Kvalitetsredovisning grundskola. Näsbydals RO

Transkript

1 Kvalitetsredovisning grundskola Näsbydals RO

2 Innehållsförteckning 1 Rektors sammanfattande analys av skolans resultat Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår Normer och värden Resultat Analys Förbättringar Kunskaper Resultat Analys Förbättringar Elevers ansvar och inflytande Resultat Analys Förbättringar Medarbetarengagemang... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1 Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.2 Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.3 Förbättringar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Ekonomi... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.1 Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.2 Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.3 Förbättringar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8 Resultat förskoleklass... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9 Elevernas kunskapsresultat Fel! Bokmärket är inte definierat. 10 Elevernas kunskapsresultat åk Fel! Bokmärket är inte definierat. 11 Kunskapsresultat åk Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Bilaga 1: Kunskapsresultat Ytterbyskolan Bilaga 2: Personalnyckeltal Näsbydalskolan Bilaga 3: Kunskapsresultat Näsbydalskolan Bilaga 4: Personalnyckeltal Näsbydalskolan Bilaga 5: Instruktion - se andra skolors rapporter Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 2(29)

3 1 Rektors sammanfattande analys av skolans resultat Läsåret 2016/2017 Utifrån kommunfullmäktiges mål har rektorsområdet haft tre huvudsakliga utvecklingsområden som prioriterats under läsåret. 1. Eleverna når högt ställda kunskapskrav. 2. Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt. 3. Rektorsområdet tillhandahåller en tillgänglig lärmiljö för alla. En mycket stor andel av eleverna når högt uppställda kunskapskrav. Huvudorsakerna till de goda resultaten är att rektorsområdet har välutbildad, kompetent och engagerad personal. Det finns fortfarande skillnader i måluppfyllelsen mellan ämnen och mellan pojkars och flickors resultat. Vi når inte Indikatorvärdet för att 94% av eleverna i år 9 ska ha kunskaper som motsvarar minst E i alla ämnen. Endast 87,8% av eleverna i år 9 når minst E. Forskning visar att generellt kvalitativ god undervisning - tillgängligt lärande är det som påverkar och gör att eleverna har möjlighet att nå högt uppställda kunskapskrav. Kvalitativt god undervisning är multidimensionell. På ett övergripande plan visar forskning inom området undervisning och lärande att kvalitativ god undervisning är välorganiserad, planerad och reflekterande. Den baseras både på gedigen ämneskunskap och på effektiv behandling av denna kunskap i förhållande till eleven. Kvalitativt god undervisning förutsätter också en förståelse för elevens utvecklingsbehov. Undervisning utifrån varierande, utmanande och inspirerande ansatser, och undervisning som uppmuntrar eleverna att bli självständiga lärande subjekt och som stimulerar elevernas kreativitet och fantasi. (Jan Håkansson och Daniel Sundberg, 2015). Under läsåret har skolorna utvecklat och sett över elevhälsans strukturer och strategier för att elevhälsans arbete i större utsträckning ska börja i klassrummet och vara främjande och förebyggande. Vi når inte enhetens indikatorvärde för normer och värden trots att elevernas trygghet var ett prioriterat område i rektorsområdet. Skolan har en kvalificeringsfunktion, det vill säga den ska utrusta eleverna med kunskaper för den arbetsmarknad som väntar efter skolan, men också den viktiga rollen att socialisera och kultivera till samhällsdeltagande, den så kallade socialisationsfunktionen. Den har därtill en tredje funktion att skapa förutsättningar för den enskilde individen att bli självständig och ansvarstagande. Kundnöjdheten hos vårdnadshavare är hög när det gäller kunskaper men den måste förbättras inom områdena styrning och ledning, normer och värden samt samverkan mellan skola och hem. Ett av rektorsområdets prioriterade mål 2016/2017 var att göra alla medarbetare delaktiga i kvalitetsarbetet. Som grund för det har rektor under läsåret tagit fram gemensamma planer och årshjul. Vi har kommit igång med att systematiskt följa upp och analysera våra resultat. Viktigt i arbetet har varit att tydliggöra vart vi är på väg, vem som gör vad och att fokusera på det som vi kan påverka. 2 Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår Indikatorvärdena visar att vi behöver utveckla undervisningen till att bli tillgänglig för alla. Vi skapar förutsättningar så att de flesta elever når högt ställda kunskapskrav men vi har skillnader mellan ämnen, kön och vi har för stor andel elever som inte når minst E i alla ämnen. Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 3(29)

4 Vi behöver fortsätta vårt arbete inom området normer och värden. Skolan har uppdraget att både utveckla elevernas kunskaper och värden. Socialiseringsfunktion är viktig, det är en förutsättning för lärande, en faktor för elevens välbefinnande och en förberedelse för en tillvaro tillsammans med andra där gemenskap, respekt och solidaritet är nyckelbegrepp. Vi behöver fortsätta att skapa förutsättningar så att eleverna blir självständiga vilket är viktigt som kortsiktigt mål för att eleven ska klara studierna och långsiktigt mål som handlar om framtidens arbetsliv och demokrati, om den enskildes rättigheter till självbestämmande och självständighet. Dagens elever lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och därför har regeringen beslutat om förändringar i styrdokumenten för grundskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen. De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Förändringen träder i kraft den 1 juli 2018 men det är möjligt för skolor att arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan 1 juli Därför kommer vi kommande läsår att prioritera följande områden: Tillgängligt lärande för alla elever med fokus på indikatorerna: Gemenskap, pedagogiska strategier och stödstrukturer, rätten till lärande och trygghet, elevhälsa, IKT i lärandet och delaktighet. Höja den digitala kompetensen inom alla professioner i förskoleklass, skola och fritids. Systematiskt kvalitetsarbete, följa årshjul, fördjupad analyskompetens, systematik i arbetet. 3 Normer och värden Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola i år 6 Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola i år 8 Andel elever i år 6 som anser att skolan arbetar mot kränkande behandling Andel elever i år 8 som anser att skolan arbetar mot kränkande behandling Enhetens indikatorvärde Utfall minst 93 % 88% minst 93 % 83% minst 90 % 80% minst 90 % 72% Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 4(29)

