NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 403 i Västerån vid Strömmen. Medins. Biologi Kemi Miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 403 i Västerån vid Strömmen. Medins. Biologi Kemi Miljö"

Transkript

1 NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 25 Provplats 43 i Västerån vid Strömmen. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke Ulf Ericsson & Jenny Palmkvist

2 Recipientkontrollen i Nissan 25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK... 6 PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS... 6 UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER... 6 UTVÄRDERING... 1 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN LJUSFÖRHÅLLANDEN... 2 SURHETSTILLSTÅND METALLER REFERENSER BILAGA 1. Resultat lokal för lokal. BILAGA 2. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten (L1). BILAGA 3. Vattenkemiska analyser, sjöar (L2). BILAGA 4. Vattenkemiska analyser, rinnande vatten metaller (L3). BILAGA 5. Kemiska analyser av metaller i vattenmossa (rinnande vatten). BILAGA 6. Vattenkemiska analyser i PMK-punkten. BILAGA 7. Vattenföring och transportberäkningar. BILAGA 8. Bedömning av vattenkemi och metaller. Beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder. BILAGA 9. Bottenfauna i rinnande vatten. Metoder, lokalbeskrivningar och artlistor. BILAGA 1. Växtplankton i sjöar. Bedömningsgrunder, metoder, fältprotokoll, artlistor och resultat. BILAGA 11. Påväxtundersökningar i rinnande vatten. Bedömningsgrunder, metoder, resultat och artlistor. BILAGA 12. Vattenkemiska analyser i Hallands läns kalkeffektuppföljning. BILAGA 13. Vattenkemiska analyser i Jönköpings läns kalkeffektuppföljning. BILAGA 14. Utsläppsdata från större punktkällor i Jönköpings och Hallands län 3

3 Recipientkontrollen i Nissan 25 INLEDNING Nissan har sina källflöden på det småländska höglandet, cirka 5 kilometer väster om Taberg. Efter cirka 2 mil och omkring 315 meters fallhöjd rinner Nissan ut i Laholmsbukten vid Halmstad. Avrinningsområdet omfattar totalt 2 68 km 2. Huvuddelen av arealen utgörs av skogsmark men cirka 5 % utgörs av sjöar och cirka 6 % av jordbruksmark. Till Nissan rinner tre större biflöden, Anderstorpsån, Färgån och Kilan. Ett flertal kommunala reningsverk, pappersbruket i Hyltebruk samt flera andra industrier, bland annat ytbehandlingsindustrier, har utsläpp till Nissan. Redan på talet var Nissan kraftigt förorenad men genom strukturomvandlingar i industrin och en effektiv rening av utsläppen har vattenkvaliten förbättrats avsevärt sedan början av talet. Förutom påverkan från utsläpp är vattendraget påverkat av reglering och utnyttjas för kraftproduktion. Nissans vattenvårdsförbund, som bildades 196, samordnar vattenkontrollen i Nissans vattensystem. Förbundets medlemmar består huvudsakligen av berörda kommuner samt av de industrier som har intresse av att bevaka vattenkvaliteten i Nissan. Det nu gällande kontrollprogrammet som fastställdes har reviderats vid ett flertal tillfällen, senast Programmet är utformat enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (SNV 1986:3) och den huvudsakliga målsättningen med undersökningarna är att, i en regional skala, beskriva recipientens tillstånd och att beräkna transporter av enskilda ämnen från vattensystemets olika grenar. Vattenvårdsförbundet har givit i uppdrag åt Medins Biologi AB att i samarbete med Alcontrol AB sköta provtagning, analys och utvärdering under 25. Alcontrol ansvarar för de kemiska analyserna och Medins ansvarar för biologiska analyser, provtagning samt utvärdering av resultaten. Vid utvärderingen har också resultaten från den PMK-punkt som finns i Nissan och som provtas i Naturvårdsverkets regi använts. Resultat från länens kalkeffektkontroll ingår också i utvärderingen. Denna rapport redovisar resultaten från de undersökningar som genomförts under 25. Efter ett inledande metodavsnitt sammanfattas resultaten i en övergripande resultatdel. Här redovisas också transporter av näringsämnen och metaller. I bilaga 1 presenteras resultaten för varje provpunkt var för sig. Här sammanfattas och utvärderas resultaten från alla undersökningstyper vid varje provpunkt. Samtliga primärdata från undersökningarna år 25 presenteras i bilagor i slutet av rapporten. 5

4 Recipientkontrollen i Nissan 25 UNDERSÖKNINGARNAS OMFATTNING OCH METODIK PROVTAGNINGSSTATIONER OCH FREKVENS Under året har det skett provtagning i 35 provpunkter i rinnande vatten och i 1 provpunkter i sjöar (tabell 2 och figur 1). Av tabell 2 framgår också vilken typ av provtagning som genomförts på respektive station. I rinnande vatten har den vattenkemiska provtagningen skett varannan månad, med start i februari varje år, förutom vid fyra stationer i Nissans huvudfåra (provpunkt 1, 2, 5 och 8) som provtagits varje månad. Den nedersta stationen i Nissan (provpunkt 1) är en PMKprovpunkt och provtagning har där skett i Naturvårdsverkets regi. Provtagning för metallhaltsbestämning i vattenmossa utfördes vid 22 provlokaler under augusti - september. Vid tre av lokalerna provtogs vattenmossa även i april - maj. Bottenfaunan i rinnande vatten undersöktes på femton lokaler i oktober - november. Påväxtundersökningar har utförts årligen på två lokaler (2 och 8) i augusti. Metallhaltsbestämning i fisklever (gädda) skulle gjorts på fyra lokaler (2, 5, 8 och 115) i april 22. Lågt vattenstånd under lektiden gjorde dock att ingen fisk kunde fångas. Nya försök gjordes 23, 24 och 25 utan att lyckas fånga tillräckligt med fisk. Analyser har därför inte gjorts under senare år. I sjöarna har vattenkemisk provtagning genomförts årligen vid två tillfällen, april och augusti. Bottenfauna i sjöars profundal och litoral undersöktes senast i 8 sjöar under oktober och november 23. Växtplanktonprover tas årligen i sex av sjöarna under augusti månad. UNDERSÖKNINGSMOMENT OCH METODER Den vattenkemiska provtagningen i rinnande vatten (L1) har omfattat vattentemperatur, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, grumlighet (FNU), färgtal, syrgas, syrgasmättnad, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), totalkväve (N), totalfosfor (P). Vid två av lokalerna analyserades även ammonium (NH 4 ) och bor (B). Metaller i vatten (L3) analyserades vid fyra lokaler. De analyserade metallerna var aluminium (Al), labilt (jonbytt) aluminium, kadmium (Cd), krom (Cr), koppar (Cu), nickel (Ni), bly (Pb), zink (Zn), kobolt (Co) och kisel (Si). Provtagningen har skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). I sjöarna har den vattenkemiska provtagningen (L2) omfattat vattentemperatur (profil), siktdjup, konduktivitet, grumlighet (FNU), Absorbans, ph, alkalinitet, färgtal, TOC, syrgas (profil), syrgasmättnad (profil), totalkväve, totalfosfor, nitrat/nitrit-kväve (NO 3/2 ), ammonium (NH 4 ), magnesium (Mg), natrium (Na), kalium (K), kalcium (Ca), klorid (Cl), sulfat 6

