GULLSPÅNGSÄLVEN 2004 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

Transkript

1 Liälven nedströms Fredriksberg (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) GULLSPÅNGSÄLVEN 24 Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund

2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND AVRINNINGSOMRÅDET REFERENSER BILAGA 1. Metodik BILAGA 2. Analysresultat för vattenkemi BILAGA 3. Analysresultat för referensvattendrag BILAGA 4. Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU BILAGA 5. Vattenföring, transporter och punktutsläpp BILAGA 6. Väderförhållanden BILAGA 7. Resultat från bottenfaunaundersökningar BILAGA 8. Länsstyrelsens undersökningar

3 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 24 års undersökningar omfattade vattenkemi, bottenfauna och metaller i fisk. Väderförhållanden Vattenföring (m 3 /s) Årsmedeltemperaturen för år 24 vid klimatstationen i Åtorp var 6,1 C, vilket är,7 C högre än normalvärdet för perioden Februari-maj, augusti-september och december var varmare än normalt. Kallare än normalt var det i januari, junijuli och oktober-november. Nederbördsmängden var normal, 683 mm. April och maj var relativt nederbördsfattiga medan augusti och oktober var ovanligt nederbördsrika. Väderförhållanden 24 i Åtorp, Daglösen och Fredriksberg redovisas i bilaga jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedelvattenföring i Gullspångsälven 24 och medelvärden för perioden Vid nolltappning påverkas vattendragen mer negativt av eventuella utsläpp, eftersom utspädningen blir mindre än normalt. Vattenföring Vattenföringen nära normal Vattenföringen i Gullspångsälven 24 var något högre men ändå nära det normala (medelvärde ). Flödena var högre än normalt (månadsmedelvärden ) i januari-februari och oktoberdecember (Figur 1). Under perioden apriljuni var flödena lägre än normalt. Vattenföringen i Gullspångsälven, Svartälven och Timsälven redovisas i bilaga 5. Nolltappning periodvis under sommaren Nolltappning har förekommit i varierande omfattning vissa månader i Svartälvens utlopp, Älgälven, Storforsälven, Timsälven vid Lunedet och Letälven (maj-augusti), Timsälvens utlopp (maj-juli) och Svartälven vid Hammarn (maj-september). Näringsämnen Huvudsakligen låga till måttligt höga halter av kväve och fosfor De flesta undersökta sjöar och vattendrag hade låga eller måttligt höga halter av fosfor och måttligt höga halter av kväve 24 (Figur 7 och Figur 8). Nedströms Lesjöfors ökade halterna jämfört med uppströmsstationen vilket sannolikt beror på utsläpp från Lesjöfors reningsverk. I Timsälven, mellan Öjevettern och utloppet i Möckeln, ökade fosforhalterna successivt vilket kan ha olika orsaker för olika delar av sträckan. Påverkan från jordbruk, enskilda avlopp eller dag- och bräddvattenavlopp i Karlskoga är tänkbara källor. Hovaån (111) som påverkas av kringliggande jordbruksmark hade mycket höga halter av kväve och fosfor. I mars uppmättes en anmärkningsvärt hög fosforhalt i Bredreven som gav ett rel- 1

4 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Sammanfattning Fosfor (µg/l) Lersjön, yta 352. Skillerälven Daglösen norr, yta 341. Daglösen centr, yta 39. Östersjön, yta 383. Storforsälven 382. Storforsälven 37. Öjevettern, yta 35. Ullvettern, yta 321. Timsälven, Lunedet 31. Lonnen, yta 31. Timsälven, Möckeln Svartälven, Sågen Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven 253. Bredreven, yta 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 13. Möckeln, yta 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 111. Hovaån 11. Skagern, yta 15. Gullspångsälven Figur 2. Medelhalter av fosfor i Gullspångsälvens avrinningsområde 24. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Halter över 5 µg/l klassas som mycket höga. ativt högt årsmedel för sjön. Orsaken är oklar, det beror sannolikt inte på utsläpp från reningsverket i Lesjöfors, eftersom konduktiviteten (salthalten) inte var förhöjd. Förhöjd ammoniumhalt i Daglösen De flesta undersökta sjöar i avrinningsområdet uppvisade högre halter av näringsämnen i bottenvattnet än ytvattnet år 24. I norra delen av Daglösen (3415) kunde påverkan från reningsverket i Filipstad ses vid provtagningen i mars. Ammoniumhalten i bottenvattnet var då hög. Bottenfaunan påverkad nedströms Storfors och Hällefors Liksom de flesta tidigare undersökta år konstaterades lokalen nedströms reningsverket i Storfors (381) vara betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material 24 (Figur 1). En viss tendens till förbättrade förhållanden finns dock och 23 års relativt låga artantal tycks ha varit en tillfällig försämring, förmodligen orsakad av reglering och omledning av vattnet i älven i samband med att arbeten utförts vid denna. Även i Svartälven nedströms Hällefors (241) bedömdes bottenfaunasamhället vara betydligt påverkat av näringsämnen/organiskt material. 23 kunde ingen bedömning göras p.g.a. att allt för få indikatorarter hittades. Under har reningsverket i Hällefors byggts om, med ökade utsläppsmängder som följd, vilket skulle kunna förklara störningen av bottenfaunasamhället 23 och det försämrade tillståndet mot tidigare år 24. Någon inverkan på vattenkemin i provpunkten 241 har dock inte kunnat observeras. Utsläppen 24 var mycket lägre än och även betydligt lägre än 2-21 (4-5 % minskning av BOD 7, kväve och fosfor). Vid övriga undersökta lokaler i rinnande vatten kunde ingen påverkan från näringsämnen/organiskt material noteras. 2

5 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Sammanfattning Klorofyll Klorofyllhalterna var mycket låga i samtliga undersökta sjöar vilket visar på en betydligt lägre algproduktion jämfört med förra året. Klorofyllhalterna i augusti 24 är de lägsta som uppmätts i de aktuella sjöarna sedan mätningar av denna parameter startade (som tidigast 1989). Organiskt material Låga till måttligt höga halter organiskt material I den nedre delen av Timsälvens avrinningsområde (fr.o.m. Östersjön), utloppet av Svartälven och i Gullspångsälvens huvudfåra (nedströms Karlskoga) var halterna av organiskt material låga 24. I Lersjön, Skillerälven, Daglösen och Svartälvens avrinningsområde var halterna måttligt höga. I Hovaån var halten hög. Generellt var halterna högst i de övre delarna av avrinningsområdet där påverkan från skogs- och myrmark är störst och andelen sjöar liten. Genom utspädning och sedimentation i sjöar minskade halterna nedströms (Figur 9). Siktdjupet mäts i sjöarna vid provtagningen i augusti. I Skagern var det 5 meter, vilket klassas som stort siktdjup. Lonnen, Bredreven och norra delen av Daglösen hade ett siktdjup under 2,5 meter, vilket klassas som litet. Övriga sjöar hade måttligt stort siktdjup (Figur 3). Vattnets färgtal i de olika provpunkterna varierar i stort sett som TOC-halten. I Skagern och Ullvettern var vattnet svagt färgat. I den nedre delen av Timsälvens avrinningsområde (fr.o.m. Östersjön), utloppet av Svartälven och i Gullspångsälvens huvudfåra (nedströms Karlskoga) var vattenfärgen måttlig. I Lersjön, Skillerälven, Daglösen och större delen av Svartälvens avrinningsområde var vattenfärgen betydlig. I Svartälven vid Sågen och i Hovaån var vattnet starkt färgat. Grumligheten (turbiditeten) mäts i rinnande vatten. Alla provpunkter i Svartälvens avrinningsområde utom Fransagen nedströms Lesjöfors (måttligt grumligt) hade svagt grumligt vatten. Grumligheten ökade nedströms i Timsälvens avrinningsområde, från måttligt till betydligt grumligt. Hovaån hade starkt grumligt vatten. Siktdjup (m) 5 Syretillstånd 4 Syrebrist i sjöarnas bottenvatten Syretillståndet i de flesta undersökta sjöars bottenvatten bedömdes som syrefattigt eller syrefritt/nästan syrefritt 24. I centrala Daglösen var syretillståndet svagt. Skagern undersöks vart tredje år och brukar uppvisa syrerikt tillstånd, så även 24. Sjöarna som undersöks årligen är relativt grunda med begränsade djuphålor, vilket i kombination med stor tillförsel av organiskt material ofta leder till syrebrist i bottenvattnet Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern Ljusförhållanden Figur 3. Siktdjup i sjöar vid sommarprovtagningen 24 (11-12 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan måttligt och litet siktdjup. Under den heldragna linjen klassas siktdjupet som mycket litet. 3

6 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Sammanfattning Alkalinitet och ph-värde God motståndskraft mot försurning Generellt var förmågan att motstå försurning (buffertkapaciteten) god i Gullspångsälvens avrinningsområde 24. I Hovaån var den mycket god. Svartälven vid Sågen (2625) uppvisade svag buffertkapacitet. I alla provpunkter i Svartälvens avrinningsområde utom utloppet visade phvärdet på svagt surt vatten. Så var det även i de övre delarna av Timsälvens avrinningsområde (351, 352, 3415). Vid övriga provpunkter hade vattnet ett ph-värde som var nära neutralt. µg/l 1,5 1,,5, Krom Nickel Koppar Uppströms Storfors Nedströms Storfors Zink/1 Molybden Kadmium*1 Bly Kobolt Metaller Mycket låga till låga metallhalter Halterna av metaller i vatten var överlag mycket låga till låga i hela avrinningsområdet 24. Måttligt höga blyhalter uppmättes i Hovaån (111), Lesjöälven nedströms Lesjöfors (2544) och i Kilstabäcken (312). Vid jämförelse med Lesjöns utlopp uppströms Lesjöfors (2541) var avvikelsen för bly tydlig och för zink liten nedströms samhället (2544). Bottenfaunan i Lesjöälven (vid Blockenhus, 2543) har bedömts vara påverkad av förorening, förmodligen tungmetaller. Förhöjda blyhalter har också noterats i abborre från Bredreven, nedströms Lesjöfors (se avsnitt "Metaller i fisk"). Bly tillförs vattnet främst genom utlakning av deponerat avfall inom Lesjöfors industriområde (Alcontrol 22b). 24 var avvikelsen för krom, nickel och molybden liten i Storforsälven nedströms Storfors (382) jämfört med uppströmsstationen (383). Haltökningarna kan orsakas av bl.a. utsläpp från Storfors industriområde via Miljöbolaget i Svealand och genom erosion av äldre utsläpp som upplagrats i sedimentet. Utsläppen från Miljöbolaget stod endast för en liten del av den totala tillförseln av metaller till Storforsälven 24. Att halterna av nickel, krom och mo- Figur 4. Medelhalter av metaller i vatten i Storforsälven (383) uppströms Storfors samt Storforsälven (382) nedströms Storfors industriområde år 24. Observera att zinkhalten är 1 ggr högre och kadmiumhalten 1 ggr lägre än vad stapeln anger. lybden var högst när flödet var lägst tyder dock på en viss inverkan från punktkälla/källor. Nedströms Hällefors (241) var avvikelsen liten för koppar. Nedströms Degerfors (121) ökade metallhalterna generellt men endast molybden uppvisade avvikelse (tydlig). Metaller i fisk Under 24 utfördes fysiologiska och kemiska undersökningar av abborre i Letälven samt i sjöarna Möckeln, Bredreven och Lesjön. Syftet var att undersöka om någon anrikning av metaller skett i stationär fisk på aktuella områden. Jämförelse har även gjorts med Vänerns vattenvårdsförbunds station i Millesviks skärgård. Undersökningarna redovisas i en separat rapport: "Metaller i abborre från Gullspångsälven 24" (ALcontrol 25). I efterföljande text sammanfattas de viktigaste resultaten. 4

7 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Sammanfattning Förhöjda blyhalter i abborre från Bredreven På samtliga lokaler var kadmiumhalten i abborre (lever) mycket hög. Halterna i abborre från Gullspångsälvens avrinningsområde var högre än i abborrar från Millesvik i Vänern och tenderade öka i nedströms riktning i Letälven och nedströms Lesjön. Kopparhalten i lever från Letälvens abborrar, och zinkhalter i abborrar från samtliga lokaler, bedömdes som måttligt höga. Koppar-, zink och kadmiumhalterna avvek dock inget från lokala och regionala referenser. Blyhalterna bedömdes som låga (Lesjön, Millesvik) till höga (Letälven) eller mycket hög (Bredreven). Ingen station visade avvikelse från regionala blyhalter. Endast Bredrevens halter visade avvikelse (liten) jämfört med lokal referens (Lesjön). Föregående års undersökning i Bredrevens sediment visade på förhöjda bly-, zink- och kopparhalter. Föroreningarna härrör troligen från gamla utsläpp från industriområdet i Lesjöfors samt läckage från förorenad mark. Bredrevens abborrar hade något mindre gonader (könskörtlar) och var magrare jämfört med referensen Lesjön. Exponering av miljögifter kan resultera i magrare fisk. Skillnaderna var dock inte signifikativa. Förhöjda nickelhalter i abborre från Letälven Kromhalterna i lever från alla stationer bedömdes som mycket höga, utom i Millesvik där var halten mycket låg. Högre halter än i referenserna uppmättes i både leveroch muskelprov från abborrar från Letälven och Bredreven. Dessa halter avvek inget från de lokala referenserna. Med undantag av Millesvik avvek dock samtliga kromhalter i lever tydligt till stort från regionala värden. Nickelhalterna i lever var genomgående högre än i Vänern och bedömdes vara hög mg/kgts,4,3,2,1, 125 1,4 (3,) Nickel Lever Muskel Millesvik Figur 5. Nickelhalten (medel-, max-, minvärden) i lever och muskel från abborre från Möckelns utlopp (125), Letälven nedströms Degerfors (123), Letälven i Åtorp (121), Lesjön (125) och Bredreven (253) jämfört med halter i abborre från Millesvik, Vänern 1996 och Siffra i parentes (123) avser maxvärdet. Observera att endast leverprover undersökts i Millesvik. Linjer markerar gräns (lever) utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Rapport 4914). Streckad linje visar gräns mellan mycket låg och låg halt, heldragen tunn linje gräns till måttligt hög halt samt tjock linje gräns till hög halt. Vid halter över,48 mg/kg TS är halten mycket hög. till mycket hög i Letälven (Figur 5). Avvikelsen (i lever) från halten såväl lokalt (Möckelns utlopp) som regionalt var stor i Degerfors samt ingen/obetydlig (på gränsen till liten) i Åtorp. Mycket höga nickelhalter och höga kromhalter uppmättes vid undersökningen av Letälvens sediment 23 vilket härrör från tidigare utsläpp från industriområdet vid Degerfors järnverk. Bly- och kadmiumhalter under EU:s gränsvärde för fiskkött Bly- och kadmiumhalterna var under EU:s gränsvärden för fiskkött. Kromhalterna var generellt på samma höga nivåer som halterna i lever på samtliga lokaler men långt över de normala enligt livsmedelverkets tabell för mineral- och spårelement i abborre. Eftersom samtliga värden (även re- 5

8 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Sammanfattning ferenserna) var förhöjda tyder det på att halterna har geologiskt ursprung. Övriga metallhalter var betydligt lägre i muskelvävnad jämfört med i lever och i allmänhet i nivå med eller under livsmedelsverkets normalvärden. Transport, arealspecifik förlust Nära normala ämnestransporter Transporterna i Gullspångsälven 24 uppgick till 1173 ton kväve, 18,5 ton fosfor och drygt 13 ton organiskt material (TOC). Transporterna av kväve och fosfor 24 var något lägre än medelvärdet för perioden medan TOCtransporten var i nivå med medelvärdet (se exempel i Figur 6). Höga arealförluster i Hovaån Arealförlusten av kväve var låg i Svartälven (utloppet och vid Sågen), Timsälven (utloppet och Skillerälven), Letälven och Gullspångsälven. I Hovaån var förlusten hög och denna station var den enda som uppvisade avvikelse från beräknat jämförvärde (tydlig). Fosforförlusten var mycket låg i Svartälven (utloppet och vid Sågen) och Gullspångsälven i Gullspång. I Skillerälven uppströms Filipstad, liksom i Letälven var förlusten låg. I Timsälvens och Hovaåns utlopp var arealförlusten av fosfor måttligt hög respektive hög, dessa stationer uppvisade också tydlig avvikelse från beräknade jämförvärden. Hovaån påverkas främst av jordbruk. Fosforutsläpp från reningsverken i Hova och Älgarås utgör en mycket liten del (1-2 %) av den totala transporten. För kväve utgör utsläppen ca. 7 % av totaltransporten. Orsaken till relativt stor förlust av fosfor i Timsälven är troligen främst jordbrukspåverkan i den nedre delen av avrinningsområdet. Troligen sker även ett visst fosforläckage från områdets sjöar. Fosfor (ton/år) Flöde (m3/s) Fosfor Flöde Figur 6. Årsmedelflöden samt transporter av fosfor i Gullspångsälven (15) är beräknade av SLU, är beräknade av ALcontrol från SLU:s data. ALcontrol AB Karlstad Anders Sköld (Projektansvarig) Holger Torstensson (Kvalitetsansvarig för rapport) 6

9 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Svartälve n Älgälven #S Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letälven #S Skagern #S #S #S #S #S Fosforhalter Låga Måttligt höga Höga Mycket höga Extremt höga Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 7. Tillståndsbedömning utifrån fosforhalter (medelvärden 22-24) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 7

10 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Svartälve n Älgälven #S Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letäl ven #S Skagern Kvävehalter #S Låga #S Måttligt höga #S Höga #S Mycket höga #S Extremt höga Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 8. Tillståndsbedömning utifrån kvävehalter vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Halterna är beräknade som medelvärden för perioden

11 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Sammanfattning #S #S Liälven FREDRIKSBERG Lesjön #S #S#S Bred reven LESJÖFORS Svartälve n Älgälven #S Norrelgen Lersjön FILIPSTAD L ungälv en #S #S#S#S Öjevettern #S#S #S #S Östersjön Daglösen #S Torrvarpen Saxån Halvarsnoren STORFORS Ullvettern Alkvettern #S #S #S #S #S #S Möckeln #S Timsälv e HÄLLEFORS DEGERFORS Sörelegen Svar t älve n KARLSKOGA Vänern #S GULL- SPÅNG Hovaån #S #S Letäl ven #S Skagern #S #S #S #S #S TOC-halt Mycket låg Låg Måttligt hög Hög Mycket hög Vattenkvalitet Mycket hög Mycket låg Krokebäcke Figur 9. Tillståndsbedömning utifrån halter av organiskt material (TOC) vid provpunkter inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Halterna är beräknade som medelvärden för perioden

12 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Sammanfattning Liälven FREDRIKSBERG #S Lesjön Bred reven LESJÖFORS Älgälven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD Östersjön Daglösen Saxån Svartälve n #S HÄLLEFORS Sörelegen L ungälv en Öjevettern Halvarsnoren Torrvarpen #S STORFORS Ullvettern Alkvettern Timsälv Svar t älve n e KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letäl ven #S GULL- SPÅNG Hovaån #S Skagern #S #S #S Påverkan av näringsämnen/ organisk belastning Ingen eller obetydlig Betydlig Stark eller mycket stark Krokebäcke Figur 1. Påverkan av näringsämnen/organiskt material på bottenfaunan i rinnande vatten 24. 1

13 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Gullspångsälvens vattenvårdsförbund har ALcontrol AB under år 24 utfört undersökningar av vattenmiljön inom Gullspångsälvens avrinningsområde. Undersökningarna omfattade vattenkemi och bottenfauna. Under året har också en specialundersökning av metaller i fisk från Bredreven och Letälven utförts. Resultaten från specialundersökningen redovisas i en separat rapport, "Metaller i abborre från Gullspångsälven 24", men sammanfattas även i denna årsrapport. Gullspångsälvens vattenvårdsförbund bildades 1968 och har sedan dess bedrivit vattenkontroll i området. Värmlandsdelen anslöts till förbundet Förbundets medlemmar är kommuner, landsting, industrier, fiskodlingar, skogsägare och kraftbolag som är verksamma inom avrinningsområdet. Vattenvårdsförbundets roll är att samordna och effektivisera den miljökontroll som lagstiftningen föreskriver. Följande personer har medverkat vid undersökningarna 24 (vattenkemi och bottenfauna): Anders Boström, Medins Biologi AB Karlstad (artbestämning och utvärdering av bottenfauna) John Sandin och Andreas Lundgren, ALcontrol Skara (provtagning) Håkan Olofsson, ALcontrol Halmstad (kartritning) Anders Sköld, ALcontrol Karlstad (utvärdering av vattenkemi, projektansvarig) Holger Torstensson, ALcontrol Karlstad (kvalitetsgranskning av rapport) Målsättningen med recipientkontrollen (vattenundersökningarna) framgår av Naturvårdsverkets "Allmänna Råd" (86:3): Åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde. Relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet till belastande utsläpp och förväntad bakgrund. Belysa utsläppens effekter i vattenområdet. Ge underlag för utvärdering respektive belysa behovet av miljöskyddande åtgärder. Under 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som natur- och kulturmiljön måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De nationella miljökvalitetsmålen preciseras och förklaras med delmål, som riksdagen fastställer. Utifrån de nationella delmålen tas sektorsmål, regionala och lokala mål fram. För sektorsmålen ansvarar centrala myndigheter, organisationer eller företag inom en viss samhällssektor, medan länsstyrelserna ansvarar för regionala mål och kommunerna för lokala mål. På nästföljande sida beskrivs de nationella miljökvalitetsmål som berör sjöar och vattendrag. 11

14 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Avrinningsområdet Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. AVRINNINGSOMRÅDET Gullspångsälvens avrinningsområde består i sin övre del av delavrinningsområdena Timsälven och Svartälven (Figur 12, nästa sida). Dessa mynnar i sjön Möckeln vid Karlskoga. Nedströms Möckeln fortsätter vattnet via Letälven till sjön Skagern. Skagern får också tillrinning från Hovaån och Skagersholmsån. Skagerns vatten förs via Gullspångsälven till Vänern. Jordbruket är koncentrerat till området mellan Filipstad och Karlskoga i delavrinningsområdet Timsälven samt området kring Skagern. Hovaåns vattensystem har en mycket hög andel jordbruksmark. Svartälven-systemet domineras helt av skogsmark. Markanvändning Avrinningsområdet har en befolkning på ca 72 personer. Ytan omfattar 55 km 2. Huvuddelen av arealen består av skogsmark (66 %, Figur 11). Sjöarealen utgör 13 % av området och inslaget av jordbruksmark är mycket litet (4 %). Övrig areal (15 %) består till största delen av myrmark. (Arealfördelning m.m. är inhämtat från SCB 23.) Vatten (13 %) Åker,bete (4 %) Skog (66 %) Tätort (1 %) Övrigt (15 %) Figur 11. Markanvändning inom Gullspångsälvens avrinningsområde (data från SCB 23). 12