5 Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Andelen elever som känner sig trygga på skolan är i år 3 Andel elever som känner sig trygga i fritidsverksamhet en i år 3 Andel elever i år 3 som anser att vuxna säger till när någon elev säger eller gör något dumt mot en annan elev Enhetens indikatorvärde Utfall minst 95 % 90% minst 95 % 94% minst 90 % 85% 3.1 Resultat Arbetssätt Status Analys NäsbydalsRO: Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling görs känd för vårdnadshavare, elever och personal och görs till ett levande, främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i vardagen. Elever, skolans personal och medarbetare är med och analyserar resultat i det främjande och förebyggande arbetet. NäsbydalsRo: Inventering av den fysiska och psykiska miljön görs vid två tillfällen per läsår för att identifiera så kallade hot spots. Rastrundor anpassas efter det som framkommit i inventeringen. NäsbydalsRo: Vi behöver se över hur vi i undervisningen arbetar med diskrimineringsgrunderna. Vi samlar allt som vi gör idag för att kunna jämföra med elevernas verktyg. Husmodellen används som ett verktyg för att upptäcka och förebygga diskriminering och trakasserier i skolan med hjälp av eleverna under vårterminen som underlag till kommande års likabehandlingsplan. NäsbydalsRo: Kartläggning görs med spsm material för ett tillgängligt lärande vecka Kartläggningen görs enskilt. Handlingsplan tas fram. Pågående Pågående med avvikelse Genomfört med otillräckligt resultat Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 5(29)

6 Arbetssätt Status Analys NäsbydalsRO: Det är undervisande lärare som bestämmer var eleven ska sitta och vilka som ska arbeta tillsammans. Så att eleverna får lära sig arbeta med olika elever, samt för att ingen ska bli lämnad utanför. NäsbydalsRO: Stående punkt på klassråd där arbetsätt för en trygg och bra studiemiljö följs upp. Protokoll skickas till skolledning NäsbydalsRo: Trygghetsteamet träffas varje vecka och med rektor var fjortonde dag. NäsbydalsRo:Kartläggning av hur vi idag arbetar med normer och värden i undervisningen. Normer är något som behövs i vårt samhälle men normer kan också begränsa våra val och möjligheter i livet. De kan även bidra till diskriminering. Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse. Näsbydalskolan: En planerad värdegrundsdag under läsåret Näsbydalskolan: Uppdragsutbildning; motverka rasism och främlingsfientlighet i förskola och skola Ytterbyskolan: Rastaktiviteter med syfte till social träning och meningsfull sysselsättning. Syfte och mål klargörs i ett dokument. Ytterbyskolan: Tröskelregeln som innebär att förhålla sig till de regler som gäller i klassrummet för att få trygghet och studiero används i alla klasser som en del i arbetsmiljöarbetet. Ytterbyskolan: Faddring, elever tar hand om varandra och övar sig därmed i flera av de delar som är skolans värdegrund. Genom att känna fler elever på den egna skolan blir miljön tryggare och eleverna blir delaktiga i arbetet med den egna miljön. Ytterbyskolan: Alla elever är allas elever, vi reagerar och agerar på det vi ser. Detta för att markera när något utifrån skolans värdegrund inte är okej samt för att ge feedback och hjälpa eleven i dennes sociala utveckling. Pågående Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse Pågående. Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 6(29)

7 Arbetssätt Status Analys Ytterbyskolan: Månadens diskrimineringsgrund. Vi arbetar månadsvis men en diskrimineringsgrund. Arbetet påbörjas med personalen med övningar och diskussioner. Övningar, diskussioner och tips tas med till arbetet med klassen och fritidsgruppen Pågående med avvikelse 3.2 Analys Skolorna har i sin analys använt resultat från : Egna enkäter som elever och medarbetare svarat på. Vågavisa enkäten som elever och vårdnadshavare i årskurs 3,6 och 8 svarat på. Analys av valda arbetssätt. Samt diskussioner med alla elever med utgångspunkt i enkätsvaren. Näsbydalskolan Näsbydalskolan nådde inte inte någon av enhetsindikatorerna. 1. Eleverna ska känna sig trygga på skolan. Enhetens indikatorvärde 93% Elever årskurs 6 Elever årskurs 8 88% 83% Vårdnadshavare till elever årskurs 6 Vårdnadshavare till elever årskurs 8 92% 90% 2. Eleverna ska känna till att skolan arbetar mot kränkande behandling. Enhetensindikatorvärde: 95% VågaVisa Elever årskurs 6 Elever årskurs 8 80% 72% Vårdnadshavare till elever årskurs 6 Vårdnadshavare till elever årskurs 8 73% 66% Skolans enkät ,3% 87,8% 85,1% 87,1% Fasta platser och läraren väljer grupper Analys visar att några av arbetssätten har inte genomförts av alla. Det gäller fasta platser i klassrummen och att läraren väljer grupper. Vi kommer att fortsätta med båda arbetssätten Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 7(29)

