenföring), Staffan Ericsson, Karlskoga Miljö AB (uppgifter om dygnsvattenföring), Pelle Grahn, Länsstyrelsen i Örebro län (resultat från övrig miljöövervakning i Örebro län), Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (framställning av GIS-kartor), Ann-Charlotte Norborg Carlsson, ALcontrol Karlstad (projektledning, utvärdering av vattenoch sedimentkemi samt rapportskrivning), Sven Thunéll, ALcontrol Umeå (kvalitetsgranskning av rapport). Naturvårdsverket har i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs, men intentionerna kan behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3) att: åskådliggöra större ämnestransporter och bidrag från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde, relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet med avseende på belastande utsläpp och andra störningar till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för vattenmiljö, belysa effekter i vattenområdet av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen, ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. 13

18 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bakgrund Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och cirka 7 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 22). År 21 fattade riksdagen beslut om ett förändrat miljömålssystem med Naturvårdsverket utpekat som samordnare av miljömålsuppföljningen. Förutom de 16 miljökvalitetsmålen utgörs miljömålsstrukturen numera även av generationsmål och etappmål (kommer successivt att ersätta delmålen). De grundläggande värdena och de övergripande miljömålsfrågorna är inbakade i strecksatserna till generationsmålet. De fasta åtgärdsstrategierna är avskaffade. Istället ska den nyinrättade parlamentariska Miljömålsberedningen utarbeta miljöstrategier inom regeringens prioriterade områden. Även det av regeringen år 22 inrättade Miljömålsrådet är avskaffat. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystem försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Medlemsstaterna i EU har genom vattendirektivet (2/6/EG) enats om att förvalta sina vatten på ett likartat sätt. Alla vatten i Europa ska senast år 215 ha uppnått god ekologisk och kemisk status. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas och förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ska tas fram. Vattenmyndigheterna tog i slutet av år 29 fram en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram för vart och ett av Sveriges fem vattendistrikt. Förvaltningsplanen redovisar de förhållanden och de miljökvalitetsnormer som ska gälla inom vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka åtgärder som behövs för att upprätthålla eller uppnå en viss miljökvalitetsnorm. Övervakning är en förutsättning för arbetet med åtgärdsprogram och för att följa upp om miljökvalitetsnormera uppfylls. Övervakningen ska ge en sammanhållen och heltäckande översikt av den ekologiska och kemiska statusen för ytvatten inom varje vattendistrikt. Övervakning kan ske i form av undersökande, kontrollerande respektive operativ övervakning, varav de två sistnämnda är de former som är mest jämförbara med nuvarande recipientkontroll. 14

19 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 9, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på cirka 69 personer. Ytan omfattar 531 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (64 %, Figur 8). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark (åker+bete) är mycket litet (5 %). Övrig areal (18 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. inhämtades från SCB 25.) Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns avrinningsområde har en mycket stor andel jordbruksmark. Svartälvensystemet domineras helt av skogsmark. Skog (64 %) Vatten (13 %) Åker (4 %) Bete (1 %) Övrigt (18 %) Figur 8. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 25). Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 % (SMHI 1996). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 243 km 2. Andelen sjö är 12 %, skog 69 %, jordbruksmark 1 %, tätort 1% och andelen övrig mark (främst myrmark) 17 % (SCB 23). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 451 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 % (SMHI 1996). Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 531 km 2, varav 13 % är sjö, 64 % skog, 5 % jordbruksmark och 18 % övrig mark (främst myrmark, SCB 25). 15

20 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Avrinningsområdet Figur 9. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_

21 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Avrinningsområdet Orientering Området berör fyra olika län: Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven, som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad, där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven, som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven, som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven, som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven/Sävälven, som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven cirka en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. Föroreningsbelastande verksamheter I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metalloch verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 1, sidan

22 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Avrinningsområdet De kommunala reningsverken släpper främst ut näringsämnena kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiskt material och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med bland annat kväve, fosfor och syretärande organiskt material. Belastningen från sågverk består huvudsakligen av syretärande organiskt material och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiskt material och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar bland annat till försurning. Dikningar och körskador ökar också läckaget av organiskt material (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, till exempel genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bland annat via sediment och läckage från deponerade slaggrester. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven, verksamheten ligger för närvarande i malpåse ) samt Bharat Forge Kilsta AB (Kilstabäcken). Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako AB (Svartälven vid Hällefors) och Springwire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde (med Eurenco Bofors AB och Cambrex Karlskoga AB), Moelven Valåsen Wood AB (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och AB Zinkano (Hovaån). 18

23 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ 25. #Y 7. $ $ Lersjön FILIPSTAD Lungälven $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y Saxån Svartälven #Y % $ #S $ Älgälven $ 19. Norrelgen #Y 2. HÄLLEFORS #Y Daglösen Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Sörelegen Ullvettern 29 #Y Timsälv en Ê % $ % # %a ä Svart lven Alkvettern #Y # 11. KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån 35. $ % 17. $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 1. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällor, se bilaga 6. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_

24 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Referenser REFERENSER (Observera att vissa av referenserna hör till rapportens bilagedel.) Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 21, 211, 212 och 213. Gullspångsälven 1998, 1999, 2, 21, , 23, 24, 25, 26, 23-27, 28, 29, 21, 211 och 212. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 21b. Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 22a. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 22b. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 23. Detaljerad sedimentundersökning i Ryssbysjön 23. Nässjö kommun. ALcontrol AB. 24. Lesjöälven Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöavdelningen. ALcontrol AB. 25. Metaller i abborre från Gullspångsälven 24. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Andrén, C. & Jarlman, A. 28. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. EG 28. Europaparlamentets och rådets direktiv. 28/15/EG. EU 213. Europaparlamentets och rådets direktiv. 213/39/EU. Ericsson, U. 21. Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län 29. Rapport till Länsstyrelsen i Värmlands län. Medins Biologi AB. Eriksson, M. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 21. Statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 211:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. 29. Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, Gullspångsälvens vattenvårdsförbund 21. Kontrollprogram för Gullspångsälvens avrinningsområde, augusti 21. 2

25 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Referenser Gärdenfors, U. (ed.). 21. Rödlistade arter i Sverige 21. The 21 red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. Hårding I., Liungman, A., Nilsson, C., Svensson J-E. & Sundberg I Bedömningsgrunder för växtplankton. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer växtplankton i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se). Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: Kahlert, M Utveckling av en miljögiftsindikator. Kiselalger i rinnande vatten. Rapport 212:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: KM Lab AB Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 199 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna Avesta Sheffield. KM Lab AB. 1999a. Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/ Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB. 1999b. Letälven Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB. 2. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad Lithner, G Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport Malmqvist, B. & Hoffsten, P-O. 2. Macroinvertebrate taxonomic richness, community structure and nestedness in Swedish streams. Arch. Hydrobiol. 15: Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se). Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. 21

26 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Referenser Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 319. Naturvårdsverket. 1989a. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport Naturvårdsverket. 1989b. Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 9:4. Naturvårdsverket System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 492. Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport Naturvårdsverket. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. 29a. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys, Version 3:1, Naturvårdsverket. 29b. Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Rapport Naturvårdsverket. 21a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Naturvårdsverket. 21b. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Växtplankton i sjöar, Version 1:3, Persson, G. & Olsson, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan. Naturvårdsverket Rapport 4147 SCB. 28. Statistik för avrinningsområden 25. Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM 71. SIS. 23. Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality. Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. 22

27 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Referenser SIS. 25a. Svensk Standard, SS-EN 1447:25, Water quality. Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. SIS. 25b. Svensk Standard, SS-EN 1524:26, Water quality. Guidance standard on the enumeration of Phytoplankton using inverted microscopy (Utermöhl technique), Utgåva 1. SIS Svensk Standard, SS-EN ISO 187:212, Vattenundersökningar. Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. SMHI svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 7, Statens Naturvårdsverk bedömningsgrunder för svenska ytvatten. Statens Naturvårdsverks Publikationer 1969:1. Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Wiederholm, T. (ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Zelinka, M. & Marwan, P Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

28 24 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Referenser

29 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik BILAGA 1 Metodik 25

30 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde, daterat augusti 21, togs i drift från och med år 211. Det tidigare kontrollprogrammet gällde under perioden 22 till och med 21. Programmet omfattar dels ett fast basprogram och dels ett varierat program med riktade specialundersökningar. Basprogrammet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (till exempel påverkan från skogsbruk, nedfall från luften och klimat), kontrollstationer för större och viktiga punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt/kiselalger). Programmet omfattar även undersökning av sediment. De riktade specialundersökningarna utgörs av tidsbegränsade, målinriktade undersökningar. Syftet med dessa är bland annat att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. Specialundersökningarna kan också användas för detaljerade, fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch, där problem bedöms föreligga, eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 gånger per år i Hovaån (station 111) och Gullspångsälven (station 15) respektive 6 gånger per år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 gånger per år (februari/mars och augusti). Prov från den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) analyseras vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Prov från övriga stationer analyseras vid ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på,5 meters djup samt 1 meter över botten. Dessutom tas temperatur- och syreprofiler. Härvidlag tas prov på varannan meter ned till 12 meters djup. Därefter tas prov på var fjärde meter ned till 3 meters djup. I intervallet 31-4 meter tas prov på var femte meter. I sjöar djupare än 4 meter provtas sedan var tionde meter. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. För en bättre jämförbarhet av analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor och TOC (totalt organiskt kol) sex gånger per år (jämna månader). I basprogrammet ingår även undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (31) och Öjevettern (37). Provtagning sker i augusti, i Lonnen vartannat år med början 211 och i Öjevettern varje år och därefter vartannat år. Undersökningar av bottenfauna sker årligen (oktober) vid lokalerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13), Hovaån vid Nötebron (111), Svartälven nedströms Hällefors (241), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (381). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början år 212. Påväxt/kiselalgsundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start år 212 upp- och nedströms fiskodlingarna i Lungälven (326, 325), Kroppaälven (372, 371) och Älgälven (2242, 2241) samt i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13). I Skagersholmsån (121) samt ytterligare tio lokaler i sjöar utförs provtagning årligen under perioden Vart tionde år med start 213 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar samt i Letälven nedströms Degerfors (124). Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2. 26

31 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde. (Färg och absorbans analyseras parallellt , varefter färg utgår) Program A B C D E F Parametrar Grundprogram rinnande vatten: temperatur, ph, alkalinitet/anc, konduktivitet, färg, absorbans (filtrerat, 42 nm), grumlighet, totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (Tot.-P), nitrat/nitrit-kväve (NO23-N), totalkväve (Tot.-N). Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (312). Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Rapporteringsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 382, 312, 2625, 2544, 241, 111, 121 och 15. Tilläggspaket anjoner och katjoner rinnande vatten: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 111 och 15. Tilläggspaket statusklassning: Ca, Mg, Cl, absorbans* (filtrerat, 42 nm). Gäller station 352, 383, 321, 31, 2622, 2242, 2541, 245, 121 och 125. *Tillkommer på stationer där denna variabel inte ingår i ordinarie kontroll (gäller 2622, 2242, 245 och 121). Grundprogram sjöar: siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, absorbans (filtrerat, 42 nm), syrgashalt/-mättnad, totalt organiskt kol (TOC), totalfosfor (Tot.-P), nitrat/nitrit-kväve (NO23-N), totalkväve (Tot.-N) och klorofyll (yta, augusti). Tilläggspaket sjöar: ammoniumkväve (NH4-N). Gäller Daglösen (341/3415) och Möckeln (13). Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram: torrsubstans (TS), glödgningsförlust (GF), totalfosfor (Tot.-P), totalkväve (Tot.-N), As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: Fraktionerade alifater och aromater ( olja ). Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (945) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (149) i Ludvika kommun inhämtades från SMHI. 27

32 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspångs kraftverk), Letälven (kraftverken i Degerfors och Åtorp), Timsälven (Björkborns kraftverk och Alkvetterns utlopp vid Lunedet), Svartälven (Brattforsens kraftverk) och Älgälven (Sävenfors kraftverk) erhölls från Fortum (Mikael Skote). För Storforsälven (Storfors kraftverk) och Svartälven (Hammarns kraftverk) användes uppgifter från Karlskoga Miljö AB (Staffan Ericsson). Eftersom Brattforsens kraftverk ligger en bit uppströms Svartälvens utlopp i Möckeln arealkorrigerades värdena vid Brattforsen genom att räknas upp med faktorn 1,66 för att motsvara inflödet i Möckeln (243 km 2 / 228 km 2 ). Faktorn 1,66 inkluderar tillflödet Imälven. Uppgifter om delavrinningsområdenas storlek erhölls från SMHI:s så kallade VattenWeb (www.smhi.se). Arealkorrigeringar kan dock ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Dygnsvattenföring för Hovaån vid Nötebron, Fransagen nedströms Lesjöfors, Lesjöns utlopp, Svartälven vid Sågen och Skillerälven uppströms Filipstad, hämtades från SMHI:s VattenWeb (www.smhi.se) som modellberäknade data (S-HYPE). I Svartälven vid Sågen är data från S-HYPE beräknade för en punkt med koordinaterna medan tidigare PULS-data avsåg punkten , vilken sammanfaller med provpunkt 2625 (Svartälven vid Sågen), som är belägen ca 9 m längre nedströms i Svartälven. Enligt SMHI är arealkorrigeringsfaktorn för den nya S-HYPE-punkten 1,58 jämfört med den tidigare PULS-stationen. För att så långt möjligt anpassa S-HYPE-data till PULS-data räknades därför S-HYPE-data upp med denna faktor. I Hovaån är data från S-HYPE beräknade för en punkt med koordinaterna medan tidigare PULS-data avsåg punkten , vilken sammanfaller med provtagningspunkt 111 (Hovaån vid Nötebron), som är belägen 5 m närmare utloppet i sjön Skagern. Enligt SMHI är arealkorrigeringsfaktorn för den nya S-HYPE-punkten,995 jämfört med utloppet i Skagern. Därför räknades S-HYPE-data upp med faktorn 1,5 (1,/,995). Transportberäkning Transportberäkningar gjordes för näringsämnena fosfor och kväve, organiskt material (TOC) och metaller för stationer där säkra flödesvärden fanns tillgängliga. Beräkningarna utfördes genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad i t.ex. µg/l) multiplicerades med aktuell dygnsmedelvattenföring (m 3 /s), varvid dygnstransporter erhölls. För datum då ingen provtagning skett (mellan de olika provtagningstillfällena) beräknades dygnsmedelvärden för ämneshalter genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygnstransporterna erhölls årstransporten för respektive ämne. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder hämtades från miljörapporter som erhölls från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för aktuellt år återfinns i bilaga 6. 28

33 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Nedfall på sjöytor Enligt kontrollprogrammet skall det atmosfäriska nedfallet av kväve, fosfor och metaller på sjöytor i Gullspångsälvens avrinningsområde beräknas. Värdena ska avse samma år som gäller för övrig redovisning. Uppgifterna redovisas i bilaga 6. Nedfallet av kväve beräknades som årsmedelhalter av nitratkväve (NO3-N) och ammoniumkväve (NH4-N) i nederbörd vid IVL-stationen Sjöängen (nr 18) i Töreboda kommun, Västra Götalands län, multiplicerat med volymen nederbörd. Volymen nederbörd beräknades som nederbördsmängden vid SMHI:s väderstation i Åtorp (station 945) multiplicerad med den totala sjöytan i Gullspångsälvens avrinningsområde. Sjöytan beräknades som avrinningsområdets area (54 km 2 enligt SMHI:s VattenWeb) multiplicerad med sjöprocenten (12,5 % enligt SMHI:s VattenWeb), vilket ger 63 km 2. Årsmedelhalter i nederbörd av nitratkväve (NO3-N) och ammoniumkväve (NH4-N) för år 212 hämtades från IVL:s hemsida (http://www3.ivl.se/db/plsql- /dvsnedar$.startup). Data för år 213 är inte kvalitetssäkrad och utlagd på hemsidan förrän i början av april, varför det inte fanns tid att invänta dessa. Några mätningar av fosfornedfallet görs inte längre vid IVL-stationen Sjöängen. Nedfallet av fosfor beräknades därför utifrån schablonvärdet 4 kg/(km 2, år). Detta värde, som erhölls från mätningar utförda av IVL åren 25 och 26, används i belastningsberäkningar (PLC5) av konsortiet SMED (www.smed.se) för beräkning av atmosfärsdeposition på sjöar för hela Sverige. Nedfallet av metaller beräknades inte, eftersom detta bara mäts på några få stationer i landet och ingen av dessa ligger i närheten av det aktuella området. Vattenkemi Provtagning Vattenprover togs med Ruttnerhämtare (Figur 11) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 199:11 MS:29). I rinnande vatten togs prover på,5 meters djup antingen 6 gånger per år (jämn månad) eller 12 gånger per år (varje månad). Sjöar provtogs vid ytan (,5 m) samt en meter över botten. Vårvinterprovtagningen utfördes 13 respektive 18 mars. Sommarprovtagningen utfördes 2-3 september. Klorofyllprovtagning utfördes endast på,5 meters djup vid sommarprovtagningen. I sjöar kompletterades dessutom provtagningen med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur 12. Figur 11. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. 29

34 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213 Benämning Lägesbeskrivning Provdjup (m) Koordinater Timsälvens avrinningsområde 351 Lersjön,5 / / Skillerälven, uppströms Filipstad, / Daglösen, norra delen,5 / / Daglösen, mitt djupområde,5 / / * Östersjön,5 / / Storforsälven, uppströms Storfors, / Storforsälven, vid kraftverk, / Öjevettern,5 / / * Ullvettern,5 / / Timsälven, vid Lunedet, / Kilstabäcken, / Lonnen,5 / / Timsälven, utlopp i Möckeln, / Svartälvens avrinningsområde 2625 Svartälven, Sågen, / Liälven, uppströms Fredriksbergs reningsverk, / Liälven, nedströms Fredriksberg, / Lesjöns utlopp, / Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk, / Bredreven,5 / / Älgälven, uppströms Sävenfors, / Älgälven, nedströms Sävenfors, / Svartälven, Hällefors uppströms reningsverk, / Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors), / Svartälven, inflöde i Möckeln, / Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 111 Hovaån, Nötebron, / Skagersholmsån, / Möckeln,5 / / Letälven, Möckelns utlopp, / Letälven, bro i Åtorp, / * Skagern, centralt,5 / / Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda, /14276 * Provtagning vart tredje år med början

35 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Figur 12. Provtagningsplatser för vattenkemi enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 211). Stationerna 11, 35 och 37 provtas vart tredje år med början 213. För identifiering av punkterna se Tabell 3. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_

36 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Analys Analyserna utfördes huvudsakligen vid ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (station 15) som analyserades vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Temperatur, siktdjup och syrgashalt bestämdes i fält. Analyser utfördes enligt metoderna i Tabell 4. Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213. Om inget annat anges utfördes analysen vid ALcontrols laboratorium i Karlstad Parameter Enhet Metod Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887, metod D Absorbans 42 nm filtr. 1) SS-EN ISO 7887:1 del 3 mod. Turbiditet FNU SS-EN ISO 727 utgåva 1 Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS-EN ISO 1523:212 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod. Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN Totalt organiskt kol, TOC 1) mg/l SS-EN Totalfosfor, Tot.-P µg/l SS-EN ISO :24 Fosfatfosfor, PO4-P µg/l SS-EN ISO :24 mod. Totalkväve, Tot.-N µg/l TrAAcs, ST892-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad Ammoniumkväve, NH4-N µg/l TrAAcs Meth.NoJ-1-88-B Nitrat-+nitritkväve, NO3+NO2-N µg/l TrAAcs, ST892-NO23/2 Klorofyll 1) µg/l SS mod. Klorid 1) mg/l SS-EN ISO 134-1:29 Sulfat 1) mg/l SS-EN ISO 134-1:29 Kalcium 1) mg/l SS-EN ISO :29 Magnesium 1) mg/l SS-EN ISO :29 Natrium 1) mg/l SS-EN ISO :29 Kalium 1) mg/l SS-EN ISO :29 Kisel 1) mg/l SS-EN ISO :29 Järn 1) mg/l SS-EN ISO :29 Mangan 1) mg/l SS-EN ISO :29 Övriga metaller 1) µg/l SS-EN ISO :25 1) Analyserat av ALcontrol Linköping Utvärdering Analysresultaten för år 213 samt tidsserier utvärderades utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes (KM Lab, numera ALcontrol, 2). Klassgränser samt avvikelser från, och tillägg till, dessa redovisas i avsnittet "Analysparametrarnas innebörd" nedan. Statusklassning av kvalitetsfaktorerna Näringsämnen i vattendrag, Näringsämnen i sjöar, Klorofyll i sjöar och Siktdjup i sjöar gjordes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4, bilaga A). ALcontrols statusklassning jämfördes med den av Länsstyrelserna fastställda klassningen ( ) och arbetsmaterial från 213 i VISS (Vatteninformationssystem Sverige, 32

37 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), utfördes en interkalibrering. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna skulle kunna jämföras bättre. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15). I figurer där analysvärden för aktuellt år redovisas korrigerades resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15) utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter anpassades till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen, liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3, redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar korrigerades resultaten utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassades till SLU:s nivå (bilaga 6). Denna justering gjordes för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrarnas innebörd (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser hämtades från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes (KM Lab, numera ALcontrol, 2). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (,5 m). För phvärde och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Ramdirektivet för vatten, som nu har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bl.a. ska ha en god ekologisk status år 215. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för så kallade kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. I denna rapport bedömdes följande kvalitetsfaktorer: Näringsämnen, Klorofyll respektive Siktdjup i sjöar samt Näringsämnen i vattendrag. Bedömningen, som avser medelvärden för treårsperioden , gjordes enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 27:4). Mätningar av absorbans, kalcium, magnesium och klorid påbörjades år 211 (undantaget station 15 i Gullspångsälven vid Gullspång, där SLU analyserar). Eftersom värden således fanns för tre år tillämpades den vanliga (och inte den förenklade) metoden vid statusklassning av Näringsämnen i vattendrag. Vid klassning av Klorofyll och Siktdjup i sjöar hänfördes flertalet sjöar till regionen Norrland, humösa sjöar. Lonnen, Möckeln och Skagern antogs dock tillhöra Södra Sverige, humösa sjöar. Uppgifter om stationernas höjd över havet och sjöarnas medeldjup erhölls från Länsstyrelserna i Värmlands (Karin de Beer) och Västra Götalands län (Ragnar Lagergren), Kartex eller SMHI:s hemsida (www.smhi.se). Hovaåns avrinningsområde har >1% jordbruksmark, varför korrigering gjordes för detta. För detta behövdes uppgifter om andel jordbruksmark och referensvärde för totalfosfor, vilka erhölls från Länsstyrelsen i Västra Götalands län (Ragnar Lagergren). 33

