GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

Transkript

1 Station 1101 för vattenkemi och bottenfauna i Hovaån vid Nötebron (foto: Anders Sköld, ALcontrol) GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 9 AVRINNINGSOMRÅDET REFERENSER BILAGA 1. Metodik BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU BILAGA 5. Vattenföring, transporter och punktutsläpp BILAGA 6. Väderförhållanden BILAGA 7. Resultat från bottenfaunaundersökningar BILAGA 8. Länsstyrelsens undersökningar BILAGA 9. Specialundersökmning

3 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde år Undersökningarna omfattade vattenkemi och bottenfauna. Dessutom genomfördes en specialundersökning i syfte att utreda styrka och utsträckning av påverkan på vattekemin från de kommunala reningsverken i Hova, Älgarås och Finnerödja. Vattenföring (m 3 /s) Väderförhållanden Varmare och blötare än normalt Årsmedeltemperaturen för år 2008 vid SMHI:s klimatstation i Åtorp var 7,1 C, vilket är 1,7 C högre än normalvärdet för perioden Endast juni, augusti och september var något kallare än normalt. Januari och februari var mycket milda, hela 6 C varmare än normalt. Årsnederbörden (765 mm) var 12 % högre än normalt. Framförallt januari, februari och augusti var ovanligt nederbördsrika, medan apriljuni var väsentligt torrare än normalt. Väderförhållanden år 2008 i Åtorp, Daglösen och Fredriksberg redovisas i bilaga 6. Vattenföring Vattenföringen högre än normalt Vattenföringen i Gullspångsälven år 2008 var 81 m 3 /s, vilket är något högre än det normala (medelvärde =60 m 3 /s). Flödena var betydligt större än normalt under vårvintern (månadsmedelvärden , Figur 1), lägre under sommarmånaderna och över de normala från augusti till och med december. Årsmedelvattenföringen var något högre än det normala även i Timsälven och Svartälven (bilaga 5). Nolltappning under juni, juli och augusti Nolltappning har förekommit i varierande omfattning i Svartälvens utlopp, Svartälven 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven vid Gullspång 2008 och medelvärden för perioden vid Hammarn, Älgälven, Timsälvens utlopp, Timsälven vid Lunedet, Storforsälven samt i Letälven vid Degerfors och Åtorp, främst under juni, juli och augusti. Nolltappning har betydelse för vattenmiljön både direkt, genom att påverka livsmiljön för växter och djur, och indirekt, genom att försämrad vattengenomströmning ökar genomslaget av bl.a. utsläpp från punktkällor. Transport och arealspecifik förlust Ämnestransporterna större än normalt Ämnestransporterna i Gullspångsälven år 2008 uppgick till 1529 ton kväve, 28,3 ton fosfor och ton organiska ämnen (TOC). Transporterna av fosfor, kväve och organiska ämnen var större än medelvärdet för perioden Transporten av fosfor var 33 % större, kväve 17 % större och TOC hela 47 % större. Även i Svartälven och framförallt Timsälven var ämnestransporterna större än medelvärdena för perioden

4 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning Höga arealförluster i Hovaån Arealförlusten av kväve var måttligt hög i Gullspångsälven (se bilaga 5). I Hovaån var kväveförlusten hög och detta område var det enda som uppvisade avvikelse från beräknat jämförvärde (stor). Övriga punkter uppvisade ingen eller obetydlig avvikelse. Fosforförlusten var mycket låg i Gullspångsälven och Svartälven. I Timsälven var förlusten måttligt hög. Hovaån uppvisade mycket hög arealförlust av fosfor. I Hovaån och Timsälven var också avvikelsen stor från beräknade jämförvärden. Hovaån påverkas främst av jordbruk. Utsläpp från reningsverken i Hova och Älgarås utgör en mycket liten del av den totala transporten, speciellt för fosfor. Ingen avvikelse noterades för Svartälven eller Gullspångsälven. Näringsämnen Huvudsakligen låga till måttligt höga halter av kväve och fosfor år 2008 De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga halter av fosfor och kväve år Detta gäller även för den senaste treårsperioden (Figur 3). Hovaån (1101), som påverkas av kringliggande jordbruksmark, hade dock mycket höga halter av kväve och fosfor. Mycket låga ammoniumkvävehalter På grund av isläget kunde inga sjöar provtas i februari/mars så provtagning skedde bara i augusti. I norra delen av Daglösen kunde en påverkan från reningsverket i Filipstad anas vid provtagningen i augusti. Ammoniumkvävehalten i bottenvattnet var då låg (60 µg/l). I övriga punkter uppmättes mycket låga halter. Bortfallet av data från februari/mars försvårar bedömningen för hela året. Bottenfauna Varierande resultat Undersökningen av bottenfauna år 2008 omfattade fem lokaler i rinnande vatten: en lokal vardera i Gullspångsälven (Åråsforsarna), Hovaån (vid Nötebron), Storforsälven (nedströms Storfors.), Lesjöälven (vid Blockenhus) och Svartälven (nedströms Hällefors). Vid expertbedömningen klassades lokalernas status med avseende på eutrofiering som hög i Gullspångsälven, god i Hovaån och Lesjöälven samt måttlig i Svartälven och i Storforsälven. Vid denna expertbedömning klassades statusen med avseende på annan föroreningspåverkan som måttlig i Svartälven och Lesjöälven. På lokalerna i Gullspångsälven, Hovaån och Storforsälven bedömdes statusen som god till hög med avseende på sådan påverkan. Bedömningen för sistnämnda lokal var dock osäker och viss förekomst av miljögifter i sedimentet kunde inte uteslutas. Samtliga fem lokaler bedömdes ha ett nära neutralt vatten. Klorofyll Måttligt hög klorofyllhalt i Öjevettern år 2008 Sjön Öjevettern uppvisar varierande klorofyllhalter (mått på algmängd) under åren. I augusti 2005 var klorofyllhalten hög (29 µg/l), år 2006 var halten mycket låg (1,3 µg/l) och den lägsta uppmätta bland samtliga undersökta sjöar, medan 2008 års halt bedömdes som måttligt hög (14 ug/l). I de undersökta sjöarna var halterna generellt låga eller måttligt höga år Organiska ämnen Varierande halter av organiska ämnen I Gullspångsälvens utlopp (1005) samt Storforsälven ned- (3082) respektive uppströms (3083) Storfors uppmättes låga halter av organiska ämnen (mätt som TOC) år I Hovaån (1101) uppmättes mycket höga halter till följd av påverkan från jordbruksmark. I Svartälven vid Sågen (2625) uppmättes höga halter. Övriga provpunkter hade måttligt höga halter. 2

5 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning Syretillstånd Fortsatt förbättrad syresituation i Möckeln, Bredreven och Daglösen År 2006 var syretillståndet syrefritt/nästan syrefritt i bottenvattnet i norra delen av Daglösen, Öjevettern och Lonnen. En förbättring syntes dock i augusti 2008, då det endast var Öjevettern som hade syrefritt/nästan syrefritt tillstånd. År 2008 bedömdes syretillståndet i Lersjön, norra delen av Daglösen och Bredreven som svagt (Figur 2). I centrala delen av Daglösen och Möckeln var syretillståndet måttligt syrerikt. I Lonnen rådde syrerikt tillstånd i augusti Sjöarna, som undersöks årligen, är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av organiska ämnen ofta leder till syrebrist i bottenvattnet. I Möckeln, Bredreven och centrala Daglösen har dock syretillståndet förbättrats på senare år. I Öjevettern klassas dock fortfarande tillståndet som syrefritt eller nästan syrefritt. Syre (mg/l) Lersjön Daglösen norra Daglösen centr Öjevettern Lonnen Bredreven Möckeln Figur 2. Syreförhållande i sjöarnas bottenvatten 2008 (årslägsta halt). Streckad linje markerar övergången mellan måttligt syrerikt och svagt tillstånd. Under tunn heldragen linje övergår bedömningen till syrefattigt tillstånd. Under den tjocka heldragna linjen klassas tillståndet som syrefritt eller nästan syrefritt. Ljusförhållanden Litet siktdjup i de flesta sjöar Siktdjupet mättes i sjöarna vid provtagningen i augusti Möckeln hade ett siktdjup på 3,2 meter, vilket klassas som måttligt stort. Övriga sjöar hade litet siktdjup (1,5-2 meter). Färgtalet har ökat vid de flesta provpunkterna. I Timsälvens avrinningsområde från Storforsälven och nedströms var vattnet i huvudsak måttligt färgat. I Hovaån, Lesjöälven, Svartälven vid Sågen, Lesjöälven vid Fransagen samt sjöarna Bredreven och Öjevettern var vattnet starkt färgat. Vid övriga stationer i rinnande vatten samt sjöarna Lersjön och Daglösen (norra och centrala) var vattnet betydligt färgat. Grumligheten (turbiditeten) mättes i rinnande vatten. I Svartälvens avrinningsområde var grumligheten måttlig. Grumligheten ökade nedströms i Timsälvens avrinningsområde, från måttligt till starkt grumligt. I Letälven var vattnet betydligt grumligt. Hovaån hade starkt grumligt vatten, främst beroende på påverkan av erosion från åkermark. Grumligheten mäts inte i Gullspångsälvens utlopp. Alkalinitet och ph-värde God motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten) god i Gullspångsälvens avrinningsområde Endast vid Sågen (2625) i Svartälven och Liälven (2621) var den svag. I Hovaån var buffertkapaciteten mycket god. Årslägsta värden för den senaste treårsperioden visade generellt god buffertkapacitet i områdets södra del och svag buffertkapacitet i den norra (Figur 6). Vid flera provpunkter i Svartälvens och Timsälvens norra delar (provpunkterna 2041, 2241, 2541, 2544, 2621, 2625, 3502, 2530 ) visade ph-värdet på svagt surt vatten. Vid övriga provpunkter hade vattnet ett ph-värde som var nära neutralt. I bottenvattnet uppmättes måttligt 3

6 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning surt vatten i norra och centrala Daglösen. Bottenvattnet var surt i sjöarna Bredreven och Lersjön. Metaller Generellt mycket låga till låga medelhalter av metaller Medelhalterna av metaller i vatten var generellt mycket låga till låga i hela avrinningsområdet år Dock var medelhalterna av bly måttligt höga i Lesjöälven nedströms Lesjöfors (2544) och i Kilstabäcken (3102). I Kilstabäcken uppmättes vid några tillfällen också måttligt hög kopparhalt, vilket även gällde Svartälven vid Sågen (2625). Även i Hovaån (1101) noterades tillfälligt måttligt höga blyhalter. Blyläckage från Lesjöfors industriområde Vid jämförelse med Lesjöns utlopp uppströms Lesjöfors (2541) var avvikelsen för bly, kadmium och zink liten medan avvikelsen för molybden var tydlig nedströms samhället (2544). Molybden är en indikator på pågående utsläpp från stålindustri, direkt eller från deponi. Övriga metallhalter visade ingen avvikelse, men ökade generellt nedströms. Bottenfaunan i Lesjöälven (vid Blockenhus, 2543) har bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Förhöjda blyhalter har också noterats i abborre från Bredreven, nedströms Lesjöfors. Bly tillförs vattnet främst genom utlakning från deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (ALcontrol 2002b). Förhöjd molybdenhalt i Letälven påvisar utsläpp från Degerfors järnverk Ingen avvikelse för metallhalter noterades i Storforsälven nedströms Storfors (3082) jämfört med uppströmsstationen (3083) eller i Svartälven nedströms Hällefors (2041) jämfört med station Nedströms Degerfors (1021) ökade halten molybden jämfört med uppströmsstationen (1025, tydlig avvikelse) till följd av utsläpp från Degerfors järnverk (Outokumpu Stainless AB). Även krom, nickel och bly ökade nedströms, men ingen avvikelse noterades. Specialundersökning Undersökningens syfte var att utreda styrkan av påverkan på vattenkemin från de kommunala reningsverken i Hova, Älgarås och Finnerödja samt hur långt nedströms effekten kvarstår. Vid undersökningen användes fältmätning av konduktivitet i syfte att hitta den punkt när konduktiviteten åter hade klingat av och kunde uppmätas till den nivå som uppmättes uppströms punktkällan. Parallellt togs vattenprover för analys av konduktivitet och andra parametrar på laboratoriet. Påverkan syntes främst som förhöjda värden för konduktivitet och kvävefraktioner Undersökningen gav vid handen att mätning av konduktivitet i fält är tillförlitlig i jämförelse med konduktivitet mätt på laboratoriet. Den visade också på en god korrelation mellan konduktivitet och framförallt kväveföreningarna, vilka var de parametrar som främst indikerade påverkan från reningsverken, men även fosfor och andra parametrar. Ammoniumkväve förekom särskilt i Krokabäcken och Skagersholmsån i nivåer som kan vara skadliga för fisk. Undersökningen visade att det skulle vara möjligt att ganska snabbt få en bra bild av olika punktkällor och dess effekt på vattendraget. Metoden skulle därför kunna utgöra ett bra underlag för omplacering av provpunkter, val av punkter där åtgärder behöver sättas in och framförallt förstå hur belastningen i en punkt byggs upp, där t.ex. många små vattendrag rinner samman till ett större. ALcontrol AB, Karlstad Arne Holmberg (Rapportskrivning) Ann-Charlotte Norborg (Kvalitetsansvarig för rapport) 4

7 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Svartälve n Älgälven #S Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L u ngälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen t Svar älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letäl ven #S Skagern #S #S #S #S #S Fosforhalter Låga Måttligt höga Höga Mycket höga Extremt höga Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 3. Tillståndsbedömning utifrån fosforhalter (medelvärden ) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 5

8 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG #S Lesjön Bred reven LESJÖFORS Älgä lven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD Östersjön Daglösen Saxån Svartälve n #S HÄLLEFORS Sörelegen L u ngälv en Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen #S STORFORS Ullvettern Alkvettern Timsälv t Svar n älve e KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Letälven Skagern #S #S #S Näringsstatus Hög status God status Måttlig status #S Otillfredsställande status Dålig status #S Krokebäcke Figur 4. Näringstillstånd i sjöar bedömt utifrån bottenfaunan år 2008 i rinnande vatten. Klassningen följer Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007) och baseras på expertbedömningarna. 6

9 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG #S Lesjön Bred reven LESJÖFORS Älgä lven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD Östersjön Daglösen Saxån Svartälve n #S HÄLLEFORS Sörelegen L u ngälv en Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen #S STORFORS Ullvettern Alkvettern Timsälv t Svar n älve e KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Letälven Skagern Påverkan av näringsämnen/ organisk belastning Rinnande vatten #S #S #S Ingen eller obetydlig Betydlig Stark eller mycket stark Krokebäcke Figur 5. Påverkan av näringsämnen/organiskt material på bottenfaunan i rinnande vatten

10 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Svartälve n Älgälven #S Norrelgen Vänern Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S GULL- SPÅNG #S #S#S#S Hovaån #S #S Torrvarpen Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S STORFORS #S Saxån Halvarsnoren Ullvettern Alkvettern Letäl ven #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Skagern Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Buffertkapacitet #S #S #S #S #S Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Mycket god God Svag Mycket svag Ingen el. obetydlig Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Figur 6. Tillståndsbedömning utifrån buffertkapacitet (medel av årslägsta värden ) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 8

11 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 2008 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Undersökningarna omfattade vattenkemi och bottenfauna. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Följande personer har medverkat vid 2008 års undersökningar: Hans Friberg och Marcus Andersson, ALcontrol Karlstad (vattenprovtagning samt bottenfaunaprovtagning i Svartälven nedströms Hällefors och Storforsälven nedströms Storfors) Mats Medin, Medins Biologi AB (bottenfaunaprovtagning i Gullspångsälven vid Åråsforsarna, Hovaån vid Nötebron och Lesjöälven vid Blockenhus) Anders Boström, Medins Biologi AB (artbestämning och utvärdering av bottenfauna) Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (kartritning) Marcus Andersson och Anders Sköld, ALcontrol Karlstad (fältarbete vid specialundersökning) Anders Sköld, ALcontrol Karlstad (projektledning) Arne Holmberg, ALcontrol Linköping (utvärdering av vattenkemi samt rapportskrivning) Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol Karlstad (kvalitetsgranskning av rapport) Naturvårdsverket har tidigare i Allmänna Råd 86:3 lagt upp riktlinjer för recipientkontrollen. Allmänna råd 86:3 har dock upphört att gälla när denna rapport skrivs. Några nya direktiv har ännu ej kommit ut och därför bör intentionerna i Allmänna råd behållas tills vidare. Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) är enligt Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3): Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde. Relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund. Belysa utsläppens effekter i vattenområdet. Ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder. Riksdagen har fastställt 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål och ca 72 nationella delmål. Miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Syftet är att klara av alla stora miljöproblem i Sverige inom en generation (år 2020). Delmålen anger inriktningen av det konkreta miljöarbetet och siktar i regel mot år Regeringens ambitioner med delmålen är bl.a. att de ska vara möjliga att följa upp och att de ska tjäna som underlag för regionalt och lokalt miljö- och målarbete. 9

12 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bakgrund Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndigheter, organisationer eller företag inom en viss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. Länsstyrelserna ansvarar för den fortlöpande uppföljningen av målen på regional nivå. Med data för ett antal mått och indikatorer som underlag görs en utvärdering av varje delmål. Utvärderingen ska visa dels om utvecklingen går i rätt riktning mot delmålet, dels om delmålet kommer att nås inom utsatt tid. Följande fyra nationella miljökvalitetsmål är de som främst berör sjöar och vattendrag: Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 10

13 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Avrinningsområdet AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 8, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på ca personer. Ytan omfattar 5050 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (66 %, Figur 7). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Övrig areal (15 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. är inhämtat från SCB 2003.) Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns vattensystem har en mycket hög andel jordbruksmark. Svartälven-systemet domineras helt av skogsmark. Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 % (SMHI 1996). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 2430 km 2. Andelen sjö är 12 %, skog 69 %, jordbruksmark 1 %, tätort 1% och andelen övrig mark (främst myrmark) 17 % (SCB 2003). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 4510 km2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 % (SMHI 1996). Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 5050 km2, varav 13 % är sjö, 66 % skog, 4 % jordbruksmark, 1 % tätort och 15 % övrig mark (främst myrmark, SCB 2003). Vatten (13 %) Åker,bete (4 %) Skog (66 %) Tätort (1 %) Övrigt (15 %) Figur 7. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 2003). 11

14 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgäl ven Svartälve n Norrelgen Svartälven HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD Lu ngälv en Daglösen Saxån Torrvarpen Sörelegen Timsälven Östersjön Öjevettern STORFORS Ullvettern Alkvettern lven Tim sälv en ä Svart KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven Letälven/Gullspångsälven Skagern Halvarsnoren GULL- SPÅNG Hovaån Krokebäcken Figur 8. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 12

15 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Avrinningsområdet Orientering Området berör fyra olika län Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven, som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad, där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven, som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven, som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven, som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven ca en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. 13

16 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Avrinningsområdet Föroreningsbelastande verksamheter I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metall- och verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 9. De kommunala reningsverken släpper ut näringsämnena kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiska ämnen och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med kväve, fosfor och syretärande organiska ämnen. Belastningen från sågverk består av syretärande organiska ämnen och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiska ämnen och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiska ämnen (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bl.a. via sediment och läckage från deponerade slaggrester. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven) samt Bharat Forge Kilsta AB (Kilstabäcken). Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako Steel AB (Svartälven vid Hällefors) och Spring Wire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde, Bofors AB och Valåsens sågverk (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och Zinkano (Hovaån). 14

17 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ 25. #Y 7. $ Lu ngälv en $ Lersjön FILIPSTAD $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y 26. Saxån Svartälve n #Y % $ #S $ Älgäl ven $ 19. Norrelgen #Y 20. HÄLLEFORS #Y Sörelegen Daglösen 5. Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Ullvettern 29 #Y Tim sälv en Ê % $ % # %a ä Svart lven Alkvettern #Y # 11. KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån 35. $ % 17. $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 9. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällor, se bilaga 5. 15

