Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering

Transkript

1 Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering Lokal samverkansmodell i Bollnäs kommun Bollnäs Folkhögskola 1(21)

2 Inledning Detta dokument innehåller en lokal överenskommelse gällande Dua, Delegationen för unga och nyanlända till arbete, för målgruppen nyanlända i Bollnäs kommun. Överenskommelsen ska betraktas som ett tillägg till den gällande överenskommelsen om ungdomar, daterad Kartläggningen av ungdomar, som är gjord i ursprunglig Dua, har använts i avsnittet om beskrivning av hur kommun och Af gemensamt avser att stödja unga (nyanlända) som inte har en fullföljd gymnasieutbildning. Revidering av ursprunglig Dua och denna överenskommelse ska göras vid samma tidpunkt En partner har tillkommit till de tre som undertecknade den ursprungliga överenskommelsen om ungdomar, nämligen Bollnäs Folkhögskola. Kvarstår sedan tidigare gör Arbetsförmedlingen södra Hälsingland, Hälsinglands Utbildningsförbund och Bollnäs kommun. Dokumentet, som är en bilaga till den lokala överenskommelsen, är disponerat på följande sätt: Kartläggning och analys av kompetensbehov Kartläggning och analys av målgruppens behov och utbildningsbakgrund Beskrivning av hur verksamheten i samverkan ska bedrivas Tre lokala jobbspår Beskrivning av hur kommun och Af gemensamt avser att stödja unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning 2(21)

3 Innehåll Kartläggning av lokala kompetensbehov... 4 Bakgrund... 4 Verktyg för att göra analysen... 4 Sammanfattande analys av lokala kompetensbehov... 5 Kartläggning av målgruppens sammansättning och behov... 6 Bakgrund... 6 Sammanfattande gemensam analys av målgruppens utbildningsbakgrund och behov... 7 Beskrivning av hur verksamheten i samverkan ska bedrivas... 8 Inledning... 8 Organisation... 8 Ansvarsfördelning... 9 Arbetsprocessen kring individer Resurser i arbetet Samverkan med övriga aktörer Samarbete med arbetsgivare Uppföljning av verksamheten samt individernas process Tydliggörande av individens eget ansvar och säkerställande av hens egna engagemang Säkerställande av att kvinnor och män ges samma möjligheter till etablering på arbetsmarknaden Säkerställande av att kortutbildade kvinnor ges ändamålsenligt stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden Säkerställande av att arbetet genomförs med ett hälsofrämjande perspektiv Lokala jobbspår Beskrivning av hur kommun, utbildningsförbund och Af gemensamt avser att stödja unga nyanlända och utrikesfödda som inte har en fullföljd gymnasieutbildning Inledning Gemensamma insatser för att stödja unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning (21)