38 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bland annat den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 1 gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, till exempel nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter med mera. Vid värden under cirka 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet, och därmed giftighet, i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph-värde (medianvärde) indelas enligt den effektrelaterade skalan med tillägg till höger. > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, det >,2 Mycket god buffertkapacitet vill säga förmågan att motstå försurning.,1,2 God buffertkapacitet Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt dena effektrelaterade skalan till höger.,5,1 Svag buffertkapacitet,2,5 Mycket svag buffertkapacitet <,2 Ingen/obetydlig buffertkapacitet 34

39 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är: kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt skalan till höger. < 1 Ej eller obetydligt färgat 1 25 Svagt färgat 25 6 Måttligt färgat 6 1 Betydligt färgat > 1 Starkt färgat Absorbans Vattenfärg kan mätas på olika sätt. I detta undersökningsprogram analyseras vattenfärg även som absorbans vid 42 nm våglängd i 5 cm kyvett (abs 42/5) i filtrerat vatten. Absorbans är ett mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humusämnen och järn. I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Variabeln absorbans (42/5) är bland annat viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Mätning av absorbansen föredras framförallt vid låg vattenfärg, eftersom precisionen är högre jämfört med mätningar <,2,2,5 Ej/obetydligt färgat Svagt färgat med färgkomparator (färgtal, se ovan).,5,12 Måttligt färgat Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på absorbans (42/5 cm) göras enligt:,12,2 Betydligt färgat >,2 Starkt färgat 35

40 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Detta upprepas flera gånger. > Mycket stort siktdjup Stort siktdjup Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt skalan till höger. 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Grumlighet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, till exempel plankton eller mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets grumlighet göras enligt skalan till höger. <,5 Ej eller obetydligt grumligt,5 1, Svagt grumligt 1, 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7, Betydligt grumligt > 7, Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiskt material. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för näringsrika sjöar och 1-25 mg/l för humösa sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 2 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. < Mycket låg halt Låg halt Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt skalan till höger Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten av organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen, som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det så kallade permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för näringsrika sjöar och 1-25 mg/l för humösa sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 2 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOC-skalan (se ovan). 36

41 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avloppsvatten och lakvatten från deponier. De syretärande ämnena utgörs främst av organiska ämnen och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn. Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur ), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l > 7 Syrerikt kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. 5 7 Måttligt syrerikt Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten till exempel hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt ). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot.-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. 37

42 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom så kallat markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 1,5 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. Gränserna har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför förelagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): < 3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5 Extremt höga halter < 5 Mycket låga halter 5 2 Låga halter 2 5 Måttligt höga halter 5 15 Höga halter > 15 Mycket höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalkväve i sjöar och vattendrag genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar enligt skalan till höger. < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse > 6, Extrem avvikelse 38

43 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot.-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten. < 12,5 12,5 25 Låga halter Måttligt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året och för både sjöar och rinnande vatten Höga halter 5 1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts för både sjöar och vattendrag enligt den indelning som i bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999a) gäller för fosfor i sjöar. < 1,5 Ingen el. obet. avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse > 6, Extrem avvikelse Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, det vill säga årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelning. I föreliggande rapport har endast 213 års arealförluster bedömts. 39

44 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik < 1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16, Höga kväveförluster Åker i slättbygd > 16, Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med med djurhållning <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk >,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt klassindelningen till höger. Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt den nedre skalan till höger. Som jämförvärde har det högst erhållna värdet använts vid beräkning utifrån den specifika avrinningen respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. < 2,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 2 Stor avvikelse 2 6 Mycket stor avvikelse > 6 Extrem avvikelse < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/Pkvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt skalan till höger. > 3 Kväveöverskott 15 3 Kväve-fosforbalans 1 15 Måttligt kväveunderskott 5 1 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott 4

45 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Vid kväveöverskott (N/P-kvot >3) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot <3). Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för maj-oktober) med beteckningar från låga (<2 µg/l) till extremt höga (>25 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt klassindelningen till höger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) görs en klassindelning med avseende på klorofyll (µg/l, treårsmedelvärde för augusti) med beteckningar från låga (<2,5 µg/l) till extremt höga >4 µg/l) halter. ALcontrol har gjort en modifiering av skalan enligt indelningen till höger. I föreliggande rapport har endast 213 års klorofyllhalter bedömts. 2, Mycket låga halter 2, - 5, Låga halter 5, - 12, Måttligt höga halter 12, - 25, Höga halter 25, - 1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter < 2,5 Mycket låga halter 2,5 1 Låga halter 1 2 Måttligt höga halter 2 4 Höga halter > 4 Mycket höga halter Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med en densitet >5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt efterföljande skalor. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. 41

46 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Koppar <,5, > 45 Zink < > 3 Kadmium <,1,1,1,1,3,3 1,5 > 1,5 Bly <,2, > 15 Krom <,3, > 75 Nickel <,7, > 225 Arsenik <,4, > 75 Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. KM Lab (numera ALcontrol) har föreslagit att avvikelsen bedöms enligt skalan till höger (tabell 17, Naturvårdsverket 1999b). Skalan har tillämpats för samtliga metaller i vatten och sediment. < 2 Ingen avvikelse 2 4 Liten avvikelse 4 1 Tydlig avvikelse 1 25 Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Växtplankton Allmänt Planktiska (i vattenmassan svävande) alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv genom att de producerar syre och organiskt material samt utgör en viktig födoresurs för mikrober, djurplankton, ciliater, bottenfauna och fisk. Merparten av algerna har fotosyntetiserande förmåga och har därför tidigare räknats till växtriket, vilket också avspeglas i termen växtplankton som tidigare användes synonymt med planktiska alger. Numer är algernas systematiska tillhörighet mycket omdiskuterad och det finns ingen helt accepterad indelning. Utifrån molekylärbiologiska undersökningar placeras algerna i tre olika phyla: prookaryoter (blågrönalger), protister (bl.a. guldalger, kiselalger, dinoflagelllater och rekylalger) och växter (grönalger). Sammansättningen hos de planktiska algerna varierar mellan olika typer av vatten. Viktiga faktorer är näringstillgång, humushalt och det övriga ekosystemets struktur, till exempel vilka fiskarter och vilken mängd fisk som finns i sjön. När ovanstående faktorer förändras ger det snabbt förändringar i växtplanktonsamhällets sammansättning. Algsamhället förändras också under året. I början av växtsäsongen dominerar små snabbväxande arter medan stora långsamväxande arter dominerar under sensommaren. Vissa planktiska alger, främst inom gruppen blågrönalger, kan bilda toxin (gift) och ämnen som ger en otrevlig smak och doft. Massutveckling av sådana alger kan orsaka problem i dricksvattentäkter. Problemen förekommer främst i näringsrika sjöar med höga fosforhalter, men även mindre näringsrika sjöar kan drabbas (Persson & Olsson 1992). De planktiska algerna reagerar snabbt på kemisk-fysikaliska förändringar i den omgivande vattenmiljön, vilket gör dem användbara inom miljöövervakningen. De används främst för att ge information om näringssituationen i sjöar. På senare tid har man även analyserat rester av kiselalger i sjösediment från olika djup för att få en uppfattning om hur sjöns ph-värde har förändrats över tiden. 42

47 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Provtagning Provtagningen av växtplankton utfördes den 2 september 213 av personal från ALcontrol AB och omfattade två sjöar (Tabell 5, Figur 13). En beskrivning av omständigheterna vid provtillfället och en lägesangivelse med bland annat koordinater finns sammanställt i lokalbeskrivningar i bilaga 8. Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). I korthet innebär metoden att vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör). Hela vattenpelaren provtogs i sjöspecifika djupintervall (se lokalbeskrivningar i bilaga 8). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje provpunkt togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning, vilket användes som stöd vid artbestämningen. Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Tabell 5. Provtagningsplatser för växtplankton med positionsangivelser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Timsälvens avrinningsområde 37 Öjevettern / Lonnen / Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958) i enlighet med SS-EN 1524 (SIS 26). Sedimenterad volym var 3 ml. Beräkningar av individtäthet och biovolym gjordes enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981) enligt metoden BIN PR163 (Naturvårdsverket 1986). Artlistor med biomassa och frekvens för respektive art redovisas i bilaga 8. Utvärdering Utvärderingen följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 213:19 (HaV 213). För klassificering av växtplankton har sjöarna i Sverige delats in i fem typer beroende på geografiskt läge och humushalt. Sjöarna i denna undersökning hänfördes till gruppen Södra Sveriges humösa sjöar. Klassificering av sjöns näringsstatus görs genom en sammanvägning av följande parametrar: - totalbiomassa av växtplankton, - andel cyanobakterier (blågrönalger) och - trofiskt planktonindex (TPI). De tre parametrarna redovisas och bedöms även var för sig. Klassningen av eutrofiering (näringsstatus) sker i en femgradig skala: 43

48 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Figur 13. Provtagningsplatser för växtplankton enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 211). Station 37 provtas varje år under perioden och därefter vartannat år. Station 31 provtas vartannat år med början 211. För identifiering av punkterna se Tabell 3. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_

49 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik - hög status, - god status, - måttlig status, - otillfredsställande status och - dålig status. För att bedöma vattnets surhet bestäms artantalet, det vill säga antalet växtplanktonarter i provet. Parametern är dock svårtolkad och skall främst användas vid misstanke om att en sjö är påverkad av försurning. Klassning av surhet sker enligt en fyragradig skala: - nära neutralt, - måttligt surt, - surt och - mycket surt. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och en expertbedömning. I Medins expertbedömning tas hänsyn till erfarenhet från det aktuella vattnet/avrinningsområdet samt förekomst av partiklar, bentiska (fastsittande) alger och vissa djurplankton i provet. Dessutom beaktas förekomsten av indikatorer och ytterligare ett antal index, bland annat de som fanns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, c) samt Hörnströms trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). I Bedömningsgrunder för växtplankton (Hårding et. al. 211) kan man läsa om växtplankton i allmänhet samt om de kriterier som används för bedömningen av påverkan. I de fall Medins expertbedömning avviker från statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift kommenteras detta i resultatsammanställningen i bilaga 8. Påväxt-kiselalger Allmänt Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtsamhället. Begreppet påväxtalger innefattar de alger som sitter fast på, eller lever i direkt anslutning till, olika substrat (till exempel stenar och makrofyter) i sjöar och vattendrag. Klassificering och bedömning av vattendrag utifrån kiselalger är relativt nytt för Sverige, men används allmänt i Europa och andra delar av världen. Kiselalger finns i alla vattenmiljöer (även fuktiga jordar med mera) och de beräknas stå för minst 25 % av jordens primärproduktion. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket bra indikatorer på vattenkvaliteten. Små förändringar kan göra att vissa arter ökar i antal medan andra försvinner. Man får därför en bra bild av förhållandena på en lokal genom att analysera vilka kiselalger som växer där. Kiselalger kan bland annat användas till att bedöma näringsgrad, organisk belastning och surhet. 45

50 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av personal från ALcontrol AB den 17 september 213 enligt metod SS-EN (SIS 23) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 29) på elva lokaler tio sjöar och ett vattendrag - i Gullspångsälvens avrinningsområde (Tabell 6, Figur 14). Proven togs från stenar på samtliga lokaler, utom i 2533 Bredreven, där växter användes. Materialet fixerades med etanol. Lokalbeskrivningar finns i bilaga 9. Tabell 6. Provtagningsplatser för kiselalger med positionsangivelser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Timsälvens avrinningsområde 3511 Lersjön, badplats sydväst om Finnshyttan / Daglösen norra, vid Stensta / Daglösen centrala, vid Påland / Östersjön, vid Riddarnäset 66975/ Öjevettern, nordväst om Slädbråten / Ullvettern, norr om Granviken / Alkvettern, utlopp Lunedet /14215 Svartälvens avrinningsområde 2551 Lesjön, norr om Lesjöfors / Bredreven, vid Stärnfors / Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 121 Skagersholmsån / Skagern, vid Rönningarna /14185 Kiselalgsanalys och utvärdering IPS och statusklassning Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN 1447 (SIS 25) och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 29). Minst 4 kiselalgsskal räknades i varje prov. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna % PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): ΣAjSjVj / ΣAjVj, 46

51 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Figur 14. Provtagningsplatser för påväxt-kiselalger enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 211). Stationerna 326, 325, 372, 371, 2242, 2241 och 13 provtas vart tredje år med början 212. Övriga stationer provtas varje år. För identifiering av punkterna se Tabell 6. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_

52 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik där A är den relativa abundansen i procent, S är föroreningskänsligheten (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och V är indikatorvärdet (1-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, det vill säga är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan 1-2 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 2 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av % PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framförallt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. % PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 7 (Naturvårdsverket 27). Tabell 7. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (=ekologisk kvot, d.v.s. IPS-värde/referensvärde) Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 - - Hög 17,5,89 < 1 < 4 God 14,5 och < 17,5,74 och <,89 < Måttlig 11 och < 14,56 och <,74 < Otillfredsställande 8 och < 11,41 och <, > 8 Dålig < 8 <,41 > 4 > 8 ACID och surhetsklassning Vidare har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 28), som visar vilken ph-regim vattendraget tillhör, beräknats enligt: ACID = [log((admi/euno)+,3)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+,3)+2,5] *En täljare eller nämnare = ersätts med 1 när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid ersätts med 1. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph-värden <5,5, acidofil huvudsakligen förekommande vid ph-värden <7, circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7, alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph-värden >7, alkalibiont endast förekommande vid ph-värden >7. 48

53 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Klassningen har gjorts enligt Tabell 8 (Naturvårdsverket 27). Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph-värden lägre än 7. Vid höga phvärden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph-värden (Andrén & Jarlman 28). Tabell 8. Bedömning av surhet med hjälp av kiselalgsindexet ACID. De fem klasserna visar olika stadier av surhet, inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph Surhetsklass Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även andelen missbildade, deformerade kiselalgsskal. Erfarenheter från tidigare undersökningar (Falasco et al. 29, Eriksson & Jarlman 211, Kahlert 212) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, till exempel bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Gränser för olika påverkansgrad finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men enligt Kahlert 212 indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. Detta överensstämmer med den preliminära indelning som använts de senaste åren (Tabell 9). Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. I detta fall delades missbildningarna in i olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 9. Det finns dock för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal i denna undersökning finns i slutet av bilaga 9. Tabell 9. Preliminär indelning i påverkansgrad utifrån missbildningsfrekvensen hos kiselalger samt indelning i deformeringsgrad och olika missbildningstyper enligt Medins Biologi AB. Preliminär påverkansgrad Typ av deformering <1 % ingen eller obetydlig Onormal form 1-5 % svag-tydlig 5-1 % tydlig-stark >1 % stark-mycket stark Deformeringsgrad svag tydlig Omfattar: asymmetri, inbuktning, utbuktning, böjning, övrigt Onormalt mönster Omfattar: avvikande striering, avvikande raf, övrigt 49

54 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (<15 räknade arter, diversitet <1,5) kan det bero på någon form av störning på lokalen. Figur 15. Navicula pseudolanceolata, som finns i näringsfattiga vatten, noterades vid lokal 3511 Lersjön år 213. Bottenfauna Allmänt Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Provtagning av bottenfauna utfördes på tre lokaler i rinnande vatten i mitten av oktober 213 och på två lokaler i slutet av november 213. Lokalernas läge framgår av Tabell 1 och karta i Figur 16. En beskrivning av lokalernas bottenförhållanden med mera finns i lokalbeskrivningarna i bilaga 1. 5

55 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Provtagningssträckorna valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. På tre av lokalerna (13 i Gullspångsälven, 111b i Hovaån och 2543 i Lesjöälven) utfördes provtagningen enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN ISO 187 (SIS 212). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 21). Metoden innebär i korthet att proverna tas med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) som hålls mot botten under det att ett område på 1 x,25 m framför håven rörs upp med foten. Denna provtagning utfördes av personal från Medins Biologi AB. På två av lokalerna (241 i Svartälven och 381 i Storforsälven) var vattendjupet för stort och/eller bottentypen olämplig för att ovan nämnda metod skulle kunna användas. Proverna togs därför med en Ekmanhämtare med provytan,247 m 2. Denna provtagning utfördes av personal från ALcontrol AB. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av cirka 7 %. Tabell 1. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213. E = Ekmanhuggare, S = sparkmetoden Benämning Lägesbeskrivning Frekvens djup (m) Koordinater Timsälvens avrinningsområde 381 E Storforsälven, nedströms Storfors 1/1, /14125 Svartälvens avrinningsområde 2543 S Lesjöälven, Blockenhus 1/1, / E Svartälven, nedströms Hällefors 1/1 6, / Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 111b S Hovaån, Nötebron 1/1, / S Gullspångsälven, Åråsforsarna 1/1, /14135 Analys Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 7 % sprit, varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. I det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte påträffades i de kvantitativa proven. Nivån för artbestämningarna följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Fullständiga artlistor redovisas i bilaga 1. Utvärdering Statusklassificering Statusklassningen följde Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havsoch vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 213:19 (Havs- och vattenmyndigheten 213). Index har utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: 51

56 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Figur 16. Provtagningsplatser för bottenfauna enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 211). Stationerna 381, 2543, 241, 111 och 13 provtas varje år. Övriga stationer provtas vart tredje år med början 212. För identifiering av punkterna se Tabell 1. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_

57 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik - nära neutralt, - måttligt surt, - surt och - mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering (övergödning) i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: - hög status, - god status, - måttlig status, - otillfredsställande status och - dålig status. Expertbedömning Utöver statusklassningen enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter gjordes expertbedömningar av surhet, eutrofiering, hydromorfologisk påverkan och annan påverkan. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bland annat de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. Två nya index (Taxaindex och Regleringsindex) har tagits fram av Medins Biologi för att bedöma påverkan på bottenfaunan (Ericsson 21). Taxaindex utnyttjar att vattendragens bredd är en av de viktigaste faktorerna som avgör artrikedomen på en lokal (Malmqvist & Hoffsten 2). Genom att jämföra det uppmätta artantalet på en lokal med det förväntade referensvärdet utifrån vattendragets bredd vid lokalen, kan man få en indikation på om bottenfaunan är negativt påverkad. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 29) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al 29). Klassningen gjordes i en tregradig skala: - mycket höga naturvärden, - höga naturvärden och - naturvärden i övrigt. I denna undersökning har fåborstmaskar och fjädermyggor indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare. Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Fram till och med år 1993 togs tre delprover per lokal, därefter har fem delprover tagits. Dessutom ökades provytan från och med år 1999 på grund av metodbyte (,25 m 2 /prov istället för,1 m 2 /prov). Ett större antal prover och en större provyta ökar sannolikheten för att påträffa fler arter/taxa. Sådana förändringar måste tas i beaktande då man till exempel jämför värdena för totalantal taxa mellan åren. 53

58 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Sediment Provtagning Provtagning av sediment utfördes av personal från ALcontrol AB på 17 stationer i sjöar och tre stationer i rinnande vatten i november 213. Lokalernas läge framgår av Tabell 11 och karta i Figur 17. Lokal 241 i Svartälven nedströms Hällefors provtogs utanför kontrollprogrammet. De båda stationerna i Daglösen (3415 och 341) samt i Ullvettern (35) och Alkvettern (33) kunde tyvärr inte provtas på grund av dåliga isförhållanden. Dessa kommer att provtas år 214. Tabell 11. Provtagningsplatser för sediment med positionsangivelser i kontrollprogrammet för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213. Innehåll i respektive analyspaket framgår av Tabell 12 Benämning Lägesbeskrivning Koordinater Analyspaket Timsälvens avrinningsområde 351 Lersjön, djuphålan 66253/14661 A 3415* Daglösen, norra delen 66252/14864 A 341* Daglösen, mitt djupomr /14963 A 39 Östersjön, östra / A, B 381 Yngen 6627/1416 A 37 Öjevettern, östra /14165 A, B, C 372 Öjevettern, västra (mitt) 65997/14934 A, B, C 35* Ullvettern, djuphåla / A, C 33* Alkvettern, djuphåla / A 31 Lonnen, djuphåla / A, C Svartälvens avrinningsområde 241** Svartälven, nedstr. Hällefors /14266 A, B, C 255 Lesjön, djuphålan /14827 A 2544 Lesjöälven, Fransagen / A, C 253 Bredreven, nordvästra 66479/ A, C 254 Mögreven (norra delen) 66463/ A 2541 Mögreven (centrala delen) 6645/14168 A 232 Långban, djuphålan / A 23 Torrvarpen, västra / A, C 21 Halvarsnoren, norra / A Letälven-Gullspångsälvens avrinningsområde 13 Möckeln, östra / A, C 124 Letälven, Degerfors /14295 A, C 11 Skagern, centrala 65415/ A, C 111 Skagern, norra / A, C 112 Skagern, västra 65493/14441 A, C * Prov kunde inte tas p.g.a. dåliga isförhållanden. Prov kommer att tas år 214. ** Extra prov utanför kontrollprogrammet. 54

59 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Figur 17. Provtagningsplatser för sediment enligt gällande kontrollprogram för samordnad recipientkontroll i Gullspångsälvens avrinningsområde (fr.o.m. 211). Stationerna provtas vart tionde år med början 213. För identifiering av punkterna se Tabell 11. Lantmäteriverket 214. Dnr R57184_