18 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Referenser REFERENSER Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007 och Gullspångsälven 1998, 1999, 2000, 2001, , 2003, 2004, 2005, 2006 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 2002a. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 2002b. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB Lesjöälven Länsstyrelsen i Värmlands län, Miljöavdelningen. ALcontrol AB Metaller i abborre från Gullspångsälven Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Armitage, P. D., Moss, D., Wright, J. F. & Furse, M. T The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-water sites. Water Research 17: Berntell, A., Wenblad, A., Henrikson, L. Nyman, H. & Oskarsson, H Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P- E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. Rapport Engblom, E. & Lingdell, P-E Bottenfaunans användbarhet som phindikator. Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. & Nilsson, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till länsstyrelsen i Kristianstads län. Eriksson, M.O.G., Henrikson, L. & Oscarsson, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län. Länsstyrelsens Naturvårdsenhet 1981:2. 16

19 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Referenser Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2005 The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Henrikson, B.I., Henrikson, L., Nyman, H.G. & Oscarsson, H.G ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? Zoologiska inst., Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. Henrikson, L. & Medin, M Biologisk bedömning av försurningspåverkan på Lelångens tillflöden och grundområden Aquaekologerna. Rapport till Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Hörnström, E., Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM KM Lab AB Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 1990 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna Avesta Sheffield. KM Lab AB Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/ Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB Letälven Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad Lithner, G Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport Medin, M Medins Sjö- och Åbiologi AB. Angående bottenfauna och de nya bedömningsgrunderna. Kommentarer till bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna. Skrivelse daterad Medin, M. m.fl Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. Moog, O. (Ed.) Fauna aquatica Austriaca, Version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport Naturvårdsverket Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. 17

20 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Referenser Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 90:4. Naturvårdsverket Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna. Utgåva Arbetsmaterial. Naturvårdsverket System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket. Stockholm. Otto, C. & Svensson, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. ARCH. HYDROBIOL. 99: Persson, G. och Olsson, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan Naturvårdsverket Rapport Raddum, G.G. & Fjellheim, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. VERH. INTERNAT. VEREIN. LIM- NOL. 22: Wiederholm, T Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: Rosenberg, D. & Resh, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB Statistik för avrinningsområden Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM SMHI svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 70, SMHI Väder och vatten. En tidning från SMHI. Nr Nr Tikkanen, T. och Willén, T Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Vänerkansliet Näringsbelastning på Vänern 1992 samt förslag till mål och åtgärder (remissupplaga). Åtgärdsgrupp Vänern Rapport 1:1994. Willén, E., Willén, T. och Ahlgren, G Skadliga alger i sjöar och hav. SNV Rapport Utermöhl. H., Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplanktonmethodik 18

21 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik BILAGA 1 Metodik 19

22 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde har varit gällande sedan Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från skogsbruk, luftnedfall, klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt). Programmet omfattar även provtagning av sediment. Riktade specialundersökningar syftar bl.a. till att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. De kan också användas för detaljerade fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch där problem bedöms föreligga, eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 ggr/år vid vissa viktigare stationer respektive 6 ggr/år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 ggr/år (februari/mars och augusti). Den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) analyseras vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Övriga stationer analyseras av ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på 0,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på 0,5 meters djup samt 1 meter ovan botten. Dessutom tas syre- och temperaturprofiler varvid prov tas på varannan meter i djupintervallet ner till 16 meters djup, därefter tas prov på 20 meters djup. I sjöar med maxdjup på 40 meter eller mindre provtas sedan var 5:e meter från 20 meters djup. I sjöar djupare än 40 meter provtas var 10:e meter från 20 meters djup. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram rinnande vatten: temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, grumlighet, TOC, Tot- P, nitrat/nitrit-n, Tot-N. Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (3102). B Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Rapporteringsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 3082, 3083, 3102, 3001, 2625, 2541, 2544, 2041, 2001, 1101, 1025, 1021 och C Tilläggspaket rinnande vatten: anjoner och katjoner: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 1101 och E Grundprogram sjöar: siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syre/syremättnad, TOC, tot-p, nitrat/nitrit-n, Tot-N och klorofyll (yta augusti). F Tilläggspaket sjöar: ammoniumkväve. Gäller Daglösen (3410 /3415) och Möckeln (1030). För en bättre jämförbarhet av analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (1005) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor samt organiskt material (TOC). I basprogrammet ingår också undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (3010) och Möckeln (1030). Provtagning sker i augusti vartannat år med början

23 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Undersökningar av bottenfauna sker årligen (i oktober) vid stationerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003), Hovaån vid Nötebron (1101), Svartälven nedströms Hällefors (2041), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (3081). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början Påväxtundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start Provtagning sker i Gullspångsälven vid Åråsforsarna (1003) samt upp- och nedströms fiskodlingarna i Älgälven (2242, 2241), Kroppaälven (3702, 3701) och Lungälven (3206, 3205). Vart tionde år med start 2002 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar och vattendrag. Sediment kunde p.g.a. väderförhållanden (tidig isläggning) ej provtas som planerat under Provtagning genomfördes istället i maj I samband med övriga analyser genomfördes även en specialundersökning av organiska miljögifter i ytsedimentet i de sjöar som är påverkade av kommunala eller industriella utsläpp. Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2. Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parameter A Grundprogram: torrsubstans, glödförlust, Tot-P, Tot-N, As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: TPH (olja), endast i ytsediment. Under 2004 genomfördes en specialundersökning av tungmetaller i fisk från sjön Bredreven och från Letälven. År 2005 genomfördes en specialundersökning av fosfortillförseln i nedre delen av Timsälven. Ingen specialundersökning gjordes 2006 eller Under 2008 genomfördes en specialundersökning i syfte att utreda styrka och utsträckning av påverkan på vattekemin från de kommunala reningsverken i Hova, Älgarås och Finnerödja. Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (9405) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (10409) i Ludvika kommun har inhämtats från SMHI. Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspång), Letälven (Degerfors och Åtorp), Timsälven (Björkborn och Lunedet), Svartälven (Brattforsen och Hammarn) och Älgälven (Sävenfors) har inhämtats från Fortum. Dygnsvattenföring i Nordmarksälven (Nordmark) har erhållits från SMHI. Vattenföring i Hovaån (Nötebron) och Svartälven vid Sågen har erhållits från SMHI i form av veckovärden (PULS-modell). D Specialundersökning 2002 (2003): EOX (extraherbara klororganiska ämnen) och förutsättningslös GC- MS Screening av flyktiga och extraherbara ämnen (US EPA 8270). Endast i ytsediment. 21

24 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Transportberäkning Transportberäkningar har gjorts för fosfor, kväve, TOC (organiska ämnen) och metaller på stationer där säkra flödesvärden funnits tillgängliga. Beräkningar har utförts genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad, t.ex. µg/l) har multiplicerats med aktuell dygnseller veckomedelvattenföring (m 3 /s), varvid dygns- eller veckotransporter erhållits. För datum då provtagning inte skett (mellan de olika provtagningstillfällena) har dygnsmedelvärden för ämneshalter beräknats genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygns- och veckotransporterna har årstransporten för respektive ämne erhållits. Eftersom Brattforsen ligger en bit uppströms Möckeln har värdena för Svartälven räknats upp med faktorn 1,07. På samma sätt har flödet vid Nordmark räknats upp med faktorn 2,63 för att motsvara Skillerälven uppströms Filipstad (där avrinningsområdet är 2,63 ggr större). Arealkorrigeringar kan ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från miljörapporter som erhållits från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för aktuellt år återfinns i Bilaga 5. Vattenkemi Provtagning Vattenprover har tagits med Ruttnerhämtare (Figur 10) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Figur 10. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. I rinnande vatten har provtagning skett på 0,5 meters djup antingen 6 ggr/år (jämn månad) eller 12 ggr/år (varje månad). Sjöar har provtagits vid ytan (0,5 m) samt en meter över botten. P.g.a. osäkra isförhållanden fick vinterprovtagningen ställas in år Sommarprovtagningen utfördes den 18:e augusti. Klorofyllprovtagning omfattar endast ytvatten vid sommarprovtagningen. I sjöar har dessutom provtagningen kompletterats med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur

25 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde 2008 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Timsälven 3510 Lersjön / Skillerälven, uppströms Filipstad / Daglösen, norra delen / Daglösen, mitt djupområde / Storforsälven, uppströms Storfors / Storforsälven, vid kraftverk / Öjevettern / Timsälven, vid Lunedet / Kilstabäcken / Lonnen / Timsälven, utlopp i Möckeln / Svartälven 2625 Svartälven, Sågen / Liälven, nedströms Fredriksberg / Lesjöns utlopp / Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk / Bredreven / Älgälven, nedströms Sävenfors / Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors) / Svartälven, inflöde i Möckeln / Gullspångsälven och Letälven 1101 Hovaån, Nötebron / Möckeln / Letälven, Möckelns utlopp / Letälven, bro i Åtorp / Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda (f.d. PMK) /

26 S vartä lven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik # 2625 # Liälven FREDRIKSBERG # Lesjön LESJÖFORS 2544 # # ## Bred reven 2530 Svartälve n Älgäl ven # 2241 Norrelgen Lersjön 3510 # # ## # L ungälv en # # STORFORS 3082 Ullvettern 3021 Alkvettern Saxån # # # # # # # Tim sälv e n Möckeln # 1025 DEGERFORS HÄLLEFORS 2041 ä Svart Sörelegen GULL- SPÅNG FILIPSTAD 3502 # 3415 Daglösen 3410 Östersjön Öjevettern # # # # Torrvarpen Halvarsnoren lven KARLSKOGA 2001 Vänern Letälven # 1021 # 1005 # Skagern 1010 Hovaån # 1101 Krokebäcken Figur 11. Provtagningsplatser för vattenkemi i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram (fr.o.m. 2002). Stationerna 1010, 3050 och 3070 provtas vart tredje år med början För identifiering av punkterna se Tabell 3. 24

27 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analys Analyserna har utförts av ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (1005) som analyserats av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Syrehalt, temperatur och siktdjup har bestämts i fält. Metallanalyserna har utförts av ALS Scandinavia. Analyser har utförts enligt metoderna i Tabell 4. Utvärdering Analysresultaten samt tidsserier har utvärderats utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har dock gjorts (KM Lab AB 2000). Klassgränser samt avvikelser från och tillägg till dessa redovisas i avsnittet "analysparametrarnas innebörd". Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i Gullspångsälvens avrinningsområde år Om inget annat anges har analysen utförts vid ALcontrols laboratorium i Karlstad Parameter Enhet Metod Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Turbiditet FNU Fd. SS Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN TOC 1) mg/l SS-EN 1484 Tot-P µg/l ST9003-PO4-P PO4-P µg/l TrAAcs, ST9003-PO4 Tot-N µg/l TrAAcs, ST8902-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad NH4-N µg/l TrAAcs, J B NO3+NO2-N µg/l TrAAcs, ST8902-NO23/2 Klorofyll 1) µg/l SS Klorid 1) mg/l SS-EN ISO Sulfat 1) mg/l SS-EN ISO Kalcium 2) mg/l ICP-AES Kalium 2) mg/l ICP-AES Magnesium 2) mg/l ICP-AES Natrium 2) mg/l ICP-AES Aluminium 2) µg/l EPA mod Järn 2) µg/l ICP-SFMS Mangan 2) mg/l EPA mod Metaller, övriga 2) µg/l ICP-SFMS Kisel 2) mg/l ICP-AES 1) Analyserat av ALcontrol Linköping 2) Analyserat av ALS i Luleå 25

28 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna ska kunna jämföras bättre. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). I figurer där analysvärden för aktuellt år redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 5). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrars innebörd (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (KM Lab 2000). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för aktuellt år i ytvatten (0,5 m). För ph och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 10 gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4,0-4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller kraftiga regn under perioder med tjäle. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. 26

29 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph-värde (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala: > 0,20 Mycket god buffertkapacitet 0,10 0,20 God buffertkapacitet 0,05 0,10 Svag buffertkapacitet 0,02 0,05 Mycket svag buffertkapacitet < 0,02 Ingen/obetydlig buffertkap. Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt följande: < 10 Ej eller obetydligt färgat Svagt färgat Måttligt färgat Betydligt färgat > 100 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp siktskivan till man åter kan se den och no- 27

30 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik terar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt följande: > 8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Grumlighet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets grumlighet göras enligt följande: < 0,5 Ej eller obetydligt grumligt 0,5 1,0 Svagt grumligt 1,0 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7,0 Betydligt grumligt > 7,0 Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande: < 4 Mycket låg halt 4 8 Låg halt 8 12 Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det s.k. permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 20 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOCskalan (se ovan). COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avlopps- och soptippsvatten. De syretärande ämnena utgörs främst av organiska ämnen och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn. 28

31 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiska ämnen (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: > 7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av phvärdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur 29

32 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt följande: < 300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5000 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför förelagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): < 50 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter > 1500 Mycket höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalkväve i sjöar och vattendrag genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (majoktober) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: < 12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter 30

33 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året och för både sjöar och rinnande vatten. Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts för både sjöar och vattendrag enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) gäller för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obet. avvikelse 1,5 2,0 Tydlig avvikelse 2,0 3,0 Stor avvikelse 3,0 6,0 Mycket stor avvikelse > 6,0 Extrem avvikelse Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelning: < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16,0 Höga kväveförluster Åker i slättbygd > 16,0 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk > 0,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark 31

34 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt nedanstående klassindelning: < 2,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 20 Stor avvikelse Mycket stor avvikelse > 60 Extrem avvikelse Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Som jämförvärde har det högst erhållna värdet använts vid beräkning utifrån den specifika avrinningen respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt följande: > 30 Kväveöverskott Kväve-fosforbalans Måttligt kväveunderskott 5 10 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott Vid kväveöverskott (N/P-kvot > 30) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot < 30). Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på klorofyllhalt (treårsmedelvärde för augusti) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala, som motsvarar intervallen i fosforskalan. Skalan har använts för att bedöma tillståndet utifrån endast det aktuella årets augustivärde. Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en mellan klorofyll och totalvolym alger enhetlig benämning av klasserna har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter nedan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. 32

35 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik < 2,5 Mycket låga halter 2,5 10 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med densitet >5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd metaller i vatten Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt efterföljande text. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. Avvikelse metaller i vatten Graden av avvikelse har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. KM Lab (numera ALcontrol) har föreslagit att avvikelsen bedöms enligt följande skala (tabell 17 i Naturvårdsverket 1999b). Skalan har tillämpats för samtliga metaller i vatten och sediment. < 2 ingen avvikelse 2 4 Lite avvikelse 4 10 Tydlig avvikelse Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Koppar < 0,5 0, > 45 Zink < > 300 Kadmium <,01 0,01 0,1 0,1 0,3 0,3 1,5 > 1,5 Bly < 0,2 0, > 15 Krom < 0,3 0, > 75 Nickel < 0,7 0, > 225 Arsenik < 0,4 0, > 75 33

36 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Bottenfauna Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Provtagning av bottenfauna i rinnande vatten utfördes på fem lokaler under oktober månad Lokalernas läge framgår av Tabell 5 och karta i Figur 12. På tre av lokalerna (1003 i Gullspångsälven, 1101b i Hovaån och 2543 i Lesjöälven) togs fem kvantitativa prov på en sträcka av tio meter enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN Denna provtagning följer anvisningarna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) vilken hölls mot bottnen under det att ett område framför håven, med en längd av en meter, rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. På två av lokalerna (2041 i Svartälven samt 3081 i Storforsälven) var vattendjupet för stort och/eller bottentypen olämplig för att ovan nämnda metod skulle kunna användas. Proverna togs därför med en Ekmanhämtare med provytan 0,0248 m 2. På de lokaler där proverna togs med sparkmetoden togs dessutom ett kvalitativt prov bestående av ca 30 delprov från olika typer av substrat på och i omedelbar anslutning till provsträckan. Analys Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 70 % sprit. Med hjälp av stereomikroskop och mikroskop bestämdes sedan djuren till art eller högre taxa (grupp). Nivån för artbestämningarna följer Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) Fullständiga artlistor redovisas längre fram i denna bilaga. Tabell 5. Provtagningsplatser för bottenfauna med positionsangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 2008 Benämning Lägesbeskrivning Frekvens djup (m) Koordinater 3081 E Storforsälven, nedströms Storfors 1/1 0, / S Blockenhus 1/ / E Svartälven, nedströms Hällefors 1/ / b S Hovaån, Nötebron 1/ / S Gullspångsälven, Åråsforsarna 1/ / E=Ekmanhuggare S=Sparkmetoden 34

37 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Utvärdering Bottenfaunan utvärderades enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (2007). Vid expertbedömningen togs hänsyn till ett antal index och förekomsten av indikatorarter. Dessutom vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in samt erfarenhet från andra liknande lokaler i regionen. I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin m.fl. 2009) redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. Vid expertbedömningen klassades lokalens status med utgångspunkt från bottenfaunan enligt: Surhet: Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt Eutrofiering: Annan påverkan: God till hög Måttlig Otillfredsställande Dålig Naturvärden med avseende på bottenfaunan bedömdes enligt: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 2005). I denna undersökning har fåborstmaskar och fjädermyggor indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare. Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig 35

38 S vartä lven GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS # # Bred reven 2530 Älgäl ven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L ungälv en # # # 3415 # Saxån Svartälve n # HÄLLEFORS # # 2211 Sörelegen STORFORS 3081 Ullvettern Daglösen Östersjön Öjevettern # # # # Torrvarpen Halvarsnoren Alkvettern 3010 # Tim sälv e n # # Möckeln ä Svart lven KARLSKOGA DEGERFORS Vänern Letälven # 1003 Skagern GULL- SPÅNG Hovaån # 1101 Krokebäcken Figur 12. Provtagningsplatser för bottenfauna i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram. Stationerna 1003, 1101, 2041, 2543, 3081 provtas årligen, övriga vart tredje år med början För identifiering av punkterna se Tabell 5. 36

39 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi: tabeller och översiktsdiagram för 2008 samt tidsserier 37

40 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Rinnande vatten, basparametrar 2008 Anmärkningsvärda värden är inramade. För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. För övriga parametrar avses medelvärde. Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1005 * , ,0 0,15-7, Gullspångs , ,9 0,16-8, älven , ,1 0,20-8, Bro, väg mot , ,2 0,19-7, Södra Råda , ,1 0,17-7, , ,9 0,15-5, Min 1, ,9 0,15-5, Medel 9, ,1 0,17-7, Max 19, ,2 0,20-8, ,3 60 4,9 6,8 0,14 5,0 8, Letälven ,5 70 4,0 6,9 0,14 4,7 8, Åtorp ,5 90 4,7 6,9 0,13 4,7 9, ,5 65 2,8 6,8 0,13 4,7 9, ,8 60 2,5 7,0 0,15 5,0 9, ,2 55 2,5 7,0 0,14 5,4 8, ,8 50 2,7 7,2 0,18 6,1 8, ,8 45 2,1 6,9 0,14 5,8 7, ,3 50 3,0 6,9 0,16 5,2 8, ,8 50 2,2 6,9 0,15 5,1 8, ,5 70 7,0 6,9 0,13 5,1 8, ,5 70 4,7 6,9 0,14 5,0 7, Min 1,3 45 2,1 6,8 0,13 4,7 7, Medel 9,0 61 3,6 6,9 0,14 5,2 8, Max 19,2 90 7,0 7,2 0,18 6,1 9, ,8 60 4,2 6,8 0,14 5,0 8, Letälven ,3 70 4,0 6,8 0,14 4,6 9, Möckelns ,9 90 4,5 6,9 0,13 5,0 9, utlopp ,8 65 2,6 6,8 0,13 4,7 9, ,2 60 1,9 7,0 0,14 4,7 8, ,8 55 1,9 7,0 0,14 5,2 7, ,1 45 1,6 7,1 0,16 5,5 8, ,5 45 1,8 7,2 0,15 5,6 9, ,4 50 2,2 7,0 0,16 5,0 8, ,6 50 1,9 7,0 0,15 5,1 8, ,6 55 2,3 6,9 0,15 5,1 7, ,4 70 4,5 6,9 0,15 5,0 7, Min 1,3 45 1,6 6,8 0,13 4,6 7, Medel 8,5 60 2,8 7,0 0,15 5,0 8, Max 17,8 90 4,5 7,2 0,16 5,6 9, * Värden för interkalibrering 38