15 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS Bred reven Älgäl ven Svartälve n Norrelgen Svartälven HÄLLEFORS Lersjön FILIPSTAD Lu ngälv en Daglösen Saxån Torrvarpen Sörelegen Timsälven Östersjön Öjevettern STORFORS Ullvettern Alkvettern lven Tim sälv en ä Svart KARLSKOGA Möckeln DEGERFORS Vänern Letälven Letälven/Gullspångsälven Skagern Halvarsnoren GULL- SPÅNG Hovaån Krokebäcken Figur 12. Delavrinningsområden inom Gullspångsälvens avrinningsområde. 13

16 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Avrinningsområdet Delområde 1. Timsälven Vid Timsälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 1688 km 2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 73 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 15 % (SMHI 1996). Delområde 2. Svartälven Vid Svartälvens mynning i Möckeln är avrinningsområdet 243 km 2. Andelen sjö är 12 %, skog 69 %, jordbruksmark 1 %, tätort 1% och andelen övrig mark (främst myrmark) 17 % (SCB 23). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Vid Letälvens utlopp i Skagern är avrinningsområdet 451 km2. Andelen sjö är 12 %, andelen skog 77 % och andelen övrig mark (främst myr- och jordbruksmark) 11 % (SMHI 1996). Vid utloppet i Vänern är avrinningsområdet 55 km2, varav 13 % är sjö, 66 % skog, 4 % jordbruksmark, 1 % tätort och 15 % övrig mark (främst myrmark, SCB 23). Orientering Området berör fyra olika län Dalarnas, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Delområde 1. Timsälven I den övre delen av avrinningsområdet ligger Nordmarksälven som mynnar i Lersjön. Lersjöns vatten förs vidare med Skillerälven till Filipstad där älven mynnar i sjön Daglösen. Från Daglösen förs vattnet vidare till Östersjön via Prästbäcken. I Östersjön sker också inflöde i den nordöstra delen från Kroppaälven som avvattnar sjön Yngen. Östersjöns vatten passerar förbi Storfors via Storforsälven som mynnar i sjön Öjevettern. Från väster kommer Lungälven som avvattnar sjöarna Alstern och Lungen, och rinner ut i Öjevetterns nordvästra del. Vattnet fortsätter via Timsälven till sjöarna Ullvettern, Alkvettern och Lonnen. Lonnen får också tillrinning från Kilstabäcken i söder. Timsälven fortsätter därefter till sjön Möckeln vid Karlskoga. Delområde 2. Svartälven Undersökningsområdets nordöstra del består av biflödet Älgälven som rinner genom Sävenfors, passerar sjöarna Norrelgen och Sörelgen, och därefter mynnar i Södra Torrvarpen vid Grythyttan. Svartälvens övre del omfattar Svartälven och fyra större biflöden: Liälven, Rämsälven, Lesjöälven och Saxån. Liälven ligger i Ludvika kommun och rinner genom samhället Fredriksberg. Liälven flyter samman med Svartälven vid länsgränsen. Rämsälven passerar Oforsen och mynnar i Svartälven ca en mil nordost om Lesjöfors. Lesjöälven börjar i Lesjön, rinner genom Lesjöfors, passerar sjön Bredreven och mynnar så småningom i Svartälven. Saxåsystemet passerar Långban, fortsätter till sjön Saxen och mynnar i Torrvarpen. Svartälven börjar sitt lopp i Vansbro kommun, rinner söderut och får tillflöde från 14

17 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven, Rämsälven och Lesjöälven, varefter älven passerar Hällefors och fortsätter till Torrvarpen. Svartälvens nedre del består uppströms av Torrvarpen. Grythyttan ligger vid sjöns östra strand. Torrvarpens vatten rinner söderut via Svartälven till sjön Halvarsnoren. Från öster kommer vatten från sjön Malen, som i sin tur står i förbindelse med Lundsfjärden. Svartälven fortsätter söderut, rinner igenom Karlskogas östra del och mynnar i sjön Möckeln. Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Timsälven och Svartälven mynnar i Möckeln, vars nordöstra del omges av Karlskoga. Möckeln avvattnas av Letälven, som passerar Degerfors och strax efter Åtorp mynnar i Skagern. Skagern får också tillflöde från Skagersholmsån i öster och från Hovaån, med biflödet Krokabäcken, i söder. Hovaåns avrinningsområde domineras av jordbruksmark. Skagerns utlopp är Gullspångsälven, som rinner genom Gullspång och mynnar i Vänern. Föroreningsbelastande verksamheter De kommunala reningsverken släpper ut kväve och fosfor samt syretärande ämnen (organiska ämnen och ammonium). Metall- och verkstadsindustrin belastar området med bl.a. metaller och olja. Den kemiska industrin bidrar, liksom fiskodlingarna, med kväve, fosfor och syretärande organiska ämnen. Belastningen från sågverk består av syretärande organiska ämnen och fenoler. I vissa områden sker också påverkan från jordbruk. Verksamheten bidrar främst med fosfor, kväve, organiska ämnen och suspenderat material (ger grumlighet). Eftersom Gullspångsälvens avrinningsområde domineras av skogsmark är skogsbrukets påverkan av stor betydelse. Skogsbruk bidrar till försurning. Dikningar och körskador ökar läckaget av organiska ämnen (humus), kväve och fosfor. Avrinningsområdet är även påverkat av reglering för produktion av elkraft. Regleringen ger onaturliga vattenståndsvariationer, vilket påverkar djur och växter. Indirekt påverkas även vattnets kemiska kvalitet, t.ex. genom att avloppsvatten koncentreras vid perioder med strypt vattenflöde. Det atmosfäriska nedfallet inverkar också på områdets vattenkvalitet. Sjöarealen är stor, vilket innebär att en betydande del av tillförseln av kväve och metaller kommer via luftnedfall. Gruvdrift och metallbearbetning har gamla anor i området. Därför föreligger också en "historisk" metallpåverkan på många platser. Detta sker bl.a. via sediment och läckage från deponerade slaggrester. I Gullspångsälvens avrinningsområde sker punktutsläpp från kommunala reningsverk, metall- och verkstadsindustri, kemisk industri, fiskodlingar och sågverk. Punktkällornas läge framgår av Figur 13. Delområde 1. Timsälven Utsläpp sker främst från Nordmarks reningsverk (Nordmarksälven), Filipstads reningsverk (Daglösen), Persbergs reningsverk (Yngen), Nykroppa reningsverk (Östersjön), Miljöbolaget i Svealand AB och Storfors reningsverk (Storforsälven), Brattfors reningsverk och Brattfors fiskodling (Lungälven) samt Imatra Kilsta AB (Kilstabäcken). 15

18 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Avrinningsområdet Delområde 2. Svartälven Kommunala utsläppskällor i området är främst reningsverken i Hällefors (Torrvarpen), Fredriksberg (Liälven), Lesjöfors (Lesjöälven), och Grythyttan (Torrvarpen). Industriella utsläpp sker främst från Ovako Steel AB (Svartälven vid Hällefors) och Spring Wire Sweden AB (Lesjöälven vid Lesjöfors). Utsläpp från fiskodlingar sker från Sävenfors Produkter AB (Älgälven vid Sävenfors, Sörelgen och Halvarsnoren). Delområde 3. Letälven och Gullspångsälven Inom delområdet sker kommunala utsläpp främst från avloppsreningsverken i Karlskoga (Möckeln), Degerfors och Åtorp (Letälven), Finnerödja (Skagersholmsån), Hova (Hovaån), Älgarås (Krokebäcken) och Gullspång (Gullspångsälven). Industriella utsläpp sker främst från Björkborns industriområde, Bofors AB och Valåsens sågverk (Möckeln), Outokumpu Stainless AB (Letälven) och Zinkano (Hovaån). 16

19 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Avrinningsområdet Liälven 1. FREDRIKSBERG $ 25. #Y 7. $ $ Lersjön FILIPSTAD Lu ngälv en $ Lesjön LESJÖFORS 8. % $ Bred reven 4. $ $ #Y Saxån Svartälve n #Y % $ #S $ Älgäl ven $ 19. Norrelgen #Y 2. HÄLLEFORS #Y Sörelegen Daglösen Östersjön Öjevettern24. $ % STORFORS 6. Torrvarpen 27. Halvarsnoren Ullvettern 29 #Y Tim sälv en Ê % $ % # %a ä Svart lven Alkvettern #Y # 11. KARLSKOGA 33. Vänern 13. Letälven $ $ % Möckeln 34. DEGERFORS 12. $ Kommunalt avloppsreningsverk $ GULL- SPÅNG 18. Skagern $ 14. Ê % %a Kemisk industri Metallindustri Sågverk Hovaån $ % $ 16. Krokebäcken #Y Fiskodling #S Skifferverk Figur 13. Punktkällor i Gullspångsälvens avrinningsområde. För identifiering av punktkällorna se bilaga 5. 17

20 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Referenser REFERENSER Alabaster, J. S. och Lloyd, R Water quality criteria for freshwater fish. Butterworth. ALcontrol AB. 1999, 2, 21, 22, 23 och 24. Gullspångsälven 1998, 1999, 2, 21, och 23. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. ALcontrol AB. 21. Effektbedömning av utsläpp från Björkborns industriområde i Möckeln Nordic Synthesis AB. ALcontrol AB. 22a. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 22b. Lesjöälven Länsstyrelsen Miljöenheten. ALcontrol AB. 25. Metaller i abborre från Gullspångsälven 24. Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. Armitage, P. D., Moss, D., Wright, J. F. & Furse, M. T The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-water sites. Water Research 17: Berntell, A., Wenblad, A., Henrikson, L. Nyman, H. & Oskarsson, H Kriterier för värdering av sjöar från naturvårdssynpunkt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1983:3. Degerman, E., Fernholm, B. & Lingdell, P- E Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket. Rapport Engblom, E. & Lingdell, P-E Bottenfaunans användbarhet som phindikator. Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985a. Hur påverkar reningsverk med olika fällningskemikalier bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. 1985b. Hur påverkar kalkdoserare bottenfaunan? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E Vilket skydd har de vattenlevande smådjuren i landets naturskyddsområden? Statens Naturvårdsverk. PM Engblom, E. & Lingdell, P-E. & Nilsson, A.N Sveriges bäckbaggar (Coleoptera, Elmididae) - artbestämning, utbredning, habitatval och värde som miljöindikatorer. Entomologisk Tidskrift 111: Engblom, E. & Lingdell, P-E Översiktlig bedömning av försurnings-, förorenings- och naturvärdesstatus i några sjöar och vattendrag i Kristianstads län. Limnodata HB. Rapport till länsstyrelsen i Kristianstads län. Eriksson, M.O.G., Henrikson, L. & Oscarsson, H.G Försurningseffekter på sötvattenmollusker i Älvsborgs län. Länsstyrelsens Naturvårdsenhet 1981:2. Gärdenfors, U. (ed.). Rödlistade arter i Sverige 2 The 2 Red List of Swedish Species. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. 18

21 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Referenser Henrikson, B.I., Henrikson, L., Nyman, H.G. & Oscarsson, H.G ph och predation - populationsreglerande faktorer i försurade sjöar? Zoologiska inst., Göteborgs universitet. Rapport till Fiskeristyrelsen. Henrikson, L. & Medin, M Biologisk bedömning av försurningspåverkan på Lelångens tillflöden och grundområden Aquaekologerna. Rapport till Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Hörnström, E., Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM KM Lab AB Redogörelse för recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde 1989, 199 och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde och 1993, Gullspångsälven 1993, 1994, 1995, 1996, och Gullspångsälvens Vattenvårdsförbund. KM Lab AB Undersökningar av metaller i vattenmossa, sediment, grundvatten och bottenfauna Avesta Sheffield. KM Lab AB Okulärbesiktning av Lesjöälven 18/ Miljöskyddsenheten, Länsstyrelsen i Värmland. KM Lab AB Letälven Avesta Sheffield, Degerfors. KM Lab AB. 2. Angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse daterad Lithner, G Naturvårdsverket. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 2. Metaller. Rapport Medin, M. 2. Medins Sjö- och Åbiologi AB. Angående bottenfauna och de nya bedömningsgrunderna. Kommentarer till bedömning av bottenfauna med de nya bedömningsgrunderna. Skrivelse daterad Moog, O. (Ed.) Fauna aquatica Austriaca, Version Wasserwirtschaftskataster, Bundesministerium für Land- und Forstwirtschsft, Wien. Naturvårdsverket. 1986a. Recipientkontroll vatten. Allmänna Råd 86:3. Naturvårdsverket. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del I. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. Naturvårdsverket. 1986c. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar Del II. Undersökningsmetoder för specialprogram. Rapport 319. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bakgrundsdokument 1. Näringsämnen, syre, ljus, försurning. Rapport Naturvårdsverket Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Klassificering av vattenkemi samt metaller i sediment och organismer. Allmänna Råd 9:4. Naturvårdsverket Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna. Utgåva Arbetsmaterial. 19

22 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Referenser Naturvårdsverket System Aqua. Underlag för karakterisering av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket. Rapport Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport 492. Naturvårdsverket. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport Otto, C. & Svensson, B.S Properties of acid brown waters in southern Sweden. ARCH. HYDROBIOL. 99: Persson, G. och Olsson, H Eutrofiering i svenska sjöar och vattendrag: tillstånd, utvecklingsorsak och verkan Naturvårdsverket Rapport Raddum, G.G. & Fjellheim, A Acidification and early warning organisms in freshwaters in western Norway. VERH. INTERNAT. VEREIN. LIM- NOL. 22: Rosenberg, D. & Resh, V Freshwater biomonitoring and macroinvertebrates Routledge, Chapman & Hall, Inc. SCB. 23. Statistik för avrinningsområden 2. Statistiska meddelanden, beställningsnummer MI 11 SM 31. SMHI svenskt Vattenarkiv Avrinningsområden i Sverige. Del 4. Vattendrag till Västerhavet. SMHI Hydrologi, nr 7, SMHI. 21. Väder och vatten. En tidning från SMHI- Väderåret 2. ISSN Tikkanen, T. och Willén, T Växtplanktonflora. Naturvårdsverket. Vänerkansliet Näringsbelastning på Vänern 1992 samt förslag till mål och åtgärder (remissupplaga). Åtgärdsgrupp Vänern Rapport 1:1994. Willén, E., Willén, T. och Ahlgren, G Skadliga alger i sjöar och hav. SNV Rapport Utermöhl. H., Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplanktonmethodik 2

23 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik BILAGA 1 Metodik 21

24 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Kontrollprogram Nuvarande kontrollprogram för undersökningar inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde har varit gällande sedan 22. Programmet innehåller stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från skogsbruk, luftnedfall, klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar samt stationer för biologisk uppföljning (växtplankton, bottenfauna och påväxt). Programmet omfattar även provtagning av sediment. Riktade specialundersökningar syftar bl.a. till att kartlägga orsakssammanhang till "miljöproblem" som uppdagas inom basundersökningarna. De kan också användas för detaljerade fördjupade studier av ett geografiskt område eller påverkan från en viss bransch där problem bedöms föreligga, eller där mer kunskap behövs för att kunna fastställa orsakssammanhang. I basprogrammet ingår kemiska undersökningar i rinnande vatten 12 ggr/år vid vissa viktigare stationer respektive 6 ggr/år vid övriga stationer. Sjöar undersöks 2 ggr/år (februari/mars och augusti). Den regionala referensstationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) analyseras av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Övriga stationer analyseras av ALcontrol. Provtagning i rinnande vatten utförs på,5 meters djup om djupet överstiger 1 meter. I annat fall tas prov mellan yta och botten. I samtliga sjöar tas prov på,5 meters djup samt 1 meter ovan botten. Dessutom tas syre- och temperaturprofiler varvid prov tas på varannan meter i djupintervallet ner till 16 meters djup, därefter tas prov på 2 meters djup. I sjöar med maxdjup på 4 meter eller mindre provtas sedan var 5:e meter från 2 meters djup. I sjöar djupare än 4 meter provtas var 1:e meter från 2 meters djup. De vattenkemiska analyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 1. Tabell 1. Delprogram för vattenkemiska analyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parametrar A Grundprogram rinnande vatten: Temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, grumlighet, TOC, Tot-P, nitrat/nitrit-n, Tot-N. Gäller samtliga stationer med undantag för Kilstabäcken (312). B Metallprogram rinnande vatten: Cd, Pb, Zn, Cu, Cr, Ni, Mo och Co. Detektionsgränser och analys enligt ICP-MS. Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 382, 383, 312, 31, 2625, 2541, 2544, 241, 21, 111, 125, 121 och 15. C Tilläggspaket rinnande vatten. Anjoner och katjoner: Na, K, Ca, Mg, Cl, SO4, Fe, Mn, Al, Si, PO4-P, NH4-N (redovisas i mg/l och mekv/l). Metodik SIS eller motsvarande. Gäller station 2625, 111 och 15. E Grundprogram sjöar: Siktdjup, temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syre/syremättnad, TOC, tot-p, nitrat/nitrit-n, Tot-N och klorofyll (yta augusti). F Tilläggspaket sjöar: Ammoniumkväve, gäller Daglösen (341 /3415) och Möckeln (13). För att analysresultat från aktuellt laboratorium och SLU ska kunna jämföras utförs interkalibrering för stationen Gullspångsälven vid Gullspång (15) gällande parametrarna ph-värde, alkalinitet, totalkväve, totalfosfor samt organiskt material (TOC). I basprogrammet ingår också undersökningar av växtplankton i sjöarna Lonnen (31) och Möckeln (13). Provtagning sker i augusti vartannat år med början

25 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Undersökningar av bottenfauna sker årligen (i oktober) vid stationerna Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13), Hovaån vid Nötebron (111), Svartälven nedströms Hällefors (241), Lesjöälven vid Blockenhus (2543) och Storforsälven nedströms Storfors (381). Provtagning sker vid ytterligare 15 stationer vart tredje år med början 23. Påväxtundersökningar utförs i augusti vart tredje år med start 23. Provtagning sker vid Gullspångsälven vid Åråsforsarna (13) samt upp- och nedströms fiskodlingarna i Älgälven (2242, 2241), Kroppaälven (372, 371) och Lungälven (326, 325). Vart tionde år med start 22 sker sedimentprovtagning i flera av områdets sjöar och vattendrag. Sediment kunde p.g.a. väderförhållanden (tidig isläggning) ej provtas som planerat under 22. Provtagning genomfördes istället i maj 23. I samband med övriga analyser genomfördes även en specialundersökning av organiska miljögifter i ytsedimentet i de sjöar som är påverkade av kommunala eller industriella utsläpp. Sedimentanalyserna är uppdelade i delprogram enligt Tabell 2.. Under 24 genomfördes en specialundersökning av tungmetaller i fisk från sjön Bredreven och från Letälven. År 25 genomförs en specialundersökning av fosfortillförseln i nedre delen av Timsälven. Tabell 2. Delprogram för sedimentanalyser inom den samordnade recipientkontrollen i Gullspångsälvens avrinningsområde Program Parameter A Grundprogram: TS, GF, Tot-P, Tot-N, As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Zn, Pb. B Tillägspaket: Ba, Sn och V. C Tilläggspaket: TPH (olja), endast i ytsediment. D Specialundersökning 22 (23): EOX (extraherbara klororganiska ämnen) och förutsättningslös GC- MS Screening av flyktiga och extraherbara ämnen (US EPA 827). Endast i ytsediment. Vattenföring Uppgifter om dygnsvattenföring i Gullspångsälven (Gullspång), Letälven (Degerfors) samt Timsälvens och Svartälvens utlopp i Möckeln (Björkborn respektive Brattforsen) har inhämtats från Fortum. (Tack till Staffan Ericsson, Fortum Örebro och Anders Johansson, Fortum Hällefors.) Dygnsvattenföring i Nordmarksälven (Nordmark) har erhållits från SMHI. Vattenföring i Hovaån (Nötebron) och Svartälven vid Sågen har erhållits från SMHI i form av veckovärden (PULS-modell). Väderförhållanden Uppgifter om medeltemperaturer och nederbördsmängder (månadsvärden) för de meteorologiska stationerna i Åtorp (945) i Degerfors kommun, Daglösen (9439) i Filipstads kommun och Fredriksberg (149) i Ludvika kommun har inhämtats från SMHI. Transportberäkning Transportberäkningar i älvarna har gjorts för fosfor, kväve, TOC (organiska ämnen) och metaller på stationer där säkra flödesvärden funnits tillgängliga. Detta gäller Timsälvens och Svartälvens utlopp i Möckeln, Letälven (Degerfors och Åtorp), Gullspångsälven (Gullspång), Hovaån (Nötebron), Skillerälven uppströms Filip- 23

26 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik stad (Nordmarksälven, Nordmark) och Svartälven vid Sågen. Flödesuppgifter har erhållits i form av dygnsflöden från Fortum och SMHI. För Hovaån och Svartälven vid Sågen har vattenföringen erhållits i form av veckoflöden beräknade med PULS-modell. Beräkningar har utförts genom att analysresultatet (d.v.s. halten av respektive ämne en bestämd månad, t.ex. µg/l) har multiplicerats med aktuell dygns- eller veckovattenföring (m 3 /s), varvid dygns- eller veckotransporter erhållits. För datum då provtagning inte skett (mellan de olika provtagningstillfällena) har dygnsmedelvärden för ämneshalter beräknats genom linjär interpolering. Genom att sedan summera dygns- och veckotransporterna har årstransporten för respektive ämne erhållits. Eftersom Brattforsen ligger en bit uppströms Möckeln har värdena för Svartälven räknats upp med faktorn 1,7. På samma sätt har flödet vid Nordmark räknats upp med faktorn 2,63 för att motsvara Skillerälven uppströms Filipstad (där avrinningsområdet är 2,63 ggr större). För stationer där flödesdata saknas har inga transportberäkningar gjorts. Arealkorrigeringar kan ge missvisande värden eftersom huvuddelen av vattenflödena är reglerade. Utsläpp från punktkällor Uppgifter om utsläppsmängder från punktkällor härrör från miljörapporter som erhållits från respektive kommun eller företag. Utsläppsmängder för år 24 återfinns i Bilaga 5. Vattenkemi Provtagning Vattenprover har tagits med Ruttnerhämtare (Figur 14) enligt gällande svensk standard. Samtlig provtagningspersonal är utbildad och godkänd enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Figur 14. Ruttnerhämtare för vattenprovtagning. I rinnande vatten har provtagning skett på,5 meters djup antingen 6 ggr/år (jämn månad) eller 12 ggr/år (varje månad). Sjöar har provtagits vid ytan (,5 m) samt en meter över botten. Vinterprovtagning år 24 har utförts 1:a mars. Skagern kunde inte provtas vid detta tillfälle p.g.a. osäker is och provtogs istället i 29:e april. Sommarprovtagningen har utförts 11-12:e augusti. Klorofyllprovtagning omfattar endast ytvatten vid sommarprovtagningen. I sjöar har dessutom provtagningen kompletterats med temperatur- och syrgasprofiler. Proverna har transporterats och förvarats enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Provtagningsplatsernas placering framgår av Tabell 3 samt kartan i Figur