4 Kartläggning av lokala kompetensbehov Bakgrund I samband med framtagandet av överenskommelsen om fördjupad samverkan om nyanländas etablering mellan Bollnäs kommun (AME), Arbetsförmedlingen södra Hälsingland (Af), Hälsinglands Utbildningsförbund (Hufb) och Bollnäs Folkhögskola (Bfhs) har representanter för dessa träffats vid flera tillfällen för att samla fakta och diskutera det lokala kompetensförsörjningsbehovet i Bollnäs kommun. Diskussioner har även skett i bredare sammanhang bl. a. i Arbetsmarknadsrådet som har representation från kommunala förvaltningar, arbetsförmedling, arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare och den lokala politiken. Planeringsarbetet för den utökade överenskommelsen inleddes i början av oktober 2017 då företrädare för arbetsförmedling, olika kommunala förvaltningar och enheter samt utbildningsanordnare kallades till ett inledande möte hos AME. I samband med träffen utsågs en mindre kärnarbetsgrupp bestående av en representant från vardera Af, Hufb och AME. Projektsamordnaren från AME har varit sammankallande och skrivit fram förslag i samverkan med övriga representanter. Verksamhetschefen för AME har vid några tillfällen deltagit som adjungerad. Politiken, genom kommunalrådet i Bollnäs kommun, har blivit fortlöpande informerad. Politisk förankring för överenskommelsen har säkerställts genom att ärendet har godkänts av Kommunstyrelsen. Verktyg för att göra analysen Analysen bygger dels på regionala fakta från den s.k. Semaforen, dels på Af: s lokala prognosarbete. Semaforen är ett verktyg som har tagits fram av Region Gävleborg och Tillväxtverket. Syftet är att minska den missmatch mellan utbud och efterfrågan på kompetens som finns i länet. I Semaforen prioriteras vilka bristyrken som är mest akuta att lösa. För att få fram bästa tänkbara underlag samarbetar Region Gävleborg med arbetsgivare, arbetsförmedling, utbildningsanordnare, bransch- och fackliga organisationer m.fl. En särskilt utsedd kontaktperson, s.k. kompetensmäklare, finns för området södra Hälsingland. Genom att söka på det geografiska området södra Hälsingland (kommunerna Bollnäs, Ovanåker och Söderhamn) får vi fram uppgifter om kompetensbrister inom olika yrkesområden i form av ett bristindex för yrkesgrupper. Utifrån yrkesgrupp kan man sedan gå ytterligare ett steg djupare och se mer detaljerat index för olika yrken. Uppgifterna har i huvudsak hämtats från Af: s prognosarbete. Af gör lokala prognoser två gånger per år. Skillnaden gentemot uppgifterna i Semaforen är att arbetsgivare som lämnat uppgifter kontaktas och intervjuas på nytt. På det sättet erhålls en uppdaterad bild som visar det aktuella kompetensförsörjningsbehovet. Genom den analys som Af arbetar med sedan slutet av år 2017 och fortsättningsvis får vi aktuella, uppdaterade uppgifter om det lokala kompetensförsörjningsbehovet i de branscher som vi enats om att samverka kring i våra lokala jobbspår. I jobbspåren identifierar vi arbetsgivare som vid intervjuer med Af anger att de har aktuella rekryteringsbehov. Förutom ovanstående faktainsamling har vi kontaktat den ekonomiska föreningen Bollnäsdraget, som samordnar handeln i Bollnäs och har återkommande kontakter med ca 130 handelsföretag i kommunen. Kontakt har även tagits med Företagsringen i 4(21)

5 södra Hälsingland, en ideell förening som syftar till att utveckla samverkan (inom t.ex. kompetensförsörjning) mellan sina ca 50 medlemsföretag. Såväl Bollnäs kommun, som privata företag i kommunen och angränsande kommuner finns representerade i föreningen. Sammanfattande analys av lokala kompetensbehov Lokala företag eftersöker arbetskraft och upplever en missmatch mellan de som söker arbete och den kompetens man efterfrågar. Bristen består av adekvata grundkunskaper för yrken, även där högskolekompetens inte efterfrågas. Många nyanlända och utrikesfödda bedöms kunna få arbete, efter att de erhållit bättre kunskaper i svenska språket och yrkesinriktade, kortare utbildningar, där de som studerar får grunder som senare kan kompletteras. Vi kommer därför att samverka kring utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar och som leder till jobb. Detta ska ske genom utbildningsinsatser, kombinerade med yrkessvenska och arbetsplatsförlagd praktik. Målet med DUA och yrkespaketen är att konkretisera utbildningarna till att vara så pricksäkra att deltagare får inriktad svenskundervisning och, i samråd med företag och organisationer, tillräckligt med kunskaper motsvarande vad man behöver för att få en anställning. 5(21)

6 Kartläggning av målgruppens sammansättning och behov Bakgrund I januari 2018 fanns i Bollnäs kommun 549 personer i arbetsför ålder, varav 260 kvinnor och 289 män. Bland kvinnorna saknar 203, och bland männen 229, personer gymnasial utbildning. Huvuddelen av dessa individer, såväl kvinnor som män, finns i åldersspannet år. Vår kartläggning visar att 165 personer, i det ovan nämnda åldersspannet, endast har förgymnasial, eller helt saknar formell utbildning. Vår kartläggning visar även att det bland de 110 personer (54 kvinnor och 56 män) som uppger att de har gymnasiekompetens finns kunskapsbrister för att direkt kunna träda in på svensk arbetsmarknad. I ett nyligen beviljat ESF-projekt: extrastöd i Gävleborg, kommer vi att sätta in särskilda insatser, som vägledning, språkträning, förberedande yrkesinriktad praktik mm, för de personer som helt saknar, eller har mycket bristfällig, formell grundläggande utbildning. I ESF-projektet räknar vi med att ta emot ca 50 personer. Prioriteringar kommer att göras i samband med kartläggningssamtal och under den inledande fasen av etableringsprocessen 6(21)