41 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l , ,1 0,30 10, Hovaån , ,3 0,34 11, Nötebron , ,3 0,38 11, , ,4 0,61 14, , ,8 7,9 1,4 26, < ,8 40 2,1 7,9 2,3 40,7 6, < ,5 45 3,2 7,8 1,8 31,4 7, , ,5 0,70 16, < , ,4 0,63 16, , ,6 0,77 19, < , ,2 0,39 11, , ,0 0,25 10, Min 0,9 40 2,1 7,0 0,25 10,0 6, <10 Medel 7, ,4 0,62 18, Max 15, ,9 2,3 40, ,2 60 0,84 6,7 0,12 3, <5 - - Svartälven ,6 70 0,85 6,8 0,12 3,8 8, <5 - - Mynning i ,5 70 0,90 6,9 0,12 3,8 8, <5 - - Möckeln ,7 55 1,3 6,7 0,12 3,8 8, ,2 55 2,3 7,0 0,16 4,4 8, ,3 45 1,7 7,0 0,17 4,4 7, ,7 45 2,7 7,0 0,54 4,7 7, ,5 50 1,9 7,1 0,14 3,9 8, ,5 50 0,75 6,8 0,12 3,7 8, ,7 50 0,70 6,8 0,12 3,8 8, ,4 60 2,4 6,8 0,11 3,9 7, ,4 60 0,65 6,9 0,13 3,8 6, Min 1,2 45 0,65 6,7 0,11 3,7 6, <5 - - Medel 8,9 56 1,4 6,9 0,12 4,0 8, Max 18,7 70 2,7 7,1 0,54 4, ,0 90 0,80 6,6 0,09 3, <5 - - Svartälven ,8 90 0,80 6,5 0,08 3,1 9, Hammaren ,7 70 0,95 6,9 0,13 3,7 7, ,2 80 1,3 6,9 0,14 3,6 9,4 < ,7 90 0,95 6,7 0,11 3, , ,0 6,7 0,11 3, Min 0,5 70 0,80 6,5 0,08 3,1 7,5 < <5 - - Medel 8,2 88 1,0 6,7 0,11 3,5 9, Max 18, ,3 6,9 0,14 3, , ,60 6,4 0,07 2, <5 - - Älgälven ,3 90 0,70 6,3 0,06 2, <5 - - nedströms ,2 80 0,90 6,8 0,12 3,2 7, Sävenfors ,4 90 2,7 6,9 0,13 3,1 11 < ,5 90 0,95 6,7 0,10 2, ,4 90 0,75 6,7 0,11 2, Min 0,4 80 0,60 6,3 0,06 2,4 7,8 < <5 - - Medel 7,5 90 1,1 6,7 0,11 2, Max 16, ,7 6,9 0,13 3,

42 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,4 90 0,45 6,5 0,10 3, <5 - - Lesjöns ,8 80 0,50 6,3 0,07 3, <5 - - utlopp ,6 65 0,95 7,0 0,16 5,3 8,8 < , ,2 6,6 0,10 4,0 12 < ,4 90 3,2 6,5 0,10 3,9 10 < ,8 80 0,60 6,8 0,12 3, Min 0,4 65 0,45 6,3 0,07 3,2 8,8 < <5 - - Medel 7,8 84 1,2 6,6 0,10 3, Max 18, ,2 7,0 0,16 5, ,3 80 0,70 6,4 0,09 4, Lesjöälven ,7 80 0,85 6,4 0,09 4, Fransagen ,3 80 0,90 6,9 0,13 5,8 10 < , ,0 6,5 0,13 5, , ,2 6,2 0,08 4, ,0 80 0,85 6,6 0,12 4,2 8, Min 0,3 80 0,70 6,2 0,08 4,0 8,4 < Medel 7, ,8 6,5 0,11 4, Max 18, ,2 6,9 0,13 5, ,2 90 0,75 6,5 0,06 2,4 9, <5 - - Liälven ,9 90 0,70 6,7 0,09 2,8 9, nedströms ,5 70 1,3 7,6 0,49 9,2 8, Fredriksberg , ,1 6,9 0,11 2,8 10 < , ,4 6,6 0,09 2, , ,85 6,4 0,08 2, Min 0,2 70 0,70 6,4 0,06 2,4 8,2 < <5 - - Medel 6,5 92 1,0 6,7 0,09 3, Max 15, ,4 7,6 0,49 9, ,1 90 0,79 5,6 0,02 2, <5 16 <10 Svartälven , ,55 6,5 0,07 2,8 9, <5 <10 <10 Sågen , ,70 6,5 0,06 2,5 8, <5 <10 < ,8 90 0,65 6,6 0,07 2,4 9, <5 <10 < ,5 80 1,0 6,6 0,09 2,5 10 < <10 < ,8 80 1,2 7,1 0,15 3,8 10 < < ,3 70 1,3 6,5 0,10 2,7 9, <10 < , ,95 6,6 0,09 2,7 17 < < , ,1 6,6 0,09 2, < , ,2 6,6 0,09 2, < , ,2 6,7 0,10 2, <10 < , ,55 6,2 0,06 2, <5 14 <10 Min 0,1 70 0,55 5,6 0,02 2,2 8,9 < <5 <10 <10 Medel 6, ,93 6,6 0,09 2, <10 Max 16, ,3 7,1 0,15 3, <10 40

43 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,1 70 9,4 6,7 0,13 5, Timsälven ,5 80 5,8 6,8 0,13 4,9 9, Mynning i ,6 90 8,0 6,8 0,11 4, Möckeln ,1 70 6,0 6,8 0,13 4,8 9, ,3 60 5,5 7,0 0,16 5,1 8, ,4 55 1,5 7,1 0,23 6,0 7, ,2 45 3,7 7,3 0,22 5,7 7,8 < , ,1 0,19 5, ,5 50 5,2 6,9 0,15 4,9 8,3 < ,5 50 6,2 6,9 0,16 5,3 9, , ,9 0,19 5,5 9, ,5 70 7,2 6,9 0,15 5,0 7, Min 0,1 45 1,5 6,7 0,11 4,7 7,6 < Medel 8,8 65 8,0 6,9 0,16 5,2 9, Max 19, ,3 0,23 6, ,6 70 4,7 6,8 0,12 4, Timsälven ,9 70 3,2 6,7 0,11 4,4 9, Lunedet ,6 60 3,9 7,0 0,13 4,6 7, ,4 40 3,0 7,1 0,13 4,6 7,6 < ,1 40 2,2 6,5 0,10 5,1 7,9 < ,5 65 3,6 6,9 0,13 4,7 6, Min 1,5 40 2,2 6,5 0,10 4,4 6,9 < Medel 8,5 58 3,4 6,9 0,13 4,7 8, Max 17,6 70 4,7 7,1 0,13 5, ,7 50 0,95 6,8 0,12 4,4 8, Storforsälven ,6 50 1,2 6,9 0,13 5,0 7, ,8 45 2,2 7,0 0,13 6,9 8, ,5 45 4,1 7,2 0,16 5,3 7, ,3 45 1,3 6,9 0,14 4,5 7, ,2 50 1,0 6,9 0,13 4,4 6, Min 0,7 45 0,95 6,8 0,12 4,4 6, Medel 8,2 48 1,8 6,9 0,13 5,1 7, Max 17,8 50 4,1 7,2 0,16 6,9 8, ,6 60 0,90 6,9 0,13 4,5 8, Storforsälven ,6 45 1,2 6,8 0,11 4,4 7, Storfors ,9 40 1,5 7,1 0,16 5,2 6, ,4 45 4,3 7,1 0,16 5,3 6, ,4 45 1,2 6,9 0,14 4,5 8, ,1 60 1,0 6,9 0,13 4,4 6, Min 0,6 40 0,90 6,8 0,11 4,4 6, Medel 8,2 49 1,7 6,9 0,14 4,7 7, Max 17,9 60 4,3 7,1 0,16 5,3 8, , ,1 6,4 0,06 3, Skillerälven ,5 90 1,2 6,4 0,08 3, uppströms ,2 80 1,0 6,7 0,10 3,1 9, Filipstad ,9 90 2,6 6,8 0,12 3,6 13 < , ,4 6,6 0,10 3, , ,3 6,7 0,12 3, Min 0,4 80 1,0 6,4 0,06 3,1 9,4 < Medel 7,9 97 1,6 6,7 0,10 3, Max 17, ,6 6,8 0,12 3,

44 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Jonsammansättning (mg/l) Plats Provnr Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl Si Al Fe Mn mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,8 8,4 2,0 0,30 7,8 11 7,7 0,71 1,4 0,051 Hovaån ,6 10 1,7 0, ,2 0,44 1,1 0,054 Nötebron ,2 2,6 9,1 2,6 0,38 7, ,60 2,7 0, ,1 10 2,1 0,61 8,0 14 5,3 0,64 1,2 0, ,3 18 3,8 1, ,7 0,14 1,5 0, ,5 30 4,7 2, ,6 0,047 0,34 0, ,8 18 4,9 1, ,1 0,092 0,46 0, ,6 11 3,0 0, ,3 0,66 1,5 0, ,2 12 2,5 0, ,4 0,35 1,5 0, ,9 15 3,0 0, ,0 0,42 1,2 0, ,0 6,2 3,6 0,39 7,5 9,3 6,9 1,7 3,2 0, ,5 2,3 8,1 1,7 0,25 7,3 11 5,1 0,76 1,2 0,055 Min 8,2 2,3 6,2 1,7 0,25 7,3 9,3 4,7 0,047 0,34 0,035 Medel 19 3,8 13 3,0 0, ,4 0,55 1,4 0,081 Max 43 6,5 30 4,9 2, ,7 3,2 0, ,9 0,35 1,9 0,28 0,02 2,8 2,0 3,1 0,20 0,67 0,044 Svartälven ,9 0,37 2,0 0,32 0,07 2,5 <2,0 3,3 0,19 0,66 0,062 Sågen ,2 0,33 1,8 0,31 0,06 2,3 2,0 2,9 0,21 0,57 0, ,7 0,30 1,8 0,37 0,07 2,1 <2,0 2,5 0,16 0,50 0, ,5 0,38 2,1 0,38 0,09 2,7 2,3 1,6 0,16 0,82 0, ,9 0,53 2,5 0,56 0,15 2,5 2,5 1,1 0,20 1,0 0, ,1 0,49 2,0 0,33 0,10 <2,0 <2,0 1,6 0,14 1,2 0, ,6 0,45 1,9 0,25 0,09 2,2 <2,0 2,2 0,25 1,2 0, ,8 0,45 2,0 0,24 0,09 2,2 <2,0 2,5 0,23 1,2 0, ,6 0,45 1,8 0,28 0,09 2,5 2,6 2,8 0,25 1,2 0, ,8 0,43 1,8 0,30 0,10 <2,0 <2,0 3,1 0,25 1,0 0, ,2 0,37 1,9 0,27 0,06 2,3 2,3 3,2 0,25 0,85 0,031 Min 1,9 0,30 1,8 0,24 0,02 <2,0 <2,0 1,1 0,14 0,50 0,031 Medel 3,1 0,41 2,0 0,32 0,08 2,2 1,6 2,5 0,21 0,91 0,056 Max 3,9 0,53 2,5 0,56 0,15 2,8 2,6 3,3 0,25 1,2 0,16 42

45 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Jonsammansättning (mekv/l) Plats Provnr Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,50 0,23 0,37 0,051 0,30 0,16 0,31 Hovaån ,50 0,21 0,43 0,044 0,34 0,20 0,34 Nötebron ,41 0,21 0,40 0,067 0,38 0,16 0, ,70 0,26 0,43 0,054 0,61 0,17 0, ,55 0,44 0,78 0,097 1,40 0,37 0, ,15 0,53 1,30 0,121 2,30 0,69 0, ,95 0,48 0,78 0,126 1,80 0,42 0, ,95 0,30 0,48 0,077 0,70 0,27 0, ,80 0,26 0,52 0,064 0,63 0,29 0, ,90 0,32 0,65 0,077 0,77 0,33 0, ,65 0,33 0,27 0,092 0,39 0,16 0, ,48 0,19 0,35 0,044 0,25 0,15 0,31 Min 0,41 0,19 0,27 0,044 0,25 0,15 0,26 Medel 0,96 0,31 0,56 0,076 0,82 0,28 0,43 Max 2,15 0,53 1,30 0,126 2,30 0,69 0, ,10 0,03 0,08 0,007 0,02 0,06 0,06 Svartälven ,15 0,03 0,09 0,008 0,07 0,05 <0,06 Sågen ,16 0,03 0,08 0,008 0,06 0,05 0, ,14 0,02 0,08 0,009 0,07 0,04 <0, ,13 0,03 0,09 0,010 0,09 0,06 0, ,20 0,04 0,11 0,014 0,15 0,05 0, ,16 0,04 0,09 0,008 0,10 <0,04 <0, ,18 0,04 0,08 0,006 0,09 0,05 <0, ,19 0,04 0,09 0,006 0,09 0,05 <0, ,18 0,04 0,08 0,007 0,09 0,05 0, ,19 0,04 0,08 0,008 0,10 <0,04 <0, ,11 0,03 0,08 0,007 0,06 0,05 0,06 Min 0,10 0,02 0,08 0,006 0,02 <0,04 <0,06 Medel 0,16 0,03 0,09 0,008 0,08 0,05 <0,06 Max 0,20 0,04 0,11 0,014 0,15 0,06 0,07 43

46 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Metaller Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,41 0,008 0,75 0,38 0,36 0,45 3,0 0,067 Letälven ,36 0,007 0,79 0,29 0,21 0,45 3,8 0,061 Åtorp ,45 0,012 0,71 0,35 0,52 0,61 3,9 0, ,37 <0,002 0,70 0,35 0,35 0,50 3,6 0, ,22 0,010 0,80 0,35 0,60 0,52 2,8 0, ,32 <0,002 0,85 0,53 0,90 0,68 3,0 0, ,21 <0,002 1,0 0,72 3,5 1,1 1,9 0, ,09 <0,002 0,80 0,24 0,58 0,73 2,7 0, ,25 0,005 0,91 0,34 0,48 0,74 2,7 0, ,19 0,003 0,72 0,26 0,45 0,60 1,6 0, ,33 0,004 0,85 0,41 0,40 0,67 2,5 0, ,32 0,006 0,78 0,36 0,33 0,55 3,0 0,082 Min 0,09 0,003 0,70 0,24 0,21 0,45 1,6 0,024 Medel 0,29 0,007 0,80 0,38 0,72 0,63 2,9 0,057 Max 0,45 0,012 1,0 0,72 3,5 1,1 3,9 0, ,33 0,008 0,76 0,34 0,22 0,53 6,7 0,054 Letälven ,30 0,007 0,73 0,27 0,21 0,43 3,1 0,061 Möckelns ,49 0,012 0,88 0,41 0,19 0,49 6,0 0,11 utlopp ,31 <0,002 0,63 0,26 0,18 0,36 3,5 0, ,24 0,006 0,73 0,32 0,20 0,60 5,4 0, ,27 <0,002 0,75 0,30 0,20 0,51 4,2 0, ,18 0,012 1,2 0,23 0,26 0,79 4,1 0, ,08 0,003 1,2 0,21 0,25 0,56 4,1 0, ,21 0,005 0,92 0,22 0,23 0,55 3,9 0, ,24 0,003 0,82 0,22 0,28 0,56 2,7 0, ,25 0,007 0,78 0,26 0,25 0,58 2,9 0, ,32 0,006 0,86 0,29 0,22 0,66 3,2 0,079 Min 0,08 0,003 0,63 0,21 0,18 0,36 2,7 0,030 Medel 0,27 0,007 0,86 0,28 0,22 0,55 4,1 0,054 Max 0,49 0,012 1,2 0,41 0,28 0,79 6,7 0, ,3 0,049 2,3 1,5 0,50 1,1 12 0,54 Hovaån ,61 0,010 1,9 2,1 0,56 1,6 11 0,24 Nötebron ,99 0,011 1,4 0,90 0,44 1,2 5,3 0, ,74 <0,002 1,2 0,67 0,18 0,80 5,1 0, ,48 0,011 1,3 0,47 1,5 1,1 2,7 0, ,12 <0,002 1,0 0,56 4,5 2,6 2,5 0, ,29 <0,002 1,5 0,40 1,4 1,8 2,9 0, ,6 0,015 2,7 1,1 1,1 1,8 8,4 0, ,60 0,011 1,7 0,78 0,90 1,3 5,0 0, ,84 0,009 1,9 1,5 0,99 1,6 6,5 0, ,4 0,011 2,3 0,75 <0,3 1,3 7,1 0, ,64 0,018 1,3 0,83 0,36 0,95 5,6 0,20 Min 0,12 0,009 1,0 0,40 0,18 0,80 2,5 0,16 Medel 0,80 0,016 1,7 0,96 1,1 1,4 6,2 0,31 Max 1,6 0,049 2,7 2,1 4,5 2,6 12 0,60 44

47 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,19 0,007 0,68 0,17 0,08 0,23 2,9 0,050 Svartälven ,20 0,008 0,57 0,18 0,09 0,25 2,9 0,038 Mynning i ,25 0,010 0,44 0,18 0,10 0,20 3,6 0,060 Möckeln ,22 <0,002 0,51 0,17 0,09 0,21 3,4 0, ,18 0,009 0,55 0,09 0,11 0,22 3,0 0, ,17 0,003 0,65 0,17 0,06 0,22 3,1 0, ,13 <0,002 1,0 0,15 0,12 0,33 2,3 0, ,13 0,008 0,80 0,34 0,12 0,47 3,8 0, ,14 0,008 0,54 0,16 0,07 0,24 3,2 0, ,14 0,010 0,45 0,14 0,09 0,25 4,3 0, ,19 0,007 0,60 0,23 0,08 0,32 4,3 0, ,17 0,008 0,60 0,21 0,08 0,25 3,6 0,045 Min 0,13 0,003 0,44 0,09 0,06 0,20 2,3 0,026 Medel 0,17 0,008 0,62 0,18 0,09 0,26 3,4 0,044 Max 0,25 0,010 1,0 0,34 0,12 0,47 4,3 0, ,45 0,027 0,51 0,21 0,15 0,25 6,3 0,15 Svartälven ,41 0,008 0,39 0,17 0,11 0,22 5,9 0,11 Hammaren ,36 0,016 0,55 0,18 0,12 0,23 5,4 0, ,46 0,016 0,55 0,33 0,23 0,36 4,7 0, ,32 0,014 0,42 0,12 0,13 0,23 4,1 0, ,36 0,017 0,43 0,25 0,11 0,28 5,0 0,086 Min 0,32 0,008 0,39 0,12 0,11 0,22 4,1 0,053 Medel 0,39 0,017 0,48 0,21 0,14 0,26 5,2 0,095 Max 0,46 0,027 0,55 0,33 0,23 0,36 6,3 0, ,38 0,013 0,44 0,21 0,06 0,24 3,5 0,14 Lesjöns ,34 0,011 0,47 0,17 <0,05 0,23 3,4 0,11 utlopp ,49 <0,002 0,58 0,15 <0,05 0,24 3,1 0, ,46 0,015 0,54 0,16 0,29 0,24 3,9 0, ,36 0,007 0,42 0,16 <0,05 0,20 2,6 0, ,17 0,004 0,37 0,06 <0,05 0,20 1,8 0,047 Min 0,17 0,004 0,37 0,06 0,06 0,20 1,8 0,047 Medel 0,37 0,010 0,47 0,15 0,17 0,23 3,1 0,099 Max 0,49 0,015 0,58 0,21 0,29 0,24 3,9 0, ,95 0,014 0,70 0,19 0,10 0,33 7,8 0,15 Lesjöälven ,2 0,016 0,82 0,20 0,09 0,39 8,4 0,14 Fransagen ,96 0,003 1,1 0,21 0,15 0,41 8,6 0, ,6 0,020 1,0 0,34 0,27 0, , ,6 0,014 0,61 0,26 0,11 0,42 7,9 0, ,65 0,008 0,63 0,18 0,09 0,32 5,0 0,089 Min 0,65 0,003 0,61 0,18 0,09 0,32 5,0 0,087 Medel 1,2 0,012 0,80 0,23 0,14 0,41 8,2 0,15 Max 1,6 0,020 1,1 0,34 0,27 0, ,27 45