8 eftersom vi vet att det ger trygghet för alla elever att veta att läraren planerar och att ingen därför kommer behöva känna sig utanför. Arbetsmiljö som punkt på dagordningen vid elevråd Arbetssättet, arbetsmiljön som punkt på dagordningen tror vi fortsatt på. Det måste dock förtydligas vad arbetssättet innebär och arbetssättet måste anpassas till skolans struktur. Eftersom en elev under en skoldag ingår i många olika grupper blir det här arbetssättet inte effektfullt när det bara sker klassvis. Varje lärare behöver arbeta utifrån gemensamt framtagna ramar med alla sina undervisningsgrupper. Eleverna har klassvis genom diskussion kommit fram till vad en trygg miljö innebär. Underlaget trygg miljö ska under kommande läsår vara grund för varje undervisningstillfälle. Dagordningen på klassrådet ska ha kvar punkten arbetsmiljö. Klassen diskuterar vid den punkten den sammantagna situationen för klassen. Den sammantagna situationen tas sedan upp när lärarna träffas i de årskursvisa arbetslagen. Vi tror att detta kommer ge förutsättningar till att eleverna tillsammans med alla vuxna på skolan att ta ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. Fysiska miljön En sak som nämns som viktig i skolans egna elevenkäter för trivsel på skolan är den fysiska miljön. Vi har under läsåret satsat på att fräscha upp den fysiska miljön. Gardiner har satts upp i alla klassrum, ett flertal klassrum har fått nya bänkar, nya möbler i matsal och centralhall. Alla korridorer, gemensamma utrymmen och killarnas omklädningsrum har fräschats upp med färg. Alla lärare har beslutat vid uppföljningen i januari att vi ska ta ett gemensamt ansvar för miljön. Det skulle göras genom att alla lärare tillsammans med eleverna ser till att det är snyggt i klassrummen. Alla hjälps åt att städa och läraren låser klassrummet efter lektionen. Alla har inte kommit in i dessa rutiner och i slutet av terminen blev det en märkbar försämring. En förutsättning för en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Ett årshjul har tagits fram för arbetet med den gemensamma arbetsmiljön i årskursen. Alla ska känna till planen för kränkande behandling Ytterligare en anledningen till att vi inte nått enhetsindikatorn för andelen elever som känner till att skolan arbetar mot kränkande behandling. Mentorer har utifrån sin egen förståelse presenterat skolans främjande och förebyggande arbete. Vi konstaterar att det arbete som skett i år 6 givit den bästa effekten när det gäller att känna till skolan arbetar mot kränkande behandling. Vår hypotes är att eftersom årskursen är ny på skolan har mer tid lagts på att göra alla delaktiga i planen. Vi har till exempel samlat alla elever i årskurs 6, i matsalen och presenterat alla i trygghetsgruppen, beskrivit planen mot kränkande behandling och diskriminering, redogjort för de främjande och förebyggande arbetssätt. Trygghet och trivsel Skolans enkät genomförd Ht 2016 visar att 96,3% av eleverna trivdes mycket bra eller ganska bra bra i årskurs 6-9. Samma enkät visar att 93,7% av eleverna trivs in sin klass. Resultaten påvisar en positiv trend. Genom skolans egen enkät får eleverna redogöra för vad som gör att de trivs i skolan. Det som framkommer som viktigt för eleverna för att de ska trivas är att de har kamrater, att kamraterna är schyssta och att de har bra lärare. Bengt Persson ( 2016) tar upp tre faktorer som visar sig vara särskilt viktiga för elevers välbefinnande och tillägnade av socialt kapital: elevernas lärande, deras kamrat relationer och relation mellan lärare och elev. Samtidigt anger 37,5% elever i årskurs 6-9 i skolans egen enkät att eleven blivit kränkt av Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 8(29)

9 annan elev på skolan. 37,5% motsvarar 151 elever. Friendsgruppen tar upp i sin utvärdering att en allt för stor andel elever använder fula och också ibland nedsättande ord. Vid januariavstämningen kom alla lärare överens om att alla aktivt skulle arbeta med att reagera och markera att vi ej tolererar ett språk som skapar en otrygg miljö. En miljö där ord används som kan vara kränkande och som anger ett tufft sätt att vara mot varandra blir inte en trygg miljö för någon. Antalet incidentrapporteringar stämmer inte överens med antal elever som känt sig kränkta. 70 av de elever som anger att de blivit kränkta under höstterminen anger att den meddelat någon vuxen på skolan. 68 av eleverna anger att de inte berättat för någon. Detta påvisar ett stort mörkertal och kan vara förklaringen till att incidentrapporterna inte stämmer med antal upplevda kränkningar som framgår av skolans enkät. 87,1% av eleverna tycker att det stämmer mycket bra eller ganska bra att vuxna agerar när någon elev behandlas illa av annan elev. Trygghetsgruppens utvärdering visar att trygghetsgruppen tar många utredningsärenden. Men att rutiner för dokumentation behöver förbättras. Dokumentationen är viktig för uppföljning av ärendet men också som underlag vid utvärdering för att ta fram förebyggande och främjande åtgärder. Elevhälsan behöver bli mer involverad för att kunna arbeta mer förebyggande och främjande och rutinerna för anmälan och dokumentation behöver klargöras och följas upp. Nöjdhet hos vårdnadshavare Vårdnadshavare på Näsbydalskolan i år 6 och 8 anser i lägre utsträckning än sina barn att barnen är trygga i skolan. Andel vårdnadshavare som är nöjda med skolan är 89% i år 6 och 82% i år 8. Störst är nöjdheten hos vårdnadshavare är inom området utveckling och lärande. Utvecklingsområden när det gäller nöjdhet hos vårdnadshavare är normer och värden och samarbete skola och hem. Lägst resultat får skolan för vårdnadshavares möjlighet att vara med och diskutera hur deras barns får bästa stöd. Ytterligare utvecklingsområde finns under styrning och ledning och handlar om förtroende för rektor. Skolledning behöver tillsammans med mentorer och vårdnadshavare arbeta utifrån de planer tex åtgärdsplan för kränkning, när behov uppstår( från stöd och stimulans till särskilt stöd) och skolpliktsbevakning som tagits fram under läsåret. Möten med uppföljning är viktigt för elever som är i behov av särskilt stöd. Skolledning behöver synliggöra och informera om skolans arbete vilket kan ske t ex med månadsbrev och föräldramöten. Ytterbyskolan Ytterbyskolan nådde en av två enhetsindikatorer 1. Eleverna ska känna sig trygga på skolan. Enhetsindikator 95% Elever årskurs 3 Fritids för elever årskurs 3 90% 94% Vårdnadshavare elever år 3 Vårdandshavare elever på fritids år 3 71% - Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 9(29)