5 Recipientkontrollen i Nissan 25 Tabell 1. Analysmetoder för vattenkemiska parametrar och metaller i vattenmossa. Parameter Metod Parameter Metod Vattenkemi Konduktivitet SSEN Magnesium (Mg) Std. Meth. 312 A-B ph SS /PH-K Natrium (Na) Std. Meth. 312 A-B Alkalinitet SS /ALK-NPQ Kalium (K) Std. Meth. 312 A-B Grumlighet (FNU) SSEN2727/TURB-FNU Kalcium (Ca) Std. Meth. 312 A-B TOC SS-EN1484 Klorid (Cl) EPA 3./CL-DJ Färgtal SSEN 7887 del 4 Sulfat (SO4) EPA 3./SO4-DJ Ammoniumkväve (NH4) TRAACS 8/NH4N-NT Kisel (Si) SSEN ISO Nitratkväve (NO2/3) TRAACS 8/NO23N-NT Koppar (Cu) EPA 2.8 mod/cu-nk Totalkväve (N) TRAACS 8/NTOT-NT Krom (Cr) EPA 2.8 mod/cr-nk Totalfosfor (P) V-4-88B Bran+Luebbe Kadmium (Cd) EPA 2.8 mod/cd-nk Syrgas (O2) SSEN25814 Nickel (Ni) EPA 2.8 mod/ni-nk Klorofyll A SS /KFYLL-A Bly (Pb) EPA 2.8 mod/pb-nk Aluminium, monomert(al) SS mod ITM Zink (Zn) EPA 2.8 mod/zn-nk Aluminium, labilt (Al) SNV 3316, 315 ITM Bor (B) Std. Meth. 312 A-B/B-NI Vattenmossa Koppar (Cu) SSEN-ISO /CU-AIM Zink (Zn) SSEN-ISO /ZN-AIM Krom (Cr) SSEN-ISO /CR-AIM Arsenik (As) SSEN-ISO /AS-AIM Kadmium (Cd) SSEN-ISO /CD-AIM Kvicksilver (Hg) SS mod/hg-avm Nickel (Ni) NI-AIM,SS-EN ISO Järn (Fe) FE-AIM,SS-EN ISO Bly (Pb) SS-EN ISO Kobolt (Co) SSEN-ISO /AS-AIM (SO 4 ) och klorofyll a. Även här har provtagningen skett i enlighet med BIN SR 11 (SNV Rapport 318, 1986) och analyser i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). Provtagning av vattenmossa för metallhaltsbestämning genomfördes i enlighet med BIN VR21 (SNV Rapport 318, 1986). Analyserna av kvicksilver (Hg), arsenik (As), järn (Fe), koppar (Cu), krom (Cr), kadmium (Cd), nickel (Ni), bly (Pb), kobolt (Co) och zink (Zn) gjordes i enlighet med gällande SIS-normer (tabell 1). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i rinnande vatten och sjöars litoral enligt SS -EN och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har fem separata prov tagits på varje lokal. Som ett komplement samlades även ett kvalitativt sökprov in. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). Bottenfaunaundersökningar har genomförts i sjöars profundal enligt SS 2819 och enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Vid provtagningen har tio separata prov tagits på varje lokal. Artbestämningen drevs minst till den nivå som anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4913 och 4921). 7

6 Recipientkontrollen i Nissan 25 Tabell 2. Provtagningsstationer 25. L1 = vattenkemi i rinnande vatten, L2 = vattenkemi i sjö, L3 = utökad vattenkemi (metaller), Mv = metaller i vattenmossa, Mf = metaller i fi sk, B = bottenfauna i rinnande vatten, Pf = bottenfauna i profundalen (gjordes senast 23), Li = bottenfauna i litoralen (gjordes senast 23), På = påväxt och Pl = planktiska alger. Vattendrag Nr Lokal Karta Koordinater Provtyp Nissan Nissan 1 Slottsmöllan PMK 4C NV /13232 L1,L3,B Nissan 2 Nedströms Oskarström 4C NO 62986/13271 L1,L3,Mv,Mf,B,På Nissan 3 Bro vid Fröslida 5C SO 6386/ L1 Nissan 4 Nyebro 5C SO / L1,B Nissan 5 Spångabron 5C SO 63176/ L1,Mv,Mf,B Nissan 6,1 1 km uppstr Glassbod. 5C SO 63188/13397 L1,B Nissan 7 Uppströms Hyltebruk 5C SO 63223/ L1,B Nissan 8 Nedströms Skeppshult 5D NV 63345/13535 L1,L3,Mv,Mf,B,På Nissan 8,1 Uppstr Smålandsstenar 5D NV 63443/13573 L1,Mv Nissan 9 Nedströms Gislaved 6D SV 63514/13631 L1,Mv Nissan 1 Uppströms Gislaved 6D SV 63595/13644 L1 Södra Gusjön 11 6D SV / L2,Pl,Pf,Li Nissan 12 Nedstr N. Unnaryd 6D NO 63862/13757 L1 Nissan 14 Uppströms Ryd 7D SO 64398/13859 L1 Sennan Sennan 11 Före inflödet i Nissan 4C NO 62976/13271 L1,Mv Lillån Lillån 31 Före inflödet i Nissan 5C SO 63161/ L1,Mv,B Kilan Kilan 41 Bro Gustavsb. kraftv. 5C SO 63178/1335 L1,Mv,B Österån 42 Österån, nedstr ARV 5C NO /13444 L1 Västerån 43 Strömmen 5C NO 633/13374 L1 Hestrasjön 44 5C NO / L2 Västerån 45 Oakullen 5C NO /13472 L1 Majsjön 46 6D SV /13529 L2,Pl,Pf,Li Klubbån Skvallran 51 Bro vid Brunnsberg 5C SV /13434 L1,L3,Mv,B Skvallran 55 Uppstr Bårabo dep.anl 5C SO /13457 L1,L3 Färgån Södra Färgen 61 5C SO 63139/ L2,Pl,Pf,Li Fjällen 62 5D SV / L2,Pl,Pf,Li Jällunden 63 5D NV 63263/13595 L2,Pl,Pf,Li Anderstorpaån Anderstorpaån 111 Före inflödet i Nissan 5D NV 6347/13642 L1,L3,Mv,B Anderstorpaån 112 Nedströms Anderstorp 6D SV 6354/13673 Mv Töråsbäcken 113 Anderstorp 6D SV 6352/13692 Mv Anderstorpaån 114 Uppströms Anderstorp 6D SV 6353/13688 L1,Mv,B Hären 115 6D SV 6355/ L2,Mf,Pl,Pf,Li Skaftån 116 Före inflödet i Hären 6D SV 63552/1375 Mv Götarpsån 117 Nedströms Gnosjö 6D SO 63581/13752 L1,L3,Mv,B Flybäcken 118 Skärvsjö 6D SO 63653/1382 Mv Götarpsån 119 Nedströms Åsenhöga 6D SO 6364/1376 L1,Mv,B Getbäcken 111 Före inflödet i Hären 6D SV 63572/ Mv Hylteån Hylteån 121 Nedströms Isaberg 6D SV 6668/13676 L1,Mv Källerydsån Källerydsån 131 Nedströms Nissafors 6D SV 63669/ L1,Mv Källerydsån 132 Dummebäcken 6D SV 63648/13728 L1,Mv Västerån Västerån 141 Bro vid Skogfors ref pkt 6D NV 63778/13735 L1,Mv,B Lagmanshagasjön 142 6D NV 63825/ L2,Pf,Li Valån Norra Vallsjön 151 6D SO /13775 L2,Pf,Li Svanån Rassjön 161 6D NO /13863 L2,Pf,Li Älgån Älgån 171 Nedströms Bottnaryd 7D SO 6422/13844 L1 8

7 Recipientkontrollen i Nissan # # # 161# 142 # 141 # # # 44 # # # 7 HYLTEBRUK # 41 # # # # # 4 61 # # 46 # 8 # # 132 # # # # GNOSJÖ # 111 # GISLAVED # # 116 # 9 # ANDERSTORP ## # 8,1 63 # # SMÅLANDSSTENAR # 3 OSKARSTRÖM 2 # 11 # 1 HALMSTAD Figur 1. Schematisk karta över provpunkternas läge i Nissans avrinningsområde. Lokalernas namn framgår av tabell 2. 9

8 Recipientkontrollen i Nissan 25 Växtplanktonundersökningen genomfördes enligt BIN PR 6 (Naturvårdsverket rapport 318,1986). Artsammansättningen har bestämts (PR 61) liksom total biomassa samt biomassa av olika arter (PR 66). Artsammansättningen, individantal och biomassa bestämdes från ett samlingsprov från fem lokaler centralt i sjön. På varje lokal togs prov i tvåmetersskikt ner till språngskiktet. Påväxtundersökningen i rinnande vatten genomfördes i enlighet med BIN RR 6 (Naturvårdsverket rapport 319, 1986). Analysen gjordes på såväl levande som konserverat material. UTVÄRDERING Rapportering och utvärdering har i huvudsak följt de råd och riktlinjer som Naturvårdsverket ställt upp (Naturvårdsverket 4913, 492, 3627, 3628, 86:3, 4147). Vid klassning av tillstånd och bedömning av avvikelse för vattenkemiska parametrar och metaller har medelvärden, medianvärden respektive minvärden använts på värden från de tre senaste åren enligt tabell 3. Naturliga bakgrundshalter för avvikelseklassningen av fosfor, kväve och alkalinitet har erhållits från länsstyrelserna i Jönköpings och Hallands län tabell 4. Alla kemiska grunddata för 25 finns redovisade i bilagorna 2-6. En mer detaljerad beskrivning av vilka gränsvärden som använts för tillståndsklassningarna finns i bilaga 8. Transporter och arealförluster av totalfosfor, totalkväve, nitratkväve och TOC samt i förekommande fall metaller har beräknats där det finns tillförlitliga vattenföringsuppgifter. Vid de provpunkter där dygnsmedelvärden för vattenföringen finns tillgängliga har transporterna beräknats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). I övriga provpunkter har beräkningarna gjorts med veckomedelvärden på vattenföringen (PULS-data). Data finns redovisade i bilaga 7. Bottenfaunaundersökningar har under de tre åren genomförts på sammanlagt 15 lokaler i rinnande vatten och i 9 sjöar. Primärresultat för 25 redovisas i bilaga 9. Proverna har Tabell 3. Beräkningsgrunder för tillståndsklassning och bedömning av påverkansgrad. Parameter Värde Parameter Värde Tot-P Medel 3-5 Grumlighet Medel 3-5 Tot-N Medel 3-5 Siktdjup Medel 3-5 Tot-N/tot-P kvot Medel 3-5 Alkalinitet Median 3-5 Arealförlust tot-p/n Medel 3-5 ph Median 3-5 Syre Min 3-5 Metaller i vatten Medel 3-5 TOC Medel 3-5 Metaller i vattenmossa Medel 3-5 Färg Medel 3-5 1

9 Recipientkontrollen i Nissan 25 Tabell 4. Naturliga bakgrundshalter av fosfor, kväve och alkalinitet. Värdena är framräknade av länsstyrelserna i Hallands och Jönköpings län. Nr Fosfor Kväve Alk. Nr Fosfor Kväve Alk. (µg/l) (mg/l) (mekv/l) (µg/l) (mg/l) (mekv/l) 1 19,3, ,3,1 2 19,3, ,4, ,3, ,4, ,3, ,26, ,3, ,24,15 6,1 17,3, ,23, ,3, ,29, ,3, ,29,25 8,1 15,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,29, ,3, ,3, ,23, ,3, ,25, ,32, ,3, ,3, ,33, ,23, ,29, ,22, ,3, ,32, ,29,2 analyserats och bedömts i enlighet med svensk och europeisk standard (SS EN respektive SS 2819), Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning, Medin m fl (2) samt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (sjöar och vattendrag). Undersökningar av planktiska alger har gjorts i sex sjöar. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med 25 års artlistor i bilaga 1. Undersökningar av påväxt har gjorts av Jarlman HB. Analysförfarande och bedömningsgrunder redovisas tillsammans med lokalbeskrivningar och 25 års artlistor i bilaga 11. I bilaga 12 och 13 redovisas kemidata från kalkeffektuppföljningen i Hallands respektive Jönköpings län. Utsläppsdata från större punktkällor redovisas i bilaga

10 Recipientkontrollen i Nissan 25 RESULTAT NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR Uppgifter om nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationen Torup belägen inom Nissans avrinningsområde (SMHI, Väder och Vatten 25). Torup ligger i den södra delen av avrinningsområdet. Under 25 var temperaturen relativt normal under vinter, vår och försommar (figur 4). Januari avvek dock med högre medeltemperatur än normalt. Under det sista halvåret var det varmare än normalt, utom i december som hade en normal medeltemperatur. År 25 avvek nederbörden från det normala under flertalet månader. Särskilt regnrika var januari samt sommamånaderna juli och augusti (figur 2). September och december var särskillt nederbördsfattiga. Den stora nederbörden i januari resulterade i ovanligt höga flöden medan den höga nederbörden under sommarmånaderna endast gav upphov till måttligt förhöjda flöden under augusti (figur 3 och 5). Som helhet var medel- Nederbörd (mm) Torup 25 Torup medel ( ) Månad Figur 2. Nederbörd per månad under 25 och medelnederbörd under perioden vid Torup. Flöde (m 3 /s) 15 1 Nissan (25) Nissan ( ) Månad Figur 3. Månadsmedelflöde i PMK-punkten 1 Nissan (Slottsmöllan) under 25 och perioden

11 Recipientkontrollen i Nissan 25 Temperatur ( C) 2 Torup 25 Torup medel ( ) Månad Figur 4. Medeltemperatur per månad under 25 och medeltemperatur under vid Torup. Vattenföring (m 3 /s) 2 15 Flöde Provtagning Vecka nr Figur 5. Provtagningstillfällen under 25 i förhållande till uppmätt fl öde vid provpunkt 2 i Nissan. flödet vid provpunkt 1 i Nissan 39,4 m 3 /s vilket är relativt likt medelvärdet för de senaste åren ( ) som är 41,8 m 3 /s (figur 9). Provtagningen 25 har i några fall skett vid tidpunkter före eller efter flödestoppar (figur 5) vilket innebär att de transportberäkningar som utförts 25 sannolikt underskattar den verkliga årstransporten något för flödesberoende parametrar. NÄRINGSÄMNEN/EUTROFIERING Tillstånd och avvikelse Kemi Näringstillståndet i sjöar och vattendrag kan klassas utifrån halten av totalfosfor i vattnet. Den klassning som gjorts utifrån medelvärden under perioden redovisas i bilaga 1 och i figur 6. Halterna av fosfor ökar i allmänhet ju längre ner i vattensystemet man kommer, med en ökande näringsrikedom och ökad biologisk produktion som följd. 13

12 Recipientkontrollen i Nissan 25 Tabell 5. Bedömning av påverkan och tillstånd 25 med avseende på näringsämnen/organisk belastning vid de biologiska undersökningarna i rinnande vatten och i sjöar. Vattendrag Bottenfauna Påväxt påverkan tillstånd påverkan Nissan 1 Nissan ingen eller obet. 2 Nissan ingen eller obet. näringsfattigt svag 4 Nissan ingen eller obet. 5 Nissan ingen eller obet. 6,1 Nissan ingen eller obet. 7 Nissan ingen eller obet. 8 Nissan ingen eller obet. näringsfattigt ingen eller obet. Lillån 31 Lillån ingen eller obet. Kilan 41 Kilan ingen eller obet. Klubbån 51 Skvallran ingen eller obet. Anderstorpaån 111 Anderstorpaån ingen eller obet. 114 Anderstorpaån ingen eller obet. 117 Götarpsån ingen eller obet. 119 Götarpsån ingen eller obet. Västerån 141 Västerån ingen eller obet. Sjö Planktiska alger tillstånd påverkan Nissan 11 S. Gussjön näringsfattigt svag Kilan 46 Majsjön måttl. näringsrikt tydlig Färgån 61 Södra Färgen näringsfattigt svag 62 Fjällen näringsfattigt svag 63 Jällunden måttl. näringsrikt tydlig Anderstorpaån 115 Hären måttl. näringsrikt tydlig Västerån 142 Lagmanshagasjön Valån 151 N Vallsjön Svanån 161 Rassjön Detta är till stor del en följd av att vattendraget tillförs näringsämnen från fler och större utsläppskällor och att andelen jordbruksmark ökar längre ner i avrinningsområdet. Jämfört med de naturliga bakgrundshalter som framräknats av respektive länsstyrelse är halten av totalfosfor förhöjd vid flera provpunkter. Vid de flesta lokalerna var dock halten endast obetydligt eller tydligt förhöjd (mindre än dubbla bakgrundshalten). Kraftigt förhöjda halter har dock mätts upp i en av de undersökta sjöarna, Hestrasjön (44), där avvikelsen var stor. 14

13 Recipientkontrollen i Nissan 25 Fosfortillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Totalfosfor Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 6. Näringstillstånd med avseende på medelhalten av totalfosfor (23-25) i Nissans avrinningsområde. 15

14 Recipientkontrollen i Nissan 25 Kvävetillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Totalkväve Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Figur 7. Tillstånd med avseende på medelhalten av totalkväve (23-25) i Nissans avrinningsområde. 16

15 Recipientkontrollen i Nissan P-tot N-tot Älgån,23 1,9 12 P-tot N-tot 1,32 55,2 141 P-tot N-tot Västerån,48 27,4 131 P-tot N-tot 121 P-tot N-tot Hylteån Källerydsån,18 1,2,3 19,1 117 P-tot N-tot 9 P-tot N-tot,58 3,1 5, Anderstorpaån 8 P-tot N-tot 1,6 421 P-tot N-tot 1,57 52,7 45 P-tot N-tot 7 P-tot N-tot,85 39,5 17, P-tot N-tot 2,15 88,4 5 P-tot N-tot 16, P-tot N-tot Kilan 4, P-tot N-tot Lillån,23 15,7 2 P-tot N-tot 23,3 97 Sennan 1 P-tot N-tot 32, P-tot N-tot,47 32,3 Nissan Figur 8. Schematiskt diagram över transporten (ton/år) av totalfosfor och totalkväve i Nissans huvudfåra samt i de nedre delarna av de större bifl ödena 25. Nedfallet av luftburna kväveföreningar är stort i sydvästra Sverige. Detta märks i undersökningsresultaten, med höga eller mycket höga totalkvävehalter vid de flesta provpunkter i vattensystemet (bilaga 1 och figur 7). Jämfört med naturliga bakgrundshalter är också avvikelsen stor eller mycket stor på de flesta håll. Särskilt höga kvävehalter finns nedströms lokala utsläppskällor som flera kommunala reningsverk och nedströms deponeringsanläggningar, till exempel nedströms Bårabo deponi (51, Skvallran), Gnosjö avloppsreningsverk (117, Götarpsån) och Gnosjö slamtipp (132, Dummebäcken). 17

16 Recipientkontrollen i Nissan 25 Ton/år 8 P-tot Ton/år 2 N-tot Ton/år NO 23 -N m 3 /år 8 Vattenföring Figur 9. Transporter (punkter) av totalfosfor, totalkväve och nitrat/nitritkväve samt vattenföring i provpunkt 1 Nissan Linjen visar glidande treårsmedelvärde. Biologi Ett flertal typer av biologiska undersökningar har genomförts under året, bl a med syftet att bestämma tillstånd och påverkan av näringsämnen. I rinnande vatten har bottenfaunan undersökts vid 15 provstationer och påväxtalger vid två stationer. Bottenfaunan bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organisk belastning vid alla lokaler. Påväxtundersökningarna indikerar ett näringsfattigt tillstånd vid båda provpunkterna. En svag föroreningspåverkan bedömdes dock föreligga vid punkt 2 i Nissan (tabell 5). Nio av 18

17 Recipientkontrollen i Nissan 25 sjöarna undersöktes 23 med avseende på bottenfaunan i litoralen och profundalen. I samtliga fall bedömdes sjöarna som måttligt näringsrika och som ej eller obetydligt påverkade av näringsämnen/organiskt material (Ericsson 25). I sex av sjöarna har undersökningar av planktiska alger genomförts. Planktonsamhällena indikerade näringsfattiga till måttligt näringsrika förhållanden i sjöarna (tabell 5). Jämfört med ursprungliga förhållanden bedömdes påverkansgraden vara svag till tydlig. Transporter Transportberäkningar för totalfosfor, totalkväve och nitrat + nitritkväve samt beräkningar av arealförluster har genomförts i sju punkter i Nissans huvudfåra och i de nedre delarna av de större biflödena (bilaga 7). Transporten av fosfor och kväve för 25 redovisas i figur 8. Närmast mynningen till Kattegatt, provpunkt 1, har årstransporten i medeltal ( ) varit 36,2 ton för totalfosfor, ton för totalkväve och 465 ton för nitrat+nitrit kväve. Under det senaste året har 32, ton totalfosfor och 1244 ton totalkväve transporterats förbi provpunkt 1 (figur 8 och 9). Transporten av näringsämnen har alltså varit förhållandevis normal under 25. Skillnaden i transport mellan åren beror huvudsakligen på skillnaderna i vattenföringen (figur 9). När det gäller fosfortransporten är förklaringen till de relativt låga värdena från de senaste åren att det finns en trend med sjunkande fosforhalter i de nedre delarna av Nissans huvudfåra (bilaga 1). Under 25 släpptes det ut ca 4,1 ton totalfosfor och ca 274 ton totalkväve från större tillståndspliktiga punktkällor (bilaga 14). Detta utgör ca 13 respektive 22 procent av den totala transporten i provpunkt 1. Dessa siffror kan betraktas som maxvärden på andelen vid uttransporten i havet eftersom en del av utsläppen fastläggs högre upp i avrinningsområdet via retention. En stor andel av den totala transporten kommer alltså från mindre källor eller från omgivande mark. SYRETILLSTÅND OCH SYRETÄRANDE ÄMNEN Tillstånd och avvikelse Låga syrgashalter i sjöars bottenvatten kan vara ett tecken på en för hög tillförsel av näringsämnen och om låga halter uppstår kan de medföra skador på det biologiska livet i sjön. I vissa sjöar är dock syrgashalterna låga på grund av naturgivna förutsättningar som t ex en liten vattenvolym under språngskiktet eller en hög halt av humus i vattnet. Samtliga sjöar som undersöks i Nissans avrinningsområde har syrefattiga eller syrefria förhållanden i det djupaste bottenvattnet, åtminstone vissa år. Tillståndsklassningen görs dock numera på det djupaste djup som motsvarar minst 1 % av sjöns bottenyta. Trots detta mättes syrefria eller nästan syrefria förhållanden upp i bottenvattnet i S Färgen (61), Hären (115), Lagmanshagasjön (142), N Vallsjön (151) och Rasjön (161). Ett syrefattigt tillstånd mättes upp i Hestrasjön (44), Jällunden (63). Den huvudsakliga orsaken är troligen i de flesta fall en hög syreförbrukning på grund av höga humushalter i vattnet. Dessa är mer eller mindre naturliga men åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen till sjöarna kan ändå sägas vara viktiga. 19

18 Recipientkontrollen i Nissan 25 Ton/år 3 TOC Figur 1. Transporter (punkter) av TOC i provpunkt 1 Nissan Linjen visar glidande treårsmedelvärde. I rinnande vatten syresätts vattnet vanligen effektivt från luften. Undersökningen visar också på förhållandevis höga syrehalter i de flesta vattendragen. Ett undantag är t ex Götarpsån (119) där låga syrehalter mäts upp vissa somrar. Eftersom strömlevande djur vanligen kräver förhållandevis höga syrehalter kan problem förekomma för känsliga arter vid syrefattiga åsträckor. Transporter Totalt transporteras det i medeltal ( ) ut cirka 16 6 ton syretärande ämnen (TOC) till havet från Nissan varje år (figur 1). Transporten under 25, ton/år, kan därmed sägas varit relativt normal. De tre senaste åren har transporten varierat kraftigt med en hög transport 24 och en låg 23. Orsaken till variationen är den varierande vattenföringen (figur 9). En stor del av TOC (totalt organiskt kol) utgörs av humusämnen som läcker från främst myrrika skogsområden. LJUSFÖRHÅLLANDEN Färgtalen, som i huvudsak mäter vattnets halt av humusämnen, är i de flesta provpunkter i rinnande vatten mycket höga (färgtal > 1), figur 11. Särskilt humöst vatten förekommer i Skvallran (51 och 55) i Klubbåns avrinningsområde. I sjöarna är färgvärdena i allmänhet lägre med måttligt eller betydligt färgat vatten. Här avviker S Gussjön (11), Hestrasjön (44), Fjällen (62), Hären (115) och Lagmanshagasjön (142) med ett starkt färgat vatten (figur 11). Vattendragens färgvärden varierar till stor del med nederbördsmängden så att vattnets färg ökar under nederbördsrika perioder. Det är normalt med höga färgvärden i Nissans vattensystem, men på grund av att de senaste åren varit förhållandevis nederbördsrika med ovanligt höga flöden har vattnets färg varit ytterligare förhöjd. Med undantag av Hestrasjön, som har ett mycket litet siktdjup, har de undersökta sjöarna i Nissans avrinningsområde ett litet till måttligt siktdjup. Vattendragens grumlighet är vid de flesta provpunkterna måttlig till betydlig. Betydligt grumliga vatten förekommer främst 2

19 Recipientkontrollen i Nissan 25 Ljusförhållanden i Nissans avrinningsområde, treårsmedelvärden #S #S #S #S #S #S #S OSKARSTRÖM #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S #S #S #S HYLTEBRUK #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S GISLAVED #S #S#S ANDERSTORP SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S #S Vattenfärg Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten Figur 11. Tillståndet med avseende på vattnets färgtal i Nissans avrinningsområde (medelvärde 23-25). 21

20 Recipientkontrollen i Nissan 25 Försurningstillstånd i Nissans avrinningsområde, treårsminvärden #S#S#S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S OSKARSTRÖM #S#S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S GNOSJÖ #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S GISLAVED #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S ANDERSTORP #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S SMÅLANDSSTENAR #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S HYLTEBRUK #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S HALMSTAD #S #S #S #S #S#S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S #S Figur 12. Försurningstillstånd med avseende på buffertkapacitet (minvärden under perioden 22-24) i Nissans avrinningsområde. Stora prickar visar stationer provtagna av Nissans Vattenvårdsförbund och PMK-punkten. Små prickar visar provstationer från länens kalkeffektkontroll. #S #S #S #S #S #S Alkalinitet #S #S #S #S #S#S#S #S #S #S #S #S Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet 22

21 Recipientkontrollen i Nissan 25 i de nedre delarna av Nissans huvudfåra samt i Kilans och Källerydsåns vattensystem. De två lokalerna i Klubbåns vattensystem (51 och 55) samt Hestrasjön (44) i Kilans vattensystem har i allmänhet ett starkt grumligt vatten. SURHETSTILLSTÅND Kemi Nissans avrinningsområde ligger i ett av de mest försurningspåverkade områdena i Sverige. Belastningen av försurande ämnen via nederbörden är hög och markerna i avrinningsområdet har en relativt låg motståndskraft mot försurning. Trots detta och tack vare den kalkningsverksamhet som bedrivs i stora delar av avrinningsområdet visar alkalinitetsmätningarna på en god buffertkapacitet (medianvärdet >,1 mekv/l) i de flesta av de undersökta provpunkterna. Jämfört med de framräknade naturliga bakgrundshalterna märks dock en avvikelse på en del håll, även där buffertkapaciteten klassas som god. Kalkningarna klarar dock inte alltid av att upprätthålla höga ph-värden. Särskilt kritiska är perioder med hög vattenföring då så kallade surstötar kan förekomma. Dessa kan vara mycket allvarliga för djurlivet, eftersom känsliga arter kan försvinna även om surstöten har en mycket kort varaktighet. Allvarligt är också att de miljövinster man uppnått med flera års kalkningar kan spolieras på bara några få timmar. Det är därför viktigt att utvärdera förekomsten av surstötar. Vid utvärderingen har även data från Länsstyrelserna kalkeffektkontroll använts (se bilaga 15 och 16). Under den senaste treårsperioden har möjliga surstötar med obefintlig alkalinitet uppmätts på många håll i avrinningsområdet (figur 12). Situationen kan sägas vara allvarlig i de provpunkter där ingen eller obetydlig buffertkapacitet mätts upp. I en del av dessa provpunkter har det sannolikt skett skador på djurlivet i vattnet. Biologi Bottenfaunaundersökningarna i rinnande vatten visade på ingen eller obetydlig påverkan av försurning vid flertalet av de undersökta lokalerna. Det enda undantaget var Lillån (31) som bedömdes vara betydligt försurningspåverkad vid årets undersökning. Detsamma gäller för sjöarna där bottenfaunan i samtliga undersökta sjöar bedömdes vara ej eller obetydligt påverkad av försurning 23. Den kalkningsverksamhet som bedrivs fungerar alltså tillfredsställande i flertalet av de större vattendragen och sjöarna. 23

22 Recipientkontrollen i Nissan 25 METALLER Tillstånd och avvikelse Nissans avrinningsområde ligger i en relativt metallbelastad region. Belastningen härrör dels från luftburna föroreningar och dels från läckage från omgivande marker. Dessutom förekommer lokalt förhöjda metallhalter nedströms punktutsläpp från deponier och industrier. De ämnen som generellt är förhöjda, jämfört med ett ursprungligt tillstånd, är bly, koppar, zink och kadmium. För vissa metaller kan analyser av vatten antyda högre halter än analys av vattenmossa. Anledningen är att en stor del av metallerna i vattnet kan vara bundna till humus eller partiklar och därför inte är biologiskt aktiva. Analys av vattenmossa ger därför att bra mått på mängden biologiskt tillgängliga metaller. Metallundersökningen i vatten (bilaga 4) visade att de undersökta tungmetallerna förekom i låga halter. I Anderstorpaåns vattensystem var dock halten av koppar på gränsen till måttligt hög vid provpunkt 111 och 117. För koppar, nickel och i viss mån krom var halterna tydligt högre i Anderstorpaån än i Nissans huvudfåra (figur 13). Jämfört med naturliga bakgrundsvärden var avvikelsen stor för kadmium och bly och mycket stor för nickel och krom i Anderstorpaån (111). I Anderstorpaån (117) var avvikelsen stor för bly och mycket stor för nickel. Vad gäller bor, som analyseras i punkterna 51 och 55 nedströms respektive uppströms Bårabo deponi, har de uppmätta halterna under treårsperioden varit låga och oftast legat under analysmetodens detektionsgräns (bilaga 4). 4, 3, 2, 1,, Koppar (Cu) µg/l , 5, 4, 3, 2, 1,, Krom (Cr) µg/l Nickel (Ni) µg/l 25 Zink (Zn) µg/l Figur 13. Metallhalter i vatten (medelvärden under perioden 23-25) vid 5 provstationer i Nissans avrinningsområde. Linjerna visar den nedre gränsen för låg respektive måttligt hög halt. 24

23 Recipientkontrollen i Nissan 25 Metallundersökningen av vattenmossa (bilaga 5) visade att de flesta metallerna förekom i låga till måttligt höga halter. Höga halter av krom och nickel och en förhöjd kopparhalt förekom på flera håll i Anderstorpaåns vattensystem (figur 14). 75 Koppar (Cu) mg/kg ts , Krom (Cr) mg/kg ts , Nickel (Ni) mg/kg ts , Zink (Zn) mg/kg ts , Figur 14. Metallhalter i vattenmossa (medelvärden under perioden 23-25) vid 22 provstationer i Nissans avrinningsområde. Linjerna visar de nedre gränserna för måttligt höga respektive höga halter för metallerna koppar, krom och nickel. För zink visar linjen den nedre gränsen för en måttligt hög halt. 25

24 Recipientkontrollen i Nissan 25 REFERENSER Armitage, P.D., Moss, D., Wright, J.F., och Furse, M.T The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrate response over a wide range of unpolluted running-water sites. Water Res., 17: Asplund, G On the origin of organohalogens found in the environment. Doktorsavhandling, Universitetet i Linköping. Björklund, I Metaller i gädda från svenska skogssjöar. SNV Rapport Ehnström, B., Gärdenfors, U. & Lindelöw, Å Rödlistade evertebrater i Sverige Databanken för hotade arter, SLU, Box 77, 75 7 Uppsala. Engblom, E. & Lingdell, P-E Bottenfaunans användbarhet som ph-indi ka tor. - SNV PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fäll ningskemikalier bottenfaunan? - SNV PM 1798 Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? - SNV PM Engblom, E. & Lingdell, P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? - SNV PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. & Nilsson, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. - Ent. Tidskr. 111: Ericsson, U., Liungman, M., Nilsson, C. och Medin, M. 21. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Sundberg, I., Meissner, Y. och Medin, M. 22. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U., Sundberg, I. 23. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 22. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. 26

25 Recipientkontrollen i Nissan 25 Ericsson, U., Sundberg, I. 24. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 23. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Ericsson, U. 25. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen 24. Medins Biologi AB. Rapport till Nissans Vattenvårdsförbund. Eriksson, M.O.G., Henrikson, L. & Oscarson, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgslän, - Länstyrelsen i Älvsborgs län, naturvårdsenheten 1981:2. Forchhammer, K., Bank, A.& Sultan, D. 2. Översiktliga undersökningar av sediment i Viskans avrinningsområde Golder Grundteknik KB. Rapport till länsstyrelsen i Västra Götaland 2. Granmo, Å., Jonsson, P., Brydsten, L., Ekelund, R., Magnusson, K., Berggren, M Long-term degradation test with coastal Baltic Sea sediments contaminated with extractable organic halogens. In: Environmental fate and effects of bleached pulp mill effluents, Södergren, A. (ed.), Swedish Environmental Protection Agency, Report 431, pp Henrikson, B.I., Henrikson, L., Nyman, H.G. & Oscarson, H.G ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? - Zoologiska inst., Göteborgs universitet, Rapport till Fiskeristyrelsen. Henriksson-Fejes och Steiner, Eva Miljögifter i Älvsborgs län. Bakgrundshalter i källsjöar. Rapport 1992: 11, Länsstyrelsen i Älvsborgs län. KM-LABORATORIERNA AB Årsrapport för samordnade recipientkontrollen Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. KM-LABORATORIERNA AB Samordnad recipientkontroll Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Lindeström, L Metaller och stabila organiska ämnen i Munksjön. Miljö- ForskarGruppen Fryksta 2. Rapport F Lithner, G Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. SNV Rapport Medin, M., Ericsson, U. & Nilsson, C Årsrapport för recipientkontrollen Analycen AB och Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C. & Sundberg, I Årsrapport för recipientkontrollen Analycen AB och Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. 27

26 Recipientkontrollen i Nissan 25 Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C. & Sundberg, I Årsrapport för recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Medin M. 21. Sedimentundersökning i Viaredssjön hösten 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Lygnerns Vattenvårdsförbund. Medin, M., Ericsson, U., Nilsson, C., Sundberg, I. och Nilsson, P. A. 22. Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Metcalfe, Janice L Biological water quality assessment of running waters based on macroinvertebrate communities: History and present status in Europe. Environ. Polut. 6: Märileinen, J.J. och Hynynen, J Benthic invertebrates in relation to acidity in finnish forest lakes. I : Acidification in Finland. Eds. Kauppi, P., Anttila, P. och Kentämies, K. pp Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 1, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 2, Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 319. Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Allmänna råd. SNV Rapport 86:3. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Allmänna råd. SNV Rapport 9:4. Naturvårdsverket Metallerna och miljön. MIST, SNV Rapport Olausson, G., Fehrm, B., Holmstrand, O. & Svensson, Ch Nissans vattenvårdsförbund Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Otto, C. & Svensson, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. - Arch. Hydrobiol. 99: Persson, G. & Olsson, H Eutrofering i svenska sjöar och vattendrag - tillstånd, utveckling, orsak och verkan. Naturvårdsverket Rapport Raddum, G.G. & Fjellheim, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. - Verh. Internat. Verein. Limnol. 22:

27 Recipientkontrollen i Nissan 25 SMHI De svenska vattendragens arealförhållanden. Del 12, Lagan, Nissan, Ätran, Viskan m fl. Meddelanden från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ser. C Nr. 2. SMHI Väder och vatten -En tidning från SMHI - Januari December SMHI, Norrköping. Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M Årsrapport för recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U. & Medin, M Årsrapport för recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U., Nilsson, C. & Medin, M Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB och KM-lab. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Sundberg, I., Ericsson, U., Nilsson, C. & Medin, M. 2. Nissans vattenvårdsförbund. Recipientkontrollen Medins Sjö- och Åbiologi AB. Rapport till Nissans vattenvårdsförbund. Wiederholm, T Use of benthos in lake monitoring. J. Water Pollut. Control Fed. 52(3): Wiederholm, T Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. SNV Rapport Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1 kemiska och fysikaliska parametrar. Naturvårdsverket rapport 492. Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2 biologiska parametrar. Naturvårdsverket rapport

28 Bilaga 1 RESULTAT LOKAL FÖR LOKAL

29 1. Nissan, Slottsmöllan (PMK) Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse P-tot (mg/l),24 Måttligt hög halt,19 Ingen eller obet. N-tot (mg/l) 1,74 Hög halt,3 Mycket stor NO 2/3 (mg/l),417 - NH4-N (mg/l),15 Mycket låg halt,15 Totalfosfor (mg/l) 2, Totalkväve (mg/l),1,5 1,5 1,,5, , Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 29,4 - Arealförlust P (kg P/ha år),11 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) 4,76 Höga förluster 8 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Organiskt material (mg/l) 12,9 Hög halt 4 3 TOC (mg/l) Bilaga 1

30 1. Nissan, Slottsmöllan (PMK) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 146 Starkt färgat vatten 4 3 Färgtal Surhet/försurning Median Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Alkalinitet (mekv/l),27 Mycket god buffertkapacitet,32 Obetydlig ph 6,87 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),2 ph 5,76,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,22 Låg halt 1 Liten Zn (µg/l) 13,4 Låg halt 3 Tydlig Cd (µg/l),26 Låg halt,3 Tydlig Pb (µg/l),6 Låg halt,5 Tydlig Cr (µg/l) 1,28 Låg halt,2 Stor Ni (µg/l),87 Låg halt,5 Liten Transport Al (ton/år) 258 Cd (ton/år),36 Pb (ton/år),84 Co (ton/år),41 Cr (ton/år),87 Zn (ton/år) 14, Cu (ton/år) 1,54 Ni (ton/år) 1,16 Si (ton/år) 3342 Bilaga 1

31 1. Nissan, Slottsmöllan (PMK) Bottenfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 3,18 Måttligt högt index 2,95 Ingen eller liten ASPT-index 6,3 Högt index 6 Ingen eller liten Danskt faunaindex 4 Lågt index 5 Tydlig Surhetsindex 5 Måttligt högt index 6 Måttlig Bedömning av påverkansgrad Försurningspåverkan A A A A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämnen/organiskt mtrl. A A A A A B=betydlig påverkan Annan påverkan A A A A A C=stark eller mycket stark påv. 6 Antal taxa Individtäthet (antal/m 2 ) Syntes De vattenkemiska analyserna visar att vattnet är måttligt näringsrikt samt att kvävehalten är kraftigt förhöjd. Halten av totalfosfor är inte nämnvärt förhöjd jämfört med provpunkt 2, som är belägen drygt 6 km längre uppströms, mellan Sennan och Oskarström. Totalkvävehalten är dock något förhöjd. Belastningen av näringsämnen/organiskt material bedöms inte ha någon negativ effekt på bottenfaunan. I samband med mycket hög vattenföring i mitten av juli 24 uppmättes ett förhållandevis lågt ph-värde och en obefintlig alkalinitet. Mätningen utfördes mitt i flödestoppen och så låga värden har inte uppmätts sedan början av åttiotalet. Bottenfaunans sammansättning senare under hösten visade dock att surstöten inte innebar försurningsproblem för bottenfaunan. Undersökning av metaller i vatten visar på genomgående låga halter. Jämfört med bakgrundsvärden är avvikelsen dock stor för krom och tydlig för zink, kadmium och bly. Vid årets bottenfaunaprovtagning påträffades den ovanliga trollsländan Calopteryx splendens. Bilaga 1

32 2. Nissan, nedströms Oskarström Näringsämnen/eutrofiering Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse P-tot (mg/l),21 Måttligt hög halt,19 Ingen eller obet. N-tot (mg/l),884 Hög halt,3 Stor NO 2/3 (mg/l),357 -,1 Totalfosfor (mg/l),8,6,4,2, , Totalkväve (mg/l) 1,5 1,,5, Medelvärde Tillstånd Fosfortransport (ton/år) 23,7 - Arealförlust P (kg P/ha år),1 Måttligt höga förluster Kvävetransport (ton/år) Arealförlust N (kg N/ha år) 3,83 Måttligt höga förluster 8 Totalfosfor (ton/år) Totalkväve (ton/år) Syretillstånd och syretärande ämnen Min-/medelvärde Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,1 Syrerikt tillstånd Organiskt material (mg/l) 12,7 Hög halt 2 Syre (mg/l) TOC (mg/l) Bilaga 1

33 2. Nissan, nedströms Oskarström Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färgtal 15 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,4 Betydligt grumligt vatten 5 Färgtal Turbiditet (FNU) Surhet/försurning Median Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Alkalinitet (mekv/l),27 Mycket god buffertkapacitet,32 Obetydlig ph 6,9 Nära neutralt Min Alkalinitet (mekv/l),7 ph 6,3 1,,8,6,4,2 Alkalinitet (mekv/l), ph Metaller i vatten Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (µg/l) 1,22 Låg halt 1 Liten Zn (µg/l) 13, Låg halt 3 Tydlig Cd (µg/l),26 Låg halt,3 Tydlig Pb (µg/l),79 Låg halt,5 Stor Cr (µg/l) 1,6 Låg halt,2 Tydlig Ni (µg/l),84 Låg halt,5 Liten Transport Al (ton/år) 163 Cd (ton/år),37 Pb (ton/år),91 Co (ton/år),36 Cr (ton/år),91 Zn (ton/år) 15,7 Cu (ton/år) 1,55 Ni (ton/år) 1,8 Si (ton/år) 3763 Bilaga 1

34 2. Nissan, nedströms Oskarström Metaller i vattenmossa Medelvärde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Cu (mg/kg ts) 16,67 Måttligt hög halt 1 Ingen eller obet. Zn (mg/kg ts) 125 Låg halt 1 Ingen eller obet. Cd (mg/kg ts),61 Låg halt,5 Ingen eller obet. Pb (mg/kg ts) 6,9 Låg halt 5 Ingen eller obet. Hg (mg/kg ts),67 Låg halt,7 Ingen eller obet. Cr (mg/kg ts) 4,45 Måttligt hög halt 2 Liten Ni (mg/kg ts) 4,33 Låg halt 5 Ingen eller obet. Co (mg/kg ts) 18,9 Måttligt hög halt 5 Liten As (mg/kg ts) 1,9 Låg halt 2 Ingen eller obet. Påväxt Bedömning av tillstånd och påverkansgrad Tillstånd B B B B B B B Påverkan C-B B B B B B B A = Mycket näringsfattigt tillstånd/ingen eller obetydlig påverkan B = Näringsfattigt tillstånd/svag påverkan C = Måttligt näringsrikt tillstånd/tydlig påverkan D = Näringsrikt tillstånd/stark påverkan E = Mycket näringsrikt tillstånd/mycket stark påverkan Bottenfauna Värde Tillstånd Jämförvärde Avvikelse Shannons diversitetsindex 4,34 Mycket högt index 2,95 Ingen eller liten ASPT-index 6,1 Högt index 6 Ingen eller liten Danskt faunaindex 7 Mycket högt index 5 Ingen eller liten Surhetsindex 9 Högt index 6 Ingen eller liten Bedömning av påverkansgrad Försurningspåverkan A A A A A A=ingen eller obetydlig påverk. Näringsämnen/organiskt mtrl. A A A A A B=betydlig påverkan Annan påverkan A A A A A C=stark eller mycket stark påv. 6 Antal taxa Individtäthet (antal/m 2 ) Bilaga 1

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 22 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 23-5 - 22 Ulf Ericsson Iréne Sundberg Recipientkontrollen i Nissan 22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

RÖNNE Å VATTENKONTROLL

RÖNNE Å VATTENKONTROLL RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006 Bräkneåns vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 INLEDNING...2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003 UPPLANDS VÄSBY 20 ALcontrol Innehåll Åtgärdsplats 6, Ladbrodammen. Foto: Kent Hård, ALcontrol INFÖR BYGGNATION AV RENINGS- ANLÄGGNINGAR FÖR DAGVATTEN RECIPIENTUNDERSÖKNING 20 Upplands Väsby kommun UPPLANDS

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund Ätran vid Tullbron i Falkenberg (Foto:Per Olausson). Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 8 AVRINNINGSOMRÅDET Orientering... 9 Hydrologi...

Läs mer

Ätrans recipientkontroll 2012

Ätrans recipientkontroll 2012 Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014

Recipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014 Recipientkontroll Emån Årsrapport för 2014 Emåförbundet 2015 1 Recipientkontroll Emån 2014 Författare: Thomas Nydén Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Omslagsbild: Akvarell av Peter Nilsson

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund

TIDAN 1997. Tidans vattenförbund TIDAN 1997 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 METODIK... 4 RESULTAT... 8 REFERENSER... 46 BILAGA 1. PROVTAGNINGSPLATSER... 49

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 22 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 4 METODIK... 5 RESULTAT: Klimat/Vattenföring/Transporter...

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

TIDAN 2009 Tidans vattenförbund

TIDAN 2009 Tidans vattenförbund Provplats (126) för vattenkemi och -mossa i Tidan vid Baltak nedstr. fiskodling (foto: A-C Norborg, ALcontrol) TIDAN 29 Tidans vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND.... 11 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika

Läs mer

Bällstaåns vattenkvalitet

Bällstaåns vattenkvalitet Fakta 2013:2 Bällstaåns vattenkvalitet 1997-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Granskningsperiod År 1997-2012 Kontaktpersoner Sedan 1997 har Länsstyrelsen bedrivit vattenkemisk provtagning i Bällstaåns

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 23 Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 23-5 - 7 Ulf Ericsson Iréne Sundberg Recipientkontrollen i Nissan 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 UNDERSÖKNINGARNAS

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Skräbeån 2004. Skräbeåns vattenvårdskommitté

Skräbeån 2004. Skräbeåns vattenvårdskommitté Holjeån, provtagningspunkt 12, länsgränsen. Foto. Pernilla Granqvist Skräbeån 2004 Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 Inledning 2 Föroreningsbelastande

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045 Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund Sikforsån (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 2005 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 11 AVRINNINGSOMRÅDET... 13 REFERENSER... 18 BILAGA 1.

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17 Ljusnan strax uppströms Ljusdal Foto: Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 28 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning. Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh

Läs mer

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...

Läs mer

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011 EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT Program Innehåll Bakgrund Försurning Örganiskt material och färgtal Syrgasförgållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter i vatten Tillståndsbeskrivning

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK Grågås, Bjuren 2007 Foto: Fredrik Sörvåg RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006 Vindelälvens- Umeälvens SRK INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...7 OMRÅDE...9 METODIK...11 Provtagningspunkter...11 Fysikaliska och

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2016 AVSEENDE ÅR 2016 Förslag april 2016 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2016 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll

Läs mer

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet

Läs mer

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån

Läs mer

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt.

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt. Hushållningssällskapet - Alcontrol Bakgrund till undersökningsprogram öring Ålanda ström Mjörns FVOf har tillsammans med Hushållningssällskapet och Alingsås sportfiskeförening under flera år bedrivit ett

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter

NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter Värån nedströms Torsby flygplats, station Vä 1 (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter INNEHÅLL SAMMANFATTNING.. 1 BAKGRUND... 9 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR.. 11

Läs mer

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Ljusnan Foto: Glenn Mattsing LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 29 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 1 BAKGRUND 12 AVRINNINGSOMRÅDET.. 14 METODIK 15 RESULTAT.. 2 Lufttemperatur och nederbörd

Läs mer

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september

Läs mer

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Friman Ekologikonsult AB Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 4 3. Generellt om

Läs mer

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i

Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i Uppföljning av fem dagvattenanläggningar i norra Stockholmsområdet NOS-dagvatten Jonas Andersson och Daniel Stråe WRS Uppsala AB Föroreningar i dagvatten Stockholm 30 november 2010 Projektet Uppföljning

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.10 FNU +/-20% SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS ENISO 7887:2012 Met.C Färg vid 405 nm

Läs mer

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning

Läs mer

Ekologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund

Ekologgruppen. april 2004. på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Ekologgruppen april 24 på uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Segeån 23 Segeån Recipientkontroll 23 Årsrapport Rapporten är sammanställd av Jan Pröjts Foto på framsidan:

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten

2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten Dagvattenrapport Innehållsförteckning [Sammanfattning] [1. Inledning] [2. Allmänt om dagvatten] [2.2 Faktorer som påverkar föroreningsmängden2.1 Dagvattnets effekter på recipienten] [2.3 Dagvattnets innehåll

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

SAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI 2004 JÄMTLANDS LÄN.

SAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI 2004 JÄMTLANDS LÄN. Bilaga Miljöövervakning Ingemar Näslund Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2003-01-29 2475-10965-01 Enligt sändlista SAMORDNAT RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND FROM JANUARI

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg

Läs mer

Sedimentbehandling i Växjösjön

Sedimentbehandling i Växjösjön Sedimentbehandling i Växjösjön 1 (7) Sedimentbehandling i Växjösjön Uppföljningsplan av sjöns tillstånd och status avseende vattenkemiska, sedimentkemiska och biologiska undersökningar före, under och

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

Planeringsunderlag för Märstaån

Planeringsunderlag för Märstaån Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna

Läs mer