27 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 3. Provtagningsplatser för vattenkemi med positions- och djupangivelser i Gullspångsälvens avrinningsområde 24 Benämning Lägesbeskrivning Djup (m) Koordinater Timsälven 351 Lersjön / Skillerälven uppströms Filipstad / Daglösen, norra delen / Daglösen, mitt djupområde / Östersjön / Storforsälven, uppströms Storfors / Storforsälven, vid kraftverk / Öjevettern / Ullvettern / Timsälven, vid Lunedet / Kilstabäcken / Lonnen / Timsälven, utlopp i Möckeln / Svartälven 2625 Svartälven, Sågen / Liälven, nedströms Fredriksberg / Lesjöns utlopp / Fransagen nedströms Lesjöfors reningsverk / Bredreven / Älgälven, nedströms Sävenfors / Svartälven, vid Hammaren (nedströms Hällefors) / Svartälven, inflöde i Möckeln / Gullspångsälven och Letälven 111 Hovaån, Nötebron / Möckeln / Letälven, Möckelns utlopp / Letälven, bro i Åtorp / Skagern, centralt / Gullspångsälven, bro vid väg mot S. Råda (f.d. PMK) /

28 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Analys Analyserna har utförts av ALcontrol AB, med undantag för prover från Gullspångsälven vid Gullspång (15) som analyserats av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Syrehalt, temperatur och siktdjup har bestämts i fält. Övriga analyser har utförts på laboratorium. Analyser gjorda av ALcontrol, ackrediteringsnummer 16, har utförts enligt metoderna i Tabell 4. Utvärdering Analysresultaten samt tidsserier har utvärderats utgående från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Rapport 4913 Sjöar och vattendrag (Naturvårdverket 1999a). Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har dock gjorts (KM Lab AB 2). Klassgränser samt avvikelser från och tillägg till dessa redovisas i avsnittet "analysparametrarnas innebörd". Tabell 4. Metoder för vattenkemiska analyser i Gullspångsälvens avrinningsområde år 24. Om inget annat anges har analysen utförts vid laboratoriet i Karlstad Parameter Enhet Metod Färg mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Turbiditet FNU Fd. SS Konduktivitet ms/m SS-EN ph SS Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO mod Syrehalt(winkler) mg/l SS-EN Syrehalt(elektrod) mg/l SS-EN TOC 1) mg/l SS-EN 1484:1 Tot-P µg/l TrAAcs 8, ST92-PO4 PO4-P µg/l TrAAcs 8, G Tot-N µg/l TrAAcs 8, ST892-NO23/2 Kjeldahl-N µg/l Beräknad NH4-N µg/l TrAAcs 8, J-1-88-B NO3+NO2 N µg/l TrAAcs 8, ST892-NO23/2 Klorofyll 2) µg/l SS Klorid mg/l EPA 3. Sulfat mg/l EPA 3. Kalcium 1) mg/l Std.met. 312 A-B Kalium 1) mg/l SS-EN ISO Magnesium 1) mg/l Std.met. 312 A-B Natrium 1) mg/l Std.met. 312 A-B Aluminium 1) µg/l EPA 2.8 mod Järn 1) µg/l EPA 2.8 mod Mangan 1) mg/l EPA 2.8 mod Metaller, övriga 1) µg/l EPA 2.8 mod Kisel 2) mg/l Std.met. 312 A-B 1) Analyserat av ALcontrol Linköping 2) Analyserat av ALcontrol Uddevalla 26

29 S vartä lven GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik # 2625 # Liälven FREDRIKSBERG # Lesjön LESJÖFORS 2544 # # ## Bred reven 253 Svartälve n Älgäl ven # 2241 Norrelgen Lersjön 351 # # ## # L ungälv en # # STORFORS 382 # Ullvettern 321 Alkvettern # Saxån # Tim sälv e n # # # # # Möckeln # 125 DEGERFORS HÄLLEFORS 241 ä Svart Sörelegen GULL- SPÅNG FILIPSTAD 352 # 3415 Daglösen 341 Östersjön Öjevettern # # # Torrvarpen Halvarsnoren lven KARLSKOGA 21 Vänern Letälven # 121 # 15 # Skagern 11 Hovaån # 111 Krokebäcken Figur 15. Provtagningsplatser för vattenkemi i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram (fr.o.m. 22). Stationerna 11, 35 och 37 provtas vart tredje år med början 24. För identifiering av punkterna se Tabell 3. 27

30 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna ska kunna jämföras. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15). I figurer där analysvärden för år 24 redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 5). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Analysparametrars innebörd (vattenkemi) Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999a). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (KM Lab 2). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Då inget annat anges, avser bedömningen medelvärden för 24 i ytvatten (,5 m). För ph och alkalinitet avses medianvärden och för syre i sjöar årslägsta halter i bottenvatten (en meter över botten). Vattentemperatur ( C) Temperatur mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur, kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan skiktas i två vattenvolymer med olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan ytoch bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. ph-värde Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan är logaritmisk, vilket innebär att ph 6 är 1 gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8. Regnvatten har ett ph-värde på 4, - 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller kraftiga regn under perioder med tjäle. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt, vilket är en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. 28

31 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar, t.ex. nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga botten- faunaarter m.m. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar många metallers löslighet och därmed giftighet i vatten. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på ph (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: > 6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt < 5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol: 8 9 Högt ph > 9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat- och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan vattnets tillstånd med avseende på alkalinitet (medianvärde) indelas enligt följande effektrelaterade skala: >,2 Mycket god buffertkapacitet,1,2 God buffertkapacitet,5,1 Svag buffertkapacitet,2,5 Mycket svag buffertkapacitet <,2 Ingen/obetydlig buffertkap. Konduktivitet (ms/m, 25 C) Konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Konduktiviteten kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. Färgtal (mg/l) Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala (platinaklorid). Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets färgtal göras enligt följande: < 1 Ej eller obetydligt färgat 1 25 Svagt färgat 25 6 Måttligt färgat 6 1 Betydligt färgat > 1 Starkt färgat Siktdjup (m) Siktdjup ger information om vattnets färg och grumlighet. Det mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och med vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp siktskivan till man åter kan se den och no- 29

32 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik terar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på sjöars siktdjup göras enligt följande: > 8 Mycket stort siktdjup 5 8 Stort siktdjup 2,5 5 Måttligt siktdjup 1 2,5 Litet siktdjup < 1 Mycket litet siktdjup Grumlighet (FNU) Grumligheten (turbiditeten) ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på vattnets grumlighet göras enigt följande: <,5 Ej eller obetydligt grumligt,5 1, Svagt grumligt 1, 2,5 Måttligt grumligt 2,5 7, Betydligt grumligt > 7, Starkt grumligt TOC (mg/l) TOC (totalt organiskt kol) ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Nedbrytningen av det organiska materialet kräver syre. TOC-halten ger därför även information om risken för låga syrgashalter. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan en klassindelning med avseende på TOC-halt göras enligt följande: < 4 Mycket låg halt 4 8 Låg halt 8 12 Måttligt hög halt Hög halt > 16 Mycket hög halt COD Mn (mg/l) COD Mn (kemisk syreförbrukning) ger information om halten organiska ämnen och vissa oorganiska ämnen som järn och ammonium. Värdet anger mängden syre som åtgår vid den kemiska oxidationen av provet. Tidigare angavs det s.k. permanganattalet, KMnO 4, vilket i princip är detsamma som COD Mn multiplicerat med faktorn 3,95. Halterna av COD Mn ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 1-25 mg/l för humösa sjöar och 5-15 mg/l för näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 2 mg/l. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) är klassindelningen för COD Mn identisk med TOCskalan (se ovan). COD Cr COD Cr (kemisk syreförbrukning) används för att mäta den totala mängden syretärande ämnen i avlopps- och soptippsvatten. De syretärande ämnena utgörs främst av organiska ämnen och ammonium. I utgående vatten från kommunala reningsverk utgör ofta ammonium merparten av COD Cr. COD Cr -halten är ofta högre än motsvarande värde för TOC eller COD Mn. 3

33 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Syrehalt (mg/l) Syrehalten anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt, efter kraftig algblomning eller efter tillförsel av syreförbrukande utsläpp (organiska ämnen, ammonium). Risken är störst under sensommaren, särskilt vid förekomst av skiktning (se rubriken Vattentemperatur), och i slutet av isvintrar. Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiska ämnen (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4-5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på syrehalt (årslägsta värde) indelas enligt: > 7 Syrerikt 5 7 Måttligt syrerikt 3 5 Svagt syretillstånd 1 3 Syrefattigt tillstånd < 1 Syrefritt/nästan syrefritt Syremättnad (%) Syremättnad är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. Vattnets tillstånd med avseende på syre bedöms utifrån syrehalten (se rubriken Syrehalt). Kväve (µg/l) Totalkväve (tot-n) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten. Kvävet kan föreligga dels organiskt bundet, dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödningen (eutrofieringen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve (NO 3 -N) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve (NH 4 -N) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit (NO 2 -N) till nitrat (NO 3 -N) med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av 1 kg ammoniumkväve förbrukar 4,6 kg syre. Många fiskarter och andra vattenlevane organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av phvärdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur 31

34 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium (Alabaster och Lloyd, 1982). Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax),2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. En del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) klarar dock högre halter. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalkvävehalt (maj oktober) i sjöar bedömas enligt följande: < 3 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 5 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. I Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder saknas klassgränser för ammoniumkväve. Följande indelning har därför förelagits av KM Lab (numera ALcontrol) med utgångspunkt i Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (SNV 1969:1): < 5 Mycket låga halter 5 2 Låga halter 2 5 Måttligt höga halter 5 15 Höga halter > 15 Mycket höga halter Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalkväve i sjöar och vattendrag genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse > 6, Extrem avvikelse Fosfor (µg/l) Totalfosfor (tot-p) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat (PO 4 -P). Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på totalfosforhalt (maj-oktober) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala. Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: < 12,5 Låga halter 12,5 25 Måttligt höga halter 25 5 Höga halter 5 1 Mycket höga halter > 1 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga 32

35 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik delar av året och för både sjöar och rinnande vatten. Avvikelse Graden av avvikelse har bedömts för totalfosfor genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. Bedömningen har gjorts för både sjöar och vattendrag enligt den indelning som i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) gäller för fosfor i sjöar: < 1,5 Ingen el. obet. avvikelse 1,5 2, Tydlig avvikelse 2, 3, Stor avvikelse 3, 6, Mycket stor avvikelse > 6, Extrem avvikelse Arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha, år) Den arealspecifika förlusten i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskri-ver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Tillstånd Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (12 haltmätningar per år under 3 år samt dygnsvattenföring) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1, Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1, 2, Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2, 4, Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4, 16, Höga kväveförluster Åker i slättbygd > 16, Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning <,4 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark,4,8 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark,8,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling,16,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk >,32 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark 33

36 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Avvikelse Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan avvikelsen från jämförvärdet med avseende på arealspecifik förlust av kväve bedömas enligt nedanstående klassindelning: < 2,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 2,5 5 Tydlig avvikelse 5 2 Stor avvikelse 2 6 Mycket stor avvikelse > 6 Extrem avvikelse Avvikelsen från jämförvärdet för den arealspecifika förlusten av fosfor kan enligt samma källa bedömas enligt: < 1,5 Ingen el. obetydlig avvikelse 1,5 3 Tydlig avvikelse 3 6 Stor avvikelse 6 12 Mycket stor avvikelse > 12 Extrem avvikelse Som jämförvärde har det högst erhållna värdet använts vid beräkning utifrån den specifika avrinningen (medelvärde 21-23) respektive procenten sjö i avrinningsområdet, i enlighet med formler i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga formler bedöms som mindre användbara för de aktuella, mycket humösa, vattnen. Kväve/fosfor-kvot Kvoten mellan halterna av kväve och fosfor (N/P-kvoten) beskriver den relativa betydelsen av dessa ämnen och visar potentialen för massutveckling av blågrönalger. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på kväve/fosfor-kvot (juni-september) i sjöar bedömas enligt följande: > 3 Kväveöverskott 15 3 Kväve-fosforbalans 1 15 Måttligt kväveunderskott 5 1 Stort kväveunderskott < 5 Extremt kväveunderskott Vid kväveöverskott (N/P-kvot > 3) är risken för blomning av blågrönalger liten, men risken ökar med ökande kväveunderskott (N/P-kvot < 3). Klorofyll (µg/l) Klorofyll a är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på klorofyllhalt (treårsmedelvärde för augusti) i sjöar bedömas enligt nedanstående skala, som motsvarar intervallen i fosforskalan. Skalan har använts för att bedöma tillståndet utifrån endast 23 års augustivärde. Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra,5 % av planktonvolymen. För att få en mellan klorofyll och totalvolym alger enhetlig benämning av klasserna har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter nedan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. < 2,5 Mycket låga halter 2,5 1 Låga halter 1 2 Måttligt höga halter 2 4 Höga halter > 4 Mycket höga halter 34

37 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tungmetaller (µg/l) Tungmetaller är metaller med densitet > 5 g/cm 3. De finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador på både djur och växter. Några tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar, är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner och utsöndras mycket långsamt från levande organismer. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. Metallerna kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Tillstånd metaller i vatten Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999a) kan tillståndet med avseende på metallhalter i vatten (µg/l) indelas enligt efterföljande text. Skalan är relaterad till risken för biologiska effekter. Risken, som ökar från måttligt höga halter, är störst i klara, näringsfattiga och sura vatten. Avvikelse metaller i vatten Graden av avvikelse har bedömts genom att jämföra halter vid stationer nedströms en eller flera utsläppskällor med en av punktkällor opåverkad station uppströms. KM Lab (numera ALcontrol) har föreslagit att avvikelsen bedöms enligt följande skala (tabell 17 i Naturvårdsverket 1999b). Skalan har tillämpats för samtliga metaller i vatten och sediment. < 2 ingen avvikelse 2 4 Lite avvikelse 4 1 Tydlig avvikelse 1 25 Stor avvikelse > 25 Mycket stor avvikelse Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Koppar <,5, > 45 Zink < > 3 Kadmium <,1,1,1,1,3,3 1,5 > 1,5 Bly <,2, > 15 Krom <,3, > 75 Nickel <,7, > 225 Arsenik <,4, > 75 35

38 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Bottenfauna Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Provtagning Provtagning skedde på fem lokaler 24. Lokalernas läge framgår av Tabell 5 och karta i Figur 17. provtagning hölls håven mot bottnen under det att bottenmaterialet framför rördes upp inom en yta på ca,25 m 2 under ca 6 sekunder. Det på detta sätt lösgjorda materialet fördes med strömmens hjälp in i håven (Figur 16). Vid två av lokalerna (241 i Svartälven och 381 i Storforsälven) var vattendjupet för stort på den ena lokalen medan bottentypen var olämplig på den andra för att ovan nämnda metodik skulle kunna användas. Proverna togs därför med en s.k. Ekmanhämtare med provytan,216 m 2. Tabell 5. Provtagningslokaler för bottenfauna 24 Nr Vattendrag/ lokalnamn Delområde 1. Timsälven: 381 Storforsälven, nedströms Storfors Delområde 2. Svartälven: Koordinater 66175/14125 Figur 16. Provtagning med sparkmetoden. Analys 241 Svartälven, nedströms Hällefors / Lesjöälven, Blockenhus 66585/14122 Delområde 3. Gullspångsälven och Letälven: 111 b Hovaån, Nötebron / Proverna konserverades direkt efter provtagningen med 95 % sprit (etanol), till en slutlig koncentration av ca 7 %. Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 7 % sprit. Med hjälp av stereomikroskop och mikroskop bestämdes sedan djuren till art eller högre taxa (grupp). 13 Gullspångsälven, Åråsforsarna /14135 Utvärdering Provtagning utfördes den 7 oktober 24. På tre av lokalerna togs fem s.k. sparkprov på en sträcka av 8-15 meter enligt metod SS-EN Den utförda provtagningen följer i stort anvisningarna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1996). Den standardiserade sparkprovtagningen gjordes med en håv (25 x 25 cm) som är försedd med en håvstrut (maskvidd,5 mm). Vid denna Vid bedömningen gjordes en sammanvägning av följande data: artsammansättning och artantal diversitet (mångformighet) olika index fördelning av olika ekologiska grupper förekomst av indikatorarter/grupper omgivningsfaktorer. 36

39 S vartälven GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Liälven FREDRIKSBERG Lesjön LESJÖFORS # # Bred reven 253 Älgäl ven Norrelgen Lersjön FILIPSTAD Lu ngälv en # # # Saxån Svartälve n # # HÄLLEFORS # # 2211 Sörelegen STORFORS 381 Ullvettern Daglösen Östersjön Öjevettern # # # # Torrvarpen Halvarsnoren Alkvettern 31 # Tim sälv e n # # Möckeln ä Svart lven KARLSKOGA DEGERFORS Vänern Letälven # 13 Skagern GULL- SPÅNG Hovaån # 111 Krokebäcken Figur 17. Provtagningsplatser för bottenfauna i Gullspångsälvens avrinningsområde enligt gällande kontrollprogram. Stationerna 13, 111, 241, 2543, 381 provtas årligen, övriga vart tredje år med början 23. För identifiering av punkterna se Tabell 5. 37

40 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Omgivningsfaktorer beskrivs främst som bottenförhållanden i rapportens resultatdel. Dåliga bottenförhållanden innebär att artunderlaget kan bli för litet för att en säker bedömning av påverkan skall kunna utföras. Följande bedömning gjordes vad gäller påverkan av organiska ämnen och/eller närsalter (fosfor, kväve) i rinnande vatten: ingen eller obetydlig påverkan betydlig påverkan stark eller mycket stark påverkan Försurningspåverkan i rinnande vatten bedömdes enligt: ingen eller obetydlig påverkan betydlig påverkan stark eller mycket stark påverkan Eventuell annan typ av påverkan i rinnande vatten har klassindelats på samma sätt. Bottenfaunans naturvärde i rinnande vatten bedömdes enligt: mycket höga naturvärden höga naturvärden naturvärden i övrigt Allmän information om fördelarna med biologiska undersökningar samt en mer ingående beskrivning av utvärderingsmetodik för bottenfauna finns nedan. Allmänt om biologiska undersökningar Det har blivit vanligt med biologiska undersökningar, bl.a. i samband med effektkontroll av kalkningsverksamheten och i recipientkontrollen. Naturvårdsverket har nyligen publicerat bedömningsgrunder som underlättar och likformar tolkningen av undersökningsresultaten (Wiederholm 1999). Nedan beskrivs dessa och hur Medins Biologi AB använder de olika indexen. Dessutom redovisas gränsvärden för ytterligare några index som används när resultaten bedöms. Biologiska undersökningar, som t.ex. bottenfaunaprovtagning, har många fördelar jämfört med enbart fysikalisk-kemiska mätningar. De viktigaste fördelarna är att man direkt undersöker de organismer man vill skydda och bevara samt att man får en integrerad bild av påverkan av flera olika faktorer under lång tid. Det är t.ex. mycket svårt att med punktvisa kemiska mätningar bestämma det lägsta ph-värdet, och därmed försurningsgraden, under året i ett vattendrag. Bottenfaunan fungerar som en bra indikator vid försurningsbedömningar eftersom känsliga arter kan dö efter bara några timmars påverkan. Viktigt är också att bottenfaunan inte bara är en indikator på miljöförändringar, utan i sig utgör ett naturvärde och ett viktigt inslag i den biologiska mångfalden. Bottenfauna Bottenfaunan i våra sjöar och vattendrag utgörs till största delen av insekter, men även snäckor, musslor, iglar, fåborstmaskar och kräftdjur förekommer. De flesta insekter i bottenfaunan har ett vattenlevande larvstadium, som utgör större delen av livscykeln, samt ett kortare landlevande adultstadium. Larvstadiet kan vara bara någon månad för vissa arter medan andra 38

41 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik tillbringar flera år som larver innan de kläcks till vingade insekter. Några grupper av insekter har såväl larv- som adultstadium i vattnet. Artantal och artsammansättning varierar mycket, såväl inom ett vatten som mellan olika vatten. Detta beror dels på biologiska faktorer som konkurrens och rovdjurens inverkan och dels på faktorer som inte har med biologiska förhållanden att göra, t.ex. lokalens struktur (bredd, djup, vattenhastighet, substrat m.m.) och vattenkvaliteten. Ju mer lugnflytande ett vattendrag är desto större blir likheten med en sjö, bl.a. genom att syreinnehållet minskar. Botten består då ofta av mjukbotten och i sådana miljöer förekommer t.ex. få eller inga bäcksländor. Vidare ökar normalt antalet arter, samtidigt som artsammansättningen förändras, från källan till mynningen i ett vattendrag. Ökat näringsinnehåll i vattnet och bredare vattendrag som ger fler biotoper ( miljöer ) är några orsaker till detta. Man får även förändringar i artsammansättningen om ett vatten torkar ut t.ex. under en torr sommar. Beroende på torrperiodens längd kommer kanske vissa arter att försvinna helt tills nykolonisation inträffar, medan arter med torktåliga stadier finns kvar vid periodens slut. Bottenfaunan har till stor del varit dåligt känd vad gäller arternas utbredning och vilka arter som är sällsynta eller hotade i svenska sjöar och vattendrag. Kunskapen är speciellt dålig om vilka arter som är hotade. I och med att kunskapsläget successivt ökat, genom undersökningar av den typ som redovisas här, har det blivit möjligt att göra bedömningar av faunans naturvärden. För att kunna använda bottenfaunan som föroreningsindikator krävs kunskaper bl.a. om hur olika arter lever, i vilka miljöer de lever, deras livscykler, hur de påverkas av andra faktorer som inte har med miljöpåverkan att göra samt givetvis hur de reagerar på olika typer av föroreningar. När det gäller försurning så klarar vissa arter inte ett lågt ph utan slås ut, medan andra ökar i antal. Att arter försvinner när ph sjunker behöver inte alltid bero på att de själva drabbas, utan orsaken kan t.ex. vara att ett viktigt inslag i födan försvinner. Olika arters föroreningskänslighet, främst med avseende på försurning och organisk belastning, finns dokumenterad i en rad arbeten. I denna rapport har uppgifter hämtats, förutom från vårt eget databasmaterial, främst från Engblom & Lingdell (1983, 1985a, 1985b, 1987, 1994), Engblom m.fl. (199), Raddum & Fjellheim (1984), Otto & Svensson (1983), Eriksson m.fl. (1981), Henrikson m.fl. (1983), Rosenberg & Resh (1993), Degerman m.fl. (1994), Moog (1995) och Wiederholm (1999). Det är viktigt att påpeka att de bedömningar som görs framförallt gäller faunan på den yta som undersökts. Det innebär t.ex. att en annan sträcka i ett vattendrag skulle kunna få en annan bedömning än den undersökta. Kriterier för biologisk bedömning Allmänt En bedömning av olika sorters påverkan på bottenfaunan grundar sig dels på faktiska kunskaper om olika arters föroreningskänslighet och dels på erfarenhet om hur det normalt ser ut på en lokal med ungefär samma naturliga förutsättningar som den undersökta. Erfarenheter hämtade från vår databas som innehåller undersökningar från drygt 2 olika sjöar och vattendrag i Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningarna. 39

