SAMMANFATTNING AV KOSTNADS-NYTTOANALYS I HÄRRYDA OCH MÖLNDAL

Transkript

1 RAPPORT HÄRRYDA KOMMUN Kostnads-nyttoanalys av översvämningsåtgärder i Mölndalsån UPPDRAGSNUMMER SAMMANFATTNING AV KOSTNADS-NYTTOANALYS I HÄRRYDA OCH MÖLNDAL SWECO ENVIRONMENT AB GÖTEBORG

2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Genomförande Orientering 4 2 Kostnads-nyttoanalys Studerade åtgärdsalternativ Alternativ 1: Åtgärdspaket i Mölndalsån Alternativ 2: Alternativ 1 + åtgärder i Kålleredsbäcken Alternativ 3: Alternativ 1 exkl. kapacitetsökning i Stensjön och Mölnlycke Kostnader för studerade åtgärdsalternativ Resultat Riskkostnader Beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet 10 3 Skyfall 12 4 Underlag för handlingsplan 17 5 Slutsatser och kommentarer Osäkerheter Skyfall Underskattning av nyttor Användning av kostnads-nyttoanalysen 20 Bilagor Bilaga 1 Utbredningskartor RAPPORT

4 1 Inledning Detta dokument visar resultat från kostnads-nyttoanalysen av översvämningsåtgärder i Mölndalsån och Kålleredsbäcken. Dokumentet är en sammanfattning av, men inte fristående från, huvudrapporten där viktiga begränsningar och antaganden redovisas. 1.1 Bakgrund Både höga vattennivåer i Mölndalsån och kraftiga regn kan ge omfattande konsekvenser till följd av översvämningar. I området hotas såväl samhällsviktiga funktioner som bostäder, näringsverksamhet och infrastruktur. Sweco har på uppdrag av Härryda kommun och Mölndals stad genomfört hydraulisk modellering av Mölndalsån för nedanstående sträckor. 1. Centrala Mölndal. Mölndalsåns sträckning genom centrala Mölndal till kommungränsen mot Göteborg (2-dimensionell modell). 2. Centrala Mölnlycke. Mölndalsåns sträckning genom centrala Mölnlycke, från Wallenstams fabriker till utloppet i Rådasjön (2-dimensionell modell). 3. Centrala Landvetter. Mölndalsåns sträckning genom Landvetter till utloppet i Landvettersjön (1-dimensionell modell). 4. Kållered. Kålleredsbäcken genom centrala Kållered (1-dimensionell modell). Utifrån genomförda modelleringar har utbredningskartor för flöden med olika återkomsttider tagits fram för att illustrera områden utsatta för översvämningsrisk från Mölndalsån eller Kålleredsbäcken. Sweco har också utfört en kartläggning av områden känsliga för översvämning till följd av kraftiga regn. För att kunna utvärdera och prioritera åtgärder mot översvämning till följd av höga nivåer i vattendragen har modellresultaten använts som indata i en kostnads-nyttoanalys (KNA). Kostnads-nyttoanalysen visar den samhällsekonomiska lönsamheten av möjliga åtgärder. Samhällsekonomiska värderingar utgör ett viktigt underlag för att belysa de samhällsekonomiska effekterna av översvämningar och översvämningsskydd i enlighet med Förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) samt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps (MSB) föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). Med modellresultaten och kostnads-nyttoanalysen som underlag avser kommunerna att ta fram en handlingsplan, vilken ska fungera som beslutsunderlag vid en krissituation med höga flöden eller vid skyfall. 1.2 Syfte Arbetets övergripande syfte är att utarbeta ett underlag för ett förbättrat skydd och beredskap vid kraftiga regn och höga flöden. Specifika syften är: Hydraulisk modellering baserat på befintligt underlag för att kunna fastställa och säkerställa kritiska vattenvägar samt identifiera potentiella skadeobjekt vid 2(23) RAPPORT

5 kraftiga flöden. Modelleringen utgör en grundläggande del av KNAn och genomförs längs de fyra delsträckorna. Kostnads-nyttoanalys (KNA) för att uppskatta samhällsekonomiska effekter av möjliga åtgärder mot översvämning till följd av höga flöden och nivåer i vattendragen längs de fyra delsträckorna. I analysen studeras de samhällsekonomiska effekterna av åtgärder i Mölndalsåns övre lopp samt längs Kålleredsbäcken. Identifiering av översvämningskänsliga områden vid kraftiga regn. Rekommendationer rörande översvämningsskydd och underlag till en handlingsplan för översvämningsåtgärder. 1.3 Genomförande Arbetet har utförts av Sweco Environment AB i Göteborg. Thord Lundin på Härryda kommun och Agneta Thörnqvist på Mölndals stad har varit beställare. Medverkande från Sweco har varit Mats Andréasson, Lars Rosén, Andreas Karlsson, Jonas Persson, Marie Larsson och Mikaela Ljungqvist. RAPPORT

6 1.4 Orientering Utredningen omfattar Mölndalsån sträckning genom Landvetter, Mölnlycke och Mölndals tätorter samt Kållered, se Figur 1. Härsjöarna Nedsjöarna Landvetter Rådasjön Stensjön Landvettersjön Mölndal Mölnlycke Kållered Figur 1. Överblick av tätorterna Mölndal, Mölnlycke, Landvetter och Kållered samt sjöar inom Mölndalsåns avrinningsområde. 2 Kostnads-nyttoanalys I en kostnads-nyttoanalys studeras den samhällsekonomiska lönsamheten för åtgärdsalternativ. Kostnader för åtgärder vägs mot nyttan av åtgärderna och lönsamheten utrycks i form av ett s.k. nettonuvärde, vilket är en summering av nuvärden för förväntade nyttor (i den här studien i huvudsak uttryckta som minskning av samhällsekonomiska risker) och förväntade kostnader för översvämningsåtgärder. Den reducerade risken har beräknats med hjälp av hydraulisk modellering som visat vilka områden som översvämmas. I dessa områden har potentiella skadeobjekt identifierats och värderats utifrån skadekostnadsschabloner. Kostnads-nyttoanalysen visar vilka nyttor i form av reducerad risk och vilka åtgärdskostnader i form av utförande samt drift- och underhållskostnader som kan förväntas för den studerade tidsperioden, i detta fall 100 år. Kostnads- och nyttoposter diskonteras över den studerade tidshorisonten till nuvärden med en diskonteringsränta som här valts till 1,4 %. Alla periodens nyttor minus alla periodens kostnader resulterar i 4(23) RAPPORT