48 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,37 0,018 0,29 0,19 <0,05 0,21 4,0 0,15 Svartälven ,53 0,013 0,23 0,21 <0,05 0,24 4,7 0,13 Sågen ,50 0,021 0,20 0,19 <0,05 0,20 4,2 0, ,30 0,016 0,22 0,15 <0,05 0,15 3,2 0, ,36 0,009 0,24 0,19 0,07 0,20 2,6 0, ,81 0,039 4,0 0,27 0,07 0, , ,44 0,009 0,28 0,19 0,12 0,22 1,9 0, ,46 0,022 0,36 0,26 0,08 0,33 4,4 0, ,43 0,012 0,41 0,35 0,06 0,29 0,57 0, ,47 0,014 0,21 0,26 0,07 0,26 3,9 0, ,46 0,014 0,26 0,20 0,05 0,26 3,8 0, ,29 0,011 0,27 0,14 <0,05 0,15 3,1 0,11 Min 0,29 0,009 0,20 0,14 0,05 0,15 0,57 0,097 Medel 0,45 0,017 0,58 0,22 0,07 0,28 4,2 0,15 Max 0,81 0,039 4,0 0,35 0,12 0, , ,59 0,009 1,0 0,46 0,36 0,75 3,0 0,13 Timsälven ,41 0,009 0,87 0,39 0,30 0,59 3,2 0,12 Mynning i ,66 0,012 0,93 0,56 0,26 0,65 4,4 0,18 Möckeln ,51 <0,002 0,91 0,44 0,32 0,65 4,1 0, ,39 0,006 0,89 0,42 0,37 0,62 2,8 0, ,47 0,003 1,0 0,36 0,36 0,71 2,3 0, ,16 <0,002 1,1 0,12 0,53 0,77 1,2 0, ,41 0,004 1,4 0,54 0,40 1,2 2,6 0, ,43 0,006 1,3 0,49 0,44 1,1 2,9 0, ,24 0,003 0,88 0,20 0,50 0,84 1,2 0, ,50 0,006 1,1 0,57 0,39 1,0 2,6 0, ,49 0,009 0,94 0,51 0,36 0,81 2,5 0,12 Min 0,16 0,003 0,87 0,12 0,26 0,59 1,2 0,032 Medel 0,44 0,007 1,0 0,42 0,38 0,80 2,7 0,11 Max 0,66 0,012 1,4 0,57 0,53 1,2 4,4 0, ,31 0,010 0,77 0,17 0,38 0,40 3,1 0,065 Storforsälven ,26 0,011 0,68 0,21 0,86 0,42 3,3 0, ,46 0,004 1,2 0,39 0,68 0,60 5,2 0, ,18 <0,002 0,87 0,27 1,1 0,36 2,3 0, ,17 0,004 0,72 0,15 0,41 0,28 1,5 0, ,28 0,008 0,71 0,21 0,31 0,38 2,5 0,053 Min 0,17 0,004 0,68 0,15 0,31 0,28 1,5 0,019 Medel 0,28 0,007 0,83 0,24 0,61 0,41 3,0 0,049 Max 0,46 0,011 1,2 0,39 1,1 0,60 5,2 0, ,31 0,011 0,66 0,20 0,36 0,37 3,2 0,048 Storforsälven ,25 <0,002 0,61 0,13 0,43 0,23 3,1 0,052 Storfors ,27 <0,002 0,69 0,13 0,28 0,29 2,3 0, ,49 0,004 1,1 0,35 0,95 0,51 3,6 0, ,16 0,004 0,67 0,15 0,42 0,25 1,4 0, ,26 0,007 0,78 0,19 0,30 0,36 2,3 0,056 Min 0,16 0,004 0,61 0,13 0,28 0,23 1,4 0,022 Medel 0,29 0,007 0,75 0,19 0,46 0,33 2,6 0,047 Max 0,49 0,011 1,1 0,35 0,95 0,51 3,6 0,065 46

49 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,1 0,024 2,2 0,71 2,9 1,8 11 0,23 Kilstabäcken ,4 0,010 2,6 0,81 6,8 2,6 8,8 0,34 Forsby ,0 <0,007 2,0 0, ,7 3,7 0, ,9 0,035 4,8 1,6 2,4 3,2 14 0, ,5 0,026 3,4 1,2 3,5 2,5 12 0, ,2 0,024 2,3 0,88 1,8 2,0 11 0,26 Min 1,0 0,010 2,0 0,61 1,8 1,8 3,7 0,23 Medel 1,5 0,023 2,9 0,96 5,3 2,8 10 0,32 Max 2,1 0,035 4,8 1,6 15 4,7 14 0,47 47

50 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Översikt rinnande vatten 2008 Medelhalter av fosfor för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Fosfor (µg/l) Fosfor (µg/l) Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven, Lunedet Timsälven, Möckeln Hovaån Möckelns utlopp Letälven Gullspångsälven Fosfor (µg/l) Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen Svartälven, Hammaren Svartälven, Möckeln 48

51 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medelhalter av kväve för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Tunn heldragen linje markerar övergången från måttligt höga till höga halter. Över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Kväve (µg/l) 600 Kväve (µg/l) Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven, Lunedet Timsälven, Möckeln Hovaån Möckelns utlopp Letälven Gullspångsälven Kväve (µg/l) Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen Svartälven, Hammaren Svartälven, Möckeln 49

52 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medelhalter av organiskt material (TOC) för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över heldragen linje är halterna måttligt höga. Över den mellantjocka heldragna linjen är halterna höga och över den tjockaste linjen mycket höga. TOC (mg/l) TOC (mg/l) Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven, Lunedet Timsälven, Möckeln Hovaån Möckelns utlopp Letälven Gullspångsälven TOC (mg/l) Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen Svartälven, Hammaren Svartälven, Möckeln 50

53 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medianvärden av buffertkapacitet (alkalinitet) för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden Streckad linje markerar övergången mellan mycket svag och svag buffertkapacitet. Tunn heldragen linje markerar övergången från svag till god buffertkapacitet. Över den tjocka heldragna linjen är buffertkapaciteten mycket god. Alkalinitet (mekv/l) 0,20 0,15 0,10 0,05 Alkalinitet (mekv/l) 0,62 0,25 0,20 0,15 0,10 0, Skillerälven Storforsälven Storforsälven Timsälven, Lunedet Timsälven, Möckeln 0,05 0, Hovaån Möckelns utlopp Letälven Gullspångsälven Alkalinitet (mekv/l) 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen Svartälven, Hammaren Svartälven, Möckeln 51

54 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Sjöar, basparametrar 2008 Anmärkningsvärda halter är inramade. (Vinterprovtagningen utgick p.g.a. isförhållanden.) Plats Provnr Datum Djup Temp Färg ph Alk Kond Syre Syrem. TOC NH4-N NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P m C mg/l mekv/l ms/m mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 1030 Möckeln ,5 17,1 45 7,0 0,16 5,6 8,4 89 7, ,8 50 6,5 0,13 5,0 5,3 47 7,8 < Bredreven ,5 16,5 65 6,8 0,12 4,9 8,3 90 9, , ,1 0,10 4,2 3, Lonnen ,5 17,1 40 7,0 0,16 5,0 8,4 88 7,7 - < ,1 45 6,9 0,16 5,0 8,1 86 8,4 - < Öjevettern ,5 17,2 45 6,9 0,14 5,1 8,4 90 7,7 - < , ,6 0,27 6,3 0,2 3 9, Daglösen, centrala ,5 17,0 55 6,8 0,12 4,3 8,6 90 8, ,7 70 6,3 0,09 4,1 6,1 55 9,5 < Daglösen, norra ,5 16,6 70 6,8 0,13 4,0 8,3 88 9,9 < ,9 80 6,3 0,11 4,4 3,6 33 9, Lersjön ,5 17,0 70 6,7 0,10 3,2 8, < ,5 8,2 90 6,1 0,09 3,1 3, Plats Provnr Datum COD Färg Turbiditet Konduktivitet Järn Mangan ph Al mg/l mg/l FNU ms/m mg/l mg/l mg/l Skagern ,0-0,13 <0,02 7,1 0,91 (råvattenkontroll) ,8-0,13 <0,02 6,8 2,7 Djup: 4 m 52

55 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Temperatur- och syreprofiler 2008 Anmärkningsvärda halter är inramade. (Då provtagning ej genomfördes i februari/mars pga dåliga isförhållanden kan endast augistiprovtagningen redovisas.) Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % Sommarprovtagning ,5 17,1 8,4 89 MÖCKELN ,2 8, ,2 8, ,2 8, ,1 8, ,1 8, ,1 8, ,7 8, ,1 5, ,8 5, ,8 5, ,5 16,5 8,3 90 BREDREVEN ,6 8, ,6 8, ,8 4, ,1 2, ,7 3, ,0 3, ,0 3, ,0 3, ,9 3, ,5 17,1 8,4 88 LONNEN ,2 8, ,2 8, ,2 8, ,1 8, ,5 17,2 8,4 90 ÖJEVETTERN ,2 8, ,2 8, ,2 8, ,1 7, ,6 5, ,1 4, ,7 2, ,5 0,2 3 53

56 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % DAGLÖSEN, ,5 17,0 8,6 90 CENTRALA ,9 8, ,8 8, ,5 8, ,5 6, ,6 6, ,7 6, ,3 6, ,1 6, ,8 6, ,7 6, DAGLÖSEN, ,5 16,6 8,3 88 NORRA ,7 8, ,7 8, ,5 5, ,7 5, ,6 3, ,9 3, ,5 17,0 8,7 92 LERSJÖN ,0 8, ,0 8, ,9 8, ,8 4, ,2 4, ,8 3, ,5 3, ,5 8,2 3,

57 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Syre Syre (mg/l) Temp ( C) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre Djup (m) Temp Syre Möckeln Bredreven Syre (mg/l) Temp ( C) 0 5 Syre Temp ( C) Djup Lonnen Temp Syre 20 Djup (m) Öjevettern Temp Syre 55

58 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 0 Syre Temp ( C) 0 Syre Temp Djup (m) Daglösen centrala Temp Syre 15 Djup (m) Daglösen norra Temp Syre 0 Syre Temp Djup (m) Temp Syre Lersjön Siktdjup och klorofyll 2008 Plats Provnr Datum Siktdjup Klorofyll a (0,5 meters djup) m µg/l 1030 Möckeln ,2 7, Bredreven , Lonnen , Öjevettern , Daglösen, centrala , Daglösen, norra ,9 9, Lersjön ,

59 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Översikt sjöar 2008 Vårvinterprovtagningen utgick p.g.a. dåliga isförhållanden. Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l) Lersjön, yta Daglösen norr, yta Daglösen centr, yta Öjevettern, yta Lonnen, yta Bredreven, yta Möckeln, yta Lersjön, yta Daglösen norr, yta Daglösen centr, yta Öjevettern, yta Lonnen, yta Bredreven, yta Möckeln, yta Medelhalter av fosfor i sjöar Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Medelhalter av kväve i sjöar Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. TOC (mg/l) 12 Alkalinitet (mekv/l) 0, ,15 6 0, Lersjön, yta Daglösen norr, yta Daglösen centr, yta Öjevettern, yta Lonnen, yta Bredreven, yta Möckeln, yta 0,05 0, Lersjön, yta Daglösen norr, yta Daglösen centr, yta Öjevettern, yta Lonnen, yta Bredreven, yta Möckeln, yta Medelhalter av organiskt material (TOC) i sjöar Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Medianvärden av buffertkapacitet (alkalinitet) i sjöar Streckad linje markerar övergången mellan svag och god buffertkapacitet. Över heldragen linje är buffertkapaciteten mycket god. 57

60 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Syre (mg/l) Siktdjup (m) Lersjön Daglösen norra Daglösen centr Öjevettern Lonnen Bredreven Möckeln Lersjön Daglösen norra Daglösen centr Öjevettern Lonnen Bredreven Möckeln Lägsta syrehalter i sjöarnas bottenvatten Streckad linje markerar övergången mellan syrerikt och måttligt syrerikt tillstånd. Under tunn heldragen linje råder svagt syretillstånd. Under mellantjock heldragen linje råder syrefattigt tillstånd. Under den tjockaste linjen klassas tillståndet som syrefritt eller nästan syrefritt. Siktdjup i sjöar vid sommarprovtagningen 2008 (18 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan måttligt och litet siktdjup. Under heldragen linje är siktdjupet mycket litet. Klorofyll (µg/l) Kväve/Fosfor-kvot Lersjön Daglösen norra Daglösen centr Öjevettern Lonnen Bredreven Möckeln Lersjön Daglösen norra Daglösen centr Öjevettern Lonnen Bredreven Möckeln Klorofyllhalter i sjöar vid sommarprovtagningen 2008 (18 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över tunn heldragen linje är halterna måttligt höga. Över tjock heldragen linje är halterna höga. Kväve/fosfor-kvot i sjöar vid provtagningen 18 augusti Streckad linje markerar övergången mellan kväveöverskott och kväve-fosforbalans. Under tunn heldragen linje råder måttligt kväveunderskott. Tjock heldragen linje markerar gränsen mellan måttligt och stort kväveunderskott. 58

61 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Tidsserier Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) ph Alkalinitet (mekv/l) 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Konduktivitet (ms/m)

62 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Forts Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) TOC (mg/l) : TOC (COD Mn) beräknat ur Permanganattal Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l) : Summa nitrat-, nitrit- och Kjeldahl-kväve. Fr.o.m. 1987: Totalkväve

63 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Forts Gullspångsälven, Gullspång (data från SLU) Kväve (µg/l)

64 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Svartälven, mynning i Möckeln ph 8 8, Alkalinitet (mekv/l) 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Konduktivitet (ms/m)

65 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Forts Svartälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

66 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Timsälven, mynning i Möckeln ph Alkalinitet (mekv/l) 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Konduktivitet (ms/m)

67 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Forts Timsälven, mynning i Möckeln TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

68 66

69 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 3 Referensvattendrag BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag år

70 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 3 Referensvattendrag För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. Plats Datum Temp. ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Gullspångs ,8 7,06 5,63 0,240 0,089 0,165 0,022 0,167 0,102 0,15 0,12 älven, ,8 6,88 5,53 0,240 0,086 0,161 0,022 0,166 0,105 0,14 0,12 Gullspång ,1 7,04 5,45 0,240 0,087 0,160 0,022 0,164 0,099 0,15 0, ,5 7,02 5,36 0,239 0,090 0,159 0,021 0,163 0,099 0,15 0, ,0 7,07 5,31 0,234 0,086 0,154 0,020 0,170 0,097 0,14 0, ,7 6,96 5,54 0,237 0,092 0,163 0,021 0,190 0,116 0,14 0, ,5 7,01 5,36 0,233 0,088 0,161 0,021 0,188 0,092 0,15 0, ,9 7,08 5,26 0,228 0,084 0,152 0,020 0,175 0,094 0,14 0, ,4 7,17 5,24 0,227 0,085 0,159 0,020 0,167 0,097 0,13 0, ,6 7,12 5,36 0,230 0,087 0,159 0,021 0,167 0,096 0,14 0, ,1 7,02 5,30 0,229 0,089 0,158 0,020 0,158 0,116 0,14 0, ,2 7,08 5,29 0,228 0,088 0,158 0,020 0,159 0,098 0,13 0,11 Min 1,2 6,88 5,24 0,227 0,084 0,152 0,020 0,158 0,092 0,13 0,11 Medel 9,3 7,05 5,39 0,234 0,088 0,159 0,021 0,167 0,101 0,14 0,12 Max 19,7 7,17 5,63 0,240 0,092 0,165 0,022 0,190 0,116 0,15 0,13 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Kjeld.-N Tot.-N PO4-P Tot.-P Abs. (of) Abs. (f) KMnO 4 Si TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/5 420/5 mg/l mg/l mg/l Gullspångs ,120 0,093 30,3 2,04 7,3 älven, ,134 0,097 33,5 1,83 8,1 Gullspång ,139 0,109 35,2 1,99 7, ,133 0,104 34,4 2,06 7, ,163 0,101 35,2 1,59 8, ,174 0,106 35,1 1,50 8, ,124 0,082 33,1 1,28 8, ,152 0,086 33,2 1,57 7, ,115 0,089 33,8 1,93 7, ,143 0,093 32,9 1,67 7, ,119 0,099 34,9 1,87 8, ,139 0,106 40,2 1,98 8,7 Min ,115 0,082 30,3 1,28 7,3 Medel ,138 0,097 34,3 1,78 7,8 Max ,174 0,109 40,2 2,06 8,7 Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gullspångs ,0 0,72 3, ,008 0,13 0,43 0,62 0,041 0,26 0,23 älven, ,8 0,82 2, ,007 0,15 0,40 0,62 0,036 0,25 0,23 Gullspång ,2 0,88 2, ,009 0,33 0,39 0,59 0,035 0,24 0, ,1 0,86 2, ,006 0,17 0,36 0,66 0,048 0,28 0, ,81 2, ,009 0,26 0,41 0,72 0,060 0,29 0, ,88 2, ,013 0,35 0,40 0,81 0,061 0,30 0, ,89 1,7 72 0,008 0,23 0,40 0,68 0,036 0,28 0, ,87 2, ,008 0,37 0,57 0,75 0,073 0,30 0, ,9 0,72 2,0 72 <0,005 0,13 0,35 0,59 0,030 0,27 0, ,2 1,70 2,7 96 0,007 0,36 0,46 0,84 0,034 0,27 0, ,9 0,77 2,0 84 0,007 0,10 0,33 0,73 0,031 0,27 0, ,2 3,80 4, ,019 0,49 0,36 0,77 0,041 0,29 0,26 Min 94 4,2 0,72 1,7 72 <0,005 0,10 0,33 0,59 0,030 0,24 0,17 Medel 155 8,1 1,14 2, ,009 0,26 0,41 0,70 0,044 0,28 0,26 Max ,80 4, ,019 0,49 0,57 0,84 0,073 0,30 0,34 68

71 GULLSPÅNGSÄLVEN 2006 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år

72 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att öka jämförbarheten mellan analysresultaten från de olika laboratorierna. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiska ämnen (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005). Korrigeringar utifrån interkalibreringen I figurer där analysvärden för år 2008 redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (1005) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 5). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol Mellan SLU:s och ALcontrols ph-värden skilde det som mest 3 %. I genomsnitt var skillnaden 0 % och således har ingen korrigering gjorts. Alkaliniteten var i medeltal 1 % högre i de prover som analyserats vid SLU. Följdaktligen räknades SLU:s analysvärden upp genom att divideras med 1,01. Halterna av organiskt material mätt som TOC var i genomsnitt 8 % högre i de prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat har alltså räknats ner genom att divideras med 1,08 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid beräkning av transporten av organiskt material har ALcontrols värden i stället räknats upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,08. Fosforhalten (Tot-P) var i medeltal 47 % högre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,47 för att anpassas till ALcontrols nivå. I transportberäkningar har ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå. Kvävehalten (Tot-N) var i medeltal 1 % lägre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 0,99 för att anpassas till ALcontrols nivå. I transportberäkningar har ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel analysresultat eftersom både SLU och ALcontrol uppfyller kriterierna för ackreditering. Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen på nästa sida. 70

73 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Plats Lab. Datum ph Alk. TOC Tot-N Tot-P mekv/l mg/l µg/l µg/l 1005 ALcontrol ,0 0,15 7, Gullspångsälven, ,9 0,16 8, Gullspång ,1 0,20 8, ,2 0,19 7, ,1 0,17 7, ,9 0,15 5, Min 6,9 0,15 5, Medel 7,1 0,17 7, Max 7,2 0,20 8, SLU ,9 0,17 8, Gullspångsälven, ,0 0,16 7, Gullspång ,0 0,19 8, ,1 0,18 7, ,1 0,17 7, ,1 0,16 8, Min 6,9 0,16 7, Medel 7,1 0,17 7, Max 7,1 0,19 8, Avvikelse mellan SLU % och ALcontrol i %: % % % % Medelavvikelse % ph Alk TOC N P Omräkningsfaktor 1,00 1,01 1,08 0,99 1,47 71

74 72

75 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp BILAGA 5 Vattenföring, transporter och punktutsläpp år

76 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Vattenföring 2008 Flöde (m 3 /s) Timsälven Flöde (m 3 /s) Gullspångsälven jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Flöde (m 3 /s) Svartälven Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Timsälven Svartälven Gullspångsälven ,2 28,1 56, ,3 21,2 39, ,3 29,5 64, ,2 21,9 45, ,1 32,9 64, ,0 24,8 55, ,0 35,6 80,9 0 Normal* 22,3 30,8 59,8 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec * Tidsperiod för vilken normalvärdet motsvarar: Timsälven , Svartälven och Gullspångsälven