7 Kartläggning av målgruppens sammansättning och utbildningsbakgrund <25 år år >50 år Nyanlända Bollnäs kommun Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning varav utbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning Saknar formell grundläggande utbildning varav sökt eller önskat yrke Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning Service arbetare Service arbetare Sammanfattande gemensam analys av målgruppens utbildningsbakgrund och behov Service, vård, städ Service, restaurang Service arbetare Enligt en kartläggning avseende sökt yrke önskar flertalet nyanlända arbete inom områden som service, vård, städ, kök och restaurang. Mot bakgrund av detta samt mot bakgrund av analyserade kompetensbehov är det mot dessa områden som våra lokala jobbspår är inriktade. Service arbetare 7(21)

8 Beskrivning av hur verksamheten i samverkan ska bedrivas Inledning I oktober 2015 enades Bollnäs kommun och Arbetsförmedlingen södra Hälsingland om samverkan inom ramen för Dua, för att minska ungdomsarbetslösheten. Överenskommelsen reviderades avseende samverkansparter i början av år 2016, då också Hälsinglands Utbildningsförbund gick in som partner. Hälsinglands Utbildningsförbund är ett kommunalförbund som ansvarar för gymnasial och vuxenutbildning i de tre kommunerna Bollnäs, Söderhamn och Nordanstig. Samverkansöverenskommelsens innehåll, utöver en tredje part, ändrades inte. Ett av resultaten av överenskommelsen är att ett navigatorscentrum, kallat Navet, har skapats. Navet är den fysiska plats där såväl ungdomar och personal, som arbetsgivare och övriga intressenter kan mötas. Navet är bemannat av de aktörer som behövs för att stödja arbetslösa ungdomar, t.ex. Bollnäs kommuns Arbetsmarknadsenhet och Socialtjänst, Arbetsförmedlingen och Hälsinglands Utbildningsförbund, motsvarande den kommunala vuxenutbildningen. En fördel med detta arbetssätt är att samtliga berörda ungdomar och relevanta aktörer kan mötas på en och samma plats. Verksamheten fortlöper enligt nuvarande överenskommelse med målet att halvera ungdomsarbetslösheten fram till slutet av år I samband med Regeringens tilläggsdirektiv till Dua att även omfatta insatser för nyanlända var grunden för effektiv samverkan redan lagd i och med ungdomsöverenskommelsen. Mellan juli 2017 och februari 2019 har planeringen för att fördjupa den lokala samverkan till att gälla även målgruppen nyanlända fortsatt, parterna emellan. Ingående parter kommer att kvarstå samt utökas med Bollnäs Folkhögskola. Organisation En ledningsgrupp och en arbetsgrupp tillsätts för att följa uppsatta mål i överenskommelsen. Så långt möjligt kommer vi försöka inordna dessa grupperingar i befintliga strukturer. Det väl fungerande arbetsmarknadsrådet utgör referensgrupp. Ledningsgruppen består av chefer för den operativa personalen i resp. deltagande organisation. I gruppen tas beslut om inriktning, eventuellt ny eller ändrad inriktning gällande lokala jobbspår och andra strategiska frågor som har med själva samverkansmodellen att göra. Dessutom följs överenskommelsen upp och diskuteras vid varje styrgruppsmöte i syfte att säkerställa att den följs och fungerar. Arbetsgruppen består av operativ personal från de fyra medverkande parterna. I gruppen diskuteras hur arbetet med deltagarna, på ett konkret plan, fungerar, vem som gör vad och hur samverkan sker i det dagliga operativa arbetet. 8(21)