60 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Sedimentproverna togs med Ekmanhämtare av personal från ALcontrol AB, som är utbildade och godkända enligt Naturvårdsverkets föreskrift (SNFS 199:11 MS:29). Provtagningen utfördes enligt anvisningar i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, programområde: Sötvatten, undersökningstyp: Metaller i sediment, version 1:1, På varje provplats togs fem hugg utslumpade på en provyta omfattande cirka 1 m 2. Från varje prov togs nivån - 1 cm och blandades ihop till ett samlingsprov. Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard. Analys Analyserna utfördes vid ALcontrol AB, ackrediteringsnummer 16, enligt metoderna i Tabell 12. Tabell 12. Metoder för sedimentkemiska analyser i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213. Samtliga analyser utfördes vid ALcontrols laboratorium i Linköping Parameter Enhet Metod Paket Torrsubstans % av prov SS-EN :2 A Glödgningsförlust % av TS SS-EN A Glödgningsrest % av TS SS-EN A Totalfosfor mg/kg TS SS-EN ISO :29 A Totalkväve mg/kg TS SS A Arsenik mg/kg TS SS-EN ISO :29 A Bly mg/kg TS SS-EN ISO :29 A Kadmium mg/kg TS SS-EN ISO :29 A Kobolt mg/kg TS SS-EN ISO :29 A Koppar mg/kg TS SS-EN ISO :29 A Krom mg/kg TS SS-EN ISO :29 A Nickel mg/kg TS SS-EN ISO :29 A Zink mg/kg TS SS-EN ISO :29 A Kvicksilver mg/kg TS SS-ISO :24 A Barium mg/kg TS SS-EN ISO :29 B Tenn mg/kg TS SS-EN ISO :29 B Vanadin mg/kg TS SS-EN ISO :29 B Fraktionerade alifater och aromater ( olja ) mg/kg TS GC/MS C Utvärdering Analysresultaten sammanställdes i tabeller och diagram (se bilaga 11) och utvärderades enligt tillgängliga bedömningsgrunder och riktvärden. Aktuella klassgränser redovisas under rubriken Variablernas innebörd nedan. Analysresultaten för metaller utvärderades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (1999). Klassgränser för arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink redovisas nedan. För kobolt, barium, tenn och vanadin saknas klassgränser i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Halterna av kadmium och bly jämfördes även med rekommendationer från Havs- och Vattenmyndigheten samt EU-direktiv (HaV 213, EG 28). 56

61 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Resultaten från år 213 jämfördes med tidigare sedimentundersökningar i Gullspångsälvens avrinningsområde, som huvudsakligen utfördes åren 1992 och 23, men i några fall även avser åren 199 (Möckeln), 1993 (Yngen och centrala Skagern) och 1998 (norra och centrala Mögreven samt Letälven). Även tidigare resultat redovisas i bilaga 11. För metaller beräknades avvikelsen mellan halterna i ytsediment (-1 cm) vid 213 års undersökning och ett djupare, opåverkat sedimentskikt vid en tidigare undersökning på samma, eller i något fall närbelägen, provplats (se bilaga 11). Avvikelsen klassades enligt skrivelse från KM Lab, numera ALcontrol (KM Lab 2). Halter av såväl metaller som organiska föroreningar i sediment beror på mängden organiskt och minerogent material i sedimentet, eftersom en stor del av metallerna och de organiska miljögifterna är bundna till den organiska substansen. För en bättre jämförbarhet mellan provplatser med olika sedimenttyper relaterades därför halterna av metaller (dock inte fraktionerade alifater och aromater) till den organiska substansen. För fosfor och kväve finns inga officiella bedömningsgrunder. Dessa halter klassades därför enligt lokala bedömningsgrunder framtagna i samband med en omfattande sedimentundersökning i Ryssbysjön i Jönköpings län (ALcontrol 23). Aktuella klassgränser redovisas nedan. Inte heller för fraktionerade alifater och aromater finns några bedömningsgrunder för sediment. Dessa halter jämfördes istället med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 29). Aktuella klassgränser redovisas nedan. Variablernas innebörd (sedimentkemi) Sedimenttyper I sjöars djuphålor sjunker partiklar ned kontinuerligt i tidsföljd och bildar ackumulationssediment. Dessa karaktäriseras av torrsubstanshalter mellan 5 och 25 %. Glödgningsförlusten utgör vanligen 1-3 % av torrsubstansen. Denna sedimenttyp har stor förmåga att binda tungmetaller och organiska miljögifter som till exempel PAH och PCB. I strandzonen förekommer erosionssediment. Denna sedimenttyp har ofta torrsubstanshalter som överstiger 5 %. Beroende på inverkan av brant lutning, vågor och strömmar sköljs fina partiklar hela tiden ut från sedimentet. Därför utgör minerogena substanser (sand, grus och sten) merparten av sedimentet samtidigt som andelen organiska ämnen är liten. Erosionssediment är även vanligt förekommande i vattendrag. Erosionssediment kan omlagras av påverkan från vågor och strömmar och förmågan att binda metaller och organiska miljögifter är liten. Därför rekommenderas inte provtagning av denna sedimenttyp, eftersom halterna blir missvisande låga och risken för omlagring är stor. Mellan strandzonen och djuphålorna, där en måttlig lutning av bottnen förekommer, finns transportsediment. Där sker periodvis sedimentering och periodvis transport av sediment. Torrsubstanshalten ligger ofta mellan 25 och 5 % i denna sedimenttyp. Förmågan att binda tungmetaller och organiska miljögifter är måttlig. Omlagring av sedimenten kan förekomma. Referensvärden (bakgrundsvärden) för till exempel tungmetaller härrör som regel från ackumulationssediment. Halter i olika sedimenttyper med skilda värden för torrsubstans (TS) och glödgningsförlust (GF) är inte helt jämförbara. I en sjö med samma belastning av metaller i hela sjön 57

62 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik kan t.ex. blyhalten vara 1 mg/kg TS i erosionssedimentet, 5 mg/kg TS i transportsedimentet och 1 mg/kg TS i ackumulationssedimentet Ytkoncentrering Beroende på kompaktering (ihoptryckning), diffusion och olika syrehalter i sedimentskikten sker som regel en viss anrikning av metaller i ytsedimentet även vid opåverkade förhållanden. Metallerna är som regel till stor del bundna till organiskt material (humus). En del av metallerna kan också vara bundna till järnhydroxider. Vid ytan är de stora, komplexa, organiska molekylerna utvecklade i hela sin yta, vilket ger många bindningsställen för metaller. Längre ned i sedimentet är det organiska materialet hoptryckt beroende på större tryck. Detta minskar ytan, varför förmågan att binda metaller blir mindre. I de djupare sedimentskikten sker även en viss nedbrytning av organiskt material, vilket leder till frigörande av metaller. Samma process kan ge syrebrist i sedimentet, vilket gör att järnbundna och oxidbundna metaller kan frigöras. Metallerna diffunderar mot ytan där syrehalterna är högre och kan då anrikas genom utfällning av oxider/hydroxider eller bindning till organiska ämnen. Som en tumregel kan skillnaden i metallhalt mellan ytliga och djupare sedimentskikt vara upp till en faktor två utan att någon skillnad i belastning förekommit. Bioturbation I de översta tio centimetrarna av sedimentet finns bottendjur som till viss del blandar om sedimentet, vilket kallas bioturbation. Detta innebär att föroreningar både kan föras upp mot ytan och transporteras ned till djupare delar av sedimentet. Torrsubstans (% av prov) Torrsubstans (TS, %) är den del av provet som återstår efter torkning (15 C). Viktförlusten motsvaras av vattenhalten (1-TS = vattenhalt, %). Glödgningsrest/-förlust (% av TS) Efter askning (55 C) av ett torkat prov återstår den oorganiska (minerogena) delen av sedimentet. Denna kallas glödgningsrest. Den delen som försvinner (invägt torkat prov minus glödgningsrest) utgör glödgningsförlust. Glödgningsförlusten består till stor del av organiskt material. En stor del av metallerna och de organiska miljögifterna är bundna till den organiska substansen. Vid jämförelse av olika sedimenttyper kan därför en normalisering till den organiska substansen öka jämförbarheten. Totalfosfor och -kväve (mg/kg TS) Kväve är en av de viktigaste byggstenarna i allt biologiskt liv. För mycket kväve leder till övergödning av sjöar med igenväxning som följd, vilket i sin tur ger syrebrist vid nedbrytning av det 58

63 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik organiska materialet. Totalkväve anger det totala kväveinnehållet i sedimentet. Kväve kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Fosfor är ett viktigt växtnäringsämne. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra igenväxning med påföljande syrebrist. Totalfosfor anger det totala fosforinnehållet i sedimentet. Fosforn föreligger antingen bunden till organiska (t.ex. humus och alger) eller oorganiska (t.ex. lera) partiklar eller som fosfat. Nationella bedömningsgrunder för fosfor och kväve i sediment saknas. Enligt lokala bedömningsgrunder framtagna i samband med en omfattande sedimentundersökning i Ryssbysjön i Jönköpings län (ALcontrol 23) klassas halterna av totalkväve respektive fosfor i ytsediment (-5 cm) enligt följande skala (g/kg TS): Kväve Fosfor Mycket låg halt <7 <1,5 Låg halt ,5-2,1 Medelhög halt ,1-3,1 Hög halt ,1-4,1 Mycket hög halt >28 >4,1 Metaller (mg/kg TS) Metaller med en densitet större än fem gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller, till skillnad mot exempelvis järn som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, till exempel zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (ger gifteffekt). Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden, till exempel lågt ph-värde, för att kunna frigöras och vandra. 59

64 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i ytsediment (-1 cm på ackumulationsbotten, d.v.s. torrsubstans <25 % och glödgningsförlust >1 %) indelas i nedanstående klasser. Klassificering av tillstånd enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) baseras på variation av halter i ytsediment i svenska sjöar. Klassindelningen är utformad så att klass 1-3 omfattar cirka 95 % av mätvärdena i underlagsmaterialet. Klasserna 4 och 5 representerar halter som i allmänhet återfinns i lokalt belastade områden. Den högsta klassen (5) inbegriper endast de högsta uppmätta halterna i Sverige. Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik < > 15 Koppar < > 5 Zink < > 5 Kadmium <,8, > 35 Bly < > 2 Kvicksilver <,15,15,3,3 1, 1, 5 > 5 Krom < > 5 Nickel < > 25 För kobolt, barium, tenn och vanadin saknas klassgränser. I rekommendationer från Havs- och Vattenmyndigheten (HaV 213) samt EU-direktiv anges följande riktvärden för sediment i inlandsvatten. Kadmium: 2,3 mg/kg TS (EG 28) Bly: 131 mg/kg TS (EU 213) Avvikelse Naturliga bakgrundshalter (jämförvärden) för sediment bör i första hand bestämmas utifrån lokalspecifika värden från djupare sedimentlager som återspeglar de ursprungliga halterna i det aktuella området. För de flesta metaller återfinns dessa halter i sedimentlager som avsattes för mer än 1-15 år sedan, vilka normalt återfinns på cirka 15-3 cm djup. Om sedimentationshastigheten är stor (i t.ex. övergödda vatten) påträffas det 1-15 år gamla sedimentet betydligt djupare ned. Generellt rekommenderas provtagning på minst 25 cm djup. Detta med anledning av skilda sedimentationshastigheter (normalt 1-1 mm/år) och bioturbation (sedimentets tio översta centimetrar blandas om av bottendjur). För bly måste avsevärt mycket äldre sedimentlager analyseras, eftersom belastningen av denna metall har pågått under mycket lång tid. Samma sak gäller metallhalterna i sjöar som påverkats av gruvbrytning eller metallhantering i flera hundra år. 6

65 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik Det är mycket viktigt att mängden organiskt material, mätt som glödgningsförlust, är ungefär lika stor i sedimenten som ska jämföras. Särskilt viktigt är detta för bly och kvicksilver, eftersom halten av i första hand dessa båda metaller är positivt korrelerad till halten organiskt material i sedimenten. KM Lab, numera ALcontrol har föreslagit att avvikelsen från jämförvärdet bedöms enligt följande skala (från Naturvårdsverket 1999b, tabell 17, sidan 165): <2 Ingen avvikelse 2-4 Liten avvikelse 4-1 Tydlig avvikelse 1-25 Stor avvikelse >25 Mycket stor avvikelse Alifatiska och aromatiska kolväten (mg/kg TS) Olja är ett samlingsnamn för en blandning av kolväteföreningar, där kolkedjorna är raka (alifatiska) eller har ringstruktur (aromatiska). Alifatiska kolväten består av alkaner, alkener och alkyner. Alifater återfinns i bensin, diesel och eldningsolja. De är humantoxiska och kan påverka centrala nervsystemet. Aromatiska kolväten, eller arener, har fått sitt gemensamma namn eftersom många av dessa föreningar avger särpräglade dofter. Arener används som lösningsmedel och för framställning av plaster, färgämnen och läkemedel. Exempel på aromatiska kolväten är bensen, toluen, etylbensen och xylen. De framställs av petroleum eller uppstår vid gasframställning. De kan påverka centrala nervsystemet samt ge upphov till leukemi. Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverkets 29) anger följande gränser för olika fraktioner av alifatiska och aromatiska kolväten (mg/kg TS): Kolvätefraktion Känslig Mindre känslig markanv. markanvändn. Alifat >C5-C Alifat >C8-C Alifat >C1-C Alifat >C12-C Alifat >C5-C Alifat >C16-C Aromat >C8-C1 1 5 Aromat >C1-C Aromat >C16-C

66 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 1. Metodik 62

67 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi - tabeller för år 213 samt tidsserier 63

68 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Grundprogram och tilläggspaket år 213 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och anmärkningsvärda resultat inom klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Inramade resultat är anmärkningsvärda resultat i övrigt. För ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre NH 4-N NO 23-N Kj.-N Tot.-N PO 4-P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gullspångsälven, ,5 -,9 7,1, , bro väg mot S Råda* ,5-2,2 7,2, , ,5-16,4 7,2, , ,5-19,6 7,1, , ,5-11, 7,2, , ,5-2, 7,2, , Min - -,9 7,1, , Medel - - 8,7 7,2, , Max ,6 7,2, , Skagern, ,5 -, 7,,15 5, - 45,154 9, 11, yta ,5 3,1 17,5 7,2,16 5, - 45,114 7,7 9, <5 Min - -, 7,,15 5, - 45,114 7,7 9, <5 Medel - - 8,8 7,1,16 5, - 45,134 8,4 1, Max ,5 7,2,16 5, - 45,154 9, 11, Skagern, ,6 7,,15 4,5-5,155 9,4 9, botten ,5-7,2 6,8,15 4,9-5,119 7, 9,8 83 < Min - - 3,6 6,8,15 4,5-5,119 7, 9, Medel - - 5,4 6,9,15 4,7-5,137 8,2 9,6 81 < Max - - 7,2 7,,15 4,9-5,155 9,4 9, Letälven, ,5 -,6 6,9,13 4,1 1,9 65, Åtorp ,5-2,1 6,8,15 4,5 5,1 8, ,5-19,8 7,,16 4,9 3,2 9,155 9, ,5-2,6 7,1,19 5,1 3,1 7,125 8, ,5-11,1 7,1,19 5,7 2,4 55,14 7, ,5-1, 6,7,14 5,4 3,3 1,216 8, Min - -,6 6,7,13 4,1 1,9 55,14 7, Medel - - 9,2 7,,16 5, 3,2 77,167 9, Max - - 2,6 7,1,19 5,7 5,1 1, Letälven, ,5 -,7 6,9,14 4,1 1,6 7, Möckelns utlopp ,5 -,8 6,8,14 4,3 1,2 7,179 9, ,5-2,1 7,1,16 4,8 1,8 12, ,5-2,3 7,1,17 4,8 1,8 7,125 8, ,5-1,9 7,1,19 5,4 2,9 6,11 7, ,5 -,1 7,,16 4,7 2,5 6,124 9, Min - -,1 6,8,14 4,1 1,2 6,11 7, Medel - - 8,8 7,1,16 4,7 2, 75,149 9, Max - - 2,3 7,1,19 5,4 2,9 12, Möckeln, ,5 -, 6,9,13 3,6-5, , yta ,5 3, 18,1 7,2,17 4,8-5,116 7,8 8, Min - -, 6,9,13 3,6-5,116 7,8 8, Medel - - 9,1 7,1,15 4,2-5,155 9,4 11, Max ,1 7,2,17 4,8-5, , Möckeln, ,2 6,8,21 6,5-65, , botten ,8 6,6,15 5, - 65,144 7,8 3, Min - - 2,2 6,6,15 5, - 65,144 7,8 3, Medel - - 6, 6,7,18 5,8-65,161 8,9 7, Max - - 9,8 6,8,21 6,5-65, , * Värden för interkalibrering med SLU. 64

69 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Gullspångsälven, bro väg mot S Råda* Skagern, 112 6, yta Skagern, botten Letälven, Åtorp ,6,18,84, ,5, Letälven, - - 3,8,19,85, ,8, Möckelns utlopp - - 4,,2 1,, ,3, ,9,195 1,, ,1, ,8,239 1,1, ,2, ,2,29 1,, ,9, ,6,18,84, ,5, ,1,22 1,, ,5, ,8,239 1,1, ,3, Möckeln, yta Möckeln, botten * Värden för interkalibrering med SLU. 65

70 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre NH 4-N NO 23-N Kj.-N Tot.-N PO 4-P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hovaån, ,3-1,1 7,3,43 11,3 7,3 225, Nötebron ,5 -,8 7,5,6 13,8 8,2 175, ,2-1, 7,7 1,3 23,8 1 13, ,5-2,3 7,3,33 8, , maj 213** ,5-16, 7,7 1, 19,8 5, 24, ,5-16,5 7,5,62 14,2 8,1 25, ,5-19,1 7,7 1,1 21, , ,3-13,1 8, 1,9 36,4 2,6 6,11 7, < ,2-11, 7,8 1,7 31,3 4,2 1, < ,3-6,3 7,5,61 14,9 9,1 9, ,5-1,4 7,2,43 12, , Min - -,8 7,2,33 8,6 2,6 6,11 7, <5 27 Medel - - 8,1 7,5,62 18, , Max ,1 8, 1,9 36, , Skagersholmsån ,5 -,7 6,4,8 5,5 2,2 15, < ,5-2,6 6,1,4 3,9 7,5 14, < ,3-15,8 6,8,16 6,9 5,9 28, < ,5-19,2 6,9,22 8,6 7,8 28, < ,2-1,9 6,9,22 7,6 5,3 225, < ,2 -,9 6,5,11 5,9 2,8 175, <5 1 Min - -,7 6,1,4 3,9 2,2 14, <5 1 Medel - - 8,4 6,7,14 6,4 5,3 28, <5 26 Max ,2 6,9,22 8,6 7,8 28, <5 41 Svartälven, ,5 -,8 6,9,13 3,2,78 6, mynning i Möckeln ,5-2, 6,8,12 3,4 6,1 7,21 9, ,5-17,9 7,,13 3,2,84 7,139 6,2 - - < < ,5-19,8 7,,15 3,4 1,7 55,116 8, ,5-1,5 7,1,14 3,5,66 5,111 7,7 - - < < ,5-1, 6,9,13 3,2 1,2 5,124 8, <5 Min - -,8 6,8,12 3,2,66 5,111 6,2 - - < <5 Medel - - 8,7 7,,13 3,3 1,9 59,145 8, Max ,8 7,1,15 3,5 6,1 7, Svartälven, ,5 -,7 6,6,11 2,8,85 9, nedströms Hällefors ,5-1, 6,7,14 3,3 1,1 9, ,5-17,5 6,8,12 2,7 1, 13,155 8, ,5-2,3 6,9,26 4,6 2,2 7,144 7, ,5-9,9 6,9,17 3,6 1,4 7,159 8, ,5 -,3 6,8,13 3, 2,3 9, Min - -,3 6,6,11 2,7,85 7,144 7, Medel - - 8,3 6,8,14 3,3 1,5 9,189 9, Max - - 2,3 6,9,26 4,6 2,3 13, Svartälven, Hällefors ,5 -, , uppstr. reningsverk ,5 -, , ,5-17, , ,5-19, , ,5-9, , ,5 -, , Min - -, , Medel - - 8, , Max , , Älgälven, ,5 -,6 6,6,9 2,4,82 1, nedströms Sävenfors ,5-1,8 6,6,1 2,6,81 11, ,5-17,4 6,8,9 2,4 1, 12,164 9,2 - - <1 < ,5-19, 6,8,17 7,6 1,3 7,173 9, ,5-8,6 6,9,16 3,3 2,2 9,2 9, ,5 -,4 6,7,11 2,7 1,2 1, Min - -,4 6,6,9 2,4,81 7,164 9,2 - - <1 < Medel - - 8, 6,8,11 3,5 1,2 98, Max , 6,9,17 7,6 2,2 12, ** Provtagning missad. 66

71 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 1,499 2,4,198 9,4,49 1,8,46 12,338 7,4,154 5,9 1,4,7, Hovaån, ,599 2,8,23 11,478 1,9,49 15,423 8,9,185 6,6 1,8,11, Nötebron ,3 4,4,362 15,652 3,,77 21,592 14,291 7,6 1,6,12, ,5,424 2,3,189 5,8,252 2,6,66 8,1,228 5,1,16 7,1 2,,27 1, ,1 3,6,296 13,565 2,6,66 17,479 13,271 5, 1,6,14, ,748 2,7,222 12,522 1,9,49 12,338 9,6,2 5,3 2,,13, ,1 3,6,296 16,696 3,3,84 18,57 18,375 6,1 1,2,7, ,24 6,1, ,9 4,7,12 26,732 28,583 6,1,42,9, ,8 5,, , 4,2,17 24,676 26,541 6,4,88,6, ,698 2,9,239 11,478 2,1,54 14,394 12,25 6,2 1,3,7, ,648 3,3,272 7,6,33 2,3,59 1,282 9,8,24 <,4 1,4,7 2, ,5,424 2,3,189 5,8,252 1,8,46 8,1,228 5,1,16 <,4,42,6, ,1 3,6,293 14,588 2,8,71 16,454 14,287 5,7 1,4,11, ,24 6,1, ,9 4,7,12 26,732 28,583 7,6 2,,27 2, ,,15 1,1, ,4, Skagersholmsån - - 2,2,11,74, ,2, ,4,219 1,3, ,2, ,4,269 1,6, , ,3,264 1,5, ,4, ,,2 1,3, ,9, ,2,11,74, ,2, ,1,22 1,3, ,5, ,4,269 1,6, , Svartälven, mynning i Möckeln Svartälven, nedströms Hällefors ,8,14,49, <2 <, Svartälven, Hällefors - - 3,7,185,63, ,5, uppstr. reningsverk - - 2,8,14,53, <2 <, ,5,175,63, ,1, ,4,17,62, <2 <, ,2,16,57, ,, ,8,14,49, <2 <, ,2,161,58, <2 <, ,7,185,63, ,5, Älgälven, nedströms Sävenfors