77 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Transporter 2008 Punkt Flöde Interkalibrering Fosfor Kväve Org. ämnen m 3 /s ton/år ton/år (TOC), ton/år Huvudfåran Gullspångsälven, Södra Råda 80,7 SLU:s värden 28, Letälven, Åtorp 75,1 Omräknat till SLU:s nivå 54, Alcontrols värden 36, Letälven, Möckelns utlopp 69,5 Omräknat till SLU:s nivå 44, Alcontrols värden 30, Hovaån, Nötebron 1,3 Omräknat till SLU:s nivå 7, Alcontrols värden 4, Svartälven Svartälven, mynning i Möckeln 38,0 Omräknat till SLU:s nivå 9, Alcontrols värden 6, Svartälven, Hammarn 22,0 Omräknat till SLU:s nivå 6, Alcontrols värden 4, Älgälven, Sävenfors 4,6 Omräknat till SLU:s nivå 1, Alcontrols värden 0, Svartälven, Sågen 1,5 Omräknat till SLU:s nivå 0, Alcontrols värden 0, Timsälven Timsälven, mynning i Möckeln 29,9 Omräknat till SLU:s nivå 37, Alcontrols värden 25, Timsälven (inkl. Björkborns ind.omr.) Omräknat till SLU:s nivå 39, Alcontrols värden 27, Timsälven, Lunedet 22,2 Omräknat till SLU:s nivå 15, Alcontrols värden 10, Storforsälven, Storfors 7,4 Omräknat till SLU:s nivå 3, Alcontrols värden 2, Storforsälven, uppstr. Storfors 7,4 Omräknat till SLU:s nivå 3, Alcontrols värden 2, Skillerälven uppströms Filipstad 7,9 Omräknat till SLU:s nivå 3, Alcontrols värden 2, Punkt Bly Kadmium Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Huvudfåran Gullspångsälven, Gullspång , Letälven, Åtorp , Letälven, Möckelns utlopp , Hovaån, Nötebron 39 0, Svartälven Svartälven, mynning i Möckeln 241 8, Svartälven, Hammarn , Svartälven, Sågen 21 0, Timsälven Timsälven, mynning i Möckeln 458 6, Storforsälven, Storfors 63 1, Storforsälven, uppstr. Storfors 69 1,

78 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Arealspecifika förluster av kväve Kväve Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) Gullspångsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång Letälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Åtorp Letälven, 2,4 3 Måttligt hög förlust 2,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Möckelns utlopp Hovaån, 6,8 4 Hög förlust 5,6 3 Stor avvikelse Nötebron Svartälven, 1,6 2 Låg förlust 1,4 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln Svartälven, 1,8 2 Låg förlust 1,6 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven, 1,5 2 Låg förlust 1,3 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Svartälven, 1,4 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen Timsälven, 2,3 3 Måttligt hög förlust 2,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln Timsälven, 1,9 2 Låg förlust 1,7 1 Ingen/obetydlig avvikelse Lunedet Storforsälven, 2,6 3 Måttligt hög förlust 2,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors Storforsälven, 2,5 3 Måttligt hög förlust 2,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors Skillerälven, 2,0 3 Måttligt hög förlust 1,8 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad 76

79 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Arealspecifika förluster av fosfor Fosfor Tillstånd Klass Beskrivning Avvikelse Klass Beskrivning (kg/ha,år) Gullspångsälven, 0,04 1 Mycket låg förlust 0,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse Gullspång Letälven, 0,08 3 Måttligt hög förlust 2,0 2 Tydlig avvikelse Åtorp Letälven, 0,07 2 Låg förlust 1,7 2 Tydlig avvikelse Möckelns utlopp Hovaån, 0,39 5 Mycket hög förlust 5,6 3 Stor avvikelse Nötebron Svartälven, 0,03 1 Mycket låg förlust 0,7 1 Ingen/obetydlig avvikelse mynningen i Möckeln Svartälven, 0,05 2 Låg förlust 0,9 1 Ingen/obetydlig avvikelse Hammarn Älgälven, 0,04 1 Mycket låg förlust 1,0 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sävenfors Svartälven, 0,03 1 Mycket låg förlust 0,5 1 Ingen/obetydlig avvikelse Sågen Timsälven, 0,14 3 Måttligt hög förlust 3,1 3 Stor avvikelse mynningen i Möckeln Timsälven, 0,08 2 Låg förlust 1,8 2 Tydlig avvikelse Lunedet Storforsälven, 0,07 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse Storfors Storforsälven, 0,07 2 Låg förlust 1,1 1 Ingen/obetydlig avvikelse uppstr. Storfors Skillerälven, 0,06 2 Låg förlust 1,2 1 Ingen/obetydlig avvikelse upp. Filipstad 77

80 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Rapporterade utsläpp från kommunala avloppsreningsverk år 2008 Dalarnas län 1. Fredriksbergs ARV Recipient: Liälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton Ton ton ton Värmlands län 2. Nordmarks ARV Recipient: Nordmarksälven Flöde BOD7 COD Ptot m3 ton Ton ton Filipstads ARV Recipient: Daglösen (norra delen) Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton Ton ton ton ton Persbergs ARV Recipient: Yngen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton Ton ton ton ton Nykroppa ARV Recipient: Östersjön Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton Storfors ARV Recipient: Storforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Al Susp. m3 ton ton ton ton ton ton Brattfors ARV Recipient: Lungälven Flöde BOD7 COD Ptot m3 ton tons ton Lesjöfors ARV Recipient: Lesjöforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton

81 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Örebro län 9. Fjällbo ARV Hällefors Recipient: Svartälven Flöde m3 BOD7 COD Tot-P, Tot-N, Susp. ton NH4-N ton ton ton ton ton Grythyttans ARV Recipient: Torrvarpen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. ton m3/d ton ton ton ton Karlskoga ARV Recipient: Möckeln Flöde BOD7 COD-Cr Tot-P Tot-N NH4-N Susp Cd Cr Cu Ni Pb m3 ton ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg Zn Hg kg kg Degerfors ARV Recipient: Letälven Flöde m3 BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. ton Ton ton ton ton ton ,8 55,3 0,36 24,3 13,1 7,0 13. Åtorp ARV Recipient: Letälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. m3 ton Ton ton ton ton ,22 1,61 0,01 0,75 0, Finnerödja AVR Recipient: Skagersholmsån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton Loka Brunn ARV Recipient: Södra Loken Flöde BOD7 Ptot m3/d ton ton Västra Götalands län 16. Älgarås ARV Recipient: Krokebäcken Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton Hova ARV Recipient: Hovaån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton Gullspångs ARV Recipient: Gullspångsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton

82 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Redovisade punktutsläpp från industrier m.m. år 2008 Värmlands län 22. Spring Wire Sweden AB, Lesjöfors Recipient: Lesjöälven Flöde Fosfor Pb Zn m3 kg kg kg Gammalkroppa fiskodling Recipient: Kroppaälven Fosfor Kväve ton ton Miljöbolaget i Svealand AB Recipient: Storforsälven Flöde Ba Cr, tot Cr 6+ Fe Ni Pb Sn V Zn Cu m3 Kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Brattfors fiskodling Recipient: Lungälven Fosfor Kväve ton Ton - - Örebro län 19. Sävenforsprodukter AB Recipient: Älgälven Fosfor Kväve ton ton Sävenforsprodukter AB Recipient: Sörelgen Fosfor Kväve ton ton Sävenforsprodukter AB Recipient: Halvarsnoren, Älvestorp Fosfor Kväve ton ton Ovako Steel AB Recipient: Svartälven COD TOC Cu Fe Ni Cr Olja Susp BOD7 Zn Pb Cd ton ton kg kg kg kg kg ton ton kg kg kg Icopal AB Recipient: Torrvarpen Utsläpp av skifferkross 28. Bharat Forge Kilsta AB Recipient: Kilstabäcken Flöde Susp.ä Cr, tot Ni Ext alif. Op. alif. m3 ton kg kg ämn kg

83 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp 31. Björkborns industriområde Anläggningsnummer Recipient: Möckeln Flöde Fosfor BOD7 AOX NH4-N Tot-N Cr Cu Ni Zn TOC Olja m3 ton ton ton ton ton kg kg kg kg ton kg ,3-0, , Saab Bofors Support AB Recipient: Möckeln Anläggningsnummer * Till reningsverk Opol., Silver* Silver och bly* TNT, RDX och HMX* alif. kg g g g Anläggningsnummer (inkl. Karlskoga Ytbehandling) Flöde Opol., Cyanid Cyanid Cr Cr 6+ Zn Susp m3 alif kg kg fri, kg kg kg kg kg Moelven Valåsen AB Recipient: Möckeln Timmerbassäng och timmerbevattning Flöde COD- Fenol TOC Fosfor Kväve Susp. Extr.Alif. Aromater Opol.Alif. Oljeindex BOD7 m3 ton kg ton ton ton ton ton ton ton ton ton Outokumpu Stainless AB Recipient: Letälven Neutraliseringen Flöde Cr-tot Cr 6+ Ni Fe Kväve m3 kg kg kg kg ton Jorddammen Flöde Cr-tot Ni Fe Susp. m3 kg kg kg kg Västra Götalands län 35. AB Zinkano Recipient: Hovaån Flöde Krom, Zink Nickel Alumini Oljeindex Krom 6+ m3 kg kg kg kg kg kg

84 82

85 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden BILAGA 6 Väderförhållanden år

86 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden 9405 Åtorp Månadsmedeltemp. ( C) Månadsnederbörd (mm) jan 1,4-4, feb 1,4-4, mars 0,5-0, april 6,4 3, maj 11,1 10, juni 14,5 14, juli 16,9 15, aug 14,3 14, sept 9,9 10, okt 6,9 6, nov 2,0 1, dec -0,4-2, Medel 7,1 5, Summa Daglösen (normalvärden från 9443 Filipstad) jan 0,6-5, feb 0,8-5, mars -0,4-1, april 5,4 3, maj 10,8 10, juni 14,1 15, juli 16,5 16, aug 13,8 15, sept 9,6 10, okt 6,3 6, nov 1,0 0, dec -1,4-4, Medel 6,4 5, Summa Fredriksberg jan -0, feb -0,4-6, mars -2,2-2, april 4,7 2, maj 10,3 8, juni 13,9 13, juli 16,2 14, aug* 12,1 13, sept 8,6 8, okt 5 4, nov -0,7-1, dec -3,5-5, Medel 5,3 3, Summa * Uppgift på medeltemperatur i Fredriksberg under augusti saknas. Värdet 12,1 C har uppskattats utifrån normalvärdet i Fredriksberg och skillnaden mellan uppmätt och normal temperatur i Daglösen. Skillnaden mot Daglösen (1,7 C) har dragits från normalvärdet 13,3 C i Fredriksberg. 84

87 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden 9405 Åtorp Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2008 Medel Daglösen Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj 2008 juni juli aug sept okt nov dec 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2008 Medel vid 9443 Filipstad Medel vid 9443 Filipstad Fredriksberg Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug* sept okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug* sept okt nov dec 2008 Medel Medel

88 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden Temperatur ( C) 20 Daglösen Åtorp Fredriksberg* * Uppskattad temperatur i augusti för Fredriksberg 5 0 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec -5 Nederbörd (mm) 200 Daglösen Åtorp Fredriksberg jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 86

89 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna BILAGA 7 Bottenfauna år

90 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna RESULTAT Artlistor och lokalbeskrivningar finns i denna bilaga efter resultattexten. Med taxon (taxa-pluralform) menas art eller högre taxonomisk enhet (släkte eller familj). Observera att fåborstmaskar och fjädermyggor har indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler i rinnande vatten som provtogs med Ekmanhämtare (2041 i Svartälven och 3081 i Storforsälven). Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Statusklassificeringen enligt Naturvårdsverket bedömningsgrunder (2007) för lokaler i rinnande vatten skall baseras på sparkprovtagning enligt metod SS-EN eller annan metod som ger likvärdiga resultat. Metoden med Ekmanhämtare bedöms inte riktigt kunna ge detta, vilket innebär att stor vikt har lagts vid expertbedömningen. Sammanställning över vissa resultat för år 2008 och bedömningarna från undersökningarna mellan åren 1989 till 2007 presenteras senare i denna bilaga. Nedan redovisas resultaten från undersökningen under perioden 2008 för respektive lokal var för sig. I redovisningen görs även jämförelser med tidigare års resultat. Delområde 1. Timsälven Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) Fåborstmaskar (60 %), tvåvingar (18 %) och nattsländor och (17 %) var individmässigt de talrikaste djurgrupperna på lokalen. Bottensubstratet bestod av svartgrå dy och gyttja med sand. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Provtagningen utfördes därför istället med Ekmanhämtare. Tabell 6. Klassning av index i Storforsälven, nedströms Storfors (3081) 2008 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 22 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 9,8 Värdet är: mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 1242 Värdet är: måttligt högt Danskt faunaindex: 4 Värdet är: lågt Shannons div.index 3,50 Värdet är: måttligt högt Surhetsindex: 4 Värdet är: lågt EPT-index: 6 Värdet är: mycket lågt MISA: 40 Ekologisk kvalitetskvot: 0,84 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 5,8 Ekologisk kvalitetskvot: 0,88 Ekologisk status: God DJ-index: 11 Ekologisk kvalitetskvot: 0,67 Ekologisk status: God Naturvärdesindex: 0 88

91 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 6. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som god enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering (se bedömningsruta nedan). Detta beror främst på att vid expertbedömningen har stor hänsyn har tagits till att antalet individer av vissa känsliga indikatortaxa var lågt. Några fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini med skador på mundelarna påträffades inte 2008, dock var individunderlaget för kontroll av detta mycket litet. År 2007 förekom sådana skador på ett antal fjädermyggor, vilket indikerade förekomst av miljögifter. Mundelsskador och kopplingen till förekomst av miljögifter i sediment har beskrivits av bl.a. Wiederholm (1984). I proverna från lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett lågt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet medförde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING nära neutralt med avseende på försurning måttlig status med avseende på eutrofiering god till hög status med avseende på annan föroreningspåverkan (osäker bedömning) naturvärden i övrigt Jämförelse med Av Figur 13 framgår att värdena för medelantal taxa och individtäthet visade ökande trender fram till Därefter visar dessa parametrar på minskande värden. Detta skulle kunna indikera något försämrade miljöförhållanden under senare år, förmodligen beroende på en något ökad påverkan av syreförbrukande ämnen, eventuellt i kombination med viss förekomst av miljögifter i sedimentet. Expertbedömningen måttlig status motsvarar klassen betydlig påverkan vid tidigare gjorda bedömningar (se längre fram i denna bilaga). Medelantal taxa/prov Ind./m Figur 13. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Storforsälven, nedströms Storfors (3081) Delområde 2 - Svartälven Lesjöälven, Blockenhus På lokalen var dagsländor (38 %) och tvåvingar (37 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. 0 Bottenmaterialet utgjordes av grus, fin sten samt fint organiskt material med inslag av sand, grov sten, fina block samt grovt or- 89

92 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna ganiskt material. Vattenhastigheten var låg vid provtagningstillfället. Bottnens stora innehåll av organiskt material i kombination med lättrörlig sand gjorde att bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för sparkprovtagning. Tabell 7. Klassning av index i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) 2008 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 29 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 12,6 Värdet är: lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 674 Värdet är: måttligt högt Danskt faunaindex: 5 Värdet är: måttligt högt Shannons div.index 2,75 Värdet är: lågt Surhetsindex: 7 Värdet är: högt EPT-index: 16 Värdet är: måttligt högt MISA: 61 Ekologisk kvalitetskvot: 1,29 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 5,8 Ekologisk kvalitetskvot: 1,07 Ekologisk status: Hög DJ-index: 13 Ekologisk kvalitetskvot: 1,60 Ekologisk status: Hög Naturvärdesindex: 3 Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 7. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som hög enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering (se bedömningsruta nedan). Detta beror främst på att vid expertbedömningen har stor hänsyn har tagits till antalet förekommande individer av vissa viktiga indikatortaxa, bl.a. var andelen individer av näringsgynnade arter/grupper relativt hög. Vattenkemiska undersökningar som utfördes under 2003 och 2004 visade på tidvis förhöjda halter av främst bly uppströms lokalen (ALcontrol Laboratories 2004). Det är sannolikt dessa tungmetaller som främst orsakar skadorna på lokalens bottenfaunasamhälle. Mot bakgrund av en ringa och en något ojämn individförekomst av ett flertal indikatortaxa bedömdes statusen med avseende på annan föroreningspåverkan som måttlig. Några ovanliga eller rödlistade arter noterades inte. Detta tillsammans med ett måttligt högt antal förekommande taxa och en låg diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING nära neutralt med avseende på försurning god status med avseende på eutrofiering måttlig status med avseende på annan föroreningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med Bottenfaunan har undersökts varje år sedan 1989 och faunan har med olika påverkansgrader bedömts vara föroreningspåverkad fram till och med Under åren skedde en förbättring med till exempel ett ökat artantal och en minskad andel föroreningståliga (näringsämneståliga) arter. Detta gjorde att faunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. De två följande åren tycktes en försämring åter ha skett, vilket motiverade en förändrad bedömning 2000 och Vid undersökningen 2002 kunde inte någon påverkan av näringsäm- 90

93 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna nen/organiskt material påvisas på grund av de föroreningsskador bottenfaunan då uppvisade. Förändringen bedömdes då snarare bero på de kraftiga föroreningsskador bottenfaunan uppvisade än på en förändrad näringsämnespåverkan varvid bedömningen återgick till den bedömning som gjordes från 1996 till Läget tycktes ha förbättrats något 2003 då bottenfaunan bedömdes som betydligt påverkad av annat än försurning eller näringsämnen/organiskt material. År 2004 bedömdes sådan annan typ av påverkan som stark eller mycket stark, medan den därefter återigen har bedömts som betydlig. Bedömningsklassen betydlig påverkan motsvarar måttlig status vid expertbedömningen numera (se längre fram i denna bilaga). Värdena för medelantal taxa visar inte någon tydlig trend under undersökningsperioden (Figur 14). Av figuren framgår också att sedan år 2000 har individtätheten, med undantag av 2008, legat på en låg eller mycket låg nivå. Antalet förekommande taxa har dock inte minskat i motsvarande kraftiga omfattning under samma tidsperiod. Sådana förändringar av bottenfaunans sammansättning är typiska för påverkanstyper med gifteffekter, såsom påverkan av tungmetaller. Av Figur 15 framgår att EPT-index (det sammanlagda antalet sländtaxa) minskade kraftigt vid undersökningen År 2003 var dock EPT-index åter på motsvarande nivå som åren strax innan minskningen skedde och har sedan dess legat där med undantag av Vid undersökningen 2006 saknades bäcksländor helt för första gången, vilket bidrog till bedömningarna betydlig påverkan både vad gäller näringsämnen/organiskt material och annan typ av föroreningspåverkan detta år. EPT-index Nattsländor Bäcksländor Dagsländor Figur 15. Summan av antalet arter av dag-, bäck och nattsländor (EPT-index) i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) Medelantal taxa/prov Ind./m Svartälven, nedströms Hällefors Bottenfaunasamhället på lokalen bestod individmässigt till stor del av fåborstmaskar (50 %) och tvåvingar (42 %) Figur 14. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) Bottensubstratet bestod av svart dy och gyttja med sand. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på det mjuka bottensubstratet. Detta medförde att provtagningen istället gjordes med Ekmanhämtare. Vid provtagningen förekom oljefilm på sedimentets yta i provtagaren och det luktade olja. 91