9 Gruppen kommer inte att vara statisk, ibland kan den utökas med någon partner, ibland behöver inte hela gruppen träffas. Det beror helt och hållet på vilka deltagare man diskuterar och var i processen de befinner sig. Arbetsmarknadsrådet i Bollnäs har en bred representation av intressenter som blir aktuella i den utökade överenskommelsen. Rådet arbetar strategiskt och övergripande. Det passar därför bra att Arbetsmarknadsrådet utgör överenskommelsens referensgrupp. Beslut om att göra så fattades vid Arbetsmarknadsrådets sammanträde i december I referensgruppen diskuteras de allmänna delarna av överenskommelsen på ett övergripande plan. Förslag till förändringar kan föreslås av gruppen men beslut tas av ledningsgruppen. Ovan nämnda grupper har regelbundna möten, minnesanteckningar förs, uppföljning sker avseende verksamhet, mål och resultat. Ansvarsfördelning Arbetsförmedlingen södra Hälsingland (Af) Huvudansvarig, sammankallande och ansvarar, tillsammans med AME, för uppföljning av överenskommelsen. Ansvarar för kartläggningssamtal, att etablerings-, eller motsvarande individuell plan upprättas och följs upp. Hela Af: s utbud av arbetsmarknadspolitiska insatser, som t.ex. anvisning till kompletterande aktörer, kan komma ifråga för deltagare. Af har också huvudansvaret för arbetsgivarkontakter, via sina särskilda bransch- och företagsförmedlare. Representation i styr-, arbets- och referensgrupp. Arbetsmarknadsenheten (AME) Huvudansvarig för arbetsmarknadspolitiska aktiviteter. I samband med praktikplaceringar sker kontakter med kommunens förvaltningar. Samverkan sker även med Af: s branschansvariga förmedlare. Dessutom ansvarar AME för vissa av de åtgärder som kommer att vara delar av individernas individuella planer. Representation i styr-, arbets- och referensgrupp. Hälsinglands Utbildningsförbund (Hufb) Ansvarig för vägledning och information om utbildningsinsatser. Ansvarar för att tillhandahålla vuxen- samt yrkesutbildning inom ramen för det utbud som finns inom Hufb. Representation i styr-, arbets- och referensgrupp. Bollnäs Folkhögskola (Bfhs) Ansvarig för vägledning och information om utbildningsinsatser. Ansvarar för att tillhandahålla utbildning inom ramen för det utbud som finns inom Bfhs, t.ex. allmän kurs på grundskole- och gymnasienivå samt studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF). Representation i styr-, arbets- och referensgrupp. 9(21)

10 Förutom ovanstående huvudaktörer finns en bred palett av samverkansparter som kan bidra med kontakter, idéer och uppslag. Forum för detta är i första hand referensgruppen, dvs. Arbetsmarknadsrådet. Arbetsprocessen kring individer Processen bygger på individuellt anpassade insatser vilket innebär att innehållet i modulerna i våra beskrivna lokala jobbspår är att betrakta som modeller som inte slaviskt kan följas i varje enskilt fall. Insatserna ska vara mycket flexibla till sin utformning. Med tiden kan nya spår tillkomma och de innehållsliga delarna kan justeras och anpassas till nya förutsättningar. 1. Individer som har fått uppehållstillstånd kartläggs hos Arbetsförmedlingen (Af), som även gör en arbetsmarknadspolitisk bedömning. 2. Bland de nyanlända, som kommer att vara i fokus för vår lokala överenskommelse, sker sedan en fördjupad kartläggning av den nyanländes kompetens och erfarenheter, samtal om vad överenskommelsen innebär mer konkret samt betydelsen av deltagarens eget ansvar för att hens handlingsplan ska bli effektiv. Detta samtal utgör grunden för handlingsplanen och sker i form av ett trepartssamtal. Beroende på individuella förutsättningar kan ytterligare personal, t.ex. handläggare från Socialtjänsten och/eller studie- och yrkesvägledare, komma att delta. En så realistisk tidsplan som möjligt, med kontinuerliga uppföljningsmöten, görs upp. 3. Handlingsplanen anger vilka jobbförberedande insatser som den nyanlände behöver gå igenom för att kunna gå vidare mot jobbspåren. Huvudsakliga delar är SFI, ytterligare praktisk språkträning samt samhällsorientering och andra arbetsmarknadsrelaterade insatser, t.ex. studiebesök, arbetsmarknadskunskap, arbetsmarknadsinformation och ev. kort pröva-på praktik. Arbetsmarknadskunskap är en viktig del av de jobbförberedande insatserna. Den innebär en orientering om vad det betyder att arbeta på en svensk arbetsplats. Vi betonar vikten av social färdighetsträning, social kompetens, i våra insatser, då vår erfarenhet från andra program har visat hur betydelsefull den delen är. 4. I samband med uppföljning av handlingsplanen, när den nyanlände bedöms klar att gå vidare, görs en fortsatt planering inför modul 3, de s.k. lokala jobbspåren. Även detta sker i form av ett trepartssamtal, där ytterligare professioner, t.ex. handläggare från Socialtjänsten och/eller studie- och yrkesvägledare kan kopplas in. 5. I nära samverkan med arbetsgivare, Af: s företagsförmedlare och AME: s arbetskonsulenter söks praktik- och pröva-på placeringar som våra jobbspår leder emot. I handlingsplanen, som kommer att individualiseras så långt det är möjligt, skräddarsys insatserna så att deltagaren varvar SFI, yrkesvägledning, social färdighetsträning, praktik, yrkessvenska och yrkesutbildningsdelar. 10(21)

11 Praktiken på arbetsplatsen förväntas öka i tid (om matchningen fungerar) och leda vidare mot en anställning eller fortsatt utbildning. 6. Under tiden som den nyanlände befinner sig i jobbspåren arbetar överenskommelsens aktörer intensivt med individen och företag/arbetsgivare. I den ovan nämnda arbetsgruppen diskuteras vilka ytterligare, eller förändrade, insatser individen kan behöva för att handlingsplanen ska förverkligas. Resurser i arbetet Personal Kommunen ställer handläggare från AME och Socialtjänsten, t.ex. arbetsmarknadskonsulenter och ungdomshandläggare, till förfogande i processarbetet med deltagare, utifrån individuella behov. Af ställer etableringshandläggare, på heltid, till förfogande. Hufb avsätter del av tjänst för studievägledning. Hufb ansvarar vidare för SFI-undervisning och delar av utbildningsinnehållet i jobbspåren. Bfhs svarar för utbildningsdelar i jobbspåren, framför allt inom spåret för kortutbildade. Företag och arbetsplatser med uttalat rekryteringsbehov kommer att bidra med stöd för handledning på arbetsplatserna. Lokaler Resp. partner tillhandahåller lokaler utifrån aktuellt behov. Deltagarfinansiering I samverkansmodellen kommer resp. parter att använda sin fulla potential av stöd och bidrag. Det handlar om olika typer av anställningsstöd t.ex. extratjänster, utbildningsstöd m.fl. Beslut om finansiering kommer att tas i samband med att handlingsplanerna dokumenteras och uppdateras. Etableringsprocessen ska inte stanna upp p.g.a. otydligheter gällande finansiering. Samverkan med övriga aktörer Ytterst manifesteras samverkan genom den överenskommelse som dess parter undertecknar. I Arbetsmarknadsrådet finns samtliga parter, och dessutom företrädare för näringsliv, fackliga organisationer och ideell sektor, representerade. I denna grupp säkerställs att samverkan fortgår genom kontinuerliga avstämningar och uppföljningar. Förutom detta kommer samverkan att utökas över tid, allteftersom behov av nya lösningar kommer att krävas. Genom att underteckna överenskommelsen förbinder sig respektive part att arbeta aktivt med samverkan, det är avsikten med den. 11(21)

12 Ett eller fler nya spår kan eventuellt tillkomma senare under samverkansprocessen. Detta beror på hur arbetsmarknadens behov av kompetens utvecklas. Samarbete med arbetsgivare Vi kommer i första hand att rikta in oss på att intensifiera kontakterna med de företag som Af i sitt prognosarbete identifierat som arbetsgivare med rekryteringsbehov. Af: s företagsförmedlare kommer att besöka dessa företag och presentera vårt arbete med den lokala överenskommelsen. Vi kommer att använda hela vår arsenal av resurser för att skräddarsy lösningar som kan gynna deltagaren. I korthet ser stegen ut på följande sätt: Besök för att presentera Duan och ringa in arbetsgivares behov. Matchning av nyanlända som, med rätta kompletterande insatser, skulle kunna passa för en inledande praktik, gentemot arbetsgivare. Besök hos arbetsgivaren där blivande medarbetare och arbetsgivare möts. Här kommer vi att använda oss av en modell som prövats i andra av våra verksamheter, som handlar om att praktik sker på olika nivåer, i vilka praktiken har olika syften och mål och där arbetsgivarens roll som handledare har olika fokus. (Se modellen sid. 13). Återkommande besök hos arbetsgivaren för att säkerställa att praktiska frågor kan lösas. Det kan t.ex. handla om kortare kompletterande utbildningsinsatser. Om praktiken av någon anledning inte fungerar ska den snarast avbrytas. I samband med detta görs en analys huruvida kraven på individen är för högt ställda, eller om matchningen inte fungerat av andra skäl. Tydlig återkoppling ska ges till deltagaren, så att hen vet vad som behöver kompletteras eller förändras. 12(21)

13 Uppföljning av verksamheten samt individernas process Samverkan av mer strategisk art, t.ex. att var part utför sina skyldigheter etc. sker i ledningsgruppen. Arbetsgruppen ansvarar för att kontinuerlig uppföljning sker på individnivå. På det viset säkerställs att flöden fungerar och att insatser för den enskilde leder framåt. Deltagaruppföljning sker i systemet Accorda vilket kommer att anslutas till det nationella systemverktyget som f.n. håller på att tas fram. Tydliggörande av individens eget ansvar och säkerställande av hens egna engagemang Målet för överenskommelsen om fördjupad samverkan bygger på ett samspel mellan den nyanlände, kommunen, arbetsförmedlingen och utbildningsanordnarna. Det ska därför vara mycket tydligt redan från det första kartläggningssamtalet vad som förväntas av den enskilde och av de partner som undertecknat överenskommelsen. Säkerställande av att kvinnor och män ges samma möjligheter till etablering på arbetsmarknaden I samverkan mellan aktörerna i vår pågående och denna nya utvidgade Duaöverenskommelse står jämställdhetsfrågorna ständigt i fokus. Personal har deltagit, och kommer fortsättningsvis att delta, i utbildningsinsatser i genuskunskap. Men det handlar inte om att endast delta i en kurs. Personal kommer att uppmanas 13(21)

14 och uppmuntras till att ha återkommande reflektioner om sina attityder och värderingar. Vid samtliga uppföljningsmöten kommer särskild, könsuppdelad, rapportering att redovisas. Därigenom hålls jämställdhetsperspektivet ständigt aktuellt och kan korrigeras om obalanser uppstår. Arbetet med jämställdhetsperspektivet utvecklas kontinuerligt. Vi arbetar enligt 4 R-metoden (R1 Representation, R2 Resurser, R3 Realia, R4 handlingsplan). Säkerställande av att kortutbildade kvinnor ges ändamålsenligt stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden För de kvinnor som står allra längst bort från arbetsmarknaden kommer vi att etablera nära samverkan med ett nystartat ESF-projekt kallat extrastöd i Gävleborg vilket sammanfaller väl i tid med starten av den utvidgade lokala överenskommelsen. Inom ramen för projektet kommer vi att använda olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enklare arbetsuppgifter kombineras med extra språkstöd och inslag av vardagssvenska, framför allt talspråk och social färdigheter tränas i situationer som liknar arbetslivets. För vissa av deltagarna kan detta ses som förberedelser inför inträdet i jobbspår för kortutbildade, alternativt anvisning till utbildningsplikt. I huvudsak handlar emellertid projektet om en stegförflyttning, närmare etablering på arbetsmarknaden, för deltagarna. Säkerställande av att arbetet genomförs med ett hälsofrämjande perspektiv I samtliga arbetsmarknadspolitiska insatser som sker i Bollnäs kommun finns det hälsofrämjande perspektivet med. Det sker framför allt inom ramen för samhälls- och yrkesorientering men tas upp redan i kartläggnings- och etableringssamtalen. 14(21)

15 Lokala jobbspår Efter de gemensamma analyser avseende lokala kompetensbehov samt målgruppen nyanländas i Bollnäs kommun sammansättning och utbildningsbakgrund har vi enats om följande tre spår: 1. Handel och Service 2. Vård och omsorg 3. Spår för kortutbildade, studie- och yrkesorienterande, som på längre sikt kan leda vidare mot något av spåren ovan, alternativt mot exempelvis restaurang och kök, eller städbranschen. Fler spår, eller varianter av spår, kan tillkomma i framtiden. 15(21)

16 16(21)

17 17(21)

18 18(21)

19 Beskrivning av hur kommun, utbildningsförbund och Af gemensamt avser att stödja unga nyanlända och utrikesfödda som inte har en fullföljd gymnasieutbildning Inledning Bollnäs kommun, Hälsinglands Utbildningsförbund och Arbetsförmedlingen södra Hälsingland har ett upparbetat samarbete och en pågående lokal Duaöverenskommelse för ungdomar, i reviderad form upprättad I enlighet med gällande överenskommelse fortsätter samarbetet i syfte att stödja ungdomar år, inte endast nyanlända utan hela gruppen ungdomar, att fullfölja en gymnasieutbildning. Efter samtal mellan kommunen och Af har vi kommit fram till att klassificeringen nyanländ i detta sammanhang lätt kan bli missvisande. Under den tid det tar att slutföra en gymnasieutbildning hinner ofta status ändras från nyanländ till utrikesfödd. Vi vill därför i denna del tala om målgruppen utrikesfödda i stället för nyanlända. Som ett exempel kan nämnas att, enligt aktuell siffra från Af, ser det ut som att endast 28 personer saknar gymnasiebehörighet, utifrån deras kartläggning. Dock är sanningen en helt annan om vi tittar på målgruppen nyanlända och även inkluderar gruppen utrikesfödda, lägger till individer som är placerade i extratjänster samt ej statistikförda. Då är siffran istället 83, varav 36 kvinnor och 47 män. Till detta ska även exempelvis elever på gymnasieskolornas Introduktionsprogram och ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret adderas. Mot bakgrund av ovanstående stycke har vi enats om att hänvisa till den kartläggning som gjorts i ursprunglig Dua och här fokusera på de insatser som vi gemensamt kan göra för att få fler, företrädesvis utrikesfödda ungdomar, att fullfölja sin utbildning. Det är också gentemot ursprunglig DUA som resultatuppföljning kommer att göras. Gemensamma insatser för att stödja unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning Navet, stödinsatser för unga till arbete eller vidare studier I vårt Navigatorcentrum Navet, ett resultat av den lokala Duaöverenkommelsen gällande ungdomar, finns olika kompetenser (bl.a. arbetsförmedlare, SIUSkonsulenter, arbetsmarknadskonsulenter, koordinator från Socialtjänsten, studie- och yrkesvägledare) från samtliga ursprungliga samverkanspartner samlade på ett och samma ställe. Under en treårsperiod har vi dessutom tillgång till en extra pedagog, som delfinansieras via ESF-projektet Ung i Gävleborg. Pedagogen finns till hands för att stödja de som tar upp sina studier samt att motivera personer som vill börja eller börja om. Navet vänder sig till unga vuxna mellan år i Bollnäs kommun och är ett samarbete mellan kommunens arbetsmarknadsenhet och socialtjänst, 19(21)

20 Arbetsförmedlingen södra Hälsingland samt Hälsinglands Utbildningsförbund. Målet är att arbeta för att i samverkan halvera ungdomsarbetslösheten till På Navet får den nyanlände vägledning gällande arbete och utbildning kopplat till framtida yrkesval och egen försörjning. Kommunalt aktivitetsansvar, KAA, för målgruppen ungdomar år Inom Navet sker uppföljningen av ungdomar inom KAA. Olika typer av insatser, t.ex. vägledningssamtal, ges också inom verksamheten. I Bollnäs kommun ligger KAA organisatoriskt inom AME: s verksamhetsområde. Detta för att få en bredare samverkan kring ungdomar som avbrutit eller ej påbörjat gymnasiestudierna. En nära samverkan med gymnasieskolan, i vårt fall i huvudsak Hälsinglands Utbildningsförbund, är naturlig eftersom Utbildningsförbundet också är delaktigt i Navet. Inom ramen för KAA besöker personal grundskolornas högstadier och gymnasieskolor för att få elever att inse vikten av en gymnasieutbildning, alternativt att presentera stöd som finns att få om man avbryter sin utbildning. Utbildningskontrakt Arbetsförmedlingen, Hälsinglands Utbildningsförbund och Arbetsmarknadsenheten har gjort en överenskommelse om att intensifiera arbetet med åtgärden utbildningskontrakt, vilket är ett verktyg för att stödja ungdomar att fullfölja en utbildning. Studie- och yrkesvägledning Ett nätverk av studie- och yrkesvägledare har inrättats i syfte att fördjupa samverkan mellan grundskola, gymnasium, arbetsförmedling och kommunens arbetsmarknadsenhet. I nätverket ingår studie- och yrkesvägledare från Af, kommunens grundskolor, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, Bollnäs Folkhögskola, kommunens friskolor (såväl grund- som gymnasieskolor) samt AME. Alla partner som ingår i denna överenskommelse deltar i det länsomfattande utvecklingsprojektet Stärka vägledningen i samverkan i Gävleborgs län, som ägs och drivs av Region Gävleborg. Projektidén bygger på att ta fram en modell och ett arbetssätt för en stärkt studie- och yrkesvägledning/vägledning i samverkan. Inom ramen för uppdraget ingår också att arbetsmarknadskunskapen stärks. Det handlar således både om den studie- och yrkesvägledning som sker inom det reguljära utbildningssystemet och den vägledning som sker genom Arbetsförmedlingens försorg. Utvecklingen av vägledningen ska leda till att de som ska välja utbildning och framtida yrke, alternativt byta yrke, ska ges ett bättre beslutsunderlag. Projektets insatser ska anpassas efter målgrupp, vara genusmedveten samt innehålla information om bristyrkesutbildningar och bristyrken. Bollnäs Folkhögskola Ytterligare ett sätt att stödja unga nyanlända att fullfölja en gymnasieutbildning är att använda folkhögskolans utbud av pröva-på studier och studiemotiverande folkhögskolekurser. Eftersom Bollnäs folkhögskola är en av överenskommelsens 20(21)

21 partner kommer vi att använda även detta instrument i syfte att öka motivationen för vidare studier. I samband med månatliga uppföljningar av den fördjupade samverkan om nyanländas etablering kommer vi på ett detaljerat och systematiskt sätt att hålla oss uppdaterade om det aktuella läget och fortlöpande erbjuda möjligheter till förnyade yrkes- och studievägledningssamtal. Bollnäs kommun, grundskolan Bollnäs kommun har tillsammans med länets övriga kommuner deltagit i det ESFfinansierade projektet Framtid studiehandledare i vilket studiehandledare med annat modersmål än svenska har utbildats. Studiehandledarna agerar sedan som språkstöd i modersmålet till elever i grundskolans undervisning. Minst tre sådana studiehandledare har anställts inom grundskolan. Statsbidrag för att förbättra nyanländas lärande Hälsinglands Utbildningsförbund (Hufb) har nyligen beviljats 4,7 milj. kr. av Skolverket som ska användas till förbättringar av nyanländas lärande. Bidraget är ett väsentligt tillskott till arbetet med att stödja nyanländas och utrikesföddas lärande. Syftet med pengarna är att möjliggöra för fler nyanlända att studera vid gymnasiets nationella program. Genom att kartlägga de nyanländas förkunskaper ska utbildningsförbundet skaffa sig en bättre bild av vad de är i behov av för att ta sig igenom en hel gymnasieutbildning. Bl. a. ska förbättrade rutiner och kvalitetssäkrade studieplaner göra att målgruppen lättare klarar studierna. Det finns ett uttalat mål att nyanlända ska ha möjlighet att studera alla skolans ämnen med stöd på sitt modersmål. Att utbilda handledare är därför också en del i kvalitetssatsningen som Hufb nu kunnat påbörja tack vare stödet från Skolverket. 21(21)