72 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre NH 4-N NO 23-N Kj.-N Tot.-N PO 4-P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Älgälven, ,5 -, , uppströms Sävenfors ,5 -, , ,5-17, , ,5-18, , ,5-8, , ,3 -, , Min - -, , Medel - - 7, , Max , , Bredreven, ,5 -,2 6,9,18 4,9-7, , yta ,5 3, 16,1 6,9,11 3,8-7,154 8,6 8, 82 <1 < <5 Min - -,2 6,9,11 3,8-7,154 8,6 8, 82 <1 < <5 Medel - - 8,2 6,9,15 4,4-7, , Max ,1 6,9,18 4,9-7, , Bredreven, ,1 6,3,11 3,6-12, , botten ,1 6,3,12 3,6-225, , Min - - 2,1 6,3,11 3,6-12, , Medel - - 4,6 6,3,12 3,6-173, , Max - - 7,1 6,3,12 3,6-225, , Lesjöns utlopp ,5 -,8 6,7,12 3,1,61 7, ,5-1,1 6,7,15 4,8 1,3 7, ,5-17,5 6,7,11 3,4 1,1 12,169 9,9 - - <1 < ,5-2,6 6,8,12 3,5 1,2 1, <1 < ,2-9,7 6,7,12 3,4 1,9 8, < ,5 -,6 6,8,12 3,1,88 7,148 9, Min - -,6 6,7,11 3,1,61 7,148 9,8 - - <1 < Medel - - 8,4 6,7,12 3,6 1,2 85, Max - - 2,6 6,8,15 4,8 1,9 12, Lesjöälven, Fransagen ,5 -,5 6,5,1 3,1,8 8, nedströms Lesjöfors ,5-1,1 6,5,11 4, 1,6 8, reningsverk ,5-17,8 6,9,25 4,7 1,4 13, <1 < ,5-21, 6,9,16 4,6 1,9 11, <1 < ,5-1, 6,8,15 5,1 1,8 9, ,5 -,6 6,6,12 3,6 1,5 9, Min - -,5 6,5,1 3,1,8 8, <1 < Medel - - 8,5 6,7,14 4,2 1,5 97, Max , 6,9,25 5,1 1,9 13, Liälven, ,5 -,8 6,6,7 2,1 1, 9, nedstr. Fredriksberg ,5 -,9 6,8,14 3,4 2,3 9, ,3-17, 7,3,32 5,3 1,4 14, ,3-18,4 7,1,13 2,7 2,2 1,175 9, ,2-8,4 7,3,3 6,2 1,9 9,161 8, ,5 -,7 6,6,7 2, 1,6 9, Min - -,7 6,6,7 2, 1, 9,161 8, Medel - - 7,7 7,,14 3,6 1,7 1, Max ,4 7,3,32 6,2 2,3 14, Liälven, uppströms ,5 -, , Fredriksbergs ren.verk ,5 -, , ,3-17, , ,2-18, , ,2-8, , ,3 -, , Min - -, , Medel - - 7, , Max , ,

73 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 2,9,145,48, ,3, Älgälven, - - 3,2,16,54, <2 <, uppströms Sävenfors - - 2,4,12,5, <2 <, ,9,145,54, <2 <, ,5,175,61, <2 <, ,5,175,63, <2 <, ,4,12,48, <2 <, ,1,153,55, <2 <, ,5,175,63, ,3, Bredreven, 56 6, yta Bredreven, botten ,3,165,63, ,4, Lesjöns utlopp - - 4,2,29,77, ,1, ,,15,61, ,7, ,2,16,62, ,2, ,1,155,6, ,1, ,2,16,61, ,7, ,,15,6, ,4, ,3,166,64, ,5, ,2,29,77, ,1, Lesjöälven, Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk Liälven, nedstr. Fredriksberg ,7,85,33, <2 <, Liälven, uppströms - - 2,2,11,41, <2 <, Fredriksbergs ren.verk - - 4,,2,63, <2 <, ,,1,37, <2 <, ,4,17,56, <2 <, ,9,95,4, <2 <, ,7,85,33, <2 <, ,5,126,45, <2 <, ,,2,63, <2 <,

74 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre NH 4-N NO 23-N Kj.-N Tot.-N PO 4-P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Svartälven, ,5 -,3 6,5,5 2, 1,1 7, Sågen ,5 -,9 6,,2 1,6 2,1 7,213 9, < ,3-17,5 6,7,7 1,9,88 12,189 8,6 - - <1 < <5 < ,5-17,8 7,,11 2,5 1,1 1,21 9,1 - - <1 < < ,1-8,9 6,9,11 2,5 1,2 1,179 7, <5 < ,5 -,3 6,5,8 2,5 1,3 12, <5 <5 Min - -,3 6,,2 1,6,88 7,179 7,7 - - <1 < <5 <5 Medel - - 7,6 6,6,8 2,2 1,3 97,22 9, <5 5 Max ,8 7,,11 2,5 2,1 12, Timsälven, ,5 -,9 6,8,14 4,2 2,3 7, mynning i Möckeln ,5-2, 7,,2 5,8 49 7, ,5-18,4 7,1,19 5, 7,1 11,135 9, ,5-2,1 7,1,3 5,6 8,5 7,96 6, ,5-1,1 7,2,34 6,6 4,6 5,82 6, ,5-1,1 7,,18 4,5 5,9 5,12 8, Min - -,9 6,8,14 4,2 2,3 5,82 6, Medel - - 8,8 7,1,2 5,3 13 7,138 8, Max - - 2,1 7,2,34 6, , Lonnen, ,5 -,2 6,6,12 4,2-65, , yta ,5 2,1 17,8 7,1,16 4,4-5,95 6,9 8,6 93 <1 < Min - -,2 6,6,12 4,2-5,95 6,9 8,6 88 <1 < Medel - - 9, 6,9,14 4,3-58,155 9, 1, Max ,8 7,1,16 4,4-65, , Lonnen, ,9 6,9,46 1,7-65, , botten ,7 7,,18 4,5-55,11 7,9 8, < Min - - 1,9 6,9,18 4,5-55,11 7,9 8, < Medel - - 9,8 7,,32 7,6-6,163 9, 9, Max ,7 7,,46 1,7-65, , Timsälven, ,5 -,6 6,7,11 3,7 1,7 7, < Lunedet ,5-1,5 6,7,13 4,6 3,2 7, ,5-17,7 7,2,14 3,9 3,2 7,13 7, ,5-2,5 7,,15 4, 3,7 6,93 8, ,5-1,2 7,1,15 4,3 2,4 5,81 7, < ,5 -,6 7,,15 4, 3,5 5,9 7, Min - -,6 6,7,11 3,7 1,7 5,81 7,4 - - <1 < Medel - - 8,5 7,,15 4,1 3, 62,134 8, Max - - 2,5 7,2,15 4,6 3,7 7, Ullvettern, ,5 -,1 6,7,13 5,2-8, , yta ,5 2, 17,6 7,2,15 4,2-45,8 6,8 8,9 94 <1 < Min - -,1 6,7,13 4,2-45,8 6,8 8,9 94 <1 < Medel - - 8,9 7,,14 4,7-63,148 9,4 11, Max ,6 7,2,15 5,2-8, , Ullvettern, ,7 6,6,2 5,3-65,154 9,6 11, botten , 6,9,53 7,7-175,32 9,7,2 2,3 3 < Min - - 1,7 6,6,2 5,3-65,154 9,6,2 2,3 17 < Medel - - 6,4 6,8,37 6,5-12,237 9,7 5, Max , 6,9,53 7,7-175,32 9,7 11, Öjevettern, ,5 -,2 6,8,15 4,7-55,164 8,8 14, yta ,5 2, 18, 7,,14 4,2-55,122 7,9 8, Min - -,2 6,8,14 4,2-55,122 7,9 8, Medel - - 9,1 6,9,15 4,5-55,143 8,4 11, Max , 7,,15 4,7-55,164 8,8 14, Öjevettern, , 6,5,15 4,3-7, , botten ,8 6,6,29 5,3-14,26 8,3,1 1, Min - - 2, 6,5,15 4,3-7,26 8,3, Medel - - 6,4 6,6,22 4,8-15,217 9,7 6, Max - - 1,8 6,6,29 5,3-14, ,

75 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 1,3,65,36,3 2,,87,33,8 2,2,62 2,,42 3,6,91,3, Svartälven, - - 1,4,7,29,24 1,1,48,64,16 <2 <,56 <2 <,42 2,9,86,1, Sågen - - 1,9,95,34,28 1,5,65,31,8 <2 <,56 <2 <,42 2,,74,3, ,8,14,46,38 1,6,7,34,9 <2 <,56 <2 <,42 1,8 1,3,5, ,7,135,5,41 1,7,74,28,7 <2 <,56 <2 <,42 2,4 1,4,4, ,7,135,47,39 1,9,83,3,8 <2 <,56 <2 <,42 3,8 1,1,4, ,3,65,29,24 1,1,48,28,7 <2 <,56 <2 <,42 1,8,74,3, ,1,16,4,33 1,6,71,37,9 <2 <,56 <2 <,42 2,8 1,1,48, ,8,14,5,41 2,,87,64,16 2,56 2,,42 3,8 1,4,1, ,5,175 1,, ,3, Timsälven, - - 4,8,239 1,5, ,9, mynning i Möckeln - - 3,9,195 1,2, ,3, ,1,254 1,5, ,7, ,4,319 1,8, ,8, ,8,19 1,1, ,5, ,5,175 1,, ,3, ,6,229 1,4, ,9, ,4,319 1,8, ,9, Lonnen, yta Lonnen, botten ,2,16,9, ,8, Timsälven, - - 3,6,18 1,, ,6, Lunedet - - 3,3,165 1,, ,8, ,3,165 1,, ,1, ,7,185 1,1, ,7, ,5,175 1,, ,2, ,2,16,9, ,7, ,4,171,99, ,7, ,7,185 1,1, ,6, Ullvettern, yta Ullvettern, botten Öjevettern, yta Öjevettern, botten

76 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre NH 4-N NO 23-N Kj.-N Tot.-N PO 4-P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Storforsälven, ,5-1,2 6,8,13 4,,81 6, vid kraftverk ,5-1,8 6,8,14 4, 1,8 55,15 8,1 - - < ,5-17,5 7,1,14 3,9 1,9 6,126 8,5 - - < ,5-2,1 7,,18 4,5 3,1 65,13 7, ,5-1,4 7,,18 5,5 1,8 55,87 7, - - < ,5 -,3 7,,15 4,6 1,9 5,1 7, - - < Min - -,3 6,8,13 3,9,81 5,87 7, - - < Medel - - 8,6 7,,15 4,4 1,9 58,124 8, - - < Max - - 2,1 7,1,18 5,5 3,1 65, Storforsälven, ,5 -,9 6,8,13 3,7 1, 5,17 9, uppströms Storfors ,5-1,6 6,8,14 4, 1,9 5,152 8,1 - - < ,5-17,6 7,,14 3,8 2, 6,129 7,6 - - < ,5-2,2 6,9,16 3,9 2,7 65,17 7, < ,5-1,4 7,,16 4,3 1,3 45,9 7,7 - - <1 < ,5 -,2 7,,15 3,9 2, 5,99 7,9 - - < Min - -,2 6,8,13 3,7 1, 45,9 7,6 - - <1 < Medel - - 8,5 7,,15 3,9 1,8 53,125 8, Max - - 2,2 7,,16 4,3 2,7 65,17 9, Östersjön, ,5 -,1 6,7,13 4,1-7, , yta ,5 1,9 17,8 7,,15 4, - 55,15 7,5 8,3 9 <1 < Min - -,1 6,7,13 4, - 55,15 7,5 8,3 9 <1 < Medel - - 9, 6,9,14 4,1-63,197 9,8 1, Max ,8 7,,15 4,1-7, , Östersjön, ,3 6,6,15 4, - 65,175 9,3 8, botten ,1 6,4,15 4,3-65,145 6,9 1,8 17 < Min - - 2,3 6,4,15 4, - 65,145 6,9 1,8 17 < Medel - - 6,2 6,5,15 4,2-65,16 8,1 5, 41 < Max - - 1,1 6,6,15 4,3-65,175 9,3 8, Kilstabäcken, ,5 -, Forsby ,3-1, ,5-17, ,2-19, ,3-1, ,2 -, Min - -, Medel - - 8, Max , Daglösen centrala, ,5 -,2 6,7,13 3,4-1, , yta ,5 2,1 17,6 7,,13 4,2-7,161 8,4 8, Min - -,2 6,7,13 3,4-7,161 8,4 8, Medel - - 8,9 6,9,13 3,8-85, , Max ,6 7,,13 4,2-1, , Daglösen centrala, ,7 6,6,11 3,8-7, , botten ,9 6,3,13 4,3-1,226 7,9 3, Min - - 1,7 6,3,11 3,8-7,226 7,9 3, Medel - - 5,3 6,5,12 4,1-85, , Max - - 8,9 6,6,13 4,3-1, ,

77 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Storforsälven, vid kraftverk ,2,16,88, ,2, Storforsälven, - - 3,6,18,94, ,4, uppströms Storfors - - 3,3,165,9, ,7, ,5,175,94, ,6, ,9,195,99, ,7, ,4,17,91, ,7, ,2,16,88, ,2, ,5,174,93, ,9, ,9,195,99, ,4, Östersjön, 18 8, yta Östersjön, botten Kilstabäcken, Forsby Daglösen centrala, 49 9, yta Daglösen centrala, botten

78 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj.Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs. TOC Syre Syre NH 4-N NO 23-N Kj.-N Tot.-N PO 4-P Tot.-P m m C mekv/l ms/m FNU mg Pt/l 42 nm mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Daglösen norra, ,5 -,2 6,6,12 3,8-1, , yta ,5 2,1 17,9 6,9,15 4,4-7,169 8,4 7, Min - -,2 6,6,12 3,8-7,169 8,4 7, Medel - - 9,1 6,8,14 4,1-85, , Max ,9 6,9,15 4,4-1, , Daglösen norra, ,5 6,8,37 9,7-7, , < botten ,4 6,4,14 4,4-1,27 8,7 2, Min - - 1,5 6,4,14 4,4-7,27 8,7 2, < Medel - - 6,5 6,6,26 7,1-85, , Max ,4 6,8,37 9,7-1, , Skillerälven, ,5 -,9 6,6,1 2,7,85 1, uppströms Filipstad ,5-1,5 6,6,12 3,5 2,2 1, ,5-17,2 6,8,1 2,8 1,6 12,188 9,3 - - < ,5-2,4 7,,19 5,2 5,7 7,155 9, ,5-1,3 6,9,14 3,4 1,6 1,22 9,8 - - < ,5 -,8 6,8,12 3,2 2,2 1, Min - -,8 6,6,1 2,7,85 7,155 9,3 - - < Medel - - 8,5 6,8,12 3,5 2,4 98, Max - - 2,4 7,,19 5,2 5,7 12, Lersjön, ,5 -,2 6,7,14 4,2-1, , yta ,5 2,1 17,4 6,9,11 2,9-8,182 7,9 8,6 9 < Min - -,2 6,7,11 2,9-8,182 7,9 8,6 9 < Medel - - 8,8 6,8,13 3,6-9, , Max ,4 6,9,14 4,2-1, , Lersjön, ,7 6,5,9 2,6-8, , botten ,5 6,2,1 2,9-135,277 8,5 2, Min - - 1,7 6,2,9 2,6-8,277 8,5 2, Medel - - 6,1 6,4,1 2,8-18, , Max - - 1,5 6,5,1 2,9-135, ,

79 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi N/P K-fyll Ca Ca Mg Mg Na Na K K Cl Cl SO 4 SO 4 Si Fe Mn Al Provnr Stnnr Stationsnamn µg/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Daglösen norra, 51 5, yta Daglösen norra, botten ,1,155,65, <2 <, Skillerälven, - - 3,4,17,75, ,1, uppströms Filipstad - - 2,8,14,64, ,1, ,3,214 1,1, ,9, ,5,175,75, ,2, ,5,175,78, ,3, ,8,14,64, <2 <, ,4,171,78, ,9, ,3,214 1,1, ,9, Lersjön, 48 5, yta Lersjön, botten

80 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Metallprogram år 213 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor), klass 4 (orange rutor) och klass 3 (gula rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Inramade resultat är anmärkningsvärda resultat i övrigt. Stationsnamn Stnnr Provdatum Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Mo Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Letälven, ,32 <,1,76,92,29,46 4,, Åtorp ,36,11,12,63,49,45 3,2, ,32,13,69,64,46,6 3,4, ,26 <,1,54,8,47,77 2,, ,29 <,1,5,93,53,76 2,8 1, ,48,12,21 1,4,48 1,1 5,3, Min,26 <,1,5,63,29,45 2,,22 - Medel,34 <,1,97,89,45,69 3,5,86 - Max,48,13,21 1,4,53 1,1 5,3 1,8 - Hovaån, ,56,18,32 1,3,78,88 6,1, Nötebron ,4,18,41 1,4,86 1,8 13, ,44,13,33 1,3,64 1,2 7,8, ,,44 1,1 2,3 1,7 1,4 11, maj 213* ,56,11,32 1,3,57 1,2 6,5, ,78,14,38 1,5,91 1,3 5,, ,9,12,37 2,6 1, 1,4 8,5 1, ,16 <,1,48,99,37 1,3 2,9 1, ,3 <,1,6 1,1,53 1,7 6,5 1, ,54,12,34 1,2,63,93 8,3, ,2,23,71 2,7 2,1 1,8 12, Min,16 <,1,32,99,37,88 2,9,13 - Medel 1,1,16,49 1,6,92 1,4 8,,7 - Max 2,9,44 1,1 2,7 2,1 1,8 13 1,7 - Svartälven, ,38,13,9,43,25,35 4,5, Hammaren ,44,21,13,45,33,23 5,9, ,44,16,57,38,89 <,2 4,4, ,44,2,13,53,2,29 4,, ,39,1,82,44,21 <,2 3,3, ,59,11,89 2,2,51,91 6,4, Min,38,1,57,38,89 <,2 3,3,95 - Medel,45,15,96,74,26,33 4,8,2 - Max,59,21,13 2,2,51,91 6,4,35 - * Provtagning missad. 76

81 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Pb Cd Co Cu Cr Ni Zn Mo Provnr µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Lesjöälven, ,1 <,1,14,6,25,37 1, Fransagen ,4,18,23,94,3,36 1, ,2 <,1,89 1,1,13,3 7,9, , <,1,13 1,2,32,47 6,4, ,3 <,1,19,82,24,36 7,, ,2,11,96 1,8,45 1,4 7,7, Min 1,1 <,1,89,6,13,3 6,4,6 - Medel 1,5 <,1,15 1,1,28,54 8,2,11 - Max 3,,18,23 1,8,45 1,4 1,15 - Svartälven, ,52,24,19 1,4,19,52 2, Sågen ,64,19,34,18,22 <,2 3,9, ,28 <,1,82,26,95 <,2 1,8, ,35 <,1,96,27,25,2 1,8, ,38 <,1,13,24,25,3 1,9, ,49,12,1 2,,64,68 5,, Min,28 <,1,82,18,95 <,2 1,8,21 - Medel,44,12,16,73,27,32 5,7,12 - Max,64,24,34 2,,64,68 2,3 - Storforsälven ,26 <,1,49,62,25,31 3,3, ,33,12,11,5,22,22 2,5, ,28 <,1,46,57,11,22 2,3, ,39 <,1,64,99,43,47 2,5 2, ,31 <,1,45 1,1,46,62 2,1, ,35 <,1,45,71,25,28 1,9, Min,26 <,1,45,5,11,22 1,9,3 - Medel,32 <,1,6,75,29,35 2,4,91 - Max,39,12,11 1,1,46,62 3,3 2,3 - Kilstabäcken, ,,26,63 1,8,58 2,3 9, Forsby ,1,43 1,3 3,3 1,5 2,4 12 3, ,9,25,9 3, 1,5 2,8 11 2, ,6,28,63 3,8 2,6 3, ,76,17,26 2,,88 3, 4, ,,27,8 2,5 1,3 2,4 14 5, Min,76,17,26 1,8,58 2,3 4,9 2,3 - Medel 2,1,28,75 2,7 1,4 2,8 1 8,6 - Max 2,9,43 1,3 3,8 2,6 3,

82 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Råvattenkontroll Skagern (Skagersviks vattenverk) år 213 Provdatum Provdj. Temp. ph Alk. Kond. Färg Turb. COD Mn NO 2 -N NO 3 -N Provnr m C mekv/l ms/m mg Pt/l FNU mg/l µg/l µg/l , 7,1,16 4,9 5 1,4 8, , 7,2,16 4,6 45 2,2 9, , 6,8,15 5, 5 1, 8, , 7,1,16 4,8 5,68 8, Min - 2, 6,8,15 4,6 45,68 8, Medel - 6,3 7,1,16 4,8 49 1,3 8, Max - 13, 7,2,16 5, 5 2,2 9, Provdatum Provdj. Ca Ca Mg Mg Hårdh. Fe Mn Al Cu Provnr m mg/l mekv/l mg/l mekv/l dh µg/l µg/l µg/l µg/l ,1,24,99,81,8 18 <2 41 < ,2,29 1,,82,81 24 < ,3,214 1,,82, < ,3,214 1,,82,83 12 <2 14 < Min - 4,1,24,99,81,8 12 <2 13 <1 - Medel - 4,2,211 1,,82,82 21 < Max - 4,3,214 1,,82, Provdatum Provdj. Temp. Odl.b. mikroorg. 22 C, 3 d. Lån gs.väx. bakt. 7 d. Kolif. bakt. 35 C E. coli Provnr m C cfu/ml cfu/ml cfu/1 ml cfu/1 ml , <1 3 8 < , 26 >5 14 < , <1 3 >1 < , 2 - <1 < , < Min - 2, <1 3 <1 <1 - Medel - 7,4 62 > <1 - Max - 13, 26 >5 >1 <1 - Provdatum Provdj. Temp. Giardia sp. Cryptosporidium sp. Provnr m C st. st , <,1 <, Min Medel Max

83 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Temperatur- och syreprofiler, vårvinter 213 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Skagern ,5, 11, ,6 11,6 95-4,9 11, ,2 11, ,2 11, ,3 11, ,4 11, ,4 11, ,5 11, ,7 11, ,8 11, ,8 1, ,3 1, ,6 9, ,6 9, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Möckeln ,5, 14, ,5 13,6 1-4,5 13,1 98-6,7 12,8 98-8,9 12, ,2 12, ,5 12, ,6 12, ,7 12, ,9 12, ,2 11, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Bredreven ,5,2 13, ,8 13, ,1 12, ,1 12, ,1 12, ,5 12, ,5 11, ,6 1, ,7 8, ,1 6, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre 79