94 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Tabell 8. Klassning av index i Svartälven, nedströms Hällefors (2041) 2008 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 12 Värdet är: mycket lågt Medelantal taxa/prov: 4,6 Värdet är: mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 290 Värdet är: lågt Danskt faunaindex: 1 Värdet är: mycket lågt Shannons div.index 3,34 Värdet är: måttligt högt Surhetsindex: 1 Värdet är: mycket lågt EPT-index: 0 Värdet är: mycket lågt MISA: 33 Ekologisk kvalitetskvot: 0,70 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 2,0 Ekologisk kvalitetskvot: 0,31 Ekologisk status: Otillfredsställande DJ-index: 7 Ekologisk kvalitetskvot: 0,22 Ekologisk status: Otillfredsställande Naturvärdesindex: 0 Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 8. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som otillfredsställande enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering (se bedömningsruta nedan). Detta beror bl.a. på att hänsyn har tagits till att provtagningen utfördes med Ekmanhämtare på stort djup (dessutom betydligt djupare än tidigare, 6,5 m mot 2-2,5 m tidigare år). Oljelukt och oljefilm förekom i alla delprover. Trots detta påträffades inte några fjädermyggslarver inom gruppen Chironomini med skador på mundelarna, dock var individunderlaget för kontroll av detta mycket litet. År 2006 och 2007 förekom sådana skador på ett antal fjädermyggor, vilket indikerade förekomst av miljögifter i sedimentet. Det är förmodligen oljeföroreningarna i kombination med syreförbrukande ämnen som lett till ett mycket artoch individfattigt bottenfaunasamhälle på lokalen. Med hänsyn taget till den använda provtagningsmetoden och det stora provtagningsdjupet bedömdes statusen med avseende på annan föroreningspåverkan som måttlig. På lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett mycket lågt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING nära neutralt med avseende på försurning måttlig status med avseende på eutrofiering måttlig status med avseende på annan föroreningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 16). Några undersökningar av bottenfauna utfördes inte på lokalen mellan åren 1998 till Hällefors kommuns reningsverk byggdes om under 2002 och 2003, vilket orsakade ökade utsläppsmängder under denna period (muntlig uppgift från kommunen). Detta kan mycket väl vara förklaringen till den observerade störningen på bottenfaunan sistnämnda år. Därefter ökade värdena under två år för att sedan minska igen. Den skulle kunna vara ett tecken på en initial minskning av belastningen 92

95 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna från reningsverket efter ombyggnaden, men att belastningen därefter har ökat igen och/eller att belastningen av föroreningar med toxiska effekter har ökat i omfattning. Statusen med avseende på eutrofiering och annan föroreningspåverkan bedömdes som måttlig Detta motsvarar klassen betydlig påverkan vid bedömningarna förr (se längre fram i denna bilaga). Medelantal taxa/prov Ind./m Figur 16. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Svartälven, nedströms Hällefors (2041) Delområde 3 - Gullspångsälven och Letälven 1101b. Hovaån, Nötebro På lokalen var musslor (36 %), skalbaggar (32 %) och tvåvingar (14 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Bottensubstratet bestod till stor del av fin och grov sten samt fina block. I bottensubstratet fanns inslag av grus samt fint och grovt organiskt material. Vid provtagningstillfället var vattenhastigheten hög. Bottenförhållandena på lokalen bedömdes som lämpliga för provtagning med sparkmetoden. 0 Tabell 9. Klassning av index och avvikelse i Hovaån vid Nötebron (1101b) 2008 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 22 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 13,4 Värdet är: lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 817 Värdet är: måttligt högt Danskt faunaindex: 6 Värdet är: högt Shannons div.index 2,79 Värdet är: lågt Surhetsindex: 7 Värdet är: högt EPT-index: 6 Värdet är: mycket lågt MISA: 53 Ekologisk kvalitetskvot: 1,12 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 4,9 Ekologisk kvalitetskvot: 0,91 Ekologisk status: Hög DJ-index: 10 Ekologisk kvalitetskvot: 1,00 Ekologisk status: Hög Naturvärdesindex: 0 Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 9. Den sammanvägda ekologiska statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som hög enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status med avseende på eutrofiering avviker från denna klassificering (se bedömningsruta nedan). Detta beror främst på att vid expertbedömningen har stor hänsyn tagits till antalet förekommande individer av vissa viktiga indikatortaxa, bl.a. var andelen individer av eutrofieringskänsliga/syrekrävande sländtaxa låg medan den känsliga gruppen bäckbaggar var rikligt förekommande. 93

96 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna I proverna från lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter, vilket tillsammans med ett lågt antal förekommande taxa och en låg diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. EXPERTBEDÖMNING nära neutralt med avseende på försurning god status med avseende på eutrofiering god till hög status med avseende på annan föroreningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 17). Några undersökningar av bottenfauna utfördes inte på lokalen mellan åren Värdena för medelantal taxa har i stort sett varit likvärdiga före som efter detta uppehåll, vilket kan indikera att några större förändringar av miljöförhållandena förmodligen inte skett. Medelantal taxa/prov Ind./m Figur 17. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Hovaån vid Nötebron (1101b) Gullspångsälven, Åråsforsarna På lokalen var skalbaggar (28 %) och nattsländor (27 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Bottenmaterialet på lokalen bestod huvudsakligen av grus samt fin och grov sten. I bottenmaterialet fanns inslag av sand, fina och grova block samt fint organiskt material. Vattenhastigheten var hög vid provtagningstillfället. På lokalen förekom en mindre mängd av fin död ved. Lokalen bedömdes ha lämpliga bottenförhållanden för sparkprovtagning. Tabell 10. Klassning av index i Gullspångsälven, Åråsforsarna (1003) 2008 Index Värde/Klassning Totalantal taxa: 49 Värdet är: högt Medelantal taxa/prov: 30,2 Värdet är: mycket högt Individtäthet (ind/m 2 ): 1722 Värdet är: högt Danskt faunaindex: 6 Värdet är: högt Shannons div.index 4,26 Värdet är: mycket högt Surhetsindex: 11 Värdet är: mycket högt EPT-index: 21 Värdet är: måttligt högt MISA: 72 Ekologisk kvalitetskvot: 1,52 Surhetsklass: Nära neutralt ASPT: 5,7 Ekologisk kvalitetskvot: 1,06 Ekologisk status: Hög DJ-index: 11 Ekologisk kvalitetskvot: 1,20 Ekologisk status: Hög Naturvärdesindex: 6 Klassificeringen av den ekologiska statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier med avseende på påverkan av försurning och näringsämnen/organiskt material (eutrofiering) med utgångspunkt från MISA respektive ASPT- och DJ-index framgår av Tabell 10. Den sammanvägda ekologiska 94

97 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna statusen på lokalen i vattendraget klassificerades som hög enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den gjorda expertbedömningen av status avviker inte från denna klassificering (se bedömningsruta nedan). I proverna från lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt. EXPERTBEDÖMNING nära neutralt med avseende på försurning hög status med avseende på eutrofiering god till hög status med avseende på annan föroreningspåverkan naturvärden i övrigt Medelantal taxa/prov Ind./m Figur 18. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Gullspångsälven, Åråsforsarna (1003) Jämförelse med Av Figur 18 framgår att värdena för medelantal taxa visar en ökande trend för undersökningsperioden som helhet. Detta kan till viss del förklaras med att det fram till och med 1993 endast togs tre prov/lokal medan provinsatsen därefter ökade till fem prov/lokal. Dessutom har provytan ökat från och med 1999 på grund av metodikbyte (0,25 m 2 /prov istället för 0,1 m 2 /prov). Av figuren framgår också att individtätheten har varierat. Höga tätheter har ofta haft samband med riklig förekomst av fjädermyggslarver. 95

98 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till artlista (rinnande vatten) Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (hugg med Ekmanhämtare 0,0218 m 2 ; sparkprov 0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Försurningskänslighet (Fk): 0 - taxa vars toleransgräns är okänd 1 - taxa som har visats klara ett ph-värde lägre än 4,5 2 - ph 4,5-4,9 3 - ph 5,0-5,4 4 - ph > 5,5 Funktionell grupp (Fg): 0 - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predator 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 - taxa för vilka kunskap saknas för bedömning 1 - taxa som kan påträffas i vatten med mycket hög belastning 2 - taxa som kan påträffas i vatten med hög belastning 3 - taxa som kan påträffas i vatten med måttligt hög belastning 4 - taxa som kan påträffas i vatten med låg belastning 5 - taxa som kan påträffas i vatten helt utan belastning M = medelvärde % = procentandel * = taxa som endast påträffades i det kvalitativa provet 96

99 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Gullspångsälven, Åråsforsarna x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,6 0,1 NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp ,2 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 5,1 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,2 0,5 Glossiphonidae (annan) ,4 0,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,0 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 11,0 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,8 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis sp ,8 0,4 Caenis horaria - (Linné, 1758) * Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 3,3 Caenis rivulorum - Eaton, ,0 0,5 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 0,3 Leptophlebiidae ,2 0,0 PLECOPTERA, bäcksländor LLeuctra sp ecoptera 0,2 0,0 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) ecoptera 0,2 0,0 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,0 9,3 Athripsodes sp ,0 6,3 Ceraclea nigronervosa - (Retzius, 1783) ,2 0,0 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,8 2,0 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,0 0,2 Hydroptila sp ,2 1,0 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 5,4 Limnephilidae ,2 0,5 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) * Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,6 0,4 Oxyethira sp ,2 0,0 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 1,3 Polycentropodidae ,2 0,0 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,2 0,0 Rhyacophila sp ,4 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 0,0 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,0 OOulimnius troglodytes Lv. - (Gyllenhal, 1827) ,6 9,7 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,6 10,4 OOulimnius sp. Ad ,0 2,3 OOulimnius sp. Lv ,2 5,9 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,3 Chironomidae ,8 3,7 Empididae ,2 0,0 Limoniidae ,4 0,1 Muscidae ,4 2,6 Psychodidae * Simuliidae ,0 0,5 97

100 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Forts Gullspångsälven, Åråsforsarna x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,0 0,9 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,2 1,2 Gyraulus sp ,6 0,4 Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) ,2 0,0 Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,2 0,0 Radix sp. (balthica/labiata) ,4 2,2 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 9,9 SSphaerium sp ,2 1,4 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 49 Danskt faunaindex 6 MISA 72 Medelantal taxa/prov 30,2 Surhetsindex 11 ASPT-index 5,7 Antal ind./kvm EPT-index 21 DJ-index 11 Diversitetsindex 4,26 Naturvärdesindex 6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 98

101 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 1101b. Hovaån, Nötebron x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 2,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 2,8 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) ,2 0,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,4 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis sp ,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus sp ,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 0,2 Limnephilidae ,2 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 1,2 Polycentropodidae ,8 0,4 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,2 0,1 Rhyacophila sp ,8 9,7 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,6 21,4 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 1,2 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 9,0 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,8 12,6 Empididae ,4 0,2 Muscidae ,4 0,7 Pediciidae ,2 0,1 Simuliidae ,6 0,8 Tipulidae ,2 0,1 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2 0,1 Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,4 0,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 35,6 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 22 Danskt faunaindex 6 MISA 53 Medelantal taxa/prov 13,4 Surhetsindex 7 ASPT-index 4,9 Antal ind./kvm. 817 EPT-index 6 DJ-index 10 Diversitetsindex 2,79 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 99

102 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Svartälven, nedströms Hällefors x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,2 2,8 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 1906) ,2 2,8 Limnodrilus sp ,8 25,0 Tubifex tubifex - (Müller, 1774) ,4 5,6 Tubificidae (utan hårborst) ,2 16,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 11,1 Chaoboridae ,2 2,8 CCladopelma sp. (lateralis gr.) ,2 2,8 CCryptochironomus sp ,2 2,8 PPolypedilum sp ,2 2,8 PPolypedilum sp. (nubeculosum-typ) ,2 2,8 PProcladius sp ,8 11,1 TTanytarsus sp ,4 5,6 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 5,6 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 12 Danskt faunaindex 1 MISA 33 Medelantal taxa/prov 4,6 Surhetsindex 1 ASPT-index 2,0 Antal ind./kvm. 290 EPT-index 0 DJ-index 7 Diversitetsindex 3,34 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 100

103 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 5,3 HIRUDINEA, iglar HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4 0,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 0,4 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807) ,8 0,5 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,8 0,5 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,0 1,8 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,6 8,1 Leptophlebia sp ,2 27,4 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, a 2,4 1,4 NNemoura sp Plecoptera 0,2 0,1 NEUROPTERA, nätvingar Sisyra sp. * TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes aterrimus - (Stephens, 1836) ,4 0,2 Athripsodes sp ,2 0,1 Beraeodes minutus - (Linné, 1761) Ov 1 0,2 0,1 Cyrnus flavidus - McLachlan, ,2 0,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,0 0,6 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 0,1 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) ,8 0,5 Limnephilidae ,2 1,9 Molanna sp. (angustata-typ) ,4 0,2 Molannodes tinctus - (Zetterstedt, 1840) ,6 0,4 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2 0,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,6 0,4 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,1 Polycentropodidae ,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar I Ilybius sp. Lv ,2 0,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,1 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,1 OOulimnius sp. Ad ,4 0,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,8 37,2 CChironomus sp ,2 0,1 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp ,0 1,8 Radix sp. (balthica/labiata) * BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,2 9,6 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 29 Danskt faunaindex 5 MISA 61 Medelantal taxa/prov 12,6 Surhetsindex 7 ASPT-index 5,8 Antal ind./kvm. 674 EPT-index 16 DJ-index 13 Diversitetsindex 2,75 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 101

104 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Storforsälven, Agarna (nedströms Storfors) x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus piqueti - Kowalewski, ,2 0,6 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, ,4 1,3 Limnodrilus sp ,8 9,1 Lumbriculus variegatus - (Müller, 1774) ,2 0,6 Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) ,6 1,9 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) ,0 29,2 Spirosperma ferox - Eisen, ,8 5,8 Tubificidae (utan hårborst) ,4 11,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8 2,6 Ephemera sp ,2 0,6 TRICHOPTERA, nattsländor Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) ,2 0,6 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,4 4,5 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4 11,0 Setodes argentipunctellus - McLachlan, ,2 0,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 10,4 CCryptochironomus sp ,2 0,6 DDemicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, ,2 0,6 PPagastiella orophila - (Edwards, 1929) ,2 0,6 PParachironomus sp. (vitiosus gr.) ,2 0,6 Pentaneurini ,6 1,9 PPolypedilum sp ,6 1,9 TTanytarsus sp ,4 1,3 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 1,3 Unionidae ,2 0,6 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Totalantal taxa 22 Danskt faunaindex 4 MISA 40 Medelantal taxa/prov 9,8 Surhetsindex 4 ASPT-index 5,8 Antal ind./kvm EPT-index 6 DJ-index 11 Diversitetsindex 3,50 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 102

105 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till lokalbeskrivning Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala 0-3 där: Klass 0 = saknas Klass 1 = mindre än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass 2 = 5-50% av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 50% av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 100 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:50 000) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO. Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK) från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1: Används GPS (med noggrannhet av 10 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan. Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t. ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t. ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m 2 ). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). 103

106 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t ex järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet 0 Stilla (0 m/s), i sjöar 1 Lugnt (under 0,2 m/s) 2 Strömt (0,2-0,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över 0,7 m/s), ofta stråkande vatten. Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. 0 = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). 0 = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat. Vattentemperatur: Temperaturen ( o C) i ytvattnet (0,2-0,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). 0 = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) 2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna 0-3; där 0= saknas, 1 = mindre än 5% av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), 2 = 5-50% av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än 50% av yttäckningen (riklig förekomst). 104

107 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <0,2 (mjäla och lera) Sand 0,2-2 (finmo-grovsand) Grus 2-20 (fingrus-grovgrus) Fin sten Grov sten Fina block Grova block Häll > 2000 Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovan allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: Övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider) (undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider) (t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Definition Fint organiskt material, t ex lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 10 cm i diameter samt kortare än 50 cm. Grov död ved Trädstammar och grenar grövre än 10 cm i diameter och längre än 50 cm. Närmiljö 0-30 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 30 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder och oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 50 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens nedre avgränsning. För mindre vattendrag (<30 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön-/marktypen (Dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (Dom. 2, Dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. 105

108 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Marktyp Barrskog Lövskog Blandskog Kalhygge Myr/våtmark Åker Äng Hed Kalfjäll Häll/Blockmark Artificiell Annat Kommentar Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 25% av områdets areal Minst 25% av området utgörs av kalavverkad yta Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Odlad åkermark Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 30% Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Blockmark ovan trädgränsen Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annan mark än ovan beskriven. Strandzon 0-5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 50 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan 0-3, där 0 anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5%, 2 = 5-50%, och 3 = mer än 50%. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B osv. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3 där 1 = måttlig påverkan, 2 = stark påverkan, 3 = mycket stark påverkan. 106

109 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Gullspångsälven Åråsforsarna RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 9E NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Gullspång Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mats Medin Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 80 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: hög Vattentemperatur: 10,5 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs mellan de stora stenarna innanför "vassöarna". Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: övervattensväxter Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass bladvass - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Mycket vatten, något svårt att ta proverna Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 107

110 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 1101b. Hovaån Nötebron RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 9E NV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Gullspång Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mats Medin Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 10,5 C Lokalens medeldjup: 0,2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca m uppströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-50% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 108

111 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Svartälven nedströms Hällefors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11 E NO Län: 18 Örebro Lokalkoordinater: / Kommun: Hällefors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 7 C Lokalens medeldjup: 6,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av svart dy, gyttja med sand. Oljefilm på ytan och luktade olja. Nedströms lokalen vid bron fanns läns som var dragen åt sidan som om det skulle ha varit ett oljeutsläpp tidigare. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 109

112 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lesjöälven Blockenhus RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 12E SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Filipstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Mats Medin Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 10 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 10 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca m nedströms bron, 0-10 m nedströms skogsbilväg ned till ån på åns västra sida. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Industriutsläpp måttlig B: Vattenreglering måttlig C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 110

113 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Storforsälven Agarna (nedströms Storfors) Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 11E SV Län: 17 Värmland Lokalkoordinater: / Kommun: Storfors Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: M. Andersson/H. Friberg Provyta (m 2 ): 0,0248 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: - m Lokalens maxdjup: - m Lokalens bredd: - m Vattenhastighet: - Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: - Vattentemperatur: 7,1 C Lokalens medeldjup: 0,8 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: - Grova block: - Mossor: - Sand: - Häll: - Påväxtalger: - Grus: - Övervattensv: - Fin detritus: - Fin sten: - Flytbladsv: - Grov detritus: - Grov sten: - Långskottsv: - Fin död ved: - Fina block: - Rosettväxter: - Grov död ved: - Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: - Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Bottensubstratet bestod av svartgrå dy, gyttja med sand. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 111

114 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT OCH INDEX 2008 Antal taxa och individtäthet Rinnande vatten Vattendrag Lokal Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet Gullspångsälven Åråsforsarna 49 (högt) 30,2 (mycket högt) 1722 (högt) Hovaån 1101b. Nötebron 22 (lågt) 13,4 (lågt) 817 (måttligt högt) Svartälven nedströms Hällefors 12 (mycket lågt) 4,6 (mycket lågt) 290 (lågt) Lesjöälven Blockenhus 29 (måttligt högt) 12,6 (lågt) 674 (måttligt högt) Storforsälven Agarna (ned Storfors) 22 (lågt) 9,8 (mycket lågt) 1242 (måttligt högt) Expertbedömningar av status (fr.o.m. 2008) Vattendrag Lokal Expertbedömning av status map Surhet Eutrofiering Gullspångsälven Åråsforsarna nära neutralt hög Hovaån 1101b. Nötebron nära neutralt god Svartälven nedströms Hällefors nära neutralt måttlig Lesjöälven Blockenhus nära neutralt god Storforsälven Agarna (ned Storfors) nära neutralt måttlig Vattendrag Lokal Expertbedömning av status map Gullspångsälven Åråsforsarna Annan påverkan god till hög Hovaån 1101b. Nötebron god till hög Svartälven nedströms Hällefors måttlig Lesjöälven Blockenhus måttlig Storforsälven Agarna (ned Storfors) god till hög? 112