10 2. Elever som anser att vuxna säger till när någon säger eller gör något elakt Enhetsindikator 95% Utfall: 90% Trygghet och trivsel Skolan nådde inte enhetsindikatorn att andelen elever i årskurs 3 som känner sig trygga på skolan ska vara 93%. Arbetssätten har dock gjort att andelen ökat från föregående år med 5 procentenheter. Ett arbetsätt som vi tror ger effekt på resultatet är rastaktiviteter med syfte till socialträning och meningsfull sysselsättning. Rastaktiviteter skapar god kontakt och samspel mellan elever. Vuxenstyrda aktiviteter underlättar för eleverna till samspel. Rastvärdarna kan inta en "sufflerade och brobyggande" roll för att underlätta i leken. Lärarna rapporterar minskad konflikthantering lektionstid, vilket påvisar att eventuella konflikter löses på rasten. Siffrorna för delaktighet i årskurs 3 har höjts några procentenheter från föregående läsår. Andelen elever som känner att deras lärare lyssnar på dem är 93%. Vår hypotes är att den ökade delaktigheten bidragit till att fler känner sig trygga på skolan. Fritidspersonalen erbjuder alla elever att diskutera trygghetsfrågor på rasten med representant från trygghetsgruppen. Fritidshemmet nådde ett indikatorvärde på 94% vilket är väldigt nära enhetens indikatorvärde. Vår hypotes är att det beror på att fritids arbetar med lösningsfokuserad pedagogik, där arbetet går ut på att hitta lösningar framåt. Detta arbetssätt gör att eleverna själva kan påverka lösningar i olika situationer. Som verktyg använder fritids värdegrundfrågan och värdegrundsberättelser. Alla elever görs delaktiga i värdegrundsarbetet. Eleverna är delaktiga t ex med vilka rastaktiviteter och aktiviteter på aktivitetsdagarna som ska erbjudas. Fritids har sedan i våras arbetat med aktivitetsdagar tre dagar i veckan tillsammans med alla elever på skolan. På aktivitetsdagarna får både personal och elever lära känna varandra vilket bidrar till trygghet för alla. Att all personal på fritids arbetar tillsammans med gemensamma aktiviteter bidrar också till gemensamt förhållningsätt och värdegrund, vilket är trygghetsskapande. Utvärdering visar att varken alla elever eller alla vuxna på skolan tycker att alla reagerar och agerar i tillräckligt stor utsträckning när elever t ex säger saker till varandra som inte är snälla. Det är inte alltid läraren som väljer vem eleven ska sitta med och arbeta med. Det som framkommer i aretslagens anteckningar är att alla inte tycker och gör lika dvs att en gemensam värdegrund inte finns. Arbesmiljö som punkt på dagordning för klassråd En punkt på klassråd för arbetsmiljöarbete har inte kommit igång fullt ut i alla klasser. Årshjul till kommande läsår har tagits fram för lärare, elevhälsan, trygghetsgruppen och skolledning för ett systematiskt arbete med arbetsmiljön. Tröskelregeln är bra i sig men det krävs ett aktivt arbete för att ge önskad effekt. Tröskelregeln har egentligen mer fokus att utnyttja lektionstiden fullt ut än att skapa en trygg miljö i skolan. I förskolan och på lågstadiet finns alltid personal från fritids med på klassrådet. Det gör att fritidspersonalen som ansvarar för rastverksamheten kan svara på frågor och lyfta saker som behöver diskuteras eller förbättras. Nöjdhet hos vårdnadshavare Andelen vårdnadshavare som är nöjda med sitt barns skola är för förskoleklass 91% och för Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 10(29)

11 årskurs 3, 71%. Vi behöver jobba vidare med nöjdheten hos vårdnadshavare inom områdena utveckling och lärande, skola och hem och ledning och styrning. Vi tror att det i stor utsträckning handlar om att vi behöver bli bättre på att informera. Under läsåret har vi bland annat tagit fram en plan för övergångar utifrån stödmaterial från skolverket, där information till vårdnadshavare är en viktig del. Skolledning behöver tillsammans med klasslärare och vårdnadshavare arbeta utifrån de planer som tagits fram under läsåret tex åtgärdsplan för kränkning, när behov uppstår( från stöd och stimulans till särskilt stöd) och skolpliktsbevakning. Skolledning behöver synliggöra skolans dagliga arbete vilket kan ske t ex med månadsbrev. Näsbydals rektorsområde gemensamma arbetssätt Presentera arbetet mot diskriminering och planen för kränkande behandling Genom att presentera planen för diskriminering och kränkande behandling är innehållet känt för många men inte för alla. Vi har haft tillfällen på onsdagskonferenser som vi riktat till tillgängligt lärande inom områden förutsättningar för lärande och trygghet och socialmiljö. Arbetet måste ske mer systematiskt och på flera nivåer. Läraren måste arbeta med det systematiskt i undervisning, elevhälsan måste arbeta främjande och förebyggande och även de systematiskt arbeta med resultaten. Skolledningen måste arbeta systematiskt utifrån de resultat som uppkommer på individ, grupp och organisationsnivå. Indikatorer för trygghet (SPSMs-verktyg) Arbetssättet att göra en kartläggning genom SPSM-verktyg har inte gett någon effekt för tryggheten. Kartläggningen borde ha gjorts i slutet av föregående läsår för att kunna vara ett underlag för arbetssätt. Inför terminsslut har vi gjort en egen enkät med utgångspunkt i SPSMs material. All personal har gjort sin egen skattning. Områden och deras indikatorer var inte kända för alla medarbetare vid läsårsstart. Därför har det pågått ett arbete under vårterminen med att få kunskap inom områdena förutsättningar för lärande, social miljö och fysik miljö och dess indikatorer. Alla lärare har fått genomgång vid två tillfällen under terminen. Förstelärare har arbetat med områdena och dess tillhörande indikatorer vid 3 tillfällen tillsammans med rektor och kommunens utvecklingsledare. Delaktighet anges som en viktig indikator i SPSM-verktyg för att eleven ska känna sig trygg. Elever som känner sig delaktiga, och är det, blir tryggare. En jämförelse mellan enhetensidikatorvärde för trygghet och enhetsindikatorvärde under ansvar och inflytande i år 3, 6 och 8 kan vi se ett mönster där högre indikatorvärde för ansvar och inflytande ger högre indikatorvärde för trygghet. Lärares egen skattning på skolans enkät visar att lärarna skattar sig högre än elever på Näsbydalskolan och lägre än eleverna på Ytterbyskolan. Kartläggning hur vi arbetar med normer, värden och diskrimineringsgrunderna Kartläggningsarbetet för hur vi i rektorsområdet arbetar med normer och diskrimineringsgrunder har ej genomförts pga den ändrade lagstiftningen. Den 1 januari 2017 ändrades bestämmelserna i diskrimineringslagen. Det tidigare kravet på att ta fram en plan har 1 januari 2017 ersatts med ett allmänt krav på att hela arbetet ska dokumenteras. Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande i fyra steg. Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 11(29)

12 undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten analysera orsaker till upptäckta hinder och risker vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och följa upp och utvärdera arbetet. Sammanfattning Barn och ungas välbefinnande och därmed möjligheten att tillsammans med andra bygga ett socialt kapital, är grundläggande för deras livskvalitet som vuxna. Socialt kapital byggs upp i trygga lärandemiljöer, med kompetenta lärare. Tillgängligt lärande omfattar hela skolans uppdrag dvs att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper och demokratiska värden. Skolans ska förbereda elever för en tillvaro tillsammans med andra där gemenskap, respekt och solidaritet är nyckelbegrepp. Vi ska därför lära mer om och utveckla våra arbetsätt inom de indikatorer som skapar förutsättningar för trygghet. Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 12(29)