84 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Lonnen ,5,2 12, ,8 11, ,1 11, ,5 11, ,9 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Ullvettern ,5,1 13, ,6 12,9 95-4,9 12, ,1 12, ,3 11, ,3 11, ,5 11, ,7 11, Syre (mg/l) Temp ( C) 15 Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Öjevettern ,5,2 14, ,6 13,7 97-4,9 13,5 95-6,9 13, ,3 13, ,5 12, ,5 12, ,7 12, , 12, Syre (mg/l) Temp ( C) 2 Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Östersjön ,5,1 13, ,6 12,7 94-4,9 11, ,2 11, ,3 1, ,5 9, ,8 8, ,3 8, Syre (mg/l) Temp ( C) 2 Djup (m) Temp Syre 8

85 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Daglösen centrala ,5,2 13, ,6 13, 9-4,8 12,8 89-6,8 12, ,2 12, ,2 12, ,2 12, ,3 11, ,3 11, ,4 1, ,7 1, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Daglösen norra ,5,2 13, ,7 12,8 9-4,8 12,6 89-6,8 12, 89-8,9 11, ,3 11, ,5 11, Syre (mg/l) Temp ( C) 15 Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Lersjön ,5,2 14, ,8 13, , 12, , 12, , 12, ,2 12, ,2 12, ,3 11, ,7 12, Syre (mg/l) Temp ( C) 2 Djup (m) Temp Syre 81

86 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Sjöar: temperatur- och syreprofiler, sensommar 213 Samtliga resultat inom klass 5 (röda rutor) och klass 4 (orange rutor) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) är markerade. Tunn ram innebär anmärkningsvärda resultat i övrigt. Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Skagern ,5 17,5 9, ,5 9, ,4 9, ,4 9, , 9, ,6 9, ,4 9, ,1 9, , 9, ,7 9, ,8 9, ,9 9, ,6 9, ,4 9, ,5 7,2 9, Temp ( C) Djup (m) Syre (mg/l) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Möckeln ,5 18,1 8, ,1 8, ,1 8, , 8, , 8, , 8, , 8, , 4, ,9 3, ,8 3, Temp ( C) Djup (m) Syre (mg/l) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Bredreven ,5 16,1 8, , 7, , 7, ,8 7, ,6 3, ,4 4, ,6 4, ,3 3, ,2 3, ,1 3, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre 82

87 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Lonnen ,5 17,8 8, ,8 8, ,7 8, ,7 8, ,7 8, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Ullvettern ,5 17,6 8, ,6 8, ,6 8, ,5 8, ,5 8, ,2 7, ,3,4 3, ,,2 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Öjevettern ,5 18, 8, ,9 8, ,9 8, ,9 8, ,9 8, ,6 5, ,6 1, ,9,1 1,3-15 1,8,1 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Östersjön ,5 17,8 8, ,8 8, ,8 8, ,7 8, ,5 7, , 1, ,4 1, ,1 1, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 83

88 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Daglösen centrala ,5 17,6 8, ,6 8, ,6 8, ,6 8, ,7 3, ,9 3, ,9 3, , 3, ,3 3, ,9 3, ,9 3, Djup (m) Syre (mg/l) Temp ( C) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Daglösen norra ,5 17,9 7, ,9 7, ,9 7, ,7 7, , 4, ,4 3, ,4 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Stationsnamn Stnnr Provdatum Provdj. Temp. Syreh. Syrem. Provnr m C mg/l % Lersjön ,5 17,4 8, ,4 8, ,3 8, , 8, ,1 7, , 6, ,1 4, ,8 3, ,5 2, Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 84

89 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Tidsserier (Medelvärden med min- och maxvärden) 15. Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) TOC (mg/l) TOC/COD Mn (COD Mn beräknat som KMnO 4 /3, ) Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) 25 Summan av Kjeldahl-kväve och nitrit-+nitratkväve, Kjeldahlkväve analyseras inte fr.o.m. 21, därefter oxidation genom förbränning

90 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Forts. 15. Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) Totalkväve (µg/l) 25 Totalkväve analyserad med persulfatmetoden och genom oxidation med förbränning Svartälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) TOC/COD Mn (COD Mn beräknat som KMnO 4 /3, ) Totalfosfor (µg/l)

91 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Forts. 21. Svartälven, mynning i Möckeln Totalkväve (µg/l) Timsälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) TOC/COD Mn (COD Mn beräknat som KMnO 4 /3, ) Totalfosfor (µg/l)

92 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 2. Resultat Vattenkemi Forts. 31. Timsälven, mynning i Möckeln Totalkväve (µg/l)

93 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 3. Resultat Ref.vattendrag BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag år

94 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 3. Resultat Ref.vattendrag 15. Gullspångsälven, Gullspång För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Samtliga analyser utförda på Institutionen för vatten och miljö vid SLU. Provdatum Temp. Syre ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/ l mg/l ,6 1,6 6,92 4,83,199,78,14,18,156,77,124, ,9 9,8 6,96 4,87,26,82,146,19,16,79,125, ,7 1,3 6,95 5,,25,83,15,19,162,8,125, ,2 11,8 6,95 4,96,27,89,156,22,161,76,129, ,4 11, 7,9 5,2,24,86,155,2,175,8,128, ,4 11,1 7,11 5,16,28,89,157,21,178,82,126, ,8 9,4 7,1 4,88,212,85,152,19,168,82,123, ,6 9,1 6,82 5,1,27,86,155,2,183,8,126, ,8 8,9 7,7 4,99,222,88,161,21,175,85,128, , 8,8 7,6 5,2,25,86,157,2,177,85,129, ,1 9,8 6,84 5,,21,86,16,2,167,81,125, , 8,7 7,1 5,,214,89,159,21,168,85,126,11 Min,1 8,7 6,82 4,83,199,78,14,18,156,76,123,11 Medel 7,8 9,9 6,99 4,98,28,86,154,2,168,81,126,11 Max 16,8 11,8 7,11 5,16,222,89,161,22,183,85,129,12 Provdatum NH 4 -N NO 23 -N Kj.-N ber. Tot.-N PO4-P Tot.-P Abs. filtr. KMnO 4 Si TOC Turb. µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 mg/l mg/l mg/l FNU ,143 38,9 2,19 9,4 1, ,126 39,6 2,18 8,7, ,127 37,4 2,2 8,8, ,137 39,7 2,24 8,8 2, ,13 39,4 1,58 8,7 2, ,124 39,4 1,69 9,1 2, ,124 38,6 1,93 9, 1, ,117 37,4 1,57 8,7 2, ,112 32,6 1,53 8,8 3, ,17 33,5 1,44 8,6 2, ,115 36,4 1,99 8,3 1, ,115 39,2 2,1 8,4 1,2 Min ,17 32,6 1,44 8,3,88 Medel ,123 37,7 1,88 8,8 1,9 Max ,143 39,7 2,24 9,4 3,9 Provdatum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,2,74 2,9 11,6,16,3,51,48,26, ,3,67 1,9 1 <,5,12,29,48,31,26, ,7 1,2 2,6 92,6,12,3,67,4,32, ,8 1,1 3,9 1,9,28,34,68,8,28, ,91 3,3 12,12,25,32,67,5,3, ,79 2,1 1,1,25,31,64,5,31, ,76 2,1 1,8,19,33,58,5,28, ,86 2,1 98,9,32,35,63,7,31, ,82 2,4 15,12,3,41,68,7,3, ,78 2, 97,8,26,32,6,5,26, ,3,64 1,5 89 <,6,9,27,98,3,23, ,2,75 2,5 88,7,25,25,47,3,21,18 Min 16 3,7,64 1,5 88 <,5,9,25,47,3,21,18 Medel 221 8,8,84 2,4 14,8,22,32,63,5,28,28 Max ,2 3,9 15,12,32,41,98,8,32,41 9

95 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år

96 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), utfördes en interkalibrering. Detta för att öka jämförbarheten mellan analysresultaten från de olika laboratorierna. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15). Korrigeringar utifrån interkalibreringen I figurer där analysvärden för år 213 redovisas korrigerades resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15) utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter anpassades till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen, liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3, redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. Vid transportberäkningar korrigerades resultaten utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassades till SLU:s nivå (bilaga 6). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen med transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol Mellan SLU:s och ALcontrols ph-värden skiljde det som mest -4 %. I genomsnitt var ph-värdena 2 % lägre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat räknades därför upp genom division med,98 för att anpassas till ALcontrols nivå. Alkaliniteten var i medeltal densamma i prover som analyserades vid SLU respektive ALcontrol. Följdaktligen gjordes ingen korrigering av resultaten. Halterna av organiskt material, mätt som TOC, var i genomsnitt 2 % högre i de prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat räknades alltså ned genom att divideras med 1,2 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid beräkning av transporten av organiskt material räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,2. Fosforhalten (Tot.-P) var i medeltal 24 % högre vid SLU:s analyser. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,24 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid transportberäkningar räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,24. Kvävehalten (Tot.-N) var i medeltal 4 % högre vid SLU:s analyser. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,4 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid transportberäkningar räknades istället ALcontrols värden upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,4. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel analysresultat, eftersom både SLU och ALcontrol uppfyller kriterierna för ackreditering. 92

97 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen nedan. Plats Lab. Provdatum ph Alk. TOC Tot.-N Tot.-P mekv/l mg/l µg/l µg/l 15 ALcontrol ,1,16 9, Gullspångsälven, ,2,16 8, Gullspång ,2,18 8, ,1,19 8, ,2,17 7, ,2,17 8, Min 7,1,16 7, Medel 7,2,17 8, Max 7,2,19 9, SLU ,,16 8, Gullspångsälven, ,,16 8, Gullspång ,1,18 9, ,8,18 8, ,1,18 8, ,,17 8, Min 6,8,16 8, Medel 7,,18 8, Max 7,1,18 9, Avvikelse mellan SLU % och ALcontrol i % % % % % % Medelavvikelse % ph Alk. TOC Tot.-N Tot.-P Omräkningsfaktor,98 1, 1,2 1,4 1,24 93

98 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 4. Resultat Interkalibrering 94

99 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi BILAGA 5 Statusklassning av vattenkemi (medel ) 95

100 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi Stationer i rinnande vatten Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status Dålig status Vattendrag Statusklassning Näringsämnen Länsstyrelsen ALcontrol (fastst ) (arb.mtrl 213) ( ) Korr. för >1 % jordbruksmark Förbättring Försämring Oförändrat 352 Skillerälven, uppströms Filipstad Hög Hög Hög Nej 383 Storforsälven, uppströms Storfors God 1) Hög 1) Hög Nej 382 Storforsälven, vid kraftverk God 1) Hög 1) Hög Nej 321 Timsälven, vid Lunedet God God God Nej 31 Timsälven, utlopp i Möckeln Måttlig Måttlig God 6) Nej 2625 Svartälven, Sågen - Hög Hög Nej 2622 Liälven, uppstr. Fredriksbergs ren.verk God 2) Hög 2) Liälven, nedströms Fredriksberg God 2) Hög 2) Hög Nej 2541 Lesjöns utlopp God 3) Hög 3) Hög Nej 2544 Fransagen, nedstr. Lesjöfors ren.verk God 3) Hög 3) Hög Nej 2242 Älgälven, uppströms Sävenfors Hög Hög Älgälven, nedströms Sävenfors Hög Hög Hög Nej 245 Svartälven, Hällefors uppstr. ren.verk Hög 4) Hög 4) Svartälven, nedströms Hällefors Hög 4) Hög 4) Hög Nej 21 Svartälven, inflöde i Möckeln Hög Hög Hög Nej 125 Letälven, Möckelns utlopp God 5) God 5) Hög Nej 121 Letälven, bro i Åtorp God 5) God 5) God Nej 121 Skagersholmsån Otillfredsställande God God Nej 111 Hovaån, Nötebron Måttlig Måttlig Måttlig 7) Ja 15 Gullspångsälven, bro väg mot S.Råda Hög Hög Hög Nej 1) Avser Storforsälven mellan Mögsjön och Öjevettern. 2) Avser Liälven mellan Säfssjön och Lisjön. 3) Avser Lesjöforsälven mellan Näsrämmen och Bredreven. 4) Avser Svartälven mellan Hällefors och Torrvarpen. 5) Avser Letälven mellan Möckeln och Skagern. 6) God status erhölls med "vanlig" metod och måttlig status med förenklad metod. 7) Måttlig status erhölls med "vanlig" metod och otillfredsställande status med förenklad metod. 96

101 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi Stationer i sjöar Statusklassning Näringsämnen Förbättring Sjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen ALcontrol Försämring (fastställd ) (arbetsmaterial 213) ( ) Oförändrat 351 Lersjön Hög Hög Hög 3415 Daglösen norr Hög** Hög** Hög 341 Daglösen mitt Hög Hög Hög 39 Östersjön* Hög Hög Hög 37 Öjevettern God God God 35 Ullvettern* God Måttlig God 31 Lonnen Måttlig God God 253 Bredreven God Hög Hög 13 Möckeln God God Hög 11 Skagern* Hög Hög Hög Statusklassning Klorofyll Förbättring Sjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen ALcontrol Försämring (fastställd ) (arbetsmaterial 213) ( ) Oförändrat 351 Lersjön God Uppnår ej god Hög 3415 Daglösen norr Uppnår ej god** Uppnår ej god** Uppnår ej god 341 Daglösen mitt Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god 39 Östersjön* Hög God Uppnår ej god 37 Öjevettern Uppnår ej god Uppnår ej god Uppnår ej god 35 Ullvettern* Hög Uppnår ej god Uppnår ej god 31 Lonnen - Uppnår ej god Uppnår ej god 253 Bredreven God God God 13 Möckeln - God Uppnår ej god 11 Skagern* Hög - Hög Statusklassning Siktdjup Förbättring Sjö Länsstyrelsen Länsstyrelsen ALcontrol Försämring (fastställd ) (arbetsmaterial 213) ( ) Oförändrat 351 Lersjön Hög God God 3415 Daglösen norr Hög** God God 341 Daglösen mitt Hög God God 39 Östersjön* Hög God God 37 Öjevettern God God God 35 Ullvettern* God God God 31 Lonnen - Måttlig Måttlig 253 Bredreven Hög Hög God 13 Möckeln - God Hög 11 Skagern* Hög - Hög * Resultat från 27, 21 och 213. ** Avser hela Daglösen. 97

102 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 5. Statusklassning Vattenkemi 98

103 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. BILAGA 6 Vattenföring, ämnestransport, punktutsläpp och nedfall på sjöytor 99

104 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Vattenföring år 213 m 3 /s (31)** 312 Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven Timsälven Kilstabäcken uppstr. Filipstad uppstr. Storfors* Storfors kraftverk Alkvettern/Lunedet Björkborns kraftverk januari 4,68 7,82 7,82 19,9 33,2,523 februari 3,12 7,76 7,76 15,6 19,5,187 mars 1,13 6,84 6,84 19,9 14,9,19 april 11,8 4,9 4,9 3, 13,,78 maj 3,76 3,52 3,52 8,46 2,4,998 juni 2,37 3,54 3,54 13,8 13,7,791 juli 2,47 2,36 2,36 11,8 12,5,426 augusti 2,31 2, 2, 6,78 6,86,793 september 1,2,298,298 9,2 6,54,273 oktober 1,27 2,59 2,59 4,74 5,71,263 november 7,36 7,41 7,41 21,3 24,3,66 december 1,5 6,34 6,34 18,8 28,6,773 Min 1,13,298,298 3, 5,71,273 Medel 4,33 4,55 4,55 12,8 16,6,297 Max 11,8 7,82 7,82 21,3 33,2,78 m 3 /s (21) 21 Svartälven Lesjöns Fransagen Älgälven Svartälven Svartälven Svartälven Sågen utlopp nedstr. Lesjöfors Sävenfors krv Hammarns krv Brattforsens krv inflöde i Möckeln*** januari,681 1,32 1,65 6,58 23,2 41,4 44,2 februari,426 1,25 1,43 5,8 18,5 32,7 34,9 mars,189 1,17 1,24 4,22 9,91 23, 24,5 april 4,21,938 2,29 2,78 17,7 19,1 2,3 maj 1,2,599,83 1,5 11, 2,6 22, juni,59,493,798,689 9,15 1,2 1,9 juli,361,51,652,521 4,55 7,14 7,61 augusti,65,56,96,659 7,23 8,77 9,35 september,166,283,332,42 1,83 4,91 5,24 oktober,398,33,523,414 5,97 1,9 11,7 november 1,3 1,35 1,87 1,87 15, 26,4 28,2 december 2,69 1,69 2,73 6,65 16,9 36,5 39, Min,166,283,332,42 1,83 4,91 5,24 Medel 1,7,871 1,27 2,64 11,8 2,1 21,5 Max 4,21 1,69 2,73 6,65 23,2 41,4 44,2 m 3 /s Hovaån Letälven Letälven Gullspångsälven Nötebron Degerfors kraftverk Åtorps kraftverk Gullspångs kraftverk januari 2,4 77,2 89,7 1 februari 1,11 54,4 61,2 15 mars,625 38,4 42,8 62,1 april 1,96 37,2 37,8 36, maj,51 44,1 47,8 8,82 juni,45 24,7 26,7 9,28 juli,276 19,3 2,6 36,9 augusti,317 16,3 17,7 38,9 september,144 11,6 13,1 4,5 oktober,266 17,4 2,1 8,82 november 1,2 53,4 61,6 17,8 december 1,85 66,5 75,4 69,7 Min,144 11,6 13,1 8,82 Medel,894 38,4 42,9 44,5 Max 2,4 77,2 89,7 15 * Flödet i Storforsälven uppströms Storfors antogs vara detsamma som nedströms vid kraftverket. ** Flödet i Timsälven vid utloppet i Möckeln (station 31) antogs vara detsamma som vid Björkborn. *** Flödet i Svartälven vid inflödet i Möckeln beräknades som flödet vid Brattforsen arealkorrigerat med faktorn 1,66, vilken inkuderar tillflödet Imälven. 1

105 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Timsälven vid Björkborns kraftverk Flöde (m 3 /s) 4 3 Timsälven Flöde (m 3 /s) Timsälven jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Svartälven vid Brattforsens kraftverk Flöde (m 3 /s) 5 Svartälven Flöde (m 3 /s) 5 Svartälven jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Gullspångsälven vid Gullspångs kraftverk Flöde (m 3 /s) 12 1 Gullspångsälven Flöde (m 3 /s) 12 1 Gullspångsälven jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 11

106 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Ämnestransporter år 213 Punkt Flöde Interkalibrering Fosfor Kväve Org.mtrl (TOC) m 3 /s ton/år ton/år ton/år Huvudfåran 15. Gullspångsälven, Gullspång 44,2 SLU:s värden 14, Letälven, Åtorp 42,8 Omräknat till SLU:s nivå 23, ALcontrols värden 18, Letälven, Möckelns utlopp 38,3 Omräknat till SLU:s nivå 16, ALcontrols värden 13, Hovaån, Nötebron,892 Omräknat till SLU:s nivå 2,39 51,5 512 ALcontrols värden 1,92 49,5 52 Svartälven 21. Svartälven, inflöde i Möckeln 22, Omräknat till SLU:s nivå 4, ALcontrols värden 3, Svartälven, Hammarn 11,7 Omräknat till SLU:s nivå 3, ALcontrols värden 2, Älgälven, Sävenfors 2,63 Omräknat till SLU:s nivå,852 27,5 117 ALcontrols värden,687 26, Fransagen, nedströms Lesjöfors 1,27 Omräknat till SLU:s nivå,486 14,5 438 ALcontrols värden,392 14, Lesjöns utlopp,869 Omräknat till SLU:s nivå,246 8,77 31 ALcontrols värden,199 8, Svartälven, Sågen 1,7 Omräknat till SLU:s nivå,268 1,1 339 ALcontrols värden,216 9, Timsälven 31. Timsälven, utlopp i Möckeln 16,6 Omräknat till SLU:s nivå 17, ALcontrols värden 14, Timsälven (inkl. Björkborns ind.omr.) Omräknat till SLU:s nivå 2, ALcontrols värden 16, Timsälven, Lunedet 12,7 Omräknat till SLU:s nivå 7, ALcontrols värden 5, Storforsälven, Storfors 4,53 Omräknat till SLU:s nivå 1,58 53, 126 ALcontrols värden 1,27 51, Storforsälven, uppströms Storfors 4,53 Omräknat till SLU:s nivå 1,55 5, ALcontrols värden 1,25 48, Skillerälven uppströms Filipstad 4,32 Omräknat till SLU:s nivå 1,94 48, ALcontrols värden 1,56 46,7 163 Punkt Bly Kadmium Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Huvudfåran 15. Gullspångsälven, Gullspång , Letälven, Åtorp , Hovaån, Nötebron 34,6,68 5,6 32, 11,4 38, ,2 Svartälven 241. Svartälven, Hammarn 323 1, , Fransagen, nedstr. Lesjöfors 92,6,81 57,1 17,7 6,8 23, , Svartälven, Sågen 16,5,462 23,9 1,4 4,66 9, ,64 Timsälven 382. Storforsälven, Storfors 82,7 1, , , Kilstabäcken 15,4,312 33,5 13, , 131 7,44 12

107 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Timsälven vid Björkborn Fosfor (ton/år) 4 Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve (ton/år) Flöde (m 3 /s) Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde Pilar indikerar interkalibrerad halt från och med år

108 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Svartälven vid inflöde i Möckeln Fosfor (ton/år) Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve (ton/år) Flöde (m 3 /s) Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde Pilar indikerar interkalibrerad halt från och med år

109 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Gullspångsälven vid Gullspång Fosfor (ton/år) Flöde (m 3 /s) Fosfor Flöde Kväve (ton/år) Flöde (m 3 /s) Kväve Flöde TOC (ton/år) Flöde (m 3 /s) TOC Flöde Pilar markerar transportvärden från SLU:s hemsida , därefter ALcontrols egen beräkning. 15

110 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Arealspecifika förluster av kväve år 213 Kväve Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) 15. Gullspångsälven, 1,6 2 Låg förlust 1,6 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång 121. Letälven, 1,8 2 Låg förlust 1,7 1 Ingen/obetydlig avvikelse Åtorp 125. Letälven, 1,5 2 Låg förlust 1,5 1 Ingen/obetydlig avvikelse Möckelns utlopp 111. Hovaån, 4,8 4 Hög förlust 4,8 2 Tydlig avvikelse Nötebron 21. Svartälven, 1, 2 Låg förlust 1, 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln 241. Svartälven, 1, 2 Låg förlust,98 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven,,88 1 Mycket låg förlust,83 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Fransagen, 1,2 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse nedströms Lesjöfors Lesjöns 1, 2 Låg förlust,99 1 Ingen/obetydlig avvikelse utlopp Svartälven, 1,4 2 Låg förlust,88 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen 31. Timsälven, 1,7 2 Låg förlust 1,7 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln* 321. Timsälven, 1,1 2 Låg förlust 1,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse Lunedet 382. Storforsälven, 1,7 2 Låg förlust 1,5 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors 383. Storforsälven, 1,6 2 Låg förlust 1,5 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors 352. Skillerälven, 1,1 2 Låg förlust 1, 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad * Exklusive utsläpp från Björkborns industriområde. 16