42 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Bedömning av tillstånd och avvikelse För att underlätta och systematisera bedömningarna har Naturvårdsverket ställt upp gränsvärden för sex typer av index (Wiederholm 1999). Dessa gränsvärden används för att bedöma och klassa dels tillstånd och dels avvikelse från jämförvärden. För bedömningar i rinnande vatten och sjöars litoral kan två av indexen, Shannons diversitetsindex och ASPTindex, karakteriseras som allmänna föroreningsindex men de fungerar huvudsakligen bäst på att mäta graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material. De två andra indexen som används i sjöar och vattendrag är mer specialiserade. Danskt faunaindex mäter och klassar tillståndet när det gäller näringsämnen/organiskt material och Surhetsindex mäter och klassar graden av försurningspåverkan. När det gäller tillståndsklassningen har vi valt att ändra Naturvårdsverkets klassgränser för Shannon index i sjöar och vattendrag samt Surhetsindex i sjöar. Motivet är att de föreslagna klassgränserna för Shannons diversitetsindex inte ger någon bra upplösning med den metodik som normalt används i undersökningarna (SS-EN ). Naturvårdsverkets klassgränser togs fram med hjälp av ett databasmaterial (riksinventeringen 1995) vars resultat bygger på en annorlunda metodik. När det gäller Surhetsindex i sjöar har en smärre justering nedåt för klassgränserna gjorts. Motivet för denna ändring är att annars skulle alltför många opåverkade sjöar bedömas som försurningspåverkade. Poängsättningen har också återställts för ett antal taxa till dess ursprungliga form (se Henrikson & Medin 1986). För sjöars profundal mäter de två indexen, BQI och O/C-index, i huvudsak näringstillståndet i sjön. De klassgränser som används i våra rapporter redovisas i Tabell 6-Tabell 8. att man i första hand skall använda objektspecifika jämförvärden. De jämförvärden vi har valt att använda för beräkningarna av avvikelsen i våra undersökningar då objektspecifika jämförvärden saknas framgår av Tabell 9. Klassgränserna för avvikelse redovisas i Tabell 1. Vi har också valt att sätta upp gränsvärden för ytterligare några index som vi tycker är viktiga att använda vid bedömningarna (Tabell 6 och Tabell 8). När det gäller totalantalet påträffade taxa, medelantalet taxa per prov, individtäthet i sjöars litoral och EPT-index har klassgränserna valts vid 1, 25, 75 och 9 procents percentilerna i vårt eget databasmaterial. När det gäller klassgränser för individtäthet i övriga undersökningstyper har dessa valts för att ge en grov uppskattning av den biologiska produktionen. EPT-index beräknas som summan av antalet arter inom grupperna Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (dag-, bäck- och nattsländor). De använda gränserna får inte tolkas så att man sätter likhetstecken mellan bedömningen måttlig och normal. Normalt är t.ex. att hitta låga individtätheter i oligotrofa vatten och höga tätheter i mera näringsrika. Ett annat exempel är att man normalt hittar färre arter i små vattendrag än i stora. Därför kan det bli så att bedömningen av antal taxa blir något missvisande beroende på om vattendraget är stort eller litet. Viktigt att påpeka är också att det artantal, eller antalet arter/taxa, som anges är det minsta antalet arter som med säkerhet finns på lokalen. Detta gäller även vid beräkningen av medelantal taxa per prov och EPT-index. Som underlag för avvikelseberäkningarna har Naturvårdsverket föreslagit jämförvärden för de olika indexen. Det sägs också 4

43 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 6. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i rinnande vatten. Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4,15 >6,9 7 >1 2 Högt index 3,85-4,15 6,1-6, Måttligt högt index 2,95-3,85 5,3-6, Lågt index 2,35-2,95 4,5-5, Mycket lågt index <2,35 <4,5 <3 <2 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >3 >5 >3 >29 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <2 <18 <1 <7 Tabell 7. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars litoral. Klass Benämning Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhetssitetsindex index index index 1 Mycket högt index >4, >6,4 >5 >8 2 Högt index 3,8-4, 5,8-6, Måttligt högt index 2,85-3,8 5,2-5, Lågt index 2,45-2,85 4,5-5, Mycket lågt index <2,45 <4,5 <2 <1 Klass Benämning Individtäthet Totalantal Medelantal taxa EPT-index (antal/m 2 ) taxa per prov 1 Mycket högt index >1 >35 >18 >17 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <15 <15 <8 <8 Tabell 8. Gränsvärden för tillståndsklassning av bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Klass Individtäthet Totalantal taxa i Totalantal taxa i (antal/m 2 ) sublitoralzonen profundalzonen 1 Mycket högt index >3 >25 >15 2 Högt index Måttligt högt index Lågt index Mycket lågt index <5 <1 <2 Klass BQI O/C-index 1 Mycket högt/mycket lågt index >4, <,5 2 Högt/lågt index 3,-4,,5-4,7 3 Måttligt högt index 2,-3, 4,7-8,9 4 Lågt/högt index 1,-2, 8, Mycket lågtmycket högt index <1, >13 41

44 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Tabell 9. Jämförvärden för beräkning av avvikelse. Shannons diver- ASPT- Danskt fauna- Surhets- BQI O/Csitetsindex index index index index Vattendrag 2, Sjöars litoralzon 2, Sjöars profundalzon ,5 Tabell 1. Klassning av avvikelse från jämförvärden i sjöar och vattendrag. Klass Benämning Uppmätt värde/jämförvärde 1 Ingen eller liten avvikelse >,9 2 Måttlig avvikelse,8-,9 3 Tydlig avvikelse,6-,8 4 Stor avvikelse,3-,6 5 Mycket stor avvikelse <,3 Bedömning av påverkan Det stora antalet index för att beskriva tillstånd och avvikelser innebär att det finns ett behov av en sammanfattande bedömning av resultaten. Vi har därför valt att bedöma bottenfaunan och sammanfatta påverkansgraden i tre klasser: Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan Detta görs vid varje lokal för att bedöma graden av försurningspåverkan, graden av påverkan från näringsämnen/organiskt material och om det anses nödvändigt för annan påverkan. Annan påverkan är ett begrepp som kan innefatta ett flertal olika miljöproblem, t.ex. utsläpp av giftiga ämnen som tungmetaller, utsläpp av olja eller regleringseffekter. Försurningspåverkan bedöms huvudsakligen med hjälp av Surhetsindex (Henrikson & Medin 1986, Wiederholm 1999). För att få en så korrekt bedömning av bottenfaunans försurningsstatus som möjligt, utnyttjas ett flertal kriterier i beräkningen av indexet. Fördelen med att bedöma efter flera kriterier är att risken för felbedömningar minskar. Om t.ex. bedömningen enbart grundade sig på känsligaste arten skulle en felbedömning göras om slumpen gjorde att ingen känslig art hittades trots att vattendraget var opåverkat av försurning. Påverkan av näringsämnen/organiskt material. När ett vatten utsätts för en belastning av näringsämnen leder detta bl.a. till en ökad växtproduktion, vilket i sin tur leder till en ökad djurproduktion. Den ökade näringsstatusen (eutrofieringen) kan, om den blir för stor, ge allvarliga negativa effekter på bottenfaunan bl.a. på grund av att syrgashalten i vattnet minskar. Naturvårdsverket redovisar två index för bedömning av påverkan av näringsämnen/organisk belastning med hjälp av bottenfaunasamhället (Wiederholm 1999). ASPT-index är ett renvattensindex som baseras på förekomst av i huvudsak känsliga eller toleranta djurgrupper. Ett lågt värde visar att det i huvudsak förekommer toleranta grupper, vilket därmed indikerar att vattenkvaliteten är dålig. Ett högt värde visar att det i hu- 42

45 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik vudsak förekommer känsliga grupper, vilket indikerar att vattenkvaliteten är god. Med Danskt faunaindex undersöker man om vattendraget hyser vissa nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Även här indikerar ett lågt värde en dålig vattenkvalitet (höga halter av näringsämnen eller en hög belastning av organiskt material) och ett högt värde en god vattenkvalitet (låga halter av näringsämnen och en liten belastning av organiskt material). Vid den sammanvägda bedömningen av vattenkvaliteten används dessutom bottenfaunans diversitet (Shannons diversitetsindex) och artsammansättning. Annan påverkan är ett samlande begrepp på en mängd störningar som kan ha en negativ effekt på bottenfaunan, såväl i form av utsläpp av olika ämnen som mer fysiska ingrepp i vattendraget exempelvis reglering. Vid bedömningarna används i första hand ovanstående index men bottenfaunans artsammansättning är också viktig. Vid bedömning av naturvärden i vattenmiljöer finns kriterier som länsstyrelsen i Älvsborgs län utnyttjat i sitt Naturvårdsprogram (Berntell m.fl. 1984). Även Naturvårdsverkets Handbok, Naturinventeringar av sjöar och vattendrag (SNV 1989) och System Aqua, anger liknande kriterier. Några av huvudkriterierna vid dessa bedömningar av vattenmiljöer är: Påverkan Betydelse för forskning Biologisk mångformighet Raritet Biologisk produktion Naturvärdena i vattendragens evertebratsamhällen och vilka arter som är sällsynta eller hotade har till stor del varit okända i Sverige. I och med att bottenfaunan undersökts i allt fler sammanhang, oftast i vattenvårdsförbundens recipientkontroll eller i uppföljningskontrollen av kalkningsverksamheten, har kunskaper om faunan i sjöar och vattendrag vuxit fram. I ett försök att med hjälp av olika kriterier bedöma faunans naturvärde används här två av ovanstående huvudkriterier, biologisk mångformighet och raritet. Som mått på det första huvudkriteriet, biologisk mångformighet, används totalantalet arter/taxa och diversitetsindex (Shannon index, Wiederholm 1999). I det här fallet bedöms artrika och diversa ekosystem ha högre naturvärden än de som har få arter eller en låg diversitet. Begreppet raritet har använts så att hotade eller sällsynta arter bedöms ha höga naturvärden. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 2). Hotkategoridefinitionerna i rödlistan innebär i korthet att kategori RE är arter som försvunnit, kategori CR är arter som är akut hotade, kategori EN är arter som är starkt hotade, kategori VU är arter som är sårbara och kategori NT är arter som är missgynnade och slutligen DD är arter som inte tillhör ovanstående kategorier men som på grund av kunskapsbrist ändå kräver artvis utformade hänsyn. Vi tar även hänsyn till arter som är ovanliga. Med beteckningen ovanlig menas t.ex. att arten är lokalt eller regionalt ovanlig eller att arten förekommer i färre än 5 % av de lokaler vi undersökt i Götaland och Svealand. Viktigt att notera är att raritetsbegreppet i det senare fallet endast tillämpas på arter som har sin huvudsakliga förekomst i den undersökta naturtypen. Arter som tas upp på rödlistan får inga ytterligare poäng för raritet. En bedömning av faunans mångformighet och raritet är nästan alltid något relativt, d.v.s. den grundar sig på en jämförelse med ett eller flera objekt. Erfarenheter från tidigare undersökta sjöar och vattendrag i 43

46 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 1 - Metodik Götaland och Svealand har därför använts vid bedömningen. För att överskådligt systematisera ovanstående information har ett poängsystem skapats för bedömning av bottenfaunan i vattendrag och sjöars litoralzon (Tabell 11 och Tabell 12). Vid konstruktionen av modellen har störst vikt lagts vid förekomst av hotade eller ovanliga arter. Viktigt är här att påpeka att sällsynta arter ofta också är fåtaliga i ett vatten, vilket gör dem svåra att hitta. Detta innebär att man riskerar att underskatta naturvärdena vid den här typen av bedömningar. Bottenfaunans naturvärde bedöms efter tre klasser enligt ovanstående modell. Vid den slutgiltiga bedömningen tillämpas flytande poänggränser enligt: >16 poäng mycket höga naturvärden 6-16 poäng höga naturvärden - 6 poäng naturvärden i övrigt Tabell 11. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i vattendrag. Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., 46-5 ger 3 p. och >5 ger 1 p. C Shannon index >3,85-4,15 ger 1 p. och >4,15 ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. Tabell 12. Kriterier och poängsättning för bedömning av bottenfaunans naturvärden i sjöars litoralzon. Kategorier Poängsättning A Rödlistade arter Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 p. NT och DD ger 6 p. per art B Totalantal taxa ger 1 p., ger 3 p. och >35 ger 1 p. C Shannon index >3,8-4, ger 1 p. och >4, ger 3 p. D Ovanliga arter Om ej poäng i kategori A, 3 p. per art Indexet beräknas som summan av poängen i de olika kategorierna. 44

47 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi BILAGA 2 Analysresultat för vattenkemi år 24, tidsserier, översiktsfigurer 45

48 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi VATTENKEMI 24 rinnande vatten Anmärkningsvärda värden är inramade. För parametrarna ph och alkalinitet avser Medel medianvärde. För övriga parametrar avses medelvärde. Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 15 * , ,,13-5, Gullspångs , ,9, älven , - - 7,,16-6, Bro, väg mot , - - 7,,16-5, Södra Råda , ,1,17-6, , ,1,16-5, Min, ,9,13-5, Medel 9, ,,16-7, Max 2, - - 7,1, ,4 5 3,1 7,2,14 5,3 7, Letälven ,5 45 2,6 6,9,15 5,5 7, Åtorp ,9 5 1,5 6,9,15 5,4 6, ,6 4 2,4 6,8,14 5, ,5 5 1,6 7,2,15 5,8 5, ,5 4 1,1 7,3,2 6,1 6, ,1 4 1,3 7,1,16 6, 6, ,4 35 1,3 7,,18 6,6 6, ,8 3,9 7,1,18 5,8 6, ,4 4 2,6 7,,17 5,4 7, ,5 5 3,4 7,1,15 5,2 7, ,5 5 2,6 7,,17 5,1 7, Min,4 3,9 6,8,14 5,1 5, Medel 9,2 43 2, 7,1,16 5,7 7, Max 2,4 5 3,4 7,3,2 6, ,5 55 3,6 7,2,14 5, 7, Letälven ,7 5 3,6 6,8,14 5,3 7, Möckelns ,1 5 1,3 6,9,15 5,1 6, utlopp ,3 45 2,2 6,7,14 5,4 7, ,8 4 1, 7,2,14 5,6 5, ,7 4 1,1 7,,13 5,4 6, ,9 45 1,3 7,1,16 5,7 6, ,1 3 1,1 7,,17 6, 6, ,5 35 1,2 7,,17 5,7 6, ,4 45 2, 7,1,16 5,3 7, ,6 55 3,1 7,,16 5,2 6, ,5 5 2,2 7,,16 5, 7, Min,5 3 1, 6,7,13 5, 5, Medel 8,9 45 2, 7,,16 5,4 6, Max 2,1 55 3,6 7,2,17 6, 7, * Interkalibrering mellan ALcontrol och SLU 46

49 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,3 14 6,6 7,5,37 14, Hovaån , ,9,17 11, Nötebron , ,4,54 2,9 9, ,4 13 8,6 7,3,39 13, ,6 7 6,9 8, 1, 24,9 8, ,4 45 2,2 7,8 1,6 32,8 6, , ,8 1,2 24,8 7, ,9 45 2,3 7,8 1,7 35,4 7, ,2 55 2,1 7,8 1,9 36,6 8, , ,7 1, 21, < , ,5,6 16, ,7 2 7,9 7,2,34 12, <1 Min,3 45 2,1 6,9,17 11,2 6, <1 <1 Medel 7, ,6,8 22, Max 14, , 1,9 36, ,4 45,5 7,2,13 4,1 6, <5 - - Svartälven ,6 45,4 6,9,12 4,1 6, Mynning i ,2 5,7 6,9,13 4,1 6, Möckeln , 4,5 6,7,13 4,1 7, ,4 45 2,7 7,4,21 5,7 5, ,4 4,6 7,,13 4, 5, ,1 4,8 7,1,14 4, 5, ,1 3,6 6,8,15 6,8 6, ,1 35 1, 7,,15 3,9 6, < ,8 45,5 6,9,13 4, 7, ,1 45,9 7,,15 4,1 5, ,7 5,4 7,,15 3,8 6, <5 - - Min,4 3,4 6,7,12 3,8 5, <5 - - Medel 8,8 43,8 7,,14 4,4 6, Max 2,1 5 2,7 7,4,21 6,8 7, ,3 9,7 6,5,13 4, Svartälven ,4 7,7 6,5,1 3,8 9, Hammaren ,9 6,7 6,7,13 3,9 6, ,3 6 1,5 6,8,18 4,7 6, ,5 11 1,1 6,7,13 3, ,8 9,8 6,6,11 3, Min,3 6,7 6,5,1 3,6 6, Medel 8,5 8,9 6,7,13 4, 9, Max 2,3 11 1,5 6,8,18 4, ,4 9,6 6,6,11 3, Älgälven ,6 9,8 6,4,8 3, nedströms ,6 6,8 6,8,12 3,3 7, Sävenfors ,9 7,9 6,8,16 5,2 7, ,5 9,7 6,8,1 2,9 9, ,3 11,9 6,7,1 2, Min,4 6,6 6,4,8 2,9 7, Medel 8,4 85,8 6,8,11 3,4 9, Max 18,9 11,9 6,8,16 5,

50 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,1 7,5 6,5,12 4,1 9, Lesjöns , 7,7 6,3,1 4,8 9, utlopp ,1 55,6 6,8,13 4,9 7,2 < < ,3 65,9 6,7,12 4,7 8,9 < ,3 7,9 6,6,1 4, 9, < ,9 7,5 6,7,11 3, Min 1,1 55,5 6,3,1 3,7 7,2 < <5 - - Medel 9,1 67,7 6,7,12 4,4 9, Max 2,3 7,9 6,8,13 4, ,3 7 1,1 6,6,13 5,6 9, Lesjöälven ,6 9 1,2 6,3,9 5, Fransagen , 6 1, 6,9,11 6,3 7,5 < ,7 7 3,8 6,6,17 7,8 9,9 < ,4 1 1,5 6,7,12 4, ,3 9 1,1 6,7,13 4, Min,3 6 1, 6,3,9 4,4 7,5 < Medel 9,1 8 1,6 6,7,13 5, Max 2,7 1 3,8 6,9,17 7, ,3 7,6 6,8,12 3,2 9, Liälven ,4 65,7 6,7,11 3,5 8, nedströms ,1 7 1, 7,3,27 6,1 7, Fredriksberg ,7 8 1,4 7,2,25 5,5 8, ,1 1 1, 6,7,11 3, ,6 1,8 6,6,9 2, Min,3 65,6 6,6,9 2,8 7, Medel 7,9 81,9 6,8,12 4,1 9, Max 17,7 1 1,4 7,3,27 6, ,3 11,6 6,5,7 2,8 9, <5 28 <1 Svartälven ,2 9,6 6,3,6 3, 9, <5 18 <1 Sågen ,4 8 2,2 6,6,8 3,1 7, <5 3 < ,2 9,6 6,3,5 2, <1 < ,5 8,6 6,9,8 2,8 6,3 < <5 23 < ,9 7,6 6,5,6 2,5 7,2 < <5 <1 < ,5 12,9 6,3,6 2,8 11 < < ,7 9 1,1 6,6,1 3,3 8,4 < <5 11 < ,8 11 1, 6,5,9 2, <5 <1 < , 15 1, 6,4,7 2, <1 < ,9 12 1,1 6,7,9 2, <5 18 < ,1 11,7 6,5,6 2, <1 Min,1 7,6 6,3,5 2,5 6,3 < <5 <1 <1 Medel 7,9 12,9 6,5,7 2,8 9, <5 16 <1 Max 17,9 15 2,2 6,9,1 3, <1 48

51 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Temp. Färg Turb. ph Alk. Kond. TOC NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P NH4-N PO4-P C mg/l FNU mekv/l ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,4 45 3, 7,2,14 5,5 7, Timsälven ,7 5 4,1 6,8,16 5,7 7, Mynning i ,3 5 2,3 6,8,15 5,8 6, Möckeln ,1 45 3,6 6,6,13 5,7 6, ,5 4 4, 7,3,24 7,6 5, ,2 4 2,8 7,,18 5,9 6, ,8 4 5, 7,1,18 5,5 6, < ,7 35 1,9 7,,25 6,9 6,4 < ,6 25 2,7 6,9,17 5,3 6, ,5 45 4, 7,,16 5,5 7, ,6 55 6, 7,1,16 5,6 6, ,7 65 3,5 7,,16 5,3 7, Min,4 25 1,9 6,6,13 5,3 5,9 < Medel 9,3 45 3,6 7,,17 5,9 6, Max 2,7 65 6, 7,3,25 7,6 7, , 5 1,9 6,7,12 5,2 7, Timsälven ,9 45 2,8 6,6,12 5,3 7, Lunedet ,5 4 2, 7,,12 5, 6, ,8 25 1,5 6,9,14 5,4 6,4 < ,8 35 2,8 7,,13 5,2 6, ,1 6 2,6 6,9,13 4,9 8, Min 1, 25 1,5 6,6,12 4,9 6,4 < Medel 9,2 43 2,3 6,9,13 5,2 7, Max 2,8 6 2,8 7,,14 5,4 8, ,5 45,7 6,9,16 6,2 7, Storforsälven ,3 4 1,4 6,7,13 6,8 6, ,1 4 1,2 7,,15 6,8 6, ,6 35 1,3 6,9,15 8,2 6, ,3 45 1,7 7,1,16 6,4 7, ,7 55 1,1 6,9,13 5,4 7, Min,5 35,7 6,7,13 5,4 6, Medel 9,3 43 1,2 6,9,15 6,6 6, Max 2,6 55 1,7 7,1,16 8,2 7, ,9 4,6 6,8,15 5,1 6, Storforsälven , 4 1,1 6,7,15 5,1 7, Storfors ,2 35 1,2 7,1,13 4,9 6,1 < ,9 3 1,1 7,,15 5,4 6,3 < ,5 45 1,6 7,,15 4,9 7, ,9 5,9 7,,16 4,8 7, Min,9 3,6 6,7,13 4,8 6,1 < Medel 9,2 4 1,1 7,,15 5, 6, Max 2,9 5 1,6 7,1,16 5,4 7, ,3 9,8 6,6,12 4, Skillerälven ,7 7 1, 6,5,8 4, uppströms ,4 6 1,4 6,9,13 5,8 7, Filipstad ,2 7 1,1 6,7,12 4,8 9,2 < ,4 11 1, 6,6,8 3, ,4 11 1,1 6,9,15 4, Min,3 6,8 6,5,8 3,5 7,4 < Medel 9,1 85 1, 6,7,12 4, Max 21,2 11 1,4 6,9,15 5,