13 3.3 Förbättringar Enhetsmål Eleverna är trygga Våra förbättringar Indikatorer som leder till trygghet: Socialisationsfunktioner och självständighet (indikatorer SPSM-verktyg): Rätten till lärande och trygghet, delaktighet, elevhälsa och gemenskap. Förutsättningar för lärande Rätten till lärande och trygghet (Arbetssätt och lärande så att vi lever upp till: Jag/verksamheten står upp för demokratiska värden. Jag/verksamheten bedriver demokratiska arbetsformer. Eleverna får kunskap om demokratiska värderingar och övning i att leva demokrati, genom att vara med och planera och utvärdera undervisningen. Jag/verksamheten tar in elevernas åsikter och inställning så långt som det är möjligt. Jag/verksamheten stödjer aktivt det vardagliga likabehandlingsarbetet. Eleverna är delaktiga i likabehandlingsarbetet. Jag/verksamheten arbetar aktivt med att problematisera och uppmärksamma traditionella könsmönster. Jag/verksamheten utgår från att olikheter är något positivt.) Delaktighet (Arbetsätt där jag/verksamheten aktivt arbetar för att alla elever ska få förutsättningar, uppleva delaktighet i såväl undervisning som i gemensamma aktiviteter. Lära om delaktighetens betydelse för elevers hälsa och lärande.) Elevhälsan (Arbetsätt så att verksamheten får en organisation där elevhälsan är ett kompletterande stöd för pedagoger och övrig personal i arbetet med att anpassa och utveckla tillgängliga lärmiljöer som främjar elevernas lärande., utveckling och hälsan. Ta fram strukturer för att få väl fungerande och ändamålsenliga rutiner för elevhälsan samverkan med, och stöd till pedagoger och arbetslaget. Alla elever har tillgång till elevhälsan.) Social miljö Gemenskap (Arbetssätt för att jag/verksamheten ska arbeta aktivt för att främja delaktighet i samspel och gemensamma aktiviteter och erbjuder alla elever del i gemenskap varje dag. Få kunskap om och hitta arbetsformer för hur man underlättar och tillgängliggör sociala situationer.) Nöjdheten vårdnadshavare samarbete skola och hem och information om hur vi arbetar med normer och värden Arbetsätt för att nå indikatormålen formuleras i den lokala arbetsplanen. 4 Kunskaper Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Skolan har en tillgänglig lärmiljö SPSM för området pedagogisk miljö Enhetens indikatorvärde Utfall minst Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 13(29)

14 Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Elever som har kunskaper som motsvarar E i alla ämnen årskurs 1-5 Elever som har kunskaper som motsvarar minst E i alla ämnen årskurs 9 Lärarna på skolan hjälper mig i skolarbetet, årskurs 8 Lärarna på skolan hjälper mig i skolarbetet, årskurs 6 Lärarna på skolan hjälper mig i skolarbetet, årskurs 3 Meritvärde i samtliga ämnen för år 9. Enhetens indikatorvärde minst 94 % Utfall minst 94 % 87,8% minst 85 % 80% minst 85 % 91% minst 90 % 93% minst ,3 4.1 Resultat Arbetssätt Status Analys NäsbydalsRo: Genomgång av arbetsgången från stöd och stimulans till extraordinära insatser. Arbetsgången är framtagen för att ge oss stöd i vårt arbete och i och med det bra förutsättningar för eleverna dvs en tillgänglig lärmiljö. Genom att följa arbetsgången säkrar vi att vi följer skollagen och de allmänna råden gällande anpassningar och särskilt stöd. NäsbydalsRo: Kartläggning genomförs utifrån spsmkartläggningsmaterial gällande den pedagogiska miljön. Under läsåret ligger träffar på tisdagar för diskussioner och ett kollegialt lärande. Date används som underlag för diskussion vid träffarna. Skolledning på Näsbydalskolan och Ytterbyskolan läser och diskuterar boken Inkludering i skolan av David Mitchell. Pågående med avvikelse Inte genomfört. Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 14(29)

15 Arbetssätt Status Analys Ytterbyskolan: Alla utgår från skolans bas vid planering och genomförande av undervisningen och fritidsverksamheten. Planerade konferensträffar för erfarenhetsutbyte och koppling till forskning och beprövad erfarenhet finns inlagda i kalendariet. Ytterbyskolan: Vi ska komplettera vår bas till att gälla nyanlända Ytterbyskolan: Studiecirkel utifrån boken "Lektionen är helig - John Steinberg". Vi behöver reflektera över vad vi gör, varför vi gör det vi gör och vad det leder till. Ytterbyskolan: Pedagogiska samråd en gång i veckan med syfte att ge medarbetare konsultation för en tillgänglig lärmiljö för alla elever Ytterbyskolan: Elevhälsan läser en bok som handlar om mentalisering. Syftet är att lära mer om något som är svårt för vissa och hur vi kan arbeta med mentalisering i undervisning för att skapa en tillgänglig lärmiljö Ytterbyskolan: Undervisande lärare gör en sammanställning av elevernas resultat i varje ämne i ett klassgemensamt dokument. Resultaten utgår från otillräckliga kunskaper, tillräckliga kunskaper och mer än tillräckliga kunskaper vid tre tillfällen under läsåret. Resultaten analyseraras. Skolledning tillsammans med specialläraren träffar mentor för genomgång efter egen analys. NäsbydalsRo: Kartläggning görs för vilka främjande och förebyggande åtgärder som elevhälsan gör idag. NäsbydalsRo: Studieteknik gås igenom i varje klass anpassat efter ålder t ex pluggkoden, orka plugga. Syfte är att eleverna ska få verktyg för att lära. Ytterbyskolan: Föräldramöte med fokus på Lgr11. Vad är det eleven ska lära idag? Hur kan skola och hem samarbeta. Hjälp till vårdnadshavaren hur den kan stötta sitt barn i dennes utveckling mot målen. Ytterbyskolan: Läxhjälp vid två tillfällen i veckan Genomfört med otillräckligt resultat Inte genomfört Pågående med avvikelse Ej påbörjad Pågående med avvikelse Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 15(29)