111 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Arealspecifika förluster av fosfor år 213 Fosfor Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) 15. Gullspångsälven,,3 1 Mycket låg förlust,88 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång 121. Letälven,,5 2 Låg förlust 1,5 2 Tydlig avvikelse Åtorp 125. Letälven,,4 1 Mycket låg förlust 1,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse Möckelns utlopp 111. Hovaån,,22 4 Hög förlust 7, 4 Mycket stor avvikelse Nötebron 21. Svartälven,,2 1 Mycket låg förlust,54 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln 241. Svartälven,,3 1 Mycket låg förlust,73 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven,,3 1 Mycket låg förlust,72 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Fransagen,,4 2 Låg förlust 1,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse nedströms Lesjöfors Lesjöns,3 1 Mycket låg förlust,81 1 Ingen/obetydlig avvikelse utlopp Svartälven,,3 1 Mycket låg förlust,49 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen 31. Timsälven,,11 3 Måttligt hög förlust 3,1 3 Stor avvikelse mynningen i Möckeln* 321. Timsälven,,5 2 Låg förlust 1,5 1 Ingen/obetydlig avvikelse Lunedet 382. Storforsälven,,5 2 Låg förlust 1,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors 383. Storforsälven,,5 2 Låg förlust 1,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors 352. Skillerälven,,5 2 Låg förlust 1, 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad * Exklusive utsläpp från Björkborns industriområde. 17

112 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Utsläpp från kommunala reningsverk och industrier m.m. år 213 Kod Utsläppskälla Recipient År Flöde COD Cr BOD 7 TOC NH 4 -N Syretär. Tot.-N Tot.-P Susp. m 3 ton ton ton ton ton ton ton ton Timsälven 2 Nordmarks reningsverk Nordmarksälven Filipstads reningsverk 1) Daglösen, ,6 14,1-1,4 61,9 12,3,132 - norra delen 4 Persbergs reningsverk Yngen Fortum Generation AB, Kroppaälven Gammalkroppa fiskodling 4) 36 Fortum Generation AB, Kroppaälven Nykroppa fiskodling 4) 5 Nykroppa reningsverk 1) Östersjön Fortum Generation AB, Lungälven Brattfors fiskodling (verksamheten upphörde år 27) 7 Brattfors reningsverk Lungälven Miljöbolaget i Svealand AB 4) Storforsälven Storfors reningsverk 4) Storforsälven Bharat Forge Kilsta AB 4) Kilstabäcken Gelleråsens gård 4) Trösälven? Reningsverk, Björkborns ind.omr. Möckeln ,75-31 Cambrex Karlskoga AB 32 Eurenco Bofors AB Svartälven 1 Fredriksbergs reningsverk 4) Liälven Spring Wire Sweden AB 4) Lesjöforsälven Lesjöfors reningsverk 1) Lesjöforsälven Ovako AB Svartälven Fjällbo reningsverk (Hällefors) Svartälven ) 46,3 1,2-8,1 47,5 1,7,1 5,5 27 Icopal AB 2,4) Torrvarpen Grythyttans reningsverk Torrvarpen ) 3,18,59 - -,59 1,61,3 1,32 19 Sävenfors Produkter AB Älgälven Sävenfors 4) 2 Sävenfors Prod. AB 4) Sör-Älgen Sävenfors Prod. AB (Älvestorp) Halvarsnoren vilande sedan 21 Letälven-Gullspångsälven 11 Aggeruds reningsverk, Möckeln Karlskoga 4) 33 Moelven Valåsen AB Möckeln , ,88-34 Outokumpu Stainless AB 4) Letälven Degerfors reningsverk Letälven ,8 5,15-5,8 31,8 18,8,223 7, 13 Åtorps reningsverk Letälven ,25,16 - -,16,51,1,21 14 Finnerödja reningsverk 4) Skagersholmsån Älgarås reningsverk 4) Krokabäcken AB Zinkano 4) Hovaån Hova reningsverk 4) Hovaån Gullspångs reningsverk 4) Gullspångsälven ) Exklusive bräddning. 2) Utsläpp av skifferkross. 3) Oljeindex. 4) Inga utsläppsmängder erhölls från verksamhetsutövaren. 18

113 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Tot.extr. AOX Al Fe Mn Mg Hg Cd Pb Cu Zn Cr tot Ni Mo Co As År Utsläppskälla alif. ton kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Timsälven Nordmarks reningsverk ,2,1 1, ,52 1, Filipstads reningsverk 1) Persbergs reningsverk Fortum Generation AB, Gammalkroppa fiskodling 4) Fortum Generation AB, Nykroppa fiskodling 4) Nykroppa reningsverk 1) Fortum Generation AB, Brattfors fiskodling (verksamheten upphörde år 27) Brattfors reningsverk Miljöbolaget i Svealand AB 4) Storfors reningsverk 4) Bharat Forge Kilsta AB 4) Gelleråsens gård 4) <,3,28 2, , ,4 213 Reningsverk, Björkborns ind.omr. Cambrex Karlskoga AB Eurenco Bofors AB Svartälven Fredriksbergs reningsverk 4) Spring Wire Sweden AB 4) Lesjöfors reningsverk 1) ,1,3 1,6 6,3 1,3 2, Ovako AB ,6,6,3 4,3 27,59 1, Fjällbo reningsverk (Hällefors) Icopal AB 2,4) Grythyttans reningsverk Sävenfors Produkter AB Sävenfors 4) Sävenfors Prod. AB 4) Sävenfors Prod. AB (Älvestorp) vilande sedan 21 Letälven-Gullspångsälven Aggeruds reningsverk, Karlskoga 4),8 3) Moelven Valåsen Wood AB Outokumpu Stainless AB 4) Degerfors reningsverk Åtorps reningsverk Finnerödja reningsverk 4) Älgarås reningsverk 4) AB Zinkano 4) Hova reningsverk 4) Gullspångs reningsverk 4) 1) Exklusive bräddning. 2) Utsläpp av skifferkross. 3) Oljeindex. 4) Inga utsläppsmängder erhölls från verksamhetsutövaren. 19

114 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 6. Vattenföring, transport m.m. Nedfall av kväve och fosfor För kväve avser uppgifterna år 212 och för fosfor ett schablonvärde (åren 25-26). Station Nederbörd Årsmedelhalt i nederbörd Sjöyta Årsdeposition, sjöar Gullspångsälven mm NO3-N NH4-N km 2 NO3-N NH4-N NO3-N+NH4-N mg/l mg/l kg kg kg Sjöängen 756,29, Åtorp 865 (,29) (,37) Sjöyta Årsdeposition fosfor km 2 Schablon Sjöar Gullspångsälven kg/(km 3,år) kg

115 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 7. Väderförhållanden BILAGA 7 Väderförhållanden år

116 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 7. Väderförhållanden 945 Åtorp Månadsmedeltemp. ( C) Månadsnederbörd (mm) jan -4,1-4, feb -3,7-4, mars -4,1 -, april 3,7 3, maj 12,2 1, juni 14,7 14, juli 17,2 15, aug 15,4 14,6 8 8 sept 1,5 1, okt 7,4 6, nov 2,7 1, dec 2,5-2, Medel 6,2 5, Summa Daglösen (normalvärden från 9443 Filipstad) jan -4,8-5, feb -4,1-5, mars -5,1-1, april 2,9 3, maj 12, 1, juni 14,1 15, juli 17,7 16, aug 16,3 15, sept 9,9 1, okt 6,6 6, nov 1,9, dec 2, -4, Medel 5,8 5, Summa Fredriksberg jan -7, -7, 3 51 feb -5,4-6, mars -7, -2, april 2,1 2, maj 11,6 8, juni 13,6 13, juli 16,3 14, aug 14,2 13, sept 9,4 8, okt 5,2 4, nov,6-1, dec,4-5, Medel 4,5 3, Summa

117 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 7. Väderförhållanden 945 Åtorp Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 213 Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 213 Medel Daglösen Medeltemperatur ( C) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 213 Medel vid 9443 Filipstad Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 213 Medel vid 9443 Filipstad 149 Fredriksberg Medeltemperatur ( C) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 213 Medel Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 213 Medel

118 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 7. Väderförhållanden Temperatur ( C) jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Daglösen Åtorp Fredriksberg -1 Nederbörd (mm) 15 Daglösen Åtorp Fredriksberg 1 5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 114

119 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 8. Resultat Växtplankton BILAGA 8 Resultat från undersökning av växtplankton (Ingrid Hårding och Åsa Garberg, Medins Biologi AB) 115

120 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Övergripande resultat Växtplanktonundersökningen omfattade sjöarna Öjevettern och Lonnen. Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HaV 213) bedömdes båda sjöarna ha god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Det förekom dock ett antal trofiindikerande arter, vilket tyder på viss näringspåverkan. Mängden cyanobakterier (blågrönalger) har varit mycket liten i båda sjöarna vid de tidigare årens undersökningar, varför båda sjöarna fick bedömningen god status med avseende på näringspåverkan vid Medins expertbedömning. Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen var rikligt förekommande i båda sjöarna. Algen kan hos känsliga personer orsaka hudirritation vid bad och kan orsaka stora problem för vattenverk, eftersom den med sina slemtrådar kan sätta igen filter. Lonnen bedöms ur den aspekten som en mindre lämplig dricksvattentäkt och algen har sannolikt en negativ påverkan på badvattenkvaliteten i båda sjöarna. Vid årets provtagning var biomassan av Gonyostomum måttligt stor i Lonnen och liten i Öjevettern. Den ibland stora variationen i biomassa mellan åren beror till stor del på den varierande mängden av Gonyostomum (Figur 18). Totalbiomassa (mg/l) 1, Lonnen Öjevettern Gräns för måttlig status (m.a.p. biomassa) Figur 18. Totalbiomassa av växtplankton åren i Lonnen och åren i Öjevettern. Linjen anger gränsen mellan god och måttlig status med avseende på biomassa (Havs- och vattenmyndigheten 213). 116

121 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Förklaring av begrepp i växtplanktonbilagan Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter, HVMFS 213:19. Metoden för att klassificera näringsstatus beskrivs i HVMFS 213:19. För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna: 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet används i bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av: 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI-värdet kan teoretiskt variera mellan -3 (de mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (de mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal finns för cirka 35 oligtrofi- och cirka 6 eutrofiindikerande växtplanktonarter, vilka definieras i HVMFS 213:19. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i HVMFS 213:19. Kvoten varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (de mest näringsfattiga sjöarna) och 1 (de mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar Medins Biologi hänsyn till Naturvårdsverkets kriterier (1999), andra kriterier som kan vara relevanta (t.ex. Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet: O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, d.v.s. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5, där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). 117

122 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Resultat per lokal 31. Gullspångsälven, Lonnen Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 75 3,47 2,48 3,57 1,54 1, ###### ###### ###### ###### ######,16 1,,16 Nära neutralt God God Hög Måttlig Måttligt stor biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt God Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier Övriga Cyanobakterier,9 3,6 1% 4% 12 16, Rekylalger,19 7,8 5 6,7 Rekylalger Pansarflagellater,72 29, 4 5,3 Gonyostomum 8% Guldalger 4%,2 8, , Kiselalger,14 5, ,7 Ögonalger,7 2,9 3 4, Grönalger,4 1, ,7 Konjugater,,1 Pansar flagellater 2 2,7 Gonyostomum Konjugater 1, 4,5 29% 1 1,3 % Övriga,2,8 5 6,7 Grönalger Summa 2,48 1 Guldalger % Ögonalger 3% Kiselalger 6% 8% Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27): G G G Biomassa (mg/l) * Status avser årets värden Kommentar Sjön bedöms ha god ekologisk status med avseende på näringsämnen utifrån Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (213). Expertbedömningen ger också god status, men TPI var högt vilket tyder på en viss näringspåverkan. Mängden cyanobakterier var mycket liten och endast två potentiellt toxiska släkten förekom. Växtplanktonsamhället dominerades även 213 av algen Gonyostomum semen. Biomassan av Gonyostomum semen bedömdes som måttligt stor, vilket är tillräckligt stor för att vara potentiellt besvärsbildande. Sammanfattningsvis indikerar planktonsamhället måttligt näringsrikt och humösa förhållanden. Biomassan har var mycket stor 25 vilket berodde på förekomst av Gonyostomum. Algen dygnsvandrar i vattenmassan och dess biomassa kan skilja mycket beroende på när provtagningen sker. De mängder som har noterats av algen under årens lopp har varit så stora att det sannolikt kan leda till problem såväl vid infiltrationen av dricksvatten som för badande i sjön. Att mängden cyanobakterier i sjön är mycket liten är bra ur ett dricksvattenperspektiv. Antal taxa Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) ,5 1,5,5 Indikatortal Övriga Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier TPI Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 118

123 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 8. Resultat Växtplankton 37. Gullspångsälven, Öjevettern Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: / Klassning enligt HVMFS 213:19 Årsvärde Treårsmedel EK Status/surhetsklass * Artantal (surhetsklassning) Sammanvägd näringsstatus Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen (mg/l) 73 3,85 1,4,33,62, ,72 2,48,44,53,39 1,,24 Nära neutralt God God Hög God Liten biomassa Expertbedömning Surhetsklassning Näringsstatus Nära neutralt God Alggrupp Biomassans fördelning Biomassa på olika grupper Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier, Övriga Cyanobakterier,3 % 5 6,8 Rekylalger Gonyostomum 2%,19 18,4 Rekylalger 5 6,8 28% Pansarflagellater,5 4,8 18% 4 5,5 Guldalger,11 1, ,8 Kiselalger,2 19, ,2 Ögonalger,7 6,7 4 5% 5,5 Konjugater Grönalger 1%,9 9, 16 21,9 Konjugater,1,7 4 5,5 Guldalger Gonyostomum,29 27,9 11% 1 1,4 Övriga Grönalger 9%,2 1,9 7 9,6 Summa Ögonalger 1,4 1 Kiselalger % Pansarflagellater Jämförelse med tidigare år År: Sammanvägd näringsstatus (NV 27): G G G Biomassa (mg/l) % * Status avser årets värden Kommentar Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (213) ger sjön god ekologisk status och i expertbedömningen görs samma bedömning. Gonyostomum semen påträffades i en liten mängd var dock biomassan av arten större. Biomassan av Gonyostomum kan variera mycket mellan provtagningstillfällen, beroende på att arten rör sig upp och ner i vattenmassan under dygnet. Mängden cyanobakterier var mycket liten. Sammanfattningsvis bedöms sjön som mycket humusrik och måttligt näringsrik. Undersökningarna från 211 och 212 gav också god status och visade på nära neutrala förhållanden. Artsammansättningen var också liknande. Den stora biomassa år 212 berode på att Gonyostomum semen förekom i stor mängd i det årets prov. Antal taxa Arternas fördelning på indikatortal Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast) Övriga Indikatortal Gonyostomum Kiselalger Cyanobakterier Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast) H = Hög G = God M = Måttlig O = Otillfredsställande D = Dålig 119

124 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Artlistor 31. Gullspångsälven, Lonnen Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,3 Chroococcus sp. (<5 µm) - NÄGELI 1 12,1 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 1 99,2 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 1 35,1 Chroococcales obestämd kolonibildande art (1-2 µm) 2 15,4 Chroococcales obestämd kolonibildande art (2-5 µm) 1 36,1 Nostocales Dolichospermum crassum - (LEMMERM.) WACKLIN et al. 3 E 2 192,52 Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 2 145,1 Dolichospermum sp. rak - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. 2 I 1 21,15 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E 2 464,1 Planktolyngbya sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,5 Romeria sp. - KOCZWARA E 4 557,3 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 118,53 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 31,46 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 12,1 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 718,67 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 3 118,26 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 12,2 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 1 6,2,1 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2,7,12 Peridinium willei - HUITFELD-KAAS I 2 22,694 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 2 99,1 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 4,,1 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 1 6,2,3 Dinobryon crenulatum - W: & G.S. WEST -2 O 1 6,2,1 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 2 12,1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 2 43,7 Mallomonas caudata - IWANOFF I 1 3,1,7 Mallomonas crassisquama - (ASMUND) FOTT I 2 25,45 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 19,23 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 3 111,1 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 12,6 Synura sp. - EHRENBERG I 1 6,2,2 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 2 1,7,5 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 31,4 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 1 3,7,13 Aulacoseira cf. tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 2 5,5 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 2 43,19 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 1 1,7,1 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 31,28 Aulacoseira sp. (15-2 µm) - THWAITES I 1,7,3 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 3 74,13 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 31,37 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2,7,4 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 3 8,13 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 6,7,3 Ulnaria sp. - (KÜTZ.) COMPÈRE 1,3,2 12

125 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Fortsättning. 31 Lonnen 31. Gullspångsälven, Lonnen Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 2 1,3,15 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 2 19,8 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 2 12,48 CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 3 68,2 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 31,3 Dimorphococcus lunatus - A. BRAUN 1 E 1 5,3,1 Koliella sp. - HINDÁK 3 74,1 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 2 19,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 12,1 Monoraphidium mirabile - (W. & G.S. WEST) PANKOW 2 25,4 Oocystis sp. - BRAUN I 2 5,2 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 1 12,11 Stauridium tetras - (EHRENBERG) E. HEGEWALD * 2 E 1 3,1,3 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 1 1,3,5 Scenedesmus spp. - MEYEN E 3 142,3 Selenastrum sp. - REINSCH E 1 5,1 Siderocelis sp. - (NAUMANN) FOTT 1 6,2,1 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 5,2 Övrigt Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1,3,3 Chlorophyta obestämda klotformiga 1 12,1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2,7,4 Closterium sp. - NITSCH ex RALFS I 1,3,2 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O ,4 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY ,6 Goniochloris sp. - GEITLER 1 3,1,6 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 43,3 Pseudostaurastrum sp. - CHODAT I 1,3,2 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 99,2 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 121

126 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 8. Resultat Växtplankton 37. Gullspångsälven, Öjevettern Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -1 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 2 996,1 Cyanonephron styloides - HICKEL E 1 353,1 Cyanonephron sp. - HICKEL E 1 526,5 Merismopedia tenuissima - LEMMERMANN -2 I 1 198,5 Nostocales Dolichospermum sp. böjd - (RALFS ex BOR. & FLAH.) WACKLIN et al. I 1 4,,4 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 3 13,58 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 56,82 Katablepharis ovalis - SKUJA I 2 31,1 Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 4 396,37 Rhodomonas lacustris - PASCHER & RUTTNER -1 I 2 56,12 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (<1 µm) - STEIN -3 I 2 12,2 Gymnodinium sp. (1-2 µm) - STEIN I 1 6,2,1 Gymnodinium sp. (2-4 µm) - STEIN I 2 2,,1 Peridinium inconspicuum - LEMMERMANN -1 O 2 19,28 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Bitrichia chodatii - (REVERDIN) HOLLANDE -2 O 1 6,2,1 Chrysidiastrum catenatum - LAUTERBORN -2 I 1 1,3,2 Chrysococcus sp. - KLEBS -2 I 3 111,11 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 2 5,3,1 Dinobryon borgei - IMHOF -2 I 2 12,1 Dinobryon divergens - IMHOF I 2 5,7,2 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 2 12,1 Mallomonas akrokomos - RUTTNER -2 I 1 6,2,1 Mallomonas crassisquama - (ASMUND) FOTT I 2 19,37 Mallomonas sp. (1-2 µm) - PERTY I 2 12,15 Pedinellaceae (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 2 19,14 Spiniferomonas sp. - TAKAHASHI -2 I 2 25,13 Synura sp. - EHRENBERG I 2 31,12 BACILLARIOPHYTA (kiselalger) Coscinodiscophyceae Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 3 4,3,1 Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER -2 O 2 25,3 Aulacoseira cf. tenella - (NYGAARD) SIMONSEN 2 25,2 Aulacoseira sp. (alpigena/distans) - THWAITES I 2 62,27 Aulacoseira sp. (<5 µm) - THWAITES I 1 6,,1 Aulacoseira sp. (5-1 µm) - THWAITES I 2 17,8 Aulacoseira sp. (15-2 µm) - THWAITES I 1 5,3,21 Coscinodiscophyceae (<1 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 62,11 Coscinodiscophyceae (1-2 µm) - ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 25,13 Urosolenia eriensis - (H.L. SMITH) ROUND & R.M. CRAWFORD I 2 19,5 Urosolenia longiseta - (ZACHARIAS) EDLUND & STOERMER O 4 644,18 Bacillariophyceae Asterionella formosa - HASSALL I 2 2,7,2 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - GRUNOW I 2 4,,4 Bacillariophyceae (5-1 µm) - HAECKEL I 2 2,7,1 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 2,7,12 Phacus longicauda - (EHRENBERG) DUJARDIN 3 E 1,3,6 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 1 6,2,3 Trachelomonas sp. (15-2 µm) - EHRENBERG 3 E 2 12,48 122

127 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Fortsättning. 37 Öjevettern 37. Gullspångsälven, Öjevettern Lokalkoordinater: / (RT9) RAPPORT Nivå: -1 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN1524:26 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/ Åsa Garberg Frekv. Längd*1³ Antal*1³ Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CHLOROPHYTA (grönalger) Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 2 37,2 Crucigenia tetrapedia - (KIRCHNER) W. & G. S. WEST * I 2 12,3 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 198,3 Mucidosphaerium pulchellum - (WOOD) C.BOCK, PRÖSCH. & KRIENITZ 1 I 1 99,6 Koliella sp. - HINDÁK 3 15,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 3 173,13 Oocystis sp. - BRAUN I 2 56,16 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 1 6,2,6 Planktosphaeria gelatinosa - G. M. SMITH 2 12,11 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 1 12,4 Scenedesmus cf. sempervirens - CHODAT E 1 25,2 Scenedesmus sp. (annan) - MEYEN E 2 5,2 Scenedesmus spp. - MEYEN E 2 118,2 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 2 62,3 Tetrastrum triangulare - (CHODAT) KOMAREK E 1 6,2,1 Övrigt Chlorophyta obestämda klotformiga 2 198,21 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 1,,1 Cosmarium sp. - RALFS O 2 12,3 Staurastrum sp. - (MEYEN) RALFS I 2 12,4 Staurodesmus cf. mamillatus - (NORDSTEDT) TEILING O 1,3,1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 4 2,289 ÖVRIGA Centritractus belonophorus - (SCHMIDLE) LEMMERMANN 1,3,1 Chrysochromulina parva - LACKEY ,7 Elakatothrix sp. - WILLE I 1 12,2 Gyromitus cordiformis - SKUJA 2 12,5 Monomastix sp. - SCHERFFEL 2 12,1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 3 15,2 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 2 19,5 * = räknade som kolonier Mätosäkerhet för volymsbestämning = 5 % Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 123