115 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT OCH BEDÖMNINGAR Antal taxa och individtäthet Vattendrag Lokal Totalantal taxa Gullspångsälven Åråsforsarna Hovaån 1101b. Nötebron Svartälven ned Hällefors Svartälven upp Hällefors Lesjöälven Blockenhus Storforsälven ned Storfors Storforsälven upp Storfors Vattendrag Lokal Medelantal taxa/prov Gullspångsälven Åråsforsarna 20,7 15,0 15,7 19,3 25,0 19,0 23,8 21,8 22,2 19,4 34,2 31,2 23,6 23,2 24,6 24,0 34,0 32,0 28,6 30,2 Hovaån 1101b. Nötebron 20,0 17,0 14,7 17,0 18,7 17,4 20,8 21,2 20,8 17,2 17,4 15,0 17,6 16,2 17,2 13,4 Svartälven ned Hällefors 16,7 12,3 7,0 19,0 13,0 14,4 23,4 18,6 11,0 11,6 5,6 9,4 15,0 10,8 8,6 4,6 Svartälven upp Hällefors 10,8 14,6 6,6 Lesjöälven Blockenhus 8,0 5,7 8,0 11,0 7,3 4,4 7,8 10,0 14,0 13,0 12,2 9,0 8,8 4,8 10,2 7,0 11,4 5,2 11,6 12,6 Storforsälven ned Storfors 13,0 8,3 8,7 10,0 16,3 8,2 11,0 14,8 11,8 12,2 15,2 14,8 10,4 17,8 6,0 15,2 18,8 15,8 15,0 9,8 Storforsälven upp Storfors 7,6 2,8 4,6 Vattendrag Lokal Täthet (individer / m 2 ) Gullspångsälven Åråsforsarna Hovaån 1101b. Nötebron Svartälven ned Hällefors Svartälven upp Hällefors Lesjöälven Blockenhus Storforsälven ned Storfors Storforsälven upp Storfors Bedömningar av påverkan (t.o.m. 2007) Vattendrag Lokal Bedömning av näringsämnespåverkan Gullspångsälven Åråsforsarna A A A A A A A A A A A A A A A A A A A Hovaån 1101b. Nötebron B A B B A B B A A A A A A A A? Svartälven ned Hällefors B B B B B B B A A A - B B B B Svartälven upp Hällefors A A A? Lesjöälven Blockenhus se text i rapporten A A A A B B A A A A B A Storforsälven ned Storfors B B B B B C B B B B B B B B B B B A? A? Storforsälven upp Storfors A B B? Påverkan av näringsämnen/organiskt material: A = Ingen eller obetydlig, B = Betydlig, C = Stark eller mycket stark - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras.? Markerar att bedömningen är ett gränsfall till annan bedömningsklass. Vattendrag Lokal Bedömning av annan påverkan Gullspångsälven Åråsforsarna A A A A A Hovaån 1101b. Nötebron A A A A A Svartälven ned Hällefors C?? A A B B Svartälven upp Hällefors OBS! endast åren är sammanställda! A A Lesjöälven Blockenhus B C B B B Storforsälven ned Storfors B A A A B Storforsälven upp Storfors A A Annan påverkan: A = Ingen eller obetydlig, B = Betydlig, C = Stark eller mycket stark?? Markerar att bedömningen är osäker. 113

116 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 114

117 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar BILAGA 8 Länsstyrelsens undersökningar år

118 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Kalkningens effektkontroll, Länsstyrelsen i Örebro län Station Datum ph Alk. Färg Kond. Y_koord X_koord mkv/l mg Pt/l ms/m Angsjön utlo ,2 0, , Angsjön utlo ,2 0, , Bastkulltjärn utlo ,9 0, , Bastkulltjärn utlo ,0 0, , Bergtjärn562 utlo ,9 0, , Bergtjärn562 utlo ,8 0, , Bredsjön425 utlo ,2 0, , Bredsjön425 utlo ,3 0, , Djupedalsbäcken ,0 0, , Djupedalsbäcken ,0 0, , Djupedalsbäcken ,2 0, , Djupedalsbäcken ,2 0, , Djupedalsbäcken ,0 0, , Djupedalsbäcken ,8 0, , Falledammen ,6 0, , Fisklösen utlo ,8 0, , Fisklösen utlo ,1 0, , Fisklösen199 utlo ,2 0, , Fisklösen199 utlo ,1 0, , Fräkentjärn utlo ,2 0, , Fräkentjärn utlo ,2 0, , Fräkentjärn utlo ,9 0, , Fräkentjärn utlo ,9 0, , Fågelsjön utlo ,5 0, , Fågelsjön utlo ,0 0, , Gilsåssjön utlo ,9 0, , Gilsåssjön utlo ,9 0, , Gilsåssjön utlo ,2 0, , Gilsåssjön utlo ,2 0, , Grecken norr ,3 0, , Grecken norr ,3 0, , Grecken norr ,3 0, , Grecken norr ,3 0, , Grässjön401 utlo , , Grässjön401 utlo ,2 0, Gåssjön utlo ,4 0, , Gåssjön utlo ,6 0, , Hecklan utlo ,5 0, , Hecklan utlo ,3 0, , Holmsjön283 utlo ,5 0, , Holmsjön283 utlo ,5 0, , Holmsjön427 utlo ,4 0, , Holmsjön427 utlo ,4 0, , Holmsjön586 utlo ,7 0, , Holmsjön586 utlo ,9 0, , Holmsjön81 utlo ,9 0, ,

119 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Färg Kond. Y_koord X_koord mkv/l mg Pt/l ms/m Holmsjön81 utlo ,1 0, , Håkanbolbäcken utlo ,6 0, , Håkanbolbäcken utlo ,2 0, , Håkanbolbäcken utlo ,3 0, , Håkanbolbäcken utlo ,1 0, , Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,5 0, , Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,4 0, , Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,8 0, , Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,9 0, , Hänglandstjärn ,8 0, , Hänglandstjärn ,7 0, , Immen utlo ,4 0, , Immen utlo ,5 0, , Kroktjärn564 utlo ,5 0, , Kroktjärn564 utlo ,7 0, , Kvarnbäcken ,6 0, , Kvarnbäcken ,9 0, , Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,5 0, , Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,4 0, , L Högsjön utlo ,1 0, , L Högsjön utlo ,5 0, , L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,4 0, , L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,4 0, , L Sandsjön utlo ,5 0, , L Sandsjön utlo ,2 0, , L Tomsjön utlo ,7 0, , L Tomsjön utlo ,2 0, , Lersjön utlo ,1 0, , Lersjön utlo ,5 0, , Likalampi573 utlo ,6 0, , Likalampi573 utlo ,0 0, , Ljussjön398 utlo ,5 0, , Ljussjön398 utlo ,3 0, , Lobergs-Abborrtjärn norr ,6 0, , Lobergs-Abborrtjärn norr ,9 0, , Lobergstjärn utlo ,6 0, , Lobergstjärn utlo ,7 0, , Lundsfjärden utlo ,3 0, , Lundsfjärden utlo ,3 0, , Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,6 0, , Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,5 0, , Malen utlo ,2 0, , Malen utlo ,3 0, , Marstrandsbäcken ,4 0, , Marstrandsbäcken ,2 0, , Mellansjön387 utlo ,0 0, , Holmsjön81 utlo ,1 0, , Håkanbolbäcken utlo ,6 0, ,

120 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Färg Kond. Y_koord X_koord mkv/l mg Pt/l ms/m Mellansjön387 utlo ,3 0, , Mettjärn utlo ,2 0, , Mettjärn utlo ,3 0, , Mången503 utlo ,8 0, , Mången503 utlo ,4 0, , Mörttjärn171 utlo ,0 0, , Mörttjärn171 utlo ,0 0, , N Svensken utlo ,8 0, , N Svensken utlo ,6 0, , Nedre Sävsjön utlo ,7 0, , Nedre Sävsjön utlo ,9 0, , Noren utlo ,2 0, , Noren utlo ,3 0, , Norrgryten utlo ,1 0, , Norrgryten utlo ,5 0, , Norr-Ämten utlo ,0 0, , Norr-Ämten utlo ,3 0, , Nätsjön utlo ,0 0, , Nätsjön utlo ,4 0, , Paddtjärn612 utlo ,9 0, , Paddtjärn612 utlo ,7 0, , Rågrecken utlo ,3 0, , Rågrecken utlo ,5 0, , Rågrecken utlo ,4 0, , Rösimmen utlo ,1 0, , Rösimmen utlo ,1 0, , Rösimmen utlo ,7 0, , Rösimmen utlo ,7 0, , S Porrtjärnen utlo ,8 0, , S Svensken utlo ,5 0, , S Svensken utlo ,6 0, , Sarvtjärnen utlo ,4 0, , Sarvtjärnen utlo ,4 0, , Skomakarsjön utlo ,4 0, , Skomakarsjön utlo ,3 0, , Skärjen310 utlo ,7 0, , Skärjen310 utlo ,3 0, , Smalesjön utlo ,1 0, , Smalesjön utlo ,9 0, , St Flosjön utlo ,0 0, , St Flosjön utlo ,3 0, , St Glattjärnen utlo ,6 0, , St Glattjärnen utlo ,8 0, , St Hällsjön utlo ,2 0, , St Hällsjön utlo ,3 0, , St Sandsjön utlo ,4 0, , Mellansjön387 utlo ,3 0, , Mettjärn utlo ,2 0, ,

121 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Färg Kond. Y_koord X_koord mkv/l mg Pt/l ms/m St Sandsjön utlo ,3 0, , St Tomsjön utlo ,9 0, , St Tomsjön utlo ,2 0, , St Ämten utlo ,3 0, , Stenbotjärn utlo , , Stenbotjärn utlo ,1 0, , Stensjön391 utlo ,9 0, , Stensjön391 utlo ,3 0, , Stensjön521 utlo ,4 0, , Stensjön521 utlo ,4 0, , Sundsjön417 utlo ,3 0, , Sundsjön417 utlo ,8 0, , Sundsjön417 utlo ,4 0, , Svarttjärn65 utlo ,4 0, , Svarttjärn65 utlo ,8 0, , Sävsjön33 utlo ,0 0, , Sävsjön33 utlo ,4 0, , Sävsjön58 utlo ,8 0, , Sävsjön58 utlo ,3 0, , Sävälven-Silkesdamm ,8 0, , Sävälven-Silkesdamm ,8 0, , Sör-Ämten utlo ,1 0, , Sör-Ämten utlo ,4 0, , Trehörningen188 utlo ,7 0, , Trehörningen188 utlo ,9 0, , Trehörningen4 utlo ,7 0, , Trehörningen4 utlo ,5 0, , Trehörningen530 utlo ,4 0, , Trehörningen530 utlo ,4 0, , Tvärådammen utlo ,6 0, , Tvärådammen utlo ,8 0, , Vartjärn utlo ,6 0, , Vartjärn utlo ,4 0, , Vasselsjön utlo ,4 0, , Vasselsjön utlo ,7 0, , Våtsjön utlo ,3 0, , Våtsjön utlo ,7 0, , Åbydammen utlo ,1 0, , Åbydammen utlo ,6 0, , Älgsimmen utlo ,0 0, , Älgsimmen utlo ,9 0, , Älgtjärnen600 utlo ,2 0, , Älgtjärnen600 utlo ,9 0, , Ängdammen ,5 0, , Ö Djupedalstjärn utlo ,7 0, , Ö Djupedalstjärn utlo ,9 0, ,

122 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Datum ph Alk. Färg. Kond. Y_koord X_koord mekv/l mg Pt/l ms/m Öfallstjärn ,8 0, , Öfallstjärn ,7 0, , Östersjön388 utlo ,3 0, , Östersjön388 utlo ,4 0, , Övartjärn utlo ,2 0, , Övartjärn utlo ,6 0, , Övartjärnsbäcken ,7 0, , Övartjärnsbäcken ,9 0, , Övartjärnsbäcken ,1 0, , Övartjärnsbäcken ,3 0, , Övartjärnsbäcken ,9 0, , Övartjärnsbäcken ,7 0, ,

123 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Referenssjön Limmingsjön i Örebro Län (ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet) X Y Datum Djup Siktdjup Temp. ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk. m m C ms/m25 mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,1-1,5 6,43 2,88 0,135 0,052 0,075 0,009 0, ,5 3,1 13,1 6,88 2,83 0,131 0,048 0,072 0,010 0, ,5 3,5 17,5 6,90 2,91 0,143 0,052 0,075 0,009 0, ,5 3,5 9,3 6,62 2,93 0,142 0,051 0,076 0,009 0,089 Datum Djup SO4_IC Cl Fluorid NH4-N NO 23 -N Tot-N PO4-P Tot-P Abs._OF m mekv/l mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420/ ,1 0,056 0,064 0, , ,5 0,057 0,064 0, , ,5 0,057 0,064 0, , ,5 0,060 0,063 0, ,097 Datum Djup Abs._F Si TOC Fe Mn Cu Zn Al Cd m 420/5 mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,1 0,083 1,49 6,6 95 9, ,5 0,081 1,45 6,9 66 7, ,5 0,059 1,08 6, ,5 0,082 1,19 7, ,1 5, ,015 Datum Djup Pb Cr Ni Co As V Kfyll m µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/m ,1-1, ,5-3, ,5-3, ,5 0,3 0,11 0,27 0,023 0,36 0,06 2,08 121

124 GULLSPÅNGSÄLVEN 2006 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Övriga undersökningar 2008 Provd jup Siktd Temp jup (m) (oc) (m) Områdesnamn Datum Y-koord X-koord Abs Bobäcken ,6 0,098 1, ,3 9 0, Bobäcken ,355 0,28 6,5 7,4 7,56 2,4 1,1 7, Flaxen mitt ,5 24 2,5 0,105 0,13 3,3 0,3 7,2 9 Halvtron mitt ,5 24,1 4,2 0,066 0,13 3,8 0,38 7,2 <5 Immen mitt ,5 23,2 3,4 0,053 0,07 3,4 0,25 6,9 8 Malmlången norr ,5 23,6 3,6 0,157 0,14 3,9 0,4 7,2 <5 Norr-Älgen mitt ,5 23,8 2,1 0,114 0,1 2,9 0,32 7,1 <5 Skagersholmsån elfisk ,267 0,46 7, ,4 2,5 7,2 46 <5,0 Skagersholmsån elfisk ,2 0,467 0,07 3,8 7,1 5,35 1,1 0,73 6,2 15 <5,0 St Högsjön mitt ,5 24,5 2,2 0,108 0,08 2,8 0,3 6,9 <5 St Noren södr ,5 22,9 2,1 0,148 0,09 3,7 0, Svartälven ,2 0,103 0,15 4 2,8 4,1 0,79 0,32 7,1 9 <5,0 Svartälven ,8 0,132 0,13 3,8 3,3 3,78 0,76 0,36 7,1 <5 <5,0 Sävälven ,2 0,188 0,11 3,1 <2,0 2,8 0,55 0, <5,0 Sävälven ,4 0,343 1, ,7 4,2 3,9 7, Torrvarpen2030 södr ,5 17,2 2,5 0,115 0,15 3,9 0,33 7,2 5 Våtsjön östr ,5 17,9 1,6 0,158 0,11 4,4 0, Västersjön40 utlo ,8 0,196 0,28 6,6 0,97 6,9 110 Alk Cahalt (mek v/l) (mg/l) Mghalt Cl-halt Kond (mg/l) (ms/m) (mg/l) Ntothalt (mg/l) ph Ptothalt (ug/l) Susp (mg/l) 122

125 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning BILAGA 9 Specialundersökning år

126 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Bakgrund Resultat Undersökningens syfte var att utreda styrkan av påverkan på vattenkemin från de kommunala reningsverken i Hova, Älgarås och Finnerödja samt hur långt nedströms effekten kvarstår. Vid undersökningen användes fältmätning av konduktivitet i syfte att hitta den punkt när konduktiviteten åter hade klingat av och kunde uppmätas till den nivå som uppmättes uppströms punktkällan. Genom att det uttogs prover som analyserades på laboratoriet med avseende på vanliga fysikalisk-kemiska parametrar kunde korrelationsstudier utföras mellan fältmätning av konduktivitet och de på labbet analyserade parametrarna. Metodik Parallellt med mätningen av konduktivitet i fält togs vattenprover uppströms punktkällorna och företrädesvis fyra prover nedströms, där fjärde provet togs där konduktiviteten återgått till referensnivån. De parametrar som analyserats framgår av tabeller senare i denna bilaga. Proverna togs varannan månad med start i februari Prover togs i Hovaån med Hova reningsverk som punktkälla, i Krokabäcken med Älgarås reningsverk som punktkälla och i Skagerholmsån med Finnerödja reningsverk som punktkälla. Provtagningspunkternas ungefärliga placering framgår av kartor senare i denna bilaga. I syfte att få en överskådlig visualisering av resultaten redovisas årsmedelvärden för olika parametrar vid respektive provpunkt i diagrammen som följer. För vissa parametrar har resultaten dividerats eller multiplicerats med faktorn 10 i syfte att få överskådliga samlingsdiagram. Hovaån Syrgashalt, syrgasmättnad och ph-värde påverkades förhållandevis lite av punktkällan, medan medeltemperaturen ökade i anslutning till utloppet från punktkällan. Konduktiviteten som uppmättes på laboratorium respektive i fält uppvisade en god korrelation. I Hovaån var konduktiviteten högst vid uppströmspunkten (punktkällor finns uppströms reningsverket), minskade en bit nedströms punktkällan (punkt H3), för att sedan åter öka (punkt H4). Detta mönster förklaras av att H3 var belägen i ett tillflöde. Alkalinitet och TOC-halt följde inte samma tendens som konduktiviteten. Totalkväve (Tot-N), nitrit-/nitratkväve (NO23-N) samt ammoniumkväve (NH4-N) var de parametrar som bäst följde det förväntade mönstret. Dessa parametrar följde konduktiviteten med undantag för uppströmspunkten. Kjeldahlkväve hade en betydligt flackare kurva än t.ex. totalkväve. Totalfosfor följde konduktiviteten bitvis, men en viss fördröjning tycktes föreligga. Hovaån starkt påverkad av punktkälla redan uppströms Hova reningsverk Vattnet i Hovaån var särskilt sommartid starkt påverkat av punktkälla/or redan uppströms Hova reningsverk. Detta syntes som periodvis förhöjd alkalinitet och konduktivitet och stundtals även extremt hög kvävehalt. Påverkan från Hova reningsverk syntes främst som extremt höga kvävehalter, varav merparten förelåg som nitrat- +nitritkväve, vid samtliga provtagningar utom i juni. Vid ett tillfälle noterades hög ammoniumkvävehalt uppströms reningsverket (H1), vid två tillfällen strax nedströms reningsverket (H2) och vid ett tillfälle längre nedströms (H4). P.g.a. omvandling till ammoniak kan halter i dessa nivåer vid aktuella temperaturer och ph- 124

127 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning värden vara skadliga för särskilt känsliga fiskarter (laxfisk). Ammonium är även kraftigt syreförbrukande, men vattnet var vid samtliga provplatser och provtillfällen måttligt syrerikt eller syrerikt. Sträckan som var påverkad av reningsverkets utsläpp uppskattas till ca 1,5 km. Krokabäcken Syrgashalt och syrgasmättnad står i korrelation till en minskande medeltemperatur, men verkar ej stå i korrelation till konduktiviteten. Korrelationen mellan ph-värde och konduktivitet var förhållandevis god. Konduktiviteten som uppmättes på laboratoriet respektive i fält uppvisade en god korrelation. I Krokabäcken var konduktiviteten högst efter punktkällan, minskade en bit nedströms punktkällan (punkt K3), för att sedan åter öka (punkt K4). Mönstret förklaras av att punkt K3 var belägen i ett tillflöde. Alkaliniteten följde samma tendens som konduktiviteten, medan TOChalten var i motfas beroende på att halten var högre i tillflödet. Alla närsaltshalter hade en mycket god korrelation med konduktiviteten. Allra störst punktkällepåverkan uppmättes för ammoniumkväve. Krokabäcken starkt påverkad av Älgarås reningsverk främst sommartid Att Krokabäckens vatten påverkades av utsläppet från Älgarås reningsverk syntes främst som förhöjd konduktivitet och extremt hög kvävehalt, varav merparten som ammoniumkväve, i juni och juli. Vid K2 bedömdes halterna av ammoniumkväve som mycket höga i juni och juli. Vid övriga provtillfällen, förutom december, var ammoniumkvävehalterna höga. Vid halter i dessa nivåer och rådande temperatur- och ph-värden föreligger stor risk för omvandling av ammonium till ammoniak i skadlig nivå för fisk. Ammonium är även kraftigt syreförbrukande, vilket kan ha bidragit till att syretillståndet i juni var svagt vid samtliga provpunkter i Krokabäcken. Vid samtliga övriga provplatser och tillfällen var det syrerikt. Sträckan som var påverkad av reningsverkets utsläpp uppskattas till ca 0,5 km. Skagersholmsån Syrgashalt och syrgasmättnad korrelerade ganska väl till konduktiviteten. Korrelationen mellan ph-värde och konduktivitet kan anas. Syrgashalt och syrgasmättnad responderade ganska väl till variationen i temperatur, men korrelerade inte till konduktiviteten. Konduktiviteten som uppmättes på laboratoriet respektive i fält uppvisade en god överensstämmelse. I Skagerholmsån uppvisade konduktiviteten en lite annorlunda tendens, indikerande att punktkällan ej hade så stor inverkan. Alkaliniteten följde samma trend. Detta gällde även TOC frånsett att TOC-halten var högst vid uppströmspunkten. Alla närsaltshalter korrelerade väl till konduktiviteten. Totalfosforhaltens korrelation till konduktiviteten var svår att avgöra. Skagersholmsån tydligt påverkad av Finnerödja reningsverk i juni Påverkan från Finnerödja reningsverk syntes främst som periodvis något förhöjd konduktivitet och mycket höga kvävehalter. I juni förelåg större delen av kvävet som ammoniumkväve i höga eller mycket höga halter vid samtliga provpunkter. Halter i dessa nivåer kan vara skadliga för fisk. Vid provtillfället i juni var även syretillståndet sämre (svagt eller måttligt syrerikt) än annars. Skagersholmsån skiljde sig från Hovaån och Krokabäcken såtillvida att medelvärdena för flertalet parametrar (ph, alkalinitet, konduktivitet, nitrat-+nitritkväve, totalkväve och totalfosfor) var högst längst nedströms i vattendraget vid S5 vid utloppet i Skagern. Detta indikerar 125

