KVINNOR & MÄN I SVENSK MISSBRUKSBEHANDLING

Transkript

1 SoRAD Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol- och Drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, Stockholm Hemsida: Telefon: KVINNOR & MÄN I SVENSK MISSBRUKSBEHANDLING En beskrivning av patientgruppen i Stockholms läns landstings beroendevård Av Jessica Palm och Jessica Storbjörk SoRAD Forskningsrapport nr

2

3 KVINNOR & MÄN I SVENSK MISSBRUKSBEHANDLING En beskrivning av patientgruppen i Stockholms läns landstings beroendevård Av Jessica Palm och Jessica Storbjörk SoRAD Forskningsrapport nr

4 Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: En beskrivning av patientgruppen i Stockholms läns landstings beroendevård Av Jessica Palm och Jessica Storbjörk SoRAD Forskningsrapport nr ISSN ISBN

5 Innehållsförteckning Lista över tabeller... 3 Sammanfattning Inledning Projektbeskrivning, urval och datainsamling Beskrivning av projektets delar Urval och inklusionskriterier Fältarbete och datainsamling Intervjuformuläret Metodproblem Denna rapport Några viktiga begrepp och hur de används Bakgrundsuppgifter om respondenterna Sammanfattning Alkohol- och drogkonsumtion samt alkohol- och drogrelaterade problem Sammanfattning Problem och behov av hjälp enligt Addiction Severity Index (ASI) ASI-index Upplevda problem och behov av hjälp enligt ASI Sammanfattning Erfarenheter av vård för problem med alkohol och droger Tidigare vårderfarenheter Vårderfarenheter under de senaste tolv månaderna Antal vårdgivare och vårddagar Sammanfattning Väg till landstingets specialiserade beroendevård Vem föreslog vård och remitteringar Händelser som bidrog till att respondenter kom till vård Orsaker till att söka vård Orsaker till att inte söka vård Sammanfattning Respondenternas önskemål om vård, förväntningar på vården och intryck av vårdpersonalen Önskemål om vård Behandlingsmål Förväntningar på och intryck av behandlingen Sammanfattning

6 9. Attityder till alkohol- och drogproblem samt behandling Syn på alkohol- och drogproblem Syn på behandling Behandlingspreferenser Sammanfattning Avslutande diskussion Litteraturlista Bilaga 1. Intervjuformulär Bilaga 2. Beskrivning av studiens vårdkategorier 2

7 Lista över tabeller Kapitel 2 Tabell 2.1 Enheter i urvalet i BCN och BCS, datainsamlingsperiod och antal intervjuade patienter på olika enheter. Tabell 2.2 Enheter i BCN och BCS samt indelning av patienter i två grupper efter vilken organisation enheten de intervjuades på tillhörde och vilken typ av vårdverksamhet som bedrevs där. sid Kapitel 3 Tabell 3.1 Bakgrundsuppgifter för landstingets patienter inom olika vårdverksamheter, procent. Tabell 3.2 Bakgrundsuppgifter för landstingets patienter uppdelat på enheternas organisatoriska tillhörighet, procent. Tabell 3.3 Bakgrundsuppgifter för landstingets patienter med alkohol och/eller drogberoende eller inget beroende, procent. Tabell 3.4 Landstingspatienternas kön och ålder enligt typ av vårdverksamhet vid enheten och organisatorisk tillhörighet, procent Kapitel 4 Tabell 4.1 Alkoholkonsumtion och alkoholproblem bland alkohol- och/eller drogberoende patienter i landstinget, procent. Tabell 4.2 Drogkonsumtion, drogproblem, huvuddrog och rökning bland alkoholoch/eller drogberoende patienter i landstinget, procent. Tabell 4.3 Alkoholkonsumtion och alkoholproblem bland patienter i olika typer av vårdverksamheter i landstinget, procent. Tabell 4.4 Drogkonsumtion, drogproblem, huvuddrog och rökning bland patienter i olika typer av vårdverksamheter i landstinget, procent. Tabell 4.5 Alkoholkonsumtion och alkoholproblem bland patienter på enheter för alkoholavgiftning och drogavgiftning inom BCN respektive BCS, procent. Tabell 4.6 Drogkonsumtion, drogproblem, huvuddrog och rökning bland patienter på enheter för alkoholavgiftning och drogavgiftning inom BCN respektive BCS, procent. Tabell 4.7 Alkoholkonsumtion och alkoholproblem bland kvinnor och män i olika ålderskategorier i landstinget, procent. Tabell 4.8 Drogkonsumtion, drogproblem, huvuddrog och rökning bland kvinnor och män i olika ålderskategorier i landstinget, procent

8 Kapitel 5 Tabell 5.1 Genomsnittliga värden på ASI-index (medelvärde) för kvinnor och män i olika åldersgrupper i landstinget. Tabell 5.2 Genomsnittliga värden på ASI-index (medelvärde) för landstingets patienter i olika vårdverksamheter. Tabell 5.3 Genomsnittliga värden på ASI-index (medelvärde) för patienter i landstinget med ett alkohol- och/eller drogberoende. Tabell 5.4 Genomsnittligt antal dagar av de senaste 30 som kvinnor och män i olika åldersgrupper i landstinget upplevt problem inom olika ASI-områden, och andel (%) som tyckte att de hade påtagliga eller mycket stora problem och/eller upplevt behov av hjälp. Tabell 5.5 Genomsnittligt antal dagar av de senaste 30 som landstingets patienter i olika vårdverksamheter upplevt problem inom olika ASI områden, och andel (%) som tyckte att de hade påtagliga eller mycket stora problem och/eller upplevt behov av hjälp. Tabell 5.6 Genomsnittligt antal dagar av de senaste 30 som landstingets patienter med ett alkohol- och/eller/inget drogberoende upplevt problem inom olika ASIområden, och andel (%) som tyckte att de hade påtagliga eller mycket stora problem och/eller upplevt behov av hjälp Kapitel 6. Tabell 6.1 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som någon gång vårdats av olika vårdgivare och/eller i olika vårdformer inom sjukvården, procent. Tabell 6.2 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som någon gång vårdats av olika vårdgivare och/eller i olika vårdformer utanför sjukvården, t.ex. socialtjänsten, procent. Tabell 6.3 Andelen av landstingets patienter, kvinnor och män i olika åldersgrupper, som någon gång vårdats av olika vårdgivare och/eller i olika vårdformer inom sjukvården, procent. Tabell 6.4 Andelen av landstingets patienter, kvinnor och män i olika åldersgrupper, som någon gång hade vårdats av olika vårdgivare och/eller i olika vårdformer inom utanför sjukvården, t.ex. socialtjänsten, procent. Tabell 6.5 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som under de senaste tolv månaderna hade vårdats av olika vårdgivare och/eller i olika vårdformer inom sjukvården, procent. Tabell 6.6 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som under de senaste tolv månaderna hade vårdats av olika vårdgivare och/eller i olika vårdformer utanför sjukvården, t.ex. socialtjänsten, procent. Tabell 6.7 Andelen av landstingets patienter, kvinnor och män i olika åldersgrupper, som under de senaste tolv månaderna hade vårdats av olika vårdgivare och/eller i olika vårdformer inom sjukvården, procent

9 Tabell 6.8 Andelen av landstingets patienter, kvinnor och män i olika åldersgrupper, som under de senaste tolv månaderna hade vårdats av olika vårdgivare och/eller i olika vårdformer utanför sjukvården, t.ex. socialtjänsten, procent. Tabell 6.9 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som någon gång och under de senaste 12 månaderna vårdats inom olika många vårdformer/vårdgivare (20 st.), samt antal vårddagar under de senaste tolv månaderna, procent. Tabell 6.10 Andel av landstingets patienter, kvinnor och män i olika åldersgrupper, som någon gång och under de senaste 12 månaderna vårdats inom olika många vårdformer/vårdgivare (20 st.), samt antal vårddagar under de senaste tolv månaderna, procent Kapitel 7. Tabell 7.1 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som uppgav att de remitterades till den enhet där intervjun genomfördes från olika typer av vårdgivare/vårdformer (20 kategorier), procent. Tabell 7.2 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som uppgav att olika personer eller organisationer uppmanat dem att söka vård för sina alkohol- eller drogproblem, procent. Tabell 7.3 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som uppgav att de fått information om den enhet de vårdades på vid intervjutillfället från olika informationskällor, procent. Tabell 7.4 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som uppgav att olika händelser hade bidragit (lite eller mycket) till att de kom till behandling, procent. Tabell 7.5 Andel av landstingets patienter som kom till vård på grund av sin alkoholresp. drogkonsumtion som uppgav att olika händelser hade bidragit (lite eller mycket) till att de kom till behandling, procent. Tabell 7.6 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som instämde helt och hållet eller delvis (i förhållande till inte särskilt eller inte alls) i olika orsaker till att de sökt hjälp för problem med alkohol eller droger, procent. Tabell 7.7 Andel av landstingets patienter, kvinnor och män i olika åldersgrupper, som instämde helt och hållet eller delvis (i förhållande till inte särskilt eller inte alls) i olika orsaker till att de sökt hjälp för problem med alkohol eller droger, procent. Tabell 7.8 Andel av landstingets patienter inom olika vårdverksamheter som instämde helt och hållet eller delvis (i förhållande till inte särskilt eller inte alls) i att olika faktorer hade hindrat dem från att söka hjälp för problem med alkohol eller droger, procent. Tabell 7.9 Andel av landstingets patienter, kvinnor och män i olika åldersgrupper, som instämde helt och hållet eller delvis (i förhållande till inte särskilt eller inte alls) i att olika faktorer hade hindrat dem från att söka hjälp för problem med alkohol eller droger, procent

10 Kapitel 8. Tabell 8.1 Andel av landstingets patienter i olika vårdverksamheter som önskade sig olika typer av vård samt hur säkra de var att de skulle få den vården, procent. Tabell 8.2 Andel av landstingets patienter som kom till vård för sin alkohol- respektive drogkonsumtion som önskade sig olika typer av vård samt hur säkra de var att de skulle få den vården, procent. Tabell 8.3 Behandlingsmål för patienter som ansåg sig ha problem med alkohol respektive droger uppdelat på olika typer av vårdverksamheter, procent. Tabell 8.4 Behandlingsmål avseende alkoholproblem för landstingets patienter som kom till vård för sin alkohol- respektive drogkonsumtion, procent. Tabell 8.5 Andel av landstingets patienter i olika vårdverksamheter som instämde helt och hållet eller delvis i olika påståenden om deras förväntningar på vården och intryck av personalen, procent. Tabell 8.6 Andel av landstingets patienter på enheter med olika organisatorisk tillhörighet som instämde helt och hållet eller delvis i olika påståenden om deras intryck av personalen, procent Kapitel 9. Tabell 9.1 Andel av landstingets patienter som kom till vård för sin alkohol- respektive drogkonsumtion som instämde helt och hållet eller delvis i påståenden kring alkoholproblem, procent. Tabell 9.2 Andel av landstingets patienter som kom till vård för sin alkohol- respektive drogkonsumtion som instämde helt och hållet eller delvis i påståenden om drogproblem, procent. Tabell 9.3 Andel av landstingets patienter som kom till vård för sin alkohol- respektive drogkonsumtion som instämde helt och hållet eller delvis i påståenden kring behandling av alkoholproblem, procent. Tabell 9.4 Andel av landstingets patienter som kom till vård för sin alkohol- respektive drogkonsumtion som instämde helt och hållet eller delvis i påståenden kring behandling av drogproblem, procent. Tabell 9.5 Andel av landstingets patienter som kom till vård för sin alkohol- respektive drogkonsumtion som föredrog en typ av behandling framför en annan, procent. Tabell 9.6 Andel av landstingets patienter på enheter med olika organisatorisk tillhörighet som föredrog en typ av behandling framför en annan, procent

11 Sammanfattning Det forskningsprojekt som ligger till grund för den här rapporten, Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en studie av klienter och behandlingsenheter i Stockholms län, är en unikt omfattande studie av missbrukarvården, dess personal och patienter/klienter. Studien omfattar vård för alkohol- och drogproblem såväl i landstingets som i socialtjänstens regi. Då studier av detta slag är sparsamt förekommande var avsikten såväl att beskriva vårdsystemet och dess delar som att generera hypoteser. I studien ingick strukturerade intervjuer med närmare 2000 patienter i landstingets specialiserade beroendevård och klienter som av socialtjänsten fick en insats för problem med alkohol eller droger. De individer som samtyckte deltog tolv månader senare i en uppföljningsintervju och/eller en registerstudie. En enkätundersökning genomfördes bland personal i landstingets beroendevård och bland personal i socialtjänstens missbrukarvård. Telefonintervjuer genomfördes också med ett urval av den vuxna befolkningen i länet. Syftet var dels att få en jämförelsegrupp av personer med hög alkoholkonsumtion, med erfarenheter av droger och i vissa fall av behandling till de kliniska populationerna, och dels för att få en uppfattning om vilka erfarenheter och vilken syn på missbrukarvården befolkningen har. Slutligen gjordes intervjuer med personer i chefsposition i landstinget och socialtjänsten om vårdens organisation. Föreliggande rapport bygger på den intervjuundersökning som gjordes bland patienter i Stockholms läns landstings specialiserade beroendevård, som vid studiens genomförande var indelat i Beroendecentrum Nord (BCN) och Beroendecentrum Syd (BCS). I rapporten presenteras en övergripande bild av patienternas bakgrund och alkohol- och drogkonsumtion Vidare presenteras patienternas tidigare vårderfarenheter, hur de hade kommit till vård, deras behandlingsmål och förväntningar samt syn på alkohol- och drogproblem och behandling av sådana problem. Under tidsperioden 14 november november 2001 intervjuades 942 personer som kom till en enhet inom BCN eller BCS där de inte hade varit under de senaste tre månaderna. Patienterna rekryterades från olika typer av vårdenheter i organisationens olika delar. Datamaterialet domineras av patienter i slutenvård (71%). Materialet är troligtvis inte representativt för hela BCN och BCS och kommer att viktas i senare analyser för att bättre beskriva patientgruppen. Trettionio procent av patienterna vårdades vid intervjutillfället i alkoholavgiftning, 22 procent i drogavgiftning, 3 procent i metadonprogrammet, 11 procent på en enhet för patienter med läkemedelsproblem, 21 procent i den allmänna öppenvården och 3 procent vid en infektionsklinik. Ungefär hälften av respondenterna vårdades i BCN (52%) och andra halvan i BCS. Omkring en tredjedel av respondenterna var kvinnor (30%) och över hälften av patienterna var mellan 35 och 54 år. Medelåldern var något lägre bland dem som huvudsakligen hade drogproblem jämfört med dem som hade problem med alkohol. De flesta var födda i Sverige (82%) och var ensamstående vid intervjutillfället (73%). En tredjedel hade slutfört nioårig grundskola, över hälften hade slutfört gymnasiestudier och 15 procent hade en universitetseller högskoleexamen. Cirka en femtedel arbetade och ungefär en lika hög andel var arbetslös. Resten av respondenterna var sjukskrivna, pensionerade eller befann sig vid intervjun på någon institution. De flesta hade en egen bostad (65%), men en ganska hög andel av patienterna var bostadslösa (11%). 7

12 Förutom att fråga hur ofta respondenterna drack alkohol och använde olika droger ställdes också frågor som tillsammans ger s.k. alkohol- och drogberoendediagnoser enligt ICD-10 klassificeringen. Närmare 60 procent av patienterna uppfyllde dessa kriterier för ett alkoholberoende och närmare hälften uppfyllde kriterierna för ett drogberoende. Såväl kapitel 4 som kapitel 5 visar emellertid att dessa beroendediagnoser inte ger en heltäckande bild av problemen. Drogbruk och problem med droger liksom hög alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem förekom också bland dem som inte uppfyllde dessa beroendekriterier. Vad gäller alkohol drack 27 procent av respondenterna fem drinkar alkohol (motsvarar 5 glas sprit á 4 cl) dagligen och något färre patienter (18%) drack 12 drinkar dagligen. Av drogerna var det vanligast att respondenterna hade använt lugnande eller dämpande mediciner under den senaste månaden. Det var emellertid vanligast bland respondenterna att de som sin huvuddrog uppgav en opiat. I detta urval har individer som huvudsakligen hade problem med droger en sämre situation än de som vårdades för alkoholproblem. Fler individer med drogproblem var lågutbildade, arbetslösa och bostadslösa och det var också bland dem vanligare med kriminalitet och tidigare vårderfarenheter för alkohol- och/eller drogrelaterade problem. I studien indelas olika vårdtyper hos olika vårdgivare i tjugo kategorier (se bilaga 2 för en beskrivning av kategorierna). Rapporten visar att respondenterna hade omfattande vårderfarenheter vad gäller alkohol- eller drogrelaterade problem. Endast nio procent av patienterna saknade tidigare vårdkontakter. Över hälften av respondenterna hade någon gång haft kontakt med minst fem av dessa vårdgivare angående sina alkohol- eller drogproblem. Under det senaste året före intervjun hade tio procent av patienterna haft kontakt med minst fem vårdgivare, men patienterna hade trots det många vårddagar bakom sig. Trettio procent av patienterna hade haft minst nittio vårddagar under det senaste året. Det var vanligt att patienterna hade haft kontakt med landstingets vård, och då framför allt landstingets beroendevård (t.ex. hade ca 60% vårdats på beroendevårdens avgiftningsavdelningar), men en hög andel hade också haft kontakt med socialtjänsten angående deras alkohol- och/eller drogproblem. Det syns främst i att hälften någon gång hade vårdats på behandlingshem, som vanligen finansieras av socialtjänsten. Det var något vanligare att patienter som vårdades på enheter huvudsakligen för drogproblem (exkl. enheten för läkemedelsproblem) också hade haft kontakt med socialtjänstens missbrukarvård. Vad gäller orsakerna till att patienterna kommit till vård uppgav de flesta (80%) att det var deras egen idé att komma och att de kommit för att få ett lugnare och mer givande liv. Å andra sidan uppgav knappt hälften att de utsatts för ett ultimatum av någon närstående. En tredjedel hade under året före intervjun haft en allvarlig konflikt med sin familj eller med någon annan närstående om sin alkohol- eller drogkonsumtion. Detta hade bidragit till att de kom till vård. Detsamma gäller för frågan om någon inom sjukvården uppmanat dem att söka vård (30%) och för frågan om de omhändertagits av polisen (20%). En del (15%) menade att de kom till vård för att undvika att tvångsomhändertas och en del kom för att inte förlora sitt jobb eller vårdnaden om sina barn. Patienterna fick också uppge olika orsaker för att inte söka hjälp, innan de kom till vård. Omkring hälften av patienterna instämde i att de bekymrat sig över vad andra skulle tycka om dem, att de inte ville sluta använda alkohol eller droger samt att de tyckte att de kunde hantera sina problem själva. Patienterna fick ange vad de ville få ut av behandlingen. Majoriteten av dem ville sluta dricka eller använda droger helt. Andelen som ville minska sitt bruk eller få kontroll över det var 8

13 större bland personer med alkoholproblem (25%) än bland personer med drogproblem (7%). En ganska hög andel av dem som kommit till vård för sina drogproblem ville främst få metadon eller något annat substitut för droger (16%). De flesta patienter hade också fått ett positivt första intryck av personalen på den enhet de vårdades på och hälften trodde att personalen skulle kunna hjälpa dem att förändra deras livssituation. Ganska många (29%) trodde emellertid inte att behandlingen skulle påverka dem. Slutligen fick patienterna besvara frågor om sina attityder till alkohol- och drogproblem samt till vård av sådana problem. I stort sett samtliga instämde i att en person med alkohol- eller drogproblem måste sluta helt med alkohol eller droger för att bli av med problemen. De flesta (ca 70%) instämde i att det skulle vara pinsamt att be om hjälp för ett alkohol- eller drogproblem. Resultaten tyder också på att patienterna ofta har ganska motstridiga uppfattningar. Exempelvis instämde många i att personer med alkoholproblem är viljesvaga (55%), att alkoholism är en sjukdom (90%) och i att alkoholproblem är sociala problem (78%). Vad gäller vård av alkohol- och drogproblem var de flesta optimistiska och trodde att det finns behandlingar som är framgångsrika för människor som vill minska eller sluta dricka (90%) eller sluta använda droger (92%). De menade emellertid också att individen själv måste vilja att vården ska fungera för att man ska uppnå lyckade resultat (97-99%). Samtidigt ansåg över 80 procent att det ibland är nödvändigt att tvinga någon till vård för dennes bästa. Patienterna tycktes uppleva drogproblem som något allvarligare än alkoholproblem. I jämförelse med alkohol menade en högre andel att det är svårt att sluta med droger. Fler instämde i att en person med drogproblem måste åka hemifrån för att behandlingen ska fungera än det antal respondenter som instämde i motsvarande påstående om alkoholproblem. Det var också en lägre andel av respondenterna som menade att en persons drogbruk är dennes ensak jämfört med andelen som menade det om en individs alkoholbruk. I rapporten ser man ofta skillnader mellan individer som huvudsakligen hade alkoholproblem, drogproblem och läkemedelsproblem. Detta belyses i den avslutande diskussionen. 9

14 1. Inledning Behandling av alkohol- och drogproblem och beroende kan studeras på många olika sätt och med många olika utgångspunkter. Det finns en rad studier om behandlingars effekter, eller relativa effekter baserade på randomiserade studier, SBU-rapporten (2001) ger en sammanställning av dem. En annan gren utgörs av uppföljande longitudinella studier. Mindre vanliga är studier om behandlingsprocesser. Ytterligare en gren består av studier av behandlingssystem. Vad gäller denna typ av studier har man i Sverige huvudsakligen använt sig av registerdata över patienter eller klienter från olika vårdgivare för att jämföra klientkarakteristika. Föreliggande studie är en undersökning av behandlingssystem, men har ett annat perspektiv, nämligen vad som kallats alkohol- och drogbehandlingens sociala ekologi (Weisner, 1986). Weisner definierar begreppet social ecology som:... behandlingens sociala miljö och processerna runt den, oavsett hur den genomförs. Begreppet riktar uppmärksamhet på generella mönster för problemhantering och insatser i samhället hur personer kommer till systemen samt interaktions- och hänvisningsprocesser mellan olika samhällssystem. Termen hänvisar också till interaktionen mellan formell behandling utförd av olika myndigheter och de informella processer som utspelar sig i samhällets vardag. (Weisner, 1986:204, förf. övers.) Den här typen av studier är ovanliga i Sverige. Studien Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en studie av klienter och behandlingsenheter i Stockholms län är en nationellt och internationellt unikt omfattande studie av missbrukarvården som system och dess och klienter. Studien, som genomfördes i Stockholms län år , är i linje med det bredare behandlingsforskningsperspektiv som Humphreys och Tucker (2002) förespråkar. De menar att mer fokus borde läggas på naturalistiska studier, på olika faktorer inom systemen, samt på olika processer genom vilka individer söker hjälp, väljer vårdgivare med mera. Projektet finansierades av Socialdepartementet. En del av projektet, som rörde opiatanvändare, var EU-finansierad. Projektet godkändes efter forskningsetisk prövning vid regionala forskningsetikkommittén vid Karolinska Institutet, Stockholm. Projektledare var prof. Robin Room, övriga forskare var fil. dr Kerstin Stenius, prof. Anders Romelsjö (anslöt sig till gruppen hösten 2001) samt doktoranderna fil. mag Jessica Palm och fil. kand Jessica Storbjörk, samtliga vid SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning), Stockholms universitet. Intervjuerna genomfördes av särskilt skolade intervjuare och intervjuarbetet koordinerades fr.o.m. april 2001 av fil. kand Jenny Cisneros 1. Studien är såväl beskrivande som hypotesgenererande. Projektets syfte var att studera den svenska vården för alkohol- och drogproblem, såväl landstingets som socialtjänstens. Projektets omfattning och möjligheter till jämförelser såväl mellan olika grupper av patienter/klienter och personal, som mellan olika områden och system medförde att även mindre delprojekt startades upp. Bland annat anslöt sig socialtjänstens Forsknings- och 1 I projektets referensgrupp ingick med.sc.dr Caroline Adamsson-Wahren, f.d. Beroendecentrum Syd, prof. Anders Bergmark, Socialhögskolan, Stockholm, fil. dr Kajsa Billinger, FoU-Nordväst, Sollentuna, fil.dr Jan Blomqvist, FoU-enheten, Stockholms stad, fil. dr Sam Larsson, Beroendecentrum Stockholm, överläkare, med. dr Tom Palmstierna, Beroendecentrum Stockholm, docent Leif Öjesjö, Beroendecentrum Stockholm (Öjesjö lämnade referensgruppen efter år 2001). 10

15 utvecklingsenhet i nordvästra Stockholm, FoU-Nordväst, till studien och genomförde samma klientintervju, uppföljningsintervju och personalenkätundersökning 2. Studiens intervjuformulär ingick även i en utvärdering av Alfagruppens 12-stegsbehandling av alkohol- och drogproblem i slutna och öppna vårdformer. Patienterna/klienterna i föreliggande studie utgör en jämförelsegrupp i denna utvärdering 3. Syftet med den här rapporten är att presentera en första övergripande bild av patienterna i Stockholms läns landstings specialiserade beroendevård, som vid undersökningstillfället var indelat i Beroendecentrum Nord (BCN) och Syd (BCS). De uppgifter och förhållanden om patienterna som redovisas är bakgrundsuppgifter, alkohol- och drogkonsumtion, problem med och beroende av alkohol- eller droger, deras syn på alkohol- och drogproblem och behandling, hur och varför de kom till vård och tidigare vårderfarenheter. Rapporten är beskrivande och avser att visa på hur patienterna svarat, samt på några likheter och skillnader mellan olika grupper av patienter. Det här är den första rapporten från projektet om landstingets patienter och vi hoppas att den, tillsammans med senare analyser, bidrar till att öka kunskaperna om missbrukarvården och hur den kan förbättras utgående ifrån patienternas erfarenheter, uppfattningar och önskemål. 2 Under ledning av fil.dr Kajsa Billinger. 3 Planeras och genomförs av fil.mag Maria Bodin, under handledning av Anders Romelsjö. 11

16 2. Projektbeskrivning, urval och datainsamling I det här kapitlet presenteras inledningsvis studien i sin helhet och därefter den delstudie som rapporten behandlar. Urvalsförfarande och datainsamling presenteras, liksom hur patienterna senare i rapporten är indelade i grupper enligt den enhet de vårdades på vid intervjutillfället, enligt beroendekriterier osv. Avsnittet avslutas med en redovisning av metodproblem och en redovisning av några begrepp som används i studien och i rapporten. Beskrivning av projektets delar Studien Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling kan indelas i en systemnivå, som berör personal inom missbrukarvården och själva vårdorganisationen, en klientnivå, som avser de individer som vårdades i missbrukarvården, samt slutligen en studie av den allmänna befolkningen i Stockholm län. På systemnivå studerades missbrukarvårdens organisation och sociala funktioner. Särskild uppmärksamhet ägnades åt relationerna mellan socialtjänstens och landstingets beroendevård. På individnivå studerade projektet karaktäristika hos missbrukarvårdens patienter/klienter samt hur alkohol- och drogproblem möttes av samhället representerat av vårdsystemet, speglat i patienters/klienters erfarenheter och attityder. Vidare kartlades förväntningar på och erfarenheter av vården, samt hur och varför man kom till vård. Med hjälp av uppföljningsintervjuer, 12 månader efter de initiala intervjuerna, studerades förändringar i patienternas/klienternas alkohol- och drogbruk samt sociala situation i relation till olika behandlingsinsatser. Projektets viktigaste frågeställningar på systemnivå var följande: Vilka organisationsmodeller finns i de olika delarna av vården? Vad karakteriserar olika organisationsformer? Vilken betydelse har resurstillgång (ekonomi, personalresurser) och professionell dominans för vårdinnehåll och målgrupper? Hur tillgängliga är olika former av vårdinsatser för olika klientgrupper? Vilka är motiven för arbetsfördelning och hur ser relationen och samarbetet ut mellan olika verksamheter (med särskild fokus på socialtjänsten och landstinget)? Hur och på vilka grunder görs remitteringar inom vården? Hur ser kontrollaspekten ut i olika delar av vårdsystemet? I vilken mån finns det en gemensam syn på alkohol- och drogproblem och på vården inom olika delar av vårdsystemet och bland olika personalgrupper? På klientnivå var några frågeställningar: Vem/vilka vårdas inom de olika delarna av vårdsystemet (social bakgrund, bruksmönster, uppgivna alkohol- och drogrelaterade problem, tidigare vård etc.)? Vilken vård får de? Varierar den systematiskt mellan olika delgrupper av patienter/klienter? Hur påverkas insatserna av vårdens organisation? Vilka är patienternas/klienternas attityder till alkohol- och drogfrågor? Hur beskriver de orsakerna till att de inte tidigare sökt vård och till att de nu sökt vård? Vilka är deras förväntningar på vården, personliga behandlingsmål och intryck av vårdpersonalen? Vid uppföljning av patienterna/klienterna efter 12 månader tillkom följande frågeställningar: Hur kan förändringar i patienternas sociala situation samt alkohol- och drogkonsumtion vid uppföljningstidpunkten kopplas till olika behandlingsinsatser? Vilka är de olika remitteringsvägarna för patienter/klienter inom behandlingssystemet? Hur upplever de den vård de fått sedan första intervjun? Hur och varför avslutades vården de genomgick vid initialintervjun? 12

17 Patienter och klienter rekryterades för intervju från ett urval av Stockholms läns landstings beroendevårdsenheter, och socialtjänstens klienter rekryterades från ett urval kommuner och stadsdelar i länet. De 21 enheterna 4 inom landstinget valdes ut för att representera både den slutna och den öppna vården, samt olika geografiska områden. De 10 kommunerna och stadsdelarna i Stockholms stad 5 valdes utgående ifrån olika geografiska områden, missbrukstyngd och inkomstnivå. Enheten för hemlösa i Stockholms stad inkluderades även i socialtjänststudien. Som ett led i studien intervjuades också ett urval ur den vuxna allmänna befolkningen. Det obundna och slumpmässiga urvalet bestod av 6000 personer, varav samtliga som samtyckte genomgick en intervju inledd med några screeningfrågor. De som föll ut som högkonsumenter av alkohol, som på annat sätt hade förhöjda risker att komma i kontakt med missbrukarvården, eller som hade erfarenheter av behandling deltog därefter i den fortsatta intervjun (ca 400 personer). Intervjuerna utgjorde ett referensmaterial till de patient- och klientintervjuer som gjorts med personer i vård, och de frågor de fick besvara påminde om de frågor som ställdes till patienterna/klienterna. Ett viktigt syfte var att få kunskap om eventuella hinder för vårdkontakt och om tidigare vårderfarenheter hos personer som enligt screeningen kunde ha problem med alkohol eller droger men inte hade aktuell vårdkontakt. Av dem som inte klassificerades som högkonsumenter besvarade en fjärdedel (ca 800 personer) ett antal attitydfrågor, för att få en representativ bild av hur befolkningen i stort ser på alkohol- och drogproblem och behandling. Studiens delstudier och datamaterial utgjordes av: a. Strukturerade face-to-face intervjuer (intervjutid ca en timme) med 942 patienter inom landstingets missbrukarvård, på ett urval av Beroendecentrum Nords (BCN) och Beroendecentrum Syds (BCS) öppen- och slutenvårdsenheter. b. Strukturerade face-to-face intervjuer (intervjutid ca en timme) med klienter inom socialtjänsten som fick en insats riktad mot sitt missbruk. Intervjuerna genomfördes i 11 kommuner och stadsdelar i Stockholms län. c. Uppföljningsintervjuer, vanligtvis per telefon, efter 12 månader med de av de intervjuade ca 1900 patienterna/klienterna under punkt a och b som samtyckt till sådan intervju. d. En registerstudie med de av de intervjuade ca 1900 patienterna/klienterna under punkt a och b som samtyckt. Information inhämtades bl.a. från polisens belastningsregister, SiS tvångsvårdsregister, Dödsorsaksregistret och landstingets vårdregister. e. Telefonintervjuer med 1184 personer från länets vuxna befolkning, rörande deras alkohol- och drogvanor, attityder till alkohol- och drogfrågor och erfarenheter av och förväntningar på vårdsystemet. Intervjuerna gjordes av Statistiska centralbyrån (SCB). f. Personalenkäter till samtliga anställda inom landstingets specialiserade beroendevård (BCN och BCS) och samtliga som arbetade med missbruksfrågor bland socialtjänstpersonalen i de berörda kommunerna och stadsdelarna i urvalet, i Stockholms stad och på Socialtjänstförvaltningens HVB-hem. Från landstinget inkom 344 svar och 574 från socialtjänsten. g. Enhetsbeskrivningar av samtliga enheter och kommuner/stadsdelar där patienter i landstinget (n=20) och klienter i socialtjänsten (n=11) rekryterades för intervju. 4 Se tabell 2.1 för en lista över enheter där patienter rekryterades, anges i tabellen med en stjärna (*). 5 Botkyrka kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Solna kommun, Sundbybergs stad, Täby samt stadsdelarna Maria-Gamla stan, Norrmalm, Skärholmen, Spånga-Tensta i Stockholms stad. 6 Av dessa gjordes 103 intervjuer av FOU-Nordväst. 13

18 Beskrivningarna samlades in per telefon eller genom besök med hjälp av ett halvstrukturerat frågeformulär riktat till enhetscheferna. h. Skriftliga dokument (verksamhetsplaner och policydokument, verksamhetsberättelser, budgetar, utvärderingar etc.) från de olika delarna av vårdsystemet. Allt intervju- och enkätmaterial (förutom SCB:s intervjuer med den allmänna befolkningen) kontrollstansades, innebärande att varje formulär kodats två gånger och resultaten jämförts, för att reducera antalet felkodningar i materialet. Intervju- och enkätmaterialet bearbetades och analyserades kvantitativt, medan enhetsbeskrivningar och skriftliga dokument analyserades kvalitativt. I den här rapporten presenteras en beskrivning av de 942 respondenter som rekryterades från Stockholms läns landstings specialiserade beroendevård, Beroendecentrum Nord och Beroendecentrum Syd (punkt a under datamaterial ovan). Urval och inklusionskriterier Stockholms läns landstings specialiserade beroendevård organiserades från och med 1 januari 1997 i två beroendecentra, Beroendecentrum Nord (BCN) och Beroendecentrum Syd (BCS). Till BCN hörde avgiftningsavdelningar på Danderyds sjukhus (DS), en akutvårds- och tillnyktringsenhet på S:t Görans sjukhus, öppen- och heldygnsvård för patienter med läkemedelsproblem på Magnus Huss vid Karolinska sjukhuset (KS), lokala öppenvårdsmottagningar och Stockholms metadonunderhållsprogram. Till BCS hörde avgiftningsavdelningar vid Maria-enheten och Huddinge sjukhus (HS), en akutvårdsenhet vid Mariaenheten, öppenvårdsenheter centralt vid Maria-enheten och vid Huddinge sjukhus samt ett fåtal lokala öppna mottagningar. BCN och BCS erbjöd även olika typer av specialprogram, såsom körkortsenhet, en familjesocial enhet osv. Den 1 september 2001, en kort tid innan fältarbetet avslutades, slogs BCN och BCS samman till en organisatorisk enhet, Beroendecentrum Stockholm. Samtliga avgiftningsenheter inkluderades i studien, men av praktiska skäl uteslöts akutenheter där patienterna vanligen bara stannar ett dygn, under vilket de vanligen är alltför sjuka för att delta i en intervju. Inom öppenvården rekryterades intervjupersoner från ett urval av beroendevårdens enheter. Enheterna valdes ut för att representera beroendevårdens olika typer av vårdverksamheter och för att representera olika geografiska områden med olika befolkningssammansättningar. Områdenas medelinkomst, åldersstruktur, utbildningsnivå, andel arbetslösa samt uppgifter över antalet personer som vårdades inom socialtjänsten beaktades. Uppgifterna inhämtades från Stockholms stads Utrednings- och statistikkontor (USK) och landstingets Regionplane- och trafikkontor (RTK). De som var aktuella för att delta i studien var nya patienter som definierades som de som påbörjade vård på en enhet i urvalet där han/hon inte hade vårdats under de föregående tre månaderna. Denna definition medförde att både patienter med och utan vårderfarenheter som påbörjade vård på en enhet där han/hon inte vistats på ett tag kunde delta i studien. En patient som avgiftats i slutenvård för att därefter överföras till en öppenvårdsmottagning kunde därmed delta i intervjun vid den öppna vårdenheten, förutsatt att han/hon inte redan deltagit i studien och inte heller vårdats på den aktuella öppenvårdsenheten under de senaste tre månaderna. 14

19 Intervjun handlade i stor utsträckning om hur respondenterna kommit i kontakt med vårdenheten, vilka förväntningar de hade på vården samt deras första intryck. Det var därför viktigt att intervjun gjordes i början av vårdperioden. Målet var att genomföra intervjun senast på tredje dagen i slutenvård eller senast vid tredje besöket i öppenvård. Tidsperioden utökades dock och upp till fem dagar/besök accepterades. Nedan följer en kort beskrivning av urvalets enheter. Enheterna finns listade i tabell 2.1 och 2.2. Avdelning 110 och 131 på Danderydssjukhus (DS) var avgiftningsavdelningar som betjänade befolkningen i länets norra delar. Avdelning 110 var en avdelning för patienter med drogproblem medan avdelning 131 var en avdelning för alkoholpatienter. Avdelning M 43 och TUB-mottagningen var lokaliserade vid Magnus Huss på Karolinska sjukhuset (KS). Avdelning M 43 var en veckoavdelning i heldygnsvård 7 för patienter med läkemedelsproblem, det vill säga lugnande medel, sömnmedel och smärtstillande preparat. TUB-mottagningen (Terapi och Utvärdering av Bensodiazepinberoende) behandlade patienter med läkemedelsproblem i öppen vård. Kungsholmsmottagningen, Sundbybergs Beroendemottagning, ALL-Teamet, Origo, Hässelby Beroendemottagning och Rinkeby-mottagning var alla lokala öppna beroendevårdsmottagningar i norra Stockholm som arbetade samlokaliserat med socialtjänsten. Enheterna vårdade patienter med alkohol- och/eller drogproblematik, förutom mottagningen i Sundbyberg som fokuserade på patienter med drogproblem och psykiska besvär (s.k. dubbeldiagnoser). I södra länsdelen, i BCS, fanns alkohol- och drogavgiftningsavdelningar, motsvarande de på Danderyds sjukhus, vid Maria-enheten och vid Huddinge sjukhus (HS). Vid Maria-enheten vårdades alkoholpatienter på avdelning 2 och vid Huddinge sjukhus på avdelning M 87. Personer med drogproblem vårdades vid Maria-enheten på avdelning 41 och på Huddinge sjukhus på avdelning M48. Vid Maria-enhetens öppenvård, som var centraliserad till Maria-enheten, vårdades patienter med alkohol- och/eller drogproblem. Öppenvårdsorganisationen var indelad i olika team som tog emot patienter från olika geografiska områden. Vid enheten fanns följande team: Team Nacka, Värmdö, Tyresö; Team Årsta, Hammarby, Enskede, Skarpnäck; Team Södermalm; samt Team Farsta. Utöver dessa fanns vid enheten även ett särskilt strukturerat fyraveckorsprogram för kvinnor med alkoholproblem (Behandlingscentrum för kvinnor). Öppenvården vid Huddinge sjukhus var under omvandling vid studiens genomförande och endast ett fåtal intervjuer genomfördes därför med områdets öppenvårdspatienter. De enheter som ursprungligen inkluderades från öppenvården knuten till Huddinge sjukhus, I 66, var ett team lokaliserat centralt på sjukhuset, Team sydväst, samt en lokal enhet samlokaliserad med socialtjänsten, Utsikten. Utöver dessa enheter ingick även Metadonprogrammet, lokaliserat i BCN, och avdelning I 54 på Huddinge sjukhus, tillhörande BCS. Metadonprogrammet ansvarade för metadonunderhållsbehandling för opiatmissbrukare i hela länet. Huvuddelen av intervjuerna gjordes vid avdelning 54, som bedrev sektionens heldygnsverksamhet. Avdelning I 54 var en 7 På M43 stannar patienterna hela dygnen under måndag till fredag, men vistas i hemmet under helgen. 15

20 avdelning för infektionssjuka missbrukare. Även denna avdelning tog emot patienter från hela länet. Tabell 2.1 Enheter i urvalet i BCN och BCS, datainsamlingsperiod och antal intervjuade patienter på olika enheter. BCN Tidsperiod Antal intervjuade DS avd.110 (droger) 14 nov aug DS avd. 131 (alkohol) 14 nov juni 2001 a 153 KS avd. M43 (läkemedel) 14 nov nov 2001 b 27 KS TUB-mottagningen 14 nov nov 2001 c 71 Kungsholmsmottagningen 14 nov nov 2001 d 18 Sundbybergs beroendemottagning 14 nov nov ALL-Teamet/Tensta 14 nov nov 2001 e 21 Origo/Täby Beroendemottagning 14 nov nov 2001 f 19 Hässelby beroendemottagning 19 mar nov Rinkeby-mottagningen 19 mar nov Metadonprogrammet (avdelning 54 + öv) 19 mar nov 2001 g 32 Totalt i BCN (486) BCS Maria-enheten avd. 41 (droger) 14 nov jun 2001 h 46 Maria-enheten avd. 2 (alkohol) 14 nov jul 2001 i 158 Maria-enheten öv Farsta 14 nov nov Maria-enheten öv Nacka/Värmdö 14 nov nov 2001 j 12 Maria-enheten öv Södermalm 14 nov nov Maria-enheten öv Årsta 14 nov nov 2001 k 13 Maria-enheten öv Behandlingscentrum för kvinnor 14 nov aug 2001 l 32 HS M48 (droger) 14 nov jun 2001 m 51 HS M87 (alkohol) 14 nov jun 2001 n 60 HS I54 (infektion) 14 nov sep HS I66 öv team sydväst 14 nov apr 2001 o 3 HS I66 öv Utsikten 14 nov apr 2001 p 2 Totalt i BCS (455) n Totalt 942 a. Uppehåll mellan 5 apr-20 maj 2001, 27 jun-20 aug b. Uppehåll p.g.a. sommarstängt 22 jun-29 aug c. Semesterstängt 2 veckor i juli d. Svårigheter att fånga in nya patienter från februari 2001 och framåt. e. Uppehåll 16 feb juni f. Uppehåll 6 dec jan 2001, 25 apr jul g. Sommarstängt 22 juni-21 aug h. Uppehåll 22 feb-21 maj i. Uppehåll 1-28 maj j. Svårigheter med att fånga in nya patienter i team Nacka februari-augusti k. Svårigheter att fånga in nya patienter i team Årsta från slutet av januari-slutet av juni l. Sommarstängt 24 maj-2 aug m. Uppehåll 22 feb-21 maj n. Uppehåll 22 feb-21 maj o. Fältarbetet avbröts p.g.a. svårigheter att fånga in patienter. p. Fältarbetet avbröts p.g.a. svårigheter att fånga in patienter. Intervjuer gjordes med nya patienter på 24 olika vårdenheter/team i landstinget. Av tabell 2.2 framgår vilka enheter som ingick i urvalet, intervjuperiod och antal intervjuade patienter vid varje enhet. Den sammanlagda datainsamlingsperioden i BCN och BCS pågick ett år, från 14 november 2000 till 14 november Den faktiska intervjuperioden varierade, av olika orsaker, mellan olika enheter. En del uppehåll beror på att det planerade antalet intervjuer 16

21 uppnåtts, ett antal som reviderades vid senare beräkningar varvid datainsamlingen återupptogs. På andra enheter, framför allt ett antal öppenvårdsenheter var det svårt att få fungerande rutiner på enheterna för att fånga in nya patienter. På en del av dessa enheter uppnåddes slutligen tillfredsställande rutiner, medan datainsamlingen avbröts på ett fåtal enheter efter att upprepade försök till nya rutiner inte gav resultat. Tabell 2.2 Enheter i BCN och BCS samt indelning av patienter i två grupper efter vilken organisation enheten de intervjuades på tillhörde och vilken typ av vårdverksamhet som bedrevs där. ENHETER Organisatorisk tillhörighet BCN öv BCN slv BCS öv BCS Maria slv BCS Huddinge slv Totalt antal enheter Typ av vårdverksamhet Enheter i varje kategori 1-5, 21-22, , Alkoholavgiftning 14, 17, Drogavgiftning 13, 16, Metadon program Läkemedel 5, Allmän öppenvård 1-4, 6-12, , Infektionsklinik Totalt (N) Enheterna och deras numrering: 1. Kungsholmsmottagningen 2. Sundbybergs Beroendemottagning 3. ALL-teamet/Tensta 4. Origo/Täby Beroendemottagning 5. TUB-mottagningen 6. Maria öppenvård (öv) Farsta 7. Maria öv Nacka/Värmdö 8. Maria öv Södermalm 9. Maria öv Årsta 10. Maria öv Behandlingscentrum för kvinnor 11. HS I66 Team sydväst 12. HS I66 Utsikten 13. DS avd. 110 (droger) 14. DS avd. 131 (alkohol) 15. KS M43 (läkemedel) 16. Maria-enheten avd. 41 (droger) 17. Maria-enheten avd. 2 (alkohol) 18. HS M48 (droger) 19. HS M87 (alkohol) 20. HS I54 (infektionsavdelning) 21. Hässelby öppenvård 22. Rinkebymottagningen 23. Metadonprogram, avd Metadonprogram, öppenvård Patienterna har i rapporten indelats enligt vilken enhet de vårdades på vid intervjutillfället. I tabellen anges enheterna samt hur de i rapporten grupperas enligt typ av vårdverksamhet (alkoholavgiftning, drogavgiftning, metadonprogrammet osv.) och organisatorisk tillhörighet (BCN öppenvård, BCN slutenvård, BCS öppenvård osv.). Även andra indelningar förekommer i rapporten, se under Denna rapport i kapitel 2. 17

22 Fältarbete och datainsamling I början av projekttiden togs kontakt med cheferna för BCN och BCS som godkände verksamheternas deltagande i undersökningen och förfarandet. Under studiens gång besökte vi också möten med sektionscheferna inom BCN och BCS för att informera om projektet och dess genomförande. Tillsammans med projektets referensgrupp och utgående ifrån demografiska uppgifter valdes enheter ut där patienter skulle rekryteras. Efter att enheterna valts ut kontaktades cheferna på de utvalda enheterna och informationsmöten bokades in där representanter från SoRAD träffade chefen och personalen på enheterna. Vid mötena fick personalen information om studien och vad som förväntades av dem. Likaså kom vi överens om hur det praktiska arbetet med att tillfråga nya patienter skulle gå till, beroende på vilken typ av vårdverksamhet det var och på vad som lämpade sig bäst för personalen. Samtliga intervjuer genomfördes av projektets intervjuare 8, vilka hade tystnadsplikt gentemot landstingspersonalen. Vid samtliga enheter ombads en av de anställda att ansvara för att anteckna antalet nya patienter. Intervjuare besökte urvalets heldygnsavdelningar cirka två gånger per vecka. De gick igenom vilka patienter som uppfyllde våra inklusionskriterier och tillfrågade dem om de ville delta i intervjun. De patienter som vistades på enheterna under dagar då intervjuarna inte var närvarande tillfrågades aldrig. De som tackade ja intervjuades omgående på avdelningen. Genomströmningen av patienter var lägre på de öppna mottagningarna. På dessa enheter tillfrågade därför personalen själva de patienter som uppfyllde inklusionskriterierna om de ville delta i studien eller om de samtyckte till att någon från projektet kontaktade dem. SoRADs personal hade regelbunden kontakt med enheterna för att boka in intervjuer och påminna personalen om att tillfråga sina patienter. Även öppenvårdspatienterna intervjuades i första hand på landstingets enheter. Samtliga respondenter fick 100 kronor som tack för sitt deltagande. Intervjuformuläret Formuläret innehöll en hel del frågor som använts och testats tidigare, såsom frågor ur Addiction Severity Index (ASI) och Composite International Diagnostic Instrument (CIDI). Innan intervjuarbetet påbörjades testades intervjuformuläret. Ett antal testintervjuer gjordes för att se hur lång tid intervjun tog, hur frågorna upplevdes med mera. Intervjun var strukturerad och patienterna fick välja ett av flera svarsalternativ. Intervjuformuläret var 43 sidor långt och intervjun tog i genomsnitt en timme och tio minuter. Intervjun innehöll frågor om patienternas bakgrund, alkohol- och drogkonsumtion, alkoholoch drogrelaterade problem och beroende, attityder till alkohol- och drogproblem och behandling, psykisk och fysisk hälsa, kriminalitet, tidigare vårderfarenheter och om hur de kom till vård denna gång. Intervjuformuläret finns i bilaga 1. De flesta intervjuare deltog i en kurs om ASI-intervjun innan de påbörjade arbetet. Samtliga intervjuare deltog i en tvådagars intervjuarutbildning vid SoRAD där intervjuformuläret bearbetades och intervjuteknik diskuterades. Under datainsamlingens gång hade vi möten med 8 Två intervjuare var dock anställda av Beroendecentrum Nord (BCN) även om de arbetade under SoRADs ledning. 18

23 intervjuarna varannan vecka för att diskutera hur arbetet framskred och olika problem (t.ex. tolkningar av frågeformuläret). Metodproblem I studier av detta slag finns det många metodproblem. En del problem är man medveten om vid studiens början och en del problem uppmärksammas under arbetets gång. En fördel med att använda sig av personliga intervjuer, till skillnad från postenkäter, är att intervjuaren har möjlighet att klargöra frågor för intervjupersonen. Man kan emellertid inte helt försäkra sig mot att intervjupersoner tolkar frågornas innebörd på olika sätt och därmed svarar olika fastän de tycker samma sak. Olika intervjuare kan också ha tolkat olika frågor på olika sätt. Man kan troligen inte komma ifrån den s.k. intervjuareffekten (se bl.a. Bergman & Wärneryd, 1982) som avser att olika intervjuare kan få olika svar från en och samma uppgiftslämnare beroende på att olika egenskaper hos intervjuaren kan påverka respondentens svar. För att i alla fall försäkra oss om att intervjuarna ställde frågorna på likadana sätt följde vi vid några tillfällen med intervjuarna och lyssnade på deras intervjuer. De nyansskillnader som framkom diskuterades sedan på mötena med intervjuarna. En av nackdelarna med metoden är att intervjupersonerna inte alltid känner sig anonyma. Det kan medföra att intervjupersonerna antingen under- eller överrapporterar i sina svar samt att de även i övrigt försöker framställa sig på ett fördelaktigt sätt (se vidare i exempelvis Bergman & Wärneryd, 1982). En del intervjupersoner i studien mådde vid intervjun dåligt och en del befann sig i kris, vilket gör det än svårare att avgöra hur intervjusituationen och intervjuaren inverkat på deras svar. Att platsen för intervju ofta var den aktuella vårdenhetens lokaler kan också ha inverkat på intervjupersonernas svar. Vidare fick deltagarna 100 kronor som tack. En del personer deltog kanske huvudsakligen för att få pengarna, vilket även det kan inverka på hur de svarat på frågorna. En nackdel med strukturerade intervjuer är att mycket information som kan vara relevant och intressant utelämnas och/eller inte registreras då den inte täcks av frågorna. Kvalitativa intervjuer eller mer ostrukturerade intervjuer är på det viset mer flexibla, men är omöjliga att använda sig av när man vill fråga ett större antal individer. Av stor vikt i studien och rapporten är representativitet, dvs. huruvida intervjupersonerna tillsammans representerar samtliga nya patienter i BCN och BCS. Det finns här två typer av bortfall. Den ena är att patienterna inte ville delta. Man kan vanligtvis inte finna en dominerande orsak till att patienter inte ville bli intervjuade utan skälen varierar (se Bergman & Wärneryd, 1982 s. 76f). En del skäl är tillfälliga, vilket kan ha medfört att vi lyckats fånga en patient som tidigare tackat nej till att delta när han/hon påbörjade vård på en annan enhet i urvalet. Kanske särskilt vanligt bland dessa respondenter är misstänksamhet inför sekretessen och undersökningens syfte. Vi informerade patienterna om att personalen på enheten inte skulle få veta hur de svarat och att (icke-)deltagandet inte skulle inverka på deras vård samt att de genom att delta i studien på sikt kunde medverka till att vården skulle förbättras. Vi kan i studien inte avgöra varför potentiella respondenter tackat nej och varför respondenter deltagit och kan därför inte avgöra hur detta inverkat på resultaten. Den andra typen av bortfall avser att alla nya patienter inte tillfrågades om att delta. På de slutna avdelningarna var det lättare att få till stånd rutiner för att fånga upp nya patienter. Intervjuarna kunde själva befinna sig på enheterna för att tillfråga patienterna. En del patienter 19