128 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 8. Resultat Växtplankton Lokalbeskrivningar 31. Gullspångsälven, Lonnen Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Gullspångsälven Kommun: Karlskoga Lokalnummer: 31 Top. karta: - Lokalnamn: Lonnen Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/ J. Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 13:3 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 9 Vattentemperatur (,5m): 17,8 C Grumlighet: - Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: - Språngskiktets läge: - m Trofinivå: - Siktdjup m vattenkikare: 2,1 m Väderlek: - Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: Lonnen Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -5 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 1 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): - Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Gullspångsälven, Öjevettern Vattenområdesuppgifter Län: 17 Värmland Sjö/vattendrag: Gullspångsälven Kommun: Karlskoga Lokalnummer: 37 Top. karta: 1E NV Lokalnamn: Öjevettern Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / (RT9) Provtagningsuppgifter Provtagare: M. Andersson/ J. Nilsson Datum: Organisation: ALcontrol AB Tid på dygnet: 14:35 Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 16 Vattentemperatur (,5m): 18 C Grumlighet: - Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: - Språngskiktets läge: 1 m Trofinivå: - Siktdjup m vattenkikare: 2 m Väderlek: molnigt Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: Öjevettern Kvalitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -1 Kvantitativ metod: SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning Typ av hämtare: Rambergsrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): nej Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt

129 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger BILAGA 9 Resultat från undersökning av kiselalger år 213 (Amelie Jarlman och Iréne Sundberg, Medins Biologi AB) 125

130 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Övergripande resultat En kort rapport för varje provtagningslokal med samtliga resultat från perioden , artlistor med antalet räknade skal av olika kiselalgsarter och index för år 213, tabell med andelen och typerna av missbildade kiselalgsskal samt fullständiga lokalbeskrivningar redovisas sist i denna bilaga. IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Timsälven Lokalerna 3511 Lersjön, 3416 Daglösen norra, 3412 Daglösen centrala, 391 Östersjön och 373 Öjevettern tillhörde år 213 klass 1, hög status (Tabell 13). I samtliga fall var IPS-indexet högt ( 19), mängden näringskrävande kiselalger (TDI) liten och andelen föroreningstoleranta former (% PT) mycket liten. Lokalerna 351 Ullvettern och 321 Alkvettern hamnade i klass 2, god status (Tabell 13). I båda sjöarna var mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (% PT) svagt förhöjda, vilket stämmer med klassningen god status. Tabell 13. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS med stödparametrarna TDI och % PT, statusklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) samt andelen missbildade kiselalgsskal vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213 Nr Vattendrag Timsälven: Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-2) IPS-klass TDI (-1) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status 3511 Lersjön 45 3,6 19, 1 24,6 1, Hög, Daglösen norra 26 1,2 19,7 1 25, 1, Hög, 3412 Daglösen centrala 36 1,9 19,6 1 24,9 1 1, Hög,6 391 Östersjön 35 2,8 19,2 1 25,7 1, Hög,7 373 Öjevettern 46 2,7 19,1 1 3, 1, Hög,7 351 Ullvettern 58 4,4 16,8 2 45, , God, 321 Alkvettern 78 5,4 16,1 2 47, , God,7 Svartälven: 2551 Lesjön 37 3,1 18,1 1 33, 1, Hög, Bredreven 43 3,9 19,5 1 18,5 1, Hög,2 Gullspångsälven: 121 Skagerholmsån 46 4,2 18,8 1 15,9 1 3, Hög,7 113 Skagern 31 2,8 17,9 1 33,1 1, Hög, Missbildade skal (%) 126

131 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Svartälven Lokalerna 2551 Lesjön och 2533 Bredreven hamnade år 213 båda i klass 1, hög status (Tabell 13), men båda sjöarna var mer eller mindre surhetspåverkade (se nedan). Gullspångsälven Kiselalgsindexen vid lokalerna 121 Skagersholmsån och 113 Skagern motsvarade år 213 klass 1, hög status (Tabell 13). Lokal 113 Skagern låg dock relativt nära gränsen mot god status. Jämförelse med tidigare undersökningar Samtliga lokaler har även undersökts åren 211 och 212 (Figur 19, Tabell 15). Lokalerna 3511 Lersjön, 3416 Daglösen norra, 3412 Daglösen centrala, 391 Östersjön, 373 Öjevettern, 2551 Lesjön, 2533 Bredreven, 121 Skagersholmsån och 113 Skagern hamnade alla tre åren i klass 1, hög status. Station 351 Ullvettern bedömdes ha god status åren 211 och 213, men hög status år 212. Treårsmedelvärdet för Ullvettern motsvarar god status, men det ligger mycket nära gränsen mot hög status. Vid lokal 321 Alkvettern visade IPS-indexet klass 2, god status, hela treårsperioden. 2 IPS klass 1 klass klass 3 1 klass 4 8 klass Figur 19. Kiselalgsindexet IPS (staplar) vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde åren Linjerna visar gränserna mellan de olika statusklasserna. Namnen på de olika provplatserna framgår av Tabell 13. ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framförallt för att bedöma surheten i vattendrag med phvärden lägre än 7. Vid höga ph-värden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph-värden (Andrén & Jarlman 28). 127

132 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Timsälven Alla lokalerna i Timsälven hade år 213 alkaliska förhållanden (årsmedelvärde för ph över 7,3) 3416 Daglösen norra, 3412 Daglösen centrala, 391 Östersjön, 373 Öjevettern och 351 Ullvettern eller nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) 3511 Lersjön och 321 Alkvettern det vill säga ingen surhetspåverkan förelåg (Tabell 14). Svartälven Lokal 2551 Lesjön hamnade år 213 i sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit lägre än 5,6 (Tabell 14). Lokal 2533 Bredreven klassades som måttligt sur, det vill säga årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4. Gullspångsälven Lokal 121 Skagersholmsån bedömdes år 213 ha måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum lägre än 6,4), medan lokal 113 Skagern hade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara över 7,3 (Tabell 14). Tabell 14. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Nr Vattendrag Timsälven: ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 3511 Lersjön 42,2 1, ,87 2 Nära neutralt 3416 Daglösen norra 86,1, ,16 1 Alkaliskt 3412 Daglösen centrala 74,2, ,3 1 Alkaliskt 391 Östersjön 6,4, ,1 1 Alkaliskt 373 Öjevettern 64,8, ,19 1 Alkaliskt 351 Ullvettern 29,5, ,62 1 Alkaliskt 321 Alkvettern 14,4 1, ,94 2 Nära neutralt Svartälven: 2551 Lesjön,4 17, ,83 4 Surt 2533 Bredreven 13,5 19, ,89 3 Måttligt surt Gullspångsälven: 121 Skagerholmsån 18,3 32, ,75 3 Måttligt surt 113 Skagern 49,7, , 1 Alkaliskt 128

133 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Jämförelse med tidigare undersökningar Samtliga lokaler har även undersökts åren 211 och 212 (Figur 2, Tabell 16). Lokalerna 3511 Lersjön och 321 Alkvettern hamnade i nära neutrala förhållanden samt lokalerna 3412 Daglösen centrala och 113 Skagern i alkaliska förhållanden alla tre åren Stationerna 3416 Daglösen norra, 391 Östersjön, 373 Öjevettern och 351 Ullvettern har haft ACID-index som motsvarar alkaliska eller nära neutrala förhållanden under treårsperioden. Treårsmedelvärdena för perioden visade alkaliska förhållanden i 3416 Daglösen norra, 373 Öjevettern och 351 Ullvettern respektive låg precis på gränsen till alkaliska förhållanden i 391 Östersjön. Lokal 2551 Lesjön hamnade i måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) år 211 och i sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6) åren 212 och 213. Treårsmedelvärdet motsvarade måttligt sura förhållanden, men det ligger relativt nära gränsen mot sura förhållanden. Vid lokal 2533 Bredreven motsvarade ACID-indexet sura förhållanden år 211, men måttligt sura förhållanden åren Treårsmedelvärdet visade här sura förhållanden, dock relativt nära gränsen mot måttligt surt. Lokal 121 Skagersholmsån hade alla tre åren måttligt sura förhållanden. ACID 9 8 alkaliskt 7 6 nära neutralt 5 måttligt surt 4 3 surt 2 1 mycket surt Figur 2. Surhetsindexet ACID (staplar) vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde åren Linjerna visar gränserna mellan de olika surhetsklasserna. Namnen på de olika provplatserna framgår av Tabell 14. Missbildade kiselalgsskal Inga anmärkningsvärda mängder av missbildade kiselalgsskal noterades i Gullspångsälvens avrinningsområde år 213. Vid alla lokalerna var andelen missbildade kiselalgsskal mindre än 1 % (Tabell 13), vilket motsvarar ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Små andelar missbildade kiselalgsskal (1,2-1,6 %) noterades år 211 vid lokalerna 3511 Lersjön och 3412 Daglösen centrala samt år 212 vid lokal 391 Östersjön, 2551 Lesjön och 121 Skagerholmsån (Tabell 15), vilket skulle kunna tyda på en svag påverkan. 129

134 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning. År 213 var det endast lokal 3416 Daglösen norra som hade en mycket låg diversitet (Tabell 13). Detta berodde på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, utgjorde 86 % av kiselalgssamhället. Dessa arter kan också vara så kallade primärkolonisatörer och gynnas om det förekommit vattenståndsfluktuationer på lokalen (torrläggning av stenar vid lågt vattenstånd alternativt omlagring vid högt vattenstånd). Antalet räknade arter var högt (>6 stycken) vid lokal 321 Alkvettern och relativt högt vid lokal 351 Ullvettern, det vill säga på de två lokalerna som bedömdes ha god status (Tabell 13). Vid denna undersökning var arter som huvudsakligen förekommer i mer eller mindre näringsfattiga vatten vanligast förekommande, framförallt Achnanthidium linearioides, Achnanthidium minutissimum (group II), Brachysira neoexilis, Stauroforma exiguiformis och Tabellaria flocculosa, men även Encyonopsis subminuta, Fragilaria gracilis, Navicula notha, Psammothidium abundans, Psammothidium chlidanos och Psammothidium didymum. Kiselalgssläktet Eunotia finns framförallt i näringsfattiga och sura vatten. År 213 noterades de största andelarna vid lokalerna 121 Skagersholmsån (32 %), 2533 Bredreven (2 %) och 2551 Lesjön (18 %). De vanligaste arterna var Eunotia minor (Figur 21) i Skagersholmsån och Lesjön samt Eunotia incisa (Figur 21). i Bredreven. Figur 21. Eunotia minor och Eunotia incisa (foto: Amelie Jarlman, Medins Biologi AB). 13

135 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Tabell 15. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS med stödparametrarna TDI och %PT, statusklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4), EK-värde samt andelen missbildade kiselalgsskal vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde åren Artantal Diversitet IPS (1-2) IPS Klass Nr Punkt År 3511 Lersjön ,4 18,8 1 25,6 1 4, Hög,96 1, Lersjön ,3 19,5 1 23,8 1 1, Hög,99, Lersjön ,6 19, 1 24,6 1, Hög,97, Daglösen norra ,2 19, 1 27,9 1 1, Hög,97, 3416 Daglösen norra ,1 19,4 1 26, 1, Hög,99, Daglösen norra ,2 19,7 1 25, 1, Hög 1,, 3412 Daglösen centrala ,4 19,3 1 27,2 1, Hög,98 1, Daglösen centrala ,5 19,8 1 24,3 1, Hög 1,1, Daglösen centrala ,9 19,6 1 24,9 1 1, Hög 1,,6 391 Östersjön ,9 19,2 1 24,8 1, Hög,98, 391 Östersjön ,3 19,4 1 26,1 1, Hög,99 1,2 391 Östersjön ,8 19,2 1 25,7 1, Hög,98,7 373 Öjevettern ,5 19,4 1 26,3 1, Hög,99,4 373 Öjevettern ,5 18,9 1 28,4 1 2, Hög,96,7 373 Öjevettern ,7 19,1 1 3, 1, Hög,97,7 351 Ullvettern ,9 16,8 2 37,4 1 6, God,86,2 351 Ullvettern ,7 18,5 1 28,4 1 1, Hög,94,2 351 Ullvettern ,4 16,8 2 45, , God,86, 321 Alkvettern ,3 16,6 2 37,4 1 5, God,85,2 321 Alkvettern , 17,4 2 37,3 1 6, God,89,5 321 Alkvettern ,4 16,1 2 47, , God,82, Lesjön ,8 18,7 1 23,3 1 3, Hög,95, 2551 Lesjön ,3 18,8 1 2, 1 1, Hög,96 1, Lesjön ,1 18,1 1 33, 1, Hög,92, Bredreven ,1 19,9 1 9,4 1, Hög 1,2, Bredreven , 19,3 1 18,7 1 1, Hög,98, Bredreven ,9 19,5 1 18,5 1, Hög 1,,2 121 Skagerholmsån ,5 17,8 1 26,3 1 1, Hög,91, 121 Skagerholmsån ,7 18,4 1 16,8 1 2, Hög,94 1,6 121 Skagerholmsån ,2 18,8 1 15,9 1 3, Hög,96,7 113 Skagern ,5 19,2 1 27, 1 2, Hög,98,5 113 Skagern ,4 19,1 1 26, 1 1, Hög,97, 113 Skagern ,8 17,9 1 33,1 1, Hög,91, TDI (-1) TDI Klass %PT %PT Klass Statusklass Status EK-värde Missbildade skal % 131

136 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Tabell 16. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) vid lokaler i den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde åren I tabellen redovisas också de parametrar som ingår vid uträkningen av ACID ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Nr Punkt År ACID 3511 Lersjön ,3 5, ,96 Nära neutralt 3511 Lersjön ,9 4, ,49 Nära neutralt 3511 Lersjön ,2 1, ,87 Nära neutralt 3416 Daglösen norra ,2 1, ,31 Nära neutralt 3416 Daglösen norra ,7 1, ,69 Alkaliskt 3416 Daglösen norra ,1, ,16 Alkaliskt 3412 Daglösen centrala ,8, ,75 Alkaliskt 3412 Daglösen centrala 212 8,8 1, ,69 Alkaliskt 3412 Daglösen centrala ,2, ,3 Alkaliskt 391 Östersjön ,2 4, ,27 Nära neutralt 391 Östersjön 212 7,6, ,9 Alkaliskt 391 Östersjön 213 6,4, ,1 Alkaliskt 373 Öjevettern ,7, ,78 Alkaliskt 373 Öjevettern ,7, ,45 Nära neutralt 373 Öjevettern ,8, ,19 Alkaliskt 351 Ullvettern ,1 1, ,33 Nära neutralt 351 Ullvettern ,5 1, ,7 Alkaliskt 351 Ullvettern ,5, ,62 Alkaliskt 321 Alkvettern ,4 1, ,92 Nära neutralt 321 Alkvettern , 1, ,97 Nära neutralt 321 Alkvettern ,4 1, ,94 Nära neutralt 2551 Lesjön ,7 9, ,55 Måttligt surt 2551 Lesjön 212, 26, ,62 Surt 2551 Lesjön 213,4 17, ,83 Surt 2533 Bredreven 211, ,4 Surt 2533 Bredreven ,3 15, ,77 Måttligt surt 2533 Bredreven ,5 19, ,89 Måttligt surt 121 Skagerholmsån ,1 18, ,3 Måttligt surt 121 Skagerholmsån , ,6 Måttligt surt 121 Skagerholmsån , ,75 Måttligt surt 113 Skagern ,8, ,82 Alkaliskt 113 Skagern 212 6,9, ,29 Alkaliskt 113 Skagern ,7, , Alkaliskt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) Surhetsklass 132

137 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Förklaring till resultat per lokal Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning av provtagningsplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Handbok 27:4) enligt: 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (handbok 27:4) enligt: 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt Samtliga lokalfoton är från 212 års provtagning. 133

138 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Resultat per lokal Lersjön, badplats SV Finnshyttan Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Filipstad Vattennivå: låg Koordinater: /14741 (RT9) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,3 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: mellan bryggorna Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 424 IPS: 19, (klass 1) Antal räknade taxa: 45 TDI: 24,6 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,59 % PT:,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,97 (klass 1) ACID: 6,87 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Lersjön motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 19,5 19, ,6 23,8 24, ,2 1,1, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,1 1 24,7 1 2, 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 211 5,96 Nära neutralt 212 6,49 Nära neutralt ,87 Nära neutralt Treårsmedelvärde ,44 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet motsvarade alla tre åren hög status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var något högre år 211 än , men skillnaden är inte anmärkningsvärd. Surhetsindexet ACID visade hela perioden nära neutrala förhållanden (medel-ph 6,5-7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal var något högre år 211 (1,4 % mot,4 % 212 och,7 % 213) och tydde då eventuellt på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller något liknande. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

139 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Daglösen norra, vid Stensta Län: 17 Värmland Beskuggning: saknas Kommun: Filipstad Vattennivå: låg Koordinater: /14895 (RT9) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,6 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: höger om bryggan Resultat index och klassning Antal räknade skal: 49 IPS: 19,7 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 26 TDI: 25, (klass 1) Diversitet: 1,16 % PT:,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1, (klass 1) ACID: 8,16 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT I norra Daglösen motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Diversiteten var låg beroende på att 86 % av samhället utgjordes av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Dessa arter kan också vara s.k. primärkolonisatörer och gynnas om det förekommit fluktuationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhålladen, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 19,4 19, ,9 26, 25, ,8,5, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,4 1 26,3 1 1, 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 211 7, , ,16 Treårsmedelvärde Nära neutralt Alkaliskt Alkaliskt ,72 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet motsvarade klass 1, hög status alla tre åren. Achnanthidium minutissimum (group II) var vanligt förekommande även 211 och 212, men artgruppen utgjorde en större del av kiselalgssamhället 213. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 211 (årsmedel-ph 6,5-7,3) samt alkaliska förhållanden (årsmedel-ph över 7,3). Treårsmedelvärdet hamnar i alkaliska förhållanden. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % alla tre åren. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

140 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Daglösen centrala, vid Påland Län: 17 Värmland Beskuggning: saknas Kommun: Filipstad Vattennivå: låg Koordinater: /14124 (RT9) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,7 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: vänster om bryggorna Resultat index och klassning Antal räknade skal: 465 IPS: 19,6 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 36 TDI: 24,9 (klass 1) Diversitet: 1,94 % PT: 1,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1, (klass 1) ACID: 8,3 (klass 1) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i centrala Daglösen motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Diversiteten var relativt låg beroende på att kiselalgssamhället till 74 % utgjordes av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Dessa arter anses också vara s.k. primärkolonisatörer och kan gynnas om det förekommit fluktuationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,3 19,8 19, ,2 24,3 24, ,7, 1, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,6 1 25,4 1,7 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 211 7, , ,3 Treårsmedelvärde Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt ,82 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Kiselalgssamhället visade hög status och alkaliska förhållanden i centrala Daglösen hela perioden Artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) har hela tiden dominerat i kiselalgssamhället. Andelen missbildade kiselalgsskal var något högre år 211 (1,3 % mot,5 % 212 och,6 % 213) och tydde då eventuellt på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller något liknande. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

141 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger 391. Östersjön, vid Riddarnäset Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Storfors Vattennivå: låg Koordinater: 66975/14142 (RT9) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,8 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: höger om bryggorna samt mellan bryggorna Resultat index och klassning Antal räknade skal: 447 IPS: 19,2 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 35 TDI: 25,7 (klass 1) Diversitet: 2,76 % PT:,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,98 (klass 1) ACID: 8,1 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT Östersjön vid Riddarnäset hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Den vanligaste arten var Achnanthidium minutissimum (group II), som förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 19,4 19, ,8 26,1 25, ,7,5, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,3 1 25,5 1,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,27 8,9 8, Nära neutralt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde ,49 2 Nära neutralt mycket nära alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet var i stort sett detsamma åren Både 212 och 213 dominerade Achnanthidium minutissimum (group II; ca 6-7 %). År 211 var de mer eller mindre surhetstoleranta arterna Tabellaria flocculosa och Brachysira neoexilis något mer framträdande i kiselalgssamhället än de senare åren. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3) år 211, men alkaliska förhållanden 212 och 213. Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutrala förhållanden, men mycket nära gränsen mot alkaliskt. Andelen missbildade kiselalgsskal var % år 211, men 1,2 % år 212 (ev. svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). År 213 var andelen mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

142 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger 373. Öjevettern, nordväst om Släbråten Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Storfors Vattennivå: låg Koordinater: / (RT9) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,9 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: vänster om brygga Resultat index och klassning Antal räknade skal: 418 IPS: 19,1 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 46 TDI: 3, (klass 1) Diversitet: 2,68 % PT:,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,97 (klass 1) ACID: 8,19 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ALKALISKT IPS-indexet i Öjevettern motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Kiselalgssamhället dominerades (65 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.) Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 18,9 19, ,3 28,4 3, 1 1 1, 2,5, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,1 1 28,3 1,9 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,78 7, Alkaliskt Nära neutralt nära alkaliskt 213 8,19 1 Alkaliskt Treårsmedelvärde ,8 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Öjevettern bedömdes ha hög status hela perioden Surhetsmässigt hamnade lokalen i alkaliska förhållanden 211 och 213 samt i nära neutrala förhållanden 212. Det sistnämnda indexvärdet låg dock nära gränsen mot alkaliskt. Treårsmedelvärdet motsvarar alkaliska förhållanden (årsmedel-ph över 7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % alla tre åren. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

143 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger 351. Ullvettern, norr om Granviken Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Karlskoga Vattennivå: låg Koordinater: / (RT9) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 12,4 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: strand vänster om brygga Resultat index och klassning Antal räknade skal: 47 IPS: 16,8 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 58 TDI: 45,4 (klass 2-3) Diversitet: 4,44 % PT: 2,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,86 (klass 2) ACID: 7,62 (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Ullvettern norr om Granviken hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var svagt förhöjd, vilket stämmer med klassningen god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var liten. Antalet räknade arter var relativt högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än %. ALKALISKT Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 18,5 16, ,4 28,4 45, ,3 1,6 2, God status Hög status God status Treårsmedelvärden ,4 2 37,1 1 3,6 1-2 God status mycket nära hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,33 8,7 7, Nära neutralt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde ,67 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Ullvettern hamnade åren 211 och 213 i god status, men i hög status 212. Den största skillnaden i samhället var att artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) var vanligare 212 (66 %) än de andra åren (28 resp. 3 %). Treårsmedelvärdet motsvarar god status, men det ligger mycket nära gränsen mot hög status. Det verkar alltså som lokalen ligger i gränslandet mellan dessa två klasser. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3) 211 respektive alkaliska förhållanden 212 och 213. Treårsmedelvärdet hamnar i alkaliska förhållanden (årsmedel-ph över 7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % åren (ingen/obetydlig påverkan) och % 213. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