52 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Jonsammansättning (mg/l) Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl Si Al Fe Mn mg/l mg/l mg/l mg/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , 3, 11, 2,2, ,2,5,92,7 Hovaån ,1 2,3 9,3 1,9, , 2,,96,1 Nötebron , 3,2 22, 2,5, ,8,54 1,3, , 2,6 1, 1,9, ,5,79,93, , 4,1 15, 3,1 1, ,6,2 1,, , 5,4 2, 4, 1, ,7,1,51, , 4,6 17, 4,2 1, ,3,5 1,, , 5,7 24, 5,1 1, ,1,1,4, , 5,7 27, 4,7 1, ,3,1,43, , 4,7 12, 3,7 1, ,7,5 1,2, , 4,2 9,5 3,3, ,8 3, 1,5, , 2,6 1, 1,9, ,1,4 1,,48 Min 9,1 2,3 9,3 1,9, ,6,1,4,4 Medel 22,3 4, 15,6 3,2, ,8,73,93,79 Max 39, 5,7 27, 5,1 1, , 3, 1,5, ,7,4 2,1,2, ,7,2,88,3 Svartälven ,7,4 2,,3, ,8,2,8,29 Sågen ,8,5 2,3,3, ,3,17,88, ,6,4 1,6,3, ,9,23,64, ,5,4 1,9,3, ,1,2,64, ,4,4 1,8,3, ,7,1,74, ,,5 1,9,2, ,,2 1,1, ,,5 1,9,2, ,8,2 1,3, ,1,5 1,8,2, ,3,2 1,2, ,4,5 1,8,3, ,9,3 1,1, ,3,5 1,8,3, ,3,2 1,, ,3,5 2,,2, ,6,21,9,31 Min 2,4,4 1,6,2, ,7,1,64,28 Medel 2,9,5 1,9,3, ,9,2,93,39 Max 3,4,5 2,3,3, ,3,3 1,3,6 5

53 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Jonsammansättning (mekv/l) Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Ca Mg Na K Alk SO 4 Cl mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,65,25,48,56,37,25,51 Hovaån ,46,19,4,49,17,19,42 Nötebron ,7,26,96,64,54,19, ,6,21,43,49,39,17, ,25,34,65,79 1,,25, ,85,44,87,13 1,6,42, ,45,38,74,18 1,2,23, ,95,47 1,4,131 1,7,48, ,95,47 1,17,121 1,9,77, ,15,39,52,95 1,,25, ,85,35,41,85,6,17, ,55,21,43,49,34,17,51 Min,46,19,4,49,17,17,37 Medel 1,12,33,68,82,9,29,55 Max 1,95,47 1,17,131 1,9,77, ,14,3,9,6,7,6,6 Svartälven ,14,3,9,7,6,4,8 Sågen ,14,4,1,8,8,4, ,13,3,7,8,5,4, ,13,3,8,8,8,4, ,12,3,8,6,6,2, ,15,4,8,5,6,2, ,15,4,8,6,1,2, ,16,4,8,6,9,4, ,17,4,8,6,7,2, ,17,4,8,6,9,2, ,17,4,9,6,6,4,6 Min,12,3,7,5,5,2,6 Medel,15,4,8,7,7,3,6 Max,17,4,1,8,1,6,8 51

54 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Metaller i vatten Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,3,1,7,5,58,5 3,6 Letälven ,3,2,7,1,68,5 4,8 Åtorp ,3,1,7,45,57,5 4, ,2,1,6,52,51,7 6, ,1,1,6,75 1,6 1,5 5, ,2,1 1,3 1,1 2,9 1,6 4, ,2 <,1 1,2,53 1,8 1, 6, ,2,1 1,,71 2,4 1,1 5, ,2 <,1,9,66,95 1, 4, ,3 <,1,9,24,56,8 5, ,3 <,1 1,3,2,48,3 3, ,3 <,1,8,34,54,8 4,6 Min,1 <,1,6,1,48,3 3,4 Medel,2 <,1,9,49 1,13,9 4,6 Max,3,2 1,3 1,1 2,9 1,6 6, ,3,1,6,5,28,4 3,6 Letälven ,3,2,7,1,31,4 4,8 Möckelns ,2 <,1,5,31,21,4 4,5 utlopp ,2,1,6,39,28,5 5, <,1 <,1,5,2,2,4 4, ,1 <,1 1,,63,23,8 4, ,1 <,1 1,,24,22,5 6, <,1 <,1,7,26,24,7 5, ,1 <,1,8,36,31,7 4, ,3 <,1,8,2,23,7 3, ,3 <,1,7 <,1,19,2 3, ,3 <,1,8,27,35,7 3,5 Min <,1 <,1,5 <,1,19,2 3,2 Medel,2 <,1,7,25,25,5 4,5 Max,3,2 1,,63,35,8 6, ,5,2 1,3,9,48,6 7,18 Hovaån ,,9 1,7 1,7,87,6 1,48 Nötebron ,6,3 2,9 1,,3,8 21, ,5,2 1,4,99,17,7 7, ,1,1 3,,8 1,4 1,4 7, ,4,2 2,2 3,6 6,3 4,1 19, ,5,1 4,2 1,7 2,6 1,6 17, ,3,2 2,5 2,6 8,5 1,4 9, ,2,3 2, 2,8 14,,7 11, ,8,2 2,5 2,1 1,6 1,2 1, ,4,5 3,9 1,2,34 2,8 4, ,6,2 1,3,65,19 1,1 7,2 Min,2,1 1,3,65,17,6 7,12 Medel 1,2,3 2,4 1,67 3,6 1,4 14,3 Max 4,6,9 4,2 3,6 14, 4,1 4,99 52

55 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,1 <,1,4,3,11 <,1 3,3 Svartälven ,2,2,4,1,29,1 3,4 Mynning i ,3 <,1 1,,13,5 <,1 4,3 Möckeln ,1,1,3,25,3,1 5, ,2 <,1,6,4 <,2,1 4, ,1 <,1 1,5,31,8 1, 8, ,5 <,1 6,1,22,19,2 1, <,1 <,1,7,18 <,2,4 6, ,2 <,1,6,22,9,3 4, ,2 <,1,5,8 <,2,3 3, ,2 <,1,4,21,8 <,1 3, ,2 <,1,5,8,16,4 3,3 Min <,1 <,1,3,1 <,2 <,1 3,2 Medel,2 <,1 1,1,17,9,3 5,4 Max,5,2 6,1,31,29 1, 1, ,3,2,3,36 <,2 <,1 6,5 Svartälven ,3,2,2,3,7 <,1 7,9 Hammaren ,6,2 1,2,4,1,8 11, ,4,2 1,1,24,15,9 14, ,5,2,5,3,4,3 7, ,4,2,5,23 1,3,4 6,7 Min,3,2,2,3 <,2 <,1 6,5 Medel,4,2,6,26,28,4 9,7 Max,6,2 1,2,4 1,3,9 14, ,4,2,3,45,26,1 4,12 Lesjöns ,4,2,4,37,7,2 8,16 utlopp ,3 <,1 1,,33,6,6 5, ,3 <,1,8,21 <,2,5 8, ,3 <,1,5,16 <,2,4 4, ,2 <,1,4,16,6,4 3,9 Min,2 <,1,3,16 <,2,1 3,6 Medel,3,1,6,28,17,4 5,1 Max,4,2 1,,45,6,6 8, ,9,1,6,1,11,1 14,15 Lesjöälven ,2,2,8,36,9,5 16,22 Fransagen ,2 <,1 1,9,35,9,9 13, ,5 <,1 1,4,31,3,8 14, ,9,1 1,,25 <,2,8 9, ,5,2,8,19,4,5 1,17 Min,9 <,1,6,1 <,2,1 9,9 Medel 1,5,1 1,1,25,12,6 13,15 Max 2,5,2 1,9,36,4,9 16,22 53

56 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,3,2 <,5,4,6 <,1 4,1 Svartälven ,3,3,1,1,33 <,1 4,1 Sågen ,3,1,1,22,4 <,1 3, ,3,2 <,5,28,13,1 5, ,2,2,2 <,1,17,2 5, ,3 <,1,7,28,8,5 5, ,4 <,1,5,24,8,2 6, ,4 <,1,6,25 <,2,5 7, ,4,2,3,18 1,5,4 5, ,4,1,3,23 <,2,3 5, ,3,1,3,13,7 <,1 4, ,4,1,3,22,17,3 5,11 Min,2 <,1 <,5 <,1 <,2 <,1 3,8 Medel,3,1,3,2,22,2 5,11 Max,4,3,7,4 1,5,5 7, ,3,1,7,6,55,9 3,6 Timsälven ,5,2,9,47,52 1, 4,11 Mynning i ,4,1,7,51,38,6 4,8 Möckeln ,3,2,6,63,35,9 5, ,5,1 1,1,43,27,4 5, ,5 <,1 1,5,62,42 1,5 6, ,4 <,1 1,1,39,45 1, 5, ,2 <,1,9,36,66,9 5, ,3 <,1 1,1,43,45 1,1 4, ,4 <,1,9,33,36 1,1 3, ,5 <,1,8,58,54,6 3, ,4,1,9,33,45 1,1 4,9 Min,2 <,1,6,33,27,4 3,6 Medel,4 <,1,9,47,45,9 4,1 Max,5,2 1,5,63,66 1,5 6, ,3,1,6,1,8,3 4,4 Storforsälven ,3,1,6 1,2 1,2 1,1 6, ,5,1 1,6 1,7 2,8 2, 6, ,3 <,1 1,5,47 1,1 1,4 13, ,5 <,1 1,,41,58,8 4, ,4,1,8,31,84,9 6,6 Min,3 <,1,6,1,58,3 4,4 Medel,4 <,1 1,,68 1,22 1,1 7,6 Max,5,1 1,6 1,7 2,8 2, 13, ,2,1,5,1,41 <,1 3,3 Storforsälven ,2,1,4,25,34,2 6,7 Storfors ,3 <,1 1,2,29,32,7 5, ,1 <,1 1,1,2,37 1, 1, ,5 <,1,8,21,41,5 3, ,4,1,7,17,59,5 4,4 Min,1 <,1,4,1,32 <,1 3,3 Medel,3 <,1,8,19,41,5 5,4 Max,5,1 1,2,29,59 1, 1,7 54

57 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Pb Cd Cu Cr Mo Ni Zn Co µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,3,9 2,5,7 2, 1,6 15,45 Kilstabäcken ,6,3 3,3,6 3,1 2,2 12,44 Forsby ,7,6 3,3 5,4 17, 4,3 13 1, ,7,2 2,4,6 12, 2,2 7, ,3,3 3,2 1,5 3,6 2,8 14, ,8,3 2,,9 1,7 2,3 11,35 Min,6,2 2,,6 1,7 1,6 7,18 Medel 1,2,4 2,8 1,62 6,57 2,6 12,49 Max 2,7,9 3,3 5,4 17, 4,3 15 1,2 55

58 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Översikt rinnande vatten 24 Medelhalter av fosfor för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 24. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Fosfor (µg/l) 2 Fosfor (µg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln 111. Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Fosfor (µg/l) Liälven Älgälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 56

59 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medelhalter av kväve för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 24. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Tunn heldragen linje markerar övergången från måttligt höga till höga halter. Över den tjocka heldragna linjen är halterna mycket höga. Pilar markerar utsläpp från punktkällor. Kväve (µg/l) Kväve (µg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Kväve (µg/l) Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 57

60 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medelhalter av organiskt material (TOC) för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 24. Streckad linje markerar övergången mellan mycket låga och låga halter. Över heldragen linje är halterna måttligt höga. Över den tjocka heldragna linjen är halterna höga. TOC (mg/l) TOC (mg/l) Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven TOC (mg/l) Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 58

61 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Medianvärden av buffertkapacitet (alkalinitet) för rinnande vatten i Timsälvens, Svartälvens och Letälven/Gullspångsälvens delavrinningsområden 24. Streckad linje markerar övergången mellan mycket svag och svag buffertkapacitet. Tunn heldragen linje markerar övergången från svag till god buffertkapacitet. Över den tjocka heldragna linjen är buffertkapaciteten mycket god. Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l),8,25,2,15,1, 352. Skillerälven 383. Storforsälven 382. Storforsälven 321. Timsälven, Lunedet 31. Timsälven, Möckeln,5, 111. Hovaån 125. Möckelns utlopp 121. Letälven 15. Gullspångsälven Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5, Älgälven Liälven Lesjöns utlopp Lesjöälven Svartälven, Sågen 241. Svartälven, Hammaren 21. Svartälven, Möckeln 59

62 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi VATTENKEMI 24 sjöar Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Djup Temp Färg ph Alk Kond Syre Syrem. TOC NH4-N NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P m C mg/l mekv/l ms/m mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,5 3,8 3 7,,14 5,2 13,1 99 5, Skagern ,4 2 7,3,15 5,5 1, 117 5, ,1 3 7,3,15 5,2 13,2 11 5, ,5 25 6,9,15 5,7 9,8 85 5, ,5,1 45 6,8,13 4, 11, 76 7,5 < <5 Möckeln ,18 5,6 11, 135 5, ,5 45 6,7,25 7,5 6, , 5 6,6,15 5,5 2,8 24 5,3 < ,5,3 8 6,5,13 5,4 1, 73 9, Bredreven ,1 55 7,,13 5,6 8,7 12 8,9 < ,9 11 6,4,14 5,6 2, ,6 12 6,2,11 4,9 1,7 15 7, ,5,3 5 6,5,12 5,2 12, Lonnen ,6 2 7,15 5,2 9, 15 5,6 < ,1 12 6,7,49 14,9 2, , 12 6,8,37 7,7,1 1 6,5 < ,5,6 2 6,8,12 5,3 11, 75 6, Ullvettern ,4 2 7,2,13 5, 9,5 114, 5,1 < ,2 35 6,4,15 6,4 4,9 37 7, ,7 65 6,9,34 7,1,1 1, 5,9 < ,5,3 4 6,8,15 5,3 12, 82 9, Öjevettern ,7 25 7,14 5,4 8,9 18 5,8 < ,7 7 6,4,18 6,1 1, ,9 14 6,8,3 6,6,1 1 6, ,5,3 65 6,6,13 4,9 12, Östersjön ,3 25 7,2,15 4,8 9,6 113, 5,5 < ,4 45 6,5,17 5,5 5,4 4 9, ,7 5 6,7,18 5,3 1,3 12, 5, ,5,4 8 6,6,13 4,7 9, Daglösen, ,6 45 7,14 4,8 8,9 15 8, centrala ,8 7 6,6,21 6,9 5, ,5 7 6,4,14 5,3 3,9 33 7,

63 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Färg ph Alk Kond Syre Syrem. TOC NH4-N NO23-N Kjeld.-N Tot-N Tot-P m C mg/l mekv/l ms/m mg/l % mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,5,4 8 6,6,11 4,4 11, Daglösen, ,4 55 7,,13 4,2 8,4 99 8,7 < norra ,1 6 6,8,37 9,7 3, ,6 65 6,4,14 5,4,5 5 7, ,5,2 9 6,5,11 3,8 11, <5 Lersjön ,11 3,5 8,6 12 9,4 < ,1 11 6,5,18 5,4 3, ,9 7 6,3,11 3,8 2,8 27 8, Plats Provnr Datum COD Färg Turbiditet Konduktivitet Järn Mangan mg/l mg/l FNU ms/m mg/l mg/l Skagern ,7 <,2 (råvattenkontroll) ,6 <,2 Råvattnet tas vid ett djup på 4m. 61

64 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Temperatur- och syreprofiler Anmärkningsvärda halter är inramade. Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % Vinterprovtagning ,5 3,8 13,1 99 SKAGERN ,7 13, ,8 13, ,8 12, ,8 12, ,9 13, ,1 13, ,1 13, ,5,1 11,1 76 MÖCKELN ,3 12, ,4 11, ,6 11, ,7 1, ,9 11, ,1 1, ,2 9, ,5 9, , 8, ,5 6, ,5,3 1,4 73 BREDREVEN ,3 9, ,9 9, ,2 9, ,2 8, ,3 8, ,4 7, ,5 7, ,7 6, ,9 2, ,5,3 11,9 83 LONNEN ,7 11, ,7 6, ,7 4, ,1 2, ,5,6 1,8 75 ULLVETTERN ,1 1, ,2 8, ,6 7, ,8 6, ,9 5, , 5, ,2 4,

65 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % ,5,3 11,8 82 ÖJEVETTERN ,5 1, ,1 9, , 8, ,4 8, ,7 7, , 4, ,2 3, ,7 1, ,5,3 11,8 82 ÖSTERSJÖN ,4 11, ,8 9, ,4 1, ,6 9, ,8 8, , 7, ,4 5, DAGLÖSEN, ,5,4 9,8 68 CENTRALA ,8 11, ,3 1, ,4 1, ,5 9, ,6 1, ,8 8, ,8 8, ,9 9, ,2 7, ,8 5, DAGLÖSEN, ,5,4 1,8 75 NORRA ,5 11, ,3 9, ,6 1, ,9 9, ,6 6, ,1 3, ,5,2 11,1 77 LERSJÖN ,6 1, ,7 1, ,7 1, ,9 9, ,2 8, ,5 6, ,8 4, ,1 3,

66 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % Sommarprovtagning ,5 22,4 1, 117 SKAGERN , 8, ,8 9, , ,7 9, ,7 9, ,6 9, ,5 9, ,5 24, 11, 135 MÖCKELN ,6 11, ,6 1, ,3 7, ,1 7, ,5 7, , 5, ,8 5, ,3 5, ,3 5, , 2, ,5 22,1 8,7 12 BREDREVEN ,3 8, ,4 5, ,6 2, , 2, ,3 3, ,8 3, ,6 2, ,5 2, ,6 1, ,5 23,6 9, 15 LONNEN ,4 8, ,2, ,7, ,, ,5 24,4 9,5 114 ULLVETTERN ,3 9, ,5 6, , 4, ,3 2, ,2, ,8, ,7,1 1 64

67 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Plats Provnr Datum Djup Temp Syreh Syrem m C mg/l % ,5 24,7 8,9 18 ÖJEVETTERN ,5 8, ,2 5, ,7 3, ,7 1, ,7, ,6, ,2, ,9, ,5 23,3 9,6 113 ÖSTERSJÖN ,2 8, ,6 8, ,6 4, ,6 3, ,1 2, ,5 2, ,7 1, DAGLÖSEN, ,5 22,6 8,9 15 CENTRALA ,4 8, ,5 7, ,4 5, ,7 5, ,5 4, ,2 4, ,8 4, ,2 5, ,6 4, ,5 3, DAGLÖSEN, ,5 23,4 8,4 99 NORRA ,2 8, ,5 6, ,1 4, , 3, ,6 1, ,6, ,5 23, 8,6 12 LERSJÖN ,8 8, ,2 6, ,9 4, , 3, ,6 3, ,2 3, , 3, ,9 2,

68 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Syre (mg/l) Djup (m) 11. Skagern Temp ( C) Temp Syre Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 11. Skagern Syre (mg/l) Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 25 Djup (m) Temp Syre 13. Möckeln Möckeln Syre (mg/l) Temp ( C) Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 2 Djup (m) Temp Syre 253. Bredreven Bredreven

69 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 2 Syre (mg/l) Temp 2 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 1 Djup (m) Temp Syre 31. Lonnen Lonnen Syre (mg/l) Temp ( C) 2 4 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 14 Djup (m) Temp Syre 35. Ullvettern Ullvettern Syre (mg/l) Temp 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 2 Djup (m) Temp Syre 37. Öjevettern Öjevettern

70 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 5 Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 2 Djup (m) Temp Syre 39. Östersjön Östersjön Syre (mg/l) Temp ( C) Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 341. Daglösen centrala Djup (m) 341. Daglösen centrala Temp Syre Syre (mg/l) Temp ( C) Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Daglösen norra Temp Syre 15 Djup (m) Daglösen norra Temp Syre 68

71 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 5 Syre (mg/l) Temp ( C) 5 Syre (mg/l) Temp ( C) Djup (m) Temp Syre 2 Djup (m) Temp Syre 351. Lersjön Lersjön Siktdjup och klorofyll 24 Plats Provnr Datum Siktdjup Klorofyll a (.5 meters djup) m µg/l 11 Skagern , <1, 13 Möckeln , 1,2 253 Bredreven ,4 1,9 31 Lonnen ,4 1,6 35 Ullvettern ,8 1,7 37 Öjevettern ,5 1,7 39 Östersjön ,5 1,3 341 Daglösen, centrala ,4 1, Daglösen, norra ,4 <1, 351 Lersjön ,5 <1, 69

72 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Översikt sjöar 24 Provtagning sker 2 ggr/år. Fosfor (µg/l) Lersjön, yta Daglösen norr, yta 341. Daglösen centr, yta 39. Östersjön, yta 37. Öjevettern, yta 35. Ullvettern, yta 31. Lonnen, yta 253. Bredreven, yta 13. Möckeln, yta 11. Skagern, yta Medelhalter av fosfor i sjöar 24. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Kväve (µg/l) Lersjön, yta Daglösen norr, yta 341. Daglösen centr, yta 39. Östersjön, yta 37. Öjevettern, yta 35. Ullvettern, yta 31. Lonnen, yta 253. Bredreven, yta 13. Möckeln, yta 11. Skagern, yta Medelhalter av kväve i sjöar 24. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. TOC (mg/l) Lersjön, yta Daglösen norr, yta 341. Daglösen centr, yta 39. Östersjön, yta 37. Öjevettern, yta 35. Ullvettern, yta 31. Lonnen, yta 253. Bredreven, yta 13. Möckeln, yta 11. Skagern, yta Medelhalter av organiskt material (TOC) i sjöar 24. Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Alkalinitet (mekv/l),2,15,1,5, 351. Lersjön, yta Daglösen norr, yta 341. Daglösen centr, yta 39. Östersjön, yta 37. Öjevettern, yta 35. Ullvettern, yta 31. Lonnen, yta 253. Bredreven, yta 13. Möckeln, yta 11. Skagern, yta Medianvärden av buffertkapacitet (alkalinitet) i sjöar 24. Streckad linje markerar övergången mellan svag och god buffertkapacitet. Över heldragen linje är buffertkapaciteten mycket god. 7

73 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Syre (mg/l) Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern Lägsta syrehalter i sjöarnas bottenvatten 24. Streckad linje markerar övergången mellan svagt syretillstånd och syrefattigt tillstånd. Under den heldragna linjen klassas tillståndet som syrefritt eller nästan syrefritt. Siktdjup (m) Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern Siktdjup i sjöar vid sommarprovtagningen 24 (11-12 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan måttligt och litet siktdjup. Under den heldragna linjen klassas siktdjupet som mycket litet. Klorofyll (µg/l) Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern Klorofyllhalter i sjöar vid sommarprovtagningen 24 (11-12 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan låga och måttligt höga halter. Över heldragen linje är halterna höga. Kväve/Fosfor-kvot Lersjön Daglösen norra 341. Daglösen centr. 39. Östersjön 37. Öjevettern 35. Ullvettern 31. Lonnen 253. Bredreven 13. Möckeln 11. Skagern Kväve/fosfor-kvot i sjöar vid sommarprovtagningen 24 (11-12 augusti). Streckad linje markerar övergången mellan kväveöverskott och kväve-fosforbalans. Under heldragen linje råder måttligt kväveunderskott. 71

74 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi Tidsserier 15. Gullspångsälven, Gullspång (Data från SLU) 8 ph Alkalinitet (mekv/l),3,25,2,15,1,5, Konduktivitet (ms/m)

75 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 15. Gullspångsälven, Gullspång (forts.) (Data från SLU) TOC (mg/l) : TOC (COD Mn ) beräknat ur permanganattal Fosfor (µg/l) Summan av nitrat-, nitrit- och Kjeldahl-kväve (µg/l)