16 Arbetssätt Status Analys NäsbydalsRo: IKT i lärandet. Utbildning sker under läsåret centralt och på den egna enheten. NäsbydalsRo: Alla förstelärare och skolledning går på föreläsning med Dylan Williams Näsbydalskolan: Ämneslagen har avsatt tid vid 7 tillfällen för valt arbetsätt för att utveckla undervisningen Näsbydalskolan: Utvecklingsarbete en gång i månaden tillgängligt lärande Näsbydalskolan: Läxhjälp erbjuds varje dag NäsbydalsRo: Elevhälsan i hela rektorsområdet utbildas tillsammans. Syfte är att i högre utsträckning ta tillvara varandras kompetenser, arbeta främjande och förebyggande, att elevehälsans arbete ska börja i klassrummet, analysmodell med fokus på det salutogena. NäsbydalsRo: Gemensam fortbildning för alla förstelärare utifrån spsm verktyg Genomfört med otillräckligt resultat Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående med avvikelse 4.2 Analys Prioriterat mål för läsåret var att fortsätta att utveckla lärandemiljön till att bli tillgänglig för alla elever.. Rektorsområdet når 7 av 10 av enhetens indikatorvärden. Skolorna har i sin analys använt följande underlag: Egna enkäter som elever och medarbetare svarat på (delaktighet, trygghet, läxor och prov, IKT, lärares skattning utifrån spsm indikatorer. Vågavisa enkäten som elever och vårdnadshavare i årskurs 3, 6 och 8 svarat på. Enkäter år 9 i svenska och matematik. Analys av valda arbetssätt. Samt diskussioner med alla elever med utgångspunkt i enkätsvaren. Betyg, bedömningar och nationella prov.) Näsbydalskolan Betygsanalys I årskurs 9 är det genomsnittliga meritvärdet 262,3, det genomsnittliga meritvärdet har stigit från föregående läsår. Näsbydalskolan når sitt indikatorvärde när det gäller det genomsnittliga meritvärdet men inte för andelen elever som har kunskaper som motsvarar minst E i alla ämnen. Det är bara 87,8% av elever i årskurs 9 som har kunskaper som motsvarar minst i E i alla ämnen. Ämnet där stor andel elever ej når målen är kemi med 6,3%. Därefter följer spanska, fysik med 3,6% och svenska, teknik och biologi med 2,7%. Minst antal A:n är det i bild, kemi, slöjd och teknik. Betygssammanställning för år 9 visar att andelen elever som når A ligger högst i modersmål Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 16(29)

17 med 40%, därefter kommer musik med 37,2% och matematik 35;4%. Flickor har generellt än pojkar. Betygen i matematik, svenska och engelska korrelerar med resultaten på nationella proven. IKT för lärande IKT för lärande har vi påbörjat på ett bra sätt. Där har det varit både kommunövergripande utbildningar och egna på skolan. Studiedagen på skolan som bestod av workshops var mycket uppskattad av alla. 5 lärare med särskilt ansvar för IKTvar på BETT mässan i London tillsammans med rektor. Fokus var tillgängligt lärande och förslag på olika sätt att på skolan utveckla och lära tillsammans. Utvärdering genom Lika gjordes av skolledning och förstelärare med särskilt ansvar för IKT i januari Sammanställning av enkätsvaren påvisar att vi är på god väg men att det också finns flera områden som ej är planerade eller planerade men inte påbörjade. Egen utvärdering visar att Chromebooks används i stor utsträckning för formativt lärande, effektivisering (utvärderingar, mappar, information), bättre ordning, ökad tillgänglighet genom att göra material tillgängligt när de vill, större insikt i elevernas processer, samt motivationsskapande. Utvecklingsarbete i ämneslag På Näsbydalskolan har varje ämneslag valt eget utvecklingsområde med utgångspunkt i SPSMs-verktyg. Lärarna tycker att det varit utvecklande. De önskar fler träffar för eget utvecklingsarbete kommande läsår. Varje ämneslag har fått välja vilka 4 indikatorer för tillgängligt lärande de vill prioritera för utveckling kommande läsår. De områden som prioriterades var IKT, Pedagogiska strategier och stödstrukturer, meningsskapande och motivation och delaktighet. Arbetsgång från stimulans till särskilt stöd Arbetsgången från stimulans till särskilt stöd har skapat förutsättningar till tydlighet och hos vem ansvaret ligger. Trots en bred bas för stöd och stimulans görs många extra anpassningar. Speciallärarna och lärare har tillsammans med rektor tittat på möjliga mötesplattformar för pedagogiska diskussioner. Eftersom det inte finns arbetslagsträffar med fokus på elev behöver vi hitta plattformar där alla undervisande lärare finns med. Det här läsåret har vi haft önskemöten på tisdagar, då har undervisande lärare, mentor eller speciallärare önskat möte gällande en elev. Tiden har inte räckt till och därför har uppföljning ibland inte skett. Vi behöver bredda vår bas till att innehålla pedagogiska strategier och stödstrukturer, tydliggöra syftet, struktur och mål för lektionen. Ytterbyskolan Resultat analys Ytterbyskolan når fortsatt höga kunskapsresultat. Arbetssättet att följa upp elevernas resultat vid tre tillfällen under läsåret har gett effekt. Att systematiskt följa upp elevernas resultat Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 17(29)