144 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger 321. Alkvettern, vid Lunedet Län: 17 Värmland Beskuggning: <5 % Kommun: Karlskoga Vattennivå: låg Koordinater: /14215 (RT9) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 12 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 5 m nedströms bro Resultat index och klassning Antal räknade skal: 423 IPS: 16,1 (klass 2) GOD STATUS Antal räknade taxa: 78 TDI: 47,6 (klass 2-3) Diversitet: 5,38 % PT: 8,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,82 (klass 2) ACID: 6,94 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Alkvettern motsvarade klass 2, god status. Både mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjda, vilket stämmer med klassningen god status. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.) Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,6 2 37,4 1 5,6 1-2 God status ,4 2 37,3 1 6,8 1-2 God status mycket nära hög status ,1 2 47, ,7 1-2 God status Treårsmedelvärden ,7 2 4, , 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,92 6,97 6, Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde ,94 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen hamnade alla tre åren i klass 2, god status, men indexvärdet låg mycket nära klass 1, hög status, år 212. Treårsmedelvärdet visar god status, vilket stämmer med att både mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjda. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (medel-ph 6,5-7,3) hela perioden. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % vid alla tre provtagningstillfällena. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

145 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Lesjön, norr om Lesjöfors Län: 17 Värmland Beskuggning: saknas Kommun: Filipstad Vattennivå: låg Koordinater: /14875 (RT9) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,2 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: strandkant Resultat index och klassning Antal räknade skal: 447 IPS: 18,1 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 37 TDI: 33, (klass 1) Diversitet: 3,9 % PT:, (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,92 (klass 1) ACID: 3,83 (klass 4) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) SURT Lesjön norr om Lesjöfors hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var svagt förhöjd, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var %. Surhetsindexet ACID visade sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum varit lägre än 5,6. Andelen missbildade skal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 18,8 18, ,3 2, 33, ,4 1,2, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,5 1 25,4 1 1,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,55 3,62 3, Måttligt surt Surt Surt Treårsmedelvärde ,33 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lesjön hade hög status alla tre åren, men var mer eller mindre surhetspåverkad. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden 211 (medel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4) men sura förhållanden 212 och 213 (medel-ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6). Treårsmedelvärdet hamnade i måttligt surt, men relativt nära gränsen mot surt. Det surhetståliga släktet Eunotia utgjorde ca 1 % av samhället 211, 27 % år 212 samt 18 % 213. Artkomplexet Achnanthidium minutissimum, som framför allt förekommer under mer neutrala förhållanden, utgjorde 22 % av samhället 211, men % år 212 och,4 % 213. Andelen missbildade skal var % år 211, 1,2 % (ev. svag påverkan) 212 respektive,9 % år 213. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

146 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Bredreven, vid Stärnfors Län: 17 Värmland Beskuggning: 5-5 % Kommun: Filipstad Vattennivå: låg Koordinater: / (RT9) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 11,4 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: strandkant 3 m innan dammen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 421 IPS: 19,5 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 43 TDI: 18,5 (klass 1) Diversitet: 3,9 % PT:, (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 1, (klass 1) ACID: 4,89 (klass 3) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Bredreven vid Stärnfors motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) %. De vanligast förekommande arterna var Achnanthes linearioides, Tabellaria flocculosa, Achnanthidium minutissimum (group II), Eunotia incisa och Brachysira neoexilis, av vilka T. flocculosa, E. incisa och B. neoexilis är surhetståliga. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,9 19,3 19, ,4 18,7 18, , 1,4, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,6 1 15,5 1,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,4 4,77 4, Surt Måttligt surt Måttligt surt Treårsmedelvärde ,2 4 Surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen tillhörde alla tre åren klass 1, hög status. Surhetsindexet ACID var lägre 211 sura förhållanden än Treårsmedelvärdet hamnar i sura förhållanden (medel-ph 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6), men det ligger relativt nära gränsen mot måttligt surt. Andelen av det surhetståliga släktet Eunotia var 56 % år 211, medan det utgjorde 15 % år 212 och 2 % 213. Andelen missbildade kiselalgsskal var hela perioden mindre än 1 %. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

147 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger 121. Skagersholmsån Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: <5 % Kommun: Laxå Vattennivå: låg Koordinater: / (RT9) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: färgat Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 12,4 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 2 m uppströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 421 IPS: 18,8 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 46 TDI: 15,9 (klass 1) Diversitet: 4,19 % PT: 3,1 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,96 (klass 1) ACID: 4,75 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIGT SURT Skagerholmsån hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, liksom andelen föroreningstoleranta former (%PT). Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Det surhetståliga släktet Eunotia utgjorde 32 % av kiselalgssamhället och E. minor och E. meisteri var de vanligaste arterna. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 1 26,3 1 1,8 1-2 Hög status nära god status ,4 18, ,8 15, ,3 3, Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,3 1 19,7 1 2,4 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) , 4,6 4, Måttligt surt Måttligt surt Måttligt surt Treårsmedelvärde ,78 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet visade hög status alla tre åren. Treårsmedelvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Surhetsindexet ACID motsvarade hela perioden måttligt sura förhållanden. Andelen deformerade skal var % år 211, något högre (1,6 %) år 212 samt,7 % år Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

148 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger 113. Skagern, vid Rönningarna Län: 14 Västra Götaland Beskuggning: saknas Kommun: Gullspång Vattennivå: låg Koordinater: /14185 (RT9) Vattenhastighet: stilla Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: M. Andersson Vattenfärg: klart Organisation: Alcontrol AB Vattentemperatur: 12,5 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: vid brygga Resultat index och klassning Antal räknade skal: 431 IPS: 17,9 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 31 TDI: 33,1 (klass 1) Diversitet: 2,84 % PT:,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,91 (klass 1) ACID: 8, (klass 1) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS-indexet i Skagern vid Rönningarna motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var svagt förhöjd och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Samhället dominerades (5 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var %. ALKALISKT Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,2 19,1 17, , 26, 33, , 1,6, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,7 1 28,7 1 1,5 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,82 8,29 8, Alkaliskt Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde ,4 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexresultaten i Skagern var i stort sett desamma 211 och 212, medan IPS-indexet var något lägre 213. Lokalen hamnade dock i hög status och alkaliska förhållande alla tre åren. Andelen missbildade skal var 211 mindre än 1 % samt % år 212 och 213. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

149 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning. S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder att arten är föroreningstolerant och 5 betyder att arten är föroreningskänslig. V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator. ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan). Antal skal = antal räknade skal av varje art. Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför), men inte med säkerhet tillhör den angivna arten. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph-värde < 5,5 Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värden < 7 Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värden omkring 7 Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph-värden > 7 Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph-värden > 7 Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum. Deformerade (%) = andelen deformerade, d.v.s. missbildade, skal. Medelbredd ADMI (µm) = medelbredd av 1-2 individer ur artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI). Artgruppen är indelad i tre olika grupper med olika medelbredd, som alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra (ADM1: <2,2 µm, ADMI: 2,2-2,8 µm, ADM3: >2,8 µm). ADM1 brukar förekomma i näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM3 finns i näringsrika och förorenade vatten, medan ADMI förekommer i övriga vatten. 145

150 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Artlistor Lersjön, badplats SV Finnshyttan Lokalkoordinater: /14741 (RT9) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, 1 3 2,5 Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,7 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, 2 4 2,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, 1 2 4,9 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, 1 4 2,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, 1 3 2,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,5 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, 2 2 2,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,4 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 2,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Encyonopsis descripta (Hustedt) Krammer EDES 5, 2 1,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 2 2 4,9 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, 2 2 2,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, 2 3 3,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, 1 3 1,2 Gomphonema varioreduncum Jüttner, Ector, Reichardt, Van de Vijver & Cox GVRD 5, ,5 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, 1 4 1,2 Hippodonta sp. HIPS 4, 1 2,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, 2 2 1,2 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,9 Navicula pseudolanceolata Lange-Bertalot NPSL 5, 2 2 2,5 Neidium ampliatum (Ehrenberg) Krammer NEAM 5, 3 3 1,2 Neidium sp. NESP 4,5 1 1,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, 1 3 1,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, 2 3 4,9 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 3,7 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, 1 3 1,2 Pinnularia lundii Hustedt PLUN 4, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,3 Psammothidium chlidanos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PCHL 5, ,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, 1 3 2,5 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, 1 3 2,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, 1 2 4,9 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, 3 3 2,5 Stauroneis siberica Lange-Bertalot & Krammer var. siberica STSI 4, ,2 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,7 Stenopterobia densestriata (Hustedt) Krammer SDEN 5, 3 2 3,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,4 SUMMA (antal skal): 424 SUMMA (antal taxa): 45 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 45 TDI (-1): 24,6 ADMI (%): 42,2 Acidofil ( ): 281 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 3,59 % PT:,7 EUNO (%): 1,4 Circumneutral ( ): 62 Odefinierad ( ): 21 ADMI (µm): IPS (1-2): 19, ACID: 6,87 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 78 Deformerade (%):,7 2,55 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 146

151 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Daglösen norra, vid Stensta Lokalkoordinater: /14895 (RT9) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, 1 3 1,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,1 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, 1 4 1,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,7 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,9 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, 1 2 1,2 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, 2 2 2,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 1,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, 2 3 3,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, 1 3 3,7 Gomphonema gracile Ehrenberg GGRA 4, , Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 5, 1 3 2,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, 1 3 1,2 Nitzschia alpina Hustedt NZAL 5, 2 3 1,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 2,5 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 1,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF, 1,2 Planothidium peragallii (Brun & Héribaud) Round & Bukhtiyarova PTPE 5, 2 3 1,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, 1 3 1,2 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, 1 3 1,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, 3 3 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 2 3 2,5 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, 1 4 1,2 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 49 SUMMA (antal taxa): 26 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 26 TDI (-1): 25, ADMI (%): 86,1 Acidofil ( ): 56 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 1,16 % PT:,7 EUNO (%):, Circumneutral ( ): 932 Odefinierad ( ): 7 ADMI (µm): IPS (1-2): 19,7 ACID: 8,16 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 5 Deformerade (%):, 2,63 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 147

152 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger Daglösen centrala, vid Påland Lokalkoordinater: /14124 (RT9) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,2 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,1 Brachysira intermedia (Oestrup) Lange-Bertalot BINT 5, 1 2 2,4 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, , Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, 2 2 2,4 Encyonema gaeumannii (Meister) Krammer EGAE 5, 2 2 2,4 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 2 2 1,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, 1 3 4,9 Eunotia elegans Østrup EELE 5, 1 2 2,4 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,4 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, 2 3 1,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,9 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, 2 4 2,4 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, 2 3 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, 1 3 1,2 Navicula angusta Grunow NAAN 5, 3 2 2,4 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,8 Navicula tridentula Krasske NTRI 5, 3 2 3,6 Navicula sp. NASP 3,4 2 1,2 Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NVDI 5, 1 2,4 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, 1 3 1,2 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, 1 3 2,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3 1,2 Nitzschia sp. NZSS 1, 2 1,2 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, 2 2 2,4 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,5 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, 1 3 1,2 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, 3 3 1,2 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, 1 4 2,4 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,1 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, ,3 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 2 2,4 Tryblionella angustata W. Smith TANG 3, ,2 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère Sippe angustissima (Grunow) Lange-Bertalot UUAN 4, 1 4 1,2 SUMMA (antal skal): 465 SUMMA (antal taxa): 36 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 36 TDI (-1): 24,9 ADMI (%): 74,2 Acidofil ( ): 138 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 1,94 % PT: 1,5 EUNO (%):,4 Circumneutral ( ): 83 Odefinierad ( ): 9 ADMI (µm): IPS (1-2): 19,6 ACID: 8,3 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 24 Deformerade (%):,6 2,7 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 148

153 GULLSPÅNGSÄLVEN 213 Bilaga 9. Resultat Kiselalger 391. Östersjön, vid Riddarnäset Lokalkoordinater: 66975/14142 (RT9) Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, 2 4 4,9 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,4 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, 1 4 4,9 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,9 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,6 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 2,4 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,9 Denticula tenuis Kützing DTEN 5, 1 4 2,4 Diatoma tenuis Agardh DITE 3, 1 4 4,9 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 1,2 Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer ECES 5, 2 3 1,2 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,1 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, 1 2 2,4 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,6 Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot FCDI 4,8 2 3,7 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, , Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, 2 3 3,7 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, ,4 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,6 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 2 1 1,2 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, 2 3 2,4 Gomphonema lateripunctatum Reichardt & Lange-Bertalot GLAT 5, 3 4 2,4 Navicula notha Wallace NNOT 4, ,1 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 2 3 1,2 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, 1 3 1,2 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, 2 2 2,4 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, 1 3 1,2 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, 1 3 1,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,1 Staurosira pinnata Ehrenberg s.l. SRPIsl 4, 1 4 3,7 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,9 Tryblionella angustata W. Smith TANG 3, ,7 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, 1 4 2,4 Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère Sippe angustissima (Grunow) Lange-Bertalot UUAN 4, ,1 SUMMA (antal skal): 447 SUMMA (antal taxa): 35 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 35 TDI (-1): 25,7 ADMI (%): 6,4 Acidofil ( ): 94 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 2,76 % PT:,2 EUNO (%):,4 Circumneutral ( ): 792 Odefinierad ( ): 13 ADMI (µm): IPS (1-2): 19,2 ACID: 8,1 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 98 Deformerade (%):,7 2,66 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 149

GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund

GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Vattenprovtagning med teleskophämtare i Hovaån (foto: Anders Sköld, ALcontrol) GULLSPÅNGSÄLVEN 2009 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 13 AVRINNINGSOMRÅDET...

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN 2014

GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 GULLSPÅNGSÄLVEN 2014 Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Matilda Norberg, Karlskoga kommun Tel: 0586-615 41 E-post: matilda.norberg@karlskoga.se

Läs mer

Tidig morgon vid Skagern (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 2003-2007. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

Tidig morgon vid Skagern (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 2003-2007. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund Tidig morgon vid Skagern (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 23-27 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...9 AVRINNINGSOMRÅDET...11 RESULTAT...16

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN 2003 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

GULLSPÅNGSÄLVEN 2003 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund Älgälven nedströms Sävenfors (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 23 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 13 AVRINNINGSOMRÅDET... 13 REFERENSER...

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 21 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28 Provplats för vattenkemi i Tabergsån vid Bårarp (44) Foto: Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 28 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...

Läs mer

Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 330) Foto: Medins Biologi

Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 330) Foto: Medins Biologi Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 33) Foto: Medins Biologi VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 29 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 REFERENSER..

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Tel. 021-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se. Tel. 073-633 83 05 E-post: susanne.holmstrom@alcontrol.se

Tel. 021-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se. Tel. 073-633 83 05 E-post: susanne.holmstrom@alcontrol.se SVARTÅN- VÄSTERÅSFJÄRDEN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarenergi AB Sandra Burman Tel. 21-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

TIDAN 2005. Tidans vattenförbund

TIDAN 2005. Tidans vattenförbund Tidan vid Trilleholm Foto: Leif Sandahl TIDAN 25 Tidans vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND.... 11 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 14 METODIK.... 16 RESULTAT.. 22 Lufttemperatur och nederbörd..

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté

SKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté

Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002

RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002 RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar Torne/Kalix älvars vattenvårdsförbund 1 Torne/Kalix älvars Vattenvårdsförbund Omslagsbild: Pajala kommuns bildarkiv Postadress Telefon Telefax E-post Torne/Kalix älvars

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Rönne å. vattenkontroll 2006. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 2007

Rönne å. vattenkontroll 2006. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 2007 Rönne å vattenkontroll 26 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 27 Omslagsbild: Rössjöns västra strand, en morgon i mars 26. Foto: Birgitta Bengtsson

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

KÖPINGSÅN- KÖPINGSVIKEN 2010

KÖPINGSÅN- KÖPINGSVIKEN 2010 KÖPINGSÅN- KÖPINGSVIKEN 1 Intressentgruppen Köpingsån-Köpingsviken Uppdragsgivare: Kontaktperson: Intressentgruppen Köpingsån-Köpingsviken Lars Bohlin Tel: 1-53 17 E-post: lars.bohlin@koping.se Utförare:

Läs mer

Lagan Recipientkontroll

Lagan Recipientkontroll Lagan Recipientkontroll Tillstånd 2-23 Trender och jämförelser Ekologgruppen på uppdrag av Lagans Vattenvårdsförening Maj 24 1 Lagan recipientkontroll Tillstånd 2-23, trender och jämförelser Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Arbogaåns avrinningsområde

Arbogaåns avrinningsområde Arbogaåns vattenförbund Arbogaåns avrinningsområde Recipientkontroll 2010 Biovolym (mm3/l) 5 4 3 2 1 Övriga Rekylalger Cyanobakterier Nålflagellater Kiselalger 0 Råsvalen Väringen Norasjön Bälgsjön Institutionen

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 22 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 23-5 - 22 Ulf Ericsson Iréne Sundberg Recipientkontrollen i Nissan 22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

HELGEÅN 2013. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

HELGEÅN 2013. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån HELGEÅN 2013 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: 044-13 21 55 E-post: malin.aberg@kristianstad.se Utförare:

Läs mer

HELGEÅN 2014. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

HELGEÅN 2014. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån HELGEÅN 2014 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: 044-13 21 55 E-post: malin.aberg@kristianstad.se Utförare:

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag 2b:2 Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002. V egeåns vattendragsförbund

~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002. V egeåns vattendragsförbund ~ ALeontroi Laboratories VEGEÅN 2002 V egeåns vattendragsförbund VEGEAN 2002 ALeontroi Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Vegeåns vattendragsförbund utför ALeontroi AB recipientkontrollen i Vegeån.

Läs mer

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen

Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen 2011: 7 Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen Hög Ekologisk status i Västra Orlundsån God Måttlig Otillfredsställande

Läs mer

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014 Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Provtagning... 3 Avrinningsområden och påverkansfaktorer... 5 Analys

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

HELGEÅN 2012. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

HELGEÅN 2012. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån HELGEÅN 2012 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: 044-13 21 55 E-post: malin.aberg@kristianstad.se Utförare:

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten; SGU-FS 2008:2 Utkom

Läs mer

PROTOKOLL FÖRT VID UME- OCH VINDELÄLVENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS ÅRSMÖTE 2011-05-19

PROTOKOLL FÖRT VID UME- OCH VINDELÄLVENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS ÅRSMÖTE 2011-05-19 Protokoll från årsmöte 2011-05-19 1 (4) Ume- och Vindelälvens vattenvårdsförbund PROTOKOLL FÖRT VID UME- OCH VINDELÄLVENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS ÅRSMÖTE 2011-05-19 Tid: 2011-05-19, kl 09:30 12:30 Plats: SCA

Läs mer

Lyckebyån 2006-2008 Lyckebyåns Vattenvårdsförbund

Lyckebyån 2006-2008 Lyckebyåns Vattenvårdsförbund Lyckebyån - Lyckebyåns Vattenvårdsförbund Sammanfattning... 4 Bakgrund... 11 Recipientkontroll... 11 Lyckebyåns vattenförbund... 11 Lyckebyåns avrinningsområde... 12 Geologi... 12 Markanvändning... 12

Läs mer

Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson

Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson ISBN nr: 1401-2448 R 2014:6 Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN

LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN LAHOLMS KOMMUN BADVATTENPROFILER FÖR INSJÖBADEN Glänninge Sjö, Laholm Gatesjön, Skogaby Björsjön, Mästocka Store Sjö, Norra Össjö Sjöaltesjön, Sjöalt Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

En kortversion av årsrapporten 2005 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté

En kortversion av årsrapporten 2005 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté Skräbeån nedströms motorvägsbron vid Bromölla. Foto: Fredrik Holmberg Skräbeån 5 En kortversion av årsrapporten 5 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING...

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

FAKTABLAD NR 55 2012

FAKTABLAD NR 55 2012 FAKTABLAD NR 55 2012 Närsalter i svenska hav Allt liv, i havet såsom på land, behöver någon form av näring för att kunna växa och utvecklas normalt. Basen i ett ekosystem utgörs främst av primärproducenterna,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Föreskrifter om ändring i Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter (2006:2) om övervakning av grundvatten och redovisning enligt

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

HÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 2008

HÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 2008 HÖJE Å RECIPIENTKONTROLL 28 Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Granskning: Cecilia Holmström Landskrona april 29 Omslag: Höje å vid Nymölle, Maj 28. Foto: Jan Pröjts Ekologgruppen i Landskrona

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND Storån, Söderköping Foto: Amanda Landstedt. MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND INNEHÅLL BAKGRUND... 8 METODIK... 11 RESULTAT... 2 LUFTTEMPERATUR OCH NEDERBÖRD... 2 VATTENFÖRING... 21 ANALYSRESULTAT... 23

Läs mer

PROJEKTRAPPORT NR 2. Stefan Löfgren & Lars Lundin. En rapport framtagen av Institutionen för miljöanalys, SLU med stöd av TorvForsk

PROJEKTRAPPORT NR 2. Stefan Löfgren & Lars Lundin. En rapport framtagen av Institutionen för miljöanalys, SLU med stöd av TorvForsk PROJEKTRAPPORT NR 2 Redovisning av pilotprojekt och förslag till projektplan för utvärdering av utsläpps- och recipientkontroll vid torvtäkter samt lämpliga nivåer på riktvärden för olika ämnen i täkternas

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Hanöbuktens kustvattenmiljö 211 Annika Liungman Jenny Palmkvist Ulf Ericsson Mikael Christensson Per-Anders Nilsson Susanne

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Guide för upprättande och översyn av limniska och marina kontrollprogram

Guide för upprättande och översyn av limniska och marina kontrollprogram Guide för upprättande och översyn av limniska och marina kontrollprogram RAPPORT 5551 MARS 2006 Guide för upprättande och översyn av limniska och marina kontrollprogram NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel:

Läs mer

Ger åtgärderna effekt?

Ger åtgärderna effekt? Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära

Läs mer