76 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 15. Gullspångsälven, Gullspång (forts.) (Data från SLU) Totalkväve (µg/l)

77 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 21. Svartälven, mynning i Möckeln ph Alkalinitet (mekv/l),25,2,15,1,5, Konduktivitet (ms/m)

78 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 21. Svartälven, mynning i Möckeln (forts.) TOC (mg/l) Fosfor Kväve (µg/l)

79 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 31. Timsälven, mynning i Möckeln ph Alkalinitet (mekv/l),7,6,5,4,3,2,1, Konduktivitet (ms/m)

80 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 2 - Analysresultat vattenkemi 31. Timsälven, mynning i Möckeln (forts.) TOC (mg/l) Fosfor (µg/l) Kväve (µg/l)

81 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 3 Referensvattendrag BILAGA 3 Analysresultat för referensvattendrag år 24 79

82 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 3 Referensvattendrag Plats Datum Temp. Syrgas ph Kond. Ca Mg Na K Alk. SO 4 Cl F C mg/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l Gullspångs ,9-6,94 5,39,241,89,156,21,158,111,14,12 älven, 4-2-1,4-6,91 5,43,236,87,156,22,158,117,14,11 Gullspång ,7-7, 5,38,233,85,156,21,158,17,13, ,3-6,81 5,31,235,85,158,2,16,111,13, ,5 14,3 7,14 5,33,235,86,161,21,166,116,15, , 9,1 7,3 5,48,246,9,164,22,182,19,13, ,2 9,2 7,1 5,39,236,85,16,21,187,15,13, , 1,8 6,97 5,43,235,84,158,2,175,11,14, ,2 9,4 6,99 5,35,24,85,164,21,169,16,13, ,4 11,1 6,92 5,43,239,85,164,21,168,114,14, ,7-7,14 5,45,237,86,164,22,163,18,14, ,6-6,9 5,27,235,85,165,22,161,17,13,12 Min,4 9,1 6,81 5,27,233,84,156,2,158,15,13,11 Medel 9,7 1,7 6,98 5,39,237,86,161,21,167,11,14,12 Max 2, 14,3 7,14 5,48,246,9,165,22,187,117,15,13 Plats Datum NH 4 -N NO 23 -N Org.-N Tot.-N PO4-P Tot.-P Abs. (of) Abs. (f) KMnO 4 Si TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l mg/l Gullspångs ,98,87 27,3,97 6,9 älven, ,112,91 28,4 1,13 7, Gullspång ,17,9 28, 1,12 6, ,121,95 32,6 1,33 6, ,131,81 33,4,72 6, ,131,75 37,1 1,47 6, ,111,79 27,8 2,9 6, ,112,65 3,2 1,56 5, ,13,89 29,9,82 6, ,93,77 28,,46 6, ,14,83 3,7 1,28 6, ,82,78 38,6 1,29 6, Min ,82,65 27,3,46 5,8 Medel ,111,83 31, 1,19 6,4 Max ,131,95 38,6 2,9 7, Plats Datum Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Gullspångs ,4,79 2, 85,5,12,53,62,31,26,21 älven, ,3,95 2,7 87,5,13,61,68,39,26,23 Gullspång ,7,75 2,5 115,5,29,52,59,51,25, ,8 1, 2,4 12,7,17,63,65,37,28, ,8,75 1,9 85,7,22,45,62,44,28, ,84 2,2 85,1,24,57,73,55,3, ,82 2, 6,5,16,51,64,39,27, ,89 2,1 11,1,29,53,69,55,29, ,76 1,8 82,5,22,45,64,42,27, ,7,69 1,5 45,5,8,42,58,19,23, ,8 1,1 3,4 96,9,29,54,8,35,25, ,,72 1,7 58,5,8,45,58,22,23,14 Min 8 4,,69 1,5 45,5,8,42,58,19,23,14 Medel 135 8,1,84 2,2 86,7,19,52,65,39,26,24 Max ,1 3,4 12,1,29,63,8,55,3,3 8

83 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering BILAGA 4 Resultat från interkalibrering mellan ALcontrol och SLU år 24 81

84 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Med anledning av att analyser utförs vid två olika laboratorier, ALcontrol och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), har en interkalibrering utförts. Detta för att analysresultaten från de olika laboratorierna ska kunna jämföras. Interkalibreringen avser ph-värde, alkalinitet, organiskt material (TOC), totalfosfor och totalkväve vid provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15). Korrigeringar interkalibreringen utifrån I figurer där analysvärden för år 24 redovisas har resultaten från provpunkten Gullspångsälven, Gullspång (15) korrigerats utgående från interkalibreringen. Detta genom att SLU:s halter har anpassats till ALcontrols nivå. I tidsseriediagrammen liksom i resultattabellerna för referensstationerna i bilaga 3 redovisas SLU:s analysresultat okorrigerade. För transportberäkningar har resultaten korrigerats utgående från interkalibreringen genom att ALcontrols värden anpassats till SLU:s nivå (Bilaga 5). Denna justering görs för att skapa jämförbarhet med andra transportberäkningar gjorda av SLU (nationella belastningsberäkningar för Västerhavet och Östersjön). I tabellen över transporter redovisas både korrigerade och okorrigerade data. Jämförelse av resultat mellan SLU och ALcontrol SLU:s analysvärden upp genom att divideras med faktorn,99. Alkaliniteten var i medeltal högre i de prover som analyserats vid SLU, i medeltal 1 %. Följdaktligen räknades SLU:s analysvärden ner genom att divideras med 1,1. Halterna av organiskt material mätt som TOC var i genomsnitt 5 % högre i de prover som analyserades vid SLU. SLU:s analysresultat har alltså räknats ner genom att divideras med 1,5 för att anpassas till ALcontrols nivå. Vid beräkning av transporten av organiskt material har ALcontrols värden i stället räknats upp till SLU:s nivå genom att multipliceras med 1,5. Fosforhalten (Tot-P) var i medeltal 18 % högre vid SLU:s mätningar. SLU:s analysresultat dividerades därför med 1,18 för att anpassas till ALcontrols nivå, med undantag för transportberäkningar där ALcontrols värden anpassades till SLU:s nivå. Kvävehalterna (Tot-N) uppvisade ingen genomsnittlig skillnad mellan laboratorierna. Ingen omräkning har därför skett. Nuvarande kriterier för ackreditering innebär att skillnader kan förekomma mellan olika laboratorier beroende på att olika provhantering och modifiering av analysmetoder accepteras. Det går därför inte att säga att något av laboratorierna har mer rätt eller fel analysresultat än det andra eftersom både SLU och ALcontrol uppfyller kriterierna för ackreditering. Resultaten från interkalibreringen redovisas i tabellen på nästa sida. Mellan SLU:s och ALcontrols ph-värden skilde det som mest 3 %. I genomsnitt var SLU:s värden 1 % lägre. Därför räknades 82

85 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering Plats Lab. Datum ph Alk. TOC Tot-N Tot-P mekv/l mg/l µg/l µg/l 15 ALcontrol ,,13 5, Gullspångsälven, ALcontrol ,9,14 (14) Gullspång ALcontrol ,,16 6, ALcontrol ,,16 5, ALcontrol ,1,17 6, ALcontrol ,1,16 5,6 6 7 Min 6,9,13 5, Medel 7,,16 6, Max 7,1,17 6, SLU ,91,158 7, 64 6 Gullspångsälven, SLU ,81,16 6, Gullspång SLU ,3,182 6, SLU ,97,175 5, SLU ,92,168 6, SLU ,9,161 6, Min 6,8,158 5, Medel 6,9,165 6, Max 7,,182 7, Avvikelse mellan SLU % och ALcontrol i %: % % % % % Medelavvikelse % ph Alk TOC N P Omräkningsfaktor,99 1,1 1,5 1, 1,18 83

86 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 4 Interkalibrering 84

87 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp BILAGA 5 Vattenföring, transporter och punktutsläpp år 24 85

88 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Vattenföring 24 Flöde (m 3 /s) 5 Timsälven 24 Flöde (m 3 /s) 125 Gullspångsälven jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Flöde (m 3 /s) Svartälven Årsmedelvattenföring (m 3 /s) Timsälven Svartälven Gullspångsälven 2 37,8 53,3 18, ,6 33,9 65,4 22 2,2 28,1 56, ,3 21,2 39, 24 23,3 29,5 64,6 Normal* 22,3 3,8 59,6 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec * Tidsperiod för vilken normalvärdet motsvarar: Timsälven , Svartälven och Gullspångsälven

89 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Transporter 24 Punkt Flöde Interkalibrering Fosfor Kväve Org. ämnen m 3 /s ton/år ton/år (TOC), ton/år Huvudfåran 15. Gullspångsälven, Södra Råda 64,6 SLU:s värden 18, Letälven, Åtorp 55,7 Omräknat till SLU:s nivå 24, Alcontrols värden 21, Letälven, Möckelns utlopp 54,5 Omräknat till SLU:s nivå 24, Alcontrols värden 2, Hovaån, Nötebron 1, Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 1, Svartälven 21. Svartälven, mynning i Möckeln 31,5 Omräknat till SLU:s nivå 6, Alcontrols värden 5, Svartälven, Hammarn 14,6 Omräknat till SLU:s nivå 4, Alcontrols värden 3, Älgälven, Sävenfors 4,5 Omräknat till SLU:s nivå 1, Alcontrols värden 1, Svartälven, Sågen 1,2 Omräknat till SLU:s nivå, Alcontrols värden, Timsälven 31. Timsälven, mynning i Möckeln 23,3 Omräknat till SLU:s nivå 14, Alcontrols värden 11, Timsälven (inkl. Björkborns ind.omr.) Omräknat till SLU:s nivå 16, Alcontrols värden 14, Timsälven, Lunedet 22,4 Omräknat till SLU:s nivå 13, Alcontrols värden 11, Storforsälven, Storfors 7, Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 2, Storforsälven, uppstr. Storfors 7, Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 1, Skillerälven uppströms Filipstad 7,3 Omräknat till SLU:s nivå 2, Alcontrols värden 2, Punkt Bly Kadmium Koppar Krom Molybden Nickel Zink Kobolt kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Huvudfåran 15. Gullspångsälven, Gullspång , Letälven, Åtorp , Letälven, Möckelns utlopp 41 13, Hovaån, Nötebron 54 1, Svartälven 21. Svartälven, mynning i Möckeln 192 7, Svartälven, Hammarn 187 8, Svartälven, Sågen 13, Timsälven 31. Timsälven, mynning i Möckeln 289 7, Storforsälven, Storfors 81 1, Storforsälven, uppstr. Storfors 64 1,

90 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Arealspecifika förluster Kväve Tillstånd Klass Avvikelse från Klass (kg/ha,år) jämförvärde 15. Gullspångsälven, Gullspång 2, 3. Måttligt hög förlust 2, 1. Ingen/obetydlig avvikelse 121. Letälven, Åtorp 2, 3. Måttligt hög förlust 2, 1. Ingen/obetydlig avvikelse 125. Letälven, Möckelns utlopp 1,8 2. Låg förlust 1,8 1. Ingen/obetydlig avvikelse 111. Hovaån, Nötebron 5,1 4. Hög förlust 4,2 2. Tydlig avvikelse 21. Svartälven, mynningen i Möckeln 1,4 2. Låg förlust 1,3 1. Ingen/obetydlig avvikelse Svartälven, Sågen 1,1 2. Låg förlust,9 1. Ingen/obetydlig avvikelse 31. Timsälven, mynningen i Möckeln 1,7 2. Låg förlust 1,6 1. Ingen/obetydlig avvikelse 352. Skillerälven, upp. Filipstad 1,8 2. Låg förlust 1,6 1. Ingen/obetydlig avvikelse Fosfor Tillstånd Klass Avvikelse från Klass (kg/ha,år) jämförvärde 15. Gullspångsälven, södra Råda,32 1. Mycket låg förlust,9 1. Ingen/obetydlig avvikelse 121. Letälven, Åtorp,51 2. Låg förlust 1,4 1. Ingen/obetydlig avvikelse 125. Letälven, Möckelns utlopp,46 2. Låg förlust 1,3 1. Ingen/obetydlig avvikelse 111. Hovaån, Nötebron, Hög förlust 2,5 2. Tydlig avvikelse 21. Svartälven, mynningen i Möckeln,23 1. Mycket låg förlust,6 1. Ingen/obetydlig avvikelse Svartälven, Sågen,15 1. Mycket låg förlust,3 1. Ingen/obetydlig avvikelse 31. Timsälven, mynningen i Möckeln,71 3. Måttligt hög förlust 1,9 2. Tydlig avvikelse 352. Skillerälven, upp. Filipstad,44 2. Låg förlust 1, 1. Ingen/obetydlig avvikelse 88

91 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Rapporterade utsläpp från kommunala avloppsreningsverk år 24 Dalarnas län 1. Fredriksbergs ARV Recipient: Liälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton Ton ton ton 1,53 11,58 3,9 1,86 Värmlands län 2. Nordmarks ARV Recipient: Nordmarksälven Flöde BOD7 COD Ptot m3 ton Ton ton,275,75,13 3. Filipstads ARV Recipient: Daglösen (norra delen) Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton Ton ton ton ton 1,2 5, Persbergs ARV Recipient: Yngen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton Ton ton ton ton,543 3,329,13 1,11,74 5. Nykroppa ARV Recipient: Östersjön Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton 2,91 11,14 1,92 5,9 6. Storfors ARV Recipient: Storforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Al m3 ton ton ton ton ton 6,3 19,5,249 8,873 1,24 7. Brattfors ARV Recipient: Lungälven Flöde BOD7 COD Ptot m3 ton tons ton,66 3,24,31 8. Lesjöfors ARV Recipient: Lesjöforsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton 5,88 29,324 3,67 2,26 89

92 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Örebro län 9. Fjällbo ARV Hällefors Recipient: Svartälven Flöde m3 BOD7 COD Tot-P, ton Tot-N, ton Susp. ton ton ton 11,3 62,29 7,4 1,1 1. Grythyttans ARV Recipient: Torrvarpen Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3/d ton ton ton ton 3 13,7 3,2 Susp. ton 4,5 11. Karlskoga ARV Recipient: Möckeln Flöde BOD7 COD-Cr Tot-P Tot-N NH4-N Susp Cd Cr Cu Ni Pb m3 ton ton ton ton ton ton kg kg kg kg kg , ,94 Zn Hg kg kg Degerfors ARV Recipient: Letälven Flöde m3 BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N Susp. ton Ton ton ton ton ton ,7 39,8,39 27,1 16,1 1,5 13. Åtorp ARV Recipient: Letälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot Susp. m3 ton Ton ton ton ton 43381,28 1,39,1,47, Finnerödja AVR Recipient: Skagersholmsån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton -,3 1,75,26 2,2 15. Loka Brunn ARV Recipient: Södra Loken Flöde BOD7 Ptot m3/d ton ton Västra Götalands län 16. Älgarås ARV Recipient: Krokebäcken Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton,331 1,678,97 1, Hova ARV Recipient: Hovaån Flöde BOD7 COD Ptot N-tot m3 ton ton ton ton ,5 3,4,2 2,8 18. Gullspångs ARV Recipient: Gullspångsälven Flöde BOD7 COD Ptot N-tot NH4-N m3 ton ton ton ton ton ,24 12,93 4,38 2,42 9

93 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp Redovisade punktutsläpp från industrier m.m. år 24 Värmlands län 22. Spring Wire Sweden AB, Lesjöfors Recipient: Lesjöälven Flöde Fosfor Pb Zn m3 kg kg kg 2,8,12 6,2 23. Gammalkroppa fiskodling Recipient: Kroppaälven Fosfor Kväve ton ton,235, Miljöbolaget i Svealand AB Recipient: Storforsälven Flöde Ba Cr, tot Cr 6+ Fe Ni Pb Sn V Zn Cu m3 Kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg 12,9 1,2,7 2,8 11,2,1 2,1 1,6 15,6 5,8 25. Brattfors fiskodling Recipient: Lungälven Fosfor Kväve ton Ton,171 1,23 Örebro län 19. Sävenforsprodukter AB Recipient: Älgälven Fosfor Kväve ton ton Inga uppgifter inkomna 2. Sävenforsprodukter AB Recipient: Sörelgen Fosfor Kväve ton ton Inga uppgifter inkomna 21. Sävenforsprodukter AB Recipient: Halvarsnoren, Älvestorp Fosfor Kväve ton ton Inga uppgifter inkomna 26. Ovako Steel AB Recipient: Svartälven COD TOC Cu Fe Ni Cr Olja Susp BOD7 Zn Pb Cd ton ton kg kg kg kg kg ton ton kg kg kg 34,92 1,816 5,5 936,3 6,3 2, ,35 3,46 24,58 1,17,8 27. Icopal AB Recipient: Torrvarpen Utsläpp av skifferkross 28. Imatra Kilsta AB Recipient: Kilstabäcken Flöde Susp.äm Cr, tot Ni Ext alif. Op. alif. m3 ton kg kg ämn kg 391 1,14,94 1,

94 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 5 Vattenföring, transporter, utsläpp 31. Saab Bofors Support AB Anläggningsnummer Opol., Silver* Silver och bly* alif. kg g g <263 5,12 Recipient: Möckeln * Till reningsverk TNT, RDX och HMX* g <1 Anläggningsnummer (inkl. Karlskoga Ytbehandling) Flöde Opol., Cyanid Cyanid Cr Cr 6+ Zn Susp m3 alif kg kg fri, kg kg kg kg kg <27 <,4 <,4 <1,5 <,12 <2,7 < Björkborns industriområde Recipient: Möckeln Flöde Fosfor NO 3 -N + NO 2 -N NO 2 -N TOC m3 ton ton ton ton 2,4 8,4 5, Moelven Valåsen AB Recipient: Möckeln Timmerbassäng och timmerbevattning Flöde COD-Mn Fenol TOC Fosfor Kväve Susp. Extr.Alif. Aromater Opol.Alif. Oljeindex BOD7 m3 ton kg ton ton ton ton ton ton ton ton ton 14,29 34,4 14,88,141,516 16,48 - -,785 1,897 21, Outokumpu Stainless AB Recipient: Letälven Jorddammen och neutraliseringen Flöde Cr-tot Cr 6+ Mo Ni NO 3 -N Olja m3 kg kg kg kg ton kg - 4 >3, Västra Götalands län 35. AB Zinkano Recipient: Hovaån Flöde Krom, tot Zink Nickel Aluminiu Oljeindex Krom 6+ m3 kg kg kg kg kg kg Inga uppgifter inkomna 92

95 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden BILAGA 6 Väderförhållanden år 24 93

96 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden 945 Åtorp Månadsmedeltemp. ( C) Månadsnederbörd (mm) jan -5-4, feb -2,1-4, mars,2 -, april 5,7 3, maj 1,8 1, juni 13,2 14, juli 14,7 15, aug 16,7 14, sept 11,6 1, okt 6 6, nov,3 1, dec 1,1-2, Medel 6,1 5, Summa Daglösen (normalvärden från 9443 Filipstad) jan -5,3-5, feb -3,8-5, mars -,5-1, april 5,7 3, maj 1,7 1, juni 13,1 15, juli 14,8 16, aug 16,2 15, sept 11,2 1, okt 5,4 6, nov -,4, dec -,6-4,1 5 6 Medel 5,5 5, Summa Fredriksberg jan -6, feb -4,7-6, mars -1,7-2, april 4,8 2, maj 1,1 8, juni 12,3 13, juli 14,2 14, aug 15,4 13, sept 1,6 8, okt 4,1 4, nov -1,8-1, dec -3,1-5, Medel 4,5 3, Summa

97 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden 945 Åtorp Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Medel jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 24 Medel Daglösen Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Medel vid 9443 Filipstad Medel vid 9443 Filipstad 149 Fredriksberg Medeltemperatur ( C) Nederbörd (mm) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 4-1 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Medel Medel

98 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 6 Väderförhållanden Temperatur ( C) 2 Daglösen Åtorp Fredriksberg jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec -1 Nederbörd (mm) 18 Daglösen Åtorp Fredriksberg jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 96

99 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna BILAGA 7 Bottenfauna år 24 97

100 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna RESULTAT Artlistor och lokalbeskrivningar finns i slutet av denna bilaga. Med taxon (taxa-pluralform) menas art eller högre taxonomisk enhet (släkte eller familj). Indexvärden för respektive lokal presenteras i Tabell 13-Tabell 17. I denna undersökning har fåborstmaskar och fjädermyggor indelats i enskilda arter/taxa vid de lokaler som provtogs med Ekmanhämtare (241 i Svartälven och 381 i Storforsälven). Denna högre artbestämningsnivå medför att vissa indexvärden i tabellerna är något för höga i förhållande till värdena i det jämförelsematerial som klassgränserna baserats på. Sammanställning över resultat, index och bedömningar från årets undersökning av bottenfauna presenteras sist i denna bilaga. Där finns även en sammanställning över resultat och bedömningar för undersökningsperioden som helhet ( ). Delområde 1. Timsälven 381. Storforsälven, nedströms Storfors Fåborstmaskar (59 %) och tvåvingar (38 %) var individmässigt de talrikaste djurgrupperna på lokalen. De flesta maskarna tillhörde familjen Tubificidae (Limnodrilus-typ). Den vanligaste tvåvingen var fjädermyggor av släktet Cladopelma (lateralis-typ). Bottenmaterialet på lokalen bestod huvudsakligen av finsediment. I bottenmaterialet fanns inslag av sand samt fint och grovt organiskt material. Vattenhastigheten var låg vid provtagningstillfället. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på den det mjuka bottensubstratet. Provtagningen utfördes därför istället med Ekmanhämtare. Värdena för antal taxa och diversitet (Shannon-index) klassades som måttligt höga. Individtätheten var mycket hög. Tabell 13. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Storforsälven, nedströms Storfors (381) 24 Index Benämning Totalantal taxa: 34 Värdet är: måttligt högt Medelantal taxa/prov: 15,2 Värdet är: måttligt högt Individtäthet (ind/m 2 ): Värdet är: mycket högt Shannon-index: 3,42 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 4,1 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: tydlig Danskt faunaindex: 3 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: stor Surhetsindex: 5 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: måttlig EPT-index: 7 Värdet är: mycket lågt Naturvärdesindex: På lokalen påträffades inga föroreningskänsliga taxa, dock var inslaget av måttligt föroreningskänsliga/syrekrävande taxa ganska stort. Värdena för Danskt faunaindex, ASPT- och EPT-index klassades som mycket låga. Sammantaget och med hänsyn taget till dåliga bottenförhållanden, vilka innebar att proverna tagits med Ekmanhämtare, medförde detta att bottenfaunan bedömdes som betydligt påverkad av närsalter/organiska ämnen. 98