7 ett s.k. nettonuvärde för respektive studerat åtgärdsalternativ. Ett positivt nettonuvärde uttrycker samhällsekonomisk lönsamhet, givet gjorda antaganden och de kostnads- och nyttoposter som kunnat kvantifieras. Som grund för analysen har översvämningsscenarion med tre olika återkomsttider studerats: flöden med 50-, 100- och 200-års återkomsttid. 2.1 Studerade åtgärdsalternativ Studerade åtgärdsalternativ består av tre olika kombinationer av åtgärder i Mölndalsån och Kålleredsbäcken. I Tabell 1 beskrivs vilka delsträckor som påverkas av åtgärderna, därefter beskrivs åtgärderna närmare. Tabell 1. Studerade åtgärdsalternativ och hur de påverkar de studerade delsträckorna. Åtgärdsalternativ Mölndal Kålleredsbäcken Mölnlycke Landvetter Alternativ 1 A. Förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna B. Rensning i Mölndalsån genom Mölndal C. Ökad kapacitet i Stensjö Dämme D. Sektionsökning i Mölnlycke E. Kapacitetsökning i Landvetter x x x x x x x Alternativ 2 Alternativ 1A-E + åtgärder i Kålleredsbäcken Alternativ 3 Alternativ 1A, 1B, 1E x x x x x x x RAPPORT

8 2.1.1 Alternativ 1: Åtgärdspaket i Mölndalsån Åtgärdsalternativ 1 består av ett paket av lösningar: A. Förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna Med s.k. aktiv dämpning minskas flödet nedströms Nedsjöarna och Härsjöarna och sjöarnas magasinsvolym används för att fördröja vatten. Magasinsvolymen bedöms kunna uppgå till omkring 15 miljoner kubikmeter. Effekten av aktiv dämpning bedöms minska flödet med 8-9 %. B. Rensning i Mölndalsån genom Mölndal Rådande förutsättningar i Mölndalsån upprätthålls med regelbunden rensning och muddring av ån samt upprätthållande av åsektioner. C. Ökad kapacitet i Stensjö dämme Kapaciteten i Stensjö Dämme ökas för att ge förbättrade möjligheter för förtappning av Stensjön och Rådasjön. D. Kapacitetshöjande åtgärder i Mölnlycke Breddning och fördjupning av åsektioner i Mölnlycke samt ersättning av gångcykel (gc) bro. E. Kapacitetshöjande åtgärder i Landvetter Breddning och fördjupning av åsektion längs vissa sträckor. Fyra kanaler anläggs för att öka kapaciteten vid hög vattennivå Alternativ 2: Alternativ 1 + åtgärder i Kålleredsbäcken I alternativ 2 studeras förutom hela åtgärdspaketet i Alternativ 1 också åtgärder i Kålleredsbäcken som inkluderar åtgärder för bäcksektionen, trummor och skötsel Alternativ 3: Alternativ 1 exkl. kapacitetsökning i Stensjön och Mölnlycke I Alternativ 3 studeras åtgärdspaketet i Alternativ 1 exklusive kapacitetsökningen i Stensjö dämme (alternativ 1C) och Mölnlycke (alternativ 1 D). 6(23) RAPPORT

9 2.1.4 Kostnader för studerade åtgärdsalternativ I Tabell 2 redovisas uppskattade kostnader för studerade åtgärdsalternativ. Tabell 2. Kostnader för studerade åtgärdsalternativ. Åtgärdsalternativ 1A. Förtappning och magasinering i Nedsjöarna 1B. Rensning (årligen) i Mölndalsån genom Mölndal 1C. Ökad kapacitet i Stensjö Dämme med årligt underhåll* 1D. Sektionsökning i Mölnlycke med årligt underhåll genom rensning 1E. Kapacitetsökning i Landvetter med årligt underhåll genom rensning 2. Åtgärder i Kålledsbäcken + alternativ 1 Investeringskostnad (utförandekostnad) Ingen kostnad Ca 30 Mkr* (Sweco, 2013a) Ca Mkr (Sweco, 2013b) 8,97 MKr (Härryda kommun, 2014) Ca 28 Mkr (Sweco, 2012) + ovanstående kostnader Underhållskostnad 0,5 Mkr/år 1 % årligen av investeringskostnaden* kr/år kr/år För Kålleredsbäcken: 1 % årligen av investeringskostnaden. För övriga åtgärder enligt ovan. 3. Åtgärd 1A, 1B, 1E 8,97 MKr (Härryda kommun, 2014) kr/år *Har ej tagits med på kostnadssidan i beräkningen av nettonuvärden. Detta eftersom långtgående förstärkningsåtgärder ändå behöver göras av stabilitetsskäl. 2.2 Resultat Nedan ges en förenklad sammanfattning av resultaten från kostnads-nyttoanalysen. För utförligare beskrivning hänvisas till huvudrapporten. På grund av ett i många avseenden osäkert och ofullständigt underlag för kostnads-nyttoanalysen har osäkerhetsintervall uppskattats för indata till beräkningarna. Kostnads-nyttoanalysens resultat anges därmed med osäkerhetsintervall i redovisningarna nedan. RAPPORT

10 2.2.1 Riskkostnader Skador för samtliga delsträckor, återkomsttider och åtgärdsalternativ har kvantifierats utifrån skadekostnadsschabloner. De sammanlagda skadekostnaderna har därefter använts för att beräkna riskkostnader, det vill säga den förväntade kostnaden för översvämningar de kommande 100 åren. I Figur 2 redovisas den beräknade samhällsekonomiska risken för samtliga delsträckor innan några åtgärder genomförts. Resultaten av beräkningarna av riskkostnader före åtgärd redovisas för respektive delsträcka i Bilaga 1-4 till huvudrapporten. Figur 2. Beräknade nuvärden för riskkostnaderna då inga åtgärder vidtas. Diagrammet visar den beräknade riskkostnaden under 100 år med diskonteringsräntan 1,4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), 5-percentilstapeln (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och 95- percentilstapeln (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. I Figur 2 framgår att översvämningsrisken enligt beräkningarna utgör en betydande samhällskostnad på mellan ca 123 och 244 Mkr under den kommande 100-årsperioden om inga åtgärder genomförs. De största riskkostnaderna har Mölndal (förväntat värde ca 55 Mkr) och Kålleredsbäcken (förväntat värde ca 104 Mkr), se Bilaga 1-4 till huvudrapporten. 8(23) RAPPORT

11 I Figur 3 och Figur 4 redovisas den samhällsekonomiska risken och hur risken minskar med åtgärdsalternativen (riskreduktionen) för studerade åtgärdsalternativ för samtliga fyra delsträckor. Figur 3. Beräknade nuvärden för riskkostnaderna för då inga åtgärder vidtas samt den kvarvarande riskkostnaden efter genomförande av åtgärder enligt Alternativ 1, 2 och 3. Diagrammet visar den beräknade riskkostnaden under 100 år med diskonteringsräntan 1,4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), 5-percentilstapeln (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och 95- percentilstapeln (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. RAPPORT

12 Figur 4. Riskreduktion till följd av genomförande av Alternativ 1, 2 och 3 Diagrammet visar den beräknade riskreduktionen under 100 år med diskonteringsräntan 1,4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), 5-percentilstapeln (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och 95- percentilstapeln (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. Som framgår av diagrammen leder åtgärderna i Mölndalsån enligt Alternativ 1 till en förväntad minskning av den samhällsekonomiska risken på ca 76 Mkr. Om däremot en mera begränsad åtgärdsinsats genomförs utan åtgärd i Stensjö Dämme eller vid Mölnlycke (Alternativ 3) blir riskreduktionen istället ca 39 Mkr. Om fullständiga åtgärder i Mölndalsån (Alternativ 1) kombineras också med åtgärder längs Kålleredsbäcken (dvs Alternativ 2) kan den samhällsekonomiska nyttan förväntas bli ca 165 Mkr enligt genomförda beräkningar. Övriga nyttor Förutom minskade risker kan klimatanpassning medföra andra nyttor, exempelvis möjlighet att nyttja mark som inte annars kunnat användas. Det kan också vara att kunna uppföra nya anläggningar, byggnader och andra objekt till en lägre kostnad än vad som varit fallet om varje enskilt objekt behövt klimatanpassas. Någon värdering av effekter på markpriser eller andra nyttor, förutom riskminskningar, har inte varit möjliga att göra inom ramen för denna studie Beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet Efter värdering av åtgärdsalternativens kostnader och nyttor sammanförs dessa och diskonteras till nuvärden över den valda tidshorisonten (100 år). I analysen har en diskonteringsränta på 1,4 % använts, i linje med de riktlinjer som beskrivs i den s.k. Stern-rapporten om värdering av samhällsekonomiska effekter till följd av 10 (23) RAPPORT

13 klimatförändringar. Alla periodens nyttor minus alla periodens kostnader resulterar i ett s.k. nettonuvärde för respektive studerat åtgärdsalternativ. Nettonuvärdet beskriver graden av samhällsekonomisk lönsamhet. Figur 5 visar resultatet av kostnadsnyttoanalysen. Figur 5. Nettonuvärdet av Alternativ 1, 2 och 3 under 100 år med diskonteringsräntan 1,4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), 5-percentilstapeln (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och 95-percentilstapeln (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. Alternativ 1 (åtgärder i Mölndalsåns övre lopp) uppvisar ett positivt förväntat nettonuvärde på ca 12 Mkr, medan Alternativ 2 (med åtgärder också i Kålleredsbäcken) uppvisar ett tydligt positivt förväntat nettonuvärde på ca 58 Mkr. Det lägsta nettonuvärdet kan förväntas om endast begränsade åtgärder i Mölndalsån genomförs (dvs inga åtgärder i Stensjö Dämme och i Mölnlycke, Alternativ 3). Med hänsyn till att nyttorna sannolikt underskattats, se huvudrapport, samt att effekter inom Göteborgs Stad inte kvantifierats i denna studie, bedöms åtgärderna enligt Alterntiv1 och Alternativ 3 också med hög grad av sannolikhet vara lönsamma. Som framgår av Figur 5 är beräkningarna av nettonuvärden förknippade med stora osäkerheter. Utifrån den osäkerhetsanalys som gjorts kan sannolikheten för att ett positivt nettonuvärde ska uppnås för respektive åtgärdslaternativ beräknas, givet alla osäkerheter i ingångsdata, se Figur 6. Som framgår av diagrammet visar dessa beräkningar att lönsamhet kan uppnås för Alternativ 2 med en hög grad av sannolikhet (ca 94 %). För RAPPORT

14 Alternativ 1 är sannolikheten för lönsamhet ca 63 %, medan motsvarande siffra för Alternativ 3 är ca 45 %. Figur 6 Sannolikhet för ett positivt nettonuvärde (samhällsekonomisk lönsamhet) för de tre åtgärdsalternativen. Med hänsyn till att ingående nyttor i analysen sannolikt underskattats samt att effekter inom Göteborgs Stad och vid Forsåker och Mölndals Kvarnby inte beaktats i denna studie, bedöms samtliga åtgärder ha en högre samhällsekonomisk lönsamhet än vad som framgår av Figur 5 och Figur 6. Sammantaget kan konstateras att om åtgärder genomförs i såväl Mölndalsåns övre lopp som i Kålleredsbäcken, blir riskreduktionen total sett mycket stor i förhållande till åtgärdernas kostnad. Endast små risker, förknippade med långa återkomsttider (låga sannolikheter) kvarstår, främst i centrala Mölndal. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv tycks det således inte vara rimligt att utföra kostsamma permanenta skydd utöver de som förslås i Alternativ 1 och 2, utan istället fokusera på beredskapshöjande åtgärder i de områden där risker kvarstår. 3 Skyfall I händelse av skyfall har kapaciteten i befintliga ledningssystem liten betydelse då nederbörden förväntas vara av den volym och intensitet att vatten inte hinner rinna undan. Istället ansamlas vatten i lågpunkter och instängda områden. 12 (23) RAPPORT

15 I Figur 7 - Figur 10 visas kritiska områden som är känsliga för kraftiga regn och vilka objekt som kan påverkas. Kartorna indikerar vilka punkter som är lämpliga för att ta hand om dagvatten i, t ex med dagvattendammar eller fördröjnings- och utjämningsmagasin. I kartorna har objekt som berörs av översvämning som är minst 0,2 m djup markerats. Utöver instängda områden visar kartorna även vilka avrinningsvägar som finns, dvs. vilken väg vattnet kommer att rinna. Många instängda områden är av mindre utbredning och drabbar endast enskilda fastigheter. Fastighetsägaren bör själv se till att fastigheten skyddas. RAPPORT

16 Figur 7. Kritiska lågpunkter och instängda områden i Mölndal i händelse av skyfall. 14 (23) RAPPORT

17 Figur 8. Kritiska lågpunkter och instängda områden i Mölnlycke i händelse av skyfall. Figur 9. Kritiska lågpunkter och instängda områden i Landvetter i händelse av skyfall. RAPPORT

18 16 (25) RAPPORT Figur 10. Kritiska lågpunkter och instängda områden i Kållered i händelse av skyfall.

19 4 Underlag för handlingsplan Eftersom skyfall och kraftiga regn förväntas öka i intensitet, kommer detta att innebära risk för högre flöden och stigande vattennivåer i våra vattendrag och sjöar. Detta kommer i sin tur att leda till en mer begränsad möjlighet för säker bortledning av dessa höga flöden framöver med påföljande risk för översvämningar. Den nu genomförda utredningen är ett sammanställt kunskapsunderlag för ett förbättrat skydd och beredskap för de områden som ligger i anslutning till Mölndalsån. Fokus är att skydda samhällena Landvetter, Mölnlycke, Kållered och centrala Mölndal vid kraftiga regn och höga flöden i Mölndalsån och Kålleredsbäcken. I dagsläget saknas en handlingsplan för extrema flöden i Mölndalsån och skyfall som tydliggör lämpliga åtgärder vid olika situationer och är ett hjälpmedel och beslutsunderlag vid krissituationer. I utredningen har förslag på åtgärder som kan ingå i handlingsplanen tagits fram, se Figur 11. De juridiska konsekvenserna av dessa åtgärder har dock inte beaktats och måste därför diskuteras vidare inom respektive kommun. Figur 11. Sammanfattande figur över insatser vid extrema flöden i Mölndalsån och Kålleredsbäcken. Förslag till handlingsplan i samband med en extraordinär händelse; 1. Inför förväntade och prognostiserade höga flöden i Mölndalsån som orsakas av långvarigt regnande förtappas Nedsjöarna och Härsjöarna för att uppnå största möjliga magasineringsförmåga inför den förväntade nederbörden. Förtappningen måste dock sammanvägas med övriga intressen, såsom nödvändig magasineringsvolym för kommande vattenförsörjningsbehov, både för Mölndal och Göteborgs Stad. Nedsjöarnas och Härsjöarnas magasinsvatten är av stor RAPPORT

20 vikt för säkerställning av dricksvattentillgången för Mölndal, men även som reservvattentillgång för Göteborg. Det bör också säkerställas att övriga krav utmed Mölndalsåns sträckning uppfylls, speciellt med avseende på säkerhet och risk för skred och erosion samt upprätthållande av nödvändiga miljökrav och gällande vattendomar. Detta är viktigt om, mot förmodan, prognostiseringen skulle vara felaktig eller om det inträffar en torrperiod i direkt anslutning till/eller direkt efter förtappningen. 2. Vid förväntade och prognostiserade höga flöden i Mölndalsån orsakade av långvarigt regnande eller i samband med skyfall ska avledningen av vattnet ske på bästa sätt med fria vattenvägar, dvs. med möjlighet att öppna regleringsluckorna i samtliga dämmen nedströms Nedsjöarna och Härsjöarna. Detta även inkluderat Gårda dämme och Slussens dammluckor i Göteborg. 3. Vid förväntade och prognostiserade höga flöden i Mölndalsån orsakade av långvarigt regnande eller i samband med skyfall ska avledningen av vattnet från Nedsjöarna och Härsjöarna stoppas genom att helt stänga dammluckorna. Detta för att begränsa flödet, som uppstår uppströms inom avrinningsområdena till sjöarna. Stor magasineringsmöjlighet mellan sänkningsgräns (SG) och dämningsgräns (DG) finns i regel tillgänglig för dessa båda sjösystem. 4. Det är av största vikt att vattenavledningen i Mölndalsån inom tätorterna Landvetter, Mölnlycke, Kållered med Kålleredsbäcken uppfyller ställda krav på tillgänglig avledningskapacitet, enligt gällande vattendomar. 5. Även Mölndalsåns sträckning utmed Ståloppet, mellan Rådasjön och Stensjön samt inloppet till Stensjö dämme är ett viktigt avsnitt för vattenavledning. Mölndalsåns avledningsförmåga genom centrala Mölndal och Göteborg är en mycket vital del av den totala avledningskapaciteten inom den lägre belägna delen av Mölndalsån. Det är därför av största vikt att gällande normalsektioner för vattendraget kan upprätthållas, enligt gällande förrättning från 1955 (från Forsåker till Gårda dämme). Förekomsten av en eventuell sedimentuppbyggnad i vattendraget kan försämra avledningsförmågan av vattenflödena avsevärt, vilket kunde konstateras i samband med de stora översvämningarna år När det gäller insatser för ett snabbt skydd i samband med skyfall är det främst översvämningsutsatta platser i Kållered och centrala Mölndal som ska prioriteras. Här gäller det att vara väl förberedd för att snabbt kunna vara på plats och skydda de mest utsatta och samhällsviktiga funktionerna. 5 Slutsatser och kommentarer De samhällsekonomiska konsekvenserna av tre olika åtgärdsalternativ för översvämningsskydd längs Mölndalsån och Kålleredsbäcken har studerats med kostnads-nyttoanalys. 18 (23) RAPPORT

21 Utifrån den genomförda studien har följande huvudsakliga slutsatser dragits: De studerade översvämningsåtgärderna längs Mölndalsån och Kålleredsbäcken är samhällsekonomiskt motiverade, givet de antaganden som gjorts i genomförd kostnads-nyttoanalys. Alternativ 2, när också åtgärder i Kålleredsbäcken genomförs, uppvisar en högre grad av lönsamhet än övriga alternativ, trots en högre åtgärdskostnad. Detta eftersom de extra kostnader Alternativ 2 medför uppvägs av ännu större nyttor. Studien visar också att det tycks vara samhällsekonomiskt motiverat att genomföra åtgärderna i Stensjö Dämme och Mölnlycke eftersom Alternativ 1 resulterar i ett högre nettonuvärde än Alternativ 3. De studerade åtgärderna ger störst effekt (riskreduktion) i Mölndal och Kållered. Betydande riskminskningar kan dock förväntas även i Mölnlycke och Landvetter. Det kan därmed konstateras att ett omfattande åtgärdspaket i sin helhet inte leder till att någon specifik delsträcka offras. Dock måste effekterna av förtappning och stängning av dämmen utredas vidare. De åtgärder som har studerats bidrar till en stor reducering av risker i samtliga etapper för flöden med återkomsttider upp till 200 år. I Mölnlycke, Landvetter och Kållered kvarstår endast enstaka objekt och i Mölndal ett fåtal industri- och handelsbyggnader. Därmed är det lämpligt, ur en ekonomisk synvinkel, att göra punktinsatser och ha en relevant beredskap för att skydda de objekt som kvarstår, snarare än att göra fler invallningar utmed Mölndalsån. Av de objekt som kvarstår vid ett 200-årsflöde efter åtgärdad situation är det inga objekt som berörs av vatten med mer än 0,5 m djup (dvs 0,5 m över marknivå). Det finns en möjlighet att flera av dessa objekt klarar vatten till denna nivå om de har högre golvnivåer och saknar källare. Detta har inte kunnat utredas i detalj i denna studie. 5.1 Osäkerheter Som framgår av de presenterade resultaten är beräkningarna av åtgärdernas samhällsekonomiska lönsamhet förknippade med betydande osäkerheter, beroende på osäkerheter i indata till beräkningarna. Osäkerhetsintervallen för de tre åtgärdsalternativen är 143 Mkr (Alternativ 1), 141 Mkr (Alternativ 2) och 134 Mkr (Alternativ 3), ske intervallet mellan 95- och 5-percentiler i Figur 5. Den osäkerhetsanalys som genomförts möjliggör beräkningar av sannolikheten för att ett positivt nettonuvärde ska uppnås för respektive åtgärdslaternativ, givet alla osäkerheter i ingångsdata. Denna analys visar att lönsamhet kan uppnås för Alternativ 2 med en hög grad av sannolikhet (ca 94 %). För Alternativ 1 är sannolikheten för lönsamhet ca 63 %, medan motsvarande siffra för Alternativ 3 är ca 45 %. RAPPORT

22 Sammantaget kan konstateras att trots att osäkerheterna är stora att det är möjligt att uppnå samhällsekonomisk lönsamhet med en hög grad av säkerhet (framförallt Alternativ 2), men det är osäkert ur stor den samhällsekonomiska nyttan är i absoluta tal. Dessutom är rangordningen av alternativ är tydlig med Alternativ 2 som det bästa alternativet ur samhällsekonomisk synvinkel. 5.2 Skyfall Områden som är känsliga för översvämning vid kraftiga regn har identifierats och antalet skadeobjekt av olika typer har sammanställts. Karteringen av instängda områden visar var vatten riskerar att ansamlas och ger en indikation på lämpliga punkter att göra rum för ytligt vatten, t ex dammar eller andra översvämningsbara ytor. I huvudrapporten pekas kritiska punkter ut där mycket vatten kan ansamlas samt där viktiga objekt är lokaliserade. Där instängda områden endast drabbar enskilda fastigheter bör det vara upp till fastighetsägaren att se till att fastigheten är skyddad. 5.3 Underskattning av nyttor Vid den slutgiltiga bedömningen av den samhällsekonomiska lönsamheten och prioritering av åtgärder måste noga beaktas att översvämningarnas skadekostnader, och därmed riskkostnader och riskreduktion till följd av åtgärderna, sannolikt är underskattade. Detta eftersom långt ifrån alla ekonomiska konsekvenser av översvämningar varit möjliga att kvantifiera i ekonomiska termer. Exempelvis har inte effekter på människors olägenhet av översvämningar, hälso- eller miljöeffekter, förlorad arbetsinkomst, eller översvämningars effekter på orters utvecklingsmöjligheter och attraktionskraft kunnat värderas i denna utredning. Inte heller har effekter inom Göteborgs Stad eller inom Forsåker och Mölndals Kvarnby värderats. Vid en sammanvägning av den kvantitativa analysen och det faktum att nyttorna med stor sannolikhet är underskattade är utredningens slutsats att alla de tre studerade åtgärdsalternativen bör vara samhällsekonomiskt försvarbara. Alternativ 2, med långtgående åtgärder i Mölndalsån samt i Kålleredsbäcken, bedöms uppvisa den högsta samhällsekonomiska lönsamheten, trots att detta alternativ har de högsta åtgärdskostnaderna. Utbredningen i centrala Mölndal för Alternativ 1 och 2 är något överskattade på grund av att oreglerade flöden har använts som underlag för beräkningar (se Bilaga 6 till huvudrapport). 5.4 Användning av kostnads-nyttoanalysen Kostnads-nyttoanalys utgör endast en, men viktig, del av det fullständiga beslutsunderlaget rörande åtgärder mot översvämningar. Inför det slutliga beslutet måste naturligtvis också andra aspekter beaktas, exempelvis planfrågor, juridiska förhållanden och människors oro. Kostnads-nyttoanalysen är emellertid en betydelsefull del i det underlag som behövs för en rimlig och välgrundad användning av samhälleliga resurser. 20 (23) RAPPORT

23 BILAGA 1 UTBREDNINGSKARTOR Bilagan innehåller utbredningskartor för Mölndal, Mölnlycke, Landvetter respektive Kållered för flöden vid 50-, 100- och 200-års återkomsttid för studerade åtgärder enligt alternativ 0 (befintlig situation), alternativ 1, alternativ 2 samt alternativ 3.

24 Mölndal - Alternativ 0 vid 50 års återkomsttid vid HQ50 Byggnad vid vattenförsörj Carport (stolpar ej tak) Flerbostadshus E6 Garage Handelshus Industribyggnad Kontorshus Pumphus Transformator Uthus, Förråd Djup (m) vid HQ50 < 0.5 m m m m > 3 m Skala 1:12000 E6 Antal skadeobjekt byggnader: 36 st Antal skadeobjekt fordon: 640 st Översvämmad vägyta: m 2 Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

25 Mölndal - Alternativ 0 vid 100 års återkomsttid vid HQ100 Byggnad vid vattenförsörj Carport (stolpar ej tak) Flerbostadshus E6 Garage Handelshus Industribyggnad Kommunal anläggning Kontorshus Pumphus Transformator Uthus, Förråd Djup (m) vid HQ100 < 0.5 m m m m > 3 m Skala 1:12000 E6 Antal skadeobjekt byggnader: 54 st Antal skadeobjekt fordon: 770 st Översvämmad vägyta: m 2 Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

26 Mölndal - Alternativ 0 vid 200 års återkomsttid vid HQ200 Byggnad vid vattenförsörj Carport (stolpar ej tak) Flerbostadshus E6 Garage Handelshus Industribyggnad Kommunal anläggning Kontorshus Pumphus Transformator Uthus, Förråd Djup (m) vid HQ200 < 0.5 m m m m > 3 m Skala 1:12000 E6 Antal skadeobjekt byggnader: 62 st Antal skadeobjekt fordon: 850 st Översvämmad vägyta: m 2 Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

27 Mölndal - Alternativ 1-3 vid 50 års återkomsttid E6 vid HQ50 Industribyggnad Kontorshus Transformator Djup (m) vid HQ50 < 0.5 m m m < 3 m Skala 1:12000 Antal skadeobjekt byggnader: 5 st Antal skadeobjekt fordon: 30 st Översvämmad vägyta: 500 m 2 E6 Åtgärd Alternativ 1-3 inkluderar kombinationer av åtgärderna förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna, rensning i Mölndalsån genom Mölndal, ökad kapacitet i Stensjö dämme, sektionsökning i Mölnlycke, kapacitetsökning i Landvetter och åtgärder i Kålleredsbäcken. Var uppmärksam på villkor i gällande vattendomar vid Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

28 Mölndal - Alternativ 1-3 vid 100 års återkomsttid E6 vid HQ100 Flerbostadshus Handelshus Industribyggnad Kontorshus Pumphus Transformator Uthus, Förråd Djup (m) vid HQ100 < 0.5 m m m < 3 m Skala 1:12000 Antal skadeobjekt byggnader: 16 st Antal skadeobjekt fordon: 230 st Översvämmad vägyta: m 2 E6 Åtgärd Alternativ 1-3 inkluderar kombinationer av åtgärderna förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna, rensning i Mölndalsån genom Mölndal, ökad kapacitet i Stensjö dämme, sektionsökning i Mölnlycke, kapacitetsökning i Landvetter och åtgärder i Kålleredsbäcken. Var uppmärksam på villkor i gällande vattendomar vid Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

29 Mölndal - Alternativ 1-3 vid 200 års återkomsttid E6 vid HQ200 Flerbostadshus Handelshus Industribyggnad Kontorshus Pumphus Transformator Uthus, Förråd Djup (m) vid HQ200 < 0.5 m m m < 3 m Skala 1:12000 Antal skadeobjekt byggnader: 21 st Antal skadeobjekt fordon: 360 st Översvämmad vägyta: m 2 E6 Åtgärd Alternativ 1-3 inkluderar kombinationer av åtgärderna förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna, rensning i Mölndalsån genom Mölndal, ökad kapacitet i Stensjö dämme, sektionsökning i Mölnlycke, kapacitetsökning i Landvetter och åtgärder i Kålleredsbäcken. Var uppmärksam på villkor i gällande vattendomar vid Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

30 Mölnlycke - Alternativ 0 vid 50 års återkomsttid vid HQ50 Bostad; Flerfamiljshus Bostad; Småhus friliggande Komplementbyggnad; Ospecificerad Samhällsfunktion; Ospecificerad Samhällsfunktion; Skola Samhällsfunktion; Sporthall Massetjärn Övrig byggnad; Ospecificerad Utbredning m m Skala 1:7000 Tunnelnedsläpp spillvatten Antal skadeobjekt byggnader: 14 st Antal skadeobjekt fordon: 140 st Översvämmad vägyta: m 2 Rådasjön

31 Mölnlycke - Alternativ 0 vid 100 års återkomsttid vid HQ100 Bostad; Flerfamiljshus Bostad; Småhus friliggande Industri; Trävaruindustri Komplementbyggnad; Ospecificerad Samhällsfunktion; Busstation Samhällsfunktion; Ospecificerad Massetjärn Samhällsfunktion; Skola Samhällsfunktion; Sporthall Övrig byggnad; Ospecificerad Utbredning m Tunnelnedsläpp spillvatten m Skala 1:7000 Antal skadeobjekt byggnader: 22 st Antal skadeobjekt fordon: 240 st Översvämmad vägyta: m 2 Rådasjön

32 Mölnlycke - Alternativ 0 vid 200 års återkomsttid vid HQ200 Bostad; Flerfamiljshus Bostad; Ospecificerad Bostad; Småhus friliggande Industri; Trävaruindustri Komplementbyggnad; Ospecificerad Samhällsfunktion; Busstation Massetjärn Samhällsfunktion; Distributionsbyggnad Samhällsfunktion; Ospecificerad Samhällsfunktion; Skola Samhällsfunktion; Sporthall Övrig byggnad; Ospecificerad Utbredning m Tunnelnedsläpp spillvatten m Skala 1:7000 Antal skadeobjekt byggnader: 29 st Antal skadeobjekt fordon: 3300 st Översvämmad vägyta: m 2 Rådasjön

33 Mölnlycke - Alternativ 1 & 2 vid 50 års återkomsttid Utbredning m Massetjärn m Antal skadeobjekt byggnader: 0 st Antal skadeobjekt fordon: 0 st Översvämmad vägyta: 90 m 2 Skala 1:7000 Åtgärd Alternativ 1-2 inkluderar åtgärderna förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna, kapacitetsökning i Stensjö dämme samt sektionsökning i Mölnlycke. Var uppmärksam på villkor i gällande vattendomar vid Rådasjön

34 Mölnlycke - Alternativ 1 & 2 vid 100 års återkomsttid Utbredning m Massetjärn m Antal skadeobjekt byggnader: 0 st Antal skadeobjekt fordon: 0 st Översvämmad vägyta: 900 m 2 Skala 1:7000 Åtgärd Alternativ 1-2 inkluderar åtgärderna förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna, kapacitetsökning i Stensjö dämme samt sektionsökning i Mölnlycke. Var uppmärksam på villkor i gällande vattendomar vid Tunnelnedsläpp spillvatten Rådasjön

35 Mölnlycke - Alternativ 1 & 2 vid 200 års återkomsttid Massetjärn vid HQ200 Samhällsfunktion; Sporthall Utbredning m m Skala 1:7000 Antal skadeobjekt byggnader: 1 st Antal skadeobjekt fordon: 0 st Översvämmad vägyta: m 2 Åtgärd Alternativ 1-2 inkluderar åtgärderna förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna, kapacitetsökning i Stensjö dämme samt sektionsökning i Mölnlycke. Tunnelnedsläpp spillvatten Var uppmärksam på villkor i gällande vattendomar Rådasjön

36 Mölnlycke - Alternativ 3 vid 50 års återkomsttid vid HQ50 Bostad; Flerfamiljshus Bostad; Småhus friliggande Komplementbyggnad; Ospecificerad Samhällsfunktion; Ospecificerad Samhällsfunktion; Skola Samhällsfunktion; Sporthall Massetjärn Övrig byggnad; Ospecificerad Utbredning m m Skala 1:7000 Tunnelnedsläpp spillvatten Antal skadeobjekt byggnader: 14 st Antal skadeobjekt fordon: 140 st Översvämmad vägyta: m 2 Åtgärd Alternativ 3 inkluderar förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna. Var uppmärksam på villkor i gällande Rådasjön

37 Mölnlycke - Alternativ 3 vid 100 års återkomsttid vid HQ100 Bostad; Flerfamiljshus Bostad; Småhus friliggande Industri; Trävaruindustri Komplementbyggnad; Ospecificerad Samhällsfunktion; Busstation Samhällsfunktion; Ospecificerad Massetjärn Samhällsfunktion; Skola Samhällsfunktion; Sporthall Övrig byggnad; Ospecificerad Utbredning m Tunnelnedsläpp spillvatten m Antal skadeobjekt byggnader: 22 st Antal skadeobjekt fordon: 240 st Översvämmad vägyta: m 2 Skala 1:7000 Åtgärd Alternativ 3 inkluderar förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna. Var uppmärksam på villkor i gällande Rådasjön

38 Mölnlycke - Alternativ 3 vid 200 års återkomsttid vid HQ200 Bostad; Flerfamiljshus Bostad; Småhus friliggande Komplementbyggnad; Ospecificerad Samhällsfunktion; Busstation Samhällsfunktion; Distributionsbyggnad Samhällsfunktion; Ospecificerad Massetjärn Samhällsfunktion; Skola Samhällsfunktion; Sporthall Övrig byggnad; Ospecificerad Utbredning m Tunnelnedsläpp spillvatten m Skala 1:7000 Antal skadeobjekt byggnader: 29 st Antal skadeobjekt fordon: 3300 st Översvämmad vägyta: m 2 Åtgärd Alternativ 3 inkluderar förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna. Var uppmärksam på villkor i gällande Rådasjön

39 Landvetter - Alternativ 0 vid 50 års återkomsttid vid HQ50 Bostad; Flerfamiljshus Bostad; Ospecificerad Bostad; Småhus friliggande Komplementbyggnad; Ospecificerad Utbredning m m m > 2.5 m Skala 1:4000 Antal skadeobjekt byggnader: 13 st Översvämmad vägyta: m 2 Landvettersjön Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

40 Landvetter - Alternativ 0 vid 100 års återkomsttid vid HQ100 Bostad; Flerfamiljshus Bostad; Ospecificerad Bostad; Småhus friliggande Komplementbyggnad; Ospecificerad Utbredning m m m > 2.5 m Skala 1:4000 Antal skadeobjekt byggnader: 15 st Översvämmad vägyta: m 2 Landvettersjön Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

41 Landvetter - Alternativ 0 vid 200 års återkomsttid vid HQ200 Bostad; Flerfamiljshus Bostad; Ospecificerad Bostad; Småhus friliggande Komplementbyggnad; Ospecificerad Utbredning m m m > 2.5 m Skala 1:4000 Antal skadeobjekt byggnader: 16 st Översvämmad vägyta: m 2 Landvettersjön Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

42 Landvetter - Alternativ 1-3 vid 50 års återkomsttid vid HQ50 Skala 1:4000 Bostad; Ospecificerad Komplementbyggnad; Ospecificerad Utbredning m Antal skadeobjekt byggnader: 2 st Översvämmad vägyta: 30 m 2 Åtgärd Alternativ 1-3 inkluderar åtgärderna förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna samt kapacitetsökning i Landvetter. Var uppmärksam på villkor i gällande vattendomar vid Landvettersjön Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

43 Landvetter - Alternativ 1-3 vid 100 års återkomsttid vid HQ100 Bostad; Ospecificerad Skala 1:4000 Komplementbyggnad; Ospecificerad Utbredning m m Antal skadeobjekt byggnader: 3 st Översvämmad vägyta: 40 m 2 Åtgärd Alternativ 1-3 inkluderar åtgärderna förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna samt kapacitetsökning i Landvetter. Var uppmärksam på villkor i gällande vattendomar vid Landvettersjön Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

44 Landvetter - Alternativ 1-3 vid 200 års återkomsttid vid HQ200 Skala 1:4000 Bostad; Ospecificerad Komplementbyggnad; Ospecificerad Utbredning m m Antal skadeobjekt byggnader: 3 st Översvämmad vägyta: 50 m 2 Åtgärd Alternativ 1-3 inkluderar åtgärderna förtappning och magasinering i Nedsjöarna och Härsjöarna samt kapacitetsökning i Landvetter. Var uppmärksam på villkor i gällande vattendomar vid Landvettersjön Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

45 Kållered - Alternativ 0 vid 50 års återkomsttid E6 vid HQ50 Carport (stolpar ej tak) Enbostadshus Garage Handelshus Industribyggnad Kommunal anläggning Kontorshus Teknikbod (vid master) Transformator Uthus, Ekonomibyggnad >16m2 Uthus, Förråd Utbredning < 0 m m m m E6 Skala 1:15000 E6 Antal skadeobjekt byggnader: 33 st Antal skadeobjekt fordon: st Översvämmad vägyta: m 2 Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

46 Kållered - Alternativ 0 vid 100 års återkomsttid E6 vid HQ100 Carport (stolpar ej tak) Enbostadshus Garage Handelshus Industribyggnad Kommunal anläggning Kontorshus Teknikbod (vid master) Transformator Uthus, Ekonomibyggnad >16m2 Uthus, Förråd Utbredning < 0 m m m m Skala 1:15000 Antal skadeobjekt byggnader: 41 st Antal skadeobjekt fordon: st Översvämmad vägyta: m 2 Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

47 Kållered - Alternativ 0 vid 200 års återkomsttid E6 vid HQ200 Carport (stolpar ej tak) Enbostadshus Garage Handelshus Industribyggnad Kommunal anläggning Kontorshus Teknikbod (vid master) Transformator Uthus, Ekonomibyggnad >16m2 Uthus, Förråd Utbredning < 0 m m m > 2 m Skala 1:15000 Antal skadeobjekt byggnader: 77 st Antal skadeobjekt fordon: st Översvämmad vägyta: m 2 Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

48 Kållered - Alternativ 2 vid 50 års återkomsttid Utbredning m m m Skala 1:15000 E6 Antal skadeobjekt byggnader: 0 st Antal skadeobjekt fordon: 0 st Översvämmad vägyta: 570 m 2 Åtgärd Alternativ 2 inkluderar åtgärder för bäcksektion, trummor och skötsel i Kålleredsbäcken. Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

49 Kållered - Alternativ 2 vid 100 års återkomsttid E6 vid HQ100 Handelshus Utbredning m m m Skala 1:15000 Antal skadeobjekt byggnader: 1 st Antal skadeobjekt fordon: 0 st Översvämmad vägyta: 830 m 2 Åtgärd Alternativ 2 inkluderar åtgärder för bäcksektion, trummor och skötsel i Kålleredsbäcken. Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community

50 Kållered - Alternativ 2 vid 200 års återkomsttid E6 vid HQ200 Handelshus Utbredning m m m Skala 1:15000 Antal skadeobjekt byggnader: 1 st Antal skadeobjekt fordon: 0 st Översvämmad vägyta: 960 m 2 Åtgärd Alternativ 2 inkluderar åtgärder för bäcksektion, trummor och skötsel i Kålleredsbäcken. Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, Earthstar Geographics, CNES/Airbus DS, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community