18 skapar förutsättningar för att tidigt förändra undervisningen, göra extra anpassningar eller utreda behov av särskilt stöd. Uppföljning i juni visar att färre elever når icke godtagbara kunskaper och fler elever når mer en godtagbara kunskaper än vid terminsstart. De pedagogiska samråden på Ytterbyskolan har bidragit till ökad kompetens och att vi tidigt fångat upp ärenden. I början av terminen låg de pedagogiska samråden sent i arbetsgången. Efter jul när vi beslutade att alla fick önska pedagogiskt samråd när behov fanns har vi tidigare kunnat stötta. Basen- indikatorer för tillgängligt lärande har inte använts i planeringen av alla på Ytterbyskolan. Ytterbyskolan har inte heller utökat basen med att gälla för nyanlända. Basen togs fram föregående läsår och är en bra bas med indikatorer för tillgängligt lärande. Vi tror att vi haft för många arbetssätt vilket bidragit till att tid inte funnits att fördjupa sig och genomföra arbetssätten. IKT för lärande IKT för lärande har vi påbörjat på ett bra sätt. Det har det varit både kommunövergripande utbildningar och egna på skolan. 5 lärare med särskilt ansvar för IKT och rektor var på BETT mässan i London. Fokus var tillgängligt lärande och förslag på olika sätt att på skolan utveckla och lära tillsammans. Utvärdering genom Lika gjordes av skolledning och förstelärare med särskilt ansvar för IKT. Sammanställning av enkätsvaren påvisar att vi är på god väg men att det också finns flera områden som ej är planerade eller planerade men inte påbörjade. Näsbydalskolans rektorsområde Elevhälsa De arbetssätt som elevhälsan haft har inte på så kort sikt bidragit till ökad måluppfyllelse. På längre sikt tror vi att det kommer det vara ett arbetssätt som bidrar i stor utsträckning. Arbetssättet har dock lett till förbättrad struktur, höjd användning av kompetensen och en medvetenhet om att fokusera på det salutogent. Arbetssättet har också lett till att ett årshjul tagits fram. Kommande läsår ska vi arbeta efter framtagna strukturer vilket vi tror kommer bidra till att fler elever känner att de får hjälp i skolarbetet. Genom att presentera arbetsgången för stöd och stimulans har medvetenheten höjts för vad som står i skollagen. Vi måste fortsätta lära och utveckla den egna undervisningen, samt hur vi genom särskilt stöd kan öka måluppfyllelsen. När vi i elevhälsoarbetet kommande läsår utgår från planen kommer fler elever få hjälp i sitt skolarbete. Elevens utveckling mot självständighet Undervisande lärare har i sitt ämne gett eleverna tips och sett på filmer som lär ut studieteknik, även klassråd har behandlat ämnet. Eleverna på Näsbydalskolan anger att de ofta känner sig stressade och att en orsak är att de inte planerar och organiserar sitt skolarbete. Vi behöver synliggöra vikten av att bli medveten om det egna lärandet, hur man kan lära. Vi behöver fortsätta att arbeta och lära om studieteknik. Vi behöver också prata om att alla har förmåga att lära, hur det känns just i stunden när vi upptäcker att vi inte kan, vikten av fokus, uthållighet och självständighet. Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 18(29)

19 Samtidigt som Näsbydalskolan måste analysera och diskutera läxor och prov och hur vi på annat sätt kan synliggöra lärandet. Skolpliktsbevakning Rektor har under läsåret tagit fram planer för skolpliktsbevakning. Elevhälsa Arbetsgång från extra anpassningar till särskilt stöd och rutiner för EHT har tagits fram under läsåret. Skolans egen enkät visar att lärarna önskar samarbete i högre grad med elevhälsan. Elevhälsan behöver börja sitt arbete i klassrummet och ha ett salutogent perspektiv. Idag arbetar elevhälsan i alltför stor utsträckning åtgärdande. Sammanfattning Kunskapsresultaten är generellt höga inom rektorsområdet, men resultaten skiljer sig mellan ämnen, pojkar och flickor och vi behöver bli bli bättre på att möta elever i särskilda behov. Det har under läsåret skapats förutsättningar för utveckling mot tillgängligt lärande. Alla lärare har fått välja mål/arbetssätt utifrån tillgängligt lärande som de själva sett som behov av att utveckla och lära mer utifrån elevernas resultat (Timperleys cykel). Det är för kort tid för att kunna se att arbetssättet givit resultat. Arbetssättet hoppas vi bidrar till att elevers resultat i större utsträckning kopplas till den egna undervisningen och lärandet. Att skolledning i större utsträckning kopplar elevernas resultat till det egna lärandet för att skapa bästa förutsättningarna för lärarna. Med stöd i forskning vill vi och tror vi på utveckling utifrån de egna behoven i verksamheten. Utgångspunkten är tillgängligt lärande. Täby kommun deltar sedan årsskiftet i FoUsprogrammet - inkluderade lärmiljöer. De forskare som vi samarbetar med fyller två viktiga funktioner; de bidrar med befintlig forskningskunskap som input till vårt utvecklingsarbete och de bedriver forskning på det som sker i utvecklingsprocesserna i vårt rektorsområde och på systemnivå. Dessutom bidrar de till att stärka det vetenskapliga förhållningssättet hos alla deltagare genom att till exempel delta i samtal, reflektera kring observationer och granska utvecklingsartiklar som deltagare skriver. Forskning visar att generellt kvalitativ god undervisning är det som påverkar och gör att eleverna har möjlighet att nå högt uppställda kunskapskrav - tillgängligt lärande. Kvalitativt god undervisning är multidimensionell. På ett övergripande plan visar forskning inom området undervisning och lärande att kvalitativ god undervisning är välorganiserad, planerad och reflekterande. Den baseras både på gedigen ämneskunskap och på effektiv behandling av denna kunskap i förhållande till eleven. Kvalitativt god undervisning förutsätter också en förståelse för elevens utvecklingsbehov. Undervisning utifrån varierande, utmanande och inspirerande ansatser och undervisning som uppmuntrar eleverna att bli självständiga lärande subjekt och som stimulerar elevernas kreativitet och fantasi (Jan Håkansson och Daniel Sundberg, 2015). Forskning om utveckling av elevers lärandekapaciteter visar på betydelsen av att läraren i sin undervisning gör eleverna medvetna om olika lärandestrategier. Särskilt framhålls vikten av att sådana strategier inte bara handlar om studietekniker (görandet) utan också uppmärksammar olika metakognitiva förmågor (tänkandet). Av enkätsammanställning om tillgängligt lärande och kvalitetsredovisningen framgår det att vi önskar och har behov av att fokusera på följande indikatorer: rätten till lärande och Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 19(29)

20 trygghet, pedagogiska strategier och stödstrukturer, elevhälsa, gemenskap och IKT i lärandet. Utvecklingsarbetet tillgängligt lärande är en långsiktigt process som ska pågå under lång tid. I den processen ska vi lära och göra. Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 20(29)

21 4.3 Förbättringar Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 21(29)