101 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Värdet för Surhetsindex klassades som måttligt högt, men i detta fall är värdet något för högt beroende på att fjädermyggor har artats. Mot bakgrund av kraftig påverkan av närsalter/organiska ämnen, dåliga bottenförhållanden samt förekomst av några försurningskänsliga arter/grupper bedömdes dock försurningspåverkan som ingen eller obetydlig. I proverna från lokalen noterades inga ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett måttligt högt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet medförde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING betydlig påverkan av organiska ämnen och/eller närsalter ingen eller obetydlig försurningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med Av Figur 18 framgår att värdena för individtäthet och medelantal taxa visar ökande trender. Trenden för medelantal taxa är dock inte lika tydlig som för indivividtäthet. Detta kan indikera förbättrade miljöförhållanden, dock inte av en sådan omfattning att bedömningen ändrats. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 18. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Storforsälven, nedströms Storfors (381) Delområde 2. Svartälven Lesjöälven, Blockenhus På lokalen var tvåvingar (37 %) och nattsländor (18 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. De flesta tvåvingarna var fjädermyggor (Chironomidae). Den vanligaste nattsländan var Polycentropus flavomaculatus. Bottenmaterialet utgjordes av sand och grus med inslag av fin sten samt fint och grovt organiskt material. Vattenhastigheten var låg vid provtagningstillfället. Bottenförhållandena bedömdes som lämpliga för sparkprovtagning. Värdena för antal taxa och individtäthet klassades som mycket låga, medan diversiteten (Shannon-index) klassades som måttligt hög. 99

102 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Tabell 14. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) 24 Index Benämning Totalantal taxa: 14 Värdet är: mycket lågt Medelantal taxa/prov: 7, Värdet är: mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 61 Värdet är: mycket lågt Shannon-index: 3,27 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 5,4 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: måttlig Danskt faunaindex: 4 Värdet är: lågt Avvikelsen är: tydlig Surhetsindex: 2 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: stor EPT-index: 8 Värdet är: lågt Naturvärdesindex: Lokalens bottenfaunasamhälle var både art- och individfattigt. Flera av indexvärdena var låga eller mycket låga. På lokalen förekom ett föroreningskänsligt sländtaxon förhållandevis rikligt. Andelen individer av föroreningståliga och mindre syrekrävande arter/grupper var låg. Sammantaget indikerade detta att syreförhållandena var goda men också att någon annan typ av föroreningspåverkan förelåg. Vattenkemiska undersökningar under 24 visade på tidvis förhöjda halter av främst bly uppströms lokalen. Förhöjda halter av tungmetaller påvisades även vid den undersökning som utfördes i juni 2 strax uppströms lokalen (Torstensson 22). Det är sannolikt dessa tungmetaller som orsakar skadorna på lokalens bottenfaunasamhälle. Påverkan av närsalter/organiska ämnen bedömdes därför som ingen eller obetydlig. Någon bedömning av försurningspåverkan kunde dock inte göras eftersom underlaget för en sådan var för litet. Några ovanliga eller rödlistade arter noterades inte på lokalen, vilket tillsammans med ett mycket lågt antal förekommande taxa och en måttligt hög diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av organiska ämnen och/eller närsalter underlag för litet för bedömning av försurningspåverkan stark eller mycket stark föroreningspåverkan (förmodligen metallpåverkan) naturvärden i övrigt Jämförelse med Bottenfaunan har undersökts varje år sedan 1989 och faunan har med olika påverkansgrader bedömts vara föroreningspåverkad fram till och med Under åren skedde en förbättring med till exempel ett ökat artantal och en minskad andel föroreningståliga arter. Detta gjorde att faunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av närsalter/organiska ämnen. De två följande åren tycktes en försämring åter ha skett, vilket motiverade en förändrad bedömning 2 och 21. Vid undersökningen 22 kunde ingen påverkan av närsalter/organiska ämnen påvisas på grund av de föroreningsskador bottenfaunan då uppvisade. Förändringen bedömdes då snarare bero på de kraftiga föroreningsskador bottenfaunan uppvisade än på en förändrad näringsämnespåverkan, och bedömningen återgick därför till den bedömning som gjordes från 1996 till Läget tycktes ha förbättrats något 23 då bottenfaunan bedömdes som betydligt påverkad av annat än försurning eller närsalter/organiska ämnen. Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 19). Individtätheten har sedan år 2 legat på en låg eller mycket låg nivå. Antalet fö- 1

103 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna rekommande taxa har dock inte minskat i motsvarande kraftiga omfattning under samma tidsperiod. Sådana förändringar av bottenfaunans sammansättning är typiska för påverkanstyper med gifteffekter, såsom påverkan av tungmetaller. EPT-index Nattsländor Bäcksländor Dagsländor Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 2. Summan av antalet arter av dag-, bäck och nattsländor (EPT-index) i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) Figur 19. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Lesjöälven vid Blockenhus (2543) Av Figur 2 framgår att EPT-index (det sammanlagda antalet sländarter) minskade kraftigt vid undersökningen 21. År 23 var dock EPT-index åter på motsvarande nivå som åren strax innan minskningen skedde. Värdet för detta index 24 var lägre än värdet 23 men högre än värdena 21 och 22. Minskningen av värdet för EPT-index i kombination med bl.a. mycket låg individtäthet motiverade bedömningen stark eller mycket stark föroreningspåverkan Svartälven, nedströms Hällefors Bottenfaunasamhället på lokalen bestod individmässigt till stor del av tvåvingar (61 %) och musslor (17 %). Den vanligaste tvåvingen var fjädermyggor av släktet Procladius. Samtliga musslor tillhörde släktet Pisidium. Bottensubstratet utgjordes av finsediment med inslag av fint och grovt organiskt material. Vid provtagningstillfället var vattenhastigheten låg. Bottenförhållandena bedömdes som mindre lämpliga för provtagning med sparkmetoden beroende på den det mjuka bottensubstratet. Detta medförde att provtagningen istället gjordes med Ekmanhämtare. 11

104 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Tabell 15. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Svartälven, nedströms Hällefors (241) 24 Index Benämning Totalantal taxa: 17 Värdet är: mycket lågt Medelantal taxa/prov: 9,4 Värdet är: mycket lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 2148 Värdet är: högt Shannon-index: 2,93 Värdet är: lågt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 3,3 Värdet är: mycket lågt Avvikelsen är: stor Danskt faunaindex: 4 Värdet är: lågt Avvikelsen är: tydlig Surhetsindex: 3 Värdet är: lågt Avvikelsen är: stor EPT-index: 1 Värdet är: mycket lågt Naturvärdesindex: Antalet taxa var mycket lågt. Individtätheten klassades som hög, medan diversiteten (Shannon-index) klassades som låg. På lokalen påträffades inga föroreningskänsliga taxa, dock fanns ett visst inslag av måttligt föroreningskänsliga/syrekrävande taxa. Danskt faunaindex var lågt, medan värdena för ASPT- och EPT-index klassades som mycket låga. Med beaktande av dåliga bottenförhållanden, vilka medförde att provtagningen gjordes med Ekmanhämtare, bedömdes bottenfaunan som betydligt påverkad av närsalter/organiska ämnen. Värdet för Surhetsindex klassades som lågt, men mot bakgrund av kraftig påverkan av närsalter/organiska ämnen, dåliga bottenförhållanden samt relativt riklig förekomst av den försurningskänsliga gruppen musslor betraktas detta indexvärde som missvisande. Försurningspåverkan bedömdes därför som ingen eller obetydlig. På lokalen noterades inte några ovanliga eller rödlistade arter. Detta tillsammans med ett mycket lågt antal förekommande taxa och en låg diversitet gjorde att lokalen bedömdes ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING betydlig påverkan av organiska ämnen och/eller närsalter ingen eller obetydlig försurningspåverkan naturvärden i övrigt Jämförelse med Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 21). Några undersökningar av bottenfauna utfördes dock inte på lokalen mellan åren 1998 till 21. Hällefors kommuns reningsverk byggdes om under 22 och 23, vilket orsakade ökade utsläppsmängder under denna period (muntlig uppgift från kommunen). Detta kan mycket väl vara förklaringen till den observerade störningen på bottenfaunan sistnämnda år. Ombyggnaden beräknades vara avklarad inför 24 och reningsverket skulle därefter fungera normalt igen. Det något högre värdet för medelantal taxa 24 jämfört med värdet 23 kan vara ett tecken på att belastningen från reningsverket hade minskat i omfattning. Det är dock troligt att det dröjer ännu en tid innan mer märkbara positiva effekter kan ses av detta med avseende på bottenfaunan. 12

105 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 21. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Svartälven, nedströms Hällefors (241) och Delområde 3. Gullspångsälven och Letälven 111b. Hovaån, Nötebron På lokalen var musslor (25 %), bäcksländor (23 %) och dagsländor (2 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Samtliga musslor tillhörde släktet Pisidium. Övervägande delen av bäcksländorna var av släktet Leuctra. Den talrikaste dagsländearten var Baetis rhodani. Bottensubstratet bestod till stor del av fin och grov sten samt fina block. I bottensubstratet fanns även inslag av grus samt fint och grovt organiskt material. Vid provtagningstillfället var vattenhastigheten måttligt hög. Bottenförhållandena på lokalen bedömdes som lämpliga för provtagning med sparkmetoden. Tabell 16. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Hovaån vid Nötebro (111b) 24 Index Benämning Totalantal taxa: 24 Värdet är: lågt Medelantal taxa/prov: 15, Värdet är: lågt Individtäthet (ind/m 2 ): 615 Värdet är: måttligt högt Shannon-index: 3,42 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 6,1 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Danskt faunaindex: 7 Värdet är: mycket högt Avvikelsen är: ingen eller liten Surhetsindex: 7 Värdet är: högt Avvikelsen är: ingen eller liten EPT-index: 14 Värdet är: måttligt högt Naturvärdesindex: 3 Antalet taxa klassades som lågt, medan värdena för diversitet (Shannon-index) och individtäthet klassades som måttligt höga. Förekomst av tre föroreningskänsliga sländtaxa och den föroreningskänsliga gruppen bäckbaggar, samt låg andel individer av föroreningståliga arter/grupper indikerade en låg föroreningsgrad och goda syreförhållanden. Danskt faunaindex klassades som mycket högt, medan värdena för ASPT- och EPT-index var måttligt höga. Sammantaget innebar detta att påverkan av närsalter/organiska ämnen bedömdes som ingen eller obetydlig. På lokalen påträffades ett försurningskänsligt sländtaxon samt de försurningskänsliga grupperna bäckbaggar, snäckor och musslor. Antalet dagsländor av släktet Baetis i var relativt högt i förhållande till antalet bäcksländor. Försurningspåverkan bedömdes med utgångspunkt från detta som ingen eller obetydlig. Surhetsindex klassades som högt. 13

106 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Den ovanliga nattsländan Hydropsyche saxonica påträffades på lokalen. Lokalen bedömdes dock ha naturvärden i övrigt med avseende på bottenfaunan. BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av organiska ämnen och/eller närsalter ingen eller obetydlig påverkan av försurning naturvärden i övrigt Jämförelse med Värdena för medelantal taxa och individtäthet visar inte några tydliga trender under undersökningsperioden (Figur 22). Några undersökningar av bottenfauna utfördes dock inte på lokalen mellan åren 1998 till 21. Värdena för medelantal taxa har varit i stort sett likvärdiga före som efter detta uppehåll, vilket kan indikera att några större förändringar av miljöförhållandena förmodligen inte skett. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 22. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Hovaån vid Nötebro (111b) och Gullspångsälven, Åråsforsarna På lokalen var nattsländor (44 %), gråsuggor (13 %) och dagsländor (11 %) individmässigt de talrikaste djurgrupperna. Den vanligaste nattsländan var Agapetus ochripes, medan den mest frekventa dagsländan var Caenis luctuosa. Bottenmaterialet på lokalen bestod huvudsakligen av fin och grov sten. I bottenmaterialet fanns också inslag av sand, grus, fina block och fint organiskt material. Vattenhastigheten var måttligt hög vid provtagningstillfället. Lokalen bedömdes ha lämpliga bottenförhållanden för sparkprovtagning. Tabell 17. Klassning av tillståndsindex och avvikelse i Gullspångsälven, Åråsforsarna (13) 24 Index Benämning Totalantal taxa: 41 Värdet är: högt Medelantal taxa/prov: 24, Värdet är: måttligt högt Individtäthet (ind/m 2 ): 1643 Värdet är: högt Shannon-index: 3,67 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten ASPT-index: 5,3 Värdet är: lågt Avvikelsen är: måttlig Danskt faunaindex: 5 Värdet är: måttligt högt Avvikelsen är: ingen eller liten Surhetsindex: 11 Värdet är: mycket högt Avvikelsen är: ingen eller liten EPT-index: 19 Värdet är: måttligt högt Naturvärdesindex: 1 Värdena för antal taxa och individtäthet klassades som höga. Diversiteten (Shannon-index) var måttligt hög. På lokalen förekom en föroreningskänslig och syrekrävande nattslända i hög numerär. Även andelen individer av föroreningståliga arter/grupper var förhållandevis hög. 14

107 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Detta indikerar en god tillgång på näring men även goda syreförhållanden och hög biologisk produktion. Värdena för Danskt faunaindex och EPT-index klassades som måttligt höga, medan ASPT-index klassades som lågt. Sammantaget medförde detta att bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad närsalter/organiska ämnen. På lokalen påträffades sex försurningskänsliga sländtaxa samt de försurningskänsliga grupperna iglar, bäckbaggar, snäckor och musslor. Försurningspåverkan bedömdes mot bakgrund av detta som ingen eller obetydlig. Surhetsindex klassades som mycket högt. I proverna från lokalen noterades tre ovanliga arter: nattsländan Oecetis notata, skalbaggen Oulimnius troglodytes samt en dagslända av släktet Baetis tillhörande fuscatus/scambus-gruppen. Detta tillsammans med ett högt antal förekommande taxa gjorde att lokalen bedömdes ha höga naturvärden. BEDÖMNING ingen eller obetydlig påverkan av organiska ämnen och/eller närsalter ingen eller obetydlig försurningspåverkan höga naturvärden Jämförelse med Av Figur 23 framgår att värdena för medelantal taxa visar en svagt ökande trend för undersökningsperioden som helhet. Detta kan till stor del förklaras med att det fram till och med 1993 endast togs tre prov/lokal medan provinsatsen därefter ökade till fem prov/lokal. Dessutom har provytan ökat från och med 1999 på grund av metodikbyte (,25 m 2 /prov istället för,1 m 2 /prov). Av figuren framgår också att individtätheten har varierat. Höga tätheter har ofta haft samband med massförekomst av fjädermyggslarver. Medelantal taxa/prov Individer/m Figur 23. Medelantal taxa/prov och individtäthet i Gullspångsälven, Åråsforsarna (13)

108 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till artlista Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (hugg med Ekmanhämtare,216 m 2 ; sparkprov,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Försurningskänslighet (Fk): - taxa vars toleransgräns är okänd 1 - taxa som har visats klara ett ph-värde lägre än 4,5 2 - ph 4,5-4,9 3 - ph 5, - 5,4 4 - ph > 5,5 Funktionell grupp (Fg): - ej känd 1 - filtrerare 2 - detritusätare 3 - predator 4 - skrapare 5 - sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): - taxa för vilka kunskap saknas för bedömning 1 - taxa som kan påträffas i vatten med mycket hög belastning 2 - taxa som kan påträffas i vatten med hög belastning 3 - taxa som kan påträffas i vatten med måttligt hög belastning 4 - taxa som kan påträffas i vatten med låg belastning 5 - taxa som kan påträffas i vatten helt utan belastning M = medelvärde % = procentandel **= antalet individer i provet har uppskattats 16

109 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna RAPPORT Det. Anders Boström, Medins Biologi AB utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,6,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,,2 Turbellaria 3 1,2, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta , 6,6 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,4,1 Erpobdella sp. 3 1,2, Glossiphonidae (annan) ,6,1 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2, ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ** , 13,4 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,4 4,7 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2, Baetis sp. (fuscatus/scambus - gr.) 4 1,2, Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4 1,1 Caenis rivulorum - Eaton, ,2,3 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2, Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2, PLECOPTERA, bäcksländor Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) ,2, TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 ** , 26, Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,2, Athripsodes sp ,8 9,4 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) 4 3 1,2, Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,2, Hydroptila sp ,4 2,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 5,2 Leptoceridae (annan) 1,2, Limnephilidae ,,5 Mystacides sp ,4,1 Oecetis notata - (Rambur, 1842) ,8,2 Rhyacophila sp ,2, Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,2, COLEOPTERA, skalbaggar Oulimnius troglodytes - (Gyllenhal, 1827) , 4,9 Oulimnius tuberculatus - (Müller, 186) ,8 2,9 Oulimnius sp ,2,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4,6 Chironomidae ,2 1, Empididae ,8,2 Limoniidae 1,2, GASTROPODA, snäckor Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,8 1,4 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,4 1,3 Gyraulus sp ,8 3,1 Lymnaea stagnalis - (Linné, 1758) ,2, Physa fontinalis - (Linné, 1758) ,2, Radix sp. (balthica/labiata) ,6 1,1 17

110 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna RAPPORT Det. Anders Boström, Medins Biologi AB utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % BIVALVIA, musslor Pisidium sp , 2,7 Sphaerium sp ,2, SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 41 Diversitetsindex 3,67 Surhetsindex 11 Medelantal taxa/prov 24, ASPT-index 5,3 EPT-index 19 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 5 Naturvärdesindex 1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 18

111 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 111b. Hovaån, Nötebro Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) ,6 1, Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 15,3 Baetis sp ,6 3,6 Ephemera sp ,2,1 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2,1 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2,1 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sp ,8,5 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) ,8 5,7 Leuctra sp. (hippopus/digitata) ,4 14,6 Nemoura avicularis - Morton, ,2 2,1 Nemoura sp ,6,4 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,4,9 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, ,2,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4,9 Limnephilidae ,,7 Polycentropodidae ,8 1,2 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 5,5 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,2,1 Rhyacophila sp ,4 3,5 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea - (Müller, 186) ,6 1,7 Hydraena gracilis - Germar, ,6,4 Limnius volckmari - Fairmaire, ,2,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,1 Chironomidae , 13,7 Simuliidae ,4 1,6 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp , 24,7 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 24 Diversitetsindex 3,42 Surhetsindex 7 Medelantal taxa/prov 15, ASPT-index 6,1 EPT-index 14 Antal ind./kvm. 615 Danskt faunaindex 7 Naturvärdesindex 3 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 19

112 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 241. Svartälven, nedströms Hällefors Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS (mod.) + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,6 12,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus pluriseta - (Piguet, 196) 2 3 1,2,4 Limnodrilus hoffmeisteri - Claparéde, ,4,9 Limnodrilus sp , 6,5 Naididae 2 1,2,4 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 2,4,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4,9 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 19,8 Cladopelma sp. (lateralis gr.) ,8 1,7 Cryptochironomus sp ,2 2,6 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) 2 2 1,2,4 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) 2 3 1,2,4 Dicrotendipes sp ,8 1,7 Pagastiella orophila - (Edwards, 1929) 2 1,2,4 Polypedilum sp ,8 1,7 Procladius sp ,2 3,6 Tanytarsus sp ,8 1,7 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 16,8 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Totalantal taxa 17 Diversitetsindex 2,93 Surhetsindex 3 Medelantal taxa/prov 9,4 ASPT-index 3,3 EPT-index 1 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 11

113 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta , 6,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 3,9 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina ,4 9,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 1,3 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,4 2,6 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,6 3,9 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2 1,3 Leptophlebia sp ,6 3,9 PLECOPTERA, bäcksländor Nemoura avicularis - Morton, ,8 11,8 TRICHOPTERA, nattsländor Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 1,3 Polycentropodidae 1 1,4 2,6 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 11,8 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,4 2,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2 1,3 Chironomidae , 32,9 Tipulidae 5 2,4 2,6 SUMMA (antal individer): ,2 1 SUMMA (antal taxa): , Totalantal taxa 14 Diversitetsindex 3,27 Surhetsindex 2 Medelantal taxa/prov 7, ASPT-index 5,4 EPT-index 8 Antal ind./kvm. 61 Danskt faunaindex 4 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 111

114 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 381. Storforsälven, nedströms Storfors Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg M % HYDROZOA, hydror Hydridae ,2,5 NEMATODA, rundmaskar Nematoda 1 1,4,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Naididae (annan) , 3,3 Ophidonais serpentina - ( Müller, 1773) ,4 6,8 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) 24 4,8 2, Spirosperma ferox - Eisen, ,4 3,9 Stylaria lacustris - (Linné, 1767) ,8,3 Tubifex ignotus - (Stolc, 1886) ,4 2,2 Tubificidae (Limnodrilus-typ) ,4 33,3 Tubificidae (med hårborst annan) ,8 6,1 Vejdovskyella comata - (Vejdovsky, 1883) ,4 1, HIRUDINEA, iglar Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,2,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Hydracarina 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,8,3 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2,1 Hydroptila sp. 1,2,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,,8 Oxyethira sp. 2 1,2,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,6,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 4,3 Chironomus sp. (anthracinus-typ) 2 2 1,2,1 Chironomus sp. (plumosus-typ) ,4 1, Cladopelma sp. (lateralis gr.) , 17,4 Corynoneura sp. 2,4,2 Cricotopus sp./orthocladius sp. 4,8,3 Cryptochironomus sp. 3 2,4,2 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 1838) ,,8 Pentaneurini ,2,5 Phaenopsectra sp ,2,5 Polypedilum sp ,6 2,7 Procladius sp ,2 5,9 Psectrocladius sp. (sordidellus gr.) , 4,5 GASTROPODA, snäckor Gyraulus sp ,2,1 SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 34 Diversitetsindex 3,42 Surhetsindex 5 Medelantal taxa/prov 15,2 ASPT-index 4,1 EPT-index 7 Antal ind./kvm Danskt faunaindex 3 Naturvärdesindex Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (2). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 112

115 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Förklaringar till lokalbeskrivning Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala -3 där: Klass = saknas Klass 1 = mindre än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass 2 = 5-5% av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 5% av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 1 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:5 ) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO. Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 12-siffriga koordinater i rikets system (RAK) från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1:5. Används GPS (med noggrannhet av 1 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan. Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t. ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t. ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m 2 ). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). 113

116 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t ex järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet Stilla ( m/s), i sjöar 1 Lugnt (under,2 m/s) 2 Strömt (,2-,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över,7 m/s), ofta stråkande vatten. Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. = klart, 1 = grumligt, 2 = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). = klart, 1 = färgat, 2 = kraftigt färgat. Vattentemperatur: Temperaturen ( o C) i ytvattnet (,2-,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) 2 = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. 2) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna -3; där = saknas, 1 = mindre än 5% av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), 2 = 5-5% av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än 5% av yttäckningen (riklig förekomst). 114

117 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <,2 (mjäla och lera) Sand,2-2 (finmo-grovsand) Grus 2-2 (fingrus-grovgrus) Fin sten 2-1 Grov sten 1-2 Fina block 2-4 Grova block 4-2 Häll > 2 Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. 2 och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovan allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: Övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider) (undervattensvegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider) (t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Definition Fint organiskt material, t ex lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 1 cm i diameter samt kortare än 5 cm. Grov död ved Trädstammar och grenar grövre än 1 cm i diameter och längre än 5 cm. Närmiljö -3 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 3 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder och oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 5 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens nedre avgränsning. För mindre vattendrag (<3 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön-/marktypen (Dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (Dom. 2, Dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. Marktyp Kommentar Barrskog Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Lövskog Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek 115