128 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning påverkan från jordbruk och enskilda avlopp längs hela vattendraget. Slutsatser Utfallet av undersökningen var att mätning av konduktivitet i fält, uppströms samt vid ett antal punkter nedströms en punktkälla, kan ge värdefulla indikationer om: total belastning vid punkten, med kännedom om korrelationen med andra parametrar, snabb information om huruvida provpunkten är optimalt placerad, snabb information om huruvida andra kända/okända punktkällor och tillflöden påverkar/varierar belastningen i vattendraget, bra och snabb möjlighet att lokalisera punktkällor vid behov av planering av åtgärder i avrinningsområdets många små och större vattendrag. påverkan från reningsverken syntes främst som förhöjda värden för konduktivitet och kvävefraktioner (främst nitrat-+nitritkväve i Hovaån och ammoniumkväve i Krokabäcken och Skagersholmsån), ammoniumkväve förekom särskilt i Krokabäcken och Skagersholmsån i nivåer som kan vara skadliga för fisk. 126

129 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Hovaån Anmärkningsvärda resultat är inramade. Plats* Provnr Datum Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hova ren.verk, Hovaån H1 uppstr. ARV ,2 13,2 98 7,1 0,34 10,6 11, H2 nedstr. ARV ,8 11,2 83 7,5 1,4 90,0 91,5 9, H3 nedstr. ARV ,7 11,1 80 7,5 1,3 87,0 87,8 8, H4 nedstr. ARV ,5 9,4 74 7,7 1,9 82,0 81,5 7, H5 nedstr. ARV ,1 13,1 97 7,2 0,41 14,8 15, H1 uppstr. ARV ,3 12,4 99 7,2 0,47 11,3 11, H2 nedstr. ARV ,1 11,4 96 7,5 1,2 96,0 95,9 9, H3 nedstr. ARV ,4 12,4 99 7,3 0,48 13,2 14, H4 nedstr. ARV ,8 11,7 98 7,7 1,7 80,0 80,9 7, H5 nedstr. ARV ,5 12,2 99 7,3 0,49 13,1 14, H1 uppstr. ARV ,1 9,6 91 7,5 1,5 74,0 80,0 5, H2 nedstr. ARV ,1 6,0 58 7,6 1,4 22,1 23, H3 nedstr. ARV ,6 6,7 64 7,6 1,5 33,5 34, H4 nedstr. ARV ,7 8,1 76 8,1 3, H5 nedstr. ARV ,1 5,8 56 7,7 1,7 35,8 37,2 9, H1 uppstr. ARV ,5 6,0 60 7,7 6, H2 nedstr. ARV ,0 8,8 87 7,4 0,90 61,9 63,4 5, H3 nedstr. ARV ,1 6,2 61 7,8 1,8 26,7 27,3 9, H4 nedstr. ARV ,0 6,1 59 7,6 1,7 28,7 29,0 8, H5 nedstr. ARV ,0 5,4 54 7,6 1,7 29,0 29,7 8, H1 uppstr. ARV ,6 7,2 73 7,8 2,2 94,3 94, H2 nedstr. ARV ,6 8,9 91 7,5 1,1 68,5 69,6 7, H3 nedstr. ARV ,7 8,8 88 7,2 0,53 12,4 12, H4 nedstr. ARV ,8 8,7 87 7,2 0,59 20,4 21, H5 nedstr. ARV ,7 8,5 83 7,2 0,62 15,2 15, H1 uppstr. ARV ,1 8,3 77 7,8 3, H2 nedstr. ARV ,3 9,6 92 7,5 1,4 89,9 87,8 8, H3 nedstr. ARV ,8 9,5 92 7,4 0,58 13,4 14, <10 H4 nedstr. ARV ,6 9,5 92 7,4 0,71 20,5 20, <10 H5 nedstr. ARV ,9 9,2 89 7,4 0,66 16,4 16, <10 H1 uppstr. ARV ,3 11,8 88 7,5 1,4 83,0 81, H2 nedstr. ARV ,8 11,6 94 7,3 0,98 64,0 65, H3 nedstr. ARV ,9 13,6 95 6,8 0,18 8,6 8, H4 nedstr. ARV ,5 13,4 96 7,1 0,30 16,4 16, H5 nedstr. ARV ,2 13,5 96 6,9 0,22 9,8 9, Årsmedelvärden Plats* Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Hova ren.verk, Hovaån H1 uppstr. ARV 8,7 9,8 84 7,5 2,3 75,5 76, H2 nedstr. ARV 10,2 9,6 86 7,5 1,2 70,3 70,9 9, H3 nedstr. ARV 8,9 9,8 83 7,4 0,91 27,8 28, H4 nedstr. ARV 9,1 9,6 83 7,5 1,5 60,7 62, H5 nedstr. ARV 8,6 9,7 82 7,3 0,83 19,2 19, * Observera att platserna är "relativa" och kan ändras mellan provomgångarna, antingen p.g.a. förändrad påverkan från ARV som är mätbar i fält eller som en planerad ändring för att bättre kunna utreda påverkan. 127

130 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Plats* Provnr Datum Anmärkning Koord. Koord. X Y Hova ren.verk, Hovaån H1 uppstr. ARV uppstr. utflöde från bäck från ren.verket H2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk utsläpp H3 nedstr. ARV bäck som kommer från ren.verket H4 nedstr. ARV bäck som kommer från ren.verket H5 nedstr. ARV nedstr. utflöde från bäck från ren.verket H1 uppstr. ARV uppstr. utflöde från bäck från ren.verket H2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk utsläpp H3 nedstr. ARV bäck som kommer från ren.verket H4 nedstr. ARV bäck som kommer från ren.verket H5 nedstr. ARV nedstr. utflöde från bäck från ren.verket H1 uppstr. ARV nedstr. reningsverk utsläpp H2 nedstr. ARV uppstr. utflöde från bäck från ren.verket H3 nedstr. ARV nedstr. utflöde från bäck från ren.verket H4 nedstr. ARV uppstr. reningsverk utsläpp H5 nedstr. ARV nedstr. i Hovaån, bro vid Guntorp H1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk utsläpp H2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk utsläpp H3 nedstr. ARV uppstr. utflöde från bäck från ren.verket H4 nedstr. ARV nedstr. utflöde från bäck från ren.verket H5 nedstr. ARV nedstr. i Hovaån, bro vid Guntorp H1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk utsläpp H2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk utsläpp H3 nedstr. ARV uppstr. utflöde från bäck från ren.verket H4 nedstr. ARV nedstr. utflöde från bäck från ren.verket H5 nedstr. ARV nedstr. i Hovaån, bro vid Guntorp H1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk utsläpp H2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk utsläpp H3 nedstr. ARV uppstr. utflöde från bäck från ren.verket H4 nedstr. ARV nedstr. utflöde från bäck från ren.verket H5 nedstr. ARV nedstr. i Hovaån, bro vid Guntorp H1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk utsläpp H2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk utsläpp H3 nedstr. ARV uppstr. utflöde från bäck från ren.verket H4 nedstr. ARV nedstr. utflöde från bäck från ren.verket H5 nedstr. ARV nedstr. i Hovaån, bro vid Guntorp

131 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Provtagningspunkter i Hovaån vid 2008 års specialundersökning. Utsläppet från Hova reningsverk sker mellan H1 och H temp syre syre% x 10 ph alk/10 kond f kond l toc H H2 H3 NO23-N x 10 Tot-N x 10 NH4-N 1500 H4 H5 H1 Kj-N x 10 Tot-P/ H1 H2 H3 H4 H5 129 H2 H3 H4 H5

132 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Krokabäcken Anmärkningsvärda resultat är inramade. Plats* Provnr Datum Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Älgarås ren.verk, Krokabäcken K1 uppstr. ARV ,1 12,7 94 6,7 0,19 7,7 7, K2 nedstr. ARV ,1 12,7 94 6,9 0,30 10,5 10, K3 nedstr. ARV ,0 13,1 96 6,8 0,24 8,6 8, K4 nedstr. ARV ,0 12,9 95 6,8 0,25 8,5 9, K5 nedstr. ARV ,0 13,1 97 6,8 0,26 8,9 9, K1 uppstr. ARV ,2 12, ,0 0,32 8,7 9, K2 nedstr. ARV ,3 12,4 99 7,0 0,43 10,3 11, K3 nedstr. ARV ,6 12, ,1 0,45 11,4 11, K4 nedstr. ARV ,5 12, ,0 0,38 10,0 10, K5 nedstr. ARV ,5 12, ,8 0,20 6,4 6, K1 uppstr. ARV ,7 3,6 53 7,7 2,7 38,1 39, K2 nedstr. ARV ,3 3,1 45 7,4 3,4 69,6 72, K3 nedstr. ARV ,0 4,3 62 7,5 1,0 18,7 20,5 9, K4 nedstr. ARV ,1 3,0 56 7,5 1,2 21,4 22,3 8, K5 nedstr. ARV K1 uppstr. ARV ,8 7,7 78 7,4 1,1 22,0 22, K2 nedstr. ARV ,7 6,9 67 7,5 1,7 41,0 42, K3 nedstr. ARV ,6 7,5 74 7,0 0,37 10,6 11, K4 nedstr. ARV ,5 7,2 72 7,4 1,4 26,1 26, K5 nedstr. ARV ,2 7,6 77 7,6 1,4 22,5 23, K1 uppstr. ARV ,8 9,4 93 7,0 0,36 10,7 10, K2 nedstr. ARV ,4 9,1 90 7,0 0,48 13,6 13, K3 nedstr. ARV ,7 9,5 94 6,0 0,07 7,0 7, K4 nedstr. ARV ,6 9,0 91 7,1 0,49 12,2 12, K5 nedstr. ARV K1 uppstr. ARV ,9 10,0 90 7,1 0,39 8,9 9, K2 nedstr. ARV ,0 9,9 89 7,2 0,49 12,5 12, K3 nedstr. ARV ,0 9,4 84 6,4 0,12 6,6 6, K4 nedstr. ARV ,0 8,6 78 7,3 0,70 14,8 14, K5 nedstr. ARV , K1 uppstr. ARV ,9 13,5 95 6,4 0,10 6,7 6, K2 nedstr. ARV ,1 13,3 94 6,6 0,17 7,6 7, K3 nedstr. ARV ,8 13,4 93 5,9 0,04 5,4 5, K4 nedstr. ARV ,8 13,5 94 6,4 0,11 6,8 6, K5 nedstr. ARV Årsmedelvärden Plats* Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Älgarås ren.verk, Krokabäcken K1 uppstr. ARV 8,2 9,9 86 7,0 0,74 14,7 15, K2 nedstr. ARV 8,1 9,6 83 7,1 1,0 23,6 24, K3 nedstr. ARV 8,5 9,9 86 6,7 0,34 10,0 10, K4 nedstr. ARV 8,5 9,5 84 7,0 0,64 14,1 14, K5 nedstr. ARV 7,2 11,1 92 7,1 0,62 13,1 13, * Observera att platserna är "relativa" och kan ändras mellan provomgångarna, antingen p.g.a. förändrad påverkan från ARV som är mätbar i fält eller som en planerad ändring för att bättre kunna utreda påverkan. 130

133 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Plats* Provnr Datum Anmärkning Koord. Koord. X Y Älgarås ren.verk, Krokabäcken K1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk K2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk (5m) K3 nedstr. ARV nedstr. reningsverk (10m) K4 nedstr. ARV nedstr. reningsverk (25m) K5 nedstr. ARV nedstr. reningsverk (200m) K1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk K2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk K3 nedstr. ARV uppstr. Nolkärrsb.? Kan ej avgöras från koord K4 nedstr. ARV nedstr. Nolkärrsb.? Kan ej avgöras från koord K5 nedstr. ARV Nolkärrsbäcken? Går ej att avgöra från koord K1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk K2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk K3 nedstr. ARV Nolkärrsbäcken - - K4 nedstr. ARV nedstr. Nolkärrsb K5 nedstr. ARV - - Hovaån, nedstr. Krokabäcken - - K1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk K2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk K3 nedstr. ARV Nolkärrsbäcken K4 nedstr. ARV nedstr. Nolkärrsbäcken K5 nedstr. ARV Hovaån, nedstr. Krokabäcken K1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk K2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk K3 nedstr. ARV Nolkärrsbäcken K4 nedstr. ARV nedstr. Nolkärrsbäcken K5 nedstr. ARV K1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk K2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk K3 nedstr. ARV Nolkärrsbäcken K4 nedstr. ARV nedstr. Nolkärrsbäcken K5 nedstr. ARV - - Hovaån, nedstr. Krokabäcken K1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk - - K2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk - - K3 nedstr. ARV Nolkärrsbäcken - - K4 nedstr. ARV nedstr. Nolkärrsbäcken - - K5 nedstr. ARV

134 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Provtagningspunkter i Krokabäcken vid 2008 års specialundersökning. Utsläppet från Älgarås reningsverk sker mellan K1 och K temp syre syre% x 10 ph alk/10 kond f kond l toc K3 K K1 K2 K3 K4 K1 K NO23-N x 10 Tot-N x 10 NH4-N 1500 Kj-N x 10 Tot-P/ K1 K2 K3 K4 K5 132 K2 K5

135 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Skagersholmsån Anmärkningsvärda resultat är inramade. Plats* Provnr Datum Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Finnerödja ren.verk, Skagersholmsån S1 uppstr. ARV ,2 98 6,2 0,06 4,7 4, S2 nedstr. ARV ,2 13,2 98 6,2 0,06 5,1 4, S3 nedstr. ARV ,2 13,4 99 6,2 0,06 4,8 4, S4 nedstr. ARV ,2 13,2 98 6,4 0,08 5,0 5, S5 nedstr. ARV S1 uppstr. ARV ,3 11,2 90 6,6 0,08 4,6 4, S2 nedstr. ARV ,2 11,0 89 6,7 0,12 6,5 6, S3 nedstr. ARV ,2 11,1 90 6,6 0,10 5,5 5, S4 nedstr. ARV ,3 11,3 91 6,6 0,11 5,9 6, S5 nedstr. ARV S1 uppstr. ARV ,7 5,5 81 7,1 0,29 7,0 7, S2 nedstr. ARV ,5 5,5 85 7,2 0,51 15,9 16, S3 nedstr. ARV ,4 4,1 61 7,1 0,57 16,2 16, S4 nedstr. ARV , ,1 0,55 16,1 16, S5 nedstr. ARV , ,2 0,45 14,7 15, S1 uppstr. ARV ,1 8,5 86 7,1 0,23 6,3 6, S2 nedstr. ARV ,0 8,3 85 7,1 0,25 7,1 7, S3 nedstr. ARV ,1 7,3 74 6,9 0,25 9,0 9, S4 nedstr. ARV ,9 81 7,0 0,26 9,4 9, S5 nedstr. ARV ,4 8,0 81 7,1 0,28 10,1 10, S1 uppstr. ARV ,5 9,8 99 6,3 0,07 4,9 5, S2 nedstr. ARV ,4 9,8 99 6,3 0,08 5,0 5, S3 nedstr. ARV ,3 9,4 93 6,1 0,07 5,9 6, S4 nedstr. ARV ,5 9,3 93 6,2 0,07 5,8 6, S5 nedstr. ARV ,5 9,7 96 6,1 0,07 5,9 6, S1 uppstr. ARV ,9 10,1 91 6,5 0,10 4,8 4, S2 nedstr. ARV ,9 10,1 91 6,6 0,12 6,7 6, S3 nedstr. ARV ,9 9,6 86 6,5 0,11 6,1 6, S4 nedstr. ARV ,9 10,3 92 6,6 0,11 6,1 6, S5 nedstr. ARV S1 uppstr. ARV ,1 13,9 99 5,6 0,02 4,1 4, S2 nedstr. ARV ,2 13,9 99 5,7 0,02 4,3 4, S3 nedstr. ARV ,0 13,8 97 5,7 0,03 4,8 4, S4 nedstr. ARV S5 nedstr. ARV Årsmedelvärden Plats* Temp. Syre Syre ph Alk. Kond fält Kond lab TOC NO23-N Kj.-N Tot.-N Tot.-P NH4-N C mg/l % mekv/l ms/m ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Finnerödja ren.verk, Skagersholmsån S1 uppstr. ARV 11,7 9,7 91 6,6 0,14 5,4 5, S2 nedstr. ARV 10,0 9,7 91 6,7 0,19 7,7 7, S3 nedstr. ARV 10,2 9,2 84 6,6 0,19 7,9 8, S4 nedstr. ARV 9,5 10,4 91 6,7 0,20 8,1 8, S5 nedstr. ARV 14,6 8,9 89 6,8 0,27 10,2 10, * Observera att platserna är "relativa" och kan ändras mellan provomgångarna, antingen p.g.a. förändrad påverkan från ARV som är mätbar i fält eller som en planerad ändring för att bättre kunna utreda påverkan. 133

136 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Plats* Provnr Datum Anmärkning Koord. Koord. X Y Finnerödja ren.verk, Skagersholmsån S1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk S2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk S3 nedstr. ARV nedstr. reningsverk (15m) S4 nedstr. ARV nedstr. reningsverk (100m) S5 nedstr. ARV S1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk S2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk S3 nedstr. ARV nedstr. reningsverk (?) ( ) ( ) S4 nedstr. ARV bron S5 nedstr. ARV S1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk S2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk S3 nedstr. ARV bron S4 nedstr. ARV Bro Krakensdal S5 nedstr. ARV Bro Skagersholm S1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk S2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk S3 nedstr. ARV bron S4 nedstr. ARV bro Krakensdal S5 nedstr. ARV bro Skagersholm S1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk S2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk S3 nedstr. ARV bron S4 nedstr. ARV bro Krakensdal S5 nedstr. ARV bro Skagersholm S1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk S2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk S3 nedstr. ARV bron S4 nedstr. ARV bro Krakensdal S5 nedstr. ARV - - bro Skagersholm S1 uppstr. ARV uppstr. reningsverk S2 nedstr. ARV nedstr. reningsverk S3 nedstr. ARV bron S4 nedstr. ARV S5 nedstr. ARV

137 GULLSPÅNGSÄLVEN 2008 ALcontrol Bilaga 9 Specialundersökning Provtagningspunkter i Skagersholmsån vid 2008 års specialundersökning. Utsläppet från Finnerödja reningsverk sker mellan S1 och S2 (S1 är dold bakom S2) temp syre syre% x 10 ph alk/10 kond f kond l toc S1 S2 S3 NO23-N x 10 Tot-N x 10 NH4-N 2000 S4 S1 S5 Kj-N x 10 Tot-P/ S1 S2 S3 S4 S5 135 S2 S3 S4 S5