22 Enhetsmål Våra förbättringar Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 22(29)

23 Indikatorer SPSM-verktyg som skapar förutsättningar är: Rätten till lärande och trygghet, delaktighet, elevhälsan, pedagogiska strategier och stödstrukturer och gemenskap. Skolan har en tillgänglig lärmiljö Förutsättningar för lärande Rätten till lärande och trygghet (Arbetssätt och lärande så att vi lever upp till: Jag/verksamheten står upp för demokratiska värden. Jag/verksamheten bedriver demokratiska arbetsformer. Eleverna får kunskap om demokratiska värderingar och övning i att leva demokrati, genom att vara med och planera och utvärdera undervisningen. Jag/verksamheten tar in elevernas åsikter och inställning så långt som det är möjligt. Jag/verksamheten stödjer aktivt det vardagliga likabehandlingsarbetet. Eleverna är delaktiga i likabehandlingsarbetet. Jag/verksamheten arbetar aktivt med att problematisera och uppmärksamma traditionella könsmönster. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla självständighet på kort och lång sikt). Delaktighet (Arbetsätt där jag/verksamheten aktivt arbetar för att alla elever ska få förutsättningar, uppleva delaktighet i såväl undervisning som i gemensamma aktiviteter. Lära om delaktighetens betydelse för elevers hälsa och lärande). Elevhälsa (Arbetsätt så att verksamheten får en organisation där elevhälsan är ett kompletterande stöd för pedagoger och övrig personal i arbetet med att anpassa och utveckla tillgängliga lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsan. Ta fram strukturer för att få väl fungerande och ändamålsenliga rutiner för elevhälsan samverkar med, och stöd till pedagoger och arbetslaget. Alla elever har tillgång till elevhälsan). Pedagogisk miljö Pedagogiska stödstrukturer och strategier (Tydliggöra syftet med lektionen.tydliggöra strukturer för lektionen. Ha dialog eller annan kommunikation med eleven om målet med undervisningen. Utvärdering om planering och anpassningar gav bästa förutsättningar för lärande. Bedömning som stöd för lärande). IKT i lärandet (som lärverktyg, eleven ska kunna använda modern teknik, kommunikation och skapande). Social miljö Gemenskap (Arbetssätt för att jag/verksamheten ska arbeta aktivt för att främja delaktighet i samspel och gemensamma aktiviteter och erbjuder alla elever del i gemenskap varje dag. Få kunskap om och hitta arbetsformer för hur man underlättar och tillgängliggör sociala situationer). Fortsatta diskussioner utifrån kartläggning rörande läxor och prov Näsbydalskolan. Fokusera mer på lärande än på betyg. Prata med eleverna hur läraren tänker och bedömer. Skriva ihop några enstaka regler för läxor och prov. Utveckla allas digitala kompetens Utfirån prioriterade indikatorer formuleras arbetssätt i Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 23(29)

24 Enhetsmål Våra förbättringar den lokala arbetsplanen. 5 Elevers ansvar och inflytande Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Enhetens indikatorvärde Utfall Andel elever i årskurs 6 som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker minst 85 % 74% Andel elever i årskurs 3 som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter minst 75 % 76% Andel elever i årskurs 3 som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete minst 75 % 73% Andel elever i årskurs 8 som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker minst 85 % 66% Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Andel elever i årskurs 3 som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker minst 90 % 93% Andel elever i årskurs 6 som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter minst 64 % 60% Andel elever i årskurs 8 som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter minst 64 % 51% Andel elever i årskurs 6 som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete minst 79 % 63% Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 24(29)

25 Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Andel elever i årskurs 8 som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete Enhetens indikatorvärde Utfall minst 79 % 54% 5.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Näsbydalskolan: Arbetsätt som gynnar elevmedverkan t ex formativt förhållningsätt i klassrummet, de 5 nyckelstrategierna. Utvecklingsarbete med gemensamt satta arbetsätt i ämneslag och för den egna undervisningen. Genom att göra eleverna delaktiga i sitt eget lärande och i undervisningen blir eleverna delaktiga i sitt lärande. Näsbydalskolan: Göra utvärderingar i google drive som presenteras för klassen och diskuteras. Genom att eleverna är med i utvärdering med följande diskussioner blir de delaktiga i planering och genomförande av undervisningen. Inleda arbetsområden med diskussioner om vad som är möjligt för eleverna att påverka. Tydlighet är viktig med vad man som elev kan påverka. Näsbydalskolan: Alla lärare har koll på provdatum så att vi håller oss till två prov i veckan. Samt lyssna på de elever som känner sig stressade och försöker lösa deras situation genom att var flexibla. Näsbydalskolan: Pedagogiska planeringar publiceras i Vklass så att elever och vårdnadshavare kan bli delaktiga i de färdigheter och förmågor som eleverna ska lära samt hur det ska bedömas. NäsbydalsRo: Resultaten på VågaVisa och skolans egna enkät diskuteras och analyseras med eleverna i elevrådet och förslag på förbättringar tas fram. Förslagen tas med till klassråd för att diskutera där. Genom att eleverna är med på olika råd och arbetar med sina egna resultat och tar fram arbetsätt blir de delaktiga i sin skolarbete och skolans miljö. Pågående Pågående med avvikelse Genomfört med otillräckligt resultat Genomfört med otillräckligt resultat. Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 25(29)

26 Arbetssätt Status Analys Ytterbyskolan: Använda oss av arbetssätt som gör eleverna delaktiga i planering. Studieteknik Exit tickets Glasspinnar/appar Startblock Ställa rätt typ frågor Utveckla vårt arbete med tillgängligt lärande. Formativt förhållningssätt. Målen görs kända för eleverna, eleverna får feedback som leder lärandet framåt, eleverna är delaktiga i sitt eget lärande. Pedagogisk planering publiceras i VKlass Ytterbyskolan: Läraren synliggör för eleven när eleven är med och planerar sin undervisning eller aktiviteter på fritidstid Ytterbyskolan: Klassråd och elevråd med en tydlig agenda. Ytterbyskolan: All personal på fritids deltar i fritidslyftet. Läsårets fokus är delaktighet Ytterbyskolan: Veckobreven hem innehåller vad eleverna varit med och bestämt under veckan. Ytterbyskolan: Gemensamma aktiviteter där eleverna är med och planerar, påverkar t ex Ytterbydagen, faddring osv samt göra eleverna mer delaktiga i skolans trygghetsarbete genom att eleverna är med och sätter upp arbetsätt som de sedan följer upp utifrån deras egna svar i enkäter som genomförs på skolan NäsbydalsRo: Månadsbrev från skolledning med syfte att informera om det arbete som pågår kring skolans uppsatta arbetssätt, lyfta bra saker och skapa delaktighet och begriplighet. NäsbydalsRo: Skolledning i rektorsområde ska under ledning av rektor hitta former, strukturer, arbetsätt och förhållningsätt och bemötande för att i sitt pedagogiska ledarskap skapa förutsättningar enligt Lars Svedbergs definition av pedagogisk ledarskap så att den sociala, fysiska och pedagogiska miljön är tillgänglig för alla. Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse Pågående med avvikelse Inte genomfört Näsbydals RO, Kvalitetsredovisning grundskola 26(29)