118 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Blandskog Kalhygge Myr/våtmark Åker Äng Hed Kalfjäll Häll/Blockmark Artificiell Annat Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 25% av områdets areal Minst 25% av området utgörs av kalavverkad yta Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Odlad åkermark Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 3% Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Blockmark ovan trädgränsen Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annan mark än ovan beskriven. Strandzon -5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 5 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan -3, där anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5%, 2 = 5-5%, och 3 = mer än 5%. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B osv. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3 där 1 = måttlig påverkan, 2 = stark påverkan, 3 = mycket stark påverkan. 116

119 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 13. Gullspångsälven, Åråsforsarna Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Gullspångsälven Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 13 Kommun: Gullspång Lokalnamn: Åråsforsarna Top. Karta: 9E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: A. Lundgren/J. Sandin Provyta (m 2 ):,25 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 7 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): - m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: klart Vattennivå: hög Vattentemperatur: 11,6 C Lokalens medeldjup:,6 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: >5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: 5-5% Fina block: <5% Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: vass - - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: recipient stor B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. 117

120 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 111b. Hovaån, Nötebro Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Hovaån Län: 14 Västra Götaland Lokalnummer: 111b Kommun: Gullspång Lokalnamn: Nötebro Top. Karta: 9E NV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: A. Lundgren/J. Sandin Provyta (m 2 ):,25 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,3 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: mycket grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,9 C Lokalens medeldjup:,2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 4m uppströms bro. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: <5 % Fina block: 5-5% Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lönn al Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: recipient måttlig B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. 118

121 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 241. Svartälven, nedströms Hällefors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Svartälven Län: 18 Örebro Lokalnummer: 241 Kommun: Hällefors Lokalnamn: nedströms Hällefors Top. Karta: - Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS (mod.) Provtagare: A. Lundgren/J. Sandin Provyta (m 2 ):,216 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 15 m Lokalens maxdjup: 2,5 m Lokalens bredd: 8 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 11 C Lokalens medeldjup: 2 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: - Påverkan Typ: Styrka: A: industri stor B: recipient stor C: - - Övrigt Proverna tagna med Ekmanhämtare. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. 119

122 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Lesjöälven, Blockenhus Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Lesjöälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 2543 Kommun: Filipstad Lokalnamn: Blockenhus Top. Karta: 12E SV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: A. Lundgren/J. Sandin Provyta (m 2 ):,25 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 11,1 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: <5 % Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: industri mycket stor B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. 12

123 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 381. Storforsälven, nedströms Storfors Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Storforsälven Län: 17 Värmland Lokalnummer: 381 Kommun: Storfors Lokalnamn: nedströms Storfors Top. Karta: 11E SV Huvudflodområde: 18 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS Provtagare: A. Lundgren/J. Sandin Provyta (m 2 ):,216 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (<,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 1 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) - Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 11,2 C Lokalens medeldjup:,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: - Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: <5 % Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: våtmark Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: vass - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: industri stor B: recipient stor C: - - Övrigt Proverna tagna med Ekmanhämtare på lerbotten. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; mjukbotten. 121

124 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT OCH INDEX 24 Antal taxa och individtäthet Vattendrag Lokal Totalantal taxa Medelantal taxa Individtäthet Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 41 (högt) 24, (måttligt högt) 1643 (högt) Hovaån 111b. Nötebro 24 (lågt) 15, (lågt) 615 (måttligt högt) Svartälven 241. nedstr. Hällefors 17 (mycket lågt) 9,4 (mycket lågt) 2148 (högt) Lesjöälven Blockenhus 14 (mycket lågt) 7, (mycket lågt) 61 (mycket lågt) Storforsälven 381. nedstr. Storfors 34 (måttligt högt) 15,2 (måttligt högt) (mycket högt) Tillstånd och avvikelser Vatten- Lokal Diversitetsindex ASPT-index drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 3,67 (3) 1,24 (1) 5,3 (4),88 (2) Hovaån 111b. Nötebro 3,42 (3) 1,16 (1) 6,1 (3) 1,1 (1) Svartälven 241. nedstr. Hällefors 2,93 (4),99 (1) 3,3 (5),54 (4) Lesjöälven Blockenhus 3,27 (3) 1,11 (1) 5,4 (3),91 (1) Storforsälven 381. nedstr. Storfors 3,42 (3) 1,16 (1) 4,1 (5),69 (3) Vatten- Lokal Danskt faunaindex Surhetsindex drag Tillstånd Avvikelse Tillstånd Avvikelse Värde Klass Kvot Klass Värde Klass Kvot Klass Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 5 (3) 1, (1) 11 (1) 1,83 (1) Hovaån 111b. Nötebro 7 (1) 1,4 (1) 7 (2) 1,17 (1) Svartälven 241. nedstr. Hällefors 4 (4),8 (3) 3 (4),5 (4) Lesjöälven Blockenhus 4 (4),8 (3) 2 (5),33 (4) Storforsälven 381. nedstr. Storfors 3 (5),6 (4) 5 (3),83 (2) Bedömning av påverkan Vattendrag Lokal Bedömning av påverkan försurning näringsämnen/org. material Gullspångsälven 13. Åråsforsarna ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Hovaån 111b. Nötebro ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig Svartälven 241. nedstr. Hällefors ingen eller obetydlig betydlig Lesjöälven Blockenhus ingen bedömning ingen eller obetydlig Storforsälven 381. nedstr. Storfors ingen eller obetydlig betydlig 122

125 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna Sammanställning av resultat Artantal och individtäthet Vattendrag Lokal Totalantal taxa Gullspångsälven 13. Åråsforsarna Hovaån 111b. Nötebro Svartälven 241. nedstr. Hällefors Lesjöälven Blockenhus Storforsälven 381. nedstr. Storfors Vattendrag Lokal Medelantal taxa/prov Gullspångsälven 13. Åråsforsarna 2,7 15, 15,7 19,3 25, 19, 23,8 21,8 22,2 19,4 34,2 31,2 23,6 23,2 24,6 24, Hovaån 111b. Nötebro 2, 17, 14,7 17, 18,7 17,4 2,8 21,2 2,8 17,2 17,4 15, Svartälven 241. nedstr. Hällefors 16,7 12,3 7, 19, 13, 14,4 23,4 18,6 11, 11,6 5,6 9,4 Lesjöälven Blockenhus 8, 5,7 8, 11, 7,3 4,4 7,8 1, 14, 13, 12,2 9, 8,8 4,8 1,2 7, Storforsälven 381. nedstr. Storfors 13, 8,3 8,7 1, 16,3 8,2 11, 14,8 11,8 12,2 15,2 14,8 1,4 17,8 6, 15,2 Vattendrag Lokal Täthet (individer / m 2 ) Gullspångsälven 13. Åråsforsarna Hovaån 111b. Nötebro Svartälven 241. nedstr. Hällefors Lesjöälven Blockenhus Storforsälven 381. nedstr. Storfors Bedömningar av påverkan Vattendrag Lokal Bedömning av näringsämnespåverkan Gullspångsälven 13. Åråsforsarna A A A A A A A A A A A A A A A A Hovaån 111b. Nötebro B A B B A B B A A A A A Svartälven 241. nedstr. Hällefors B B B B B B B A A A - B Lesjöälven Blockenhus se text i rapporten A A A A B B A A A Storforsälven 381. nedstr. Storfors B B B B B C B B B B B B B B B B Påverkan av näringsämnen/organiskt material: A = Ingen eller obetydlig, B = Betydlig, C = Stark eller mycket stark - Markerar att någon bedömning inte har kunnat göras. 123

126 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 7 Bottenfauna 124

127 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar BILAGA 8 Länsstyrelsens undersökningar år

128 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Kalkningens effektkontroll, Länsstyrelsen i Örebro län Station Y_koord X_koord Datum ph ph mål Alk. Kond. Färg Kommun mekv/l ms/m mg Pt/l Angsjön utlo ,1 6,,7 3,4 85 Karlskoga Angsjön utlo ,6 6,,1 3,7 95 Karlskoga Bergtjärn562 utlo ,8 6,,2 3,3 52 Hällefors Bergtjärn562 utlo ,3 6,,11 4,2 61 Hällefors Bredsjön425 utlo ,6 5,8,6 2,5 45 Hällefors Bredsjön425 utlo ,1 5,8,9 3,5 7 Hällefors Fisklösen utlo ,4 StyrPkt,5 2,4 5 Karlskoga Fisklösen utlo , StyrPkt,3 2,5 85 Karlskoga Fisklösen199 utlo , 5,8,11 2,5 8 Nora Fisklösen199 utlo ,3 5,8,16 3,2 95 Nora Fågelsjön utlo ,5 StyrPkt,2 2,3 16 Karlskoga Fågelsjön utlo ,3 StyrPkt,1 3, 22 Karlskoga Gilsåssjön utlo ,9 6,,4 2,1 7 Lekeberg Gilsåssjön utlo ,9 6,,4 2,1 7 Örebro Gilsåssjön utlo ,2 6,,5 2,5 95 Lekeberg Gilsåssjön utlo ,2 6,,5 2,5 95 Örebro Grecken norr ,5 6,,3 2,5 511 Hällefors Grecken norr ,5 6,,3 2,5 511 Nora Grecken norr ,1 6,,6 3,6 63 Hällefors Grecken norr ,1 6,,6 3,6 63 Nora Gåssjön utlo ,8 6,,4 2,9 18 Degerfors Gåssjön utlo , 6, 3,9 3 Degerfors Hecklan utlo ,1 6,,14 2,9 51 Hällefors Hecklan utlo ,7 6,,16 3,8 65 Hällefors Holmsjön283 utlo ,7 5,8,9 2,6 2 Nora Holmsjön283 utlo ,3 5,8,1 2,5 2 Nora Holmsjön427 utlo ,3 5,8,2 2,2 92 Hällefors Holmsjön427 utlo ,2 5,8,7 3,4 74 Hällefors Holmsjön586 utlo ,1 6,,9 2,2 45 Hällefors Holmsjön586 utlo ,2 6,,6 3, 55 Hällefors Holmsjön81 utlo ,6 StyrPkt,2 2,5 8 Karlskoga Holmsjön81 utlo ,3 StyrPkt,7 3,2 9 Karlskoga Håkanbolbäcken utlo ,2 6,,12 4,9 2 Degerfors Håkanbolbäcken utlo ,3 6,,15 5,2 22 Degerfors Håkanbolbäcken utlo ,4 6,,2 5,5 28 Degerfors Håkanbolbäcken utlo ,1 6,,12 6,2 28 Degerfors Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,5 StyrPkt,3 5,5 26 Degerfors Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,7 StyrPkt,3 5,4 26 Degerfors Håkanbolbäcken 4 km uppstr , StyrPkt,6 5,4 265 Degerfors Håkanbolbäcken 4 km uppstr ,3 StyrPkt,11 6,1 3 Degerfors Hänglandstjärn ,9 6,,11 2,4 112 Hällefors Hänglandstjärn ,4 6,,5 2,9 2 Hällefors Immen utlo ,4 6,,9 3, 3 Karlskoga Immen utlo ,6 6,,12 3,4 4 Karlskoga Kroktjärn564 utlo ,6 StyrPkt,8 3, 16 Hällefors Kroktjärn564 utlo ,2 StyrPkt,7 3,5 16 Hällefors 126

129 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Y_koord X_koord Datum ph ph mål Alk. Kond. Färg Kommun mekv/l ms/m mg Pt/l Kvarnbäcken ,9 StyrPkt,5 1,9 114 Hällefors Kvarnbäcken , StyrPkt 2,9 275 Hällefors Kvarnsjön m Lövsjön utlo , 6,,11 2,5 57 Hällefors Kvarnsjön m Lövsjön utlo ,4 6,,8 3,3 63 Hällefors L Högsjön utlo ,4 6,,6 2,4 18 Hällefors L Högsjön utlo ,9 6,,8 3,4 29 Hällefors L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,8 StyrPkt,4 2,1 122 Hällefors L Kviddtj.(Abborrflyet) utlo ,4 StyrPkt,13 3, 334 Hällefors L Sandsjön utlo ,5 5,8,6 2,4 137 Hällefors L Sandsjön utlo ,5 5,8,13 3,8 155 Hällefors L Tomsjön utlo ,9 6,,8 1,1 21 Hällefors L Tomsjön utlo ,9 6,,11 3,5 48 Hällefors Lersjön utlo ,4 6,,7 2,9 6 Karlskoga Lersjön utlo ,2 6,,6 3,2 75 Karlskoga Likalampi573 utlo ,2 StyrPkt,3 1,9 144 Hällefors Likalampi573 utlo ,2 StyrPkt 2,5 282 Hällefors Lobergs-Abborrtjärn norr ,2 5,8,6 2,7 9 Karlskoga Lobergs-Abborrtjärn norr ,4 5,8 2,9 16 Karlskoga Lobergstjärn utlo ,5 5,8,11 3,1 2 Karlskoga Lobergstjärn utlo ,3 5,8,8 3,2 55 Karlskoga Lundsfjärden utlo ,3 6,,5 3,1 46 Hällefors Lundsfjärden utlo ,1 6,,1 4, 34 Hällefors Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,3 StyrPkt,4 2,1 166 Hällefors Lövsjö-Abborrtjärn utlo ,6 StyrPkt,12 3,6 264 Hällefors Malen utlo ,6 6,,6 2,6 57 Hällefors Malen utlo ,1 6,,9 3,6 3 Hällefors Marstrandsbäcken ,6 StyrPkt 1,8 316 Hällefors Marstrandsbäcken ,6 StyrPkt 2,2 242 Hällefors Mellansjön387 utlo ,6 6,,5 2,8 16 Hällefors Mellansjön387 utlo , 6,,1 2,6 45 Hällefors Mettjärn utlo ,1 5,8,21 3,4 31 Hällefors Mettjärn utlo ,4 5,8,5 3, 126 Hällefors Mången53 utlo , 6,,7 2,1 83 Hällefors Mången53 utlo ,7 6,,9 3,4 88 Hällefors Mörttjärn171 utlo ,4 6,,11 2,9 55 Karlskoga Mörttjärn171 utlo ,2 6,,7 3,1 9 Karlskoga N Svensken utlo ,1 6,,16 3,3 66 Hällefors N Svensken utlo ,9 6,,11 3,9 89 Hällefors Nedre Sävsjön utlo ,1 StyrPkt,1 2,5 94 Hällefors Nedre Sävsjön utlo , StyrPkt,5 3,2 166 Hällefors Noren utlo ,9 StyrPkt,5 2,8 85 Karlskoga Noren utlo ,4 StyrPkt,5 3,1 9 Karlskoga Norrgryten utlo ,1 6,,7 2,9 6 Karlskoga Norrgryten utlo ,2 6,,3 3,2 75 Karlskoga Norr-Ämten utlo ,1 5,8,7 2,9 9 Karlskoga Norr-Ämten utlo ,4 5,8,8 3,4 15 Karlskoga Nätsjön utlo , 6,,16 3,9 15 Hällefors Nätsjön utlo ,9 6,,16 2,7 Hällefors 127

130 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Y_koord X_koord Datum ph ph mål Alk. Kond. Färg Kommun mekv/l ms/m mg Pt/l Paddtjärn612 utlo ,6 5,8,11 2,6 5 Hällefors Paddtjärn612 utlo ,4 5,8,9 2,8 65 Hällefors Rågrecken utlo ,8 StyrPkt,3 2,3 19 Nora Rågrecken utlo ,1 StyrPkt,6 3, 13 Nora Rösimmen utlo ,2 6,,5 2,3 1 Nora Rösimmen utlo ,2 6,,5 2,3 1 Örebro Rösimmen utlo ,5 6,,1 2,8 16 Nora Rösimmen utlo ,5 6,,1 2,8 16 Örebro S Svensken utlo ,1 6,,19 2,9 1 Hällefors S Svensken utlo ,3 6,,7 3,9 86 Hällefors Sarvtjärnen utlo ,6 6,,1 2,2 6 Hällefors Sarvtjärnen utlo ,4 6,,16 5,5 61 Hällefors Skomakarsjön utlo ,1 6,,8 2,2 66 Hällefors Skomakarsjön utlo ,4 6,,5 3,5 7 Hällefors Skärjen31 utlo ,8 6,,3 2,7 63 Hällefors Skärjen31 utlo ,1 6,,11 3,3 5 Hällefors Smalesjön utlo ,9 5,8,5 2,8 6 Karlskoga Smalesjön utlo ,3 5,8,6 2,9 7 Karlskoga St Flosjön utlo ,4 6,,8 2,5 5 Hällefors St Flosjön utlo ,3 6,,6 2,7 8 Hällefors St Glattjärnen utlo ,6 5,8,16 2,9 1 Nora St Glattjärnen utlo ,6 5,8,15 2,9 5 Nora St Hällsjön utlo , 6,,1 2,9 168 Hällefors St Hällsjön utlo , 6,,1 2,7 61 Hällefors St Sandsjön utlo ,9 6,,8 2,5 48 Hällefors St Sandsjön utlo ,3 6,,7 3,6 13 Hällefors St Tomsjön utlo ,2 6,,8 2,1 116 Hällefors St Tomsjön utlo , 6,,16 2,8 23 Hällefors St Ämten utlo ,9 5,8,2 2,2 42 Hällefors St Ämten utlo ,1 5,8,6 2,7 112 Hällefors Stensjön391 utlo ,2 StyrPkt,2 2,8 119 Hällefors Stensjön391 utlo ,8 StyrPkt,4 2,7 36 Hällefors Stensjön521 utlo ,7 6,,4 1,8 98 Hällefors Stensjön521 utlo ,6 6,,1 3,6 164 Hällefors Sundsjön417 utlo ,2 6,,7 2,6 9 Hällefors Sundsjön417 utlo ,1 6,,1 3,1 54 Hällefors Svarttjärn65 utlo ,9 StyrPkt,6 3,2 115 Karlskoga Svarttjärn65 utlo ,8 StyrPkt,7 3,7 17 Karlskoga Sävsjön33 utlo ,9 6,,7 7,1 14 Degerfors Sävsjön33 utlo ,5 6,,13 9,2 15 Degerfors Sävsjön58 utlo ,9 5,8,6 3,3 13 Lekeberg Sävsjön58 utlo ,2 5,8,6 3,1 7 Lekeberg Sör-Ämten utlo ,2 StyrPkt,9 3, 5 Lekeberg Sör-Ämten utlo ,2 StyrPkt,6 3,2 7 Lekeberg Trehörningen4 utlo ,6 6,,2 3,2 18 Laxå Trehörningen4 utlo ,2 6,,8 3,8 17 Laxå Trehörningen53 utlo ,8 6,,6 2,3 78 Hällefors Trehörningen53 utlo ,6 6,,15 3,7 113 Hällefors 128

131 GULLSPÅNGSÄLVEN 24 ALcontrol Bilaga 8 Länsstyrelsens undersökningar Station Y_koord X_koord Datum ph ph mål Alk. Kond. Färg Kommun mekv/l ms/m mg Pt/l Tvärådammen utlo ,1 6,,5 2,4 8 Karlskoga Tvärådammen utlo ,6 6,,1 2,5 11 Karlskoga V Björntjärn utlo ,6 5,8,16 3,7 7 Karlskoga Vartjärn utlo ,9 6,,3 1,8 95 Hällefors Vartjärn utlo ,7 6,,8 2,2 143 Hällefors Vasselsjön utlo ,3 6,,1 2,4 68 Hällefors Vasselsjön utlo ,1 6,,1 3,5 56 Hällefors Våtsjön utlo , 6,,7 3,7 8 Karlskoga Våtsjön utlo ,6 6,,13 4,2 8 Karlskoga Åbydammen utlo ,8 6,,4 3,1 95 Laxå Åbydammen utlo ,5 6,,3 3,3 2 Laxå Älgsimmen utlo , 6,,6 2,4 1 Karlskoga Älgsimmen utlo ,3 6,,11 2,8 15 Karlskoga Älgtjärnen6 utlo ,2 5,8,8 2,4 1 Karlskoga Älgtjärnen6 utlo ,2 5,8 2,7 17 Karlskoga Ö Björntjärn utlo ,9 5,8,7 3, 2 Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,6 5,8,16 3,3 3 Karlskoga Ö Djupedalstjärn utlo ,8 5,8,16 3,6 8 Karlskoga Öfallstjärn ,3 6,,6 2,7 5 Karlskoga Öfallstjärn ,1 6,,7 2,6 65 Karlskoga Östersjön388 utlo ,1 6,,3 2, 92 Hällefors Östersjön388 utlo ,1 6,,11 2,4 63 Hällefors Övartjärn utlo ,3 5,8,5 2,3 85 Karlskoga Övartjärn utlo , 5,8 2,5 14 Karlskoga Övartjärnsbäcken ,3 5,8,4 2,3 9 Karlskoga Övartjärnsbäcken ,6 5,8,2 2,5 115 Karlskoga 129

132 GULLSPÅNGSÄLVEN 23 ALcontrol Bilaga 11 Länsstyrelsens undersökningar Referensvattendraget Trösälven i Örebro Län (ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet) X65967 Y1427 År Månad Dag Djup Temp. ph Kond_25 Ca Mg Na K m C ms/m25 mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l ,1,3 6,75 5,51,273,122,13, ,2,8 6,58 5,31,259,113,129, ,2 1,2 6,69 4,85,25,94,128, ,2 6,8 6,95 5,2,245,11,125, ,2 17,4 7,32 5,49,265,118,131, ,2 16,8 7,32 5,79,293,131,133, ,5 2,7 7,39 5,96,297,127,136, ,2 21,4 7,32 6,28,34,135,135, ,1 14, 7,17 5,89,292,128,136, ,2 7,2 6,71 5,19,253,113,133, ,2 5,5 6,94 5,25,241,114,135, ,2 2,6 6,84 5,3,268,122,135,14 År Månad Dag Alk./Acid. SO4_IC Cl Fluorid NH4-N NO2+NO3-N Tot-N_ps mekv/l mekv/l mekv/l mg/l µg/l µg/l µg/l ,256,78,143, ,231,76,126, ,188,75,132, ,237,74,124, ,269,75,158, ,36,74,127, ,32,69,132, ,366,68,143, ,315,66,127, ,233,65,123, ,239,65,128, ,258,73,133, År Månad Dag PO4-P Tot-P Abs._OF Abs._F Si TOC µg/l µg/l 42/5 42/5 mg/l mg/l ,123,111 2,6 6, ,126,114 2,4 6, ,133,118 1,65 6, ,98,82 1,54 5, ,74,54 2,12 4, ,73,59 2,2 4, ,62,43 2,72 4, ,49,41 2,28 3, ,64,52,71 4, ,155,133 1,13 7, ,165,145 2,52 7, ,151,144 1,89 6,5 132

133 ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 35 medarbetare och ca 22 msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med 6 laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i England, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Tel Karlstad Tel Uddevalla Tel Linköping Tel Malmö Tel Växjö Tel ALcontrol AB Box KARLSTAD Besöksadress: Bromsgatan 4A Hemsida: